Bekämpningsmedel i enskild dricksvattentäkt

M
Analys av
bekämpningsmedel i
enskilda
dricksvattentäkter
2014
Rapport 2015-01
Miljökontoret
Hörby kommun, Miljökontoret 242 80 Hörby| Besöksadress: Ringsjövägen 4 | Tel: 0415-37 83 10 | Fax: 0415-37 33 33
[email protected] | www.horby.se
Hörby kommun 242 80 Hörby| Besöksadress: Ringsjövägen 4 | Tel: 0415-37 80 00 | Fax: 0415-134 77
[email protected] | www.horby.se
Sida
Rapport 2015-01
2 (15)
Miljökontoret
Innehållsförteckning
1. INLEDNING -------------------------------------------------------------------------------------------- 3
2. SYFTE, URVAL OCH AVGRÄNSNINGAR --------------------------------------------------------- 3
2.1 Syfte ---------------------------------------------------------------------------------------------------------- 3
2.2 Urval ---------------------------------------------------------------------------------------------------------- 3
3. FAKTA OM BEKÄMPNINGSMEDEL -------------------------------------------------------------- 4
3.2 Bekämpningsmedels användning -------------------------------------------------------------------- 4
3.3 Hälsorisker och miljörisker ---------------------------------------------------------------------------- 5
3.5 Bekämpningsmedels spridningsvägar -------------------------------------------------------------- 6
4. GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT -------------------------------------------------------------- 7
4.2 Uppföljning från 2005 ----------------------------------------------------------------------------------- 7
4.3 Genomförda analyser ----------------------------------------------------------------------------------- 8
4.4 resultat ------------------------------------------------------------------------------------------------------ 9
4.5 Fakta om de bekämpningsmedel som påvisats i analyserna ------------------------------ 11
5. SLUTSATS ------------------------------------------------------------------------------------------- 12
6. REFERENSLISTA: ---------------------------------------------------------------------------------- 14
Sida
Rapport 2015-01
3 (15)
Miljökontoret
1. Inledning
Miljökontoret i Hörby har under hösten 2014 genomfört provtagning på enskilda
dricksvattentäkter. Provtagningen genomfördes i ett miljömålsprojekt för uppfyllande av
nationella miljömålet grundvatten av god kvalitet. Provtagningen har omfattat analys av vissa
kemiska och fysikaliska parametrar och har gjorts på sammanlagt 16 fastigheter. Av dessa var det
fem stycken som tagit liknande prov 2005.
På landsbyggden har många enskild dricksvattentäkt. Hörby kommun erbjuder alla gravida eller
familjer med barn under ett år, ett gratis prov på bakterier och vissa fysikaliska ämnen. Det är
varje fastighetsägares ansvar att tillse att dricksvattnet är tjänligt1. Att göra analyser på sitt
dricksvatten kan vara kostsamt, speciellt analyser på bekämpningsmedel och därför är kunskapen
om förekomst av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter begränsad.
Det nationella miljömålet grundvatten av god kvalitet innebär att grundvattnet ska ge en säker
och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och
vattendrag.2
Denna rapport har sammanställts av miljöinspektör Malin Holmkvist som även genomfört
projektet.
2. Syfte, urval och avgransningar
2.1 Syfte
Syftet med tillsynsprojektet var att:
 Öka kunskapen om kvalitén på grundvatten i Hörby kommun.
2.2 Urval
Urvalet gjordes utifrån de fastigheter som hade otjänligt dricksvatten i projektet som
genomfördes 2005 samt ny provtagning på de fastigheter som via miljökontoret gjort ett
barnprov 2013.
2.3 Avgränsningar
Projektet har avgränsats till en provtagning per fastighet. Inga uppföljande prover har tagits utan
det har fastighetsägarna själv fått bekosta om sådant har velat göras.
1
2
Livsmedelsverkets Råd om enskild dricksvattensförsörjning, sid. 4
Miljömål, http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/9-Grundvatten-av-god-kvalitet/.(hämtad 2015-01-07)
Sida
Rapport 2015-01
4 (15)
Miljökontoret
3. Fakta om bekampningsmedel
3.1 Vad är ett bekämpningsmedel
Ett bekämpningsmedel är ett växtskyddsmedel eller en biocidprodukt. Miljöbalken definierar ett
kemiskt bekämpningsmedel som en kemisk produkt som syftar till att förebygga eller motverka
att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för
människors hälsa eller skada på egendom.3
Ett växtskyddsmedel används för att skydda växter eller växtprodukter inom jordbruk, skogsbruk
och trädgårdsbruk.4
En biocidprodukt används för att förebygga och motverka att djur, växter och mikroorganismer
orsakar skada eller olägenhet på människors hälsa eller skada på egendom. Exempel på
biocidprodukter är myggmedel och träskyddsmedel.5
3.2 Bekämpningsmedels användning
Den största användaren av bekämpningsmedel i Sverige är industrin, det som främst används där
är biocidprodukter. Den stora användaren av växtskyddsmedel är jordbruket samt frukt och –
trädgårdsodlingarna. 2012 såldes 8 555 ton bekämpningsmedel i Sverige. 71 % användes inom
industrin och 21 % inom jordbruk, frukt – och trädgårdsodlingar. Användning av
bekämpningsmedel inom de privata hushållen tenderar att minska. Av den totala försäljningen går
ca 8 % till privata hushåll6.
Skåne är det län som använder mest växtskyddsmedel men Skåne är också det län där det finns
mest jordbruksmark. I hela landet minskar odlingen av kemikalieintensiva grödor så som
spannmål, potatis, sockerbetor och oljeväxter. I Skåne är däremot minskningen mindre än i övriga
landet, vilket bidrar till att användningen av växtskyddsmedel i Skåne är mycket högre än i övriga
landet. Under 2012 användes 490 ton växtskyddsmedel i Skåne, på andra plats kom Västra
Götaland med 89 ton. Det användes 1,1 kg växtskyddsmedel per hektar jordbruksmark i Skåne,
detta kan förklaras av att det odlas mer kemikalieintensiva grödor här.7
För att bekämpningsmedel ska få användas krävs att det är godkänt av Kemikalieinspektionen.
Alla bekämpningsmedel som blivit godkända får ett registreringsnummer. Via
kemikalieinspektionens hemsida kan vem som helst, via registreringsnumret, få reda på om
medlet fortfarande är godkänt och om det finns några användningsvillkor. Många
bekämpningsmedel som har varit godkända är inte det längre.8
SFS 1998:808. Miljöbalken, Stockholm, Miljödepartementet
Naturvårdsverket, Bekämpningsmedel i miljön, http://www.naturvardsverket.se/Sa-marmiljon/Manniska/Miljogifter/Organiska-miljogifter/Bekampningsmedel, (hämtat 2014-12-09)
5 Ibid
6 Kemikalieinspektionen, SCB enheten för lantbruksstatistik, Rapport försålda kvantiteter av bekämpningsmedel
2012, Stockholm
7 Larsson Martin, Boström Gustaf, Gönczi Mikaela och Kreuger Jenny, CKB Rapport 2014:1, Kemiska
bekämpningsmedel i grundvattnet 1986-2914. Havs och vattenmyndigheten, Kompetenscentrum för Kemiska
bekämpningsmedel. Sid.22-26
8 Kemikalieinspektionen, Bekämpningsmedel, http://www.kemi.se/Start/Bekampningsmedel/. (Hämtat 2014-12-09)
3
4
Sida
Rapport 2015-01
5 (15)
Miljökontoret
Hur användningen av bekämpningsmedel får ske är reglerat i Förordning om bekämpningsmedel
SFS 2014:425 o började gälla under 2014.9
3.3 Hälsorisker och miljörisker
De aktiva substanserna i ett bekämpningsmedel är utvecklade för att påverka biologiska system
och på så vis skada den organism som ska bekämpas. De framställs så att de ska få en
kontrollerad effekt mot vissa organismer. Men även andra organismer inklusive människan har
biologiska system och därför är det oundvikligt att bekämpningsmedlen kan ge effekter även på
människor.
För alla ämnen som ingår i bekämpningsmedel beräknas ett acceptabelt dagligt intag för
människor. Ett acceptabelt dagligt intag är den mängd som människan dagligen kan få i sig under
en livstid utan att det ska ha någon skadlig effekt.10
Att upptäcka effekter av bekämpningsmedelsrester i miljön kan vara svårt då det kan saknas ett
tydligt samband mellan spridningen av bekämpningsmedel och effekterna i miljön.
Förändringarna kan ske långsamt och ibland går effekterna först att mäta långt efter
exponeringen. Ibland är det inte det aktiva ämnet som är farligt för miljön utan en
nedbrytningsprodukt som bildas när modersubstansen bryts ner i miljön vilket också bidrar till att
det är svårt att hitta orsakssambandet.11
Vilken effekterna blir är också svårt att förutsäga då det i naturen finns många olika substanser
och dessa tillsammans kan ge helt andra och större effekter än om de verkat ensamma.12
När effekterna uppkommer långt efter exponering eller efter upprepad eller långvarig exponering
kallas det för kroniska effekter. Exempel på sådana är cancer, minskad tillväxt, försämrat
immunförsvar och lägre reproduktionsförmåga. Dessa kroniska effekter kan på sikt påverka ett
helt ekosystem.13 Effekterna kan också ske indirekt och behöver inte vara direkt giftiga för en
organism men kan påverka dessa om bekämpningsmedlet påverkar de organismer som de lever i
samspel med.14
SFS 2014:425, Förordning om bekämpningsmedel, Stockholm , miljödepartementet
Livsmedelsverkete http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Kemiskaamnen/Bekampningsmedel/Bekampningsmedel1/.(hämtad 2015-01-07)
11 Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/exponering-och-miljoeffekter/exempel-pamiljoeffekter-i-vattenekosystem/.(Hämtad 2015-01-07)
12 Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/exponering-och-miljoeffekter/blandning-avsubstanser-kan-ge-samverkande-effekter/. (Hämtad 2015-01-07)
13 Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/exponering-och-miljoeffekter/kroniska-effektervisar-sig-langt-senare/(Hämtad 2015-01-07)
14 Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiska9
10
Sida
Rapport 2015-01
6 (15)
Miljökontoret
3.5 Bekämpningsmedels spridningsvägar
När grödor ska bekämpas besprutas oftast ett helt markområde. Olika bekämpningsmedel kan
stanna kvar i miljön kortare eller längre perioder. De som kan stanna kvar i miljön under en
längre period kan också transporteras vidare långt från det bekämpade området. Dessa
bekämpningsmedel kan återfinnas i vattendrag och grundvatten.
Det är många faktorer som avgör om ett bekämpningsmedel kommer transporteras vidare. Det är
odlings- och spridningsteknik som spelar roll men även naturliga förhållanden och processer.
Ett bekämpningsmedel som bryts ner snabbt i naturen minskar risken för spridning i miljön.
Nedbrytningen sker huvudsakligen via tre olika sätt. Vid fotokemisk nedbrytning är det solens
UV- strålar som bryter den kemiska bindningen. Oftast blir det ingen fullständig nedbrytning utan
det bildas istället en nedbrytningsprodukt. Kemisk nedbrytning sker i markvattnet och kan
påverkas av markvattnets surhetsgrad. Biologisk nedbrytning som är den vanligaste innebär att
svampar och bakterier med hjälp av enzymer bryter ned bekämpningsmedlet.15
Mätningar som är gjorda har visat att 1-5%, av det som körs ut, kan spridas vidare via vindavdrift.
Betydelsefullt här är den aktuella vindhastigheten vid spridningstillfället. En ökning med några
sekundmetrar vid spridningstillfället kan dubbla mängden bekämpningsmedel som sprids vidare.
Bekämpningsmedel kan även avdunsta från mark och gröda. Mätningar har visat att upp till tio %
av det som sprids kan försvinna via avdunstning.
Ett kraftigt regn som gör marken vattenmättad ökar risken för spridning till vattendrag. När
vattnet rinner av åkern kan lösta substanser och substanser bundna till partiklar transporteras till
vattendragen. Desto längre tid mellan bekämpningstillfället och regn minskar risken för spridning
till vattendrag.16
Det vatten som marken inte kan lagra transporteras neråt i markprofilen. Bekämpningsmedel som
löst sig i markvätskan följer då med vattnet ner till grundvattnet. Störst risk för detta är i
sandjordar och sprickiga lerjordar.17
bekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/exponering-och-miljoeffekter/indirekta-effekterkan-vara-svara-att-spara/(Hämtad 2015-01-07)
15 Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel,
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/vaxtskyddsmedlens-spridningsvagar-imiljon/biologisk-nedbrytning-vanligast/. (Hämtat 2014-12-09)
16 Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel,
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/vaxtskyddsmedlens-spridningsvagar-imiljon/borta-med-vinden/. (hämtat 2014-12-09)
17 Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel,
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/vaxtskyddsmedlens-spridningsvagar-imiljon/fran-aker-till-back-eller-grundvatten/. (Hämtat 2014-12-09)
Sida
Rapport 2015-01
7 (15)
Miljökontoret
4. Genomforande och resultat
4.1 Genomförande
Ett brev skickades ut till de fastigheter som haft otjänligt vatten 2005 där en telefontid bokades
för att genomföra en intervju. Intervjun handlade om det gjorts några åtgärder för att kunna
använda vattnet och om det gjorts någon ny provtagning på vattnet.
Ett brev skickades ut till de fastigheter som genomfört ett barnprov 2013. I brevet förklarades
innebörden av projektet och de gavs möjligheten att anmäla sitt intresse för att medverka.
14 stycken fastighetsägare tillfrågades, 12 stycken ville medverka. En valde dock senare att inte
genomföra provtagningen.
Efteråt bokades provtagning hos de fastigheter som ville att miljökontoret skulle genomföra
provtagningen. De fastigheter som själv genomförde provtagningen hämtade och lämnade sin
provtagningsväska på kommunhuset.
Alla fastigheter som deltagit har fått en kopia på analysresultatet.
4.2 Uppföljning från 2005
Sju fastigheter hade otjänligt vatten 2005. En fastighetsägare gick inte att få tag på, en
fastighetsägare hade själv gjort en ny provtagning och valde därför att inte medverka.
Provtagning gjordes därför på 2 fastigheter där det nu fanns filter och på 2 fastigheter där det
gjorts nya dricksvattenbrunnar. En fastighet hade borrat en ny brunn men var inte nöjd med det
vattnet och var därför intresserad av provtagning i den gamla brunnen som varit otjänlig 2005. Vi
gjorde en provtagning i denna brunn för att se vad som hänt på 9 år. Totalt blev det uppföljande
provtagning på 5 fastigheter.
Sida
Rapport 2015-01
8 (15)
Miljökontoret
4.3 Genomförda analyser
Analyserna är genomförda av Alcontrol, som Miljökontoret har avtal med. Alcontrols bedömning
av proverna är utförda i enlighet med ”Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning”
Gränsvärdena, enligt Livsmedelsverkets föreskrift om dricksvatten (SLVFS 2001:30), för
bekämpningsmedel är otjänligt vid 0,10µg/liter per bekämpningsmedel som påvisas eller 0,5µg/l
för summan av alla halter av bekämpningsmedel som påvisas i provet.
Tabell 1 Kemiska parametrar som analyserades.
Benso(a)pyren
Dibromklormetan
Triklormetan (klorform)
Bensen
Trikloreten (trikloretylen)
Atrazin
Bentazon
Cyanazin
Desisopropylatrazin
Dimetoat
2,4-diklorfenoxisyra
Fenoxaprop
Hexazinon
Isoproturon
Klorsulfuron
MCPA
Metamitron
Metribuzin
Simazin
Thifensulfuronmetyl
Aldrin
Heptaklor
Bromdiklormetan
Tribrommetan (Bromform)
1,2-dikloretan
Tetrakloreten(perkloretylen)
AMPA
BAM (2,6-diklorbensamid)
Bitertanol
Desetylatrazin
2,4-diklorprop
Diuron
Etofumesat
Glyfosat
Pendimethalin
Kloridazon
Kvinmerak
Mecoprop
Metazaklor
Metsulfuronmetyl
Terbutylazin
2,4,5-triklofenoxisyra
Dieldrin
Heptaklorepoxid
I analysen ingick även fysikaliska parametrar som denna rapport inte kommer gå in djupare på. De
parametrar som bidragit till att vattnet blivit otjänligt eller tjänligt med anmärkning redovisas i
tabellen under avsnittet resultat.
Sida
9 (15)
Rapport 2015-01
Miljökontoret
4.4 resultat
Tabell 2 Resultatet av provtagningen
Fastighet
resultat
Bekämpningsmedel över
0,1µg/l
Spår av
Annat som
bekämpningsmedel gjort vattnet
otjänligt eller
tjänligt med
anmärkning
Köinge 3:26
Ny provtagning
Otjänligt
Atrazin, Bam och Terbutylazin.
Samt var summan av alla påvisade
bekämpningsmedel över 0,5µg/l
Hemmeneköp 1:56
Ny provtagning
Tjänligt med
anmärkning
Pärup 9:1
Uppföljning
Tjänligt med
anmärkning
BAM
Ammonium,
kalcium, kalium
och hårdhet
Gummastorp 1:29
Uppföljning
Tjänligt med
anmärkning
BAM och Atrazin
Koppar
Råby 12:2
Ny provtagning
Tjänligt med
anmärkning
Atrazin, BAM, Bentazon
och Desetylatrazin
Nitrat, kalium
Nyåkra 1:65
Ny provtagning
Elestorp 3:3
Ny provtagning
Hemmeneköp 1:81
Uppföljning
Otjänligt
Orås 17:5
Ny provtagning
Östraby 2:45
Ny fastighet
Tjänligt
Tjänligt med
anmärkning
nitrat
Sallerup 4:3
Uppföljning
Tjänligt med
anmärkning
Kalcium, kalium,
hårdhet
Västerstad 21:9
Ny provtagning
Tjänligt med
anmärkning
Nitrat, kalcium,
hårdhet
Nyåkra 1:56
Ny provtagning
Huggelseke 3:20
Ny provtagning
Otjänligt
Tjänligt med
anmärkning
nitrat
Brunnslöv 8:25
Uppföljning
Tjänligt med
anmärkning
Fluorid, natrium
Orås 10:8
Ny provtagning
Tjänligt med
anmärkning
Nitrat,
kalcium,kalium
och hårdhet
Nitrat och
kemisk
syreförbrukning
COD-mn
nitrat
Tjänligt
Tjänligt med
anmärkning
BAM, Atrazin och
Desetylatrazin
Atrazin
Turbiditet, järn,
mangan
nitrat
Atrazin och
Desetylatrazin
Nitrat, kalium
Sida
Rapport 2015-01
10 (15)
Miljökontoret
Diagram 1 visar hur många fastigheter som hade otjänligt, påvisad halt respektive ingen påvisad
halt
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Otjänligt
påvisad halt
ingen påvisad
halt
Resultatet visar att 2 fastigheter hade otjänligt vatten och 5 fastigheter hade påvisad halt av
bekämpningsmedel. Av resultatet kan också utläsas att de fastigheter som hade otjänligt vatten var
nya fastigheter i projektet. De som hade påvisad halt var 3 stycken som även var med 2005 samt 2
stycken nya fastigheter.
Fastigheten Hemmeneköp 1:81 hade 2005 otjänligt vatten. Denna omgång prov tog vi på samma
vatten för att se vad som hänt på 9 år. Resultatet visar att halterna av bekämpningsmedel sjunkit
under riktvärdet för otjänligt. Med det är exakt samma bekämpningsmedel som gjorde vattnet
otjänligt 2005 som det idag finns påvisad halt av. Två fastigheter med otjänligt vatten 2005 har
idag installerat filter, en av dessa hade påvisad halt av bekämpningsmedlet som översteg riktvärdet
2005. Två fastigheter hade borrat nya brunnar och en av dessa hade påvisad halt av samma
bekämpningsmedel som översteg riktvärdet 2005.
Samma parametrar som påvisats i analyserna 2005 fanns även i de nya proverna. Förutom ett
ämne, Isoproturon, som förekom i vattnet hos 3 fastigheter 2005 men inte alls hos de nya
provtagningarna.
Sida
Rapport 2015-01
11 (15)
Miljökontoret
4.5 Fakta om de bekämpningsmedel som påvisats i analyserna
Atrazin: Har varit ingående ämne i 13 stycken bekämpningsmedel som någon gång varit
godkända för användning i Sverige. Det senaste förbjöds i september 1989. Det vanligaste
bekämpningsmedlet var Totex strö som var ett totalbekämpningsmedel som vanligtvis användes
på gårdsplaner och längs med vägkanter. Atrazin har inte varit så vanligt för användning inom
jordbruket. Atrazin är ganska vanligt förekommande i grundvattnet.18
BAM (2,6-diklorbensamid): BAM är en nedbrytningsprodukt av diklobenil (2,6diklorbensonitril) som bland annat ingått i Totex strö. Diklobenil har ingått i 4 stycken
bekämpningsmedel som varit godkända i Sverige. Det sista förbjöds 1990-12-31.19 BAM är vanligt
förekommande i grundvattnet.20
Terbutylazin: Detta har varit ingående ämne i 8 bekämpningsmedel. Det sista blev förbjudet
2003-07-25. Bekämpningsmedlen har används bland annat mot ogräs i odlingar av ärter och
åkerbönor, majs, stråsäd, energiskog, i skogsplanteringar, på gårdsplaner och grusgångar.21
Bentazon: Bentazon finns i Basagarn Sg som fortfarande är godkänt för användning mot ogräs i
odlingar av ärt, åkerbönor, slåtter- eller frövall, stråsäd med vallinsådd samt i majs. Dessutom
fanns det i ett bekämpningsmedel till som är förbjudet sedan 1992-12-31.22
Desetylatrazin: En nedbrytningsprodukt av Atrazin.23
Larsson Martin, Boström Gustaf, Gönczi Mikaela och Kreuger Jenny, CKB Rapport 2014:1, Kemiska
bekämpningsmedel i grundvattnet 1986-2914. Havs och vattenmyndigheten, Kompetenscentrum för Kemiska
bekämpningsmedel. Sid.10-11, 23, 34
19 Kemikalieinspektionen, Bekämpningsmedels registret,
http://webapps.kemi.se/BkmRegistret/Kemi.Spider.Web.External/, Sökord 2,6-diklorbensamid. (hämtad2014-1209)
20 Larsson Martin, Boström Gustaf, Gönczi Mikaela och Kreuger Jenny, CKB Rapport 2014:1, Kemiska
bekämpningsmedel i grundvattnet 1986-2914. Havs och vattenmyndigheten, Kompetenscentrum för Kemiska
bekämpningsmedel. Sid.10-11, 23, 34
21 Kemikalieinspektionen, bekämpningsmedelsregistret,
http://webapps.kemi.se/BkmRegistret/Kemi.Spider.Web.External/, Sökord Terbutylazin. (hämtad2014-12-09)
22 Kemikalieinspektionen, Bekämpningsmedels registret,
http://webapps.kemi.se/BkmRegistret/Kemi.Spider.Web.External/, Sökord Bentazon. (hämtad2014-12-09)
23 Larsson Martin, Boström Gustaf, Gönczi Mikaela och Kreuger Jenny, CKB Rapport 2014:1, Kemiska
bekämpningsmedel i grundvattnet 1986-2914. Havs och vattenmyndigheten, Kompetenscentrum för Kemiska
bekämpningsmedel. Sid.10-11, 23, 34
18
Sida
Rapport 2015-01
12 (15)
Miljökontoret
5. Slutsats
Samma bekämpningsmedel som hittades 2005 fanns även vid denna provtagning, vilket visar att
dessa är väldigt beständiga i naturen. Antalet fastigheter med otjänligt vatten har minskat, sedan
provtagningen 2005, detta kan bero på att antalet nya fastigheter där prov togs var lägre till antalet
än 2005. Hav och vattenmyndigheten har gjort provtagningar på grundvattnet i Sverige under
1986-2014 och trenden för de bekämpningsmedel som påvisades i Hörby Kommun är
minskande. Detta visade även det prov som togs på samma dricksvatten som 2005 utan någon
åtgärd för att få bort bekämpningsmedlen gjorts. Att halterna minskat kan vara en effekt av att
bekämpningsmedlen nu inte får användas.
De fastigheter som installerat filter hade idag tjänligt dricksvatten avseende bekämpningsmedel
men vissa hade påvisade halter som låg under gränsen för otjänligt dricksvatten. Installerade filter
håller bara en viss tid och effekten av reningen minskar med tiden vilket kan göra att
bekämpningsmedel kommer igenom.
Där nya brunnar hade borrats fanns påvisade halter eller inga bekämpningsmedel alls. Om det
beror på den nya brunnen eller att bekämpningsmedlet minskar med tiden är svårt att säga.
Provtagningen visade även att enbart 2 fastigheter hade tjänligt vatten. Övriga hade otjänlig eller
tjänligt med anmärkning. Mycket av detta var på grund av nitrat. Höga halter nitrat är en
indikation på påverkan från avlopp, gödsling och andra föroreningskällor. Vid riktvärde över
50µg bör inte vattnet ges till barn under ett år24. Det är av väldigt stor vikt att fastighetsägarna
provtar sitt dricksvatten då dessa parametrar kan förändras över tid. Ett bra vatten kan mycket väl
bli otjänligt beroende på vad som händer i omgivningen. Livsmedelsverket rekommenderar
provtagning av enskilda dricksvattentäckter vart 3:e år25.
De rester av bekämpningsmedel som hittades i proverna kommer från totalbekämpningsmedel
som ofta användes på gårdsplaner och växtskyddsmedel som används i jordbruket. Dessa
användes flitigt under tiden då de var godkända. Vanligast var Atrazin och BAM som kommer
från totalbekämpningsmedel bland annat Totex strö. Detta har varit förbjudet att använda sedan
198926. Bekämpningsmedel som innehöll Atrazin och BAM hade inte sitt huvudsakliga
användningsområde inom jordbruket utan användes mest på gårdsplaner och vid vägkanter27. Det
är därför som dessa är vanligt förekommande i enskilda dricksvattentäkter då bekämpning ofta
gjordes i närheten av dricksvattenbrunnarna. Då var det ingen som kunde ana att det skulle finnas
kvar i grundvattnet 25 år senare. Då kan vi fråga oss vad händer med det vi använder idag?
Kommer detta att återfinnas i grundvattnet? Under 2014 började Förordning om
bekämpningsmedel SFS 2014:425 att gälla som idag är den förordning som reglerar Sveriges
användning av bekämpningsmedel. Men vi vet inte allt och provtagningar som görs runt om i
Livsmedelsverkets Råd om enskild dricksvattensförsörjning, sid. 11
Livsmedelsverkets Råd om enskild dricksvattensförsörjning, sid. 4
26 Kemikalieinspektionen, Bekämpningsmedels registret,
http://webapps.kemi.se/BkmRegistret/Kemi.Spider.Web.External/, Sökord Totex strö. (hämtad2014-12-09)
27 Larsson Martin, Boström Gustaf, Gönczi Mikaela och Kreuger Jenny, CKB Rapport 2014:1, Kemiska
bekämpningsmedel i grundvattnet 1986-2914. Havs och vattenmyndigheten, Kompetenscentrum för Kemiska
bekämpningsmedel. 34
24
25
Sida
Rapport 2015-01
13 (15)
Miljökontoret
landet visar hela tiden att bekämpningsmedel finns kvar. Det är svårt att bli av med
bekämpningsmedel i vattnet eftersom de tenderar att vara långlivade.
Projektet har gett oss lite mer kunskap om hur grundvattnet i Hörby ser ut. Det är därför viktigt
att värna om om vårt vatten och hela tiden arbeta förebyggande för att kunna uppnå det
nationella miljömålet grundvatten av god kvalitet.
Sida
Rapport 2015-01
14 (15)
Miljökontoret
6. Referenslista:
Kemikalieinspektionen, SCB enheten för lantbruksstatistik, Rapport försålda kvantiteter av
bekämpningsmedel 2012, Stockholm
Kemikalieinspektionen, Bekämpningsmedels registret,
http://webapps.kemi.se/BkmRegistret/Kemi.Spider.Web.External/
Larsson Martin, Boström Gustaf, Gönczi Mikaela och Kreuger Jenny, CKB Rapport 2014:1,
Kemiska bekämpningsmedel i grundvattnet 1986-2914. Havs och vattenmyndigheten,
Kompetenscentrum för Kemiska bekämpningsmedel.
Livsmedelsverkete http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Kemiskaamnen/Bekampningsmedel/Bekampningsmedel1/
Livsmedelsverkets Råd om enskild dricksvattensförsörjning
Miljömål, http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/9-Grundvatten-av-god-kvalitet/
Naturvårdsverket, Bekämpningsmedel i miljön, http://www.naturvardsverket.se/Sa-marmiljon/Manniska/Miljogifter/Organiska-miljogifter/Bekampningsmedel
SFS 1998:808. Miljöbalken, Stockholm, Miljödepartementet
Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel,
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/vaxtskyddsmedlensspridningsvagar-i-miljon/biologisk-nedbrytning-vanligast/
Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel,
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/vaxtskyddsmedlensspridningsvagar-i-miljon/borta-med-vinden/
Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel,
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/vaxtskyddsmedlensspridningsvagar-i-miljon/fran-aker-till-back-eller-grundvatten/
Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/exponering-ochmiljoeffekter/exempel-pa-miljoeffekter-i-vattenekosystem/.
Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/exponering-ochmiljoeffekter/blandning-av-substanser-kan-ge-samverkande-effekter/.
Sida
Rapport 2015-01
Miljökontoret
Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/exponering-ochmiljoeffekter/kroniska-effekter-visar-sig-langt-senare/
Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/exponering-ochmiljoeffekter/indirekta-effekter-kan-vara-svara-att-spara/
15 (15)