Nyhetsbrev 4 feb 2015
Information från Informationsbrev 4, den 20 februari 2015 Fiskguiden 2015 Fiskguiden 2015: Grönt ljus för miljömärkta tropiska räkor – men fortsatt rött för västkusträkan Nytt i årets upplaga av WWFs fiskguide är att ASC-certifierade tropiska jätteräkor för första gången får grönt ljus liksom MSCmärkta havskräftor från Kattegatt och Skagerrak. Den omdebatterade nordhavsräkan behåller tyvärr sitt röda ljus, förutom i Barents hav. Årets fiskguide omfattar ett 50-tal fiskarter, där cirka hälften har grönt ljus. Nytt är också att Fiskguiden nu kan laddas ner som app i mobilen. Läs mer: Källa: WWF Pråmproblemen ska lösas med nytt register Är min pråm ett fartyg och ska den registreras eller inte? Lösningen på pråmröran lär bli ett nytt förenklat register utanför fartygsregistret. Läs mer Källa: Skärgården Skarp kritik mot nya riktlinjer för båttvätt I Havs- och vattenmyndighetens nya riktlinjer för bottentvättning av båtar skriver man att borsttvättning av bottenmålade båtar inte bör tillåtas. Naturskyddsföreningen har reagerat kraftigt på formuleringen. Läs mer Källa Skärgården Information från Informationsbrev 4, den 20 februari 2015 Skärgårdarna uppvaktar Skatteutskottet Utskottets vice ordförande Leif Jakobsson (s), Bengt Almkvist ,SRF och Skatteutskottets ordförande Per Åsling (c) i samband med uppvakningen den 10 februari 2015. På tisdagen 10.2 fick Skärgårdarnas Riksförbund ordförande Bengt Almkvist träffa Riksdagens skatteutskott. Ärendet gällde regeringen förslag om skärpta regler för vilka fartyg som får använda skattebefriat bränsle, t.ex. grön diesel. Regeringens linje, som handlar om en EU-anpassning, är att endast fartyg som utför ”sjöfartstjänst mot ersättning” ska få skattebefrielse på fartygsbränsle. Det är av stor betydelse hur man avgränsar vilka fartyg detta gäller. Det handlar faktiskt om cirka 50 % prishöjning för de som inte blir godkända. Information från Informationsbrev 4, den 20 februari 2015 Haken ligger i att det finns många företagare som inte kan fakturera sina frakter. Det gäller grupper som kör med egna fartyg, t.ex. skärgårdsbönder som flyttar betesdjur mellan öar, skärgårdshandlare och serveringar som kör varor och sopor. Men även en del organisationer som gör uppdrag åt det allmänna med egna fartyg, t.ex. Sjöräddningssällskapet och Skärgårdsstiftelsen. Redan på EU-nivå har man tagit undan yrkesfisket och myndigheternas egna fartyg såsom militären, kustbevakningen och livräddning. Men sedan gäller det att precisera ytterligare grupper. Vid uppvaktningen begärde SRF i första hand att gränsdragningen istället skulle gå vid fartyg i aktiv näringsverksamhet, oavsett att det är interna frakter. Det är företagarvänligt och leder också till en enkel gränsdragning ur tillstånds- och kontrollsynpunkt. Eftersom detta uppenbarligen kan vara oacceptabelt för EU begärde SRF i andra hand att utskottet skulle värna den största gruppen med ganska omfattande och mycket specialiserade interna sjöfrakter i sin verksamhet. Det är de skärgårdsbönder som bedriver verksamhet på öar utan fast landförbindelse. Den gruppen är administrativt lätt att identifiera genom att de har avtal med staten med ersättning för landskapsvård av speciella marker. Verksamheten måste kunna anses omfatta användning av bränsle som sker för en offentlig myndighets räkning. Det finns även ett mindre antal fartyg inom arbete med naturvård för myndighets räkning där ägaren inte direkt kan fakturera frakterna. Hit hör t.ex. Skärgårdsstiftelsen. Även denna grupp borde nämnas. Uppvaktningen gick bra säger Bengt Almkvist. De cirka 25 riksdagsledamöterna var intresserade av frågan och förstod nog att en ändring behövde göras av förslaget. Även om det nu är i sista minuten. Riksdagen skall behandla ärendet inom kort, när skatteutskottet sagt sitt. På tisdagen bordlades ärendet. Källa: Skärgårdsbryggan Information från Informationsbrev 4, den 20 februari 2015 Östersjöns miljöproblem kan skapa nya jobb Kommunala satsningar på miljöarbete i Östersjön kan ge 900 000 nya jobb. Det hävdar en ny rapport från Boston Consulting Group som gjorts på uppdrag av Zennström Philantropies. Rapporten konstaterar att Östersjön står i ett kritiskt skede och att övergödningen är det största hotet. – Vår viktigaste konklusion är att miljöproblemen i Östersjön också måste ses som ett ekonomiskt tillväxtproblem eller en möjlighet. Om vi inte löser Östersjöns välmående så kommer turistnäringen och andra sektorer att få det svårare. Drar man ut scenarierna till år 2030 så skulle lokalt miljöarbete kunna skapa 900 000 nya jobb i regionen. Det motsvarar 2 procent av arbetskraften, säger rapportförfattaren Fredrik Lind till MiljöRapporten Direkt. I en tidigare rapport från hösten 2013 fokuserade Boston Consulting Group på Östersjöregeringarnas ansvar och möjligheter för att åtgärda problemen i Östersjön. Den nya rapporten fokuserar istället på kommunalt arbete. – Det är lokala initiativ som krävs för att vi ska kunna fixa övergödningen. Vår analys visar att 30 procent av kommunerna är aktiva men att bara 1 procent av kommunerna bedriver ett strategiskt och framgångsrikt arbete. Vi vill att den här rapporten ska inspirera de andra 99 procenten. Vi ska heller inte tro att vi i Sverige är bra på det här. Det är ett fåtal kommuner som bedriver ett jättebra arbete, men majoriteten av de svenska kommunerna är inte på bollen. I dag finns det till exempel flera polska kommuner som har effektivare och modernare reningsverk än genomsnittet i Sverige. Det är inte längre sant att hela ansvaret för Östersjöproblemen ligger på Östeuropa, säger Fredrik Lind. Läs rapporten Restoring Waters in the Baltic Sea Region Källa: Miljörapporten Information från Informationsbrev 4, den 20 februari 2015 Kustlandet: Nya utvecklingsstrategin reviderad Den nya utvecklingsstrategin har reviderats efter begäran om kompletteringar av Jordbruksverkets expertgrupp. Jordbruksverkets expertgrupp har gjort en initial värdering av det förslag till strategi som Kustlandet lämnade in i december 2014. I huvudsak var strategin bra men man ansåg att den kunde förtydligas och förbättras på ett antal punkter. Arbetsgruppen reviderade därför strategin i enlighet med önskemål och lämnade in en ny version 30 januari 2015. Nedan kan ni ladda ner och läsa den nya reviderade versionen av förslaget till ny utvecklingsstrategi för Kustlandet 2014-2020. Kustlandet utvecklingsstrategi v2 Källa: Kustlandet
© Copyright 2024