1. No category

Sida: 1 av 4
Målgrupp för Unga in
Drygt 190 000 unga i åldrarna 16-29 år, varken arbetade eller studerade
20101. Det motsvarar 11 procent av åldersgruppen. I 277 av landets 290
kommuner har antalet unga som varken arbetar eller studerar ökat
perioden 2008-2010. Utrikesfödda och korttidsutbildade är klart
överrepresenterade. Närmare var tredje ung som varken arbetar eller
studerar är född i ett annat land. Närmare 80 000 16-29 år har varken
arbetat eller studerat under en treårsperiod 2008-2010. Drygt 20 000 av
de som varken har arbetat eller studerat under en treårsperiod saknar
känd aktivitet. Av de unga som finns i den här gruppen är över hälften
25-29 år och knappt en femtedel är yngre än 20 år. Uppgifterna i
utredningen styrker tesen om att det finns en stomme av unga med stora
etableringsproblem. Det stora inslaget av korttidsutbildade visar att det
finns ett stort antal som inte svarar upp till arbetsmarknadens gängse
utbildningskrav.
Unga ins målgrupp är unga 16 -24 år som varken arbetar, studerar eller
har någon känd planering. Målgruppen är heterogen och bakom
siffrorna döljer sig unga människor med uttalat misstroende mot
myndigheter och andra samhällsaktörer. Många unga saknar nätverk och
stöd av vuxna i sin närhet, vuxna som kan underlätta och möjliggöra
kontakter med arbetsmarknaden. En del har gett upp och söker inte jobb,
medan andra aldrig har kommit igång med jobbsökande och saknar
strategier för hur det ska gå till att få ett arbete. De saknar kunskap om
hur de ska ta makten över sin situation.
Det etablerade samhällets aktörer definierar ofta dessa unga som
marginaliserade, men själva uppfattar de sig inte så. Även om vissa är
isolerade i hemmet kan de ingå i olika sammanhang, till exempel genom
nätverksspel. Det finns hemmasittare som beskriver att de istället för att
gå i skolan lär sig på egen hand via nätet och skaffar sig just de kunskaper
som de är intresserade av. Det blir ett alternativt sätt, att inhämta
information utan att behöva lämna tryggheten i hemmet. De undslipper
därmed upplevda svårigheter i skolan, som till exempel mobbning. En
del hemmasittare har en vegeterande tillvaro som gör dem uttråkade och
Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden – fokus på unga som varken
arbetar eller studerar, Arbetsförmedlingen Ura 2013:4
1
Sida: 2 av 4
understimulerade och inte sällan deprimerade. Andra unga i målgruppen
ingår i gäng och andra sammanhållna strukturer, där de träffas på stan
och drar runt. Några rekryteras till brottslighet och påbörjar därmed sin
bana med missbruk och kriminallitet. Till skillnad från hemmasittarna är
de här unga ofta utagerande och märks i samhället. För en del i
målgruppen är det inte arbetslösheten eller avsaknad av pengar som är
grundproblemet, utan just olika former av missbruk, även spelmissbruk.
Identifierade gemensamma nämnare för målgruppen:
 Frånvaro av vuxenkontakt, saknar oftast sunda nätverk och
förebilder.
 Besvikelse över sig själva och skam, vilket ger ett dåligt
självförtroende.
 Dålig kunskap om hur omvärlden och samhället fungerar.
 Bristande rutiner vad gäller bland annat mat och sömn.
 Negativ erfarenhet från skolan.
Vid första mötet med Unga in säger ungdomarna ofta att arbetslösheten
är problemet och ett arbete är lösningen. Många har en komplex
problematik, ofta är det en samverkan av olika problem. Familj, vänner
och närmiljö har inte förmågan att stödja på ett bra sätt.
Jakten på pengar är något som många av ungdomarna är fokuserade på.
Pengar ska komma fort och definieras ofta som en lösning på alla
problem i deras livssituation. Att få pengar på ett lagligt sätt kräver både
tid och resurser. En del unga kommer till Unga In och har redan bestämt
sig för att inte gå längre i sin kriminalitet. De har kanske redan märkt
negativa konsekvenser, insett att den vägen inte kommer att leda till
något bättre liv. De ungdomarna kan även tala om att de vill ha en
sysselsättning så att de inte behöver röra sig i det området de bor,
eftersom de då lätt hamnar fel igen. De är motiverade att ta sig ur sin
situation men vet inte riktigt var de ska börja. Hemförhållandena är ofta
problematiska. En del har via kriminaliteten kunnat stödja sin egen
familj ekonomiskt. Kanske inte med några större summor, men ändå
tillräckligt för att inte behöva belasta familjeekonomin. Att tala om det de
gjort kräver att det finns en relation och ett förtroende. Det tar tid att
berätta och det är ibland en lång väg från att berätta till att kunna ta
emot hjälp. En väsentlig del av de här ungdomarna har psykisk ohälsa,
svårt att sova och är stressade. De kan också känna en uppgivenhet över
vilka möjligheter de har att bli accepterade i nya sammanhang.
Sida: 3 av 4
I kartläggningssamtalet uppmärksammas boendesituationen. Det är inte
ovanligt att ungdomarna har en besvärlig boendesituation. Kanske har
familjen inte längre möjlighet att ha dem boende hemma. En del väljer
att bo hos olika kompisar medan andra har flyttat ihop med flick- eller
pojkvän och om relationen tar slut har de ingenstans att ta vägen. En del
ungdomar har inte eget rum vilket gör att det är svårt att få lugn och ro,
man har ingen fast sovplats. Det gör att många ungdomar försöker hålla
sig borta så mycket som möjligt från sitt ”hem”, vilket skapar problem i
att upprätthålla dagliga rutiner. Att ta hjälp av socialtjänsten är svårt för
många och ofta blir de hänvisade till kortvariga boenden vilket kan vara
ångestskapande. Det finns en bitterhet och besvikelse över hur systemet
med fördelning av bostäder fungerar. En del unga väljer därför att
avbryta kontakten med socialtjänsten.
Individens psykiska ohälsa kan påverkas av föräldrars hälsotillstånd,
vilket gör att ungdomens och förälderns problem flyter samman. Det tar
tid att få en bild av hur den psykiska ohälsan påverkar den unge och hur
bilden ser ut. Många av Unga ins ungdomar har en kombination av olika
funktionsnedsättningar, allt från en specifik diagnos till en
socialmedicinsk problematik. Därför tar det tid att gemensamt med
ungdomen komma fram till vilket hinder som först ska prioriteras och på
vilket sätt. En del vill helst inte tala om hur deras funktionsnedsättning
påverkar dem medan andra har svårt att beskriva hur de påverkas.
Oviljan att beskriva hur funktionsnedsättningen påverkar kan ibland
härledas till rädsla för att bli bortsorterad, till exempel när det gäller
arbete.
Case

Tony kommer in på en yrkesutbildning som han länge varit
intresserad av. Sedan en tid tillbaka deltar han i Unga in och är
som vi upplever det ”lätt” att samarbeta med eftersom han t ex
kommer på avtalad tid. Då Tony börjar på yrkesutbildningen går
allt bra till en början. Han har fortsatt kontakt och stöd från Unga
in, då han till exempel har svårt att förstå hur CSN fungerar. Efter
en tid börjar Tony berätta mer om sin situation. Det framkommer
att han har dåligt stöd från sina föräldrar och inte längre kan bo
hemma. Han berättar även att hans umgängeskrets är kriminell
och att skolan är ett sätt att komma bort från den kriminella
sfären. När hans ekonomiska problem blir större känner han att
han kanske måste hoppa av skolan, för att få pengar. Tony vill
Sida: 4 av 4
helst inte återgå till kriminalitet, men har svårt att se hur han kan
lösa det.

Ally lider av social fobi och försöker på egen hand göra saker som
är svåra för honom. Ally följer med på arbetsplatsbesök, han
deltar i gruppaktiviteter men lyckas inte alltid. Efter en tid
framkommer att även Allys far lider av social fobi och sätter upp
hinder för Ally. Ally kan inte arbeta eller vara borta längre
stunder från hemmet, eftersom hans far då blir orolig. Ally
beskriver sin far som väldigt beroende av honom. Ally är ensam
och saknar i stort fungerande nätverk.

Miro börjar gråta vid kartläggningssamtalet och berättar om en
rad olika kontakter inom vården och socialtjänsten. Just nu har
Miro inte kontakt med någon myndighet. Hon har en stark vilja
att se framåt, och vill få stöd i att få arbete. Miro har aldrig haft
ett arbete. I Miros familj har de inte heller arbete och kan inte ge
stöd när det gäller arbetssökandet. Miro utreds av
Arbetsförmedlingens Unga ins specialist. Hon söker arbete med
stöd från Unga in och får en kortare timanställning som sedan
avslutas. Miro får ett erbjudande om en arbetsträningsplats som
kan leda till arbete, vilket misslyckas eftersom Miro har
ätstörningar. På grund av dessa misslyckande börjar Miro
reflektera över sin situation och vilket stöd hon behöver.