NYTTAN BJUD IN PATIENTEN! Bristande patientcentrering beror inte på ovilja hos vårdens personal. Det är systemen som inte är patientcentrerade. Därför krävs ett omtag i hur vi ser på patienter och vilka verktyg som finns för att låta patienter vara med i sin egen vård. Låt oss därför bjuda in patienterna att utforma vårdens processer! Myndigheten för vårdanalys genomförde år 2012 en fördjupad analys av patientcentrering i svensk hälso- och sjukvård. Då identifierades fem centrala dimensioner: Patienten som medaktör, respekt för patientens individuella behov, samordning och kontinuitet, helhetssyn samt involvering av familj. Forskarnas utvärdering visade att det går att göra vården mycket mer patientcentrerad. Patienternas behov av information och utbildning var inte tillgodosett, de upplevde inte att kommunikationen med vårdgivaren fungerade väl, att de fick tillräcklig tid med sin läkare och att det fanns utrymme för dialog. Bristande samordning och samverkan mellan vårdgivare är en central svaghet. Förutom att en patientcentrerad vård är en kvalitetsdimension i sig, visar forskning att den kan minska risken för felaktiga diagnoser, leda till bättre följsamhet till behandling samt bättre hälsostatus. Fredrik Lennartsson, chef för myndigheten för vårdanalys ETT NYHETSBREV FRÅN PROJEKTET BÄTTRE PSYKIATRISK VÅRD MED KVALITETSREGISTER NUMMER 1 2014 VI BEHÖVER VÅRA KVALITETSREGISTER! – Er satsning har varit oerhört viktig! Det är bara ni som kan stå för kraften underifrån att utveckla vården utifrån de data som nu börjar komma i våra olika kvalitetsregister. Det menade Göran Stiernstedt under slutkonferensen i lärandeseminarieserien ”Det ska inte handla om tur”. Göran Stiernstedt talade till deltagarna under sin sista dag som chef för Avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting. Dagen efter gick han över till en ny roll som nationell samordnare för ”ökat resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården”, med placering på Socialdepartementet. I sitt nya uppdrag ska han bland annat analysera hur professionens resurser inom hälso- och sjukvården kan tas till vara för rätt uppgifter. Konkret handlar det om att hitta vägar för hur personalen ges bäst förutsättningar för att använda sin tid, kunskap, kompetens och engagemang. – Många ifrågasätter om det är nödvändigt att personalen registrerar i kvalitetsregister, men jag menar att det är viktigt – av flera skäl, konstaterade han. Vi behöver våra kvalitetsregister för att förbättra och utveckla den psykiatriska vården men kvalitetsregistren är också ett sätt att nå en högre prioritering av psykiatrin och därmed också en bättre resursfördelning. Registren gör psykiatrin synlig. Jag har hört kommentarer som ”Registren har bidragit till att min chef för första gången frågar om något annat än pengar”. Möjligheten att följa vårdens utveckling stärker också ett nytt sätt att leda arbetet inom vården, menar han. Med tillgängliga data kan man styra utifrån kvalitetsmål istället för ekonomiska ramar. – Då löser sig ekonomin också, resonerar många. Registren är även viktiga för forskningen, menar Göran Stiernstedt. Det finns en oerhörd potential där, bland annat när det gäller att samköra psykiatrins register Göran Stiernstedt med data i somatiska register. Det skulle till exempel kunna ge en förståelse för hur psykiatrins patienter klarar sig i samhället. Han betonar också att kvalitetsregistren lyfter fram andra sätt att mäta om vården är lyckad eller inte. – Vi kan se att ordet jämlikhet har fått status, inte minst på grund av öppna jämförelser och genom kvalitetsregistren. Men för att kunna tala om jämlikhet måste man ha data som visar hur vården fungerar och inte fungerar. Göran Stiernstedt lyfter upp det faktum att fungerande kvalitetsregister gör det möjligt att arbeta evidensbaserat på ett annat sätt än tidigare och han tycker att det tråkigt att inte kunna följa den utvecklingen på nära håll eftersom han byter uppdrag. – Men jag önskar er varmt lycka till i ert viktiga arbete och hoppas att alla professioner i vården kommer att vara engagerade i att utveckla och använda data från kvalitetsregister för att förbättra vården. EN CHANS ATT FÖRBÄTTRA PSYKIATRIN Nu börjar projektet ”Bättre psykiatrisk vård med kvalitetsregister” gå mot sin avslutning. I slutet av november hölls det sista av fem seminarier i lärandeseminarieserien ”Det ska inte handla om tur!” där lednings- och förbättringsteamen summerade sitt arbete med att implementera kvalitetsregister i de egna verksamheternas förbättringsarbete. – Äntligen har kvalitetsfrågorna kommit upp på kartan, sa Åsa Törnkvist som arbetat i ledningsteamet från Uppsala, det är en överlevnadsfråga för psykiatrin. Hon menade också att kvalitetsregistren gör det möjligt att styra verksamheten genom fakta och att kvalitetsfrågor som ofta tar lång tid att arbeta med lätt kan komma i skymundan i det dagliga arbetet. Elisabeth Alphonce, brukarrepresentant från Uppsala pekade på att detta har varit ett bra sätt för brukare att få göra sin röst hörd i verksamheten. – Vi har varit med i hela processen på lika villkor från början och vi har haft ett stort inflytande och kunnat påverka. De två förbättringsteamen från Uppsala har arbetat med kvalitetsregistren ECT och LAROS. – Vi måste kunna förklara nyttan med att registrera, detta för att få acceptens för det, men det gäller också att få in det på ett naturligt sätt på kliniken, sa Håkan Gadd som arbetat i ledningsteamet från Jämtland. Eva Andersson i förbättringsteamet PsykosR från öppenvårdsmottagningen SBR INNE I EN FÖRÄNDRINGSFAS Svenskt beroenderegister, SBR, riktar sig till de patienter som behandlas för beroende inom den psykiatriska specialistvården. – Det är en grupp där de svårast sjuka är väldigt marginaliserade, konstaterar Johan Franck som är registerhållare. Vi har en helt annan medicinsk process för dessa patienter än inom övriga psykiatrin, men man kan också säga att omhändertagandet är mycket bättre nu än för några år sedan. Inom öppenvården har vi till exempel utvecklat nya evidensbaserade metoder för att förhindra återfall i missbruk. – Det första perspektivet när vi började registrera var epidemiologiskt och deskriptivt, men vi övergår gradvis till att mäta processer och resultat, för att på så sätt få ett register som är mer inriktat på kvalitet. Några av de faktorer som registreras är läkemedelsbehandling och psykosociala insatser, där de senare kan bestå av motiverande samtal, återfallsprevention, psykoterapi eller arbete med det lokala nätverket – Case Management. – Det är ett Johan Franck väldigt patientfokuserat arbete, konstaterar Johan Franck och i registret finns också ett index, där patienterna själva skattar sin livskvalitet – Vår uppgift är att förstärka återkopplingen till dem som registrerar, att hela tiden ha fokus på kvalitet och att ha ett verksamhetsperspektiv, det är det som är registrets existensberättigande. – Just nu är vi inne i en förändringsfas med ett förstärkt verksamhetsfokus men vi för också en diskussion om hur vi ska stärka patientinflytandet. i Östersund pratade om arbetet med den fysiska hälsan och målet att patienterna ska ha ett BMI under 30. Hon nämnde också vikten av brukarmedverkan – Det är så mycket vi missar annars, som vi inte har tänkt på. Ingela Håkansson, brukarrepresentant har varit med i brukarrådet i fyra år och hon menade att efterfrågan på brukarmedverkan ökar. P-O Sjöblom, psykiater och förvaltningschef i Region Skåne, betonade ledningens ansvar för att öka engagemanget för att använda och utveckla de register som finns. – Många ifrågasätter mäthysterin, men vi måste hålla fram de andra värdena med kvalitetsregister. De ger oss koll på läget och en chans att förbättra psykiatrin. Vi är inte alltid så bra som vi tror. Och först när vi har koll på läget kan vi förbättra vården för psykiatrins patienter. Inspirationsskriften Nyttan är under produktion! Projektet Bättre psykiatrisk vård med kvalitetsregister håller just nu på med sin slutdokumentation av årets arbete. Det blir i form av en inspirationsskrift med namnet Nyttan, precis som detta nyhetsbrev. Inspirationsskriften kommer dels att beskriva det arbete som ni alla har lagt ned, dels förmedla inspiration och exempel från andra som utvecklar psykiatrins register på olika nivåer inom hälso- och sjukvården. Skriften beräknas komma ut i början av nästa år och kommer att vara tillgänglig både i pappersformat och som pdf på webben. Nyttan är ett nyhetsbrev från projektet Bättre psykiatrisk vård med kvalitetsregister. Nyhetsbrevet finns också på www.kvalitetsregister.se/psykiatri PROJEKTLEDARE: Ulrika Frithiofsson REDAKTÖRER: Margareta Andersson, Sara Bergqvist Månsson