10. Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam

Malmö stad
1 (1)
Stadsområdesförvaltning Söder
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-05-06
Vår referens
Pontus Gleisner
Utvecklingssekreterare
[email protected]
§ 191
Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam
SOFS-2015-206
Sammanfattning
Kommunstyrelsen i Malmö beslutade den 8 maj 2013 att bevilja dåvarande stadsdelsfullmäktige
Fosie medel om 5 500 tkr ur den sociala investeringsfonden avseende Skolfam – Skolsatsning
inom familjehemsvården. Stadsområdesnämnd Söder, som efter omorganisationen samma år
övertog ansvaret för satsningen, anmodades att särskilt följa och dokumentera de erfarenheter
av Skolfam som kan vara till nytta för en eventuell utvidgning av modellen i Malmö. Kommunstyrelsen beslutade också att anmoda de nämnder som beviljats medel att inkomma med delrapporter över de respektive satsningarna senast den 30 juni 2015.
Förslag till beslut
Stadsområdesnämnd Söder föreslås besluta
att godkänna föreliggande rapport från Skolfam – Skolsatsning inom familjehemsvården – och
överlämna den till kommunstyrelsen, samt
att förklara paragrafen omedelbart justerad.
Beslutsunderlag
•
•
Tjänsteskrivelse SoN 150624 - Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden Skolfam
Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden Skolfam
Beslutsplanering
Stadsområdesnämnd Söders arbetsutskott 2015-06-10
Stadsområdesnämnd Söder 2015-06-24
Ansvariga
SIGNERAD
Eva Stener
Andelningschef, individ- och familjeomsorg
Delrapport 2015
Sociala investeringsfonden
Stadsområdesförvaltning Söder – Skolfam
Upprättad
Datum:
Version:
Ansvarig:
Förvaltning:
Enhet:
2015-05-05
1.0
Lina Heimer
Stadsområdesförvaltning Söder
Individ- och familjeomsorg, enheten barn och familj
Bakgrund
Kommunstyrelsen i Malmö beslutade den 8 maj 2013 att bevilja dåvarande
stadsdelsfullmäktige Fosie medel om 5 500 tkr ur den sociala
investeringsfonden avseende Skolfam – Skolsatsning inom familjehemsvården.
Stadsområdesnämnd Söder, som efter omorganisationen samma år övertog
ansvaret för satsningen, anmodades att särskilt följa och dokumentera de
erfarenheter av Skolfam som kan vara till nytta för en eventuell utvidgning av
modellen i Malmö. Kommunstyrelsen beslutade också att anmoda de nämnder
som beviljats medel att inkomma med delrapporter över de respektive
satsningarna senast den 30 juni 2015.
Följande delrapport är utformad med utgångspunkt från de frågor som
stadskontoret skickade ut den 6 februari 2015 till kontaktpersoner för de
satsningar som beviljats medel. Inledningsvis ges en kortfattad introduktion till
Skolfam Söder.
Om Skolfam Söder
Bakgrunden till Skolfam är att familjehemsplacerade barn utgör en tydlig
riskgrupp i förhållande till andra barn. Enligt Socialstyrelsens registerstudier
underpresterar de i förhållande till sina förmågor och uppnår sämre resultat i
skolan. Detta leder i sin tur till överrisker för negativ långsiktig psykosocial
utveckling, såsom psykiatriska svårigheter, missbruk, kriminalitet och
biståndsberoende. Dessa överrisker kan i stort sett halveras om de klarar
grundskolan med behörighet till gymnasieskolan (Socialstyrelsen, 2010).
Arbetsmodellen Skolfam syftar till att stärka skolresultaten för
familjehemsplacerade barn. Satsningen Skolfam Söder, som startade 2014,
riktar sig till familjehemsplacerade barn som vid arbetets start går i
förskoleklass till och med årskurs sju. Stödet riktar sig till alla barn i
åldersgruppen, oavsett uppvisade behov. Barnen är stadigvarande placerade i
familjehem i eller utanför Malmö, både i släktinghem och i traditionella
familjehem.
Arbetets olika steg är reglerade i en manual, där vissa delar är obligatoriska och
andra kan anpassas efter lokala förutsättningar. Inledningsvis gör Skolfam en
individuell kartläggning av barnets förmågor med hjälp av psykologiska och
pedagogiska tester. Med kartläggningen som grund tas en plan fram
tillsammans med socialtjänst, skola och familjehem för hur skolgången kan
optimeras efter barnets förutsättningar. Vid behov initierar Skolfam
individuella insatser, till exempel genom att rekommendera pedagogiska
metoder som även kan användas på gruppnivå. Skolfam kan också ge
handledning till skolans personal.
Utvecklingen följs upp kontinuerligt genom regelbundna möten med berörda
parter. En förnyad kartläggning med samma instrument görs efter två år för att
möjliggöra effektmätning och kvalitetssäkring. Uppföljningen fortsätter
2 │ Stadsområdesförvaltning Söder – Skolfam │
därefter under barnets resterande grundskoletid för att säkerställa att eleven
lämnar årskurs nio med godkända betyg och uppnår behörighet till gymnasiet.
Arbetet i Skolfam Söder bedrivs i nära anslutning till det
förvaltningsövergripande Skolfam-projekt som har pågått i Malmö stad sedan
2012 och som kommer att utvärderas 2015. Liksom Skolfam Malmö tillhör
Skolfam Söder organisatoriskt individ- och familjeomsorgen i stadsområde
Söder och personalen, en psykolog, en specialpedagog och en projektledare
(tjänsten delas med Skolfam Malmö) är anställd där. Arbetet bedrivs i nära
samverkan med socialsekreterarna och familjehemssekreterarna på sektionen
för familjehemsvård.
Skolfam samarbetar också med arbetslagen på berörda skolor (rektorer, lärare
och elevhälsopersonal), med familjehemsföräldrar samt, om ansvarig
socialsekreterare bedömer att det är lämpligt, med biologiska föräldrar. Det
förekommer också att Skolfam samarbetar med andra instanser, till exempel
barn- och ungdomshabiliteringen och elevhälsan.
På nationell nivå ingår Malmö stad i ett nätverk med 22 kommuner som alla
arbetar enligt Skolfams modell. Syftet med nätverket är att möjliggöra
erfarenhetsutbyte, jämförelser av resultat och gemensam metodutveckling.
Samarbetet stöds av Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Sveriges Kommuner och
Landsting, Skolverket och Socialstyrelsen. Mer information finns på
www.skolfam.se
Erfarenheter hittills
Vilka resultat har ni sett av insatsen så här långt? Det övergripande
målet är att stärka och förbättra livsvillkoren för barn och unga – kan ni
se resultat som bidrar till detta?
Inkluderingen av barn i satsningen har skett successivt under det första året.
De första psykologiska och pedagogiska kartläggarna genomfördes i mars 2014
och i maj 2015 kommer 19 barn att ha hunnit kartläggas. Varje kartläggning har
föregåtts av inhämtande av vårdnadshavarnas samtycke (vid placering enligt
socialtjänstlagen) samt informationsmöten med ansvariga social- och
familjehemssekreterare, familjehemmet, barnet och skolan. Efter
kartläggningen har individuella mål formulerats och fastställts i en plan. Intag
av nya barn sker löpande.
Redan nu går det att se exempel på att kartläggningen har satt igång positiva
processer på de medverkande skolorna. De psykologiska och pedagogiska
testerna har gett ny kunskap om barnens styrkor och behov, vilket i flera fall
har lett till en omstrukturering av arbetet med enskilda elever. Det handlar
oftast inte om några kostnadskrävande insatser, utan framför allt om
bemötande, strategier och omfördelning av befintliga resurser. Här har rektor
en central roll, och erfarenheten hittills är att det är en klar framgångsfaktor när
rektor deltar aktivt i arbetet.
Exempel på insatser som följt av Skolfams kartläggning:
3 │ Stadsområdesförvaltning Söder – Skolfam │
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Arbetsminnesträning i familjehemmet och i skolan
Extra stöd i matematik
Extra stöd i svenska
Tillgång till digitala läromedel
Deltagande i organiserad läxhjälp
Handledning till skolpersonal
Hjälp att öka läshastighet och läsförståelse genom särskild läsgrupp
Ökade pedagogiska utmaningar utifrån elevens kognitiva nivå
Kuratorskontakt för att hantera oro och kamratproblem
Tydligare instruktioner och genomgångar av lektionernas struktur från
läraren till hela klassen
Strategier för att få eleven att klara övergångar
Stöd från Skolfam i samband med byte till ny skola
Tre remisser har skrivits till logoped. En med anledning av läs- och
skrivsvårigheter, en för att utreda misstänkt dyskalkyli och en gällande
språkstörning. I ett fall har Skolfams kartläggning resulterat i att synfel har
upptäckts och att eleven har fått glasögon.
Kontakten med skolorna har överlag varit positiv. Kartläggningen har
inneburit en gemensam utgångspunkt för den fortsatta samverkan genom att
kunskapen om barnens förutsättningar har gjort det lättare för alla inblandade
parter – skola, socialtjänst och familjehem – att enas om målen för arbetet.
I vilken utsträckning har det faktum att medlen kommit från den sociala
investeringsfonden bidragit till eller hindrat arbetet med insatsen så här
långt?
Tillskott av medel från sociala investeringsfonden har varit en förutsättning för
inrättandet av ett Skolfam-team i stadsområde Söder. Det ekonomiska stödet
har gjort det möjligt att prioritera en förebyggande insats som baseras på ett
riskgruppstänk, snarare än på konstaterade behov. De har också inneburit en
möjlighet att prova en tidigare kommunövergripande arbetsmodell på ett mer
fokuserat sätt i ett och samma stadsområde, samt att även rikta insatsen till
barn som är familjehemsplacerade utanför stadens gränser, vilket är fallet för
majoriteten av Malmös familjehemsplacerade barn.
Det är en fördel att Skolfam Söder ingår i ett sammanhang med andra sociala
investeringar i Malmö stad och att de långsiktiga vinsterna med förebyggande
insatser diskuteras på central nivå. En förhoppning är att detta sammanhang
kan bidra till kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte som kan gynna fler barn
i riskgrupper. Till exempel skulle gemensamma former för uppföljning och
utvärdering kunna göra detta möjligt.
Håller den ekonomiska kalkylen? Har ni någon uppfattning om
investeringstanken håller?
För en redovisning av ekonomiskt utfall fr.o.m. 2014 t.o.m. maj 2015 samt
prognos t.o.m. december 2015, se bilaga 1.
4 │ Stadsområdesförvaltning Söder – Skolfam │
Forskare från Linköpings universitet har utvärderat Skolfam ur ett
hälsoekonomiskt perspektiv. Utvärderingen har omfattat ett 20-tal barn i
Norrköpings kommun som medverkade i Skolfam under åren 2008- 2011
(Linköping, 2014). Resultatet på kort sikt (fem år) visade att barnen i Skolfamgruppen, jämfört med barnen i en kontrollgrupp bestående av
familjehemsplacerade barn utanför Skolfam, använde mindre resurser från
socialförvaltningen. En före- och efterjämförelse visar att barnens förmågor
och prestationer i skolan förbättrades efter att de ingått i Skolfam. De hade
också bättre betyg än kontrollgruppen.
Forskarna skriver i sin rapport att värdet av insatser likt Skolfam bör ses ur ett
samhälleligt perspektiv. Barnens utbildning påverkar riskerna för att hamna i
kriminalitet, missbruk eller drabbas av psykisk ohälsa i vuxen ålder. Därmed
kan slutsatsen dras att Skolfam-insatsen, jämfört med att inte få någon insats
alls, är såväl livskvalitetshöjande som kostnadsbesparande, både på kort och på
lång sikt.
Att i Skolfam Söders fall endast räkna på framtida vinster för individ- och
familjeomsorgen vore missvisande. Besparingarna måste, som forskarna från
Linköping framhåller, ses på längre sikt och utifrån ett bredare
samhällsperspektiv, där stadsområde Söder drar nytta av minskade kostnader
för bland annat socialtjänstinsatser, men där framtida vinster även tillfaller
skolan, elevhälsan, Försäkringskassan, vuxenpsykiatrin och allmänsjukvården,
Arbetsförmedlingen, rättsväsendet med flera.
Även i sammanfattningen av kommunstyrelsens beslut 2014 om det fortsatta
arbetet för social hållbarhet i Malmö stad betonas vikten av långsiktighet:
För att hantera de strukturella förändringar som sker, betonar
kommissionen att det behövs ett perspektivskifte som bland annat innebär
att kommunen måste betrakta många av de insatser som görs i ett längre
perspektiv än vad som hittills gjorts. Effekterna av en social
investeringspolitik går sällan att finna inom ramen för ett budgetår eller en
mandatperiod. Tvärtom, att minska skillnaderna i hälsa tar tid, eller som
WHO beskriver det, en generation.
(Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö – Inriktning
för Malmö stad, 2014)
Mot bakgrund av ovanstående är det önskvärt att formerna för återbetalning
ses över (se även Har ni tankar kring förändringar/förbättringar i arbetet med sociala
investeringsfonder i Malmö stad?).
Har arbetet som finansierats från sociala investeringsfonden påverkat
andra verksamheter inom ditt arbetsfält? På vilket sätt? Har det blivit
spridningseffekter, positiva synergieffekter eller har det tagit resurser
från annat? Har arbetet blivit mer verksamhetsöverskridande?
Skolfam Söder arbetar aktivt för att insatser och metoder ska vara möjliga att
implementera i större grupper av elever på de skolor som omfattas av
satsningen. Ambitionen är att kunskap och erfarenheter från arbetet med de
5 │ Stadsområdesförvaltning Söder – Skolfam │
medverkande barnen ska leda till nytta för långt fler barn. Tidigare Skolfamsatsningar har visat att stödet som riktas till familjehemsplacerade barn i skolan
även gagnar andra elever. Oftast handlar det inte om att skolan behöver tillföra
resurser, utan framför allt om bemötande och anpassning utifrån elevernas
behov. Ett exempel är en lärare som, efter att ha fått fördjupad kunskap om
behoven hos ett barn i Skolfam, har börjat ge uppgifter och instruktioner till
hela klassen på ett nytt och mer strukturerat sätt.
Inom individ- och familjeomsorgen bidrar Skolfam Söder till att utbildningens
betydelse för placerade barn lyfts fram och diskuteras. För socialsekreterarna
innebär arbetsmodellen ett konkret stöd när det gäller att hävda barnens behov
i skolan samt en större generell kunskap om skolans betydelse för placerade
barn. Denna kunskap kan även omsättas i arbetet med andra placerade barn.
Samverkan kring barnen har gynnats av att parterna i teamet, det vill säga
psykolog, specialpedagog, socialsekreterare och familjehemssekreterare, tillhör
samma förvaltning och har nära till varandra i vardagen.Medan Skolfam
Malmö, där barnen är placerade av flera stadsområden, emellanåt har stött på
osäkerhet hos socialtjänstens personal kring roller och ansvarsfördelning, har
Skolfam Söder upplevt samarbetet med familjehemsvården som smidigt och
okomplicerat. Till exempel sker en stor del av förberedelsearbetet inför möten i
samband med att teamet samåker till skolor och familjehem.
En annan skillnad mellan de båda Skolfam-satsningarna gäller arbetets
spridningseffekter. Sedan det kommunövergripande projektet startade 2012 har
det funnits möjlighet att konsultera Skolfam även i andra socialtjänstärenden
där det finns frågor som rör barns skolgång. Trots att Skolfam Malmös
psykolog och specialpedagog har suttit nära familjehemsvården i SoF Söder har
denna möjlighet inte utnyttjats i särskilt stor omfattning. Sedan Skolfam Söder
startade har handläggarna i stadsområdet, både inom familjehemsvården och i
andra verksamheter inom individ- och familjeomsorgen, börjat vända sig till
Skolfam med skolrelaterade frågor i betydligt högre utsträckning än tidigare.
Det är tydligt att fler gemensamma ärenden har gjort arbetsmodellen mer
inarbetad. Inrättandet av ett ”eget” Skolfam-team i stadsområdet har bidragit
till att frågan om utbildningens betydelse för barn i riskgrupper har fått ökad
aktualitet i hela verksamheten.
Hur ser planerna för uppföljning och utvärdering ut? Något som redan
gjorts? Behöver ni stöd i arbetet med uppföljning och utvärdering
framöver? I så fall vilken typ av stöd?
Måluppfyllelsen för hela gruppen barn kommer att mätas vid skolornas
uppföljning av resultat samt vid den uppföljande kartläggningen som sker efter
två år. Effekterna mäts då med normerade och standardiserade tester av
kognitiv förmåga, emotionell status, adaptiva färdigheter, ordförståelse,
läshastighet med förståelse, rättstavning och matematik.
Det långsiktiga målet är att barnen efter genomgången grundskola ska ha
uppnått behörighet till gymnasiets nationella program. För den grupp barn som
nu omfattas av Skolfam Söder, där de yngsta börjar förskoleklass hösten 2015,
innebär det att det först år 2025 fullt ut kommer att vara möjligt att svara på
6 │ Stadsområdesförvaltning Söder – Skolfam │
om målet har nåtts. Former för en sådan långsiktig uppföljning kan behöva ses
över.
En mer kvalitativ utvärdering skulle kunna ta fasta på hur Skolfams
samarbetsparter – barnen, familjehemmen, de biologiska föräldrarna,
socialsekreterarna, lärarna och rektorerna – uppfattar arbetet. Vilken bild, eller
vilka bilder, finns egentligen av Skolfam? Hur ser förväntningarna hos olika
berörda aktörer ut? Vilka eventuella hinder och möjligheter ser man i
samverkan med andra?
Har ni tankar kring förändringar/förbättringar i arbetet med sociala
investeringsfonder i Malmö stad som skulle kunna stödja ert arbete?
Vilka och hur?
Arbetet med sociala investeringsfonder ställer krav på att verksamheterna
samverkar över sektors- och nämndsgränser. På motsvarande sätt behöver
frågan om återbetalning hanteras utifrån en helhetssyn och ur ett långsiktigt
perspektiv.
I Skolfam Söders fall kommer de tidigaste samhälleliga vinsterna sannolikt att
göras inom andra verksamheter än individ- och familjeomsorgen. Framför allt
är det skolan som förväntas dra nytta av det riktade stödet till Skolfam-barnen
de första åren. För det första innebär den förväntade ökade måluppfyllelsen
hos barnen väsentliga besparingar. För det andra får skolan, genom arbetet
med elever som ingår i Skolfam, tillgång till pedagogiska metoder och insatser
som kan användas i större elevgrupper. Då Skolfam kan följa ett barn från
förskoleklass till och med årskurs nio innebär detta betydande vinster för
skolan under flera års tid.
De stora besparingarna inom individ- och familjeomsorgen, liksom i samhället
i stort, kommer kanske inte att börja visa sig förrän om 15 år då barnen
uppnått vuxen ålder. Å andra sidan kommer de att fortsätta gälla under hela
deras livstid.
Övriga synpunkter och frågor som kommit upp under arbetets gång.
Se ovan.
--Referenser:
Socialstyrelsen (2010). Social rapport 2010. Stockholm, Socialstyrelsen.
Bernfort, L., Lundqvist, M. (2014). ”Är insatsen Skolfam lönsam? Utvärdering
av SkolFam2 i Norrköpings kommun”. Linköping: Linköpings universitet.
Bilaga 1: Ekonomiskt utfall samt prognos
7 │ Stadsområdesförvaltning Söder – Skolfam │
Bilaga 1: Ekonomiskt utfall samt prognos
Utfall fr.o.m. 2014 t.o.m. maj 2015 samt prognos t.o.m. december 2015
2014
Intäkter
Personalkostnader
Övriga kostnader
Totala kostnader
1 348
1 136
212
1 348
Faktiskt utfall
t.o.m. 2015-04-30
586
536
50
586
Prognos
t.o.m. 2015-12-31
1 758
1 608
150
1 758
Jouni Liimatainen
Ordförande
Josefin Haugthon
Planeringssekreterare
8 │ Stadsområdesförvaltning Söder – Skolfam │