Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och
Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg November 2015 Eva Sundberg Anna-Karin Quetel Karin Lilja Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Råd och stöd till kommuner och landsting Ta tillvara måltiden som en resurs i förskola och skola Skollunchen gör skillnad • Europeisk studie visar att Sverige är det land där ungdomar äter mest likt traditionell medelhavskost • I Sverige drog skolmåltiden upp konsumtionen av grönsaker Tognon G, Hebestreit A, Lanferet A, et al. (2014). Nutrition, Metabolism and Cardiovascular Diseases 24:205-213. Skollunchen utjämnar skillnader • Utvärdering av skollunch i UK – Elever som åt av skollunchen fick i sig mindre socker än de som tog med matsäck – Högre intag av vitamin C hos de som åt skollunchen – Signifikant skillnad bland barnen i lägre socioekonomiska grupper Spence et al, 2014 Den värdefulla måltiden i vård och omsorg En bra måltid Aktiviteter 2015 • Utredning/samverkan • Produktion • Kommunikation Samverkan med Socialstyrelsen • Översyn av befintliga råd, rekommendationer och föreskrifter • Dialogmöten • Seminarier Bättre måltider i äldreomsorgen • Inventering av projekt 2006−2014 (Del II) • Åtta konkreta förslag till regeringen (Del I) Sjukhusmåltiden – en viktig del av vården De offentliga måltidernas dag Almedalen 2015 Material förskola/skola Råd Pedagogiskt material Filmer Aktuella frågor • • • • • • Grundkoster inom vård och omsorg Plasttallrikar i förskolan Bekämpningsmedel Arsenik, hallon och dioxiner Margarin Kött och chark Grundkoster inom vård och omsorg – vad gäller egentligen? SNR → NNR 2012 SNR-kost Kost för friska A-kost Allmän kost för sjuka E-kost Energi- och proteinrik kost Ambition Fokus på matgästen − flexiblare råd • Ramar och riktning för den näringsmässiga kvaliteten • Utrymme för att kunna prioritera måltidens kulinariska kvalitet • Främja individanpassning Tre budskap Det är NI som är experter på ER verksamhet! Helhetsperspektiv Råd, vägledning Föreskrift = Bindande regel Aktuella frågor • • • • • • Grundkoster inom vård och omsorg Plasttallrikar i förskolan Bekämpningsmedel Arsenik, hallon och dioxiner Margarin Kött och chark Plasttallrikar i förskolan • Glas och gaffelsymbolen! • Använd kärl och redskap av plast för det de är avsedda för • Rätt plastfolie och handskar till feta livsmedel • Inga material av aluminium till sura livsmedel • Förvara inte mat i öppnade konservburkar • Förvara inte mat i hushållspapper eller returpappersförpackningar Aktuella frågor • • • • • • • Grundkoster inom vård och omsorg Plasttallrikar i förskolan Allergeninformation Bekämpningsmedel Arsenik, hallon och dioxiner Margarin Kött och chark Kan barn äta ”vanliga” frukter? 1 0,9 0,8 0,7 Ja! 0,6 0,5 Enbart importerat 0,4 Enbart svenskodlat 0,3 0,2 0,1 0 HI, vuxna HI, barn HI, vuxna 500 g/dag HI, barn 400 g/dag Svenska vuxna och 4åringars beräknade exponering för rester av växtskyddsmedel från konventionellt odlade frukter, bär och grönsaker. Arsenik, hallon och Östersjöfiskar Aktuella frågor • • • • • • Grundkoster inom vård och omsorg Plasttallrikar i förskolan Bekämpningsmedel Arsenik, hallon och dioxiner Margarin Kött och chark Råd om matfett • Ett smörgåsfett med bra fettkvalitet**, gärna produkter som uppfyller kriterierna för nyckelhålsmärkning • D-vitaminberikade matfetter • Andra pålägg med olja, till exempel, kikärtsröra, linspastej, pesto eller majonnäs • Pastej på fet fisk som till exempel lax eller makrill Aktuella frågor • • • • • • Grundkoster inom vård och omsorg Plasttallrikar i förskolan Bekämpningsmedel Arsenik, hallon och dioxiner Margarin Kött och chark Rött kött och chark • 500 gram rött kött och chark per vecka • Inga särskilda mängdrekommendationer för vård, skola och omsorg – Håll nere mängden kött och öka i stället mängden vegetabilier (till exempel grönsaker, baljväxter, potatis, spannmål) Köttfria skolluncher järnrika! 4 Mängd Järn (mg) 3 2 1 0 Analys ”Näringsinnehåll i skolmat” Ingrid Rogne 2014 Utmaningar #1 • • • • • • Fettkvalitet D-vitamin Järn Fibrer och fullkorn Salt (Socker) 28 Utmaningar #2 Källa: ProMeal, 2014 Tiden spelar roll Eleverna med mer tid på sig vid måltiden äter mer frukt och grönsaker samt äter upp större delen av den upplagda maten på tallriken (grönsaker och mjölk). Mer än 20 minuter till måltiden ger bättre matvanor och mindre svinn! Cohen et al 2015 Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Eva Sundberg [email protected] Anna-Karin Quetel [email protected] Karin Lilja [email protected] www.livsmedelsverket.se/maltider www.maltidsbloggen.blogspot.com Twitter: @Maltiden
© Copyright 2024