1. No category

Likabehandlingsplan åk 1-5 och fritids
Råsunda Skola
LIKABEHANDLINGSPLAN
RÅSUNDA SKOLA
ÅK 1-5
OCH
FRITIDSVERKSAMHETEN
Läsåret 2014/2015
Likabehandlingsplan åk 1-5 och fritids
Råsunda Skola
Innehållsförteckning
Mål
Vad säger lagen?
Vad står begreppen för?
Diskriminering
Trakasserier
Kränkande behandling
Mobbning
Sexuella trakasserier
Likabehandling
Processbeskrivning
Att förebygga, främja och skapa trygghet
Övergripande åtgärder för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling samt åtgärder för att främja likabehandling
Punkter som framkommit som utvecklingsområden vid sammanställningen av
Husmodellen
Arbetsgång vid uppgifter om att befarad kränkande behandling har skett
Trygghetsteamet
Ansvarsfördelning
Det är rektors ansvar att
Det är lärarnas och övriga medarbetares ansvar att
Det är alla elevers gemensamma ansvar att
Likabehandlingsplan åk 1-5 och fritids
Råsunda Skola
Mål



Ingen elev eller medarbetare på Råsunda skola 1-5 ska utsättas för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Alla elever och alla medarbetare ska känna sig trygga samt vara insatta i
innehållet i likabehandlingsplanen. Även vårdnadshavarna ska känna till
planens innehåll.
Alla medarbetare och alla elever ska agera i överensstämmelse med
innehållet i likabehandlingsplanen.
Vad säger lagen?
En lärare, förskollärare eller annan medarbetare på skolan som får kännedom om
att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med
verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektor. Skolans rektor är i sin tur
skyldig att anmäla detta vidare till huvudmannen (Solna stad).
Anmälningsskyldigheten gäller även om en elev anser sig ha blivit utsatt för
trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen.
Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna
kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas
för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Skollagen (2010:800) 6 kapitel är tvingande.
I Diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att
motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter
inom utbildningsområdet oavsett någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Vad står begreppen för?
Diskriminering
Diskriminering innebär att en elev på osakliga grunder behandlas sämre än andra
och att missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter den någon form av
makt hos den som utför diskrimineringen. I skolan är det alltså bara skolans
medarbetare som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte
Likabehandlingsplan åk 1-5 och fritids
Råsunda Skola
diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Diskriminering kan till exempel ske
genom skolans rutiner eller regler.
Trakasserier
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en
elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en
elevs värdighet, men som inte har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna.
Det är den som känner sig utsatt som avgör om det är en kränkande
behandling/trakasserier och det är alla medarbetares ansvar att ta detta på allvar.
Det behöver inte handla om upprepade kränkningar/trakasserier. Redan första
gången någon utsätts måste skolans medarbetare ingripa. Både skolans medarbetare
och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling/trakasserier.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett
uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande
behandling kan vara:
 Fysiska som till exempel slag, knuffar och fasthållning.
 Psykosociala som till exempel utfrysning, blickar, suckar eller att alla går
när en elev kommer.
 Verbala som till exempel ryktesspridning, nedsättande tilltal, hot och
förlöjligande.
 Eller genom texter och bilder som till exempel kränkande lappar,
fotografier, sms, bloggar, chat, mejl och meddelanden på olika sociala
medier.
En elev som tillrättavisas av skolans medarbetare i syfte att skapa en god stämning
och arbetsmiljö i klassen är inte i lagens mening en kränkning, även om eleven kan
uppleva det så. Inte heller anses det vara en kränkning om skolan eller läraren vidtar
Likabehandlingsplan åk 1-5 och fritids
Råsunda Skola
åtgärder för att upprätthålla ordning och följa skolans ordningsregler som har
förankrats hos alla.
Mobbning
Definitionen på mobbning är när en elev utsätts för kränkande behandling eller
trakasserier vid upprepade tillfällen.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är
sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är alltid
personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.
Likabehandling
Med begreppet likabehandling menas att alla elever ska behandlas så att de har lika
rättigheter och möjligheter, oavsett någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
Processbeskrivning
Ansvariga för Råsunda skolas likabehandlingsplan är skolans rektor och kurator.
Planen har skapats tillsammans med elevhälsan och trygghetsteamet. Skolans elever
och övriga medarbetare samt föräldraråd har varit delaktiga då planen gått ut på
remiss under mentorstid, vid föräldrarådsmöten och personalkonferenser.
Förankring av planen har skett på samma sätt.
Vi har medvetet valt att sammanställa likabehandlingsplanen för åk 1-5 med
likabehandlingsplanen för fritidsverksamheten då det finns en tydlig helhetssyn på
barnen genom hela dagen, från förmiddagen i klassrummet till eftermiddagen på
fritidsverksamheten. Skolans medarbetare på fritidsverksamheten på
fritidsverksamheten arbetar ihop med lärarna i klasserna och arbetet med den
sociala utvecklingen pågår genom hela arbetsdagen. Varken barnen eller skolans
medarbetare n gör någon direkt skillnad på skola och fritidsverksamhet då man
bedömer dagen.
Kartläggning av skolans nuläge har framförallt gjorts med
Diskrimineringsombudsmannens verktyg Husmodellen (se bilaga). Varje klass har
genomfört en kartläggning, som i sin tur har analyserats skolövergripande. Även
observationer av skolans medarbetare samt det som kommer fram genom
hälsosamtal, utvecklingssamtal, medarbetarsamtal, trygghetsteamets arbete och
klassråd är av vikt för kartläggningen.
Likabehandlingsplan åk 1-5 och fritids
Råsunda Skola
Varje år arbetar mentorerna i sina respektive klasser med husmodellen. Eleverna
ges då möjlighet att komma med förslag på åtgärder. Resultatet sammanställs och
analyseras sedan av respektive arbetsenhet.
Att förebygga, främja och skapa trygghet
Övergripande åtgärder för att förebygga diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling samt åtgärder för att främja likabehandling
Alla klasser på skolan arbetar kontinuerligt och metodiskt med värdegrundsfrågor
genom värderings- och samarbetsövningar. Det finns en ständigt pågående dialog
med eleverna om kamratskap och hur man beter sig mot varandra.
Skolan har en halvdags koncentrerat värdegrundsarbete varje termin där alla klasser
arbetar parallellt med stärkande övningar och samtal.
Alla arbetslag ser till att likabehandlingsplanen förankras hos elever och
vårdnadshavare. Vid dessa tillfällen förklaras även begreppen likabehandling,
diskriminering, trakasserier och kränkning samt hur vi på skolan arbetar med och
mot detta och varför det är viktigt att göra det.
Alla arbetslag arbetar med att tydliggöra och förankra skolans ordningsregler så de
är väl kända av elever, vårdnadshavare och skolans medarbetare. (Finns dessa för F5?) Det är även av stor vikt att eleverna känner till skolans konsekvenstrappa.
(Finns denna för F-5?)
I kommande arbete med de olika diskrimineringsgrunderna vill vi framförallt
fokusera på diskrimineringsgrunderna kön och etnisk tillhörighet. Anledningen till
att vi väljer att börja med att fokusera på detta är att observationer har visat att
pojkar och flickor i stor utsträckning väljer att leka separerat samt att vissa elever
fastnat i stereotypa könsroller. Trygghetsteamets arbete har också visat att vi även
bör prioritera diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet.
Vad anser du om detta, Gabriella? Vi kommer även påbörja en fadderverksamhet över
åldergränserna. Vi vill med det arbetet bland annat förvandla barnens oro för de
äldre barnen till en möjlighet att få äldre kompisar som är goda förebilder och lär de
yngre barnen att ta hänsyn och visa hur man beter sig.
Använd en normkritisk blick vid läsande av elevernas studielitteratur. Har vi
litteratur som är fördomsfull? Kan vi tänka normkritiskt när vi väljer exempel till
matematikövningar? Kan vi välja högläsningsböcker som tar upp
minoritetsgruppers livssituation?
Vi har beställt EQ-verkstans material för att kunna arbeta med det i de olika
klasserna. Grunden i metoderna är fysisk aktivitet, samtal, samarbete och egen
reflektion. Metodiken är inspirerad av aktiva värderingar. Heta stolen är ett exempel
Likabehandlingsplan åk 1-5 och fritids
Råsunda Skola
på en metod för att skapa samtal och själv ta ställning i olika frågor. Andra exempel
på metoder är drama utan slut, dilemmafrågor, oavslutade meningar,
samarbetsövningar och lekar.
Skolan har beställt in BRIS idolkort. Målet med idolkorten är att eleverna ska kunna
se att de allra flesta känt sig ensamma, mobbade, otrygga eller rädda någon gång i
livet.
Vi har beställt ett tiotal klassuppsättningar av Respekt, serietidningen mot
diskriminering och kränkande behandling i skolan. Respekt är skapad av bland
annat Diskrimineringsombudsmannen.
Punkter som framkommit som utvecklingsområden vid sammanställningen
av Husmodellen höstterminen 2014:
Omklädningsrum idrotten
Äldre elever kan upplevas som skrämmande och det är svårt för personal att vara i
omklädningsrummen när äldre elever byter om där.
Toalettdörren går inte att låsa i flickornas omklädningsrum.
Åtgärder:
Fritidspedagoger och assistenter schemaläggs i omklädningsrummen.
Översyn av schemaläggning för att försöka separera de yngre barnen från de äldre
eleverna.
Skolledningen ser till att toalettens lås blir lagat.
Korridorerna/skåpen
Det är ibland bråk. Barnen knuffas, slåss och kommer med dumma kommentarer.
De yngre barnen upplever att det är hög ljudnivå och tycker att det är otryggt med
de äldre eleverna.
Åtgärder:
Fortsatt arbete i de respektive arbetslagen med värdegrundsfrågor. Vi behöver
fortsätta prata med eleverna om hur man beter sig.
Allas barn är allas ansvar. Alla vuxna behöver markera tydligt när barnen beter sig
illa.
Sociala medier
Det förekommer elaka kommentarer.
Åtgärder:
Alla pedagoger och föräldrar pratar med barnen kring hur man beter sig på sociala
medier.
Stadiongården
Likabehandlingsplan åk 1-5 och fritids
Råsunda Skola
De äldre eleverna upplevs som stökiga och elaka. Eleverna behöver passera
stadiongården när de går till musiken.
Åtgärder:
Aktualisera rastvaktsschemat.
Skolledningen tar ett gemensamt grepp med skolledningen på Råsunda 6-9.
Matsalen
Hög ljudnivå. Elever som beter sig illa. Elever som tränger sig i kön. Det är
smutsigt. Det luktar illa. För många barn samtidigt. Högstadieeleverna kommer för
tidigt. Det fattas ofta bestick.
Åtgärder:
Vi har infört ett matvärdsschema för alla klasser i Råsunda 6-9 där de ansvarar för
att bland annat torka av bord och stolar.
Vi har även infört ett rasvaktschema för matsalen där skolans medarbetare bland
annat ser till att det är lugnt och att eleverna äter vid rätt tider.
Skolledningen ser till att ljudet absorberas på ett bättre sätt, bland annat genom att
sätta möbeltassar på stolarna.
Se över möjligheten att möblera om så att alla sitter klassvis.
Köpa in fler bestick.
Väntrummet utanför skolsköterskorna
Äldre elever använder rummet som uppehållsrum. De yngre barnen tycker att det är
jobbigt att gå till skolsyster och upplever de äldre som läskiga.
Åtgärder:
Fördjupad utredning, beslut tas kring vilka regler som gäller utanför skolsyster.
Följande punkter kommer i förlängningen inte finnas med i likabehandlingsplanen
då de rör bristande underhållsarbete på skolan, men då de i nuläget skapar
otrygghet hos vissa barn väljer vi att ha dem med här.
Idrottshallen
Trasiga bommar och mattor gör att eleverna känner sig otrygga.
Åtgärder:
Skolledningen ser till att reparationer utförs.
Duscharna i idrottens omklädningsrum
Det luktar illa. Det tar lång tid innan varmvattnet kommer.
Åtgärder:
Skolledningen ser till att reparationer utförs.
Likabehandlingsplan åk 1-5 och fritids
Råsunda Skola
Toaletterna
Det städas för dåligt och det finns inte alltid toalettpapper. Andra elever rycker i
dörrarna när barnen är där. Låsen upplevs som osäkra så att barnen är rädda för att
bli inlåsta. Dörrarna går att öppna utifrån.
Åtgärder:
Se till att toaletterna städas ordentligt samt att det alltid finns toalettpapper.
Översyn av låsen. Haspar är ditsatta på toaletterna. Översyn av städrutin.
Punkter som framkommit som utvecklingsområden vid sammanställningen
av Husmodellen vårterminen 2015:
Omklädningsrummen i idrotten
Hög ljudvolym. Taskiga kommentarer och bråk. Tonåringar som är stökiga. Vissa
spelar fotboll inomhus. Större elever som skrattar åt oss.
Dörren ut är olåst.
Man kan se in.
Saker försvinner. Någon kan ta ens saker.
Någon kan ta bilder på en.
Elever sprayar parfym.
Det är smutsigt. Duscharna är ofräscha.
Åtgärder:
Fritidspedagoger och assistenter schemaläggs i omklädningsrummen.
Översyn av schemaläggning för att försöka separera de yngre barnen från de äldre
eleverna.
Skolledningen ger varje arbetslag i uppdrag att ta fram trygghetsrutiner för eleverna
i det egna arbetslaget.
Översyn av städrutin.
Se över möjligheten att sätta lås på ytterdörrarna.
Se över möjligheten att förbjuda parfymer i lokalerna.
Beslut om att vissa specifika åtgärder kommer att utformas för vissa arbetslag.
Fortsatt arbete i de respektive arbetslagen med värdegrundsfrågor.
Matsalen
Ofräscht. Kladdiga stolar.
Hög ljudnivå.
Otryggt när högstadier sitter med mobiler. Fotar de?
Åtgärder:
Nya rutiner tas fram med Råsunda skola 6-9.
Se över möjligheten att ha matsalen som en mobilfri zon.
Alla hjälps åt att hålla rent och snyggt.
Likabehandlingsplan åk 1-5 och fritids
Råsunda Skola
Översyn av städrutin. Se till att ljudet absorberas på ett bättre sätt.
Toaletterna
Ofräscht, smutsigt och skräpigt.
Elever är rädda för att bli instängda/inlåsta.
Någon skriver fula saker på väggarna.
Någon rycker i handtaget.
Åtgärder:
Renovering av toaletterna pågår.
Haspar är ditsatta på toaletterna.
Översyn av städrutin.
Alla hjälps åt att hålla rent och snyggt.
Översyn och dubbelkoll med elever angående renovering och placering av haspar.
Fortsatt arbete i de respektive arbetslagen med värdegrundsfrågor.
Korridorerna/skåpen
Vissa elever tycker att det är mycket tjafs i korridoren. Det kan förekomma fula ord
och sparkar.
En del elever upplever att det är läkigt med de äldre eleverna.
Åtgärder:
Skolledningen kommer se till att ytterligare åtgärder utformas för vissa arbetslag.
Elever och lärare kommer gemensamt utarbeta förslag till förbättringar.
Fortsatt arbete i de respektive arbetslagen med värdegrundsfrågor.
Fotbollsplanen ”lilla plasten”
Oschysst spel. Elever tacklas. Bråk.
Fula ord. Många svär.
Andra säger att man inte är bra.
Åtgärder:
Rastverksamhetsstruktur och regler för fotbollsplanen finns, men behöver
aktualiseras.
Tydliggöra att en rastvakt alltid ska befinna sig på fotbollsplanen på majoriteten av
rasterna. Tydliggöra vem som ska vara var.
Fortsatt arbete i de respektive arbetslagen med värdegrundsfrågor.
Sociala medier
Det förekommer att vissa är dumma och svär.
Åtgärd:
Fortsatt arbete i de respektive arbetslagen med värdegrundsfrågor.
Om någon blir kränkt ska en kränkningsblankett fyllas i.
Likabehandlingsplan åk 1-5 och fritids
Råsunda Skola
Arbetsgång vid uppgifter om att befarad kränkande behandling har skett
Om någon av skolans medarbetare får kännedom om att en elev utsatts för
kränkande behandling skall det rapporteras genom att medarbetaren fyller i
kränkningsblankett 1 och lämnar till rektor.
När rektor får kännedom om att kränkande behandling skett ska rektor anmäla
detta till central förvaltning (huvudman).
Vid lindrigare form av kränkning ger rektor anmälaren i uppdrag att utföra
ytterligare utredning samt dokumentera. Anmälaren lämnar därefter blanketten åter
till rektor som bedömer om ytterligare utredning med åtgärder skall genomföras av
trygghetsteamet. Rektor ser till att ärendet diarieförs.
Vid allvarligare form av kränkning eller upprepad kränkning utser rektor ansvarig
person/personer från trygghetsteamet för ytterligare utredningar, åtgärder,
uppföljning och utvärdering. Detta arbete sker i samarbete med berörd mentor.
Rektor ser till att ärendet diarieförs.
Trygghetsteamet
Skolans trygghetsteam består av kurator, ett antal lärare och fritidspedagoger. De
har möte varje vecka.
Ansvarsfördelning
Det är rektors ansvar att:
 se till att alla medarbetare på skolan, elever och vårdnadshavare känner till
att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är
förbjudna på skolan.
 se till att skolan bedriver ett målinriktat arbete för att främja elevers lika
rättigheter, samt motverka alla former av diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling.
 årligen upprätta och utvärdera en likabehandlingsplan i samarbete med
skolans medarbetare, elever och vårdnadshavare.
 se till att en utredning görs och åtgärder vidtas om skolan får kännedom om
att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer.
Likabehandlingsplan åk 1-5 och fritids
Råsunda Skola
 se till att skolans medarbetare har ett gemensamt system för hur de hanterar
och dokumenterar fall av diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling.
 kontakta andra myndigheter, såsom socialtjänst och polis, vid behov.
Det är lärarnas och de övriga medarbetarnas ansvar att:
 bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt.
 ta alla fall av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på allvar
och följa skolans likabehandlingsplan.
 ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som hen
förmedlar genom sin undervisning och/eller i möten med andra människor
samt sträva efter likabehandling.
 se till att åtgärder vidtas då diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling misstänks, anmäls eller upptäcks.
 dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling och de åtgärder som vidtas.
 bevaka att uppföljning sker av utredda fall av diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling, där enskilda lärare eller övrig medarbetare är
berörd.
Det är alla elevers gemensamma ansvar att:
 behandla elever, lärare och övriga medarbetare på ett respektfullt sätt.
 vara med och skapa god stämning och bra arbetsmiljö på skolan.
 berätta för skolans medarbetare om man ser att någon elev blir utsatt för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.