Nyttan 6 - Kvalitetsregister

NYTTAN
BJUD IN PATIENTEN!
Bristande patientcentrering beror
inte på ovilja hos vårdens personal. Det är systemen som inte är
patientcentrerade. Därför krävs
ett omtag i hur vi ser på patienter
och vilka verktyg som finns för
att låta patienter vara med i sin
egen vård. Låt oss därför bjuda in
patienterna att utforma vårdens
processer!
Myndigheten för vårdanalys
genomförde år 2012 en fördjupad analys av patientcentrering
i svensk hälso- och sjukvård.
Då identifierades fem centrala
dimensioner: Patienten som
medaktör, respekt för patientens
individuella behov, samordning
och kontinuitet, helhetssyn samt
involvering av familj.
Forskarnas utvärdering visade
att det går att göra vården mycket
mer patientcentrerad. Patienternas behov av information och
utbildning var inte tillgodosett,
de upplevde inte att kommunikationen med vårdgivaren fungerade väl, att de fick tillräcklig tid
med sin läkare och att det fanns
utrymme för dialog. Bristande
samordning och samverkan
mellan vårdgivare är en central
svaghet.
Förutom att en patientcentrerad vård är en kvalitetsdimension
i sig, visar forskning att den
kan minska risken för felaktiga
diagnoser, leda till bättre följsamhet till behandling samt bättre
hälsostatus.
Fredrik
Lennartsson,
chef för
myndigheten
för vårdanalys
ETT NYHETSBREV FRÅN PROJEKTET BÄTTRE PSYKIATRISK
VÅRD MED KVALITETSREGISTER NUMMER 1 2014
VI BEHÖVER VÅRA
KVALITETSREGISTER!
– Er satsning har varit oerhört viktig! Det är bara ni som kan stå för
kraften underifrån att utveckla vården utifrån de data som nu börjar
komma i våra olika kvalitetsregister.
Det menade Göran Stiernstedt under slutkonferensen i lärandeseminarieserien ”Det ska inte handla om tur”.
Göran Stiernstedt talade till deltagarna
under sin sista dag som chef för Avdelningen för vård och omsorg på Sveriges
Kommuner och Landsting. Dagen efter
gick han över till en ny roll som nationell
samordnare för ”ökat resursutnyttjande
inom hälso- och sjukvården”, med placering på Socialdepartementet.
I sitt nya uppdrag ska han bland annat
analysera hur professionens resurser inom
hälso- och sjukvården kan tas till vara för
rätt uppgifter. Konkret handlar det om
att hitta vägar för hur personalen ges bäst
förutsättningar för att använda sin tid,
kunskap, kompetens och engagemang.
– Många ifrågasätter om det är
nödvändigt att personalen registrerar i
kvalitetsregister, men jag menar att det är
viktigt – av flera skäl, konstaterade han.
Vi behöver våra kvalitetsregister för att
förbättra och utveckla den psykiatriska
vården men kvalitetsregistren är också
ett sätt att nå en högre prioritering av
psykiatrin och därmed också en bättre
resursfördelning. Registren gör psykiatrin
synlig. Jag har hört kommentarer som
”Registren har bidragit till att min chef
för första gången frågar om något annat
än pengar”.
Möjligheten att följa vårdens utveckling stärker också ett nytt sätt att leda
arbetet inom vården, menar han. Med
tillgängliga data kan man styra utifrån
kvalitetsmål istället för ekonomiska
ramar.
– Då löser sig ekonomin också, resonerar många.
Registren är även viktiga för forskningen, menar Göran Stiernstedt. Det finns
en oerhörd potential där, bland annat när
det gäller att samköra psykiatrins register
Göran Stiernstedt
med data i somatiska register. Det skulle
till exempel kunna ge en förståelse för hur
psykiatrins patienter klarar sig i samhället.
Han betonar också att kvalitetsregistren lyfter fram andra sätt att mäta om
vården är lyckad eller inte.
– Vi kan se att ordet jämlikhet har
fått status, inte minst på grund av öppna
jämförelser och genom kvalitetsregistren.
Men för att kunna tala om jämlikhet
måste man ha data som visar hur vården
fungerar och inte fungerar.
Göran Stiernstedt lyfter upp det faktum att fungerande kvalitetsregister gör
det möjligt att arbeta evidensbaserat på
ett annat sätt än tidigare och han tycker
att det tråkigt att inte kunna följa den
utvecklingen på nära håll eftersom han
byter uppdrag.
– Men jag önskar er varmt lycka till
i ert viktiga arbete och hoppas att alla
professioner i vården kommer att vara
engagerade i att utveckla och använda
data från kvalitetsregister för att förbättra
vården.
EN CHANS ATT FÖRBÄTTRA PSYKIATRIN
Nu börjar projektet ”Bättre psykiatrisk vård med kvalitetsregister”
gå mot sin avslutning. I slutet av november hölls det sista av fem
seminarier i lärandeseminarieserien ”Det ska inte handla om tur!”
där lednings- och förbättringsteamen summerade sitt arbete med
att implementera kvalitetsregister i de egna verksamheternas förbättringsarbete.
– Äntligen har kvalitetsfrågorna kommit
upp på kartan, sa Åsa Törnkvist som arbetat i ledningsteamet från Uppsala, det
är en överlevnadsfråga för psykiatrin.
Hon menade också att kvalitetsregistren
gör det möjligt att styra verksamheten
genom fakta och att kvalitetsfrågor
som ofta tar lång tid att arbeta med lätt
kan komma i skymundan i det dagliga
arbetet.
Elisabeth Alphonce, brukarrepresentant från Uppsala pekade på att detta
har varit ett bra sätt för brukare att få
göra sin röst hörd i verksamheten.
– Vi har varit med i hela processen på
lika villkor från början och vi har haft
ett stort inflytande och kunnat påverka.
De två förbättringsteamen från Uppsala har arbetat med kvalitetsregistren
ECT och LAROS.
– Vi måste kunna förklara nyttan
med att registrera, detta för att få acceptens för det, men det gäller också att få
in det på ett naturligt sätt på kliniken,
sa Håkan Gadd som arbetat i ledningsteamet från Jämtland.
Eva Andersson i förbättringsteamet
PsykosR från öppenvårdsmottagningen
SBR INNE I EN FÖRÄNDRINGSFAS
Svenskt beroenderegister, SBR,
riktar sig till de patienter som
behandlas för beroende inom
den psykiatriska specialistvården.
– Det är en grupp där de svårast sjuka
är väldigt marginaliserade, konstaterar
Johan Franck som är registerhållare.
Vi har en helt annan medicinsk process för dessa patienter än inom övriga
psykiatrin, men man kan också säga att
omhändertagandet är mycket bättre nu
än för några år sedan. Inom öppenvården har vi till exempel utvecklat nya
evidensbaserade metoder för att förhindra återfall i missbruk.
– Det första perspektivet när vi började registrera var epidemiologiskt och
deskriptivt, men vi övergår gradvis till
att mäta processer och resultat, för att på
så sätt få ett register som är mer inriktat
på kvalitet.
Några av de faktorer som registreras är
läkemedelsbehandling och psykosociala
insatser, där de
senare kan bestå
av motiverande
samtal, återfallsprevention,
psykoterapi eller
arbete med det
lokala nätverket
– Case Management.
– Det är ett
Johan Franck
väldigt patientfokuserat arbete, konstaterar Johan
Franck och i registret finns också ett
index, där patienterna själva skattar sin
livskvalitet
– Vår uppgift är att förstärka återkopplingen till dem som registrerar, att
hela tiden ha fokus på kvalitet och att
ha ett verksamhetsperspektiv, det är det
som är registrets existensberättigande.
– Just nu är vi inne i en förändringsfas
med ett förstärkt verksamhetsfokus men
vi för också en diskussion om hur vi ska
stärka patientinflytandet.
i Östersund pratade om arbetet med den
fysiska hälsan och målet att patienterna
ska ha ett BMI under 30. Hon nämnde
också vikten av brukarmedverkan
– Det är så mycket vi missar annars,
som vi inte har tänkt på.
Ingela Håkansson, brukarrepresentant har varit med i brukarrådet i fyra
år och hon menade att efterfrågan på
brukarmedverkan ökar.
P-O Sjöblom, psykiater och förvaltningschef i Region Skåne, betonade
ledningens ansvar för att öka engagemanget för att använda och utveckla de
register som finns.
– Många ifrågasätter mäthysterin,
men vi måste hålla fram de andra
värdena med kvalitetsregister. De ger oss
koll på läget och en chans att förbättra
psykiatrin. Vi är inte alltid så bra som
vi tror. Och först när vi har koll på läget
kan vi förbättra vården för psykiatrins
patienter.
Inspirationsskriften
Nyttan är under
produktion!
Projektet Bättre psykiatrisk vård
med kvalitetsregister håller just
nu på med sin slutdokumentation
av årets arbete. Det blir i form av
en inspirationsskrift med namnet
Nyttan, precis som detta nyhetsbrev.
Inspirationsskriften kommer
dels att beskriva det arbete som ni
alla har lagt ned, dels förmedla inspiration och exempel från andra
som utvecklar psykiatrins register
på olika nivåer inom hälso- och
sjukvården.
Skriften beräknas komma ut i
början av nästa år och kommer att
vara tillgänglig både i pappersformat och som pdf på webben.
Nyttan är ett nyhetsbrev från projektet Bättre psykiatrisk vård med kvalitetsregister. Nyhetsbrevet finns också på
www.kvalitetsregister.se/psykiatri PROJEKTLEDARE: Ulrika Frithiofsson REDAKTÖRER: Margareta Andersson, Sara Bergqvist Månsson