Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön
Kjell Larsson
Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet
[email protected]
Upplägg
• Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av
sjöfart?
• Vilka effekter kan vi förvänta oss på
kustmiljöer?
• Vilken typ av sjöfart har vi i
närområdet?
Sjöfarten i
Sveriges
närområde
Källa: AIS-data, Sjöfartsverket
Miljöpåverkan
• Utsläpp till luft
• Utsläpp av olja och
kemikalier till vatten
• Spridning av främmande
arter via ballastvatten och
skrov
• Spridning av giftiga
substanser via bottenfärg
• Utsläpp av avlopp
• Undervattensbuller
Utsläpp till luft
•
•
•
•
•
•
•
Koldioxid, CO2
Kväveoxider, NOx
Svaveloxider, SOx
Partiklar, PM
Polyaromatiska kolväten, PAH
Flyktiga organiska föreningar, VOC
Metan, CH4
Utsläpp till luft
Effekter på miljön och människors hälsa
•
•
•
•
Klimatpåverkan, CO2, CH4
Försurning, SO2, NOx, CO2
Övergödning, NOx
Hälsoeffekter, SO2, NOx, PM, VOC, PAH
Utsläpp till luft
Hur stora är effekterna
och hur kan vi minska
utsläppen
• Koldioxid
• Kväveoxider
• Svaveloxider
Bränsleförbrukning
9
Bränsleförbrukning för
2 000 fartyg i Östersjön och
4,5 miljoner bilar i Sverige
Miljoner ton bränsle
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Fartyg
Fartyg
Personbilar
Bilar
Bränsleförbrukning
40
Passagerarfartyg
Passagerarfartyg
35
RoRo
RoRo
Andel %
30
En liten andel av fartygen
konsumerar en stor del
av bränslet.
25
20
15
10
5
0
Andel
Andel
Bränsleförbrukning
Bränsleförbrukning
Utsläpp till luft
• Koldioxid
• Kväveoxider
• Svaveloxider
400
NOx kton per år
Hur stora är effekterna
och hur kan vi minska
utsläppen
300
200
100
0
Källa: Stipa et al. (2007) och Miljömålsportalen
Fartyg
Sverige
Annual NOx
deposition
caused by ship
emissions
(mgN/m2)
Utsläpp till luft
Hur stora är effekterna
och hur kan vi minska
utsläppen
• Koldioxid
• Kväveoxider
• Svaveloxider
SECA – Nu från 2015 0,1 % svavel
Jämför med lastbil 0,001 % svavel
Utsläpp till luft
•
•
•
•
•
•
•
Koldioxid, CO2
Kväveoxider, NOx
Svaveloxider, SOx
Partiklar, PM
Polyaromatiska kolväten, PAH
Flyktiga organiska föreningar, VOC
Metan, CH4
Utsläpp av olja och kemikalier
till vatten
• Oljekatastrof (ännu inte i
Sveriges närområde)
• Utsläpp av bunkerolja efter
olyckor , upp till 3 000 ton)
• Illegala operationella
oljeutsläpp (mindre än 1 ton)
• Utsläpp av andra kemikalier
Polo M
Nov 2004
Fu-Shan-Hai, June
2003
Illegala
oljeutsläpp från
sjöfart
Geografisk fördelning av
bekräftade oljeutsläpp
mellan 1998 och 2012
(Helcom). Ett okänt antal
ej upptäckta oljeutsläpp
tillkommer.
Källa: Helcom
Exempel på konfliktområden
Svarta punkter visar
bekräftade
oljeutsläpp mellan
1998 och 2012.
Vita områden visar
skyddade marina
Natura 2000
områden.
Källa: Helcom
Ballastvatten och främmande arter
Gifter från båtbottenfärger
TBT, Irgarol, koppar, etc.
Rena skrov behövs. Men
gifter medför komplexa
långtidseffekter i den
marina miljön
Avlopp från passagerarfartyg
Undervattensbuller
• Fisk, marina däggdjur och sjöfåglar kommunicerar med
eller påverkas av ljud under vatten
• Fartygsmotorer, propellrar, ekolod, sonarer och
geotekniska undersökningar producerar
undervattensbuller
Undervattensbuller
Sjöfarten påverkar, men hur
minskar vi effekterna på miljön?
Ansvar - individer, näringen, myndigheter, riksdag, EU, IMO.
Kunskap - Vi måste kunna väga olika aspekter mot varandra.
• Miljöåtgärder på enskilda fartyg – avvägningar
• Val av transportslag, fartygstyp – avvägningar
• Riskbedömningar, havsplanering – avvägningar
Vilken sjöfart har vi runt Sverige?
AIS (Automatic Identification
System) är främst ett hjälpmedel för
säker navigation och övervakning
Men AIS-information kan även
användas i miljöarbetet
500 miljoner positionsangivelser från
fartyg i Sveriges närområden under
2013
Antal fartyg i Sveriges närområde
10000
8000
6000
4000
2000
0
A
B
C
A = Antal unika fartyg som trafikerat Östersjön, Kattegatt och
Skagerack under 2013 *
B = Antal ”svenskkontrollerade” fartyg i världshandelsflottan.
C = Fartyg registrerade i Sverige
* Källa: Grimvall & Larsson 2014, Havsmiljöinstitutet rapport 2014:4
Flaggstater i Sveriges närområde
Total seglad distans i Östersjön, Kattegatt och Skagerack av fartyg
registrerade i olika länder.
Källa: Grimvall & Larsson 2014, Havsmiljöinstitutet rapport 2014:4
Fartyg registrerade i
länder upptagna på
Paris MoU svarta
och grå listor
64
62
60
Latitude
Svarta områden besöktes av ett
eller flera fartyg som var
registrerade i länder upptagna på
Paris MoU svarta lista under 2013.
66
58
Grå områden besöktes av ett eller
flera fartyg som var registrerade i
länder upptagna på grå listan under
2013.
Totalt ca 2,4% av fartygstrafiken
utgörs av fartyg från grå- och
svartlistade länder
56
54
52
Källa: Grimvall & Larsson 2014
8
12
16
20
Longitude
24
28
32
66
Fartyg registrerade i
länder upptagna på
Paris MoU svarta
lista
64
62
Latitude
60
58
Svarta områden besöktes
minst 10 gånger av fartyg
som var registrerade i
länder upptagna på Paris
MoU svarta lista under
2013.
56
54
52
8
12
16
20
Longitude
24
28
32
AIS, vilka slutsatser kan dras?
• Fartyg från fler än hundra länder runt Sverige
• Olika fartygstyper har olika belastning
• I stort sett alla delar av havet trafikeras – även av
fartyg från grå- och svartlistade länder
• Trafiken är särskilt intensiv i vissa områden –
även i vissa skyddade och biologiskt känsliga
områden
Vilken forskning behövs
framöver?
• Teknikutveckling – energieffektivisering
• Ekonomiska och politiska styrmedel – idag används inte bästa
tillgängliga teknik
• Människans beteenden – beteenden påverkas av attityder och
kunskap
• Samspelet mellan människa, teknik och organisation
• Havsplanering – riskbedömningar och avvägningar
Vilka åtgärder kan vi vidtaga
redan idag?
• Fartsänkning, katalytisk avgasrening, lågsvavligt bränsle
• Separera de mest trafikerade rutterna från de mest känsliga
områdena
• Fraktköpare kan välja fartyg med god miljöprestanda
• Fraktköpare kan helt avstå från att anlita, och mäklare kan helt
avstå från att förmedla kontakter, med fartyg från grå-och
svartlistade länder
• Sprida kunskap om sjöfartens förutsättningar och miljöeffekter
Tack för uppmärksamheten
Kjell Larsson
Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet
[email protected]