Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet [email protected] Upplägg • Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? • Vilka effekter kan vi förvänta oss på kustmiljöer? • Vilken typ av sjöfart har vi i närområdet? Sjöfarten i Sveriges närområde Källa: AIS-data, Sjöfartsverket Miljöpåverkan • Utsläpp till luft • Utsläpp av olja och kemikalier till vatten • Spridning av främmande arter via ballastvatten och skrov • Spridning av giftiga substanser via bottenfärg • Utsläpp av avlopp • Undervattensbuller Utsläpp till luft • • • • • • • Koldioxid, CO2 Kväveoxider, NOx Svaveloxider, SOx Partiklar, PM Polyaromatiska kolväten, PAH Flyktiga organiska föreningar, VOC Metan, CH4 Utsläpp till luft Effekter på miljön och människors hälsa • • • • Klimatpåverkan, CO2, CH4 Försurning, SO2, NOx, CO2 Övergödning, NOx Hälsoeffekter, SO2, NOx, PM, VOC, PAH Utsläpp till luft Hur stora är effekterna och hur kan vi minska utsläppen • Koldioxid • Kväveoxider • Svaveloxider Bränsleförbrukning 9 Bränsleförbrukning för 2 000 fartyg i Östersjön och 4,5 miljoner bilar i Sverige Miljoner ton bränsle 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Fartyg Fartyg Personbilar Bilar Bränsleförbrukning 40 Passagerarfartyg Passagerarfartyg 35 RoRo RoRo Andel % 30 En liten andel av fartygen konsumerar en stor del av bränslet. 25 20 15 10 5 0 Andel Andel Bränsleförbrukning Bränsleförbrukning Utsläpp till luft • Koldioxid • Kväveoxider • Svaveloxider 400 NOx kton per år Hur stora är effekterna och hur kan vi minska utsläppen 300 200 100 0 Källa: Stipa et al. (2007) och Miljömålsportalen Fartyg Sverige Annual NOx deposition caused by ship emissions (mgN/m2) Utsläpp till luft Hur stora är effekterna och hur kan vi minska utsläppen • Koldioxid • Kväveoxider • Svaveloxider SECA – Nu från 2015 0,1 % svavel Jämför med lastbil 0,001 % svavel Utsläpp till luft • • • • • • • Koldioxid, CO2 Kväveoxider, NOx Svaveloxider, SOx Partiklar, PM Polyaromatiska kolväten, PAH Flyktiga organiska föreningar, VOC Metan, CH4 Utsläpp av olja och kemikalier till vatten • Oljekatastrof (ännu inte i Sveriges närområde) • Utsläpp av bunkerolja efter olyckor , upp till 3 000 ton) • Illegala operationella oljeutsläpp (mindre än 1 ton) • Utsläpp av andra kemikalier Polo M Nov 2004 Fu-Shan-Hai, June 2003 Illegala oljeutsläpp från sjöfart Geografisk fördelning av bekräftade oljeutsläpp mellan 1998 och 2012 (Helcom). Ett okänt antal ej upptäckta oljeutsläpp tillkommer. Källa: Helcom Exempel på konfliktområden Svarta punkter visar bekräftade oljeutsläpp mellan 1998 och 2012. Vita områden visar skyddade marina Natura 2000 områden. Källa: Helcom Ballastvatten och främmande arter Gifter från båtbottenfärger TBT, Irgarol, koppar, etc. Rena skrov behövs. Men gifter medför komplexa långtidseffekter i den marina miljön Avlopp från passagerarfartyg Undervattensbuller • Fisk, marina däggdjur och sjöfåglar kommunicerar med eller påverkas av ljud under vatten • Fartygsmotorer, propellrar, ekolod, sonarer och geotekniska undersökningar producerar undervattensbuller Undervattensbuller Sjöfarten påverkar, men hur minskar vi effekterna på miljön? Ansvar - individer, näringen, myndigheter, riksdag, EU, IMO. Kunskap - Vi måste kunna väga olika aspekter mot varandra. • Miljöåtgärder på enskilda fartyg – avvägningar • Val av transportslag, fartygstyp – avvägningar • Riskbedömningar, havsplanering – avvägningar Vilken sjöfart har vi runt Sverige? AIS (Automatic Identification System) är främst ett hjälpmedel för säker navigation och övervakning Men AIS-information kan även användas i miljöarbetet 500 miljoner positionsangivelser från fartyg i Sveriges närområden under 2013 Antal fartyg i Sveriges närområde 10000 8000 6000 4000 2000 0 A B C A = Antal unika fartyg som trafikerat Östersjön, Kattegatt och Skagerack under 2013 * B = Antal ”svenskkontrollerade” fartyg i världshandelsflottan. C = Fartyg registrerade i Sverige * Källa: Grimvall & Larsson 2014, Havsmiljöinstitutet rapport 2014:4 Flaggstater i Sveriges närområde Total seglad distans i Östersjön, Kattegatt och Skagerack av fartyg registrerade i olika länder. Källa: Grimvall & Larsson 2014, Havsmiljöinstitutet rapport 2014:4 Fartyg registrerade i länder upptagna på Paris MoU svarta och grå listor 64 62 60 Latitude Svarta områden besöktes av ett eller flera fartyg som var registrerade i länder upptagna på Paris MoU svarta lista under 2013. 66 58 Grå områden besöktes av ett eller flera fartyg som var registrerade i länder upptagna på grå listan under 2013. Totalt ca 2,4% av fartygstrafiken utgörs av fartyg från grå- och svartlistade länder 56 54 52 Källa: Grimvall & Larsson 2014 8 12 16 20 Longitude 24 28 32 66 Fartyg registrerade i länder upptagna på Paris MoU svarta lista 64 62 Latitude 60 58 Svarta områden besöktes minst 10 gånger av fartyg som var registrerade i länder upptagna på Paris MoU svarta lista under 2013. 56 54 52 8 12 16 20 Longitude 24 28 32 AIS, vilka slutsatser kan dras? • Fartyg från fler än hundra länder runt Sverige • Olika fartygstyper har olika belastning • I stort sett alla delar av havet trafikeras – även av fartyg från grå- och svartlistade länder • Trafiken är särskilt intensiv i vissa områden – även i vissa skyddade och biologiskt känsliga områden Vilken forskning behövs framöver? • Teknikutveckling – energieffektivisering • Ekonomiska och politiska styrmedel – idag används inte bästa tillgängliga teknik • Människans beteenden – beteenden påverkas av attityder och kunskap • Samspelet mellan människa, teknik och organisation • Havsplanering – riskbedömningar och avvägningar Vilka åtgärder kan vi vidtaga redan idag? • Fartsänkning, katalytisk avgasrening, lågsvavligt bränsle • Separera de mest trafikerade rutterna från de mest känsliga områdena • Fraktköpare kan välja fartyg med god miljöprestanda • Fraktköpare kan helt avstå från att anlita, och mäklare kan helt avstå från att förmedla kontakter, med fartyg från grå-och svartlistade länder • Sprida kunskap om sjöfartens förutsättningar och miljöeffekter Tack för uppmärksamheten Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet [email protected]
© Copyright 2024