Information från
Informationsbrev 4, den 20 februari 2015
Fiskguiden 2015
Fiskguiden 2015: Grönt ljus för miljömärkta tropiska räkor –
men fortsatt rött för västkusträkan
Nytt i årets upplaga av WWFs fiskguide är att ASC-certifierade
tropiska jätteräkor för första gången får grönt ljus liksom MSCmärkta havskräftor från Kattegatt och Skagerrak. Den
omdebatterade nordhavsräkan behåller tyvärr sitt röda ljus,
förutom i Barents hav. Årets fiskguide omfattar ett 50-tal
fiskarter, där cirka hälften har grönt ljus. Nytt är också att
Fiskguiden nu kan laddas ner som app i mobilen.
Läs mer:
Källa: WWF
Pråmproblemen ska lösas med nytt
register
Är min pråm ett fartyg och ska den registreras eller inte? Lösningen på pråmröran lär
bli ett nytt förenklat register utanför fartygsregistret.
Läs mer
Källa: Skärgården
Skarp kritik mot nya riktlinjer för
båttvätt
I Havs- och vattenmyndighetens nya riktlinjer för bottentvättning av båtar skriver
man att borsttvättning av bottenmålade båtar inte bör tillåtas.
Naturskyddsföreningen har reagerat kraftigt på formuleringen.
Läs mer
Källa Skärgården
Information från
Informationsbrev 4, den 20 februari 2015
Skärgårdarna uppvaktar
Skatteutskottet
Utskottets vice ordförande Leif Jakobsson (s), Bengt Almkvist ,SRF och
Skatteutskottets ordförande Per Åsling (c) i samband med uppvakningen den 10
februari 2015.
På tisdagen 10.2 fick Skärgårdarnas Riksförbund ordförande Bengt Almkvist träffa
Riksdagens skatteutskott. Ärendet gällde regeringen förslag om skärpta regler för
vilka fartyg som får använda skattebefriat bränsle, t.ex. grön diesel.
Regeringens linje, som handlar om en EU-anpassning, är att endast fartyg som utför
”sjöfartstjänst mot ersättning” ska få skattebefrielse på fartygsbränsle. Det är av stor
betydelse hur man avgränsar vilka fartyg detta gäller. Det handlar faktiskt om cirka
50 % prishöjning för de som inte blir godkända.
Information från
Informationsbrev 4, den 20 februari 2015
Haken ligger i att det finns många företagare som inte kan fakturera sina frakter. Det
gäller grupper som kör med egna fartyg, t.ex. skärgårdsbönder som flyttar betesdjur
mellan öar, skärgårdshandlare och serveringar som kör varor och sopor. Men även
en del organisationer som gör uppdrag åt det allmänna med egna fartyg, t.ex.
Sjöräddningssällskapet och Skärgårdsstiftelsen.
Redan på EU-nivå har man tagit undan yrkesfisket och myndigheternas egna fartyg
såsom militären, kustbevakningen och livräddning. Men sedan gäller det att precisera
ytterligare grupper.
Vid uppvaktningen begärde SRF i första hand att gränsdragningen istället skulle gå
vid fartyg i aktiv näringsverksamhet, oavsett att det är interna frakter. Det är
företagarvänligt och leder också till en enkel gränsdragning ur tillstånds- och
kontrollsynpunkt.
Eftersom detta uppenbarligen kan vara oacceptabelt för EU begärde SRF i andra
hand att utskottet skulle värna den största gruppen med ganska omfattande och
mycket specialiserade interna sjöfrakter i sin verksamhet. Det är de skärgårdsbönder
som bedriver verksamhet på öar utan fast landförbindelse. Den gruppen är
administrativt lätt att identifiera genom att de har avtal med staten med ersättning
för landskapsvård av speciella marker. Verksamheten måste kunna anses omfatta
användning av bränsle som sker för en offentlig myndighets räkning.
Det finns även ett mindre antal fartyg inom arbete med naturvård för myndighets
räkning där ägaren inte direkt kan fakturera frakterna. Hit hör t.ex.
Skärgårdsstiftelsen. Även denna grupp borde nämnas.
Uppvaktningen gick bra säger Bengt Almkvist. De cirka 25 riksdagsledamöterna var
intresserade av frågan och förstod nog att en ändring behövde göras av förslaget.
Även om det nu är i sista minuten. Riksdagen skall behandla ärendet inom kort, när
skatteutskottet sagt sitt. På tisdagen bordlades ärendet.
Källa: Skärgårdsbryggan
Information från
Informationsbrev 4, den 20 februari 2015
Östersjöns miljöproblem kan skapa nya
jobb
Kommunala satsningar på miljöarbete i Östersjön kan ge 900 000 nya jobb. Det
hävdar en ny rapport från Boston Consulting Group som gjorts på uppdrag av
Zennström Philantropies. Rapporten konstaterar att Östersjön står i ett kritiskt skede
och att övergödningen är det största hotet.
– Vår viktigaste konklusion är att miljöproblemen i Östersjön också måste ses som
ett ekonomiskt tillväxtproblem eller en möjlighet. Om vi inte löser Östersjöns
välmående så kommer turistnäringen och andra sektorer att få det svårare. Drar man
ut scenarierna till år 2030 så skulle lokalt miljöarbete kunna skapa 900 000 nya jobb i
regionen. Det motsvarar 2 procent av arbetskraften, säger rapportförfattaren Fredrik
Lind till MiljöRapporten Direkt.
I en tidigare rapport från hösten 2013 fokuserade Boston Consulting Group på
Östersjöregeringarnas ansvar och möjligheter för att åtgärda problemen i Östersjön.
Den nya rapporten fokuserar istället på kommunalt arbete.
– Det är lokala initiativ som krävs för att vi ska kunna fixa övergödningen. Vår analys
visar att 30 procent av kommunerna är aktiva men att bara 1 procent av
kommunerna bedriver ett strategiskt och framgångsrikt arbete. Vi vill att den här
rapporten ska inspirera de andra 99 procenten. Vi ska heller inte tro att vi i Sverige
är bra på det här. Det är ett fåtal kommuner som bedriver ett jättebra arbete, men
majoriteten av de svenska kommunerna är inte på bollen. I dag finns det till exempel
flera polska kommuner som har effektivare och modernare reningsverk än
genomsnittet i Sverige. Det är inte längre sant att hela ansvaret för
Östersjöproblemen ligger på Östeuropa, säger Fredrik Lind.
Läs rapporten Restoring Waters in the Baltic Sea Region
Källa: Miljörapporten
Information från
Informationsbrev 4, den 20 februari 2015
Kustlandet: Nya utvecklingsstrategin
reviderad
Den nya utvecklingsstrategin har reviderats efter begäran om kompletteringar av
Jordbruksverkets expertgrupp.
Jordbruksverkets expertgrupp har gjort en initial värdering av det förslag till strategi
som Kustlandet lämnade in i december 2014. I huvudsak var strategin bra men man
ansåg att den kunde förtydligas och förbättras på ett antal punkter. Arbetsgruppen
reviderade därför strategin i enlighet med önskemål och lämnade in en ny version 30
januari 2015. Nedan kan ni ladda ner och läsa den nya reviderade versionen av
förslaget till ny utvecklingsstrategi för Kustlandet 2014-2020.
Kustlandet utvecklingsstrategi v2
Källa: Kustlandet