Kungälvs sjukhus årsredovisning 2014

Kungälvs sjukhus
årsredovisning 2014
Kungälvs sjukhus årsredovisning 2014
Beslutad i styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus
den 5 februari 2015.
Behandlad i sjukhusets centrala samverkansgrupp den 27 januari 2015.
Dnr KS 1/011-2015
Kungälvs sjukhus
442 83 Kungälv
Tfn 0303-980 00
www.vgregion.se/ks
Innehåll
1. Sammanfattning .............................................................................................................. 1
2. Verksamheten .................................................................................................................. 3
2.1 Regionfullmäktiges mål .................................................................................................................. 4
Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet .................... 4
Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska
vara tillgängliga för alla invånare .................................................................................................. 4
Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård
inom de fastställda garantitiderna ................................................................................................. 4
Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård
i hela Västra Götaland .................................................................................................................. 5
Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen
vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare .......................................................................................... 5
Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och
jämställd ........................................................................................................................................ 6
Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen ............................................. 7
Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare ............................................... 7
2.2 Regionfullmäktiges uppdrag .......................................................................................................... 8
Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans .................................. 8
Alla verksamheter ska arbeta för att utveckla kvaliteten i den egna verksamheten samt öka sin
produktivitet och effektivitet .......................................................................................................... 8
2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål .................................................. 9
2.3.1 Bibehållen eller förbättrad hälsa genom goda val av levnadsvanor ....................................... 9
2.3.2 Välfungerande vårdprocesser............................................................................................... 11
2.3.3 God vård ............................................................................................................................... 12
2.3.4 Etapp II.................................................................................................................................. 14
2.3.5 En förbättrad arbetsmiljö och kompetensförsörjning ............................................................ 14
2.3.6 Verksamhetens miljöarbete .................................................................................................. 15
2.4 Vårdgaranti – tillgänglighet .......................................................................................................... 16
2.5 Beläggning ................................................................................................................................... 18
2.6 Prestationer .................................................................................................................................. 19
2.7 Patientsäkerhetsarbetet ............................................................................................................... 24
3. Personal ..........................................................................................................................25
3.2 Personalstruktur ........................................................................................................................... 25
3.4 Sjukfrånvaro ................................................................................................................................. 25
3.6 Jämställdhet och mångfald .......................................................................................................... 26
3.7 Personalvolym ............................................................................................................................. 27
3.8 Bemanningsföretag ...................................................................................................................... 27
3.9 Personalkostnadsanalys .............................................................................................................. 28
5. Ekonomi ..........................................................................................................................29
5.1 Ekonomiskt resultat...................................................................................................................... 30
5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans .................................................................................................. 33
5.3 Eget kapital .................................................................................................................................. 33
5.4 Investeringar ................................................................................................................................ 34
6. Bokslutsdokument och noter ........................................................................................35
1. Sammanfattning
Befolkningsutvecklingen och åldersstrukturen inom sjukhusets upptagningsområde innebär
kontinuerligt ökade patientströmmar till Kungälvs sjukhus. En något förändrad patientmix med fler
medicinpatienter har skapat en obalans i vårdplatsorganisationen vilket bidragit till fler utlokaliserade
patienter. Sjukhuset har periodvis en situation med besvärlig överbeläggningsproblematik. Översynen
av den somatiska vårdplatsorganisationen har varit den enskilt viktigaste åtgärden för att få en
verksamhet i balans.
Kungälvs sjukhus redovisar ett resultat på -45,5 miljoner kronor. Exklusive kostnaderna för ECMOvård för en patient och fördyringar inom ambulanshelikopterverksamheten är resultatet drygt fem
miljoner kronor sämre än prognosen, vilken under året legat på -30 miljoner kronor. Avvikelsen mot
prognosen beror dels på ett högt kostnadsläge under årets tre sista månader jämfört med motsvarande period föregående år, dels på att intäkterna för sjukhusets delaktighet i tillgänglighetssatsningen blev lägre än förväntat. Produktionsutfallet 2014 ligger över budget och betydligt över
föregående års produktion, trots att ytterligare en somatisk vårdavdelning tvingades stänga under
sommarmånaderna. Produktionsvärdet är cirka 34 miljoner kronor högre än beställningen. Utfallet av
sammanvägda prestationer under 2014 ligger 5,5 procent över utfallet föregående år och knappt 1
procent över budget 2014.
Produktionsplaneringen har varit en framgångsfaktor för att förbättra tillgängligheten avseende
garantivården och kömiljarden. Andelen garantivård som produceras i egen regi har ökat.
Inom verksamheterna har olika utvecklings- och förbättringsarbeten med avseende på bland annat
flöden och patientsäkerhet genomförts under året. Samverkan med omgivande kommuner och
primärvård har skett via SIMBA (Samverkan i vården i mellersta Bohuslän och Ale). Där har fokus
legat på de mest sjuka äldre och äldrevårdkedjan, samt psykiatrin där ett mål varit att öka andelen
patienter som har en dokumenterad samordnad individuell plan.
Sjukhuset uppvisar goda resultat vad gäller stora patientflöden, och hälsofrämjande arbete fortgår.
Förstärkt hemgång syftar till att förbättra utskrivningsprocessen och därmed reducera risken för
återinskrivning. Vård- och läkemedelsberättelse till patienterna är exempel på en del i en förbättrad
utskrivningsprocess och ges till allt fler. Via dialog med primärvård och kommun arbetar sjukhuset för
att minska inflödet av patienter. Patienterna vårdas i ökande grad i öppna vårdformer såsom
dagsjukvård och dagkirurgi. Teamet för avancerad vård i hemmet ger patienterna en säkerhet i
hemsituationen. I början av året startade även ett hemrehabteam för strokepatienter.
Andra åtgärder för att minska antalet överbeläggningar är förbättrad produktions- och kapacitetsplanering, effektivare vårdprocesser, dialog med kommunerna om utskrivningsklara patienter,
minskning av vårdrelaterade infektioner samt arbete för att förkorta vårdtider.
Under hösten påbörjades arbetet med BAKUT (bättre akutflöden); ett projekt som ska optimera flödet
på akuten. En av åtgärderna i projektet är att utöka/inrätta subakuta mottagningstider för patienter som
remitterats från primärvården samt för vissa av de patienter som söker på akutmottagningen.
Sjukhusets personalvolym har ökat med 51 nettoårsarbetare per 31 december jämfört med föregående år. Ökningen under året återfinns främst bland sjuksköterskor, undersköterskor och läkare.
Ökningen orsakas bland annat av utökat antal vårdplatser, ökad grundbemanning för att minska
övertiden och tillsättning av vakanta tjänster (främst läkare). Sjukhuset har även haft en ökad
personalomsättning och ett ökat uttag av föräldraledighet vilket inneburit bredvidgång vid tillsättning av
tjänster och vikariat. Mer- och övertiden har sjunkit. Under året har det varit svårare att rekrytera
tillsvidareanställda och vikarier när det gäller sjuksköterskor, vilket lett till ett ökat användande av
bemanningsföretag för denna yrkesgrupp. (Användande av bemanningsföretag för läkare har däremot
minskat.) Utbildningsinsatser har genomförts enligt plan. Sjukhuset har en omfattande AT- och STutbildning. Sjukhuset har inga ofrivilligt deltidsanställda. Sjuktalet är totalt 6,4 procent, vilket är en
mindre ökning jämfört med 2013. Arbetet med att genomföra adekvata åtgärder kopplat till
medarbetarenkäten pågår.
1
Byggnation av nya vårdavdelningar är för Kungälvs sjukhus det mest strategiska projektet inför
framtiden och avgörande för sjukhusets möjligheter att klara vårdbehoven inom upptagningsområdet.
2014 koncentrerades arbetet till att ta fram en sammanfattande systemhandling för den nya
vårdbyggnaden samt rumsfunktionsprogram för vårdavdelningar, mottagningar och dagsjukvård.
I oktober inkom sjukhuset, enligt beslut i regionstyrelsen, med ett preciserat förslag om hur Kungälvs
sjukhus ökade roll och uppgift inom akutsjukvården i Göteborgsområdet skulle kunna utformas. I
uppdraget ingick att klargöra förutsättningar för ökade volymer till akutmottagningen och i sluten vård.
Gällande ambulanshelikopterverksamheten saknas för närvarande reservhelikopter, vilket innebär att
regionens leverantör av den flygoperativa verksamheten inte uppfyller gällande avtal. Regionstyrelsen
har därför beslutat att Västra Götalandsregionen ska ansöka om medlemskap i kommunalförbundet
Ambulanshelikopter Värmland-Dalarna.
2
2. Verksamheten
Jämlik vård
Lokala styrdokument där jämlikhet ingår
Jämlikhetsperspektivet ska alltid beaktas vid framtagande av styrdokument. Exempel på lokala
styrdokument där perspektivet ingår är sjukhusets detaljbudget/verksamhetsplan, vårdöverenskommelsen och årsredovisningen.
Patientinformation och -kommunikation
Vid framtagande av information i olika former görs alltid en målgruppsanalys, för att informationen
ska bli så lättillgänglig som möjligt för målgruppen. Detta kan t.ex. avse språk, textstorlek, bildval. En
broschyr har under året översatts till engelska och tryckts upp.
Insatser för att nå patientgrupper som vi tidigare haft svårt att nå
Psykiatriska kliniken har utvecklat vård- och stödsamordning även för allmänpsykiatriska patienter, då
här finns en patientgrupp med komplexa vårdbehov och behov av samordnade insatser. Inom
medicinkliniken pågår arbete för att nå de diabetespatienter som ofta uteblir från återbesök, och
därmed inte har en optimalt skött diabetes.
Insatser för att främja jämlikhet och minska diskriminering
Akutkliniken har under flera års tid arbetat med information till patienter som besöker akutmottagningen. Arbetet startade utifrån ett jämställdhetsperspektiv på information och har bl.a.
resulterat i en patientbroschyr. Kliniken har reviderat broschyren under 2014 utifrån intervjuer med
drygt 60 patienter kring vad som är viktigt. Intervjuerna görs ur ett jämlikt och jämställt perspektiv. Broschyren har också översatts till engelska. Akutkliniken arbetar också med "dagens
fråga", vilken besvaras med röd eller grön boll samt möjlighet till kommentar av patienter och
anhöriga. Under året har kliniken fått över 300 kommentarer, som diskuteras i arbetslagen ur
jämlikhetsaspekt.
Inom hjärtsjukvården har sjukhuset påpekat att vården är ojämlik för patienter som är i behov av en
subakut kranskärlsröntgen. Patienterna vid Kungälvs sjukhus har länge haft en längre väntetid på
undersökningen än vid de sjukhus i regionen där denna undersökning utförs. Detta är emellertid ingen
aktuell hjärtindikator i regionfullmäktiges mål.
Könsuppdelad statistik
Sjukhuset arbetar med könsuppdelad statistik enligt regionfullmäktiges mål för hjärtsjukvård och
strokesjukvård (se regionfullmäktiges mål). Även i övrigt könsuppdelas statistik där så är möjligt,
exempelvis smärtlindring efter operation. Ett annat exempel är fysisk aktivitet på recept. Vad gäller
fysisk aktivitet på recept till kranskärlspatienter, har fler recept på fysisk aktivitet skrivits ut till män än
till kvinnor under perioden 2012 till augusti 2014. En större andel av hjärtpatienterna är män, och fler
män än kvinnor får därmed fysisk aktivitet på recept i denna grupp. Förskrivningen måste därför
relateras till antal besök av män respektive kvinnor. För kranskärlspatienter har då en skillnad kvarstått
som inte förklaras av att det finns fler män i patientgruppen. Detta var tydligt i början av året, och
sjukhuset har därför haft ett möte med Kunskapscentrum för jämlik vård (KJV). Under januari–augusti
2014 ökade andelen kvinnor som får fysisk aktivitet på recept. Möjligen har skillnaderna jämnats ut.
Barnkonventionen, delaktighet för barn och unga
Under året har en arbetsgrupp med fokus på barn som anhöriga bildats under ledning av sjukhusets
barnrättsombud. Sjukhuset har också haft ett lunchseminarium för personalen om barn som anhöriga,
då man bl.a. presenterade regionens riktlinjer i frågan.
Sjukhusets barnrättsombud deltar i det regionala arbetet om barn som anhöriga, där man fokuserat på
medicinska riktlinjer, information till nyanställda och en webbaserad utbildning. Med hjälp av
barnrättsombudet lyfts frågan också in i den kommunala hälso- och sjukvården, t.ex. genom
föreläsningar och nätverksträffar.
3
På sjukhusets psykiatriska klinik har man under året månadsvis följt upp hur många av de inneliggande patienterna som har barn, och hur många av dem som erbjuds samtal/stöd utifrån förälderns
ohälsa.
Tillsammans med sjukhuskyrkan har sjukhuset också erbjudit en sorgegrupp för barn som är 8–18 år
och som mist en förälder eller ett syskon genom dödsfall.
2.1 Regionfullmäktiges mål
Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet
Utsläpp av lustgas
Regionfullmäktige har som mål att vårdens utsläpp av lustgas ska minska. Kungälvs sjukhus har
under 2014 minskat utsläppen av lustgas med 71,5 procent, och når därmed målet.
Västfastigheter har under året felsökt hela gasledningssystemet och inga läckor har funnits. Tidigare
års konsumtion kan delvis förklaras av personbundenhet; lustgas används i dag i mindre utsträckning
än tidigare på denna enhet. Fortsatt gäller att förbrukning för specialtandvården för sjukhustandvård
medräknas i sjukhusets förbrukning då lustgasen går i gemensam ledning. Specialtandvården tillhör
Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra.
Miljö- och hälsofarliga ämnen
Användningen av miljö- och hälsofarliga ämnen ska minska. Kungälvs sjukhus har inte haft några
miljö- och hälsofarliga ämnen registrerade sedan 2011.
Regionstyrelsen och Kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens
verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare
Alla tillgänglighetsarbeten har i stort varit klara under 2014. Lite kompletteringsarbeten har utförts på
grund av förändringar som gjorts hos verksamheterna.
Kungälvs sjukhus lokaler har under 2014 inventerats ur tillgänglighetsaspekt och finns sökbara i den
s.k. Tillgänglighetsdatabasen. Detta gäller också de lokaler som sjukhuset har utanför sjukhustomten.
I vårdbyggnadsprojektet (etapp II) har hänsyn tagits till tillgängligheten och planeringen är klar inför en
eventuell projekteringsstart. Regionstyrelsen förväntas ta beslut under våren 2015.
Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna
erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna
Se avsnitt 2.4.
4
Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en
kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland
Vårdrelaterade infektioner
Målet för 2014 var att andelen vårdrelaterade infektioner i den somatiska vården inte skulle uppgå till
mer än 8 procent. Vid den mätning som gjordes vid Kungälvs sjukhus uppgick andelen till 10,3
procent.
Andel vårdrelaterade infektioner i den somatiska vården vid punktprevalensmätningar 2011–2014
Mätning
Kungälvs sjukhus
Västra Götalandsregionen
Riket
2011 (vår)
4,7
8,6
9,2
2011 (höst)
7,0
9,1
9,3
2012 (vår)
7,4
8,8
8,9
2012 (höst)
5,6
9,0
9,0
2013 (vår)
12,6
9,3
9,0
2013 (höst)
9,6
9,6
8,7
2014 (vår)
10,3
9,6
8,9
Centralt i arbetet med att nå målet är kunskapen om och efterlevnaden av basala hygienrutiner och
klädregler samt aktuella PM med bäring på vårdrelaterade infektioner. Viktig är också ett aktivt
förebyggande arbete på alla nivåer.
För att nå målet har sjukhuset även infört ett krav på hygienkörkort för varje medarbetare. Vid varje
enhet ska följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler mätas varje månad, och resultatet ska
återkopplas till medarbetarna i ett konstruktivt sammanhang. Under hösten arrangerades en
inspirationsdag till vilken representanter från andra förvaltningar hade bjudits in för att lyfta fram goda
exempel.
En STRAMA-grupp (strategigrupp för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) har bildats vid sjukhuset. Gruppen ska ta fram statistik från infektionsverktyget och
kommuniceras framför allt i läkargruppen, men också i sjukhusledningen, för bedömning av
nödvändiga åtgärder. Under 2014 har denna statistik haft brister.
Städningen, och speciellt den patientnära städningen, har uppmärksammats under året. Vårdavdelningarna har infört signering av utföraren vid utförd städning. Sjukhuset tar del av Regionservice
revision av städningen och i samverkan tas eventuella åtgärder fram.
Överbeläggningar
Målet för 2014 var att antalet överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser skulle minska. Antalet
överbeläggningar ökade på Kungälvs sjukhus under 2014. Se avsnitt 2.5.
Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en
sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare
Regionfullmäktige har som mål att undvikbara slutenvårdstillfällen ska minska och att andelen
patienter som återinskrivs inom 30 dagar ska minska. Målen gäller patienter som är 65 år och äldre.
Under 2014 klarade sjukhuset inte att minska andelen patienter som återinskrivs inom 30 dagar. I
stället ökade andelen marginellt från 17,6 procent till 18,1 procent.
Våren 2014 genomfördes två projekt med syfte att minska undvikbar slutenvård. Efter en utvärdering
beslutade sjukhusledningen att gå vidare med det ena – förstärkt hemgång – vilket kommer att
5
breddinföras 2015. Förstärkt hemgång syftar till att förbättra utskrivningsprocessen och därmed
reducera risken för återinskrivning. Vård- och läkemedelsberättelse till patienterna är exempel på en
del i en förbättrad utskrivningsprocess.
Inom SIMBA (Samverkan i vården i mellersta Bohuslän och Ale) är äldrevårdkedjan ett fokusområde
med en rad aktiviteter som vi följt upp. Att öka andelen som har en dokumenterad samordnad
individuell plan är prioriterat där sjukhuset kan bidra, men huvudansvaret ligger inom kommun och
primärvård.
Under hösten har arbetet med BAKUT (bättre akutflöden) påbörjats. Syftet är att optimera flödet på
akuten, men också att utöka/inrätta subakuta mottagningstider (dvs. inom 1-5 dagar) för patienter som
remitterats från primärvården samt för vissa av de patienter som söker på akutmottagningen.
Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är
jämlik och jämställd
Hjärt- och strokesjukvården vid Kungälvs sjukhus ska vara jämlik och jämställd.
Könsskillnad hjärtsjukvård, förändring över tid
Indikator
5. Andel reperfusion vid hjärtinfarkt med ST-höjning
6. Andelen behandlade med lipidsänkare vid utskrivning
efter hjärtinfarkt
7. Andel kranskärlsröntgade vid icke ST-höjningsinfarkt
8. Andel behandlade med P2Y12-receptorblockerare vid
utskrivning efter icke ST-höjningsinfarkt
9. Andel behandlade med ACE-hämmare/A2antagonister vid utskrivning efter hjärtinfarkt
Utfall kv 4 2013 Utfall kv 4 2012
Resultat
- kv 3 2014
- kv 3 2013
8,8
4,2
Ökat
2,3
6,4
Minskat
5,7
1,6
Ökat
1,9
9,7
Minskat
10,5
2,1
Ökat
Könsskillnad strokesjukvård, förändring över tid
Indikator
Utfall kv 4 2013 kv 3 2014
18. Blodförtunnande behandling efter stroke med
10,0
förmaksflimmer
19. Andel patienter med stroke som vårdats på
5,0
strokeenhet
20. Andel patienter som gavs trombolys2,7
behandling/trombektomi
Utfall kv 4 2012 kv 3 2013
Resultat
8,3
Ökat
2,1
Ökat
0,9
Ökat
För indikatorerna inom hjärt- och strokesjukvård är antalet patienter lågt. Små variationer kan ge stora
skillnader procentuellt mellan könen och över tid. I vissa indikatorer finns flera män och i andra flera
kvinnor. Indikatorerna mäts över olika tidperioder och vid olika tidpunkter i olika uppföljningsrapporter,
vilket kan ge upphov till skillnader i utfall mellan exempelvis årsredovisning och uppföljning av vårdöverenskommelse. I kombination med små tal kan dessa skillnader bli stora. Tidigare konstaterade
sjukhuset att målnivån för reperfusion vid hjärtinfarkt med ST-höjning inte nåddes fullt ut för män under
kvartal 1 – kvartal 3 2014. Helåret 2013 var det omvänt. Målnivån för andel kranskärlsröntgade vid
icke ST höjningsinfarkt nåddes inte för kvinnor under kvartal 1 – kvartal 3 2014, men det var få kvinnor
i gruppen.
6
Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen
Antalet sjuksköterskor som får sin specialistutbildning betald av regiongemensamma medel
Sjukhuset har inrättat utbildningstjänster som finansieras av regiongemensamma medel för sjuksköterskor. Psykiatri har särskilt identifierats som ett bristområde inom sjukhuset. Ytterligare
verksamheter, såsom medicinkliniken och ambulanssjukvården, har under 2014 inrättat utbildningstjänster. Sjukhuset gör också egna satsningar utöver de som är finansierade av regiongemensamma
medel inom intensivvård och geriatrik, vård av äldre.
Kostnad för bemanningsläkare och bemanningssjuksköterskor
Sjukhuset har under 2014 haft behov av bemanningsföretag både när det gäller läkare och sjuksköterskor. Totalt har inte kostnaderna ökat för nyttjandet av bemanningsföretag, men en förskjutning
har skett till anlitande av sjuksköterskor, då rekryteringssvårigheterna gällande denna yrkesgrupp
ökat. När det gäller läkare minskade behovet under året då sjukhuset lyckats rekrytera fler
specialistläkare.
Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare
Andel anställda med erbjuden heltidsanställning
Vid all rekrytering har hänsyn tagits till dem som är deltidsanställda och vi har verkat för att dessa
medarbetare fått möjlighet att utöka sin sysselsättningsgrad. Vid nyanställning har vi verkat för att
heltidsanställning så långt som möjligt är norm. En noggrann kontinuerlig genomgång av antalet
ofrivilligt deltidsanställda har gjorts och en handlingsplan med åtgärder har lagts upp vid behov. Detta
har omfattat såväl visstids- som tillsvidareanställda med önskemål om utökad sysselsättningsgrad.
Utfall: 100 procent, inga medarbetare med ofrivillig deltid.
Andel chefer som genomgått utbildning i genuskompetent ledarskap
Sjukhuset har verkat för att chefer i ledande befattning fått utbildning i genuskompetent ledarskap,
bl.a. genom webbutbildningen "Jämställdhet och genus". Generellt har sjukhuset en positiv inställning
till att chefer deltar i regiongemensamma utbildningsinsatser inom området.
Måltal: 60 procent
Utfall: 61 procent.
Andelen medarbetare som upplever arbetsmiljön som god i medarbetarenkäten
I samband med genomförandet av medarbetarenkäten har vi följt upp om och på vilka arbetsplatser
man upplever arbetsmiljön som god. Om måltalet inte uppnås ska aktiviteter genomföras för att stärka
och utveckla arbetsmiljön.
Måltal: 70 procent
Utfall: 67,3 procent.
Gällande arbetsrelaterad utmattning och arbetstakt ligger sjukhuset över genomsnittet i regionen;
företrädesvis på de akuta enheterna. Flera medarbetare känner sig ofta fysiskt och psykiskt
utmattade. Medarbetarnas sammantagna bild är att tiden inte räcker till för planering och genomförande av arbetsuppgifter. Handlingsplaner är upprättade på alla enheter/avdelningar och stort fokus i
dessa är att arbeta med frågor som berör arbetsmiljön.
Andelen medarbetare som upplever delaktigheten som god i medarbetarenkäten
I samband med genomförandet av medarbetarenkäten följer vi upp om och på vilka arbetsplatser man
upplever en god delaktighet i arbetet.
Måltal: 80 procent
Utfall: 73,4 procent.
Medarbetarnas upplevelse av delaktigheten får ett bättre utfall än arbetsmiljön. Delaktigheten behöver
dock bli tydligare i organisationen, då en del medarbetarna signalerar att de inte har tillräckligt
inflytande på sin enhet/avdelning och flera saknar förståelse för vad de kan och inte kan påverka.
7
Andelen anställda som har en kompetensutvecklingsplan
Kompetensutvecklingsplanen ska ge våra anställda möjlighet till adekvat kunskapsutveckling för att
verksamhetens behov och mål ska tillgodoses. Sjukhuset ska verka för att samtliga anställda har en
egen kompetensutvecklingsplan.
Måltal: 70 procent
Utfall: 95 procent
Andelen tillfälliga anställningar
Sjukhuset arbetar aktivt för att minska tillfälliga anställningar genom noggrann analys vid
bemanningsplanering.
Måltal: 14 procent
Utfall: 19,8 procent.
Som ett led i att försöka minska visstidsanställd personal har bl.a. en ökad grundbemanning skett på
vårdavdelningarna och en pool med skötare startat inom den psykiatriska kliniken. Behovet av extra
personal vid hög arbetsbelastning och vid extra vak skulle således minska. På grund av den ökade
sjukfrånvaron och ett ökat uttag av föräldraledighet har antalet visstidsanställda inte påverkats i den
omfattningen som var planerat, trots de insatser som gjorts. Uppföljning av hur arbetet med en pool
har fungerat skulle ha skett under slutet av 2014 men kommer att vara klart först under början av
2015. Sjukhuset är positivt till att tillsvidareanställa vårdpersonal i så stor utsträckning som möjligt.
2.2 Regionfullmäktiges uppdrag
Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans
Bedömningen inför 2014 var en ekonomisk obalans på -30 miljoner kronor. Befolkningsutvecklingen
och åldersstrukturen inom sjukhusets upptagningsområde innebär kontinuerligt ökade patientströmmar till sjukhuset. En något förändrad patientmix med fler medicinpatienter har skapat bekymmer
i vårdplatsorganisationen vilket bidraget till fler utlokaliserade patienter. Översynen av den somatiska
vårdplatsorganisationen har varit den enskilt viktigaste åtgärden för att få en verksamhet i balans.
Resultatet av översynen implementeras 2015.
Parallellt med vårdplatsöversynen har bemanningsriktlinjer tagits fram för somatikens vårdavdelningar.
Dessa har successivt införts under hösten.
Tilläggsöverenskommelsen med hälso- och sjukvårdsnämnd 4 innebar en resursförstärkning (utöver
index) med 20 miljoner kronor för nya somatiska vårdplatser. De extra vårdplatserna har reducerat
antalet utlokaliseringar, men inte tillräckligt för att skapa en effektiv vårdplatsorganisation. Den
målsättning vi hade vid årets början att klara utökningen av vårdplatsorganisationen inom 2013 års
kostnadsnivå har inte uppnåtts.
Kungälvs sjukhus arbetar med att effektivisera verksamheten. 2014 års åtgärdsplan har hittills haft
begränsade effekter, men flertalet åtgärder fortsätter under nästa år. En ekonomi i balans under 2015
förutsätter att kostnadsnivån begränsas till 2 procent samtidigt som intäkterna når budget.
Alla verksamheter ska arbeta för att öka sin produktivitet och effektivitet
Vårdöverenskommelsen för 2014 möjliggjorde en ökning av antalet somatiska vårdplatser. En
vårdplatsöversyn inom somatiken gjordes för att reducera antalet utlokaliseringar och överbeläggningar. Under första kvartalet 2015 kommer en kirurgavdelning att omstruktureras till att bli en
mer utpräglad akutvårdsavdelning. En mer effektiv vårdorganisation bör innebära att nuvarande
vårdtider kortas och att bristkostnader minskar. För att minska beläggningen ytterligare krävs fler
åtgärder; dessa kommer att vara i fokus i nästa effektiviseringsplan. En viktig faktor för att minska
beläggningen på vårdavdelningarna är att antalet vårddagar för utskrivningsklara patienter blir färre.
Produktionsplaneringen har varit en framgångsfaktor för att förbättra tillgängligheten avseende
8
garantivården och kömiljarden. Arbetet med produktionsplanering kommer att fortsätta och omfattar
alla kliniker. Andelen garantivård som produceras i egen regi har ökat. Arbetet med att effektivisera
operationsplaneringsprocessen fortsätter.
Sammantaget kommer en somatisk vårdplatsorganisation som är bättre anpassad till patientmixen ge
förutsättningar för ett effektivare patientflöde, vilket bör ge en ökad produktion. I kombination med
utökningen av åtgärdsplanen bör produktiviteten förbättras under 2015.
2.3 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål
2.3.1 Bibehållen eller förbättrad hälsa hos patienterna genom goda val av
levnadsvanor
Regionala utvecklingsindikatorer
I vårdöverenskommelsen 2013–2014 utgår målrelaterad ersättning mot beskrivning av utvecklingen
av fem regionala utvecklingsindikatorer:
• Andel (relevanta) enheter/klinik som per rutin använder frågeformuläret AUDIT (ett skattningsformulär för att upptäcka riskbruk av alkohol).
Utfall: 25 procent (september).
• Andel patienter med dokumenterad fysisk aktivitetsnivå i kvalitetsregister, av total andel patienter
med diabetes, TIA, KOL och hjärtinfarkt.
Utfall: diabetespatienter – 86 procent (september), TIA-patienter – ingen uppgift (registrerar ej i RiksKOL), hjärtinfarktspatienter – 100 procent.
• Andel (relevanta) kliniker som använder fysisk aktivitet på recept som metod.
Utfall: 50 procent (september), övriga kliniker i liten skala.
• Andel patienter med dokumenterad tobaksanamnes.
Utfall: ej mätbart.
• Andel opererande enheter/kliniker som arbetar per rutin med rökstopp inför operation.
Utfall: 100 procent (september).
Regionala utvecklingsindikatorer följs upp via vårdöverenskommelsen, per april och september 2014.
Per september nådde sjukhuset i stort regionens måltal. Förbättringsarbete avseende registrering
av fysisk aktivitet på recept i Riks-TIA pågår. Andel patienter med dokumenterad tobaksanamnes kan
inte mätas i dagsläget.
9
Antal utskrivna recept på fysisk aktivitet
Måltal: Antal utskrivna recept på fysisk aktivitet per delår ska vara fler än motsvarande period 2013.
Redovisas per kön.
Utfall: Målet per helår är inte uppfyllt.
Antal utskrivna recept på fysisk aktivitet på Kungälvs sjukhus 2012–2014
2012
2013
2014
Män
212
261
297
Kvinnor
148
235
166
Totalt
360
496
463
Under 2014 har 463 recept på fysisk aktivitet ordinerats på Kungälvs sjukhus, vilket är en minskning
med drygt 6,5 procent jämfört med 2013. Antalet förskrivare (73 stycken) har ökat med ca 49 procent.
Antal diagnoser (40 stycken) har ökat med 43 procent jämfört med 2013.
Utskrivna recept på fysisk aktivitet (FaR) 2014 efter diagnos
Uppföljning av patienter med fysisk aktivitet på recept i primärvården fungerar bra enligt representanter från respektive kommun som deltar i nätverk för FaR. Under 2014 har 94 procent av recepten
innehållit en planerad uppföljning jämfört med 75 procent under 2013.
Poäng enligt uppföljningsenkät av tobaksfri vårdorganisation
Måltal: Högre poäng än 2013. 2013 missade sjukhuset den nationella uppföljningen. Svaren bedöms
ha blivit desamma som år 2012, varför 2012 års enkät används som referens.
Utfall: Målet är uppfyllt. Sjukhuset har år 2014 gått från nivå "brons" till "silver".
Sjukhusets tobaksförebyggande grupp har påbörjat aktiviteter enligt plan. Riktlinjerna för tobaksfritt
sjukhus har uppdaterats med förbud mot e-cigarretter. Postrar och foldrar om tobaksfrihet och
tobaksfri operation, riktad till besökande, har varit ett av årets tema i hälsohörna i sjukhusets
huvudentré. Det har varit svårt för vårdcentralernas representanter att närvara vid de lokala
nätverksmöten som sjukhuset kallar till. Inför 2015 har nätverket beslutat att fortsatt ha möten, men i
mindre skala.
Andel rökare som slutat röka vid inskrivning inför planerad operation
Måltal: 50 procent av rökande patienter ska ha slutat röka vid inskrivning för operation.
Utfall: 27 procent, ej uppfyllt.
Syftet är att minska risken för postoperativa komplikationer. Även om målet inte uppnåtts, ses varje
10
rökfri operation som ett bra utfall. Under januari–september var det 80 patienter (42 kvinnor, 38 män)
som rökte när de sattes upp för operation. Av dessa 80 patienter uppgav 27 procent (22 patienter) att
de var rökfria när de sedan skrevs in för operationen. Statistiken ska tolkas med försiktighet. För mer
än en tredjedel av de aktuella patienterna saknas uppgift om rökning vid inskrivningstillfället.
Rökfrihet vid operationstillfället januari–september 2014
17 procent av kvinnorna och 40 procent av männen uppgav sig vara rökfria. Totalt 11 patienter
uppgav sig ha varit rökfria i sex veckor eller mer.
Patienter som uppger sig vara rökare när de sätts upp för operation får en kort muntlig och skriftlig
information, samt erbjudande om hjälp med egenremiss till rökavvänjning på vårdcentral. Från och
med den 1 oktober inkluderas även polikliniska operationer i uppföljningen, som därmed har
förändrats. Data för oktober–december är ännu ej framtagna.
2.3.2 Välfungerande vårdprocesser
Under 2014 har sjukhuset fokuserat på god vård för patienter med akut höftfraktur, patienter som
opereras elektivt med knäprotes, strokepatienter, patienter som opereras elektivt med höftprotes,
patienter med gallstensbesvär samt patienter med samhällsförvärvad lunginflammation.
1. God vård för patienter med akut höftfraktur
Samverkan omkring denna patientgrupp är tvärprofessionellt och innefattar ambulansen, akutmottagningen, röntgen, geriatriken, ortopeden samt anestesikliniken. Patienten går direkt till UVA
(uppvakningsavdelningen) där patienten får en smärtblockad och görs klar för operation.
Styrtal: Andel patienter som opereras inom 24 timmar.
Måltal: 75 procent opereras inom 24 timmar.
Utfall: 74 procent. Medelväntetiden var 18 timmar och 48 minuter. Medianväntetiden var 17 timmar
och 44 minuter.
2. God vård för patienter som opereras elektivt med knäprotes
Styrtal: Genomsnittlig vårdtid
Mål: Fortsatt underskrida Västra Götalandsregionens mål på tre dagar i genomsnittlig vårdtid.
Utfall: 2,7 dygn
3. God vård för strokepatienter
Styrtal: Andel trombolyspatienter
Måltal: 15 procent
Utfall: 10,2 procent. (Män: 12,5 procent. Kvinnor: 7,8 procent.)
11
4. God vård för patienter som opereras elektivt med höftprotes
Styrtal: Genomsnittlig vårdtid
Måltal: Minskning jämfört med 2013 (4,93 dygn).
Utfall: 3,4 dygn
5. God vård för patienter med gallstensbesvär
Styrtal: Andel patienter (av dem som opereras planerat) som opereras dagkirurgiskt.
Måltal: Uppnå Västra Götalandsregionens mål på 60 procent.
Utfall: 34 procent
6. God vård för patienter med samhällsförvärvad lunginflammation
Styrtal: Andel patienter som dokumenterats har vårdats enligt Västra Götalandsregionens
standardvårdplan för lunginflammation.
Måltal: 75 procent
Utfall: Användandet av standardvårdplanen startade den 10 februari. Från denna tidpunkt har
22 procent vårdats enligt standardvårdplanen.
2.3.3 God vård
God kvalitet och patientsäkerhet tillhör hälso- och sjukvårdens kärnvärden. Dessa värden är grundläggande för att skapa förtroende och legitimitet hos patienter och medborgare. Sjukhuset arbetar
enligt de övergripande kvalitetsmål som sammanfattas i begreppet "god vård".
Sjukhuset har en övergripande patientsäkerhetsgrupp, vars syfte är att förbättra patientsäkerheten på
klinikerna, i gränssnittet däremellan och vid sjukhuset i stort. Gruppen utgör ett stöd till verksamhetscheferna.
PM, riktlinjer och direktiv
Aktuella PM/riktlinjer/direktiv ska föreligga lättillgängliga och sökbara på intranätet. En bedömning av
aktualitet sker minst en gång per år.
Säker vård
Sjukhuset har sedan flera år arbetat med regionövergripande mål för säker vård. Åtta områden har
varit i fokus: urinvägsinfektioner i samband med vård, infektioner vid centrala venösa infarter,
sårinfektioner efter operation, läkemedelsfel i vårdens övergångar, fallskador i samband med vård,
trycksår i samband med vård, läkemedelsrelaterade problem samt undernäring. Det föreligger vid
sjukhuset program för samtliga områden. Under 2014 har vi arbetat vidare med spridning över
klinikgränser, riskbedömning i journalen samt egenkontroll. Inom läkemedelsområdet har arbetet
speciellt berört problematiken kring äldres läkemedelsanvändning, fortsatt införande och uppföljning
av vård- och läkemedelsberättelse samt en enkel läkemedelsgenomgång vid inläggning på sjukhuset.
Läkemedelsberättelse
Vid hemgång från slutenvård ska samtliga patienter få en läkemedelsberättelse samt en aktuell
läkemedelslista.
Styrtal: Andel patienter som vid utskrivning till hemmet får en läkemedelsberättelse samt läkemedelslista (fördelat per klinik).
Måltal: 100 procent
Utfall: Kirurgi/ortopedi 3,4 procent, geriatrik 87 procent, medicin 53,3 procent. Inom den somatiska
vården fick 42,6 procent av patienterna en läkemedelsberättelse. Inom psykiatrin var andelen 19
procent. (Siffrorna är inte justerade för överflyttning mellan kliniker/sjukhus.)
Mest sjuka äldre
Regeringen har tillsammans med Sveriges kommuner och landsting initierat ett nationellt arbete om de
mest sjuka äldre. Arbetet, som rymmer ett antal aktiviteter och insatsområden för att stärka individen,
bedrivs i samverkan med primärvården och kommunerna Tjörn, Ale, Stenungsund och Kungälv.
12
Under 2014 har arbetet fortlöpt med riskbedömningar då det gäller nutrition och trycksår. Även
riskbedömning halk/fall påbörjades under april månad. Samtliga patienter över 65 år eller med annan
risk ska bedömas. Sjukhuset använder kvalitetsgranskade instrument och resultaten dokumenteras i
journalsystemet Melior.
Under året genomfördes och utvärderades två projekt i samverkan med primärvård och kommuner.
Det ena projektet fokuserade på screening av skörhet hos äldre på akutmottagningen, för att kunna
kommunicera med andra vårdgivare i de fall då patienten gick direkt hem från akuten. Det andra
projektet innefattade förstärkt utskrivning på geriatrik-/rehabkliniken. Projektet förstärkt utskrivning
kommer att nystartas över alla somatiska kliniker under 2015.
God vård i livets slutskede
Palliativregistret fungerar som stöd och påminnelse om viktiga insatser i livets slutskede.
Styrtal: Andel dödsfall på sjukhuset som registreras i palliativregistret.
Måltal: 75 procent
Utfall: 76 procent
Halk/fall
Riskbedömning av patienter 65 år och äldre dokumenteras i patientjournalen.
Styrtal: Andel riskskattade patienter avseende halk/fall i Melior.
Måltal: >60 procent
Utfall: 43,5 procent
Undernäring
Flera utvecklingsarbeten inom områdena nutrition och patientmåltider bedrivs på sjukhuset. Dessa
syftar till en god måltidsmiljö, rätt kost till rätt patient, minskad risk för undernäring, minskat matsvinn
m.m. Arbetet sker i samverkan med regionservice Måltider. En strukturerad riskbedömning av
patienter för att upptäcka undernäring dokumenteras i patientjournalen.
Styrtal: Andelen riskbedömda inneliggande patienter i den somatiska vården
Måltal: >60 procent
Utfall: 41,7 procent
Trycksår
Riskbedömning av patienter 65 år och äldre dokumenteras i patientjournalen.
Styrtal: Andel patienter 65 år och äldre som är riskbedömda.
Måltal: >60 procent
Utfall: 54,8 procent
Patientsäkerhetsronder
Inom patientsäkerhetsområdet strävar vi efter en kultur där ledningen uppmuntrar till dialog och medarbetarna vågar tala om sina misstag och tillbud, i syfte att uppmärksamma och rätta till systemfel och
riskfaktorer. Patientsäkerhetsronderna utgör ett (av flera) forum för denna dialog. Vid ronderna möter
förvaltningschefen och chefläkaren ett antal verksamhetsföreträdare. Ronderna, som är strukturerade
enligt en särskild mall, utvärderas och fortsätter med utgångspunkt i sjukhusets stora vårdprocesser.
2014 var målsättningen att genomföra patientsäkerhetsronder för tre vårdprocesser.
Styrtal: Genomföra patientsäkerhetsronder.
Måltal: En rond per vårdprocess per år.
Utfall: Två vårdprocesser.
Markörbaserad journalgranskning
Ett grundläggande kvalitetskrav på vården är att den är säker och att patienten inte riskerar att
utsättas för skada orsakad av hälso- och sjukvården. Med frivillig avvikelserapportering rapporteras
omkring 10–20 procent av alla avvikelser, varav de flesta inte har medfört skador. Det är därför
angeläget med ett komplement till avvikelserapporteringen för att identifiera händelser som leder till att
patienter skadas. Markörbaserad journalgranskning har visat sig vara en användbar metod för detta.
Styrtal: Antalet bedömda journaler.
Måltal: 20 per månad sjukhusövergripande, samt 20 per månad enligt plan (klinik/avlidna).
Utfall: Enligt plan.
13
2.3.4 Etapp II
Byggnation av nya vårdavdelningar är för Kungälvs sjukhus det mest strategiska projektet inför
framtiden och avgörande för sjukhusets möjligheter att klara vårdbehoven inom upptagningsområdet.
Sjukhusets nuvarande lokaler uppfördes 1964 (med viss till- och ombyggnad under senare år).
Sjukhuset har genomfört tvärprofessionella och klinikövergripande verksamhetsutvecklingsprojekt med
syfte att utveckla vård och lokaler för att i framtiden leva upp till patientens behov av en modern och
säker vård. Sjukhusledningen har arbetat vidare med flera av de idéer som framkom från projekten.
Under våren 2014 koncentrerades arbetet till att ta fram en sammanfattande systemhandling för den
nya vårdbyggnaden. Systemhandlingen behandlades under sommaren i sjukhusets styrelse och
regionens fastighetsnämnd. Ett genomförandebeslut har dragit ut på tiden och förväntas under våren
2015. Under hösten fokuserades arbetet på att ta fram ett rumsfunktionsprogram för mottagningar och
dagsjukvård.
I oktober inkom sjukhuset, enligt beslut i regionstyrelsen, med ett preciserat förslag om hur Kungälvs
sjukhus ökade roll och uppgift inom akutsjukvården i Göteborgsområdet skulle kunna utformas. I
uppdraget ingick att klargöra förutsättningar för ökade volymer till akutmottagningen och i sluten vård.
(Möjligheten att tillskapa ytterligare vårdplatser redovisades i en bilaga till systemhandlingen för etapp
II.)
2.3.5 En förbättrad arbetsmiljö och kompetensförsörjning
Medarbetarskapet och ledarskapet på Kungälvs sjukhus har kännetecknats av engagemang, delaktighet och ansvarstagande. Under 2014 har vi hittills arbetat med strategisk kompetensförsörjning,
anpassning av bemanning till verksamhetsflödena, utbildningsinsatser inom arbetsmiljö, samverkan
och likabehandling samt insatser i samband med medarbetarenkäten.
Övertid
En något ökad grundbemanning på vårdavdelningarna och inrättande av en pool inom psykiatrin har
inneburit minskade övertidskostnader vilket också har gett en förbättrad arbetsmiljö för sjukhusets
medarbetare.
Styrtal: övertidskostnader
Måltal: minskning
Utfall: kostnaderna för övertid har minskat med 4,81 procent för 2014 jämfört med 2013.
Att hinna med sitt arbete
2015 kommer sjukhuset att följa upp om andelen som instämmer i medarbetarenkätens påstående
"jag hinner med mitt arbete" har ökat.
Aktiviteter
1. Vi har arbetat med bemanningsplanering inför sommaren samt haft regelbundna sjukhusgemensamma möten där bemanning och beläggningssituationer stämdes av, ett arbetssätt som
fungerade mycket väl. Flera svåra situationer löstes vilket även innebar en förbättrad arbetsmiljö och
minskad övertid.
2. Inför sommaren gjordes flera insatser för att rekrytera personal, såsom besök i skolor, riktad
annonsering och möten med studenter.
3. En förstärkt yrkesintroduktion för nyanställda sjuksköterskor erbjöds. Detta gav de nyanställda
bättre förutsättningar för att komma in i arbetet.
4. Utbildningsinsatser för sjuksköterskor (hospitering m.m.) genomfördes efter sommaren.
5. Omfattande AT- och ST-program genomfördes enligt planering.
6. Ett arbete för att anpassa bemanning till verksamhetsflödena inom de somatiska vårdavdelningarna
har genomförts och gemensamma bemanningstal är framtagna.
7. Utbildningsinsatser inom arbetsmiljö för chefer genomfördes under hösten.
8. Sjukhusgemensam samverkansdag med chefer och fackliga har genomförts.
9. Samtliga arbetsplatser som genomfört medarbetarenkäten arbetar nu med sina handlingsplaner.
14
2.3.6 Verksamhetens miljöarbete
Under 2014 arbetade sjukhuset tillsammans med Regionservice om följande miljöinsatser:



minskade avfallsmängder från operation,
minskat matsvinn, och
matavfall blir till biogas.
Minskade avfallsmängder från operation
Kungälvs sjukhus medverkar i ett regionalt pilotprojekt för att minska mängden avfall från operation.
En första avfallsvägning har gjorts.
Minskat matsvinn
Matsvinnet har vägts vecka 20, vecka 38 och vecka 48. Jämfört med den första mätningen minskade
svinnet något vid vägningen i vecka 38. Vid vägningen i vecka 48 ökade däremot svinnet något
jämfört med årets första mätning. Ingen tydlig trend kan således urskiljas.
Sjukhuset har under året intensifierat arbetet med Regionservice för att förbättra måltidsupplevelsen
för patienterna. Arbetet väntas i förlängningen leda till mindre matsvinn.
Matavfall blir till biogas
En förhoppning var att föra en dialog med Kungälvs kommun om möjligheten att omhänderta matavfall
för omvandling till biogas. Inga framsteg i frågan gjordes under året.
15
2.4 Vårdgaranti – tillgänglighet
Tillgängligheten följs ur två aspekter: förstabesök respektive behandling inom 90 dagar.
När det gäller besök så får 86 procent av patienterna tid inom 90 dagar. Vårdgarantin har över tid
påverkat tillgängligheten till behandling och förstabesök på ett positivt sätt, men vi ser att vi under året
har haft svårare att klara tillgängligheten till besök.
97 procent av patienterna får sin behandling inom 90 dagar. Kungälvs sjukhus har under året klarat av
tillgängligheten till behandling på ett relativt bra sätt.
Uppfyllande av vårdgarantin
Mottagning
Kömiljardsgräns
uppnås?
(70 procent av
patienterna
inom 60 dagar)
Vårdgarantin
uppnås?
Antal väntande över 90
dagar
Allmänkirurgi
Ja
Ja
1
Ortopedi
Ja
Ja
2
Allmän internmedicin
Nej
Nej
26
Endokrinologi
Nej
Nej
11
Gastroenterologi
Nej
Nej
24
Kardiologi
Nej
Nej
110
Hematologi
Nej
Nej
6
Smärtmottagning
Ja
Ja
0
Allmänpsykiatri
Ja
Ja
4
Barn- och
ungdomspsykiatri
Ja
Nej
8
Åtgärder för att bibehålla/förbättra tillgängligheten under året har bl.a. varit:
• Produktionsplanering inom medicinkliniken samt kirurg-/ortopedkliniken. Scheman och behov
matchas.
• Bättre fördelning läkare/sjuksköterskor, bättre möjlighet till UCG-undersökningar, hantering av sena
avbokningar samt kökortningsinsatser med hjälp av hyrläkare.
• Tillsättning av vakanser inom barn- och ungdomspsykiatrin och ständig uppsikt över väntetidssiffrorna.
Vi har haft problem med att få leverantörerna för den köpta vården att ta emot de volymer vi har
avropat. Detta gäller för såväl besök som behandling.
Vi ser ett fortsatt ökat inflöde av framför allt medicinremisser från primärvården. Detta stämmer också
med bilden vi har på akutmottagningen med ett ständigt ökande inflöde av dessa patienter.
16
Inkomna remisser från primärvården 2010–2014
Akutmottagningen
Gällande tillgänglighet på akutmottagningen var målet att minst 60 procent av patienterna (som
bedömts ligga inom röd, orange eller gul prioritetsnivå) ska få träffa läkaren inom en timma. På
Kungälvs sjukhus fick 31 procent av dessa patienter träffa läkare inom en timme.
17
2.5 Beläggning
Sjukhuset arbetar kontinuerligt med beläggningssituationen. Det är en stor utmaning med tanke på ett
ständigt ökande invånarantal och den stora ökningen av de äldsta invånarna i sjukhusets upptagningsområde.
Antal överbeläggningar och utlokaliserade patienter per 100 disponibla vårdplatser 2013–2014
2013
2014
Överbeläggningar somatisk vård
2,90
3,97
Överbeläggningar psykiatrisk vård
5,55
7,77
Utlokaliseringar somatisk vård
4,92
3,38
Utlokaliseringar psykiatrisk vård
0
0
Överbeläggningarna inom den somatiska vården ökade något under 2014; huvudsakligen p.g.a.
vårdplatssituationen under sommaren. Då stängdes, jämfört med tidigare år, ytterligare 24 geriatriska
vårdplatser p.g.a. personalbrist. Antalet utlokaliserade patienter har sjunkit något mellan åren. Åtta
kirurgiska vårdplatser omdisponerades till internmedicinska platser under våren. Sjukhuset fick 2014
även ytterligare 14 fastställda somatiska vårdplatser. Dessa vårdplatser är fördelade mellan geriatrik/rehabkliniken och kirurg-/ortopedkliniken.
Inom psykiatrin är beläggningssituationen ansträngd och man arbetar för att nå en heldygnsvård i
balans. En arbetsgrupp fokuserar på patienter med långa vårdtider på kliniken. Trots detta har
situationen försämrats – speciellt efter en mycket svår sommar. Vid psykiatriska kliniken föreligger
ingen utlokaliseringsproblematik.
Via dialog med primärvård och kommun arbetar sjukhuset för att minska inflödet av patienter.
Patienterna vårdas i ökande grad i öppna vårdformer såsom dagsjukvård och dagkirurgi. Teamet för
avancerad vård i hemmet ger patienterna en säkerhet i hemsituationen. Andra åtgärder för att minska
antalet överbeläggningar är förbättrad produktions- och kapacitetsplanering, effektivare vårdprocesser,
dialog med kommunerna om utskrivningsklara patienter, förstärkt hemgång, minskning av vårdrelaterade infektioner samt arbete för att förkorta vårdtider. Kompetensförsörjning för att ha egna
överläkare i stället för hyrläkare förväntas förkorta vårdtider.
Ett samarbete med Sahlgrenska universitetssjukhuset har initierats för att förkorta väntetiden för
inneliggande patienter som behöver subakut kranskärlsröntgen.
18
2.6 Prestationer
Det sammanlagda värdet av sjukhusets vårdöverenskommelse 2014 uppgår till 896,1 miljoner kronor.
Av ersättningsutrymmet i vårdöverenskommelsen avser 372,4 miljoner kronor verksamhetsanslag,
321,2 miljoner kronor rörlig prestationsersättning samt 202,5 miljoner kronor riktade uppdrag varav
bland annat somatisk akutvårdsverksamhet (52,4 miljoner kronor), ambulanssjukvård (39,9 miljoner
kronor) samt fast ersättning för inrättning av 14 nya vårdplatser (20,0 miljoner kronor).
Utöver vårdöverenskommelsen finns ortopediplanen och tillgänglighetssatsningar. Ortopediplanen
omfattar samtliga höft- och knäledsproteser (ej frakturer) som tidigare inrymdes i vårdöverenskommelsen. Totalt omfattar prestationsersättningen för ortopediplanen 22 miljoner kronor.
Inför 2014 gör regionen en tillgänglighetssatsning för att mer effektivt ta till vara och nyttja egna
resurser. Tillgänglighetssatsningen innebär att sjukhuset utöver basvolymerna i vårdöverenskommelsen och ortopediplanen deltar i regionens satsning för att förbättra vårdtillgängligheten och
korta vårdköerna. För Kungälvs sjukhus omfattar tillgänglighetssatsningen ytterligare operationer av
höft och knä, övriga ortopediska operationer, koloskopi samt första besök till läkare inom kirurgi och
ortopedi exklusive rygg. Totalt motsvarar tillgänglighetssatsningen 8,6 miljoner kronor.
Det samlade produktionsutfallet för 2014 mäts i form av sammanvägda prestationer. Vid jämförelse av
sammanvägda prestationer med motsvarande period föregående år bör noteras att sjukhusets
åtagande 2014 har utökats med tillgänglighetssatsningarna. Noteras bör också att sjukhuset fick
stänga en somatisk vårdavdelning under sommarmånaderna på grund av brist på sjuksköterskor.
Utfall prestationer
Nedanstående prestationer avser samtliga prestationer, både invånare i Västra Götaland (vårdöverenskommelsen) och utomlänspatienter som söker vård vid Kungälvs sjukhus. Utfallet av
sammanvägda prestationer under 2014 ligger 5,5 procent över utfallet föregående år och knappt 1
procent över budget 2014.
Sammanvägda prestationer 2014
19
Sammanvägda prestationer per vårdform
Samtliga prestationer
Somatisk slutenvård
Psykiatrisk slutenvård
Läkarbesök, ej DRG-ersatta
Besök, DRG-poäng
Övriga besök, ej DRG-er
Totalt
2013 jmf 2014 2014 jmf budget
2013
2014 Budget 2014 Diff Utfall %
Diff Utfall %
10 184 10 955
10 738
771
8%
217
2%
1 776 1 833
1 937
58
3%
-104
-5%
3 599 3 695
3 653
96
3%
43
1%
1 097 1 104
1 170
7
1%
-65
-6%
1 980 2 070
2 018
89
5%
51
3%
18 636 19 658
19 516
1 022
5,5%
142
0,7%
Sammanvägda prestationer – patient könsfördelning
Periodutfall 2014
Sammanvägda
prestationer
Periodutfall 2013
Förändring (%)
Kvinnor
Män
totalt
Kvinnor
Män
totalt
Kvinnor
Män
totalt
10 095
9 561
19 657
9 351
9 285
18 636
8,0%
3,0%
5,5%
Totalt produktionsutfall – underlag för beräkning av sammanvägda prestationer
Typ av vård
Vårdtillfällen somatisk slutenvård
DRG-poäng somatisk slutenvård
Vårdtillfällen psykiatri
Vårddagar psykiatri
Läkarbesök, ej DRG-ersatta
Besök, DRG-ersatta
Besök, DRG-poäng
Övriga besök, ej DRG-ersatta
Utfall 2014
jmf 2013
Utfall
2013
11 094
10 302
856
15 306
42 704
9 650
1 236
44 134
2014 %
11 803
10 955
1 019
15 802
43 750
9 678
1 217
46 111
6%
6%
19%
3%
2%
0%
-2%
4%
Budget
uppfyllnad
Budget
%
12 048
10 738
947
16 698
43 303
10 095
1 315
45 275
-2%
2%
8%
-5%
1%
-4%
-7%
2%
Inom somatisk slutenvård har prestationerna ökat till följd av att 709 fler vårdtillfällen utförts (+6
procent) samt att indexjusterad genomsnittsvikt per vårdtillfälle ökat från 0,917 till 0,928.
Antalet vårddagar inom somatisk slutenvård har ökat med 1803 dagar men med en minskad medelvårdtid från 5,22 vårddagar under 2013 till 5,06 vårddagar.
Inom psykiatrisk slutenvård har antalet vårdtillfällen ökat med 163 och antalet vårddagar med 496
jämfört med 2013. Anledningen till ökad produktion inom psykiatrisk slutenvård är huvudsakligen ökad
beläggningsgrad särskilt under sommarmånaderna.
Ej DRG-ersatta besök till annan vårdgivarkategori än läkare ökar med 1977 jämfört med 2013 bland
annat på grund av att sjukhuset från januari 2014 inrättat ett hemrehabteam bestående av sjukgymnaster och arbetsterapeuter med syfte att rehabilitera strokepatienter i hemmet. Antalet DRGersatta besök under 2014 är jämförbart med utfallet för 2013 (+28) men med en lägre DRG-ersättning
(2 procent). DRG-ersatta besök har minskat inom kirurgi, ortopedi och urologi.
20
Utfall vårdprestationer 2014 jämfört med 2013
Sammanvägda prestationer är högre jämfört med budget inom somatisk slutenvård (+217), ej DRGersatta läkarbesök (+43) och ej DRG-ersatta besök till andra yrkeskategorier än läkare (+51).
Prestationen är mindre i jämförelse med budget för psykiatrisk slutenvård samt DRG-ersatta
läkarbesök.
För antal vårdtillfällen inom somatisk slutenvård är prestationen jämfört med budget större (2 procent)
trots att antalet vårdtillfällen är färre. Detta betyder att genomsnittsvikten per vårdtillfälle har varit större
i utfallet för 2014 jämfört med vikten i budget.
Inom psykiatrisk slutenvård är antalet vårdtillfällen 8 procent högre jämfört med budget men antalet
vårddagar understiger budget med 5 procent, dvs. -896 vårddagar.
Ej DRG-ersatta besök till annan vårdgivarkategori än läkare ligger 2 procent över budget vilket ger 836
besök. Läkarbesök, ej DRG-ersatta, överskred budget med 1 procent vilket betyder 447 besök.
21
Utfall vårdprestationer 2014 jämfört med budget
Jämfört med 2013 har prestationerna riktade mot kvinnor ökat relativt de som riktats mot män.
22
Uppföljning av överenskommelse med HSN4 (inkl. Kärra-Rödbo) 2014
(Reglerad för ortopediplan.)
Ackumulerat utfall och budget.
SOMATISK VÅRD
DRG-ersatt Sluten
vård
antal vårdtillfällen
antal poäng
Ytterfallsers. Tkr
DRG-ersatt
Öppenvård
antal besök
antal poäng
Övrig öppenvård
PSYKIATRISK
VÅRD
Slutenvård
antal vårdtillfällen
antal vårddagar
Öppenvård
Vuxenpsykiatri VUP
Akutmottagning Psykiatri
BUP
Överenskommelse
2014
Utfall dec Budget dec
2013
2014
Utfall dec
2014
Utfall % mot
budget dec
2014
Utfall % mot
fg- år
11 386
9 743
14 740
10 931
10 182
24 129
11 386
9 743
14 740
11 293
10 175
17 025
99 %
104 %
116 %
103 %
100 %
71 %
9 954
1 309
29 729
9 588
1 230
27 977
9 954
1 309
29 729
9 647
1 211
28 722
97 %
93 %
97 %
101 %
98 %
103 %
927
15 182
825
13 619
927
15 182
995
14 325
107 %
94 %
121 %
105 %
24 023
24 900
24 023
26 487
110 %
106 %
1 625
1119
1 508
135 %
93 %
7 317
7 109
7 881
111 %
108 %
1 119
7 109
Riktade uppdrag
Akutmottagning
Avancerad vård i hemmet
Strokerehab
VUP NPT
VUP Beroendeteam
BUP NPT
Elfvebacken vtf
Elfvebacken vdg
Utfall dec 2013
19 063
813
298
340
2640
8
1339
Utfall dec 2014
18 795
703
927
210
170
2355
10
1435
utfall % mot fg- år
99%
86%
70%
50%
89%
125%
107%
Antal vårdtillfällen för den somatiska slutenvården 2014 ligger under budget med 93 vårdtillfällen. Det
samlade antalet DRG-poäng för den somatiska slutenvården 2014 hamnar slutligen över budget med
4 procent beroende av att case-mixen ökat från budgeterat 0,71 per vårdtillfälle till 0,76.
För den somatiska slutenvården ökade produktionen med 3,3 procent och 362 vårdtillfällen under
2014 jämfört med 2013. Medicinkliniken står för den största andelen av ökningen med 501 vårdtillfällen. Kirurg- och ortopedklinikens produktion ökar med 1 procent, men volymen för ortopediplanen
och tillgänglighet är inte inkluderad i uppföljningen av vårdöverenskommelsen. Produktionen för
geriatriken minskade med 6 procent under 2014 jämfört med föregående år, vilket kan härröras till att
man fick stänga en avdelning på grund av bemanningsproblem under semesterperioden.
För den somatiska öppenvården ligger utfallet för antalet besök 3 procent lägre jämfört med vad som
är överenskommet. För de DRG-ersatta besöken landade medicinverksamheten på samma nivå
under 2014 som året innan medan geriatriken ökade antalet besök med 7 procent. Kirurg- och
ortopediverksamheten hade ett lägre utfall jämfört med 2013 gällande DRG-ersatta besök vilket bland
annat kan härledas till avsaknaden av egen urologverksamhet.
För övriga besök inom den somatiska öppenvården landar utfallet på 3 procent under budgeterat
23
volym. Jämfört med 2013 har dock verksamhetens produktion av ej DRG-ersatta besök ökat med 3
procent (störst förändring i medicinverksamheten).
Antal vårdtillfällen inom den psykiatriska slutenvården ligger över budget med 68 vårdtillfällen medan
antalet vårddagar ligger under budget med 857 dagar. Medelvårdtiden – 14,4 dagar för 2014 – har
därmed minskat jämfört med vad som var budgeterat (16,4 dagar) och även i jämförelse med 2013
(16,5 dagar).
Antalet besök inom den psykiatriska öppenvården (barn och vuxna) har sammanlagt ökat med 6
procent under 2014. Den psykiatriska akutmottagningen har däremot ett lägre antal besök jämfört med
2013.
De riktade uppdragen är inte prestationsersatta
2.7 Patientsäkerhetsarbetet
Se avsnitt 2.3.3.
24
3. Personal
Kungälvs sjukhus har medarbetare och chefer som visar ett stort engagemang och ansvarstagande
för att driva verksamheten och uppnå verksamhetens mål. Personalen på vårdavdelningarna har haft
flera ansträngande perioder med ökat patienttryck, bl.a. på grund av fortsatt ökat akut patientflöde,
överbeläggningar och utlokaliserade patienter, vilket medfört påfrestningar i arbetsmiljön. Under året
har ett omfattande arbete med att anpassa bemanningen efter verksamhetsflödena genomförts. Inom
den somatiska verksamheten har en gemensam bemanningsuppföljning tagits fram och månadsvis
följer ekonomi- och personalavdelningen tillsammans med berörda chefer upp verksamheten.
Sjukhusets personalvolym har ökat med 51 nettoårsarbetare per 31 december jämfört med föregående år. Ökningen återfinns inom flera personalgrupper, främst sjuksköterskor, undersköterskor och
läkare. Orsaken till ökningen är bl.a. utökat antal vårdplatser, ökad grundbemanning för att minska
övertiden och tillsättning av vakanta tjänster (främst läkare). Inom psykiatriska kliniken har även flera
projekt pågått under året. Sjukhuset har också haft en ökad personalomsättning och ett ökat uttag av
föräldraledighet vilket inneburit fler medarbetare under upplärning vid tillsättning av lediga
befattningar. Även 2014 har det varit svårt att rekrytera tillsvidare-anställda och vikarier till i stort sett
samtliga kliniker. Användande av bemanningsföretag när det gäller sjuksköterskor har ökat, som en
konsekvens av bristen på sökande. Sjukhuset har en omfattande AT- och ST-utbildning. Vi har inga
ofrivilligt deltidsanställda.
Sjuktalet är totalt 6,4 procent (en mindre ökning jämfört med 2013). Arbetet med att genomföra
adekvata åtgärder kopplat till medarbetarenkäten fortgår. Sjukhusegemensamma utbildningsinsatser
har genomförts som planerat.
Följande insatser för att anpassa bemanningen med fokus på kompetensutveckling har genomförts;
• kompetensutveckling av undersköterskor i kombination med jobbrotation i verksamheten,
• kompetensutveckling av sjuksköterskor i kombination med hospitering i verksamheten,
• smärtutbildning för vårdpersonal,
• AT- och ST-program,
• tematillfällen riktad till all personal där kliniker inbjuder till föreläsningar om sina verksamheter,
• utbildningstillfällen för all personal inom brand, samverkan, likabehandling, arbetsmiljö,
brandskyddsarbete, säkerhet och hjärt-/lungräddning,
• chefintroduktionsutbildning inom personalområdet, arbetsrätt, rekryteringsprocessen,
kompetensutveckling, kompetensförsörjning, likabehandling m.m.,
• delkurser i patientnärmre och personcentrerad vård, samt
• hälsoaktiviteter för personalen med syfte att inspirera medarbetare till goda levnadsvanor. Detta
innefattar t.ex. aktiviteter gällande kost, motion, sömn och kultur/glädje.
Verksamhetsförlagd utbildning samt utbildning av handledare
Sjukhuset genomför verksamhetsförlagd utbildning i stor omfattning för flera yrkeskategorier. För
högskolestudenter med medellång utbildning på olika nivåer och inom olika specialiteter har 931
veckor genomförts. Praktik inom vårdadministration för medicinska sekreterare har genomförts under
50 veckor, och praktik för undersköterskor/skötare under 264 veckor. Sjukhuset har också tagit emot
fem lärlingsstudenter inom vård- och omsorgsprogrammet. Personer med utbildning och under
utbildning från ett annat land och behov av praktik i den svenska sjukvården har också tagits emot.
Fyra sjuksköterskor blev klara med sin specialistutbildning 2014.
3.2 Personalstruktur
Utbildnings- och rekryteringsinsatser för svårrekryterade yrkesgrupper har planerats och genomförs
fortlöpande. Jämfört med 2013 är personalstrukturen inom vårdavdelningarna något förändrad p.g.a.
bristen på sjuksköterskor. Detta har inneburit att fler undersköterskor anställts och att andelen
undersköterskor till viss del ökat. Sjukhuset driver ett omfattande analysarbete för att mer effektivt
verksamhetsanpassa bemanningen. Bristen på sjuksköterskor har inneburit att bemanningsföretag
25
anlitats i större utsträckning än förväntat för året.
Läkarbemanningen har blivit bättre, främst avseende överläkare, vilket inneburit att bemanningsföretag inte anlitats i samma omfattning som 2013. Fortfarande finns det dock brister inom bl.a.
psykiatri och medicin där bemanningsläkare används. I viss mån har underläkare anställts för att klara
verksamheten.
Brist på medicinska sekreterare gör att bemanningsföretag anlitats även i detta avseende. Få sökande
till tjänster och vikariat gör att bemanningsföretag även fortsättningsvis kommer att behöva anlitas.
3.4 Sjukfrånvaro
Sjukhusets totala sjukfrånvaro hamnar på 6,4 procent för 2014. Det är en ökning med 0,4 procent
jämfört med 2013. Det är framför allt den långa sjukfrånvaron som ökar. En stor del av sjukskrivningarna är inte arbetsrelaterade men med en mycket hög arbetsbelastning påverkar det
sannolikt sjuktalen. Flera sjukskrivningar kan antas påverkas av både fysisk som psykisk arbetsbelastning. Svårt sjuka patienter och överbeläggningar samt den besvärliga rekryterings-situationen
bidrar till ytterligare belastning. Intensifierade handlingsplaner för sjukskrivna medarbetare och nära
samarbete med Hälsan och arbetslivet samt Försäkringskassan krävs för att på sikt komma till rätta
med vårt höga sjuktal.
3.6 Jämställdhet och mångfald
Likabehandlingsplanen följs bl.a. upp med olika nyckeltal som belyser jämställdhetsperspektivet.
Gällande rekrytering görs all annonsering med utgångspunkt från likabehandlingsperspektivet. Även
arbetsmiljö- och hälsoarbetet på sjukhuset bedrivs med ett likabehandlingsperspektiv. De friskvårdsaktiviteter som erbjuds på sjukhuset är särskilt framtagna som jämställdhetsinsats. Ett stort arbete
läggs kontinuerligt ned för att motverka ojämställda löner och samtliga chefer har erbjudits utbildning
inom området. Inför varje löneöversyn görs en grundlig lönekartläggning för arbete som är att betrakta
som lika och likvärdiga, och en handlingsplan upprättas om osakliga löneskillnader finns.
Ett chefsintroduktionsprogram har erbjudits för både nya och erfarna chefer där en utbildningsdel i
programmet handlar om likabehandling. Vi uppmuntrar också alla chefer att genomföra den
webbaserade utbildningen "Jämställdhet och genus". Utbildning i genuskompetent ledarskap har
genomförts av 25 chefer (dvs. 61 procent av sjukhusets alla chefer).
Sjukhuset har under året, i samarbete med arbetsmarknadsnoden, anställt tre medarbetare med
funktionsnedsättning på praktik. Därefter har de erhållit utvecklingsanställning.
Jämix
Sjukhuset deltar i Nyckeltalsinstitutets jämställdhetsindex, som ger en bild av hur jämställdheten ser ut
i organisationen. Utgångspunkten är nio nyckeltal som vägs samman till ett index. Detta visar hur långt
jämställdheten har nått i en poängskala mellan 1–20 (ju högre poäng, desto bättre resultat). Ett av
nyckeltalen baseras på en checklista med 12 frågor som gör det möjligt att kontrollera om jämställdhetsplanen lever upp till diskrimineringslagens minimikrav på att samtliga aktiva åtgärdsbestämmelser
har behandlats. En förutsättning för att jämställdhetsplanen blir relevant och även realistisk är att det
råder en god kunskap om vilka åtgärder som är behövliga och rimliga. Sjukhuset får på detta nyckeltal
högsta poäng.
Resultatet för sjukhuset 2014 var en totalpoäng på 86. Föregående års poäng var 93 och året dessförinnan 108. Orsaken till att sjukhusets poäng minskar även i år är främst att långa sjukskrivningar
har ökat mer bland kvinnor än bland män och att färre män tar ut föräldraledighetsdagar. Även
andelen jämställda yrkesgrupper (dvs. yrkesgrupper med en könsfördelning inom spannet 40–60
procent) har minskat och skillnaden i andelen tillsvidareanställda.
26
De nyckeltal som visar höga poäng är:



kvinnors möjlighet att bli chef,
antal kvinnor i högsta ledningsgrupp, och
jämställdhetsarbetet.
De nyckeltal som visar låga poäng är:



lika stor andel långstidssjukfrånvaro,
skillnad i lön jämfört med samtliga yrkeskategorier, samt
andel yrkesgrupper med könsfördelning 40–60 procent.
Tre nyckeltal får poäng som ligger i mitten på skalan. Dessa nyckeltal avser skillnad i uttag av
föräldraledighet, skillnad i sysselsättningsgrad och skillnad i andel tillsvidareanställda.
Sjukhuset eftersträvar aktivt att lika möjlighet ska gälla för kvinnor och män.
3.7 Personalvolym
Sjukhuset har 1 216 nettoårsarbetare per den 31 december 2014. Det är 51 nettoårsarbetare fler än
vid samma period 2013. Ökningen återfinns inom flera personalgrupper, främst sjuksköterskor,
undersköterskor och läkare. Orsaken är bl.a. ökningen av antalet vårdplatser, ökad grundbemanning
för att minska övertiden och tillsättning av vakanta tjänster, främst bland läkare. Sjukhuset har också
haft en hög personalomsättning och ett ökat uttag av föräldraledighet vilket inneburit en ökad bredvidgång vid tillsättning av tjänster och vikariat. En pool har också inrättas under året inom en av
sjukhusets kliniker. Det svåra rekryteringsläget av sjuksköterskor påverkar också volymen då fler
undersköterskor har anställts istället.
För att uppnå målet att heltid ska vara norm vid tillsvidareanställning annonserar sjukhuset
huvudsakligen efter heltidstjänster. Vi har också tillgodosett alla medarbetare som ansökt om höjd
sysselsättningsgrad. Kungälvs sjukhus har därmed inga medarbetare med ofrivillig deltidsanställning.
3.8 Bemanningsföretag
Bemanningsföretag har nyttjats på flera av sjukhusets kliniker både för sjuksköterskor och läkare.
Kostnaden för läkare har minskat jämfört med 2013, medan kostnaden för sjuksköterskor ökat. Det
hänger ihop med det svåra rekryteringsläget som råder för sjuksköterskor. Brister finns inom flera
verksamheter såsom geriatrik, intensivvård, medicin och psykiatri. Omfattande rekryteringsinsatser har
gjorts men dessvärre med ett dåligt resultat.
Bemanningsläkare har också nyttjats men i mindre omfattning än 2013. Här har rekryteringsinsatserna
fått ett bättre utfall och flera vakanser har tillsatts. Fortfarande är det brist inom barn- och ungdomspsykiatri och medicin, främst kardiologi.
Svårigheter att rekrytera medicinska sekreterare har också inneburit att bemanningsföretag har
nyttjats periodvis.
Utfallet för 2014 blev något sämre än prognosen och ökade med drygt 1 miljon kronor, vilket enbart
avser kostnader för sjuksköterskor.
27
Kostnader för bemanningsföretag
Kostnader för bemanningsföretag, tkr
Läkare
Sjuksköterskor
Övriga
Totalt
Utfall 2014
Utfall 2013
6 581
3 764
114
10 460
9 234
958
613
10 804
3.9 Personalkostnadsanalys
Personalvolymen inom Kungälvs sjukhus har ökat inom flera personalgrupper under det senaste året.
Det finns flera orsaker till att sjukhuset ökar i både antal medarbetare och nettoårsarbetare.
Trots det svårrekryterade läget av sjuksköterskor så har vi haft en genomsnittlig ökning under året
med ca 16 nettoårsarbetare. Rekrytering startade redan i början av året med förstärkt yrkesintroduktion inför sommaren och därefter har flera sjuksköterskor erbjudits förlängda vikariat eller
tillsvidareanställningar. Ökning av antalet vårdplatser samt ökad grundbemanning för att minska
övertiden är också orsaker till att fler sjuksköterskor har anställts. Trots detta har bemanningen
periodvis varit ansträngd på flera kliniker.
Undersköterskor har också ökat under året (ca 8 nettoårsarbetare); dels på grund av bristen på sjuksköterskor, dels på grund av ökningen av antalet vårdplatser. En pool för skötare har också startat på
den psykiatriska kliniken.
Inom läkargruppen har vi en genomsnittlig ökning på 15 nettoårsarbetare. Här har rekrytering skett för
att tillsätta vakanser, främst bland överläkare. Brist på specialister och till viss del ST-läkare har
inneburit att underläkare har anställts i en större omfattning. Flera ST-läkare randar sig på andra
förvaltningar, vilket påverkar sjukhusets antal.
Inom den personalkategori som kallas "rehabilitering och förebyggande" har också en ökning skett. Ett
hemrehabteam för strokepatienter startade 2014, vilket innebar anställning av fler paramedicinare.
Inom psykiatriska kliniken har psykologer anställts på vakanta tjänster.
Sjukhuset har också svårigheter att rekrytera medicinska sekreterare. Få eller inga sökande till
vakanta tjänster och vikariat har inneburit en ansträngd situation för flera av klinikerna.
Mer- och övertiden har sjunkit under 2014 med drygt 7 000 timmar, räknat januari–november
respektive år. Detta beror bl.a. på att grundbemanningen till viss del har ökat, schemaförändringar i
stället för övertid och en pool som har startat inom psykiatrin. Övertid används så restriktivt som
möjligt och endast när bemanningen så kräver.
Ob-tillägg följer den schemaläggning som finns och används inte i något annat avseende.
28
5. Ekonomi
Kungälvs sjukhus redovisar ett resultat på -45,5 miljoner kronor vilket är drygt fem miljoner sämre än
den prognos som lämnats under året. Prognosen har varit -30 miljoner kronor, exklusive ECMOpatient och fördyrningar inom ambulanshelikopterverksamheten. Avvikelsen mot prognosen beror dels
på ett högt kostnadsläge under årets tre sista månader jämfört med motsvarande period föregående
år, dels på att intäkterna för sjukhusets delaktighet i tillgänglighetssatsningen blev lägre än förväntat.
Sjukhuset arbetar med flera åtgärder för att få en verksamhet i balans. Åtgärdsplanen har haft en
begränsad effekt under 2014. Vårdplatsöversynen samt införande av bemanningsriktlinjer för
somatiken förväntas och få effekt under nästa år.
Intäkterna har ökat med 5,2 procent. Den största intäktsökningen kommer från vårdöverenskommelsen medan övriga intäkter har utvecklats svagt.
Bruttokostnaderna har ökat med 6,5 procent. De kostnader som ökat mest är personalkostnaderna
som ökat med 6,6 procent inklusive bemanningsföretag. Förklaringen är främst en ökning av antal
nettoårsarbetare samt dyra lösningar. Anledningen till att antalet nettoårsarbetare ökat är bland
annat att antalet vårdplatser blivit fler, en ökad grundbemanning på vårdavdelningarna samt en ny
verksamhet inom geriatriken (hemrehab för strokepatienter). Överbeläggningar och utlokaliseringar
skapar ineffektivitet i organisationen med dyra lösningar. Rekryteringsproblem har inneburit ett ökat
behov av bemanningsföretag inte minst gällande sjuksköterskor. Behovet av bemanningsföretag ligger
i nivå med föregående år.
Övriga kostnader som ökat är läkemedel (ökning 8,6 procent). Köpta tjänster visar på en blandad
utveckling. Kostnaden för valfrihet och vårdgaranti har minskat medan sjukhuset har höga kostnader
för köp av urologtjänster och vård för en ECMO-patient. BUP och de neuropsykiatriska teamen för
barn i Kungälv respektive Ale har samlokaliserats i nya lokaler vilket initialt inneburit engångskostnader. En hög produktionsnivå har generellt medfört ökade kostnader för sjukvårdsmaterial.
Produktionsutfallet 2014 ligger över budget och betydligt över föregående års produktion.
Produktionen har ökat trots att ytterligare en somatisk vårdavdelning tvingades stänga under
sommarmånaderna. Produktionsvärdet är cirka 34 miljoner kronor högre än beställningen. Den
målrelaterade delen i överenskommelsen som totalt omfattar 23,2 miljoner kronor har uppnåtts.
Ambulanshelikopterverksamheten redovisar ett positivt resultat på 4,9 miljoner kronor. För närvarande
saknas reservhelikopter vilket innebär att regionens leverantör av den flygoperativa verksamheten inte
uppfyller gällande avtal. Styrelsen för Kungälvs sjukhus har sökt andra lösningar för hur ambulanshelikopterverksamheten ska kunna bedrivas. Styrelsen har föreslagit att Västra Götalandsregionen
ska ansöka om medlemskap i kommunalförbundet Ambulanshelikopter Värmland-Dalarna. Efter
årsskiftet fattade regionstyrelsen beslut om detta.
29
5.1 Ekonomiskt resultat
Resultaträkning
Resultaträkning (mnkr)
Såld vård internt
Såld vård externt
Statsbidrag
Patientavgifter
Övriga intäkter
Verksamhetens intäkter
Personalkostnader
Inhyrd personal, bemanningsftg
Köpt vård
Läkemedel
Lokalhyror
Material, varor och tjänster m.m.
Avskrivningar
Verksamhetens kostnader
Regionbidrag
Finansiella intäkter/kostnader m.m.
Resultat
Årsvärden
Avvikelse
Förändring
Utfall
Budget
Utfall
budget/
utfall/utfall
1412
1412
1312
utfall
%
977,4
15,4
3,4
18,9
81,1
1 096,2
984,2
16,3
3,5
18,0
81,4
1 103,4
919,2
16,0
3,9
17,6
84,9
1 041,6
-6,8
-0,9
-0,1
0,9
-0,4
-7,2
6%
-4%
-14%
8%
-5%
5%
-765,0
-10,5
-21,9
-64,8
-47,5
-207,1
-22,2
-1 139,0
-756,1
0,0
-9,3
-66,0
-46,1
-202,7
-21,6
-1 101,7
-716,7
-10,8
-20,2
-63,3
-44,4
-194,7
-19,2
-1 069,1
-8,9
-10,5
-12,6
1,1
-1,4
-4,3
-0,7
-37,3
7%
-3%
9%
3%
7%
6%
16%
7%
0,0
-2,7
0,0
-1,7
0,0
-1,8
0,0
-1,0
-45,5
0,0
-29,4
-45,5
Intäkter
De totala intäkterna har ökat med 5,2 procent (54,5 miljoner kronor) jämfört med föregående år. Vi fick
en utökning av ersättningsutrymmet 2014 på 30 miljoner kronor som är nivåhöjande (utöver index på
1,1 procent som gav 9,1 miljoner kronor). I nämndintäkter ingår även uppdraget för ambulanshelikoptern med 53 miljoner kronor.
Avvikelsen gällande såld vård internt beror på att regionens tillgänglighetssatsningar blev lägre än
förväntat (drygt 2 miljoner kronor) samt för höga förväntningar på intäkter. För såld vård externt är det
en minskning av patientfaktureringen tillhörande andra landsting med 16 procent (1 miljon kronor)
jämfört med föregående år. Patientavgifterna har en ökning mot både budget och föregående år.
Ökningen beror främst på slutenvårdsavgiften som höjts från 80 till 100 kronor samt en ökad tillströmning av patienter.
Övriga intäkter har en avvikelse mot föregående år, bland annat har ersättningen från psykiatrins
kvalitetsregister blivit lägre jämfört med föregående år.
30
Kostnader
Utfall ack
Lönekostnad
Semesterlöneskuld mm
Sociala avgifter
Utb/konf, resa o logi
Övriga personalkostnader
Personalkostnader
Köp av vård
Köp bemanning
Köp av röntgen och lab
Läkemedel
Vårdmtrl/Hjälpmedel
Verksamhetskost, tjänster
Fastighetskostnader
IT-kostnader
Övriga kostnader
Avskrivn o finansiella poster
Övriga kostnader
Bruttokostnader
Avv fg år (utf-fg år) Avv % (utf/fg år)
-512 125
-14 918
-222 528
-8 451
-6 972
-764 994
-21 937
-10 460
-19 385
-64 849
-44 820
-59 488
-52 216
-18 323
-60 315
-24 890
-376 684
-1 141 678
-30 606
-1 830
-16 235
-388
787
-48 272
-1 777
345
-321
-1 588
-7 657
-1 750
-2 651
-808
-2 539
-3 712
-22 458
-70 730
6,4%
14,0%
7,9%
4,8%
-10,1%
6,7%
8,8%
-3,2%
1,7%
2,5%
20,6%
3,0%
5,3%
4,6%
4,4%
17,5%
6,3%
6,6%
**Just för flytt av kto från läkemedel till vårdmtrl/Hjälpmedel
Ny total: Vårdmtrl/Hjälpmedel
-44 820
Ny total:Läkemedel
-64 849
-4 112
-5 133
10,1%
8,6%
Personalkostnaderna har ökat med 6,7 procent exklusive bemanning jämfört med föregående år. Vi
har en ökning med 51 nettoårsarbetare jämfört med december föregående år. Höjning av de sociala
avgifterna med 1,1 procent enheter bidrar också till ökade personalkostnader med 2,7 miljoner kronor.
I jämförelse mot budget som framgår av resultaträkningen har totala personalkostnaderna inklusive
bemanning en avvikelse på 2,5 procent (19,4 miljoner kronor) mot budget.
Kostnaderna för vårdmaterial/hjälpmedel har en ökning på 20,6 procent (7,6 miljoner kronor), men
beror delvis på en flyttning av kontering för hjälpmedel som tidigare bokförts på läkemedel med 3,5
miljoner kronor. Ökningen exkluderat flytten av konto är 10,1 procent. Den resterande ökningen beror
främst på ökad produktion. De kostnader som ökat är hjälpmedel, sjukvårdsmaterial och ortopediska
hjälpmedel.
Verksamhetskostnader, tjänster har ökat; det är köpta neuropsykiatriska utredningar på psykiatrin.
Dessa har finansierats med bidrag från hälso- och sjukvårdsnämnd 4.
Fastighetskostnader har ökat med 5,3 procent. Detta beror delvis på att psykiatriska mottagningar har
centraliserats och flyttat från Ale och Kungälv till nya lokaler i Kungälv. Detta har inneburit dubbla hyror
för en period och kostnader för att anpassa de nya lokalerna.
Under 2014 gick sjukhuset över till IP-telefoni och inköp av ny utrustning gjordes vilket bidrar till större
ökning på IT-kostnaderna.
Räntekostnaderna för kontokrediten har ökat med 1 miljon kronor jämfört med föregående år.
Resterande är en ökning av avskrivningskostnaden med 2,8 miljoner kronor. De medicintekniska
områden som ökar mest är inom anestesi/IVA samt röntgen.
31
Läkemedel
Konto id
5611
5612
5614
Delsumma receptläkemedel
5615
5619
Läkemedelskost exkl
läkemedelsrabatt
5618
Läkemedelsrabatter
Total läkemedelskostnad
Läkemedel
Läkem i läkemförm (öppen
vård)
Förbruknsart i läkemförm (öpv)
Dosförpackade läkemedel
Läkem mm utanf
läkemedelsförmå
Övriga läkemedelskostnader
Läkemedelsrabatter
**Just för flytt kto 5612 till vårdmtrl/Hjälpmedel
Utfall ack
Avv fg år Avv %
(utf-fg år) (utf/fg år)
-34 949
-2 032
6,2%
-372
-7 568
-42 890
3 545
-658
855
-90,5%
9,5%
-2,0%
-22 368
-2 879
14,8%
-21
6
-22,3%
-22 389
-2 873
14,7%
430
430
-64 849
430
430
-1 588
100%
100,0%
2,4%
-64 477
-5 133
8,6%
Läkemedelskostnaderna har ökat med 2,4 procent (-1,6 miljoner kronor) jämfört med 2013 och ligger
lägre än budget 1,8 procent (1,2 miljoner kronor). I detta gömmer sig en kostnadsökning på ca 3,5
miljoner kronor eftersom de flesta hjälpmedel nu förskrivs via Sesam LMN och kostnaden inte bokförs
på läkemedel utan på vårdmaterial/hjälpmedel. Effekten av flyttade hjälpmedelskostnader är störst för
medicinkliniken och kirurg-/ortopedkliniken. Efter justering av hjälpmedel är ökningen för läkemedel
8,6 procent (5,1 miljoner kronor) mot föregående år.
Totalkostnaderna för medicinkliniken har ökat jämfört med förra året. Största delen ligger inom
receptläkemedel där antikoagulantia ökat med 30 procent. Ökningen är förväntad, men omfattningen
inte helt förutsägbar. Nyinsättning vid förmaksflimmer ersätts via regionen 2014-2015, men detta
täcker bara en del. Den förväntade behandlingsvinsten är färre insjuknanden i stroke, vilket kan ge
gynnsamma effekter på de totala sjukvårdskostnaderna. Liten procentuell ökning för insuliner ger
ganska stor effekt i krontal. Det finns också en påtaglig kostnadsökning för opioider som är specifikt
patientrelaterad. Patentutgångar bland biologiska läkemedel (såsom insuliner och medel vid
inflammatorisk tarmsjukdom) kan dämpa kostnadsutvecklingen vid medicinkliniken framöver, men
effekten blir mindre än för andra patentutgångar på grund av en mer komplicerad tillverkningsprocess.
Kirurg-/ortopedkliniken har minskade läkemedelskostnader jämfört med föregående år. Det är svårt att
urskilja någon enskild förklaring till detta och resultatet måste ses i relation till verksamheten. Fortsatt
ökande kostnader ses för psykiatriska kliniken som ligger över förra året. Inom psykiatrin ligger
ökningarna huvudsakligen inom öppenvårdsläkemedel och däribland främst ADHD-läkemedel till
vuxna. Kostnaderna förväntas plana ut, men det är kapaciteten inom verksamheten som avgör vilket
år detta sker.
Utifrån kända faktorer och regionala prognoser är resultatet inte orimligt. Ökade kostnader för antikoagulantia måste beaktas ytterligare inför 2016, då nyförskrivning vid förmaksflimmer inte längre
ersätts från regionen.
32
Riktade besparingar
Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart 100
Kurs och konferenser, konto 4611, motpart 100
Trycksaker, konto 6471, PR och info, konto 6911 och 6931, motpart 100
Utfall
-1,2
-5,6
-0,2
Prognos
-1,1
-5,3
-0,3
Utfallet på det riktade kravet ligger 0,3 sämre än prognosen. Utfallet på kurs och konferens är den post
som avviker. Dessa kostnader avser vidareutbildning främst inom vårdyrkena samt interna
utvecklingsdagar.
5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans
Åtgärdsplan 2014
Åtgärder
1) Lägre priser lab- och röntgentjänster
2) Förbättrad produktionsplanering
Mål 2014
(miljoner kr)
Effekt 2014
(miljoner kr)
1,0–3,0
ca 2,0
3
ca 1,0
3) Optimerad diagnostik och utredning
0,5
4) Intäkt UCG
0,5
5) Vårdplatsöversyn somatiken samt nya riktlinjer för
bemanningsplanering
2,0–10,0
6) Bemanningsplanering, psykiatrin
0,3
7) Inhyrd personal ska minska
1,0
8) Röntgenjour nattetid (Sydney)
0,3
Total effekt åtgärder enligt plan
0,25
8,6–18,6
0,3
3,55
Kommentar till posterna i åtgärdsplanen
1) Kungälvs sjukhus köpte laboratorietjänster från Sahlgrenska Universitetssjukhuset för 15,3 miljoner
kronor 2014. Enligt överenskommelse tillämpas SU:s interna prislista från och med den 1 april vilket
medfört en faktisk kostnadsminskning med 1,8 miljoner kronor mellan april och december utan hänsyn
tagen till förändrade volymer. Med hänsyn tagen till förändrade volymer är bedömningen cirka 2
miljoner kronor. För att göra en bättre analys behövs statistik som just nu inte finns att tillgå.
2) Kungälvs sjukhus har fått en utökad beställning främst inom ortopedi motsvarande 8,6 miljoner
kronor som en del i regionens arbete med förbättrad tillgänglighet. Effektivare vårdprocesser för höftoch knäproteser möjliggör ökade volymer. Intäktsutfallet blev cirka 2 miljoner kronor lägre än förväntat.
3) Arbetet har påbörjats med sammanställning av statistik. Volymer för lab- och röntgenundersökningar ska optimeras. Arbetet fortsätter 2015.
4) Kungälvs sjukhus tar betalt av primärvården för UCG (arbetsprov) m.m. när primärvården är
ansvarig för patientutredningen. Fakturering påbörjades den 1 april. Intäkterna blev 0,25 miljoner
kronor.
5) Översyn av den somatiska vårdplatsorganisationen för att anpassa organisationen till ett förändrat
patientinflöde, vilket beräknas korta vårdtider och reducera bristkostnader. En kirurgavdelning kommer
att omstruktureras till en mer utpräglad akutvårdsavdelning, vilket kommer att genomföras under det
första kvartalet 2015. Nya riktlinjer för bemanningen på de somatiska vårdavdelningarna har börjat
tillämpas.
33
6) Personalpool inom psykiatrin pågår.
7) Reducering av kostnaderna för inhyrd personal. Effekten är begränsad på grund av ökande
bemanningsproblem på de somatiska vårdavdelningarna.
8) Köp av röntgenjour från Sydney beräknas reducera kostnaderna. Effekterna kommer från och med
2015.
5.3 Eget kapital
Vid början av 2014 hade sjukhuset ett negativt eget kapital på 39,8 miljoner kronor. Då sjukhusets
resultat för 2014 uppgår till -45,5 miljoner kronor innebär det att det egna kapitalet vid utgången av
2014 är -85,3 miljoner kronor.
5.4 Investeringar
Kungälvs sjukhus tilldelades för 2014 ett investeringsutrymme på 28,7 miljoner kronor. Investeringsutrymmet fördelades med 19,0 miljoner kronor till medicinteknisk utrustning. 3,3 miljoner kronor till
övriga inventarier och 6,4 miljoner kronor till fastighetsinvesteringar. Den totala budgeten för
utrustnings- och fastighetsinvesteringar var 58,4 miljoner kronor vilken även inkluderar beslutade men
ej färdigställda investeringsobjekt från tidigare år.
Under 2014 inköptes utrustningsinvesteringar för totalt 20,3 miljoner kronor och fastighetsinvesteringar
genomfördes för 5,1 miljoner kronor. Större genomförda utrustningsinvesteringar var ultraljuds- och
narkosapparater inklusive övervakning, inköp av C-båge och mobimedövervakning till ambulansen.
Genomförda/påbörjade större fastighetsinvesteringar under året var ombyggnad på röntgen för lab 1
och 2, ombyggnad av utrymmen på psykiatrin för att skapa bättre möteslokaler och personalutrymmen, förbättring av utemiljön i anslutning till bårhuset, förbättrade förrådsutrymmen på akuten
samt ombyggnad av ett bassängrum till omklädningsrum.
I lokalförsörjningsplanen för Kungälvs sjukhus beskrivs förutsättningarna för verksamheten och
behovet av lokaler för att möta ett växande befolkningsunderlag. Den strategiska planen är uppdelad i
fem etapper. Under arbetet med det andra steget, etapp 2 (ny vårdbyggnad), har det varit tydligt att
verksamhetsutvecklingens bärande idé med en sammanhållen organisation för avdelning, mottagning
och dagsjukvård gör det nödvändigt att nuvarande vårdavdelningar byggs om till mottagningsverksamhet (etapp 2b) samt ombyggnad av huvudentrén (etapp 2c).
Program- och systemhandlingen för den nya vårdbyggnaden beslutades i styrelsen för Kungälvs
sjukhus den 11 juni och i regionens fastighetsnämnd den 28 augusti. Ärendet har skickats vidare till
regionstyrelsen för beslut. Det kommer förmodligen inte att räcka med effektiviseringar för att klara
hyreskonsekvenserna av den nya vårdbyggnaden; för att klara ekonomin behövs ökade intäkter. En
förstudie avseende ombyggnad av befintliga vårdavdelningar samt ombyggnad av huvudentrén har
tidigare lämnats in till regionen. Vikten av att detta projekt blir en naturlig fortsättning på projektet
med ny vårdbyggnad har påtalats.
För närvarande pågår i regionen ett flertal utredningar som kan få stor betydelse för Kungälvs sjukhus
framtida uppdrag. Med anledning av detta samt behovet av följdinvesteringar efter ny vårdbyggnad är
det nödvändigt med en översyn av nuvarande lokalförsörjningsplan. Detta arbete har påbörjats.
34
6. Bokslutsdokument och noter
Kungälvs sjukhus
2015-01-20 08:08
Not
Resultaträkning
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
1
2
3
Finansnetto
Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut
Erhållna/lämnade regionbidrag
Årets resultat
Not
Kassaflödesanalys
Löpande verksamhet
Årets resultat
Avskrivningar
Utrangeringar/nedskrivningar
Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar
Utfall
1412
Utfall
1312
1 096 154
-1 116 782
-22 240
-42 868
1 041 578
-1 049 978
-19 170
-27 570
-2 650
0
0
-1 803
0
0
-45 518
-29 373
Utfall
1412
Utfall
1312
-45 518
22 240
0
-86
-29 373
19 170
208
0
-23 364
-9 995
-367
1 974
3 169
-1 757
-168
3 411
-18 588
-8 509
-20 273
0
150
-30 391
0
0
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-20 123
-30 391
Finansieringsverksamhet
Ökning+/minskning- av långfristiga skulder
Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner
-5 750
0
-5 951
30 000
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-5 750
24 049
-44 462
-14 850
-17 232
-61 695
-2 382
-17 232
-44 463
-14 850
3
Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring
av rörelsekapital
Förändring av rörelsekapital
Ökning-/minskning+ av förråd
Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar
Ökning+/minskning av kortfristiga skulder
4
5
8
Kassaflöde från löpande verksamhet
Investeringsverksamhet
Investeringar
Momsjustering vid överlåtelse
Försäljningar anläggningstillgångar
3
ÅRETS KASSAFLÖDE
Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar
Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar
6
6
Kontroll av årets kassaflöde
35
Not
Balansräkning
Anläggningstillgångar
- maskiner och inventarier
- pågående investeringar
Finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
3
Omsättningstillgångar
Förråd
Kortfristiga fordringar
Likvida medel
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
4
5
6
Eget kapital
Eget kapital
Bokslutsdispositioner
Årets resultat
Summa eget kapital
Skulder
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa skulder
Summa eget kapital, avsättningar och skulder
7
8
Utfall
1412
Utfall
1312
100 040
988
0
101 028
103 058
0
0
103 058
3 973
26 757
-61 695
-30 965
70 063
3 606
28 731
-17 232
15 105
118 163
-39 752
0
-45 518
-85 270
-40 379
30 000
-29 373
-39 751
41 317
114 016
155 333
70 063
47 067
110 847
157 914
118 163
Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna
bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för
kommunal redovisning.
36
Specifikation på anläggningstillgångar
Kungälvs sjukhus
2015-01-20 08:52
Specifikation
Maskiner och inventarier
1412
1312
Ackumulerade anläggningsvärden
Vid årets början
Nyanskaffningar
Sålt/utrangerat
Omklassificeringar
Överfört mellan enheter
Korrigering anskaffningsvärde
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
254 642
19 285
-187
0
0
0
273 740
224 017
30 391
-4 662
4 896
0
0
254 642
Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar
Vid årets början
Årets avskrivningar och nedskrivningar
Sålt/utrangerat
Omklassificeringar
Överfört mellan enheter
Korrigering avskrivningar o nedskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningsvärden
-151 585
-22 238
123
0
0
0
-173 700
-136 869
-19 171
4 455
0
0
0
-151 585
100 040
103 057
Restvärde
Specifikation
Pågående investeringar
1412
1312
Ackumulerade anläggningsvärden
Vid årets början
Nyanskaffningar
Sålt/utrangerat
Omklassificeringar
Överfört mellan enheter
Korrigering anskaffningsvärde
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
0
988
0
0
0
0
988
4 896
0
0
-4 896
0
Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar
Vid årets början
Årets avskrivningar och nedskrivningar
Sålt/utrangerat
Omklassificeringar
Överfört mellan enheter
Korrigering avskrivningar o nedskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningsvärden
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
988
0
Restvärde
37
0
0
Noter
Not 1. Verksamhetens intäkter
Intäkter
Patientavgifter
Såld vård enligt avtal
Övriga intäkter regioninterna
Övriga intäkter externa
Totalt
Not 2. Verksamhetens kostnader
Personalkostnader
Köp av bemanningsföretag
Summa köpt vård avtal, internt
Summa köpt vård avtal o övrigt, externt
Summa köpt vård övrigt, internt
Läkemedelskostnader
Fastighetskostnad, region interna
Fastighetskostnad, externa
Övrig region interna kostnader
Övriga externa kostnader
Totalt
Not 3. Anläggningstillgångar
Se specifikation ANL
Totalt
1412
18 896
970 008
79 209
28 041
1 096 154
17 568
917 268
76 888
29 854
1 041 578
-764 994
-10 460
0
-19 334
-2 603
-64 849
-40 102
-11 985
-101 149
-101 306
-1 116 782
-716 723
-10 805
922
-21 082
0
-63 261
-39 604
-9 961
-96 692
-92 772
-1 049 978
101 028
101 028
103 058
103 058
Not 4. Förråd
Förråden består av pacemaker och proteser, inventerade 2011-10-31
3 973
Totalt
3 973
Not 5. Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Osäkra fordringar
Fordringar personal
Fordran moms
Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter
Totalt
3 606
3 606
5 479
-375
238
3 073
18 342
26 757
4 882
-375
62
3 065
21 097
28 731
13
-61 708
-61 695
13
-17 245
-17 232
41 317
41 317
47 067
47 067
-20539
-7070
-243
-6046
-65279
-14839
-114 016
-18951
-938
-288
-6740
-60730
-23200
-110 847
Not 6. Likvida medel
Kassa
Bank
Totalt
Not 7. Långfristiga skulder
Upptagna regionlån
Totalt
Not 8. Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Skuld till beställarnämnder (Freja)
Moms
Förutbetalda projektmedel
Upplupna personalskulder inkl. sociala avgifter
Upplupna övriga kostnader
Totalt
1312
38