Spektraklet - Spektrum rf
Spektraklet 1/2015 INNEHÅLL SPEKTRAKLET Innehåll Innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ledaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ordförandespalten . . . . . . . . . . . . . . . Vinets smak . . . . . . . . . . . . . . . . . . Om hur år 2015 borde har sett ut . . . . . . Några matematiska tankenötter . . . . . . . . Spektral vetenskap . . . . . . . . . . . . . . Berättelsen om Herrskärs Herrgård - Dammiddagen 2015 . . . . . . . . . . Patrik Floréen: Framtiden för kunskapsarbete Svammel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Spektraklet är ett språkrör för de som studerar - eller låter bli att studera - matematik, fysik, kemi eller datavetenskap på svenska vid Helsingfors universitet. Utgivare Spektrum rf Exactum PB 68 00014 Helsingfors universitet Spektraklet får HUS-stöd för föreningstidningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 3 4 5 8 10 12 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 19 21 . . . . . . . . . . . . . . Chefredaktör Celina Schröder Redaktionschef Sandra Kulla Redaktörer Jeremias Berg Sebastian Björkqvist Jere Mannisto Johan Blomqvist Kadri Kiilas Fanny Bergström Iris Wrede Oskar Björkman Pärmbild Celina Schröder 2 . . . . . . . . . . . . . . SPEKTRAKLET LEDAREN Ledaren Sommaren har kommit och med den både jobb och lediga stunder. Stunder att fylla med grillning, skogsppromenader, längre eller kortare resor och picknick i ett fågeltorn eller vad man nu råkar hitta på. För alla oss som är hemma från trakter lite längre bort från Helsingfors är sommaren även en tid då man åker tillbaka till hembyggden eller tränger ihop sig i en sommarstuga för att träffa föräldra, syskon och gamla vänner. För Spektraklets del betyder sommaren, en lite långsammare (eller snabbare, beroende på hur man ser på saken) uppdateringstakt än tidigare. Trots det kommer det att publiceras tre stycken sommarartiklar. I väntan på dem kan du ta en paus från gräsklippandet och läsa vårens alla artiklar i detta nummer av Spektraklet, som dessutom har har fått ett förnyat utseende. Du kan bland annat läsa om vin och spektral vetenskap eller utmana dig själv genom att försöka lösa några matematiska tankenötter. Och har du redan löst dem, då finns det fler på: hem.bredband.net/thinknuts/ Själv kommer jag att fylla min sommar med både jobb och studier och framför allt fortsätt samla de där små runda grejerna man öppnar ölburkar med. Tack till alla som har hjälpt till genom att dricka öl och liknande eller plockat löst dem. Dessutom kommer jag att lägga alla onödiga måsten åt sidan, eller åtminstone skjuta upp dem en månad. Det tycker jag att ni också ska göra! Glad sommar till er alla! Celina 3 ORDFÖRANDESPALTEN SPEKTRAKLET Ordförandespalten Utbildning i korseld Den nya regeringen la bestämt bultsaxen på bordet för att skära ner på finansieringen av studiesektorn med ca 600 miljoner euro. Detta skarpt kvantitativa ställningstagande till de fundamentala förmånerna i dagens samhällspolitik höjer ögonbryn till skyn och skapar surrealistiska kalla kårar i ryggraderna hos de inblandade. Att förhålla sig till ett paradigmskifte av denna omfattning kan kräva ytterligare betänkestunder än vad vi vanligen skänker oss själva. Som samhällsfilosofen Rousseau konstaterar i sitt 1762 verk – okej nu när en del har slutat läsa och resten tycker jag skriver fjantigt så kan jag hellre berätta om vad jag har gjort och vill göra denna sommar. Jag köpte Pokemon White 2 till Nintendo DS och finner det fantastiskt skoj. Efter Jukola bestämde jag mig för att fortsätta med länkandet, men det blev ju inget av det. Sommarstädning borde man alltid hinna med, men månne inte det går med att fara på loppis och sälja bort allting istället. Om vädret tillåter så önskar jag kunna njuta av Pikkulintus terrass något oftare. Lite lugn och ro måste man ju få före gulisarna anländer med sina stora förväntningar och blyga sinnen. Trevlig sommar till er alla! PS: Nedskärningar är aldrig kiva, men vi väntar och ser en stund. Jonas 4 SPEKTRAKLET VINETS SMAK Vinets smak Alla har säkert undrat vad som ligger bakom de mjuka och fylliga tonerna i rödvin och de surare och bubbligare tonerna i vitvin. Smaken kan i korthet beskrivas som en kombination av fyllighet, tanniner, sötma och syrlighet. De orsakas alla av olika kombinationer av smak, känsel och doftupplevelser. Sötman orsakas mest av druvornas fruktsocker, men även av estrar och alkohol som finns i vin. Munnen känner smaken av sockret, men till den söta smaken bidrar även dofterna i vin. Då det finns mycket fruktiga dofter anses vinet ofta sött, även om själva sockernivån skulle vara låg. Sötman bidrar till en rund smak och oftast upplevs söta viner smaka mycket. Socker bidrar inte bara till sötma, utan ökar även alkoholhalten. av torrhet orsakas av att tanninerna växelverkar med salivens proteiner och faller ut på tungan. Tanniner finns naturligt i druvornas skal och kärnor, men de kan även tillsättas skilt för att få önskad strävhet och färg i vinet. Om vinet lagras i ekfat kan tanninhalten öka. Fyllighet är rundhet och generositet i smaken. Fylligheten påverkas förutom av socker och tanniner, även av lagringen. Fylligheten kommer även tydligare fram ifall vinet är lagrat på ekfat eller med ekchips, vilket är det billigare alternativet. Sötman balanseras med syrligheten. Hög halt av syra ökar salivutlösningen och bidrar till en stickande eller uppfriskande smak på sidan av tungan. Om vinet inte skulle innehålla syra skulle vinet ha väldigt kort smak medan om det finns mycket syra känns de strama. Syra kan även tillsättas i viner, då används citronsyra, vinsyra och askorbinsyra. Syrorna ökar även vinets håll- Druvan innehåller i princip allt som behövs barhet. för vin. Det tillsätts alltså väldigt lite i viTanniner är det mest spännande som finns ner. Valet av druvsort påverkar alltså väli vin. De bidrar starkt till vinets torrhet, digt mycket hurdant vinet är. Alla druvsormen även till fyllighet. Tanniner finns näs- ter har sina typiska smaker, dessa finns t.ex tan bara i röda viner och dess smaker är upplistade på Alkos hemsida (www.alko.fi). tydligast i bakre delen av tungan. Känslan Druvans smak påverkas både av växtförhållanden och art. 5 VINETS SMAK SPEKTRAKLET Hur ska man då få det mesta ut av vin? Vid ratur, spritsighet och strävhet. vinsmakning ska man ta hänsyn till utseenAllt detta bidrar till din smakupplevelse av de, doft, smak och känsel, låter lätt va? vin. Det krävs tydligen bara mycket tid och Vid analysering av färgen kan man bedöma tålamod för att bli en vinkännare. Nedan vinets ålder och alkoholhalt. Ett ungt rött finns en lista över viner som man kan börja vin skiftar mot mörkt blålila och ett äldre en smakarkarriär med. De är alla väldigt olimer mot brunt. Vita viner skiftar däremot ka och ganska så typiska för sin sort. Om med ålder från vattenklara till grönskim- ni inte hittar någon av dessa viner i Alko rande till gula. Om vinet har hög viskositet kan man fråga personalen efter ett likande innehåller det mer alkohol. Viskositeten kan vin, de hjälper gärna. man genom att se hur bra vinet ”fastnar” Röda viner på vinglasets kanter. Flinca Flichman Shiraz Roble, Argentina, Doften är den som utgör största delen av fyllig, smaken, de fem grundsmakerna är alldeles för simpla för att vi ska kunna avgöra vi- Brown Brothers Everton, Australien, menets smak baserat enbart på dessa. Dof- delfyllig, Cab. sauvignon, terna kommer bäst fram genom att dofta Gato Negro Merlot, Chile, medelfyllig, på vinet i små sniffningar. Dofta först utan att snurra på glaset och därefter med Faustino VII, Tempranillo, Spanien, fyllig, snurrningar. Är doften stor eller liten? VilQuinta das Setencostas, Portugal, medelka dofter kan du urskilja? Dofter är väldigt fyllig, individuella och det kan vara nyttigt att göJules Bernolin Beaujolais, Frankrike, Gara upp en liten databank för sig själv. may, lätt, Alltid när du smakar på vin ska du samtidigt försöka dofta på det för att få det Vitviner mesta av vinet. Tänk på saker som: smaCaliterra reserve Chardonnay, Chile, kar vinet länge eller är det kort, är det sött, surt eller beskt? Smaken får inte blandas Steinschaden, Österrike, Grüner Veltliner, med känslan av vin i munnen. Till känslan Wolfberger (W)3, 3 druvor, Frankrike, hör fyllighet, viskositet, alkoholhalt, tempe- Källor: www.vinmonopolet.no/artikkel/mat−og −drikke/vinens−abc/del−1−smaken− av − vin www.aromadictionary.com/articles/wineastringencya rticle.html 6 SPEKTRAKLET VINETS SMAK www.altiaacademywineclub.se/dryckesskolavinsexf aktorersom paverkarvinetskvalitetochkaraktar.5.7cf 9c5aa121e17bab42800035741.html www.systembolaget.se www.alko.f i Fanny 7 OM HUR ÅR 2015 BORDE HAR SETT UT SPEKTRAKLET Om hur år 2015 borde har sett ut Att fantisera om livet i framtiden har genom tiderna varit vardag för många människor. Visioner om flygande bilar, trådlös kommunikation och bisarrt mode har fyllt människors tankar och gett dem vilja att sträva mot att få uppleva denna ofta utopiska framtid. Steven Spielberg beskriver sin syn på livet år 2015 i sin hitfilm Tillbaka till Framtiden 2 (Back to the Future 2 ). Filmen hade premiär under de sista dagarna av åttiotalet och dess framtidsvision speglar sig tydligt i detta glada och färgstarka årtionde. Jag skall i denna artikel jämföra Spielbergs framtidsvision med livet år 2015. Svävande fordon? År 2015 lär största delen av alla bilar vara leviterande. De traditionella asfalterade motorvägarna har blivit ersatta av multiplana körbanor uppe i himmelen. Denna mycket vanliga, men tyvärr överambitiösa framtidsvision existerade frekvent i folks tankar under andra hälften av 1900talet. Inga kommersiellt tillverkade leviterande bilar har i dagens läge lanserats. En mängd prototyper har gjorts och visat sig vara funktionerande, men tekniken är ännu på spädbarns nivå. Det förutspås att ta minst tio år förrän dessa fordon möjligen kommer att kommersiellt lanseras. När det kommer till andra svävande fordon, så har tekniken utvecklas 8 en aning snabbare. Svävande sparkbräden har lanserats och magnetiskt leviterande Maglev-tåg används kommersiellt runt om i världen, t.ex. i Japan, Kina och Tyskland. Mer om Maglev-tåg: https://sv.wikipedia.org/wiki/Maglevt På till exempel YouTube kan man hitta demonstrationer av fungerande leviterande sparkbräden. Till skillnad från filmens bräde så fungerar dessa endast på dedikerade ytor och ramper gjorda av metall. Drömmen om bräden som fungerar i vanlig trafik är ännu inte uppfylld. Mindre internetberoende Filmens framtid är klart digitaliserad, dock en aning mindre än vad vår egentliga värld är. Ett klart koncept som Internet beskrivs inte, men en del av de möjligheter som Internet ger oss förutspås. Videosamtal via televisionsapparater, betalning med kreditkort från hemmet, socialt umgänge samt enorma mängder av televisionskanaler är saker som präglat det senaste tio åren och bygger på komplicerade globala nätverk. Spielberg verkar ha en förkärlek för telefaxtekniken som enligt honom skulle användas spontant i hemmen. Telefax tekniken har (som tur) idag nästan totalt förkastas och istället används mobiltelefoner samt tablett-datorer för detta ändamål. Dubbelslips och självknytande dojor Utvecklingen av klädmode var mycket in- SPEKTRAKLET OM HUR ÅR 2015 BORDE HAR SETT UT Bilden är taget från filmen där en av filmens protagonister blir avskedad via ett telefaxmeddelande. tensivt under andra hälften av 1900-talet, vilket orsakat att man på 80-talet antog att modet också kommer att utvecklas lika radikalt 30 år framåt. Detta har inte skett, utan sedan 2000-talet har nya klädstilar varit strängt inspirerade av modet från 19601990 -talen. som kamera och andra liknande funktioner förutspås i filmen. Dessa har faktiskt i någon mån utvecklats och lanserats. Ett gott exempel är Google Glass som orsakat livlig debatt under de senaste åren. Skotillverkaren Nike har valt att lansera en skomodell med självknytande skosnören, Ett annat tydligt fenomen i filmen är att vars utseende är mycket liknande de som också klädernas funktion blivit flera. Intel- finns i filmen. Skorna kommer att släppas ligenta glasögon med en mängd funktioner på marknaden år 2015. Johan 9 NÅGRA MATEMATISKA TANKENÖTTER SPEKTRAKLET Några matematiska tankenötter Goda tankenötter finns det aldrig för många av, speciellt inte sådana som kräver en del tankearbete, men inte ändå kräver djupa kunskaper i något visst område inom matematiken. Nedan presenteras tre tankenötter, möjligtvis ordnade i ökande svårighetsgrad. Den första lär vara speciellt aktuell eftersom jag har hört att kursen Introduktion till sannolikhetskalkyl har varit populär denna vår. Den obalanserade slanten Du blir given en slant av vilken du inte vet hur ofta den ger krona och hur ofta den ger klave ifall du singlar den. Du vet dock att slanten alltid ger krona eller klave ifall du singlar den, att båda resultaten är möjliga och att sannolikheten att den ger krona respektive klave är konstant oberoende hur många kast du gör. Din uppgift är att med hjälp av denna (möjligtvis) obalanserade slant skapa en algoritm där du efter ett visst antal kast kan med säkerhet säga att resultatet är krona eller klave, och sannolikheten för båda resultaten måste vara lika stor, dvs. 0,5. Denna algoritm måste fungera oberoende på hur slanten är betonad. Ifall vi betecknar detta matematiskt har vi alltså en slant som ger krona med sannolikheten p, 0 < p < 1, och därmed klave med sannolikheten 1 − p. Talet p är okänt. Din algoritm kan alltså inte gå ut på att singla slanten ett stort antal gånger och empiriskt bestämma värdet på p, eftersom detta inte med säkerhet ger dig det exakta värdet på talet p. Algoritmen skall fungera oberoende på värdet av p, och du behöver inte veta värdet för att kunna skapa algoritmen. Naturligtvis måste du singla slanten fler än en gång för att nå resultatet. Bonusfråga: Vad är väntevärdet på antalet kast förrän din algoritm ger svaret? Dörrkodsproblemet, del 2 I en tidigare artikel presenterads Dörrkodsproblemet, där man ville hitta den kortaste möjliga sekvensen av tal som innehåller alla kombinationer av fyrsiffriga koder (bas 10), eller mer allmänt av k-siffriga koder i bas b. I det ursprungliga dörrkodsproblemet krävdes det att siffrorna i koderna måste slås in efter varandra. Därmed innehåller sekvensen 0121 i det ursprungliga problemet koderna 01, latex12 och 21 av längd 2. I denna version av dörrkodsproblemet kräver vi inte att siffrorna i koderna måste slås in efter varandra, utan det är tillåtet att hoppa över siffror förutsatt att koden till sist blir 10 SPEKTRAKLET NÅGRA MATEMATISKA TANKENÖTTER av den längd som vi begär. Sekvensen 0121 innehåller alltså i denna version av problemet koderna 01, 02, 01 (igen), 12, 11 och 21. Frågan är då naturligtvis följande: Vad är den kortaste sekvensen av tal som innehåller alla k-siffriga koder i bas b, då det är tillåtet att hoppa över tal i sekvensen? Summa och produkt-problemet x och y är två olika heltal. Både x och y är större än 1 och mindre än 100. S och P är två matematiker, varav S vet summan x + y och P vet produkten x · y, och båda vet det som sagts om problemet i dessa meningar. Följande diskussion sker: • P säger: Jag vet inte vad dessa tal är. • S säger: Jag visste att du inte kunde veta vad talen är. Jag vet inte heller vad talen är. • P säger: Nu vet jag vad talen är. • S säger: Om du vet vad talen är, så vet jag också vad talen är. Vad är dessa tal x och y? Detta problem har på engelska även namnet The Impossible Puzzle, eftersom det inte verkar finnas tillräckligt med information för att lösa problemet. Låt dock inte namnet skrämma, problemet går mycket väl att lösa ifall man är redo att sätta ner lite tid. Källor: Denobalanseradeslanten : Cormenet.al., IntroductiontoAlgorithms, 3 : eupplagan, uppgif t5.1 − 3, s.117. Summaochprodukt − problemet : T heImpossibleP uzzle(W ikipedia) Sebbe 11 SPEKTRAL VETENSKAP SPEKTRAKLET Spektral vetenskap Var och en av oss associerar en hel del olika saker med begrepp som universitet, studieliv eller Spektrum; en del kanske tänker på fina årsfester (speciellt då årets årsfest nyss gick av stapeln), sitser på Klubben eller kanske bara Bang i kafferummet. I denna text tänkte jag ta upp ett annat koncept som enkelt skulle kunna associeras med alla nämnda begrepp, men av någon anledning inte tas upp så ofta (åtminstone inte så att jag skulle ha märkt), nämligen vetenskap och forskning. Problemet med modern vetenskaplig forskning är att den tenderar vara väldigt specialiserad. Indelningen i 4, 5, eller 6 olika huvudämnen är alldeles för grov. Plockar man till exempel två fysikforskare på måfå, är det väldigt osannolikt att de genast förstår varandras forskning. Jag tycker att detta är lite synd, speciellt med tanke på Spektrums nästan unika ställning då det kommer till tvärvetenskaplighet i Gumtäkt: en unik ställning som illustreras av tredje versen av O Gamla Klang och Jubeltid. Med så många olika vetenskaper representerade och allt från gulisar till doktorer, skulle man kunna anta att en hel del intressanta saker görs av Spektrumiter. Visserligen så kanske de flesta gulisar inte (ännu) forskar på samma sätt som t.ex. forsättningstuderandena, men de flesta som studerar i Gumtäkt kommer i något skede att komma i kontakt med forskningen inom sitt huvudämne, förutom kanske de som läser teoretisk matematik. Ändå är det för mig, och säkerligen många andra väldigt svårt att veta hurudan vetenskap de andra spektrumiterna håller på med. För att (lite) försöka förbättra på detta ordnades det under hösten ett seminarium på Klubben. Tanken var att ge möjlighet för spektrumiterna att samlas och lära sig om den vetenskap som görs i föreningen. Vidare var idén att man skulle kunna följa med seminariet oberoende av vilket huvudämne man själv råkade ha. Som gissat, så var det inte speciellt svårt att hitta fyra spektrumiter som ställde upp på att berätta om hurudan vetenskap de sysslar med. Under kvällen fick vi höra om syntetisering av talljud, experiment om hur giftiga joniska vätskor kan vara, arbetet som en jourhavande meteorolog gör och hur datorsimuleringar kan andvändas för att testa hållbarheten av kärnreaktorer. Fast presentationerna handlade om ganska specialiserade saker från olika vetenskapsområden, verkade det som om alla i publiken ändå kunde följa med. Baserat på att det uppstod en del frågor och diskussion efter varje presentation tänker jag även modigt anta att också någon annan än jag tyckte ämnena var intressanta. En mycket lyckad kväll alltså! Tack till Cessi, Lasse, Fanny och Fredi som pratade. För de som vill veta mer om presentationerna så finns allas slides med i denna artikel. 12 SPEKTRAKLET SPEKTRAL VETENSKAP Spektrum-seminarium återkommer på hösten. Som en extra morot kan nämnas att jag kommer att undersöka möjlgheterna att få någon form av sponsorering som skulle användas för mat- och/eller dryckesbjudning (dock lovar jag inget ännu). För att göra reklam om möjliga ämnen som kan dyka upp på seminariet samt vidare illustrera min poäng om att det görs en hel del häftiga saker i vår förening bad jag en väldigt slumpmässig mängd spektrumiter om en elevator pitch av sin vetenskap. Se om ni kan lista ut forskaren bakom vetenskapen: "Jag undersöker galaxhopar och -grupper genom att observera dem med rymdbaserade röntgenteleskop och radioteleskop på jorden. Jag relaterar dessa observationer med massan på hoparna, som jag mäter genom gravitationslinser, d.v.s. hur hopen kröker rymden och därmed bryter ljuset från bakomliggande galaxer. Eftersom galaxhopar är de största bundna objekten i universum, berättar antalet sådana och deras egenskaper om hela universums utveckling och gör det möjligt att undersöka t.ex. mörk energi." "Jag jobbar på Farmaceutiska Fakulteten vid Helsingfors universitet med läkemedelsutveckling. I och med att min grundexamen är i organisk kemi är min uppgift huvudsakligen att planera och förverkliga synteser av nya molekyler som förhoppningsvis skall kunna användas som eller åtminstone utvecklas till läkemedel i framtiden. Även om själva syntesen sällan är alldeles trivial, inkluderar alla projekt också många tvärvetenskapliga element som innebär att de är samarbete mellan större eller mindre grupper forskare med olika bakgrund. I ett typiskt projekt medverkar förutom kemister också forskare som specialiserat sig på den biologiska sidan (testning av substansers biologiska aktivitet), den kliniska sidan (hur den biologiska effekten kan utnyttjas i ett läkemedel) och analytik (analys av substanser). Projektens natur betyder också att man i praktiken är tvungen att skaffa sig grundläggande kunskaper i väldigt många saker utanför det egna området men samtidigt också att man har chansen att få en inblick i väldigt många intressanta saker som man antagligen inte annars skulle komma i kontakt med." "Vi är en ung vetenskap (tänk D-Day). Ingen har ännu exakt kvantifierat förflyttningen av vindens energi till vågorna. Ingen har heller hittat en allmän lag med vilken vi kan beskriva vågfältet. Vi är inte ens alltid överens om hur vi skall kvantifiera de faktorer som formar vågfältet. Ändå har vi idag en tillräcklig kunskap om helhetsbalansen så att vi kan förutspå vågor, både ute på världshaven, så väl som inne i vår finska skärgård. Men trots att forskningen har producerat många välfungerande tillämpningar, har vi ur en vetenskaplig synvinkel bara börjat." "Jag undersöker algoritmer för att lösa optimeringsproblem, dvs. problem där det inte bara räcker att hitta ett "ja"eller nejsvar, utan där man istället måste hitta det bästa möjligasvaret. De flesta av de intressanta optimeringsproblem antas vara såpass tidskrä13 SPEKTRAL VETENSKAP SPEKTRAKLET vande, att de inte går att lösa med datorer inom rimlig tid. Denna begränsning gäller dock endast allmänna problemformuleringar, i vår forskning undersöker jag vad vi kan göra åt algoritmerna som används för att öka mängden problem som går att lösa i praktiken. En välfungerande lösningsalgoritm kan användas för att lösa många olika typers problem: allt från skapandet av tidtabeller till planerandet cancerterapi." "Jag forskar i hur små bollar faller på en yta och vad som sker med bollarna efter kollisionen, dvs. nanoklusterdeponering på ytor. Ett nanokluster är en sammanhopning av ett begränsat antal atomer som är svagt bundna till varandra och bildar en klotformad partikel av dimensionerna 1 - 200 nm i diameter. Nanoklusterdeponering på ytor innebär att nanokluster placeras/ beläggs/skjuts på ytan av ett material. Detta är av stort intresse i och med att materials fysikaliska egenskaper förändras drastiskt på nanonivån; smälttemperaturen kan sjunka, ett material som varit ledande kan bli isolerande ett icke magnetiskt ämne kan bli magnetiskt med mera. I mitt nästa projekt kommer jag att undersöka de överraskande ferromagnetiska egenskaperna som uppstår hos guldnanoklustrar." Tack till KM, Annika, Kimmo och Totte! Jeremias 14 SPEKTRAKLET BERÄTTELSEN OM HERRSKÄRS HERRGÅRD - DAMMIDDAGEN 2015 Berättelsen om Herrskärs Herrgård - Dammiddagen 2015 Förra lördagen var det dammiddag. Temat i år var så pass mystiskt att inte ens herrarna som ordnade riktigt visste vad det var, istället utgick programmet och ordnandet ganska långt från en story. Det var nämligen Greve Herrskär som ordnade en middag sin son till ära. Till middagen bjöds alla rikets ogifta damer, med en baktanke om att det kanske vore dags för den unge sonen att hitta en passlig maka åt sig. Före middagen hade det skickats ut tre inbjudningar, alla med en veckas mellanrum. Det lustiga var att alla dessa tre inbjudningar var precis likadana och nämnde tider som endast passade ihop med datumet som inbjudningen skickades ut för första gången på. Det var nästan som tiden i Herrgården inte skulle ha gått framåt under de tre veckorna. På den sista veckan före dammiddagen fick dock de anmälda damerna ett till brev där de ombads svara på en enkät om sig själva, nog verkade det alltså som om middagen skulle bli av. Den 28.3 var det sedan dags för själva middagsbjudningen. Tyvärr kunde greven själv inte delta, men istället möttes damerna av herrgårdens personal, ledda av huvudbetjänten Jams. Då middagen började, träffade damerna även den unge Arvid Herrskär, som satt sig i bordsändan för att njuta av middagen tillsammans med damerna. 15 BERÄTTELSEN OM HERRSKÄRS HERRGÅRD - DAMMIDDAGEN 2015 SPEKTRAKLET Som det förväntas av en fin middagsbjudning bjöds det på mat och dryck; både köket och baren på herrgården var helt klart inställda på att imponera på damerna och skapa en bra stämning. Dock visade det sig ganska snabbt att allt inte stod helt rätt till i herrgården. Under vad som kändes som första timmen av middagen serverade nämligen Jams förrätten tre gånger. Då Arvid och en del av damerna antog att Jams och personalen på herrgården helt enkelt gjorde misstag, så var det en del av damerna som märkte, att den stora klockan i matsalen nu och då hoppade tillbaka till samma tid som då förrätten för första gången hade serverats, dessutom verkade Jams tro att klockan var 16.05 varje gång han bjöd på en förrätt. Detta icke-linjära tidsflöde fortsatte genom hela middagen, ibland verkade det som om tidshoppen endast skedde för att skapa förbryllning, ibland krävdes att något speciellt skulle hända innan tiden gick vidare. 16 SPEKTRAKLET BERÄTTELSEN OM HERRSKÄRS HERRGÅRD - DAMMIDDAGEN 2015 Under kvällens lopp märktes även en ökad obekvämhet hos den unge Arvid. Han nöjde sig ganska långt med att sitta på sin plats och undvika ta kontakt med damerna. Då damerna skulle klistra ihop en bild på den perfekta partnern för Arvid fastnade han speciellt för en av bilderna, kanske den påminde honom om något, eller någon? Orsaken till Arvids oväntade och underliga uppförande fick en förklaring ungefär halvvägs in i middagen då Jams plötsligt kom in med ett brev åt Arvid. Brevet var från Sasha, en glömd kärlek från Arvids förflutna. I brevet undrade Sasha ifall det skulle vara dags att förlåta Arvid för vad han gjort och kanske återuppta deras tidigare förhållande. Fastän damerna på middagen förståeligt nog inte gillade tanken om en rival; bestämde de sig ändå för att hjälpa Arvid imponera på Sasha, speciellt efter att Jams också bad dem om hjälp. Baserat på diktversen i brevet samt information om Sasha given av Arvid, bestämdes det att damerna skulle skriva en kärleksdikt. Middagen avslutades med ett besök från Sasha. Med hjälp av damernas dikter lyckades Arvid övervinna Sashas hjärta, paret bestämde sig för att gifta sig och dansade sin första vals tillsammans till en av damernas snapssånger. 17 BERÄTTELSEN OM HERRSKÄRS HERRGÅRD - DAMMIDDAGEN 2015 SPEKTRAKLET Även om det inte var någon av damerna som vann Arvids hjärta, verkade de flesta av dem ändå ha haft en trevlig kväll. Men varför uppförde sig tiden så konstigt? Jaa, det vet bara Jams... Tack för min del till alla damer som deltog och herrar som var med och ordande. Baserat på feedbacken jag hört, verkade både damerna och herrarna på plats ha haft en mycket lyckad kväll, så dammiddagen 2015 var definitivt en succé. Jeremias 18 SPEKTRAKLET PATRIK FLORÉEN: FRAMTIDEN FÖR KUNSKAPSARBETE Patrik Floréen: Framtiden för kunskapsarbete system som använder artificiell intelligens för att svara på frågor. Watson vann TVJag skall berätta till er om kunskapsarbefrågesporten Jeopardy år 2011. Vi är på te. Tietotyö på finska. Med kunskapsarbetröskeln till en sådan era där maskinen inte menar jag inte arbete där man använder te är bara som hammare och spade, utan datorer. Statistikcentralen menar med kunbehandlar och producerar information. skapsarbete vissa industrigrenar, typ Nokia. Men en städare på Nokia tycker inte jag Varför tycker jag att det passar in att taatt är kunskapsarbetare. Jag avser här ar- la om sådant här på den här festen? Ni betsuppgifter som kräver analys av data, Spektrumiter som fysiker, kemister, mateslutledningar, produktion av ny kunskap. matiker och datavetare är förstås kunskapsarbetare. Ni gäster med. Det är alltså er Vi vet alla hur automatiseringen har ändframtid jag talar om. I rapporten Finnrat fabriksarbete. De s.k. ludditerna motSight2015, som är så gammal som från satte sig i England på 1800-talet industriali2006, sägs ”Tietotyö on vallitseva työ tuseringen som startade med vävmaskinerna. levaisuuden Suomessa, ja tietotyössä osaaMen industrialiseringen har gett samhället minen on entistä tärkeämpää.” en enorm boost i produktivitet. Men arbetsuppgifternas karaktär har förstås ock- Själv leder jag ett projekt som heter Reså ändrats. Går ni omkring i någon euro- volution of Knowledge Work. Projektet går peisk stads medeltida kvarter hittar ni all ut på att utveckla nya hjälpmedel för kunsorts hjälmmakargator osv. Och inte var skapsarbetare, uttryckligen så att mänskan det länge sen sådant som webmaster in- är i ledningen och maskinen används där te fanns till. Den nya tekniken skapar nya det lönar sig. Mänskan väljer och bestämarbeten, som man inte kan förutspå på för- mer. Vi kallar synsättet symbiotic humanhand. computer interaction. Spektrumiter! Gäster! Men den teknologiska utvecklingen har inte ändrat enbart fabriksarbetet utan också kunskapsarbetet. Det behövs inte längre en sekreterare för att skriva rent tal som det här. Mötena kan skötas som videokonferens eller telefonpalaver. Och så vidare. Men det här är bara början. I början av projektet har vi koncentrerat oss på explorativ sökning av information och dess visualisering. Nu ska vi börja arbeta med samarbetsapplikationer också. Vi kombinerar här psykofysiologiska mätningar med applikationerna. Ett exempel kunde vara att man kan fråga vad vi talade om på mötet förra veckan när alla blev så sura. För en tid sen fick IBM mycket publicitet med sin Watson. Det handlar om ett Som en del av projektet har vi sonderat 19 PATRIK FLORÉEN: FRAMTIDEN FÖR KUNSKAPSARBETE trenderna för kunskapsarbete. Vi sammanfattade dem i sex punkter: • Arbete i sig tenderar att bli i allt högre grad kunskapsarbete. Andelen arbete som är kunskapsarbete växer. Arbetet är i allt högre grad oberoende av tid och plats och skillnaden mellan arbetstid och fritid håller på att suddas ut. SPEKTRAKLET sivt datasystem, använder arbetarna de applikationer de prefererar. Bring your own tools. • Mängden data ökar och data är av väldigt olika typ, det är heterogent. Data i sig har kommersiellt värde. Behandling av data är en helt rutinmässig sak för en kunskapsarbetare. Framtiden är förstås svår att förutspå. En kritisk fråga är vilka de samhälleliga implikationerna är av förändringarna i kunskapsarbetet. PewResearchCenter publicerade i augusti i fjol en rapport, där de frågat av 1896 experter, närmast från USA, om de tror att robotik och artificiell intelligens kommer att ha en positiv eller nega• Också kunskapsarbete automatisetiv effekt på antalet arbetsplatser. Resulras. Kort sagt allt som kan automatitatet var intressant. Lite över hälften (52 seras automatiseras. Mänskans betyprocent) var av den åsikten att positiv (48 delse accentueras i sådant som kräver procent negativ), alltså ganska fifty-fifty. kreativitet, samarbete och beslutsSjälv tror jag starkt på att effekten är posifattande. tiv. Vi har ju en vetenskap som kan berätta • Kunskapsarbetet blir mer och mer oss något om hur framtiden ser ut. Nämliprojektbaserat. Arbetaren jobbar gen historia. Den teknologiska utvecklingen samtidigt med många projekt och har historiskt sett skapat nya arbetsmöjligarbetaren är som en freelancer som heter mera än den har tagit bort, fastän kan erbjuda sitt kunnande åt många den har ändrat strukturen på arbetsmarkhåll. Arbetaren bör kunna marknadsnaden. Månne inte samma sak händer nu föra sig själv. Bring your own comockså. Låt oss hoppas på det. Så får alla petence. Spektrumiter (och gäster) jobb som mot• Arbetarna hämtar med sig sina egna svarar utbildningen. Skål på den saken! sätt att arbeta, egen apparatur och Årsfesttal på Spektrums årsfest den 21 egna programapplikationer. I stället mars 2015 av Patrik Floréen för att arbetsgivaren har ett mas• Mångfalden hos arbetskåren växer: arbetsgemenskapen inbegriper olika nationaliteter och bredd i åldersstrukturen. Arbetarna har olika sätt och kulturer, olika sorts kunskap, skolning och kognitiva färdigheter. 20 SPEKTRAKLET SVAMMEL Svammel Alltid nu som då händer det ju sig att fiffiga spektrumiter kläcker ur sig livsvisdomar. Vi på spektraklet gör vårt bästa för att samla åt oss dessa livsvisdomar för att sen dela vidare dem åt våra läsare. För att göra detta behöver vi dock er hjälp; kom ihåg e-mailen ”[email protected]” nästa gång ni hör något som skulle kunna klassas som svammel. Det lönar sig faktiskt att studera på Hanken! - Johan Jag älskar att pissa i Hanken. - Mikka ... och så finns det det här som man alltid sätter i fel hål. - Sandra Jag har så mycket saker i munnen! - Mikka Det är bra att spy på morgonen, då kommer man bättre igång - Filip 21 SVAMMEL SPEKTRAKLET Jag tar i pilin och styr! - Fanny Är den tillräckligt hård eller behöver den pumpas? - Mikka Efter Spektral blodgivning: Det går nog med andra handen också. - Tobias Det finns ingenting bättre än nånting när man väntar på tåget. - Jonas Hans pung är nog najs! - Niklas Toffe, vi hoppar i sjön och så simmar jag under dig. . . - Jonas Jag är inte full, men... - Mikka 22 SPEKTRAKLET SVAMMEL . 23 Avs: Spektrum rf • Exactum • PB 68 • 00014 Helsingfors universitet
© Copyright 2024