STK-2015-735
Särskilt yttrande VoO 2015-08-19 STK-2015-735 Delrapport från Sociala investeringsfonden för barn och unga Sverigedemokraterna kan återigen konstatera att måluppfyllelsen är låg och framförallt inom stadsområde Öster. Vi har på senare tid sett hur både ”Hela familjen Almgården” och ”Lärande hela dagen” inte burit frukt i den mån staden önskat. Exempelvis i projektet ”Hela familjen Almgården” där 28 hushåll deltog lyckades man endast lösa att ett hushåll slutat få försörjningsstöd efter att en person fått arbete, en siffra som tydligt pekar på projektets ineffektivitet. I projektet ”Lärande hela dagen” finns även där en del brister. Både att vi menar att det saknas kompetens för att utvärdera kostnadseffektiviteten och tidsram för när det ska vara på plats är aspekter som oroar. Sverigedemokraterna efterfrågar bättre måluppfyllelse genom mer effektiva åtgärder inom den sociala investeringsfonden. ___________________ Magnus Olsson (SD) Malmö stad 1 (6) Stadskontoret Datum Tjänsteskrivelse 2015-08-03 Vår referens Anette Levander Controller [email protected] Delrapporter från Sociala investeringsfonden för barn och unga STK-2015-735 Sammanfattning Då kommunfullmäktige den 12 april 2012 fattade beslut om medel till fem olika insatser från sociala investeringsfonden för barn och unga, beslutades även att: ”anmoda de nämnder som beviljats medel att inkomma med delrapporter över de respektive satsningarna senast 2015-0630.” De fem satsningarna är: Hela familjen (SDF Innerstaden), Hela familjen Almgården (SDF Öster), SkolFam® (SDF Söder), Gränsöverskridande team för barn 1-5 år (SDF Väster) samt Lärande hela dagen (SDF Öster). Satsningarna omfattar sammanlagt 33.531 tkr med ut- och återbetalningsplaner på mellan fyra och tio år. Föreliggande tjänsteskrivelse visar en kort sammanställning av rapporterna med vissa nedslag som kan vara särskilt intressanta utifrån investeringsfondens värde och effekter. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att godkänna fyra av de bifogade delrapporterna; Hela familjen (SDN Innerstaden), Hela familjen Almgården (SDN Öster), SkolFam® (SDN Söder) samt Lärande hela dagen (SDN Öster) och lägga dem till handlingarna. att uppmana SDN Väster att inkomma med delrapport 2016-06-30 för satsningen Gränsöverskridande team för barn 1-5 år när verksamheten har pågått längre tid. att ge stadskontoret i uppdrag att utarbeta tydliga uppföljningsmodeller för att kunna se om insatserna har det positiva resultat som eftersträvas och som ansökan från fonden avsåg. Beslutsunderlag SIGNERAD 2015-08-10 Frågor till delrapport sociala investeringsfonden Delrapport från SoN Söder - Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam Protokollsutdrag från SoN Söder - Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam Delrapport Hela familjen från stadsområdesnämnd Innerstaden Protokollsutdrag - Delrapport Hela familjen från stadsområdesnämnd Innerstaden Protokollsutdrag - Delrapport från stadsområdesnämnd Väster Delrapport från stadsområdesnämnd Väster 2 (6) Delrapport från stadsområdesnämnd Öster - Sociala investeringsfonden – Lärande hela dagen Delrapport från stadsområdesnämnd Öster - Sociala investeringsfonden – Hela Familjen Almgården G-Tjänsteskrivelse VoO-beredningen 2015-08-19 Delrapport för Sociala investeringsfonden Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen 2015-08-19 KS Arbetsutskott 2015-08-24 Kommunstyrelsen 2015-09-02 Ärendet Bakgrund Kommunfullmäktige i Malmö stad fattade den 12 april 2012 beslut om att inrätta en social investeringsfond som ska användas för investeringar i förebyggande arbete som gagnar barn och unga. Den ska även främja utveckling och användning av nya metoder och arbetssätt som kan leda till effekter som på sikt ger minskade kommunala kostnader. Ansökningarna till fonden har beretts av en grupp på stadskontoret bestående av representanter från Välfärdsavdelningen och ekonomiavdelningen. Beslut fattades i Kommunstyrelsen i maj 2013 om att bevilja medel till fem insatser vilka är: Hela familjen (SDF Innerstaden), Hela familjen Almgården (SDF Öster), SkolFam® (SDF Söder), Gränsöverskridande team för barn 1-5 år (SDF Väster) samt Lärande hela dagen (SDF Öster). I samma ärende anmodades de nämnder som beviljats medel från fonden att inkomma med delrapporter över de respektive satsningarna senast 2015-06-30. Nedan följer en kort presentation av de olika insatserna: Hela familjen (SDN Innerstaden) Satsningen riktar sig till barnfamiljer med långvarigt och regelbundet försörjningsstöd, bosatta i Sevedsområdet, och med extra fokus på ensamstående föräldrar. Målen med insatserna är självförsörjning hos de vuxna, samt att stärka och förbättra livsvillkoren för barnen och ungdomarna. Arbetsmodellen bygger i denna del på det beprövade “Thinking Family”-konceptet som kännetecknas av tätt och intensivt familjeinriktat arbete. Gränsöverskridande team för barn 1-5 år (SDN Väster) Syftet med satsningen är att främja förskolebarns utveckling genom framför allt beprövade och beforskade insatser riktade direkt mot barnet samt föräldrastärkande arbete, och med samverkan med BVC för tidig identifiering av omsorgssvikt. Den gränsöverskridande modellen - med tilllämpning i verksamhet, chefsskap och ekonomistyrning - är sedan 2010 permanent tillämpad i arbete med barn och ungdomar 6-16 år. Satsningen finansieras av fonden i tre år, totalt 3.750 tkr. Minskade kostnader väntas inom såväl förskola (bl a resurspersoner) och grundskola (bl a elevassistenter) som individ- och familjeomsorg (bl a öppenvård och familjehemsinsatser). SkolFam® (SDN Söder) Satsningen syftar till att stärka familjehemsplacerade barns skolgång, med utgångspunkt i att familjehemsplacerade barn som grupp presterar sämre skolresultat än andra, samtidigt som utbildning är en väl beforskad skyddsfaktor gentemot psykosocial utsatthet. Modellens kärna är väl strukturerad kartläggning, analys och insatser i regi av en psykolog och en specialpedagog för barn från förskoleklass till årskurs fem. Medel om 5 500 tkr beviljades för tre år och beräknas 3 (6) leda till kostnadsminskningar inom individ- och familjeomsorgen (kostnader för institutionsplaceringar, öppenvårdsbehandlingar, ungdomsboende och ekonomiskt bistånd). Hela familjen Almgården (SDN Öster) Genom att bedriva stöd i familj och skola/förskola samt att stötta föräldrar mot självförsörjning syftar satsningen till att skapa ekonomisk trygghet och förbättra uppväxtvillkoren för barn i familjer med ekonomiskt bistånd, och barnfamiljer med identifierade riskfaktorer. Satsningen omfattar 8.944 tkr under fem år, och de långsiktiga besparingarna ligger först och främst i minskade kostnader i försörjningsstödet. Lärande hela dagen (SDN Öster) Satsningen riktas mot barn i förskoleklass till och med årskurs 6 med syfte att öka måluppfyllelsen på skolans område samt minska behoven av särskilt stöd och skoldaghemsplaceringar. Arbetsmodellen bygger på att fritidsaktiviteter, rastverksamhet och schemalagd läxläsning ingår i skoldagen, som är förlängd. Kärnan i modellen är arbete för att främja skolnärvaro, föräldrars delaktighet, meningsfull fritid, likabehandling och trygghet, samt att utverka och utveckla läxstöd. Satsningen finansieras under tre år och omfattar sammanlagt 9.000 tkr. Kostnadsminskningar förväntas ske först och främst inom grundskolans område (företrädesvis minskat antal skoldaghemsplaceringar och särskilt stöd). Återrapporteringen För att underlätta återrapporteringen skickade stadskontoret i början av februari 2015 ut ett antal frågor till verksamhetsansvariga för insatserna. Det var fritt att använda dessa frågor som underlag eller inte, och några har valt att följa frågorna, andra inte. Följande korta sammanställning är utformad med utgångspunkt från dessa frågor och visar dels några tyngdpunkter, dels såväl enskildheter som likheter att uppmärksamma i delrapporterna. Satsningen Gränsöverskridande teamet i SDF Väster påbörjades först hösten 2014 med rekrytering av personal, och verksamheten satte igång i februari 2015. Teamet har under våren 2015 varit aktiv med informationsträffar och verksamhetsbesök till personalgrupper inom förskolan. P.g.a. fördröjd start av insatsen kan redovisningen inte ge motsvarande bild av verksamheten som de andra satsningarna som har beviljats medel från sociala investeringsfonden, och tas därför inte med i sammanställningen nedan. SDF Väster skriver själva i sin delrapport att det är för tidigt att kunna konstatera i vilken utsträckning verksamheten kommit att stärka och förbättra livsvillkoren för barn och unga. A Vilka resultat har ni sett av insatsen så här långt? Det övergripande målet är att stärka och förbättra livsvillkoren för barn och unga – kan ni se resultat som bidrar till detta? Skolfam (SDF Söder) skriver att de redan nu kan se exempel på att kartläggningen av barnens behov har satt igång positiva processer. Tester har gett ny kunskap om barnens styrkor och behov, vilket i flera fall har lett till omstrukturering av arbetet med enskilda elever. Oftast är detta inte några kostnadskrävande insatser, utan bl.a. omfördelning av befintliga resurser. Hela familjen (SDF Innerstaden) skriver att 23 hushåll har blivit självförsörjande, och att delmålen för insatserna i stort sett är uppfyllda för alla deltagare och utgör grunden för arbetet med familjerna. Hela familjen Almgården (SDF Öster) skriver att beträffande IoF enhet öppenvård har en mer intensiv kontakt kunnat erbjudas familjerna, vilket har gjort att ett flertal långvariga ärenden har kunnat avslutas. Ungdomar har i samtal med anvariga för områdesprogrammen uttryckt att de 4 (6) känner sig tryggare och lugnare. Lärande hela dagen (SDF Öster) skriver att skolorna tydligare tagit huvudansvar för närvaroarbete, föräldradelaktighet samt läxstöd. Beträffande mätresultat från genomförda elevenkäter visar dessa att ”Elevenkäten från läsåret 2014/15 avseende den upplevda tryggheten i skolan visar att utvecklingen är positiv på Videdalskolan. På frågan kring om de kände sig trygga i skolan var det 15 % fler som svarade positivt på denna fråga än tidigare år 2013/14. Motsvarande siffror för Rosengård visar en minskning med 26 % i andel elever som upplever att de känner sig trygga i skolan från 91 % till 65 %.”. B I vilken utsträckning har det faktum att medlen kommit från den sociala investeringsfonden bidragit till eller hindrat arbetet med insatsen så här långt? Flera av verksamheterna skriver att medlen från fonden har gett möjlighet till att testa ett innovativt och förebyggande arbetssätt. Tillskottet från fonden har också gjort att det möjligt att arbeta utifrån ett riskgruppstänkande, snarare än utifrån konstaterade behov. C Håller den ekonomiska kalkylen? Har ni någon uppfattning om investeringstanken håller? Några delrapporter anger att större kunskap om hur man kan mäta besparingar utifrån den ekonomiska kalkylen krävs, en kompetens som verksamheterna i dagsläget saknar. Vidare att mätning av effekter av insatser till barn och unga är svåra att genomföra. Några delrapporter redovisar kostnadsminskningar i verksamheterna till följd av medel från sociala investeringsfonden för barn och unga. Skolfam (SDF Söder) skriver att besparingarna måste ses på lång sikt och att det därför är missvisande att endast räkna på vinster för IoF. De önskar att formerna för återbetalning ses över. D Har arbetet som finansierats från sociala investeringsfonden påverkat andra verksamheter inom ditt arbetsfält? På vilket sätt? Har det blivit spridningseffekter, positiva synergieffekter eller har det tagit resurser från annat? Har arbetet blivit mer verksamhetsöverskridande? Skolfam (SDF Söder) skriver om ett exempel där en lärare efter att ha fått fördjupad kunskap om behoven hos ett barn börjat ge uppgifter och instruktioner till hela klassen på ett nytt och mer strukturerat sätt. Lärande hela dagen (SDF Öster) skriver att Lärande hela dagen (LHD) idag finns på flera skolor i Öster som kan ta del av varandras exempel. Återrapporteringskravet har tydliggjort behovet av tydliga och strukturerade samarbetsöverenskommelser, som ska användas på samtliga skolor där LHD finns. Hela familjen (SDF Innerstaden) reflekterar över att resultatet av insatsen är större än en minskning av utbetalt försörjningsstöd då skatteintäkter mm tillkommer staden från dem som nu börjat arbeta. E Hur ser planerna för uppföljning och utvärdering ut? Något som redan gjorts? Behöver ni stöd i arbetet med uppföljning och utvärdering framöver? I så fall vilken typ av stöd? Hela familjen Almgården (SDF Öster) skriver att medarbetare genomför regelbunden uppfölj- 5 (6) ning och att styrgruppen träffas kvartalsvis. I rapporten skriver man även att det stöd som insatsen behöver framöver är hjälp med att göra socioekonomiska kalkyler som kan belysa samhällsvinster. Lärande hela dagen ( SDF Öster) skriver att följeforskning av insatsen är under planering för att visa huruvida investeringstanken och den ekonomiska kalkylen håller. Skolfam (SDF Söder) skriver att måluppfyllelsen för hela gruppen barn kommer att mätas vid skolornas uppföljning samt vid den uppföljande kartläggningen som sker efter två år. Det långsiktiga målet att barnen ska ha nått behörighet till gymnasiets nationella program går dock att mäta först 2015 och att ”formerna för en sådan långsiktig uppföljning kan behöva ses över”. De föreslår också att en mer kvalitativ utvärdering skulle kunna ta fasta på hur Skolfams olika samarbetspartners uppfattar arbetet. Hela familjen (SDF Innerstaden) har löpande gjort både kvalitativa och kvantitativa mätningar, samt planerar att intervjua samarbetspartners, vilket redovisas i slutrapporten. De skriver vidare att ”det vore önskvärt med en utvärdering av projektet vilket det tyvärr inte har planerats för i starten” och önskar stöd av FoU/ Stadskontoret, helst redan hösten 2015. F Har ni tankar kring förändringar/förbättringar i arbetet med sociala investeringsfonder i Malmö stad som skulle stödja ert arbete? Vilka och hur? Skolfam (SDF Söder) skriver att ”Arbetet med sociala investeringsfonder ställer krav på att verksamheterna samverkar över sektors- och nämndsgränser. På motsvarande sätt behöver frågan om återbetalning hanteras utifrån en helhetssyn och ur ett långsiktigt perspektiv.” Hela familjen Almgården (SDF Öster) och Lärande hela dagen ( SDF Öster) har här samma skrivningar och anger i punktform flera synpunkter och förslag. Ett är: ” Många medarbetare saknar kunskap om vad ’sociala investeringar’ betyder. Det är ett begrepp som används i flera sammanhang men det saknas allmän kunskap om vad det faktiskt innebär och framförallt om hur det görs i praktiken. Vidare knyts begreppet ofta till sociala investeringsfonder med konsekvensen att det glöms bort att sociala investeringar är ett sätt att arbeta och inte enbart en fond.” Hela familjen Almgården (SDF Öster) och Lärande hela dagen ( SDF Öster) skriver också att verksamheterna behöver utökat stöd för att ta fram socioekonomiska modeller och att fondens 100%-iga återbetalningskrav kan vara ett hinder för ansökningar och ett hinder för framgångsrika exempel på sociala investeringar. Stadskontorets bedömning Fondens syfte är kort att medlen ska användas för investeringar i förebyggande arbete som gagnar barn och unga. Den ska även främja utveckling och användning av nya metoder och arbetssätt som kan leda till effekter som på sikt ger minskade kommunala kostnader. Något som kommit fram i flera av delrapporterna är att det finns behov av stöd vad gäller dels kunskaper om vad sociala investeringar är, dels behov av stöd när det gäller uppföljning och utvärdering av insatserna med fondens medel. Det framkommer även önskemål om förtydli- 6 (6) gande av återbetalningarna till fonden. Insatsen Gränsöverskridande teamet i SDN Väster har endast pågått sedan februari 2015 och kan därför inte lämna en redogörelse för verksamhetens utveckling. Därför föreslås att SDN Väster inkommer med en motsvarande delrapportering som de andra fyra insatserna om ett år, dvs. 2016-06-30. Detta är den första delrapporteringen till kommunstyrelsen av hur medlen för fonden används. En renodlad modell för hur rapporteringen bör ske kan vara både negativ och positiv. I några av delrapporteringarna kan det vara svårt att utläsa tydliga redovisningar av hur insatserna med medlen från fonden går och hur de följs upp. För att kommunstyrelsen ska kunna följa fondens och verksamheternas utveckling är därför ett förslag att stadskontoret får i uppdrag att utarbeta tydliga uppföljningsmodeller, för att kunna se om insatserna verkligen har det positiva resultat som eftersträvas och som ansökan från fonden avsåg. Ansvariga [Här kommer namnet på de chefer som i systemet har godkänt ärendet inför nämnd att hämtas in automatiskt. Du behöver bara skriva något under denna rubrik om du INTE kommer att få ärendet godkänt digitalt.] Malmö stad Stadskontoret Datum 2015-02-06 Lena Christenson, Maria Olin, Anette Ahlberg, Bruno Skärstrand, Lina Heimer Vår referens Anette Levander Direkttelefon 040- 34 40 27 Delrapport 2015 sociala investeringsfonden I ärende STK-2013-219 beslutades att: ”anmoda de nämnder som beviljats medel att inkomma med delrapporter över de respektive satsningarna senast 2015-06-30.” Från stadskontorets sida sammanställer vi i vår tur rapporterna till KS för uppföljning av Sociala investeringsfondens värde och effekter. För att underlätta återrapporteringen samt stadskontorets sammanställning har vi nedan formulerat några frågor. Rapporten bör beskriva hur arbetet fortskridit, utmaningar och resultat så här långt med fokus på följande frågor: Vilka resultat har ni sett av insatsen så här långt? Det övergripande målet är att stärka och förbättra livsvillkoren för barn och unga – kan ni se resultat som bidrar till detta? I vilken utsträckning har det faktum att medlen kommit från den sociala investeringsfonden bidragit till eller hindrat arbetet med insatsen så här långt? Håller den ekonomiska kalkylen? Har ni någon uppfattning om investeringstanken håller? Har arbetet som finansierats från sociala investeringsfonden påverkat andra verksamheter inom ditt arbetsfält? På vilket sätt? Har det blivit spridningseffekter, positiva synergieffekter eller har det tagit resurser från annat? Har arbetet blivit mer verksamhetsöverskridande? Hur ser planerna för uppföljning och utvärdering ut? Något som redan gjorts? Behöver ni stöd i arbetet med uppföljning och utvärdering framöver? I så fall vilken typ av stöd? Har ni tankar kring förändringar/förbättringar i arbetet med sociala investeringsfonder i Malmö stad som skulle stödja ert arbete? Vilka och hur? Övriga synpunkter och frågor som kommit upp under arbetets gång. Vänliga hälsningar Anette Levander (vikarie för Lotta Heckley) Kvalitetscontroller Välfärdsavdelningen Stadskontoret Skickat till kontaktpersoner för de befintliga fem satsningarna: - Lena Christenson: Hela familjen, Innerstaden - Maria Olin: Lärande hela dagen, Öster 2 (2) - Anette Ahlberg: Hela familjen Öster Bruno Skärstrand: Gränsöveskridande teamet, Väster Lina Heimer: Skolfam, Söder Malmö stad 1 (72) Stadsområdesnämnd Innerstaden Datum 2015-06-02 Rapport Adress Diarienummer Till SOFI-2015-314 Välfärdsavdelningen, Stadskontoret Delrapport Hela familjen Stadsområdesnämnd Innerstaden föreslås besluta att lämna följande delrapport: Sammanfattning Hela familjen är en satsning inom enheten för ekonomiskt bistånd för att stötta familjer boende på Seved med långvarigt bidragsberoende, att bli självförsörjande. Satsningen bekostas genom sociala investeringsfonden under perioden 2013-2015. Nyckelbegrepp är närhet och helhetstänkande samt fokus på samverkan. Resultaten mäts i antal familjer som blir självförsörjande per år och jämförs med en likvärdig jämförelsegrupp. Under 2014 blev 16 familjer i Hela familjen självförsörjande, varav 13 genom arbete och 3 genom studier. I jämförelsegruppen blev 2 självförsörjande, varav 1 genom arbete och 1 av okänd anledning. Resultatet visar tydligt vilken skillnad man kan åstadkomma inom ekonomiskt bistånd genom att satsa på ett mer individinriktat arbetssätt och på ett närmre samarbete med samverkanspartners. Bakgrund och urval Under flera år i rad ökade antalet hushåll med försörjningsstöd, speciellt andelen långvarigt bidragsberoende som tenderade att ”bli kvar” i systemet. Inom enheten för ekonomiskt bistånd lades fokus på att betala ut försörjningsstöd, på bekostnad av det aktiva arbetet mot självförsörjning. För att komma till rätta med denna problematik, undersöktes möjligheten till alternativa arbetssätt med större helhetstänk och bättre samverkan. Mot bakgrund av den forskning som visat att långvarigt utanförskap går i arv bestämde man sig för att satsa på barnfamiljer som haft försörjningsstöd kontinuerligt i minst 2 år. Extra fokus lades på ensamstående föräldrar som är speciellt socioekonomiskt belastade. Att bostadsområdet Seved valdes ut berodde på att arbetslösheten där var stor och att 42 % av barnfamiljerna där hade försörjningsstöd under 2012. Området är ett också litet och klart avgränsat och dessutom ett av fem prioriterade bostadsområden i Malmö som ingår i Områdesprogrammet. 2 (72) Hela familjen startades inom Södra Innerstaden i april 2012 men beviljades medel från Sociala investeringsfonden först från 2013 varför beskrivningen främst kommer att gälla 20132015. Metoder och samverkan Hela familjen består av tre socialsekreterare från enheten för ekonomiskt bistånd inom individ- och familjeomsorgen. De har 25 familjer var, vilket ger dem större kännedom om familjerna än brukligt. I början av kontakten gör de en noggrann kartläggning genom en djupintervju med varje vuxen i familjen. Här kan då framkomma underliggande orsaker till försörjningshinder från olika livsområden vilket gör att de lättare kan individanpassa planering och målsättning. Redan i början av kontakten inleds samarbetet med de samverkanspartners som klienten har eller behöver ha. Socialsekreterarna hänvisar inte klienten vidare utan ger själv ett aktivt stöd genom att ta kontakter och att följa med klienten på de träffar som behövs. Hela familjen fokuserar mycket på samverkan med olika aktörer för att man tillsammans ska hitta nya vägar för de familjer man arbetar med. Flerpartsmöte är ett stående inslag både i uppstart men också kontinuerligt under arbetet. En viktig samarbetspartner är avdelning för områdesutveckling och speciellt då de verksamheter som också har fokus på Seveds området som förebyggarsektionen, Mötesplats Seved och Områdesprogrammet. Andra väldigt viktiga samarbetspartners är AF Bryggan, JobbMalmö och Vägledningscentrum där Hela familjen har speciella personer att samverka med, vilket varit mycket betydelsefullt för resultatet. Resultat Resultat 2013 Hela familjen Jämförelsegruppen Antal hushåll/antal vuxna personer 69 hushåll med 98 vuxna personer 70 hushåll med 94 vuxna personer Antal hushåll som blev självförsörjande och på vilket sätt 7 hushåll varav 6 genom arbete/studier och en genom föräldrapenning och flytt 1 hushåll genom arbete Resultat 2014 Hela familjen Jämförelsegruppen Antal hushåll/antal vuxna personer 66 hushåll med 104 vuxna personer 65 hushåll med 86 vuxna personer 3 (72) Antal hushåll som blev självförsörjande och på vilket sätt 16 hushåll varav 13 genom arbete och 3 genom studier 2 hushåll varav 1 genom arbete och 1 oklar Totalt antal självförsörjande 20132014 23 hushåll självförsörjande 3 hushåll självförsörjande Hela familjens övergripande målsättning och måluppfyllelse 1. Barnens levnadsvillkor och framtida möjligheter ska förbättras Synliggöra barn som har ekonomiskt bistånd: Även om arbetet i Hela familjen främst är inriktat på att träffa de vuxna och stötta dem mot ett självständigt liv, finns ett stort fokus på barnens situation. I Hela familjens 66 hushåll finns 147 barn (56 flickor och 91 pojkar) från 0-18 år. Dessutom finns 16 hemmavarande ungdomar 18-20 år. Barns eventuella egna problematik: Redan under kartläggningen har socialsekreterarna synliggjort barnen genom att ställa frågor kring varje enskilt barn. Har föräldrarna beskrivit några svårigheter kring barnen, har man hjälpt familjen att få den kontakt som behövs. Ibland berättar föräldrarna först senare, vilket gör att nya kontakter med olika verksamheter tas efter hand. Socialsekreteraren kan då följa med till skola, förskola, sjukvården osv. I vissa fall har Hela familjen också uppmärksammat brister som föranlett orosanmälan kring barnens situation till enheten barn och familj. Detta kan vara svårt inför fortsatt kontakt med föräldrarna, men det har ändå gått bra att fortsätta samarbetet även med dessa familjer. Vikten av bra fritidsaktiviteter: Inom hela enheten för ekonomiskt bistånd informeras familjer om att de har möjlighet att ansöka om extra bistånd till fritidsaktiviteter för barn. Det är dock inte alltid föräldrar har ork eller förmåga att undersöka och engagera sig i att hitta aktiviteter. Hela familjen försöker därför föra samtal med föräldrar om vikten av meningsfull fritid för barns utveckling. De har också kunnat använda samarbetspartners som förebyggarsektionen, Mötesplats Seved och Garaget för att hjälpa familjerna att hitta bra aktiviteter. Annat samarbete kring fritid både för barn och vuxna har inkluderat samarbete med Immanuelkyrkan som ordnat sommarläger för familjer samt erbjudit stödpersoner till familjer som saknar socialt kontaktnät. 4 (72) Inför studenten: För att stötta unga vuxna i familjerna att bli självförsörjande, kallas alla ungdomar som ska ta studenten på enskilt samtal under vårterminen. Där går man igenom vilka framtidsplaner den unge har samt ger råd och stöd för hur den unge ska få sommarjobb. Om detta inte skulle fungera utan den unge behöver ansöka om försörjningsstöd själv, kommer denne att tillhöra Hela familjen direkt för möjlighet till utökat stöd. Att fullfölja skolan: Eftersom all forskning visar hur viktigt det är för barns framtid att få godkända betyg i årskurs 9 och att sen fullfölja gymnasiet, ska Hela familjen framöver i samtal med föräldrar till äldre skolungdomar diskutera mer kring barnens skolprestationer. Då detta inte gjorts tidigare år, kommer det inte att kunna göras någon jämförelse av tidigare skolresultat, men genom att fokusera på skolprestationer i samtal, uppmuntras föräldrar till större insyn och delaktighet i barnens skolgång. Slutsats: Sambandet mellan föräldrars bidragsberoende och barns fysiska och psykiska hälsa är stark. Därför har vi stora förhoppningar om att barnen i de 23 familjer där föräldrarna blivit självförsörjande under 2013-2014 har fått chansen till förbättrade livsvillkor och framtidmöjligheter. 2. Vuxna, arbetslösa personer i familjerna skall få arbete eller annan sysselsättning som gör dem självförsörjande Målet från sociala investeringsfonden är 15 hushåll självförsörjande 2014 och ytterligare 15 hushåll 2015. Målet för 2014 är uppnått då 16 hushåll blivit självförsörjande. Det är oklart hur Hela familjen i rapporteringen ska räkna de 7 hushåll som blev självförsörjande redan 2013. Under 2015 kommer vi titta extra på de 24 personer som är långtidssjukskrivna och undersöka möjligheten till sjukersättning. Dock kommer flertalet ändå inte att blir självförsörjande på grund av för låg nivå på ersättningen. För ett antal personer är planeringen mot självförsörjning mer långsiktig: 10 personer studerar på SFI, 2 studerar på Komvux, 1 studerar på folkhögskola, 3 personer går på yrkesutbildning genom AF och 7 är föräldralediga. 3. Unga vuxna skall ges möjlighet till eget boende Detta har endast varit aktuellt vid ett par tillfällen. Hela familjen har kunnat godkänna de kostnader det innebär när en ung vuxen flyttar till ett eget boende, men faktum kvarstår att det är väldigt svårt att få eget kontrakt om man saknar inkomst i form av lön eller studiemedel. Den bästa hjälpen här blir därför stöd till att få arbete eller studier först. 5 (72) 4. Hitta nya samverkansformer och arbetssätt som kan inspirera och implementeras i ordinarie verksamhet I Hela familjen har den personliga kontakten med samarbetspartners varit viktiga, framför allt för att verksamheten har haft några få kontaktpersoner på AF Bryggan, JobbMalmö och Vägledningscentrum som de samarbetat med. En del av den närmre samverkan som Hela familjen startade upp är nu implementerade även inom ordinarie verksamhet. AF Bryggan och JobbMalmö har ett gemensamt kontor på enheten som de bemannar på bestämda dagar. Annat samarbete som Hela familjen har med Mötesplats Seved, Förebyggarsektionen och Områdesprogrammet och Immanuelkyrkan, har spritt sig även till de andra enheterna inom IOF, enheten vuxna och enheten barn och familj. En viktig del i Hela familjens metodik är att arbeta flexibelt, med individuella planeringar och lösningar samt att aktivt stötta familjerna genom att fysiskt följa med dem till AF, JobbMalmö, sjukvård mm. Detta är inte lika lätt att implementera för socialsekreterare med dubbelt så många sökande på sin tjänst. Dock har ordinarie verksamhet tagit fasta på vikten av att träffa alla klienter regelbundet och att göra bra genomförandeplaner med SMARTA mål. En fortsatt utveckling för ordinarie verksamhet blir att än mer stärka fokus på ”socialt arbete” inom ekonomiskt bistånd. Hela familjens arbetssätt har visat att detta går att förena på ett bra sätt och med goda resultat även kvantitativt. Hela familjens delmål och måluppfyllelse De delmål som ställdes upp under 2013 var att det skulle finnas en bedömning gjord för varje deltagare kring vilka livsområden som utgör det största hindret för självförsörjning att det finns en individuell planering och målsättning för varje person hur de ska öka sina chanser till sysselsättning/ självförsörjning, att säkerställa att rätt insats ges genom att ha täta uppföljningar att samverkan med berörda samarbetspartners ska prioriteras och utvecklas utifrån deltagarnas planering. Vid genomgång kan konstateras att delmålen är uppfyllda för i stort sett alla deltagare i Hela familjen och att de utgör grunden för arbetet med familjerna. Finansiering och ekonomisk kalkyl Beräkningen för finansieringen är gjord utifrån följande prognos: Investeringskostnaden uppgår till 6 337 000 kronor, vilket innefattar lönekostnader på 5 599 000 kronor och övriga kostnader på 738 000 kronor. Satsningen löper under en treårsperiod 2013-2015. 6 (72) Kostnaden för försörjningsstöd för ett barnfamiljshushåll beräknas till i snitt 9 000 kronor per månad, alltså 108 000 kronor på ett år. Målsättningen är att 15 familjer blir självförsörjande år 2014 och lika många 2015 medan 2013 räknas som ett uppstartsår utan krav på resultat. Om 15 hushåll blir självförsörjande första året ger detta en kostnadsminskning gällande utbetalt försörjningsstöd på 1 600 000 kronor. Om dessa 15 hushåll är fortsatt självförsörjande, samt att ytterligare 15 hushåll blir självförsörjande året därpå, blir besparingen 3 240 000 kronor. Om dessa 30 hushåll sedan fortsätter vara självförsörjande kommer investeringskostnaden att vara återbetald i juni 2016 enligt följande återbetalningsplan: Återbetalning 2014: 1 620 000 kronor (15 hushåll x 108 000 kronor) Återbetalning 2015: 3 240 000 kronor (30 hushåll x 108 000 kronor) Återbetalning jan-jun 2016: 1 620 000 kronor (30 hushåll x 108 000 kronor/2) Tankar kring sociala investeringsfonder Tanken med sociala investeringsfonder är mycket god. Att mäta vad ett utbetalt belopp genererar i minskade kostnader är ett effektivt och tydligt sätt att presentera resultat. Hela familjens resultat är förhållandevis lätt att mäta på detta sätt, men det är också tydligt att resultatet är större än bara minskning av utbetalt försörjningsstöd. Malmö stad får en direkt ökning av skatteintäkter från alla de som tidigare varit i kontakt med Hela familjen och som nu börjat arbeta. Det förmodas också komma mer långsiktiga kostnadsminskningar för socialtjänst, skola och sjukvård gällande både vuxna och barn som genom Hela familjens arbete, fått en möjlighet till ett bättre liv. Kvantitativa mätningar/statistik Under hela perioden har olika kvantitativa mätningar gjorts kvartalsvis avseende: Antal familjer som blivit självförsörjande och på vilket sätt Antal långtidssjukskrivna personer där man inlett en ”HUR” process och där man gått vidare till rehabiliteringsåtgärder. Antal SFI-studerande personer som har en parallell praktikplats Dessutom har socialsekreterarna i Hela familjen ingått i den övergripande mätning av Ekonomiskt bistånd som varje månad redovisas till Stadskontoret avseende antal besök, antal aktuella genomförandeplaner och antal flerpartssamtal. Kvalitativa mätningar Det har gjorts intervjuer med två tidigare deltagare: ”Det kändes som att jag för första gången faktiskt fick berätta min historia. Hon (socialsekreteraren) lyssnade på mig och det skapade förtroende… hon pushade mig och kom på andra lösningar. När jag körde fast fick jag tips: ändra taktik, gör såhär i stället, prova detta. Hon hade förtroende för mig och det gav mig självförtroende”. ( ”Sofia”, har haft försörjningsstöd i tio år men fick jobb inom e-handeln och blev självförsörjande efter tio månader i Hela familjen projektet). 7 (72) ”Jag har kommit ut ur ett vakuum. Min handläggare, Jennie, hjälpte mig att gå till rätt myndighet och fixa möten som jag aldrig skulle ha klarat av själv. Hon var alltid där för mig. Det är en sådan trygghet, det kändes som jag hade vunnit på lotto”. ( ”Nillan”, har haft försörjningsstöd i cirka sex år och har försökt att få en anställning i cirka 15 år. Idag har hon en anställning på ett bibliotek och är självförsörjande). De pågår också intervjuer med tidigare och nuvarande socialsekreterare i Hela familjen. Vi planerar också att intervjua våra samverkanspartners. Detta kommer att redovisas i slutrapporten. Kommande utvärdering Det vore önskvärt med en utvärdering av projektet vilket det har tyvärr inte planerats för i starten. Innerstaden önskar därför stöd av FOU/Stadskontoret för att kunna genomföra detta, gärna med start redan under hösten 2015. Innerstaden skulle vilja lyfta brukarfokus genom att det genomförs intervjuer med deltagarna kring deras upplevelser och erfarenheter av satsningen. Härigenom kan ännu fler positiva effekter från Hela Familjens arbetssätt, framkomma än de som hittills identifierats. Det skulle också vara intressant att på något sätt följa de familjer som blivit självförsörjande genom Hela familjen, för att se hur deras förankring på arbetsmarknaden ser ut efter det att projektet avslutats. Ordförande Anders Nilsson Stadsområdesdirektör Ronny Andersson 1 Malmö stad Stadsområdesnämnd Innerstaden Protokollsutdrag Sammanträdestid 2015-06-18 kl. 17:00 Sluttid: 19:30 Plats Västra Rönneholmsvägen 39 A, rum 517 Utses att justera Anders Nilsson (S), Ordförande Emma-Lina Johansson (V), Vice ordförande Ramtin Massoumi (M), Andre vice ordförande Ann-Marie Hansson (S) Martin Hjort (S) Jolanta Payne (S) Maria Bergqvist (S) Stefana Hoti (MP) Anne Nilsson (M) Stefan Olofsson (M) Max Hartler (FP) Ortwin Lobbes (SD) Michael Hård af Segerstad (SD) Abdulkadir Mohamed (S) Lena Björk (S) Juan Moya (S) Jörgen Olsson (V) George Bica (MP) Carl Hammarström (M) Stefan Pettersson (FP) Ulf Blomström (SD) Lena Johansson (SD) Ronny Andersson, Stadsområdesdirektör Mats Rosengren, Ekonomichef Eva Fröjd Boudebba, HR-chef Rikard Vroland, Avdelningschef Åsa Jensen, Avdelningschef Pia Hesselroth Tegel, Avdelningschef Li Lövdén , Enhetschef Emelie Wieslander, Enhetschef Rolf Svensson, Sekreterare Stefana Hoti Justeringens plats och tid Västra Rönneholsvägen 39 A , 2015-06-24 00:00 Protokollet omfattar §67 Beslutande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande 2 § 67 Delrapport Hela familjen SOFI-2015-314 Sammanfattning Hela familjen är en satsning inom individ- och familjeomsorgen som riktar sig till barnfamiljer bosatta på Seved med långvarigt biståndsmottagande. Satsningen, som präglas av nyckelord som närhet och helhet, visar goda resultat. Under 2014 blev 16 familjer självförsörjande genom arbete eller studier. Beslut Stadsområdesnämnd Innerstaden beslutar att godkänna delrapporten samt sända den till välfärdsavdelningen på stadskontoret. (M) och (FP) inkommer med ett särskilt yttrande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Stadsområdesnämnd Innerstaden 150618 Yttrande Stadsområdesnämnd Innerstaden 150618 Begäran om delrapport 2015 sociala investeringsfonden 3 Malmö stad 1 (1) Stadsområdesförvaltning Söder Datum Tjänsteskrivelse 2015-05-06 Vår referens Pontus Gleisner Utvecklingssekreterare [email protected] § 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam SOFS-2015-206 Sammanfattning Kommunstyrelsen i Malmö beslutade den 8 maj 2013 att bevilja dåvarande stadsdelsfullmäktige Fosie medel om 5 500 tkr ur den sociala investeringsfonden avseende Skolfam – Skolsatsning inom familjehemsvården. Stadsområdesnämnd Söder, som efter omorganisationen samma år övertog ansvaret för satsningen, anmodades att särskilt följa och dokumentera de erfarenheter av Skolfam som kan vara till nytta för en eventuell utvidgning av modellen i Malmö. Kommunstyrelsen beslutade också att anmoda de nämnder som beviljats medel att inkomma med delrapporter över de respektive satsningarna senast den 30 juni 2015. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Söder föreslås besluta att godkänna föreliggande rapport från Skolfam – Skolsatsning inom familjehemsvården – och överlämna den till kommunstyrelsen, samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Beslutsunderlag • • Tjänsteskrivelse SoN 150624 - Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden Skolfam Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden Skolfam Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Söders arbetsutskott 2015-06-10 Stadsområdesnämnd Söder 2015-06-24 Ansvariga SIGNERAD Eva Stener Andelningschef, individ- och familjeomsorg Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden Stadsområdesförvaltning Söder – Skolfam Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-05-05 1.0 Lina Heimer Stadsområdesförvaltning Söder Individ- och familjeomsorg, enheten barn och familj Bakgrund Kommunstyrelsen i Malmö beslutade den 8 maj 2013 att bevilja dåvarande stadsdelsfullmäktige Fosie medel om 5 500 tkr ur den sociala investeringsfonden avseende Skolfam – Skolsatsning inom familjehemsvården. Stadsområdesnämnd Söder, som efter omorganisationen samma år övertog ansvaret för satsningen, anmodades att särskilt följa och dokumentera de erfarenheter av Skolfam som kan vara till nytta för en eventuell utvidgning av modellen i Malmö. Kommunstyrelsen beslutade också att anmoda de nämnder som beviljats medel att inkomma med delrapporter över de respektive satsningarna senast den 30 juni 2015. Följande delrapport är utformad med utgångspunkt från de frågor som stadskontoret skickade ut den 6 februari 2015 till kontaktpersoner för de satsningar som beviljats medel. Inledningsvis ges en kortfattad introduktion till Skolfam Söder. Om Skolfam Söder Bakgrunden till Skolfam är att familjehemsplacerade barn utgör en tydlig riskgrupp i förhållande till andra barn. Enligt Socialstyrelsens registerstudier underpresterar de i förhållande till sina förmågor och uppnår sämre resultat i skolan. Detta leder i sin tur till överrisker för negativ långsiktig psykosocial utveckling, såsom psykiatriska svårigheter, missbruk, kriminalitet och biståndsberoende. Dessa överrisker kan i stort sett halveras om de klarar grundskolan med behörighet till gymnasieskolan (Socialstyrelsen, 2010). Arbetsmodellen Skolfam syftar till att stärka skolresultaten för familjehemsplacerade barn. Satsningen Skolfam Söder, som startade 2014, riktar sig till familjehemsplacerade barn som vid arbetets start går i förskoleklass till och med årskurs sju. Stödet riktar sig till alla barn i åldersgruppen, oavsett uppvisade behov. Barnen är stadigvarande placerade i familjehem i eller utanför Malmö, både i släktinghem och i traditionella familjehem. Arbetets olika steg är reglerade i en manual, där vissa delar är obligatoriska och andra kan anpassas efter lokala förutsättningar. Inledningsvis gör Skolfam en individuell kartläggning av barnets förmågor med hjälp av psykologiska och pedagogiska tester. Med kartläggningen som grund tas en plan fram tillsammans med socialtjänst, skola och familjehem för hur skolgången kan optimeras efter barnets förutsättningar. Vid behov initierar Skolfam individuella insatser, till exempel genom att rekommendera pedagogiska metoder som även kan användas på gruppnivå. Skolfam kan också ge handledning till skolans personal. Utvecklingen följs upp kontinuerligt genom regelbundna möten med berörda parter. En förnyad kartläggning med samma instrument görs efter två år för att möjliggöra effektmätning och kvalitetssäkring. Uppföljningen fortsätter 2 │ Stadsområdesförvaltning Söder – Skolfam │ därefter under barnets resterande grundskoletid för att säkerställa att eleven lämnar årskurs nio med godkända betyg och uppnår behörighet till gymnasiet. Arbetet i Skolfam Söder bedrivs i nära anslutning till det förvaltningsövergripande Skolfam-projekt som har pågått i Malmö stad sedan 2012 och som kommer att utvärderas 2015. Liksom Skolfam Malmö tillhör Skolfam Söder organisatoriskt individ- och familjeomsorgen i stadsområde Söder och personalen, en psykolog, en specialpedagog och en projektledare (tjänsten delas med Skolfam Malmö) är anställd där. Arbetet bedrivs i nära samverkan med socialsekreterarna och familjehemssekreterarna på sektionen för familjehemsvård. Skolfam samarbetar också med arbetslagen på berörda skolor (rektorer, lärare och elevhälsopersonal), med familjehemsföräldrar samt, om ansvarig socialsekreterare bedömer att det är lämpligt, med biologiska föräldrar. Det förekommer också att Skolfam samarbetar med andra instanser, till exempel barn- och ungdomshabiliteringen och elevhälsan. På nationell nivå ingår Malmö stad i ett nätverk med 22 kommuner som alla arbetar enligt Skolfams modell. Syftet med nätverket är att möjliggöra erfarenhetsutbyte, jämförelser av resultat och gemensam metodutveckling. Samarbetet stöds av Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Sveriges Kommuner och Landsting, Skolverket och Socialstyrelsen. Mer information finns på www.skolfam.se Erfarenheter hittills Vilka resultat har ni sett av insatsen så här långt? Det övergripande målet är att stärka och förbättra livsvillkoren för barn och unga – kan ni se resultat som bidrar till detta? Inkluderingen av barn i satsningen har skett successivt under det första året. De första psykologiska och pedagogiska kartläggarna genomfördes i mars 2014 och i maj 2015 kommer 19 barn att ha hunnit kartläggas. Varje kartläggning har föregåtts av inhämtande av vårdnadshavarnas samtycke (vid placering enligt socialtjänstlagen) samt informationsmöten med ansvariga social- och familjehemssekreterare, familjehemmet, barnet och skolan. Efter kartläggningen har individuella mål formulerats och fastställts i en plan. Intag av nya barn sker löpande. Redan nu går det att se exempel på att kartläggningen har satt igång positiva processer på de medverkande skolorna. De psykologiska och pedagogiska testerna har gett ny kunskap om barnens styrkor och behov, vilket i flera fall har lett till en omstrukturering av arbetet med enskilda elever. Det handlar oftast inte om några kostnadskrävande insatser, utan framför allt om bemötande, strategier och omfördelning av befintliga resurser. Här har rektor en central roll, och erfarenheten hittills är att det är en klar framgångsfaktor när rektor deltar aktivt i arbetet. Exempel på insatser som följt av Skolfams kartläggning: 3 │ Stadsområdesförvaltning Söder – Skolfam │ • • • • • • • • • • • • Arbetsminnesträning i familjehemmet och i skolan Extra stöd i matematik Extra stöd i svenska Tillgång till digitala läromedel Deltagande i organiserad läxhjälp Handledning till skolpersonal Hjälp att öka läshastighet och läsförståelse genom särskild läsgrupp Ökade pedagogiska utmaningar utifrån elevens kognitiva nivå Kuratorskontakt för att hantera oro och kamratproblem Tydligare instruktioner och genomgångar av lektionernas struktur från läraren till hela klassen Strategier för att få eleven att klara övergångar Stöd från Skolfam i samband med byte till ny skola Tre remisser har skrivits till logoped. En med anledning av läs- och skrivsvårigheter, en för att utreda misstänkt dyskalkyli och en gällande språkstörning. I ett fall har Skolfams kartläggning resulterat i att synfel har upptäckts och att eleven har fått glasögon. Kontakten med skolorna har överlag varit positiv. Kartläggningen har inneburit en gemensam utgångspunkt för den fortsatta samverkan genom att kunskapen om barnens förutsättningar har gjort det lättare för alla inblandade parter – skola, socialtjänst och familjehem – att enas om målen för arbetet. I vilken utsträckning har det faktum att medlen kommit från den sociala investeringsfonden bidragit till eller hindrat arbetet med insatsen så här långt? Tillskott av medel från sociala investeringsfonden har varit en förutsättning för inrättandet av ett Skolfam-team i stadsområde Söder. Det ekonomiska stödet har gjort det möjligt att prioritera en förebyggande insats som baseras på ett riskgruppstänk, snarare än på konstaterade behov. De har också inneburit en möjlighet att prova en tidigare kommunövergripande arbetsmodell på ett mer fokuserat sätt i ett och samma stadsområde, samt att även rikta insatsen till barn som är familjehemsplacerade utanför stadens gränser, vilket är fallet för majoriteten av Malmös familjehemsplacerade barn. Det är en fördel att Skolfam Söder ingår i ett sammanhang med andra sociala investeringar i Malmö stad och att de långsiktiga vinsterna med förebyggande insatser diskuteras på central nivå. En förhoppning är att detta sammanhang kan bidra till kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte som kan gynna fler barn i riskgrupper. Till exempel skulle gemensamma former för uppföljning och utvärdering kunna göra detta möjligt. Håller den ekonomiska kalkylen? Har ni någon uppfattning om investeringstanken håller? För en redovisning av ekonomiskt utfall fr.o.m. 2014 t.o.m. maj 2015 samt prognos t.o.m. december 2015, se bilaga 1. 4 │ Stadsområdesförvaltning Söder – Skolfam │ Forskare från Linköpings universitet har utvärderat Skolfam ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Utvärderingen har omfattat ett 20-tal barn i Norrköpings kommun som medverkade i Skolfam under åren 2008- 2011 (Linköping, 2014). Resultatet på kort sikt (fem år) visade att barnen i Skolfamgruppen, jämfört med barnen i en kontrollgrupp bestående av familjehemsplacerade barn utanför Skolfam, använde mindre resurser från socialförvaltningen. En före- och efterjämförelse visar att barnens förmågor och prestationer i skolan förbättrades efter att de ingått i Skolfam. De hade också bättre betyg än kontrollgruppen. Forskarna skriver i sin rapport att värdet av insatser likt Skolfam bör ses ur ett samhälleligt perspektiv. Barnens utbildning påverkar riskerna för att hamna i kriminalitet, missbruk eller drabbas av psykisk ohälsa i vuxen ålder. Därmed kan slutsatsen dras att Skolfam-insatsen, jämfört med att inte få någon insats alls, är såväl livskvalitetshöjande som kostnadsbesparande, både på kort och på lång sikt. Att i Skolfam Söders fall endast räkna på framtida vinster för individ- och familjeomsorgen vore missvisande. Besparingarna måste, som forskarna från Linköping framhåller, ses på längre sikt och utifrån ett bredare samhällsperspektiv, där stadsområde Söder drar nytta av minskade kostnader för bland annat socialtjänstinsatser, men där framtida vinster även tillfaller skolan, elevhälsan, Försäkringskassan, vuxenpsykiatrin och allmänsjukvården, Arbetsförmedlingen, rättsväsendet med flera. Även i sammanfattningen av kommunstyrelsens beslut 2014 om det fortsatta arbetet för social hållbarhet i Malmö stad betonas vikten av långsiktighet: För att hantera de strukturella förändringar som sker, betonar kommissionen att det behövs ett perspektivskifte som bland annat innebär att kommunen måste betrakta många av de insatser som görs i ett längre perspektiv än vad som hittills gjorts. Effekterna av en social investeringspolitik går sällan att finna inom ramen för ett budgetår eller en mandatperiod. Tvärtom, att minska skillnaderna i hälsa tar tid, eller som WHO beskriver det, en generation. (Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö – Inriktning för Malmö stad, 2014) Mot bakgrund av ovanstående är det önskvärt att formerna för återbetalning ses över (se även Har ni tankar kring förändringar/förbättringar i arbetet med sociala investeringsfonder i Malmö stad?). Har arbetet som finansierats från sociala investeringsfonden påverkat andra verksamheter inom ditt arbetsfält? På vilket sätt? Har det blivit spridningseffekter, positiva synergieffekter eller har det tagit resurser från annat? Har arbetet blivit mer verksamhetsöverskridande? Skolfam Söder arbetar aktivt för att insatser och metoder ska vara möjliga att implementera i större grupper av elever på de skolor som omfattas av satsningen. Ambitionen är att kunskap och erfarenheter från arbetet med de 5 │ Stadsområdesförvaltning Söder – Skolfam │ medverkande barnen ska leda till nytta för långt fler barn. Tidigare Skolfamsatsningar har visat att stödet som riktas till familjehemsplacerade barn i skolan även gagnar andra elever. Oftast handlar det inte om att skolan behöver tillföra resurser, utan framför allt om bemötande och anpassning utifrån elevernas behov. Ett exempel är en lärare som, efter att ha fått fördjupad kunskap om behoven hos ett barn i Skolfam, har börjat ge uppgifter och instruktioner till hela klassen på ett nytt och mer strukturerat sätt. Inom individ- och familjeomsorgen bidrar Skolfam Söder till att utbildningens betydelse för placerade barn lyfts fram och diskuteras. För socialsekreterarna innebär arbetsmodellen ett konkret stöd när det gäller att hävda barnens behov i skolan samt en större generell kunskap om skolans betydelse för placerade barn. Denna kunskap kan även omsättas i arbetet med andra placerade barn. Samverkan kring barnen har gynnats av att parterna i teamet, det vill säga psykolog, specialpedagog, socialsekreterare och familjehemssekreterare, tillhör samma förvaltning och har nära till varandra i vardagen.Medan Skolfam Malmö, där barnen är placerade av flera stadsområden, emellanåt har stött på osäkerhet hos socialtjänstens personal kring roller och ansvarsfördelning, har Skolfam Söder upplevt samarbetet med familjehemsvården som smidigt och okomplicerat. Till exempel sker en stor del av förberedelsearbetet inför möten i samband med att teamet samåker till skolor och familjehem. En annan skillnad mellan de båda Skolfam-satsningarna gäller arbetets spridningseffekter. Sedan det kommunövergripande projektet startade 2012 har det funnits möjlighet att konsultera Skolfam även i andra socialtjänstärenden där det finns frågor som rör barns skolgång. Trots att Skolfam Malmös psykolog och specialpedagog har suttit nära familjehemsvården i SoF Söder har denna möjlighet inte utnyttjats i särskilt stor omfattning. Sedan Skolfam Söder startade har handläggarna i stadsområdet, både inom familjehemsvården och i andra verksamheter inom individ- och familjeomsorgen, börjat vända sig till Skolfam med skolrelaterade frågor i betydligt högre utsträckning än tidigare. Det är tydligt att fler gemensamma ärenden har gjort arbetsmodellen mer inarbetad. Inrättandet av ett ”eget” Skolfam-team i stadsområdet har bidragit till att frågan om utbildningens betydelse för barn i riskgrupper har fått ökad aktualitet i hela verksamheten. Hur ser planerna för uppföljning och utvärdering ut? Något som redan gjorts? Behöver ni stöd i arbetet med uppföljning och utvärdering framöver? I så fall vilken typ av stöd? Måluppfyllelsen för hela gruppen barn kommer att mätas vid skolornas uppföljning av resultat samt vid den uppföljande kartläggningen som sker efter två år. Effekterna mäts då med normerade och standardiserade tester av kognitiv förmåga, emotionell status, adaptiva färdigheter, ordförståelse, läshastighet med förståelse, rättstavning och matematik. Det långsiktiga målet är att barnen efter genomgången grundskola ska ha uppnått behörighet till gymnasiets nationella program. För den grupp barn som nu omfattas av Skolfam Söder, där de yngsta börjar förskoleklass hösten 2015, innebär det att det först år 2025 fullt ut kommer att vara möjligt att svara på 6 │ Stadsområdesförvaltning Söder – Skolfam │ om målet har nåtts. Former för en sådan långsiktig uppföljning kan behöva ses över. En mer kvalitativ utvärdering skulle kunna ta fasta på hur Skolfams samarbetsparter – barnen, familjehemmen, de biologiska föräldrarna, socialsekreterarna, lärarna och rektorerna – uppfattar arbetet. Vilken bild, eller vilka bilder, finns egentligen av Skolfam? Hur ser förväntningarna hos olika berörda aktörer ut? Vilka eventuella hinder och möjligheter ser man i samverkan med andra? Har ni tankar kring förändringar/förbättringar i arbetet med sociala investeringsfonder i Malmö stad som skulle kunna stödja ert arbete? Vilka och hur? Arbetet med sociala investeringsfonder ställer krav på att verksamheterna samverkar över sektors- och nämndsgränser. På motsvarande sätt behöver frågan om återbetalning hanteras utifrån en helhetssyn och ur ett långsiktigt perspektiv. I Skolfam Söders fall kommer de tidigaste samhälleliga vinsterna sannolikt att göras inom andra verksamheter än individ- och familjeomsorgen. Framför allt är det skolan som förväntas dra nytta av det riktade stödet till Skolfam-barnen de första åren. För det första innebär den förväntade ökade måluppfyllelsen hos barnen väsentliga besparingar. För det andra får skolan, genom arbetet med elever som ingår i Skolfam, tillgång till pedagogiska metoder och insatser som kan användas i större elevgrupper. Då Skolfam kan följa ett barn från förskoleklass till och med årskurs nio innebär detta betydande vinster för skolan under flera års tid. De stora besparingarna inom individ- och familjeomsorgen, liksom i samhället i stort, kommer kanske inte att börja visa sig förrän om 15 år då barnen uppnått vuxen ålder. Å andra sidan kommer de att fortsätta gälla under hela deras livstid. Övriga synpunkter och frågor som kommit upp under arbetets gång. Se ovan. --Referenser: Socialstyrelsen (2010). Social rapport 2010. Stockholm, Socialstyrelsen. Bernfort, L., Lundqvist, M. (2014). ”Är insatsen Skolfam lönsam? Utvärdering av SkolFam2 i Norrköpings kommun”. Linköping: Linköpings universitet. Bilaga 1: Ekonomiskt utfall samt prognos 7 │ Stadsområdesförvaltning Söder – Skolfam │ Bilaga 1: Ekonomiskt utfall samt prognos Utfall fr.o.m. 2014 t.o.m. maj 2015 samt prognos t.o.m. december 2015 2014 Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Totala kostnader 1 348 1 136 212 1 348 Faktiskt utfall t.o.m. 2015-04-30 586 536 50 586 Prognos t.o.m. 2015-12-31 1 758 1 608 150 1 758 Jouni Liimatainen Ordförande Josefin Haugthon Planeringssekreterare 8 │ Stadsområdesförvaltning Söder – Skolfam │ 1 Malmö stad Stadsområdesnämnd Söder Protokollsutdrag Sammanträdestid 2015-05-27 kl. 17:06 Sluttid: 18:57 Plats Oxievångsskolan, Keramikvägen 122 Oxie Justeringens plats och tid Jouni Liimatainen (MP), Ordförande Zinaida Kajevic (S), Vice ordförande Mohammad Mohammad (M), Andre vice ordförande Bo Nilsson (S) Arwin Sohrabi (S) Neziya Rahman (S) Josephine Reijs (V) Carina Gudmundsson-Stridsberg (M) Sonja Jernström (M) Eva Bergkvist (SD) Stefan Claesson (SD) Robert Persson (S), Ersättare Halid Osman (FP), Ersättare Björn Johansson (S) Ingrid Ahlqvist (S) Andreas Ek- Sarfraz (V) Hans Banke (M) Malie Svärd (M) Hassan Taher (M) Krister Andersson (SD) Uno Hansson (SD) Lena Wetterskog Sjöstedt, Stadsområdesdirektör Christer Eriksson, Ekonomichef Katja Ligneman, Kommunikationschef Josefin Haugthon, Nämndsekreterare Jenny Ahlm, Förvaltningscontroller Bo Nilsson (S) Carina Gudmundsson- Stridsberg (M) Eriksfältsgatan 28A , 2015-06-03 00:00 Protokollet omfattar §89 Beslutande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera 2 § 89 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam SOFS-2015-206 Sammanfattning Kommunstyrelsen i Malmö beslutade den 8 maj 2013 att bevilja dåvarande stadsdelsfullmäktige Fosie medel om 5 500 tkr ur den sociala investeringsfonden avseende Skolfam – Skolsatsning inom familjehemsvården. Stadsområdesnämnd Söder, som efter omorganisationen samma år övertog ansvaret för satsningen, anmodades att särskilt följa och dokumentera de erfarenheter av Skolfam som kan vara till nytta för en eventuell utvidgning av modellen i Malmö. Kommunstyrelsen beslutade också att anmoda de nämnder som beviljats medel att inkomma med delrapporter över de respektive satsningarna senast den 30 juni 2015. Beslut Stadsområdesnämnd Söder beslutar att godkänna föreliggande rapport från Skolfam – Skolsatsning inom familjehemsvården – och överlämna den till kommunstyrelsen, samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse SoN 150624 - Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden Skolfam Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden Skolfam Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster Till Kommunstyrelsen Delrapport 2015 sociala investeringsfonden SOFV-2015-600 Sammanfattning Innan omorganisationen 2013 tilldelades Stadsdelsförvaltning Limhamn Bunkeflo medel för utveckling av det gränsöverskridande teamet mot målområde förskola också. I samband med detta behövde på nytt klaras ut hur fördelningen av återbetalning skulle ske mellan de tre förvaltningarna vilket sköt upp starten jämfört med ursprunglig planering. Efter att nya beslut tagits så startade under hösten 2014 förberedelserna genom rekrytering av personal m.m. med inriktning på uppstart 2015, vilket skedde den 23 februari 2015 . Kort om bakgrund Utökningen av det gränsöverskridande teamets verksamhet innebär förutom att teamet nu riktar sig mot även förskolan, också en geografisk utvidgning då verksamheten numer vänder sig till barn som är inskrivna på förskola och grundskola i hela Stadsområde Väster. Tydligast gäller detta barn inom förskoleverksamheten. Det innebär också att barn/elever som bor i andra stadsområden och i några fall kanske också andra kommuner får del av resurserna. Inom grundskolan möjliggör det också för att skolorna i tidigare stadsområde Hyllie att delta i verksamheten. Detta har ännu inte lockat dessa skolor att medverka. Teamet har dock informerat respektive skolledning. Utöver detta så finns förväntningar på att det gränsöverskridande teamet även skall kunna nå ut till grupper som inte omfattas av förskolans pedagogiska verksamhet. social i-fond rapport Läget i verksamheten idag Gränsöverskridande teamet har idag sina lokaler på Bergaskolan i Limhamn och består av två socionomer anställda av IoF, två från Grundskoleförvaltningen och en specialpedagog från förskolförvaltningen. Medlen från sociala investeringsfonden finansierar en av socionomerna och specialpedagogen. Övrig personal finansieras inom ordinarie budget för Grundskoleförvaltningen och IoF, stadsområde Väster. Teamet leds av en enhetschef, rektor och pedagogisk teamledare i ett gränsöverskridande ledarskap. Sedan uppstarten den 23 februari har teamet varit aktivt med att rikta information ut till olika personalgrupper inom förskolan genom olika informationsträffar och verksamhetsbesök. Teamet har således presenterat verksamheten för ledningsgrupper och specialpedagoger i förskoleområde G och H samt område C där 3 förskolor omfattas av verksamheten. Här kan tilläggas att i stadsområde Väster ingår sammanlagt 68 förskolor. Teamet har också fram till nu besökt förskolorna Sannaparken, Älggården, Rosenvång, Järavallen, Rubinen, Smaragden, Opalen, Frostmätaren, Papegojan RF Berg och Lindeborgs förskola. Teamet har också informerat på Arbetsplatsträffar på Sofieholm, Snödroppen, Fosiedal och Lillbäcken. Teamet har utbildats sig i en modell ”Vägledande samspel” (ICDP) vilket är ett hjälpmedel i arbetet med att vägleda föräldrar och personal inom förskoleverksamheten. Teamet kommer också att arbeta genom gruppverksamhet som till exempel COPE, Skilda vägar och stödgrupper för barn. STADSOMRÅDESFÖRVALTNING VÄSTER 205 80 MALMÖ Tel. 040-34 63 00 Org.nr. 212000-1124 [email protected] www.malmo.se 2 (2) Samtidigt med detta så har nu arbetet i enskilda ”ärenden” tagit vid och utifrån detta arbetar nu teamet med att finna former för uppföljning av verksamheten. I detta läge är det alltså för tidigt att ur gjorda erfarenheter kunna konstatera i vilken utsträckning verksamheten kommit att stärka och förbättra livsvillkoren för barn och unga. Genom att verksamheten är förebyggande och då insatserna kommer in tidigt så är detta övergripande mål fullt möjligt att förhålla sig till. Iakttagelser vad gäller verksamhetsöverskridande Genom den konstruktion som redan det ursprungliga teamet hade och genom de organisatoriska förändringar med mera som kommer ur Malmö stads nya organisation så kan redan konstateras att teamet kan komma att leda till nya samarbetsformer och arbetssätt. Samtidigt finns där utmaningar som handlar om hur verksamheten skall finansieras utifrån deltagande skolor, olika regler vad gäller ärendehantering och dokumentation utifrån de olika lagregler som styr de olika verksamheterna. När det gäller positiva synergieffekter kan också konstateras att det finns en rad olika utvecklingsområden där verksamheten kommer att behöva finna lösningar på olika gränssnittsfrågor, organisationsformer, bemötande etc. Detta kommer att visa sig i det fortsatta arbetet. Ekonomi Verksamheten har inte belastats tillräckligt vad gäller det ekonomiska för att se hur kalkylen kommer att hålla. En svårighet är att den nytillkommande verksamheten i verkligheten integreras med den ordinarie budgeten men det är uppmärksammat och verksamheten följs upp månadsvis genom att medel rekvireras mot uppgivandet av faktiska kostnader. Verksamheten som en investering Detta område är svårt att redovisa då ”vinsterna” förväntas uppkomma inte i den ”egna” verksamheten utan mer i form av uteblivna senare kostnader liksom uteblivna kostnader för andra verksamheter och intressenter. I ansökan är ”räknat” på vissa sådana aktiviteter och verksamheten kommer nu framöver att söka följa upp/exemplifiera sådana förväntade vinster mot de insatser som genomförs. Den modell för uppföljning som verksamheten skapar kan också ge ett underlag för sådana bedömningar. Uppföljning och utvärdering Det som närmast kommer att skapas är en uppföljningsenkät (före och efter) som riktar sig till remitterande personal, deltagande föräldrar. I den mån barnen kan tillfrågas så kommer detta också att ske, det gäller ju framför allt när det handlar om de äldre barnen/eleverna. Vad gäller behovet av stöd i detta är det något tidigt att uttala sig om. Det blir ju också beroende på vilka krav på redovisning som den sociala investeringsfonden och andra intressenter ställer på verksamhetens återrapportering och bör därför utvecklas i dialog med desamma. Malmö 2015-05-11 Anna Kalpakidis Förskoleförvaltningen Rikard Persson Grundskoleförvaltningen Bruno Skärstrand Stadsområdesförvaltning Väster 1 Malmö stad Stadsområdesnämnd Väster Protokollsutdrag Sammanträdestid 2015-06-23 kl. 17:00 Sluttid: 18:30 Plats Mathildenborgs aula, Rudbecksgatan 1 Beslutande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Jamal El Haj (S), Ordförande Marie Engqvist (MP), Vice ordförande Göran Wiberg (M), Andre vice ordförande Ulla-Britt Larsson (S) Leif Bengtsson (S) Britt-Louise Nilsson (S) Peter Nilsson (S) Tonni Andersson (SD) Ilvars Hansson (SD) Ylvar Emanuelsson (V), Ersättare Ragnhild Ståleker (M), Ersättare Anna Adell (M), Ersättare Håkan Linné (FP), Ersättare Nahid Biglari (S) Alai Javardahi (S) Linda Attin (S) Ricardo Tarrida Thuré (S) Birk Andersson (MP) Mats Hansson (SD) tf stadsområdesdirektör Mats Carlfalk Justering Leif Bengtsson Göran Wiberg 2015-06-29 Protokollet omfattar §88 Utses att justera 2 § 88 Delrapport 2015 sociala investeringsfonden SOFV-2015-600 Sammanfattning Innan omorganisationen 2013 tilldelades Stadsdelsförvaltning Limhamn-Bunkeflo medel för utveckling av det gränsöverskridande teamet. I samband med detta behövde på nytt klaras ut hur fördelningen av återbetalning skulle ske mellan de tre förvaltningarna vilket sköt upp starten jämfört med ursprunglig planering. Efter att detta nya beslut tagits så startade under hösten 2014 förberedelserna genom rekrytering av personal m.m. med inriktning på uppstart 2015, vilket skedde den 23 februari 2015. Beslut Stadsområdesnämnd Väster beslutar att godkänna föreliggande delrapport som återrapportering till kommunstyrelsen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, rapport soc. investeringsfond rapport Begäran om återrapportering från STK Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster Protokollsutdrag §111 Sammanträdestid Plats Ledamöter Ersättare Fackligt förtroendevalda Ej närvarande Övriga deltagare Underskrifter 2015-06-18 kl. 17:30 - 19.45 Draken, Agnesfridsvägen 2, Malmö Andreas Konstantinides (S), Ordförande Sadiye Altundal (V), Vice ordförande John Roslund (M), Andre vice ordförande Preben Andersson (S) Ulla-Britt Mattisson (S) Paul Andersson (S) Valentina Stojanovska (S) Jannika Badin (MP) Lena Hamilton (M) Tea Kurt (M) Ulla Herbert (FP) Anders Olsson (SD) Nima Gholam Ali Pour (SD) Eyüp Kurtulmus (S) Mira Markovinovic (S) El-Bachir El-Idrissi (S) Mariam Ismail Daoud (S) Åsa Durgut (S) Ted Shirazi (V) Havva Karanlik-Aydin (MP) Ingrid Gunnarson (M) Roland Hellborg (M) Ahmad Jaro (M) Tobias Pålsson (M) Peter Jangbro (SD) Mariola Hansson (SD) Birgitta Nimgård, Vision Lena Hamilton (M) Tea Kurt (M) Mira Markovinovic (S) Britt-Marie Pettersson, stadsområdesdirektör Anna Pettersson Gustafsson, verksamhetscontroller Jesper Lindkvist, nämndsekreterare Sekreterare ............................................ Jesper Lindkvist Ordförande ........................................... ………………………………… Andreas Konstantinides (S) Justerande ........................................... John Roslund (M) ………………………………… Paul Andersson (S) § 105 Sammanträdet öppnas, fastställande av dagordning Beslut Stadsområdesnämnd Öster beslutar att fastställa dagordningen för sammnanträdet. Stadsområdesnämnd Öster beslutar att ärende §111 Sommartjänstgöring Stadsområdesnämnd Östers Myndighetsutskott 2015 utgår från dagordningen. § 111 Delrapport rörande sociala investeringsfonden – Lärande hela dagen SOFÖ-2015-98 Sammanfattning Stadsdelsförvaltningar Rosengård och Husie beviljades juli 2013 medel till Lärande hela dagen (LHD) genom Sociala investeringsfonden i syfte att investera i tidiga och stödjande insatser för barn och ungas utveckling. Arbetet riktas till barn i åk f-6 på Rosengårdsskolan och Videdalsskolan. I enlighet med ärende STK-2013-219 har stadskontoret ombett de nämnder som beviljats medel att inkomma med delrapporter över sina respektive satsningar senast 2015-06-30. Målsättningen i enlighet med ansökan är ökad måluppfyllelse för elever och på sikt minskat behov av särskilt stöd och skoldaghemsplaceringar. Projektet genomförs i dialog mellan avdelningen för områdesutveckling och respektive skola. Fem arbetsområden framhölls som prioriterade i ansökan: Arbete för att främja närvaro, Föräldradelaktighet, Meningsfull fritid, Likabehandlings- och trygghetsskapande arbete och Läxstöd. Under projekttiden har skolorna tydligare tagit huvudansvar för närvaroarbete, föräldradelaktighet samt läxstöd. Insatser kopplade till meningsfull fritid, likabehandling och trygghet har tydligare blivit huvudfokus för LHD. Videdalskolan och Rosengårdsskolan har inte samma behov och förväntningar avseende LHD och valet av fokus och insatser varierar därför mellan skolorna. Resultaten varierar över tid vilket gör det svårt att dra sammanfattande slutsatser avseende utvecklingen. Att erbjuda barn och unga tillgång till meningsfull fritid efter skoltid genom aktiviteter de själva valt och varit med att utforma har lett till att fler barn deltagit och fått ta del av föreningslivet. I snitt deltar ca 180 barn i veckan i LHD:s aktiviteter efter skoltid och det finns ett pågående samarbetet med 14 olika externa aktörer. Alla insatser som lyckas förhindra att barn marginaliseras eller hamnar i utanförskap är samhällsekonomiskt lönsamma. Det kräver en speciell kunskap för att tydligt visa och mäta framtida besparingar. Denna kompetens saknar verksamheterna i dagsläget. Följeforskning på Lärande hela dagen är därför under planering för att evidensbaserat kunna visa på huruvida investeringstanken och den ekonomiska kalkylen håller. Beslut Stadsområdesnämnd Öster beslutar att godkänna "Delrapport Lärande hela dagen" samt vidaresända det till kommunstyrelsen Anders Olsson (SD) inkommer med ett särskilt yttrande, (bilaga 1). Ulla Herbert (FP) inkommer med ett särskilt yttrande, (bilaga 2). Beslutsunderlag Angående återrapportering - delrapport sociala investeringsfonden Ansökan sociala investeringsfonden - Lärande hela dagen G-AU-2015-06-08 Delrapport rörande sociala investeringsfonden - Lärande hela dagen Malmö stad 1 (11) Stadsområdesförvaltning Öster Datum Tjänsteskrivelse 2015-05-28 Vår referens Julia Magnusson Planeringssekreterare [email protected] Delrapport rörande sociala investeringsfonden – Lärande hela dagen SOFÖ-2015-98 Sammanfattning Stadsdelsförvaltningar Rosengård och Husie beviljades juli 2013 medel till Lärande hela dagen (LHD) genom Sociala investeringsfonden i syfte att investera i tidiga och stödjande insatser för barn och ungas utveckling. Arbetet riktas till barn i åk f-6 på Rosengårdsskolan och Videdalsskolan. I enlighet med ärende STK-2013-219 har stadskontoret ombett de nämnder som beviljats medel att inkomma med delrapporter över sina respektive satsningar senast 2015-06-30. Målsättningen i enlighet med ansökan är ökad måluppfyllelse för elever och på sikt minskat behov av särskilt stöd och skoldaghemsplaceringar. Projektet genomförs i dialog mellan avdelningen för områdesutveckling och respektive skola. Fem arbetsområden framhölls som prioriterade i ansökan: Arbete för att främja närvaro, Föräldradelaktighet, Meningsfull fritid, Likabehandlingsoch trygghetsskapande arbete och Läxstöd. Under projekttiden har skolorna tydligare tagit huvudansvar för närvaroarbete, föräldradelaktighet samt läxstöd. Insatser kopplade till meningsfull fritid, likabehandling och trygghet har tydligare blivit huvudfokus för LHD. Videdalskolan och Rosengårdsskolan har inte samma behov och förväntningar avseende LHD och valet av fokus och insatser varierar därför mellan skolorna. Resultaten varierar över tid vilket gör det svårt att dra sammanfattande slutsatser avseende utvecklingen. Att erbjuda barn och unga tillgång till meningsfull fritid efter skoltid genom aktiviteter de själva valt och varit med att utforma har lett till att fler barn deltagit och fått ta del av föreningslivet. I snitt deltar ca 180 barn i veckan i LHD:s aktiviteter efter skoltid och det finns ett pågående samarbetet med 14 olika externa aktörer. Alla insatser som lyckas förhindra att barn marginaliseras eller hamnar i utanförskap är samhällsekonomiskt lönsamma. Det kräver en speciell kunskap för att tydligt visa och mäta framtida besparingar. Denna kompetens saknar verksamheterna i dagsläget. Följeforskning på Lärande hela dagen är därför under planering för att evidensbaserat kunna visa på huruvida investeringstanken och den ekonomiska kalkylen håller. Förslag till beslut SIGNERAD 2015-05-28 Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna ”Delrapport Lärande hela dagen” samt vidaresända det till kommunstyrelsen 2 (11) Beslutsunderlag • • • Angående återrapportering - delrapport sociala investeringsfonden Ansökan sociala investeringsfonden - Lärande hela dagen G-AU-2015-06-08 Delrapport rörande sociala investeringsfonden - Lärande hela dagen Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2015-06-08 Stadsområdesnämnd Öster 2015-06-18 Ärendet Inledning Stadsdelsförvaltningar Rosengård och Husie beviljades juli 2013 medel till Lärande hela dagen (LHD) med syfte att investera i tidiga och stödjande insatser för barn och ungas utveckling. Insatsen har riktats till barn i åk f-6 på Rosengårdsskolan och Videdalsskolan. I enlighet med ärende STK-2013-219 har stadskontoret ombett de nämnder som beviljats medel att inkomma med delrapporter över sina respektive satsningarna senast 2015-06-30. Nedanstående rapport utgår från frågor sammanställda av stadskontoret avseende investeringarnas hittills uppnådda värde, resultat och effekter. Bakgrund Målsättningen i enlighet med ansökan till sociala investeringsfonden för LHD i Rosengårdsskolan och Videdalsskolan är ökad måluppfyllelse för elever och på sikt minskat behov av särskilt stöd och skoldaghemsplaceringar. Detta ska uppnås genom ett brett lärandeperspektiv med fokus på jämlikhet och likabehandling med målsättningen att bidra till ökad delaktighet och en god självkänsla hos barnen. Samtidigt stärks skolans koppling till hemmet och föräldrars delaktighet i barnens skolgång. Nedanstående fem arbetsområden framhölls som prioriterade i ansökan: 1. Arbete för att främja närvaro 2. Föräldradelaktighet 3. Meningsfull fritid 4. Likabehandlings- och trygghetsskapande arbete 5. Läxstöd Projektet genomförs i tät och kontinuerlig dialog mellan avdelningen för områdesutveckling och respektive skola. Insatsen omfattar fem barn -och ungdomsledare fördelat på två skolor, tre på Rosengårdsskolan och två på Videdalsskolan. Då det blev sårbart med endast två tjänster på Videdalsskolan valde Stadsområdesförvaltning Öster att kompletterar med ytterligare en tjänst, vilket innebär att det i dagsläget tjänstgör tre barn och ungdomsledare. 1.) Vilka resultat har ni sett av insatsen så här långt? Det övergripande målet är att stärka och förbättra livsvillkoren för barn och unga – kan ni se resultat som bidrar till detta? Under projekttiden har skolorna tydligare tagit huvudansvar för närvaroarbete, föräldradelaktighet samt läxstöd. Insatser kopplade till meningsfull fritid, likabehandling och trygghet har tydligare blivit huvudfokus för LHD. Videdalskolan och Rosengårdsskolan har inte samma behov och förväntningar avseende LHD och fokus och insatser varierar därför mellan skolorna. 3 (11) Arbetet för att främja närvaro Effektmål: • Hundraprocentig skolnärvaro efter 3 år. Operativt mål: • Metodutveckling och implementering av arbetssätt som innefattar direktkontakt och hembesök. Skolorna tar eget huvudansvar för insatsen. Det finns i dagsläget ingen tillförlitlig och jämförbar statistik som mäter elevernas närvaro beroende på att närvaron inte registreras systematiskt för samtliga lektioner. Under våren 2015 har skolorna och LHD utformat ett system där elevnärvaron fastställs utifrån en baslinje. Under två veckor varje termin kommer noggrann närvarostatistik att mätas från alla klasser i åk 1-6. Detta för att kunna få fram statistik som möjliggör jämförande år från år. Utifrån resultaten kommer coachande samtal kunna erbjudas de barn som börjar visa tendenser till minskad närvaro. Föräldradelaktighet Effektmål: • Minst 75 procent närvaro på föräldramöten efter 3 år. Operativt mål: • Arrangera minst ett Föräldracafé per termin på skolan • Minst ett hembesök per elev ska genomföras av barn- och ungdomsledare/mentor. • Arrangera och genomföra minst en COPE-utbildning per termin på skolan Skolorna för inte statistik över föräldranärvaro och LHD är inte involverade i alla sammanhang där föräldrar är inbjudna till exempel vid klassträffar. LHD har inlett ett samarbete med föräldrakommunikatörerna på Rosengårdsskolan och för sedan HT 2014 deltagarstatistik för de gemensamma aktiviteterna. Under HT 2014 deltog 95 föräldrar och under VT 2015 har sammanlagt 39 föräldrar deltagit vid olika aktiviteter, bland annat frukostmöten. Under VT 2015 har även tre föräldracaféer genomförts i Rosengårdsskolan med i snitt 10 deltagande föräldrar vid varje tillfälle. Första COPE–utbildningen genomförs under hösten 2015 i Videdalskolan. Rosengårdsskolan har flera olika aktiviteter för föräldrar samt ett fungerande föräldraråd och anser inte att det finns något behov i dagsläget av utbildningen. Avseende hembesök tar skolorna själv ansvar för dessa. 4 (11) LHD har en Facebook-sida ”Fritid i Öster” med 240 följare dit föräldrar bjuds in och kan följa aktiviteterna och lämna kommentarer. Samtliga aktiviteter som erbjuds inom LHD kräver en så kallad medgivandeblankett med underskrift av vårdnadshavare. Meningsfull fritid Effektmål: • En tioprocentig ökning i föreningsdelaktighet av barn och unga efter 3 år. Detta mäts inom ramen för screening-arbetet. Operativt mål: • • Arrangera meningsfulla fritidsaktiviteter för samtliga åldersgrupper på Rosengårdsskolan och Videdalsskolan, i samverkan med det omgivande samhället. Initiera samarbeten med minst fem externa aktörer per läsår. Genom att erbjuda barn och unga tillgång till meningsfull fritid efter skoltid med aktiviteter de själva valt och varit med att utforma har fler barn kunnat ta del av nya aktiviteter. Det förs en kontinuerlig dialog med olika föreningar kring att underlätta möjligheter för att fler barn även ska kunna bli föreningsaktiva i förlängningen. Föreningar erbjuds genom LHD en plattform att visa upp sin verksamhet på och erbjuda aktiviteter för barn de kanske annars inte kommit i kontakt med. Alla aktiviter inom LHD är kostnadsfria vilket ger barn oavsett familjens ekonomiska situation möjlighet till aktivitet och meningsfull fritid. I snitt deltar ca 180 barn i veckan i LHD:s aktiviteter efter skoltid och det finns ett pågående samarbetet med 14 olika externa aktörer. Möjligheten för barnen i Rosengårdsskolan att börja dagen med frukost erbjuds genom ”Frukostklubben” i samarbetet med Röda Korset och 678 besök i frukostklubben är noterade hittills under 2015. LHD har även ett gott samarbete med Malmö Civila Ryttarförening (MCR) där barn en gång i veckan under hela året fått möjlighet att prova på ridning. 132 barn har deltagit och hittills har 5 barn på egen hand fortsatt rida i föreningen. Många ungdomar som vanligtvis inte skulle komma i kontakt med sporten har fått en möjlighet att prova. Eftersom ridning är en förhållandevis dyr sport erbjöds ungdomarna möjlighet att genom att vara ”ledare” för handikappsridning på MCR kunna betala sina egna lektioner vilket varit uppskattat. Speciella elev –och ungdomsledda aktiviteter har utformats där barn har fått möjlighet att aktivt bidra både till sin egen och andra barns fritidsysselsättning. Dans och parkour är aktiviteter som initierats och letts av barnen med stöd av barn -och ungdomsledarna inom LHD. Under skolåret 2014/15 har två elever i åk 4 varit ledare för parkour för mellanstadiet och i snitt har 7 ungdomar deltagit vid fem tillfällen, dans har hållits av två flickor i åk 5 och även där har i snitt 7 ungdomar deltagit vid fem tillfällen. Barnen som leder aktiviteten får en möjlighet att ta ansvar vilket tydligt bidrar till ökad självkänsla. De som leder aktiviteterna blir positiva förebilder och de som deltar får en möjlighet att på ett enkelt sätt prova på, en för dem, ny aktivitet. 5 (11) Genom att LHD även erbjuder olika former av aktiviteter som efterfrågas av barnen till exempel matlagning och bakning får barnen möjlighet att träna på både samarbete och vardagssysslor som kan komma att behövas senare i livet. Denna typ av aktivitet går också tydligt att koppla till skolämnen som till exempel matematik, svenska och hemkunskap. Samarbetet mellan LHD i Rosengårdsskolan och Videdalsskolan har kunnat överbrygga föreställningar eleverna tidigare haft om varandra vilket bidrar till bättre förutsättningar för integration då barnen tänker allt mindre i ”vi och dom” mellan olika områden. I början av skolåret fanns en rädsla hos elever från Videdalsskolan att delta i aktiviteter på Rosengårdsskolan även om de var intresserade. I dagsläget deltar i snitt ett tiotal elever från Videdalsskolan i aktiviteter på Rosengårdsskolan och ungefär lika många från Rosengårdsskolan i aktiviteter på Videdalskolan. Samma tendens finns avseende lovverksamhet då barn och ungdomar rör sig betydligt mer över hela området för att delta i de aktiviteter som erbjuds. Likabehandlings och trygghetsskapande arbete Effektmål: • Ökad trygghet och välbefinnande hos elever på Rosengårdsskolan och Videdalsskolan. Detta mäts genom årlig attitydundersökning. Operativt mål: • • Arrangera lärande lek- och rastverksamhet dagligen som syftar till att stärka skolornas värdegrundsarbete Stödja befintligt elevrådsarbete samt verka för en utveckling av denna Värdegrundsarbetet och stödjande samtal Under skoldagen utför LHD förebyggande och främjande arbete i form av värderingsövningar och likabehandlingsarbete, enskild coachning och olika typer av enskilda stödjande samtal. I de utvärderingar som görs kontinuerligt i samband med värdegrundsarbete och stödjande samtal i klassrummen uttrycker de involverade barnen att de känner sig stärkta och mer sedda i klassrummet. Exempel från utvärdering efter genomfört värdegrunds och likabehandlingsarbete: ”Jag har lärt mig att inte kommentera saker, att man ska vara artig, bara för att jag tror att något är okej betyder det inte att personen tycker det”. -”Jag har lärt mig att visa mer respekt mot andra och att alla är lika värda”, ”att jag ska koncentrera mig mer på lektionerna”, ”att inte bry mig så mycket om någon snackar bredvid mig”. ”Jag har lärt mig mer hur man ska vara mot andra och visa respekt”. Värdegrunds -och likabehandlingsarbetet genomförs i samarbete med pedagoger på skolorna. I de klasser LHD haft värderingsövningar har lärare uppmärksammat att det skett en förändring i bemötandet eleverna emellan och att de börjat visa större respekt mot varandra i klassrummen. Bland annat avbryter eleverna inte varandra i lika stor utsträckning, lyssnar mer på varandra och kan i större utsträckning respektera att andra har åsikter som inte alltid överensstämmer med deras egna. 6 (11) Exempel på svar från pedagoger i genomförd utvärdering: -”Miljön i klassrummet har blivit lugnare efter värderingsövningarna”. I syfte att stödja enskilda barn att identifiera känslor både hos sig själv och hos andra och öka empatiförmågan, för att på så vis motverka att barnen utsätter andra barn för kränkande handlingar, har enskilda stödjande samtal genomförts utifrån SET. SET är en metod för socioemotionell träning. Under tio lektioner á 30 min tränas barnet i att identifiera och namnge känslor hos sig själv och andra med hjälp av samtalskort så kallade ”nallekort” och sedan prata om hur dessa känslor kan uppstå. I de genomförda utvärderingarna uttrycker barnen att de "lärt känna varandra bättre", "jag har lärt sig hur man är mot andra", "jag har lärt mig räcka upp handen och visa respekt". Samtalen utvärderas även utifrån samtal med skolpersonal. Rastverksamhet Under åtta tillfällen i veckan på varje skola befinner sig barn och ungdomsledarna på skolgården och leder olika aktiviteter. Genom en varierad och strukturerad lekmiljö får barnen lära sig turtagning, spelregler och att vara en god kamrat. Samtidigt får barn -och ungdomsledarna möjligheten att bygga bärande relationer med barnen på skolan. Relationen är viktig i barnens upplevelse av att det finns vuxna på skolan som de kan lita på Lärare har i utvärderingssamtal beskrivit att lektionerna sätter igång snabbare efter rasterna dels på grund av att det faktiskt uppstår färre konflikter och dels då de konflikter som uppstår kan lösas direkt genom att LHD är närvarande. Även föräldrar har i samtal gett uttryck för att de märkt att barnen känner sig tryggare på rasterna när LHD är närvarande. Mätresultat för genomförda elevenkäter Elevenkäten från läsåret 2014/15 avseende den upplevda tryggheten i skolan visar att utvecklingen är positiv på Videdalskolan. På frågan kring om de kände sig trygga i skolan var det 15 % fler som svarade positivt på denna fråga än tidigare år 2013/14 Motsvarande siffror för Rosengård visar en minskning med 26 % i andel elever som upplever att de känner sig trygga i skolan från 91 % till 65 %. Andel ungdomar på Videdalsskolan som uppger att vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon varit elak mot en elev har ökat från 75 % till 83 % mellan 13/14 och 14/15 och andel som svarar att de vet vem de kan prata med om någon har varit elak mot en elev har ökat från 84 % till 92 % mellan dessa två perioder. Motsvarande siffror på Rosengårdsskolan visar en minskning av andel ungdomar som uppger att vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon varit elak mot en elev från 97 % till 70 % och en minskning av andelen som svara att de vet vem de kan prata med om någon har varit elak mot en elev från 89 % till 66 %. Den gemensamma analysen och kommentaren till ovanstående försämring av resultaten på Rosengårdsskolan är troligtvis att mätningarna för skolår 2013/14 genomfördes i direkt anslutning till att åk 7-9 flyttades. Den för skolan betydligt högre siffrorna än vanligt återspeglar den omedelbara lättnad och det upplevda lugn som infann sig när de äldre barnen började på andra skolor. Försämringen mellan skolår 2013/14 och 2014/15 återspeglar en återgång till en för skolan mer ”normal” nivå. Samtlig personal i skolan ger i dagsläget uttryck för att ”skolan aldrig har varit lugnare”, skolre- 7 (11) sultaten har höjts och kränkningar och incidenter har sjunkit med nära 60 %. Det är ett mål i sig både för skolan och LHD att aktivt fokusera på elevernas medvetenhet och bidra till att barnen får högre förväntningar både på sig själva och på omgivningen vilket även det kan vara en anlednings till försämrade resultat. Läxstöd Effektmål: • Ökad måluppfyllelse på nationella proven för elever i åk 4-6. Operativt mål: • Bistå vid läxstöd minst en gång i veckan i åk 1-6. • Utveckla samarbete med externa aktörer avseende läxhjälp LHD erbjuder läsgrupper efter skoltid i samarbete med områdesbiblioteken där elever i åk 5 och 6 erbjuds möjlighet att träna högläsning en gång per vecka efter skoltid. På Rosengårdsskolan har man träffats 18 gånger och på Videdalsskolan 11 gånger under läsåret 2014/15. I Videdalsskolan har i snitt 7 elever deltagit varje gång (total 80 barn) och i Rosengårdsskolan har i snitt 18 barn deltagit per gång (total 146 barn). På Rosengårdsskolan har LHD ett samarbete med Drivkraft Malmö som under läsåret 2014/15 haft 26 läxhjälpstillfällen med totalt deltagare vid dessa tillfällen. Drivkraft Malmö har även erbjudit mentorskap för barn på skolan och fyra barn har i dagsläget en mentor. Andelen skoldaghemsplaceringar I ansökan till sociala investeringsfonden framhålls att arbetet genom LHD på sikt ska leda till att kostnaderna för bland annat skoldaghemsplaceringar ska minska. Beräknad kostnad per skoldaghemsplacering är mellan 250 000- 500 000 SEK beroende på typ av placering. Enligt Grundskoleförvaltningens kvalitetsavdelning, som sammanställer ansökningar till skoldaghemsplaceringar för samtliga skolor i Malmö, finns inga ansökningar från Videdalskolan och Rosengårdsskolan under 2012 – HT 2013 gällande elever i Åk 1-6. Detta kan förklaras med att före omorganisationen ansökte skolorna direkt till de resursverksamheter som fanns inom respektive stadsområdesförvaltning. För Rosengårds skolor fanns Resursskolan och samverkansundervisningen och för Husies skolor Thymusskolan. Statistik efter omorganisationen visar på en viss minskning av ansökan till skoldaghemsplaceringar mellan VT 2014- VT 2015. VT 2014: 1 elev i åk 1 från Rosengårdsskolan ansökte- erhöll placering till HT -15 1 elev i åk 5 från Rosengårdsskolan ansökte-erhöll ej placering. 1 elev i åk 5 från Rosengårdsskolan ansökte- erhöll placering HT 14 HT 2014: 1 elev i åk 5 från Rosengårdsskolan ansökte – erhöll placering till HT 15 1 elev i åk 6 från Videdalsskolan ansökte – erhöll placering VT 15 VT 2015: Inga ansökningar från Rosengårdsskolan eller Videdalsskolan gällande elever i Åk1-6 inkom un- 8 (11) der VT15. 2.) I vilken utsträckning har det faktum att medlen kommit från den sociala investeringsfonden bidragit till eller hindrat arbetet med insatsen så här långt? Investeringen från sociala investeringsfonden har erbjudit en möjlighet att utveckla och testa ett innovativt förebyggande arbete och att i tätt samarbete mellan skola och fritidsverksamhet prova på olika metoder kring utvecklandet av verksamheten. De lite yngre barnen på Videdalsskolan och Rosengårdsskolan har satts i fokus på ett nytt sätt och olika professioner har fått möjlighet att delta i en läroprocess och att prova på olika metoder samt utbyta erfarenheter. Det är lika viktigt att få möjlighet att utveckla beprövade metoder som att få möjlighet att prova på nya när det kommer till förebyggande och främjande insatser bland barn. 3.) Håller den ekonomiska kalkylen? Har ni någon uppfattning om investeringstanken håller? Alla insatser som lyckas förhindra att barn marginaliseras eller hamnar i utanförskap är samhällsekonomiskt lönsamma men att tydligt visa och mäta framtida besparingarna och att den ekonomiska kalkylen håller kräver speciell kunskap och kompetens verksamheterna i dagsläget till stor del saknar. Följeforskning på Lärande hela dagen är därför under planering för att evidensbaserat kunna visa på huruvida investeringstanken och den ekonomiska kalkylen håller. LHD:s verksamhet är i första hand en förebyggande och främjande insats, ett hälsofrämjande arbete som syftar till att stärka barnen i att göra bra val i sina liv och för att förhindra att problem uppstår. Tanken är att genom att minska riskfaktorer som skolmisslyckanden och avsaknad av anknytning till skolan kan man förebygga reella problem i framtiden. LHD har ett brett fokus både på att minska riskfaktorer och på att öka skyddsfaktorer. I ansökan till sociala investeringsfonden finns ett fokus på att minska antalet skoldaghemsplaceringar vilket ska leda till framtida besparingar. Analyser av effekter och framtida besparingar kring tidiga insatser för barn och unga, då man också samtidigt måste visa på vad som är orsaken till olika effekter, är svåra att genomföra. Något enklare är det att mäta kända skyddsfaktorer såsom delaktighet, inflytande, trygghet och trivsel i skolan, sociala förmågor och allmän fysisk och psykisk hälsa. 4.) Har arbetet som finansierats från sociala investeringsfonden påverkat andra verksamheter inom ditt arbetsfält? På vilket sätt? Har det blivit spridningseffekter, positiva synergieffekter eller har det tagit resurser från annat? Har arbetet blivit mer verksamhetsöverskridande? Lärande hela dagen finns idag på flera skolor i stadsområde Öster som kan ta del av varandras erfarenheter och goda exempel. LHD riktade sig tidigare endast till åk 6-9. Finansieringen via sociala investeringsfonden har möjliggjort ett förebyggande med en yngre målgrupp på Rosengårdsskolan och Videdalsskolan vilket har lett till att även de andra skolorna kan ta del av exempel på effekter av ett förebyggande arbetet i ett tidigare skede i barnens liv. Hela LHD i stadsområdet tar del av synergieffekter av arbetet i Rosengård och Videdalskolan bl.a. genom tydligare krav på utvärdering och uppföljning. Nya arbetssätt har väckt intresse och efterfrågats från andra skolor till exempel arbete med delaktighet på Videdalskolan i samarbetet med SO lärare där man arbetar med olika former av ”medborgarförslag”. 9 (11) ”Hela familjen”, ett annat samarbetsprojekt som finansieras via sociala investeringsfonden omfattar familjer i de två skolornas närområde. De barn och unga som projektet kommer i kontakt med uppmuntras att vända sig till LHD:s verksamheter. Återrapporteringskravet har tydliggjort behovet av samarbetsöverenskommelser som tydligt talar om vilka insatser som ska genomföras och när, vem som ansvarar för vad och hur effekterna av olika insatser ska följas upp och mätas. Dessa överenskommelser kommer att användas på samtliga skolor där LHD finns. Sårbarheten som uppstod med endast två barn och ungdomsledare på Videdalskolan har tagit en barn och ungdomsledare från övriga skolor stadsområdet i anspråk. 5.) Hur ser planerna för uppföljning och utvärdering ut? Något som redan gjorts? Behöver ni stöd i arbetet med uppföljning och utvärdering framöver? I så fall vilken typ av stöd? Som tidigare nämnts är följeforskning av Lärande hela dagen under planering för att evidensbaserat kunna visa på huruvida investeringstanken och den ekonomiska kalkylen håller. Följeforskningen ska belysa: • Hur upplever eleverna Lärande hela dagens verksamhet? • Hur upplever skolan Lärande hela dagens verksamhet? • Vilka effekter ger Lärande hela dagens insatser på Rosengårdskolan och Videdalsskolan? • På vilket sätt kan dessa eventuella effekter kvantifieras och ses ur ett socialt investeringsperspektiv? Så kallad ”screening” är ett utvärderingsverktyg som i samarbetet mellan skola och fritidsverksamhet har utvecklats under flera år. Screening bygger på ett strukturerat samtal med barn och unga med fokus på friskfaktorer där varje elev uppmärksammas positivt i ett samtal om vad de upplever som bra och fungerande. Screeningen möjliggör kontinuerlig kartläggning, medvetna val av metoder och systematisk uppföljning över professioner och verksamhetsgränser för att utveckla verksamhetens arbete utifrån elevernas egna upplevda behov och aktuell forskning. Värdegrundsarbete utvärderas efter varje utfört uppdrag genom frågor baserade på ungdomarnas upplevelser och självskattning. Detta ger en omedelbar feedback hurivida ungdomarna har tagit till sig arbetet och om det finns mer att jobba med i just den klassen. Individuella coachinginsatserna utförs av barn och ungdomsledarna på skolorna för att öka elevernas motivation och lust till skolarbete. Coachingarbetet utvärderas gemensamt; barn -och ungdomsledare tillsammans med ansvarig mentor och elev och även föräldrarna inkluderas. Deltagarstatistik är ett mätverktyg som påvisar om aktiviteter är populära och fångar ungdomars intresse. 6.) Har ni tankar kring förändringar/förbättringar i arbetet med sociala investeringsfonden i Malmö stad som skulle stödja ert arbete? Vilka och hur? De förbättringar/förändringar som Stadområdesförvaltning Öster ser behov av, bedöms utifrån hittills uppnådda erfarenheter vara desamma för projekt ”Hela familjen” och ”Lärande hela dagen”. Förändringar 10 (11) • Ekonomiskt utrymme för sociala investeringar som kräver längre perspektiv än några år, bedöms i dagsläget inte att rymmas inom befintliga ekonomiska ramar utan kräver extern finansiering. • Många medarbetare saknar kunskap om vad ’sociala investeringar’ betyder. Det är ett begrepp som används i flera sammanhang men det saknas allmän kunskap om vad det faktiskt innebär och framförallt om hur det görs i praktiken. Vidare knyts begreppet ofta till sociala investeringsfonder med konsekvensen att det glöms bort att sociala investeringar är ett sätt att arbeta och inte enbart en fond. • Investeringsfonden ska möjliggöra innovativt arbete som syftar till att förbättra människors välfärd på längre sikt. Det är viktigt att dessa fonder finns att ansöka ifrån även under tuffa ekonomiska omständigheter och inte bara vid positivt ekonomiskt utfall. • Fonden har ett 100 % återbetalningskrav. Erfarenhet från andra kommuner som arbetar med sociala investeringsfonder visar att det är ovanligt med så högt ställda krav. Detta krav har av många setts som ett hinder vilket har resulterat i färre ansökningar, färre godkända projekt och färre framgångsrika exempel på sociala investeringar. • Att ansöka till fonden är väldigt tidskrävande vilket i sig kan utgöra ett hinder. Får man ett avslag är det mycket tid som gått till spillo. I andra kommuner finns rådgivningsgrupper som är behjälpliga vid ansökan och som även kan avfärda ansökan i ett tidigt skede och därmed förhindra onödigt arbete. En rådgivningsgrupp kan även medföra att det byggs upp en kompetens kring ansökningsprocessen så att det t ex produceras bättre mallar vilket med tid ger bättre ansökningar. Fler ansökningar kommer fram och individer och verksamheter uppmanas till större kreativitet. • När en socioekonomisk beräkning görs på framtida besparingar av t.ex. en tidig insats för ungdomar med avvikande beteende redan under lågstadiet kommer kommunen att bära kostnaderna för insatsen. Besparingen däremot kommer troligtvis att synas hos myndigheter som t ex. försäkringskassan, rättsväsendet, polisen, arbetsförmedlingen och sjukvården. Om effekterna av tidiga insatser är övertygande i kombination med en god dialog med andra myndigheter är det kanske möjligt att realisera investeringsfonder mellan flera myndigheter. • Det är viktigt med insatser som möjliggör för medarbetare att ta fram innovativa idéer och främjar en kultur som uppmuntrar intraprenörskap. Många medarbetare har troligtvis förslag på innovativa lösningar som kan spara pengar, tid och medföra skillnader för Malmöbor. • Inte sällan förändras ett projekts förutsättningar under projektets gång såsom organisation, budget eller omvärld. Det är därför viktigt att det finns möjlighet till flexibilitet inom en annars fyrkantiga projektram t ex gällande måluppfyllelse. Förbättringsförslag • Verksamheterna behöver utökat stöd med att ta fram socio-ekonomiska beräkningar. För att på ett övertygande sätt visa på framtida besparingar måste man kunna ta fram 11 (11) specifika beräkningar och inte endast utgå från Skandias övergripande beräkningsmodell. • Att ha inbyggda mätkriterier som är specialanpassade för varje projekt kräver en designkompetens som inte alla besitter. Vidare krävs bra effektmätning och tillgång till följeforskning vilket blir en betydande budgetpost om det köps in externt. Den resurs som i dagsläget finns inom FoU avseende social hållbarhet är inte tillräcklig för att vara behjälplig i alla investeringsprojekt. En egen följeforskningskompetens inom staden skulle möjliggöra att evidensbaserade metoder kan tas fram samt att kunskap om framgångsrika metoder kan spridas på ett strukturerat sätt. Ansvariga Marie Hendra Avdelningschef Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör Malmö stad 1 (11) Stadsområdesförvaltning Öster Datum Tjänsteskrivelse 2015-05-28 Vår referens Julia Magnusson Planeringssekreterare [email protected] Delrapport rörande sociala investeringsfonden – Lärande hela dagen SOFÖ-2015-98 Sammanfattning Stadsdelsförvaltningar Rosengård och Husie beviljades juli 2013 medel till Lärande hela dagen (LHD) genom Sociala investeringsfonden i syfte att investera i tidiga och stödjande insatser för barn och ungas utveckling. Arbetet riktas till barn i åk f-6 på Rosengårdsskolan och Videdalsskolan. I enlighet med ärende STK-2013-219 har stadskontoret ombett de nämnder som beviljats medel att inkomma med delrapporter över sina respektive satsningar senast 2015-06-30. Målsättningen i enlighet med ansökan är ökad måluppfyllelse för elever och på sikt minskat behov av särskilt stöd och skoldaghemsplaceringar. Projektet genomförs i dialog mellan avdelningen för områdesutveckling och respektive skola. Fem arbetsområden framhölls som prioriterade i ansökan: Arbete för att främja närvaro, Föräldradelaktighet, Meningsfull fritid, Likabehandlingsoch trygghetsskapande arbete och Läxstöd. Under projekttiden har skolorna tydligare tagit huvudansvar för närvaroarbete, föräldradelaktighet samt läxstöd. Insatser kopplade till meningsfull fritid, likabehandling och trygghet har tydligare blivit huvudfokus för LHD. Videdalskolan och Rosengårdsskolan har inte samma behov och förväntningar avseende LHD och valet av fokus och insatser varierar därför mellan skolorna. Resultaten varierar över tid vilket gör det svårt att dra sammanfattande slutsatser avseende utvecklingen. Att erbjuda barn och unga tillgång till meningsfull fritid efter skoltid genom aktiviteter de själva valt och varit med att utforma har lett till att fler barn deltagit och fått ta del av föreningslivet. I snitt deltar ca 180 barn i veckan i LHD:s aktiviteter efter skoltid och det finns ett pågående samarbetet med 14 olika externa aktörer. Alla insatser som lyckas förhindra att barn marginaliseras eller hamnar i utanförskap är samhällsekonomiskt lönsamma. Det kräver en speciell kunskap för att tydligt visa och mäta framtida besparingar. Denna kompetens saknar verksamheterna i dagsläget. Följeforskning på Lärande hela dagen är därför under planering för att evidensbaserat kunna visa på huruvida investeringstanken och den ekonomiska kalkylen håller. Förslag till beslut SIGNERAD 2015-05-28 Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna ”Delrapport Lärande hela dagen” samt vidaresända det till kommunstyrelsen 2 (11) Beslutsunderlag • • • Angående återrapportering - delrapport sociala investeringsfonden Ansökan sociala investeringsfonden - Lärande hela dagen G-AU-2015-06-08 Delrapport rörande sociala investeringsfonden - Lärande hela dagen Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2015-06-08 Stadsområdesnämnd Öster 2015-06-18 Ärendet Inledning Stadsdelsförvaltningar Rosengård och Husie beviljades juli 2013 medel till Lärande hela dagen (LHD) med syfte att investera i tidiga och stödjande insatser för barn och ungas utveckling. Insatsen har riktats till barn i åk f-6 på Rosengårdsskolan och Videdalsskolan. I enlighet med ärende STK-2013-219 har stadskontoret ombett de nämnder som beviljats medel att inkomma med delrapporter över sina respektive satsningarna senast 2015-06-30. Nedanstående rapport utgår från frågor sammanställda av stadskontoret avseende investeringarnas hittills uppnådda värde, resultat och effekter. Bakgrund Målsättningen i enlighet med ansökan till sociala investeringsfonden för LHD i Rosengårdsskolan och Videdalsskolan är ökad måluppfyllelse för elever och på sikt minskat behov av särskilt stöd och skoldaghemsplaceringar. Detta ska uppnås genom ett brett lärandeperspektiv med fokus på jämlikhet och likabehandling med målsättningen att bidra till ökad delaktighet och en god självkänsla hos barnen. Samtidigt stärks skolans koppling till hemmet och föräldrars delaktighet i barnens skolgång. Nedanstående fem arbetsområden framhölls som prioriterade i ansökan: 1. Arbete för att främja närvaro 2. Föräldradelaktighet 3. Meningsfull fritid 4. Likabehandlings- och trygghetsskapande arbete 5. Läxstöd Projektet genomförs i tät och kontinuerlig dialog mellan avdelningen för områdesutveckling och respektive skola. Insatsen omfattar fem barn -och ungdomsledare fördelat på två skolor, tre på Rosengårdsskolan och två på Videdalsskolan. Då det blev sårbart med endast två tjänster på Videdalsskolan valde Stadsområdesförvaltning Öster att kompletterar med ytterligare en tjänst, vilket innebär att det i dagsläget tjänstgör tre barn och ungdomsledare. 1.) Vilka resultat har ni sett av insatsen så här långt? Det övergripande målet är att stärka och förbättra livsvillkoren för barn och unga – kan ni se resultat som bidrar till detta? Under projekttiden har skolorna tydligare tagit huvudansvar för närvaroarbete, föräldradelaktighet samt läxstöd. Insatser kopplade till meningsfull fritid, likabehandling och trygghet har tydligare blivit huvudfokus för LHD. Videdalskolan och Rosengårdsskolan har inte samma behov och förväntningar avseende LHD och fokus och insatser varierar därför mellan skolorna. 3 (11) Arbetet för att främja närvaro Effektmål: • Hundraprocentig skolnärvaro efter 3 år. Operativt mål: • Metodutveckling och implementering av arbetssätt som innefattar direktkontakt och hembesök. Skolorna tar eget huvudansvar för insatsen. Det finns i dagsläget ingen tillförlitlig och jämförbar statistik som mäter elevernas närvaro beroende på att närvaron inte registreras systematiskt för samtliga lektioner. Under våren 2015 har skolorna och LHD utformat ett system där elevnärvaron fastställs utifrån en baslinje. Under två veckor varje termin kommer noggrann närvarostatistik att mätas från alla klasser i åk 1-6. Detta för att kunna få fram statistik som möjliggör jämförande år från år. Utifrån resultaten kommer coachande samtal kunna erbjudas de barn som börjar visa tendenser till minskad närvaro. Föräldradelaktighet Effektmål: • Minst 75 procent närvaro på föräldramöten efter 3 år. Operativt mål: • Arrangera minst ett Föräldracafé per termin på skolan • Minst ett hembesök per elev ska genomföras av barn- och ungdomsledare/mentor. • Arrangera och genomföra minst en COPE-utbildning per termin på skolan Skolorna för inte statistik över föräldranärvaro och LHD är inte involverade i alla sammanhang där föräldrar är inbjudna till exempel vid klassträffar. LHD har inlett ett samarbete med föräldrakommunikatörerna på Rosengårdsskolan och för sedan HT 2014 deltagarstatistik för de gemensamma aktiviteterna. Under HT 2014 deltog 95 föräldrar och under VT 2015 har sammanlagt 39 föräldrar deltagit vid olika aktiviteter, bland annat frukostmöten. Under VT 2015 har även tre föräldracaféer genomförts i Rosengårdsskolan med i snitt 10 deltagande föräldrar vid varje tillfälle. Första COPE–utbildningen genomförs under hösten 2015 i Videdalskolan. Rosengårdsskolan har flera olika aktiviteter för föräldrar samt ett fungerande föräldraråd och anser inte att det finns något behov i dagsläget av utbildningen. Avseende hembesök tar skolorna själv ansvar för dessa. 4 (11) LHD har en Facebook-sida ”Fritid i Öster” med 240 följare dit föräldrar bjuds in och kan följa aktiviteterna och lämna kommentarer. Samtliga aktiviteter som erbjuds inom LHD kräver en så kallad medgivandeblankett med underskrift av vårdnadshavare. Meningsfull fritid Effektmål: • En tioprocentig ökning i föreningsdelaktighet av barn och unga efter 3 år. Detta mäts inom ramen för screening-arbetet. Operativt mål: • • Arrangera meningsfulla fritidsaktiviteter för samtliga åldersgrupper på Rosengårdsskolan och Videdalsskolan, i samverkan med det omgivande samhället. Initiera samarbeten med minst fem externa aktörer per läsår. Genom att erbjuda barn och unga tillgång till meningsfull fritid efter skoltid med aktiviteter de själva valt och varit med att utforma har fler barn kunnat ta del av nya aktiviteter. Det förs en kontinuerlig dialog med olika föreningar kring att underlätta möjligheter för att fler barn även ska kunna bli föreningsaktiva i förlängningen. Föreningar erbjuds genom LHD en plattform att visa upp sin verksamhet på och erbjuda aktiviteter för barn de kanske annars inte kommit i kontakt med. Alla aktiviter inom LHD är kostnadsfria vilket ger barn oavsett familjens ekonomiska situation möjlighet till aktivitet och meningsfull fritid. I snitt deltar ca 180 barn i veckan i LHD:s aktiviteter efter skoltid och det finns ett pågående samarbetet med 14 olika externa aktörer. Möjligheten för barnen i Rosengårdsskolan att börja dagen med frukost erbjuds genom ”Frukostklubben” i samarbetet med Röda Korset och 678 besök i frukostklubben är noterade hittills under 2015. LHD har även ett gott samarbete med Malmö Civila Ryttarförening (MCR) där barn en gång i veckan under hela året fått möjlighet att prova på ridning. 132 barn har deltagit och hittills har 5 barn på egen hand fortsatt rida i föreningen. Många ungdomar som vanligtvis inte skulle komma i kontakt med sporten har fått en möjlighet att prova. Eftersom ridning är en förhållandevis dyr sport erbjöds ungdomarna möjlighet att genom att vara ”ledare” för handikappsridning på MCR kunna betala sina egna lektioner vilket varit uppskattat. Speciella elev –och ungdomsledda aktiviteter har utformats där barn har fått möjlighet att aktivt bidra både till sin egen och andra barns fritidsysselsättning. Dans och parkour är aktiviteter som initierats och letts av barnen med stöd av barn -och ungdomsledarna inom LHD. Under skolåret 2014/15 har två elever i åk 4 varit ledare för parkour för mellanstadiet och i snitt har 7 ungdomar deltagit vid fem tillfällen, dans har hållits av två flickor i åk 5 och även där har i snitt 7 ungdomar deltagit vid fem tillfällen. Barnen som leder aktiviteten får en möjlighet att ta ansvar vilket tydligt bidrar till ökad självkänsla. De som leder aktiviteterna blir positiva förebilder och de som deltar får en möjlighet att på ett enkelt sätt prova på, en för dem, ny aktivitet. 5 (11) Genom att LHD även erbjuder olika former av aktiviteter som efterfrågas av barnen till exempel matlagning och bakning får barnen möjlighet att träna på både samarbete och vardagssysslor som kan komma att behövas senare i livet. Denna typ av aktivitet går också tydligt att koppla till skolämnen som till exempel matematik, svenska och hemkunskap. Samarbetet mellan LHD i Rosengårdsskolan och Videdalsskolan har kunnat överbrygga föreställningar eleverna tidigare haft om varandra vilket bidrar till bättre förutsättningar för integration då barnen tänker allt mindre i ”vi och dom” mellan olika områden. I början av skolåret fanns en rädsla hos elever från Videdalsskolan att delta i aktiviteter på Rosengårdsskolan även om de var intresserade. I dagsläget deltar i snitt ett tiotal elever från Videdalsskolan i aktiviteter på Rosengårdsskolan och ungefär lika många från Rosengårdsskolan i aktiviteter på Videdalskolan. Samma tendens finns avseende lovverksamhet då barn och ungdomar rör sig betydligt mer över hela området för att delta i de aktiviteter som erbjuds. Likabehandlings och trygghetsskapande arbete Effektmål: • Ökad trygghet och välbefinnande hos elever på Rosengårdsskolan och Videdalsskolan. Detta mäts genom årlig attitydundersökning. Operativt mål: • • Arrangera lärande lek- och rastverksamhet dagligen som syftar till att stärka skolornas värdegrundsarbete Stödja befintligt elevrådsarbete samt verka för en utveckling av denna Värdegrundsarbetet och stödjande samtal Under skoldagen utför LHD förebyggande och främjande arbete i form av värderingsövningar och likabehandlingsarbete, enskild coachning och olika typer av enskilda stödjande samtal. I de utvärderingar som görs kontinuerligt i samband med värdegrundsarbete och stödjande samtal i klassrummen uttrycker de involverade barnen att de känner sig stärkta och mer sedda i klassrummet. Exempel från utvärdering efter genomfört värdegrunds och likabehandlingsarbete: ”Jag har lärt mig att inte kommentera saker, att man ska vara artig, bara för att jag tror att något är okej betyder det inte att personen tycker det”. -”Jag har lärt mig att visa mer respekt mot andra och att alla är lika värda”, ”att jag ska koncentrera mig mer på lektionerna”, ”att inte bry mig så mycket om någon snackar bredvid mig”. ”Jag har lärt mig mer hur man ska vara mot andra och visa respekt”. Värdegrunds -och likabehandlingsarbetet genomförs i samarbete med pedagoger på skolorna. I de klasser LHD haft värderingsövningar har lärare uppmärksammat att det skett en förändring i bemötandet eleverna emellan och att de börjat visa större respekt mot varandra i klassrummen. Bland annat avbryter eleverna inte varandra i lika stor utsträckning, lyssnar mer på varandra och kan i större utsträckning respektera att andra har åsikter som inte alltid överensstämmer med deras egna. 6 (11) Exempel på svar från pedagoger i genomförd utvärdering: -”Miljön i klassrummet har blivit lugnare efter värderingsövningarna”. I syfte att stödja enskilda barn att identifiera känslor både hos sig själv och hos andra och öka empatiförmågan, för att på så vis motverka att barnen utsätter andra barn för kränkande handlingar, har enskilda stödjande samtal genomförts utifrån SET. SET är en metod för socioemotionell träning. Under tio lektioner á 30 min tränas barnet i att identifiera och namnge känslor hos sig själv och andra med hjälp av samtalskort så kallade ”nallekort” och sedan prata om hur dessa känslor kan uppstå. I de genomförda utvärderingarna uttrycker barnen att de "lärt känna varandra bättre", "jag har lärt sig hur man är mot andra", "jag har lärt mig räcka upp handen och visa respekt". Samtalen utvärderas även utifrån samtal med skolpersonal. Rastverksamhet Under åtta tillfällen i veckan på varje skola befinner sig barn och ungdomsledarna på skolgården och leder olika aktiviteter. Genom en varierad och strukturerad lekmiljö får barnen lära sig turtagning, spelregler och att vara en god kamrat. Samtidigt får barn -och ungdomsledarna möjligheten att bygga bärande relationer med barnen på skolan. Relationen är viktig i barnens upplevelse av att det finns vuxna på skolan som de kan lita på Lärare har i utvärderingssamtal beskrivit att lektionerna sätter igång snabbare efter rasterna dels på grund av att det faktiskt uppstår färre konflikter och dels då de konflikter som uppstår kan lösas direkt genom att LHD är närvarande. Även föräldrar har i samtal gett uttryck för att de märkt att barnen känner sig tryggare på rasterna när LHD är närvarande. Mätresultat för genomförda elevenkäter Elevenkäten från läsåret 2014/15 avseende den upplevda tryggheten i skolan visar att utvecklingen är positiv på Videdalskolan. På frågan kring om de kände sig trygga i skolan var det 15 % fler som svarade positivt på denna fråga än tidigare år 2013/14 Motsvarande siffror för Rosengård visar en minskning med 26 % i andel elever som upplever att de känner sig trygga i skolan från 91 % till 65 %. Andel ungdomar på Videdalsskolan som uppger att vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon varit elak mot en elev har ökat från 75 % till 83 % mellan 13/14 och 14/15 och andel som svarar att de vet vem de kan prata med om någon har varit elak mot en elev har ökat från 84 % till 92 % mellan dessa två perioder. Motsvarande siffror på Rosengårdsskolan visar en minskning av andel ungdomar som uppger att vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon varit elak mot en elev från 97 % till 70 % och en minskning av andelen som svara att de vet vem de kan prata med om någon har varit elak mot en elev från 89 % till 66 %. Den gemensamma analysen och kommentaren till ovanstående försämring av resultaten på Rosengårdsskolan är troligtvis att mätningarna för skolår 2013/14 genomfördes i direkt anslutning till att åk 7-9 flyttades. Den för skolan betydligt högre siffrorna än vanligt återspeglar den omedelbara lättnad och det upplevda lugn som infann sig när de äldre barnen började på andra skolor. Försämringen mellan skolår 2013/14 och 2014/15 återspeglar en återgång till en för skolan mer ”normal” nivå. Samtlig personal i skolan ger i dagsläget uttryck för att ”skolan aldrig har varit lugnare”, skolre- 7 (11) sultaten har höjts och kränkningar och incidenter har sjunkit med nära 60 %. Det är ett mål i sig både för skolan och LHD att aktivt fokusera på elevernas medvetenhet och bidra till att barnen får högre förväntningar både på sig själva och på omgivningen vilket även det kan vara en anlednings till försämrade resultat. Läxstöd Effektmål: • Ökad måluppfyllelse på nationella proven för elever i åk 4-6. Operativt mål: • Bistå vid läxstöd minst en gång i veckan i åk 1-6. • Utveckla samarbete med externa aktörer avseende läxhjälp LHD erbjuder läsgrupper efter skoltid i samarbete med områdesbiblioteken där elever i åk 5 och 6 erbjuds möjlighet att träna högläsning en gång per vecka efter skoltid. På Rosengårdsskolan har man träffats 18 gånger och på Videdalsskolan 11 gånger under läsåret 2014/15. I Videdalsskolan har i snitt 7 elever deltagit varje gång (total 80 barn) och i Rosengårdsskolan har i snitt 18 barn deltagit per gång (total 146 barn). På Rosengårdsskolan har LHD ett samarbete med Drivkraft Malmö som under läsåret 2014/15 haft 26 läxhjälpstillfällen med totalt deltagare vid dessa tillfällen. Drivkraft Malmö har även erbjudit mentorskap för barn på skolan och fyra barn har i dagsläget en mentor. Andelen skoldaghemsplaceringar I ansökan till sociala investeringsfonden framhålls att arbetet genom LHD på sikt ska leda till att kostnaderna för bland annat skoldaghemsplaceringar ska minska. Beräknad kostnad per skoldaghemsplacering är mellan 250 000- 500 000 SEK beroende på typ av placering. Enligt Grundskoleförvaltningens kvalitetsavdelning, som sammanställer ansökningar till skoldaghemsplaceringar för samtliga skolor i Malmö, finns inga ansökningar från Videdalskolan och Rosengårdsskolan under 2012 – HT 2013 gällande elever i Åk 1-6. Detta kan förklaras med att före omorganisationen ansökte skolorna direkt till de resursverksamheter som fanns inom respektive stadsområdesförvaltning. För Rosengårds skolor fanns Resursskolan och samverkansundervisningen och för Husies skolor Thymusskolan. Statistik efter omorganisationen visar på en viss minskning av ansökan till skoldaghemsplaceringar mellan VT 2014- VT 2015. VT 2014: 1 elev i åk 1 från Rosengårdsskolan ansökte- erhöll placering till HT -15 1 elev i åk 5 från Rosengårdsskolan ansökte-erhöll ej placering. 1 elev i åk 5 från Rosengårdsskolan ansökte- erhöll placering HT 14 HT 2014: 1 elev i åk 5 från Rosengårdsskolan ansökte – erhöll placering till HT 15 1 elev i åk 6 från Videdalsskolan ansökte – erhöll placering VT 15 VT 2015: Inga ansökningar från Rosengårdsskolan eller Videdalsskolan gällande elever i Åk1-6 inkom un- 8 (11) der VT15. 2.) I vilken utsträckning har det faktum att medlen kommit från den sociala investeringsfonden bidragit till eller hindrat arbetet med insatsen så här långt? Investeringen från sociala investeringsfonden har erbjudit en möjlighet att utveckla och testa ett innovativt förebyggande arbete och att i tätt samarbete mellan skola och fritidsverksamhet prova på olika metoder kring utvecklandet av verksamheten. De lite yngre barnen på Videdalsskolan och Rosengårdsskolan har satts i fokus på ett nytt sätt och olika professioner har fått möjlighet att delta i en läroprocess och att prova på olika metoder samt utbyta erfarenheter. Det är lika viktigt att få möjlighet att utveckla beprövade metoder som att få möjlighet att prova på nya när det kommer till förebyggande och främjande insatser bland barn. 3.) Håller den ekonomiska kalkylen? Har ni någon uppfattning om investeringstanken håller? Alla insatser som lyckas förhindra att barn marginaliseras eller hamnar i utanförskap är samhällsekonomiskt lönsamma men att tydligt visa och mäta framtida besparingarna och att den ekonomiska kalkylen håller kräver speciell kunskap och kompetens verksamheterna i dagsläget till stor del saknar. Följeforskning på Lärande hela dagen är därför under planering för att evidensbaserat kunna visa på huruvida investeringstanken och den ekonomiska kalkylen håller. LHD:s verksamhet är i första hand en förebyggande och främjande insats, ett hälsofrämjande arbete som syftar till att stärka barnen i att göra bra val i sina liv och för att förhindra att problem uppstår. Tanken är att genom att minska riskfaktorer som skolmisslyckanden och avsaknad av anknytning till skolan kan man förebygga reella problem i framtiden. LHD har ett brett fokus både på att minska riskfaktorer och på att öka skyddsfaktorer. I ansökan till sociala investeringsfonden finns ett fokus på att minska antalet skoldaghemsplaceringar vilket ska leda till framtida besparingar. Analyser av effekter och framtida besparingar kring tidiga insatser för barn och unga, då man också samtidigt måste visa på vad som är orsaken till olika effekter, är svåra att genomföra. Något enklare är det att mäta kända skyddsfaktorer såsom delaktighet, inflytande, trygghet och trivsel i skolan, sociala förmågor och allmän fysisk och psykisk hälsa. 4.) Har arbetet som finansierats från sociala investeringsfonden påverkat andra verksamheter inom ditt arbetsfält? På vilket sätt? Har det blivit spridningseffekter, positiva synergieffekter eller har det tagit resurser från annat? Har arbetet blivit mer verksamhetsöverskridande? Lärande hela dagen finns idag på flera skolor i stadsområde Öster som kan ta del av varandras erfarenheter och goda exempel. LHD riktade sig tidigare endast till åk 6-9. Finansieringen via sociala investeringsfonden har möjliggjort ett förebyggande med en yngre målgrupp på Rosengårdsskolan och Videdalsskolan vilket har lett till att även de andra skolorna kan ta del av exempel på effekter av ett förebyggande arbetet i ett tidigare skede i barnens liv. Hela LHD i stadsområdet tar del av synergieffekter av arbetet i Rosengård och Videdalskolan bl.a. genom tydligare krav på utvärdering och uppföljning. Nya arbetssätt har väckt intresse och efterfrågats från andra skolor till exempel arbete med delaktighet på Videdalskolan i samarbetet med SO lärare där man arbetar med olika former av ”medborgarförslag”. 9 (11) ”Hela familjen”, ett annat samarbetsprojekt som finansieras via sociala investeringsfonden omfattar familjer i de två skolornas närområde. De barn och unga som projektet kommer i kontakt med uppmuntras att vända sig till LHD:s verksamheter. Återrapporteringskravet har tydliggjort behovet av samarbetsöverenskommelser som tydligt talar om vilka insatser som ska genomföras och när, vem som ansvarar för vad och hur effekterna av olika insatser ska följas upp och mätas. Dessa överenskommelser kommer att användas på samtliga skolor där LHD finns. Sårbarheten som uppstod med endast två barn och ungdomsledare på Videdalskolan har tagit en barn och ungdomsledare från övriga skolor stadsområdet i anspråk. 5.) Hur ser planerna för uppföljning och utvärdering ut? Något som redan gjorts? Behöver ni stöd i arbetet med uppföljning och utvärdering framöver? I så fall vilken typ av stöd? Som tidigare nämnts är följeforskning av Lärande hela dagen under planering för att evidensbaserat kunna visa på huruvida investeringstanken och den ekonomiska kalkylen håller. Följeforskningen ska belysa: • Hur upplever eleverna Lärande hela dagens verksamhet? • Hur upplever skolan Lärande hela dagens verksamhet? • Vilka effekter ger Lärande hela dagens insatser på Rosengårdskolan och Videdalsskolan? • På vilket sätt kan dessa eventuella effekter kvantifieras och ses ur ett socialt investeringsperspektiv? Så kallad ”screening” är ett utvärderingsverktyg som i samarbetet mellan skola och fritidsverksamhet har utvecklats under flera år. Screening bygger på ett strukturerat samtal med barn och unga med fokus på friskfaktorer där varje elev uppmärksammas positivt i ett samtal om vad de upplever som bra och fungerande. Screeningen möjliggör kontinuerlig kartläggning, medvetna val av metoder och systematisk uppföljning över professioner och verksamhetsgränser för att utveckla verksamhetens arbete utifrån elevernas egna upplevda behov och aktuell forskning. Värdegrundsarbete utvärderas efter varje utfört uppdrag genom frågor baserade på ungdomarnas upplevelser och självskattning. Detta ger en omedelbar feedback hurivida ungdomarna har tagit till sig arbetet och om det finns mer att jobba med i just den klassen. Individuella coachinginsatserna utförs av barn och ungdomsledarna på skolorna för att öka elevernas motivation och lust till skolarbete. Coachingarbetet utvärderas gemensamt; barn -och ungdomsledare tillsammans med ansvarig mentor och elev och även föräldrarna inkluderas. Deltagarstatistik är ett mätverktyg som påvisar om aktiviteter är populära och fångar ungdomars intresse. 6.) Har ni tankar kring förändringar/förbättringar i arbetet med sociala investeringsfonden i Malmö stad som skulle stödja ert arbete? Vilka och hur? De förbättringar/förändringar som Stadområdesförvaltning Öster ser behov av, bedöms utifrån hittills uppnådda erfarenheter vara desamma för projekt ”Hela familjen” och ”Lärande hela dagen”. Förändringar 10 (11) • Ekonomiskt utrymme för sociala investeringar som kräver längre perspektiv än några år, bedöms i dagsläget inte att rymmas inom befintliga ekonomiska ramar utan kräver extern finansiering. • Många medarbetare saknar kunskap om vad ’sociala investeringar’ betyder. Det är ett begrepp som används i flera sammanhang men det saknas allmän kunskap om vad det faktiskt innebär och framförallt om hur det görs i praktiken. Vidare knyts begreppet ofta till sociala investeringsfonder med konsekvensen att det glöms bort att sociala investeringar är ett sätt att arbeta och inte enbart en fond. • Investeringsfonden ska möjliggöra innovativt arbete som syftar till att förbättra människors välfärd på längre sikt. Det är viktigt att dessa fonder finns att ansöka ifrån även under tuffa ekonomiska omständigheter och inte bara vid positivt ekonomiskt utfall. • Fonden har ett 100 % återbetalningskrav. Erfarenhet från andra kommuner som arbetar med sociala investeringsfonder visar att det är ovanligt med så högt ställda krav. Detta krav har av många setts som ett hinder vilket har resulterat i färre ansökningar, färre godkända projekt och färre framgångsrika exempel på sociala investeringar. • Att ansöka till fonden är väldigt tidskrävande vilket i sig kan utgöra ett hinder. Får man ett avslag är det mycket tid som gått till spillo. I andra kommuner finns rådgivningsgrupper som är behjälpliga vid ansökan och som även kan avfärda ansökan i ett tidigt skede och därmed förhindra onödigt arbete. En rådgivningsgrupp kan även medföra att det byggs upp en kompetens kring ansökningsprocessen så att det t ex produceras bättre mallar vilket med tid ger bättre ansökningar. Fler ansökningar kommer fram och individer och verksamheter uppmanas till större kreativitet. • När en socioekonomisk beräkning görs på framtida besparingar av t.ex. en tidig insats för ungdomar med avvikande beteende redan under lågstadiet kommer kommunen att bära kostnaderna för insatsen. Besparingen däremot kommer troligtvis att synas hos myndigheter som t ex. försäkringskassan, rättsväsendet, polisen, arbetsförmedlingen och sjukvården. Om effekterna av tidiga insatser är övertygande i kombination med en god dialog med andra myndigheter är det kanske möjligt att realisera investeringsfonder mellan flera myndigheter. • Det är viktigt med insatser som möjliggör för medarbetare att ta fram innovativa idéer och främjar en kultur som uppmuntrar intraprenörskap. Många medarbetare har troligtvis förslag på innovativa lösningar som kan spara pengar, tid och medföra skillnader för Malmöbor. • Inte sällan förändras ett projekts förutsättningar under projektets gång såsom organisation, budget eller omvärld. Det är därför viktigt att det finns möjlighet till flexibilitet inom en annars fyrkantiga projektram t ex gällande måluppfyllelse. Förbättringsförslag • Verksamheterna behöver utökat stöd med att ta fram socio-ekonomiska beräkningar. För att på ett övertygande sätt visa på framtida besparingar måste man kunna ta fram 11 (11) specifika beräkningar och inte endast utgå från Skandias övergripande beräkningsmodell. • Att ha inbyggda mätkriterier som är specialanpassade för varje projekt kräver en designkompetens som inte alla besitter. Vidare krävs bra effektmätning och tillgång till följeforskning vilket blir en betydande budgetpost om det köps in externt. Den resurs som i dagsläget finns inom FoU avseende social hållbarhet är inte tillräcklig för att vara behjälplig i alla investeringsprojekt. En egen följeforskningskompetens inom staden skulle möjliggöra att evidensbaserade metoder kan tas fram samt att kunskap om framgångsrika metoder kan spridas på ett strukturerat sätt. Ansvariga Marie Hendra Avdelningschef Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör Malmö stad Stadskontoret Datum 2015-02-06 Lena Christenson, Maria Olin, Anette Ahlberg, Bruno Skärstrand, Lina Heimer Vår referens Anette Levander Direkttelefon 040- 34 40 27 Delrapport 2015 sociala investeringsfonden I ärende STK-2013-219 beslutades att: ”anmoda de nämnder som beviljats medel att inkomma med delrapporter över de respektive satsningarna senast 2015-06-30.” Från stadskontorets sida sammanställer vi i vår tur rapporterna till KS för uppföljning av Sociala investeringsfondens värde och effekter. För att underlätta återrapporteringen samt stadskontorets sammanställning har vi nedan formulerat några frågor. Rapporten bör beskriva hur arbetet fortskridit, utmaningar och resultat så här långt med fokus på följande frågor: • Vilka resultat har ni sett av insatsen så här långt? Det övergripande målet är att stärka och förbättra livsvillkoren för barn och unga – kan ni se resultat som bidrar till detta? • I vilken utsträckning har det faktum att medlen kommit från den sociala investeringsfonden bidragit till eller hindrat arbetet med insatsen så här långt? • Håller den ekonomiska kalkylen? Har ni någon uppfattning om investeringstanken håller? • Har arbetet som finansierats från sociala investeringsfonden påverkat andra verksamheter inom ditt arbetsfält? På vilket sätt? Har det blivit spridningseffekter, positiva synergieffekter eller har det tagit resurser från annat? Har arbetet blivit mer verksamhetsöverskridande? • Hur ser planerna för uppföljning och utvärdering ut? Något som redan gjorts? Behöver ni stöd i arbetet med uppföljning och utvärdering framöver? I så fall vilken typ av stöd? • Har ni tankar kring förändringar/förbättringar i arbetet med sociala investeringsfonder i Malmö stad som skulle stödja ert arbete? Vilka och hur? • Övriga synpunkter och frågor som kommit upp under arbetets gång. Vänliga hälsningar Anette Levander (vikarie för Lotta Heckley) Kvalitetscontroller Välfärdsavdelningen Stadskontoret Skickat till kontaktpersoner för de befintliga fem satsningarna: - Lena Christenson: Hela familjen, Innerstaden - Maria Olin: Lärande hela dagen, Öster 2 (2) - Anette Ahlberg: Hela familjen Öster Bruno Skärstrand: Gränsöveskridande teamet, Väster Lina Heimer: Skolfam, Söder Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster Protokollsutdrag §112 Sammanträdestid Plats Ledamöter Ersättare Fackligt förtroendevalda Ej närvarande Övriga deltagare Underskrifter 2015-06-18 kl. 17:30 - 19.45 Draken, Agnesfridsvägen 2, Malmö Andreas Konstantinides (S), Ordförande Sadiye Altundal (V), Vice ordförande John Roslund (M), Andre vice ordförande Preben Andersson (S) Ulla-Britt Mattisson (S) Paul Andersson (S) Valentina Stojanovska (S) Jannika Badin (MP) Lena Hamilton (M) Tea Kurt (M) Ulla Herbert (FP) Anders Olsson (SD) Nima Gholam Ali Pour (SD) Eyüp Kurtulmus (S) Mira Markovinovic (S) El-Bachir El-Idrissi (S) Mariam Ismail Daoud (S) Åsa Durgut (S) Ted Shirazi (V) Havva Karanlik-Aydin (MP) Ingrid Gunnarson (M) Roland Hellborg (M) Ahmad Jaro (M) Tobias Pålsson (M) Peter Jangbro (SD) Mariola Hansson (SD) Birgitta Nimgård, Vision Lena Hamilton (M) Tea Kurt (M) Mira Markovinovic (S) Britt-Marie Pettersson, stadsområdesdirektör Anna Pettersson Gustafsson, verksamhetscontroller Jesper Lindkvist, nämndsekreterare Sekreterare ............................................ Jesper Lindkvist Ordförande ........................................... ………………………………… Andreas Konstantinides (S) Justerande ........................................... John Roslund (M) ………………………………… Paul Andersson (S) § 105 Sammanträdet öppnas, fastställande av dagordning Beslut Stadsområdesnämnd Öster beslutar att fastställa dagordningen för sammnanträdet. Stadsområdesnämnd Öster beslutar att ärende §111 Sommartjänstgöring Stadsområdesnämnd Östers Myndighetsutskott 2015 utgår från dagordningen. § 112 Delrapport rörande sociala investeringsfonden – Hela Familjen Almgården SOFÖ-2015-272 Sammanfattning Stadsdelsförvaltning Husie sökte och beviljades 2013 medel från Sociala investeringsfonden till projektet "Barnfamiljer på Almgården". I enlighet med ärende STK-2013-219 har nu stadskontoret ombett de nämnder som beviljats medel att inkomma med delrapporter över sina respektive satsningarna senast 2015-06-30. Projektets syfte är att förbättra uppväxtvillkoren för barn på Almgården genom ökat stöd till föräldrar att komma i sysselsättning samt genom stärkt tvärsektoriellt samarbete mellan Individ och familj, skola och fritid. Individ och familjeomsorgen erhöll medel motsvarande en tjänst på enheten för ekonomiskt bi-stånd och två tjänster inom öppenvårdsenheten. Avdelningen för områdesutveckling erhöll me-del till en fritidsledartjänst och skolan erhöll medel motsvarande en pedagogtjänst. När ansökan gjordes i juli 2012 bodde 35 familjer på Almgården som uppbar försörjningsstöd, 28 av dessa omfattades av projektet. Projektets arbetssätt med färre antal ärende per handläggare och brett samarbete har bland annat lett till att åtta av de 28 hushållen avslutats från enhet ekonomiskt bistånd. Inom öppenvården har sju ärenden med långvariga insatser avslutats eller minskat. Förutom att familjerna i högre utsträckning än tidigare klarar sin försörjning och livsföring i övrigt innebär det också minskade kostnader motsvarande 669 750 kr vilket är mer än den uppskattade minskade kostnaden i den ursprungliga ansökan (som uppskattades till 407 000 kr). Inom skolan har de barn och ungdomar som hade insatser före projektets början fortfarande insatserna kvar, det vill säga några minskade kostnader har inte kunnat ses till följd av färre externa placeringar. Insatsen "fritid" syftar till att erbjuda barn social färdighetsträning samt tillgång till en meningsfull fritid. Detta har gjorts genom Familjeklass samt genom fritidsaktiviteter så som fotboll, dans, klättring, matlagning, musik m.m. I samtal med barnen har de själva uttryckt att de känner sig tryggare, mindre missförstådda, lugnare, har något att se fram emot och att de känner sig sedda. Med hjälp av urbana stimulansmedel har stadsområdesförvaltningen utvidgat möjligheterna för Hela Familjen, till att även omfatta familjer i Herrgården, det vill säga Hela Familjen Öster. Enheten för försörjningsstöd har förstärkts med ytterligare tre tjänster. Alla insatser som lyckas förhindra att barn marginaliseras eller hamnar i utanförskap är samhälls-ekonomiskt lönsamma. Det kräver dock en speciell kunskap för att tydligt visa och mäta framtida besparingar, en kompetens som verksamheterna saknar i dagsläget. Beslut Stadsområdesnämnd Öster beslutar att godkänna "Delrapport rörande sociala investeringsfonden - Hela Familjen Almgården" samt vidaresända densamma till kommunstyrelsen Nima Gholam Ali Pour (SD) inkommer med ett särskilt yttrande, (bilaga 3). John Roslund (M) inkommer med ett särskilt yttrande, (bilaga 4). Beslutsunderlag Ansökan sociala investeringsfonden - Hela Familjen (Barnfamiljer i Almgården) G-AU-2015-06-08 Delrapport rörande sociala investeringsfonden – Hela Familjen Almgården Angående återrapportering - delrapport sociala investeringsfonden Malmö stad 1 (11) Stadsområdesförvaltning Öster Datum Tjänsteskrivelse 2015-06-01 Vår referens Julia Magnusson Planeringssekreterare [email protected] Delrapport rörande sociala investeringsfonden – Hela Familjen Almgården SOFÖ-2015-272 Sammanfattning Stadsdelsförvaltning Husie sökte och beviljades 2013 medel från Sociala investeringsfonden till projektet ”Barnfamiljer på Almgården”. I enlighet med ärende STK-2013-219 har nu stadskontoret ombett de nämnder som beviljats medel att inkomma med delrapporter över sina respektive satsningarna senast 2015-06-30. Projektets syfte är att förbättra uppväxtvillkoren för barn på Almgården genom ökat stöd till föräldrar att komma i sysselsättning samt genom stärkt tvärsektoriellt samarbete mellan Individ och familj, skola och fritid. Individ och familjeomsorgen erhöll medel motsvarande en tjänst på enheten för ekonomiskt bistånd och två tjänster inom öppenvårdsenheten. Avdelningen för områdesutveckling erhöll medel till en fritidsledartjänst och skolan erhöll medel motsvarande en pedagogtjänst. När ansökan gjordes i juli 2012 bodde 35 familjer på Almgården som uppbar försörjningsstöd, 28 av dessa omfattades av projektet. Projektets arbetssätt med färre antal ärende per handläggare och brett samarbete har bland annat lett till att åtta av de 28 hushållen avslutats från enhet ekonomiskt bistånd. Inom öppenvården har sju ärenden med långvariga insatser avslutats eller minskat. Förutom att familjerna i högre utsträckning än tidigare klarar sin försörjning och livsföring i övrigt innebär det också minskade kostnader motsvarande 669 750 kr vilket är mer än den uppskattade minskade kostnaden i den ursprungliga ansökan (som uppskattades till 407 000 kr). Inom skolan har de barn och ungdomar som hade insatser före projektets början fortfarande insatserna kvar, det vill säga några minskade kostnader har inte kunnat ses till följd av färre externa placeringar. Insatsen ”fritid” syftar till att erbjuda barn social färdighetsträning samt tillgång till en meningsfull fritid. Detta har gjorts genom Familjeklass samt genom fritidsaktiviteter så som fotboll, dans, klättring, matlagning, musik m.m. I samtal med barnen har de själva uttryckt att de känner sig tryggare, mindre missförstådda, lugnare, har något att se fram emot och att de känner sig sedda. SIGNERAD 2015-05-31 Med hjälp av urbana stimulansmedel har stadsområdesförvaltningen utvidgat möjligheterna för Hela Familjen, till att även omfatta familjer i Herrgården, det vill säga Hela Familjen Öster. Enheten för försörjningsstöd har förstärkts med ytterligare tre tjänster. Alla insatser som lyckas förhindra att barn marginaliseras eller hamnar i utanförskap är samhällsekonomiskt lönsamma. Det kräver dock en speciell kunskap för att tydligt visa och mäta framtida besparingar, en kompetens som verksamheterna saknar i dagsläget. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta 2 (11) att godkänna ”Delrapport rörande sociala investeringsfonden – Hela Familjen Almgården” samt vidaresända densamma till kommunstyrelsen Beslutsunderlag • • • Angående återrapportering - delrapport sociala investeringsfonden Ansökan sociala investeringsfonden - Hela Familjen (Barnfamiljer i Almgården) G-AU-2015-06-08 Delrapport rörande sociala investeringsfonden – Hela Familjen Almgården Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2015-06-08 Stadsområdesnämnd Öster 2015-06-18 Ärendet Inledning Stadsdelsförvaltning Husie sökte och beviljades 2013 medel från Sociala investeringsfonden till projektet ”Barnfamiljer på Almgården”. I enlighet med ärende STK-2013-219 har stadskontoret ombett de nämnder som beviljats medel att inkomma med delrapporter över sina respektive satsningar senast 2015-06-30. Nedanstående rapport utgår från frågor sammanställda av stadskontoret avseende investeringarnas hittills uppnådda värde, resultat och effekter. Bakgrund Stadsdelsförvalting Husie beviljades i juli 2013 medel till ”Barnfamiljer på Almgården”. Bakgrunden till ansökan var att Almgården skiljer sig negativt i flera socioekonomiska avseenden jämfört med övriga Malmö bland annat vad gäller arbetslöshet, försörjningsstöd samt anmälningar till socialtjänsten avseende barn som far illa. Projektet syftar till att förbättra uppväxtvillkoren för barn i Almgården genom ökat stöd till föräldrar att komma i sysselsättning samt genom stärkt tvärsektoriellt samarbete mellan Individoch familjeomsorg, skola och fritid. Individ- och familjeomsorgen erhöll medel motsvarande en socialsekreterartjänst på enheten för ekonomiskt bistånd och två tjänster inom öppenvårdsenheten. Avdelningen för områdesutveckling erhöll medel till en fritidsledartjänst och skolan erhöll medel motsvarande en pedagogtjänst. Projektet kallas i korthet för ”Hela familjen” vilket också är namnet som används i nedanstående rapport. Vid tidpunkten för ansökan i juli 2012 bodde 35 familjer som uppbar försörjningsstöd på Almgården, 28 av har kommit att omfattas av projektet. I enlighet med ansökan är de förväntade effekterna av insatsen: • Stabila föräldrar med en bra balans mellan gränssättning, kärlek och värme och med en låg nivå av konflikter i familjen • En hemmiljö där barnen får uppmärksamhet för positiva handlingar samt har stödjande och engagerade vuxna i sin närmiljö • Förbättrad ekonomi där familjer försörjer sig via arbete eller studier. • En hög närvaro i skolan med förstärkt uppmärksamhet från pedagoger och föräldrar som aktivt stödjer 3 (11) • och är engagerade i barnens skolgång En meningsfull fritid för barnen, med föräldrar som engagerar sig i barnens fritid Projektet vänder sig till familjer med långvarigt försörjningsstöd vilket innebär att familjen uppburit bistånd i minst 36 månader. Vid projektets början i juli 2013 fanns, i de 28 aktuella familjerna, sammanlagt 55 barn varav 35 barn är i skolålder och resten i förskoleåldern. 18 av de 55 barnen kommer från tre familjer med 5-7 barn vardera. Den övervägande delen av hushållen består av ensamstående kvinnor med barn. Av de 28 hushållen var 11 aktuella för stöd inom Individ- och familjeomsorgens öppenvårdsverksamhet. Under projektets gång har arbetet delats upp i två spår. • • Spår 1 Barnfamiljer som är i behov av insatser från Individ- och familjeomsorgen via enheten för försörjningsstöd. Spår 2 Barnfamiljer som är i behov av stöd och insatser från samtliga samarbetspartners inom projektet. Resultatredovisning 1. Vilka resultat har ni sett av insatsen så här långt? Det övergripande målet är att stärka och förbättra livsvillkoren för barn & unga – kan ni se resultat som bidrar till detta? Redovisat resultat avdelningen för Individ och familj, enheten för försörjningsstöd Av de 28 hushållen har 8 avslutats från enhet ekonomiskt bistånd. • 1 hushåll har avslutats på grund av arbete • 2 hushåll har avslutats på grund av studier • 1 hushåll har avslutats på grund av försörjning via Försäkringskassan • 1 hushåll har avslutats på klientens egen begäran • 2 hushåll har överflyttats till annan stadsområdesförvaltning • 1 hushåll har fått förändrade förutsättningar och ingår därför inte längre i målgruppen för projektet, trots fortsatt biståndsbehov. Projektets arbetssätt med färre antal ärende per handläggare och brett samarbete internt såväl som externt har gett följande effekter i arbetet med och för klienterna: • • • • • Täta möten ger större utrymme för samarbete med klienter och möjlighet till hembesök, vilket leder till bättre utredningar och större förståelse för familjens resurser och hinder. Detta resulterar i bättre möjligheter att möta familjernas behov av stöd. Ett utökat barnperspektiv där barnets behov lyfts fram och arbetas med. Genomförandeplaner för alla som ingår i projektet. Förbättrat samarbete inom projektet med bland annat Arbetsförmedlingen, sjukvården och Jobb Malmö, vilket lett till att klienter får rätt stöd och ökar möjligheten att bli självförsörjande. Nya behov blir synliga. Behovet av mer förebyggande arbete inom det sociala arbetet med fokus på föräldrautbildningar och svenskundervisning har till exempel blivit synligt. 4 (11) Redovisat resultat från avdelningen för Individ- och familjeomsorg, enheten för öppenvård: Inom ramen för Hela familjen genomförde familjebehandlarna en inventering tillsammans med familjen över både kortsiktiga och långsiktiga hinder som stod i vägen för föräldrarna att utvecklas i deras föräldraroller. Därefter upprättdes en genomförandeplan över arbetet med både akuta, kortsiktiga och långsiktiga behov. Via projektet har en mer intensiv kontakt kunnat erbjudas, för att möjliggöra arbetet med familjernas grundläggande problematik. Detta har resulterat i att ett flertal långvariga ärenden har kunnat avslutas samt att intensiteten i kontakten med vissa familjer har minskat. Redovisat resultat från Höjaskolan: I skolan ser man följande effekter av arbetet med familjerna inom projektet: • Av projektets 55 barn har 13 stycken deltagit i Familjeklass. Deltagandet i Familjeklass innebär bland annat stärkt nätverk mellan skolan och föräldrarna samt mellan föräldrarna, utbyte av tips och idéer vilket gör att de bättre kan stödja sina barns skolgång. • En del av föräldrarna har själva haft en negativ skolgång. Arbetet inom Hela Familjen har kunnat ge en mer nyanserad bild av hur skolan arbetar och vad skolan kan erbjuda barnen, vilket har förbättrat samarbetet mellan skola och föräldrar. • En gemensam helhetsbild över familjernas situation, inkluderat alla familjemedlemmar, underlättar möjligheten att undersöka alternativa former av skolgång som är bättre anpassade efter elevernas behov. • Ett tätare samarbete mellan skolan och Individ- och familjeomsorgen har gett positiva resultat som att föräldraskap och barnens hemmiljö har förbättrats. Barnen omfattas av ett skyddsnät som sträcker sig från hemmet in i skolan. • Ökad kunskap om barnet och barnets hela situation både i hemmet och på fritiden förmedlas vidare till lärarna vilket ger en tryggare situation för barnet i klassen då läraren har fått större förståelse för barnets situation. • Ökad närvaro i skolan • Vissa familjer har barn som har fungerat bra från början med god närvaro. Där behöver inte mycket göras utan det handlar om att se till att det goda arbetet fortsätter. Redovisat resultat från avdelningen för Områdesutveckling, enheten för förebyggande och fritid Insatsen ”fritid” har varit kopplat till 20 av de 55 barn som ingår i Hela Familjen projektet. 14 av dessa barn har aktiverats i regelbunden fritidssysselsättning. Insatsens syfte är att erbjuda barnet/ungdomen social färdighetsträning samt tillgång till en meningsfull fritid. 5(11) Exempel på genomförda fritidsaktiviteter är fotboll, dans, klättring, simning, boxning, kickboxning, matlagning/bakning, tv-spelsklubb, Parkour, innebandy, gym, ridning, musiklektioner, teater och mixade bollaktiviteter. Relationer har även knutits till Ungdomshuset vilket lett till att barnen på egen hand tar sig dit och deltar i aktiviteter. Sex barn som gått i Familjeklass har fått social färdighetsträning i samarbete mellan skolan och fritid. Detta har underlättat inslussningen till fritidsaktiviteter då relationen mellan barnen och fritidsledare har etablerats på skolan. I samtal med ungdomar har de själva uttryckt att de känner sig tryggare, inte lika missförstådda, mer omtyckta, lugnare, har något att se fram emot och att de känner sig sedda. De vuxna ger uttryck för att de ser positiva förändringar i barnet/ungdomens självkänsla, att de blivit mer självständiga. De tar sig själv till och genomför sina fritidsaktiviteter, de kan kommunicera bättre i telefon, de söker information på nätet, åker kollektivt och passar tider. I takt med att barnet/ungdomen blir mer självgående så trappas insatsen ner och avslutas i samråd med barnet/ungdomen och vårdnadshavaren när behov inte längre finns. 2) I vilken utsträckning har det faktum att medlen kommit från den sociala investeringsfonden bidragit till eller hindrat arbetet med insatsen så här långt? Arbetet med Hela Familjen innebär en möjlighet att testa ett innovativt arbetssätt. Genom färre antal ärende per handläggare ges utrymme att på djupet arbeta mer med familjens resurser och eventuella hinder. Den brett sammansatta projektgruppen bestående av medarbetare från försörjningsstöd, öppenvård, skola och fritid gör att varje familj ses ur ett helhetsperspektiv. Det är lika viktigt att få möjlighet att utveckla beprövade metoder som att få möjlighet att prova på nya när det kommer till förebyggande och främjande insatser bland barn. 3) Håller den ekonomiska kalkylen? Har ni någon uppfattning om investeringstanken håller? Den ursprungliga kalkylen bygger på att realisera kostnadsminskningar i försörjningsstödsbudgeten under tre år genom att barnfamiljer i projektet blir självförsörjande. Övriga kostnadsminskningar förväntades ske genom minskade kostnader i öppenvården samt i skolan genom färre externa placeringar. Alla insatser som lyckas förhindra att barn marginaliseras eller hamnar i utanförskap är samhällsekonomiskt lönsamma. Att tydligt kunna visa och mäta framtida kostnadsminskningar kräver kunskap och kompetens vilken verksamheterna i dagsläget saknar. Analyser av effekter och framtida kostnadsminskningar kopplat till tidiga/förebyggande insatser för barn och unga, då man också ska visa på orsaken till olika effekter, är svåra att genomföra. Något enklare är det att mäta kända skyddsfaktorer såsom delaktighet, inflytande, trygghet och trivsel i skolan, sociala förmågor och allmän fysisk och psykisk hälsa. Kostnadsminskningar inom enheten för försörjningsstöd 28 familjer har ingått i projektet sedan starten 2013. Enligt de ursprungliga siffrorna i projektan- 6 (11) sökan beräknas varje barnfamilj generera ca 6 000 kr/månad i försörjningsstöd vilket motsvarar 72 000 kr/år. 28 familjer beräknas därför generera ca 2 016 000 kr/år i försörjningsstöd. Av de åtta ärenden som har avslutats sedan projektets början har fem ärenden lett till faktiska kostnadsminskningar. Ärende 1 ärende har avslutats på grund av arbete (nystarts arbete), 2 avslutades på grund av studier 1 är avslutat på grund av självförsörjning via Försäkringskassan 1 ärende har avslutats på egen begäran Total besparing Besparing/år 72 000 kr 144 000 kr 72 000 kr 72 000 kr 360 000 kr Kostnadsminskningar inom skolan: Inga kostnadsminskningar har kunnat uppnås på grund av minskade externa placeringar från skolans sida. Så kallade extra resurser är knutna till barn med särskilda behov på grund av funktionsnedsättning och inga sådana resurser är kopplade till något av barnen inom projektet. De barn/ungdomar som hade insatser vid projektets start har fortfarande dessa insatser kvar. Kostnadsminskningar inom enheten för öppenvård: Inom Öppenvården har beräkningen utgått från en timkostnad på 295 kr/timme. Kostnaden motsvarar en månadslön plus sociala avgifter och relaterade overhead-kostnader (hyra, datorer, telefon mm) omräknad till en timpenning. Varje insats beräknas per årsbasis med 35 veckor per år inklusive semester och andra eventuella ombokningar. I sju ärenden har långvariga öppenvårdsinsatser kunnat avslutas eller minskas, med en total kostnadsminskning motsvarande 309 750 kr under projektets första år. Ärendenr Antal behandlare Total antal timme i veckan Kostnad per vecka för öppenvården Kostnad per år för öppenvården (kr) (kr) Kostnadsnadsminskning per år (kr) 1 2 4 1 180 41 300 41 300 2 1 2 590 20 650 20 650 3 2 2 590 20 650 20 650 7 (11) 4 2 6 1 770 61 950 61 950 5 2 6 1 770 61 950 61 950 6 2 4 1 180 41 300 41 300 7 2 6 1 770 61 950 61 950 Total kostnadsminskning (kr) 309 750 I den ursprungliga redovisningen skulle kostnadsminskningar motsvarande 407 000 kr redovisas för 2015. Utifrån uppnådda kostnadsminskningar, via sänkt försörjningsstöd och minskade öppenvårdskostnader, har projektet uppnått en total kostnadsminskning motsvarande 669 750 kr sedan projektstarten. De familjer som varit med i projektet från början och finns kvar i projektet har i de flesta fall en omfattande social problematik som kräver långsiktiga insatser vilket innebär att det kan vara svårt att uppnå ett lika positivt ekonomiskt resultat för just denna grupp framöver. För nya familjer som deltar i projektet bedöms att motsvarande resultat ska kunna uppnås. 4.) Har arbetet som finansierats från sociala investeringsfonden påverkat andra verksamheter inom ditt arbetsfält? På vilket sätt? Har det blivit spridningseffekter, positiva synergieffekter eller har de tagit resurser från annat? Har arbetet blivit mer verksamhetsöverskridande? Hela Familjen var i sitt ursprung ett tvärsektoriellt samarbetsprojekt mellan Individ- och familjeomsorgen, skolan och fritid. Projektet har lett till ökad förståelse och förbättrat samarbete mellan samtliga parter. Samarbetet har även förtätats mellan Individ- och familjeomsorg, Arbetsförmedlingen och Jobb Malmö. De två spåren som nämndes tidigare har vuxit fram under projektets gång som ett led i att få en tydligare helhetsblick över deltagande familjers behov av insatser. Med ett minskat antal ärenden per handläggare ökar socialsekreterarnas möjlighet att ge familjer med större behov mer råd och stöd, vilket bedöms kunna förkorta deras väg till självförsörjning. Med hjälp av urbana stimulansmedel har stadsområdesförvaltningen kunnat utvidgat ramarna för Hela Familjen till att även omfatta familjer i Herrgården, Hela Familjen Öster. Enheten för försörjningsstöd har förstärkts med ytterligare tre tjänster. Arbetet med familjer i Herrgården har fokuserat på spår 1 och försörjningsstöd under 2015, vilket lett till kostnadsminskningar motsvarande 78 000 kr under årets första fyra månader, redovisat enligt tabellen nedan. 8 (11) JANUARI 2015: Totalt antal Antal nya ärende ärende 113 11 FEBRUARI 2015: Totalt Antal nya antal ärende ärende 111 2 MARS 2015: Totalt Antal nya antal ärende ärende 107 0 APRIL 2015: Totalt Antal nya antal ärende ärende 109 2 Antal ärende i spår 2 Avslutade ärende 7 4 Total kostnad för försörjningsstöd under månaden 678 000 kr Kostnadsminskning 24 000 kr Antal ärende i spår 2 Avslutade ärende Total kostnad för försörjningsstöd under månaden Kostnadsminskning 7 6 678 000 kr 36 000 kr Antal ärende i spår 2 Avslutade ärende Total kostnad för försörjningsstöd under månaden Kostnadsminskning 7 0 642 000 kr 0 kr Antal ärende i spår 2 Avslutade ärende Total kostnad för försörjningsstöd under månaden Kostnadsminskning 9 3 654 000 kr 18 000 kr Total kostnadsminsk ning 60 000 kr Total kostnadsminsk ning 60 000 kr Total kostnadsminsk ning 78 000 kr 5.) Hur ser planerna för uppföljning och utvärdering ut? Något som redan gjorts? Behöver ni stöd i arbetet med uppföljning och utvärdering framöver? I så fall, vilken typ av stöd? Medarbetare inom Hela Familjen genomför regelbunden uppföljning av projektet på individidnivå samt uppföljning av antal ärenden inom respektive spår. Styrgruppen för Hela familjen träffas kvartalsvis och därutöver vid behov för att följa upp och utvärdera insatserna. De beräkningar som lades fram i den ursprungliga ansökan utgår främst från uppnådda kostnadsminskningar genom sänkt försörjningsstöd. Flera av de ursprungliga 28 familjer som ingår i projektet har en omfattande problematik och kräver intensiva och ofta långvariga insatser genom Individ- och familjeomsorgens öppenvård. Även om det pågående arbetet kan förbättra föräld- 9 (11) raförmågan och/eller förbättra barnens skolsituation kommer det sannolikt att dröja innan de vuxna blir självförsörjande genom den reguljära arbetsmarknaden. Det medför att det blir allt svårare att uppnå de förväntade kostnadsminskningarna som redovisas i det ursprungliga projektet, endast baserat på beräkning av minskat försörjningsstöd, minskade skolresurser och färre insatser inom öppenvården. Det stöd som projektet behöver framöver handlar främst om hjälp med att göra socioekonomiska kalkyler som kan belysa framtida samhällsvinster. Detta då det i projektet är svårt att, genom ekonomiska kalkyler, se vad ökad närvaron i skolan eller ett förbättrat föräldraskap ger i kostnadseffektivitet. Nedan listas några exempel på behov av stöd i att beräkna vad de långsiktiga effekterna kan ge: • Ett förbättrat föräldraskap där föräldrarna har fått ett nätverk, stöd och tips från sitt deltagande i Familjeklassen eller i en COPE-utbildning. • Ökad tillit mellan föräldrarna och myndigheter som möjliggör en BUP-utredning som resulterar i att barn får det stöd de behöver. • Förbättrad föräldraförmåga med stödjande och engagerade vuxna som stödjer sitt barn med skolarbete, läxa och fritidsaktiviteter. • En förbättrad kommunikation mellan separerade föräldrar som ger barnet ökad trygghet och lugn i skolan och i hemmet. • Anpassad skolgång som ger eleven bättre möjligheter att lyckas i skolan. • Ökad närvaro i skolan. • Barnet/ungdomen börjar delta i organiserade föreningsaktiviteter under sin fritid. • Barnet/ungdomen har efter social färdighetsträning fler verktyg för att kunna hantera sin tillvaro på ett välfungerande sätt. 6.) Har ni tankar kring förändringar/förbättringar i arbetet med sociala investeringsfonder i Malmö stad som skulle stödja ert arbete? Vilka och hur? De förbättringar/förändringar som Stadområdesförvaltning Öster ser behov av, bedöms utifrån hittills uppnådda erfarenheter vara desamma för projekt ”Hela familjen” och ”Lärande hela dagen”. Förändringar • Ekonomiskt utrymme för sociala investeringar som kräver längre perspektiv än några år, bedöms i dagsläget inte att rymmas inom befintliga ekonomiska ramar utan kräver extern finansiering. 10 (11) • Många medarbetare saknar kunskap om vad ’sociala investeringar’ betyder. Det är ett begrepp som används i flera sammanhang men det saknas allmän kunskap om vad det faktiskt innebär och framförallt om hur det görs i praktiken. Vidare knyts begreppet ofta till sociala investeringsfonder med konsekvensen att det glöms bort att sociala investeringar är ett sätt att arbeta och inte enbart en fond. • Investeringsfonden ska möjliggöra innovativt arbete som syftar till att förbättra människors välfärd på längre sikt. Det är viktigt att dessa fonder finns att ansöka ifrån även under tuffa ekonomiska omständigheter och inte bara vid positivt ekonomiskt utfall. • Fonden har ett 100 % återbetalningskrav. Erfarenhet från andra kommuner som arbetar med sociala investeringsfonder visar att det är ovanligt med så högt ställda krav. Detta krav har av många setts som ett hinder vilket har resulterat i färre ansökningar, färre godkända projekt och färre framgångsrika exempel på sociala investeringar. • Att ansöka till fonden är väldigt tidskrävande vilket i sig kan utgöra ett hinder. Får man ett avslag är det mycket tid som gått till spillo. I andra kommuner finns rådgivningsgrupper som är behjälpliga vid ansökan och som även kan avfärda ansökan i ett tidigt skede och därmed förhindra onödigt arbete. En rådgivningsgrupp kan även medföra att det byggs upp en kompetens kring ansökningsprocessen så att det t ex produceras bättre mallar vilket med tid ger bättre ansökningar. Fler ansökningar kommer fram och individer och verksamheter uppmanas till större kreativitet. • När en socioekonomisk beräkning görs på framtida besparingar av t.ex. en tidig insats för ungdomar med avvikande beteende redan under lågstadiet kommer kommunen att bära kostnaderna för insatsen. Besparingen däremot kommer troligtvis att synas hos myndigheter som t ex. försäkringskassan, rättsväsendet, polisen, arbetsförmedlingen och sjukvården. Om effekterna av tidiga insatser är övertygande i kombination med en god dialog med andra myndigheter är det kanske möjligt att realisera investeringsfonder mellan flera myndigheter. • Det är viktigt med insatser som möjliggör för medarbetare att ta fram innovativa idéer och främjar en kultur som uppmuntrar intraprenörskap. Många medarbetare har troligtvis förslag på innovativa lösningar som kan spara pengar, tid och medföra skillnader för Malmöbor. • Inte sällan förändras ett projekts förutsättningar under projektets gång såsom organisation, budget eller omvärld. Det är därför viktigt att det finns möjlighet till flexibilitet inom en annars fyrkantiga projektram t ex gällande måluppfyllelse. Förbättringsförslag • Verksamheterna behöver utökat stöd med att ta fram socio-ekonomiska beräkningar. För att på ett övertygande sätt visa på framtida kostnadsminskningar måste man kunna ta fram specifika beräkningar och inte endast utgå från Skandias övergripande beräkningsmodell. 11 (11) • Att ha inbyggda mätkriterier som är specialanpassade för varje projekt kräver en designkompetens som inte alla besitter. Vidare krävs bra effektmätning och tillgång till följeforskning vilket blir en betydande budgetpost om det köps in externt. Den resurs som i dagsläget finns inom FoU avseende social hållbarhet är inte tillräcklig för att vara behjälplig i alla investeringsprojekt. En egen följeforskningskompetens inom staden skulle möjliggöra att evidensbaserade metoder kan tas fram samt att kunskap om framgångsrika metoder kan spridas på ett strukturerat sätt. Ansvariga Avdelningschef Marie Hendra Malmö stad Stadskontoret Datum 2015-02-06 Lena Christenson, Maria Olin, Anette Ahlberg, Bruno Skärstrand, Lina Heimer Vår referens Anette Levander Direkttelefon 040- 34 40 27 Delrapport 2015 sociala investeringsfonden I ärende STK-2013-219 beslutades att: ”anmoda de nämnder som beviljats medel att inkomma med delrapporter över de respektive satsningarna senast 2015-06-30.” Från stadskontorets sida sammanställer vi i vår tur rapporterna till KS för uppföljning av Sociala investeringsfondens värde och effekter. För att underlätta återrapporteringen samt stadskontorets sammanställning har vi nedan formulerat några frågor. Rapporten bör beskriva hur arbetet fortskridit, utmaningar och resultat så här långt med fokus på följande frågor: • Vilka resultat har ni sett av insatsen så här långt? Det övergripande målet är att stärka och förbättra livsvillkoren för barn och unga – kan ni se resultat som bidrar till detta? • I vilken utsträckning har det faktum att medlen kommit från den sociala investeringsfonden bidragit till eller hindrat arbetet med insatsen så här långt? • Håller den ekonomiska kalkylen? Har ni någon uppfattning om investeringstanken håller? • Har arbetet som finansierats från sociala investeringsfonden påverkat andra verksamheter inom ditt arbetsfält? På vilket sätt? Har det blivit spridningseffekter, positiva synergieffekter eller har det tagit resurser från annat? Har arbetet blivit mer verksamhetsöverskridande? • Hur ser planerna för uppföljning och utvärdering ut? Något som redan gjorts? Behöver ni stöd i arbetet med uppföljning och utvärdering framöver? I så fall vilken typ av stöd? • Har ni tankar kring förändringar/förbättringar i arbetet med sociala investeringsfonder i Malmö stad som skulle stödja ert arbete? Vilka och hur? • Övriga synpunkter och frågor som kommit upp under arbetets gång. Vänliga hälsningar Anette Levander (vikarie för Lotta Heckley) Kvalitetscontroller Välfärdsavdelningen Stadskontoret Skickat till kontaktpersoner för de befintliga fem satsningarna: - Lena Christenson: Hela familjen, Innerstaden - Maria Olin: Lärande hela dagen, Öster 2 (2) - Anette Ahlberg: Hela familjen Öster Bruno Skärstrand: Gränsöveskridande teamet, Väster Lina Heimer: Skolfam, Söder
© Copyright 2024