Kompetenscentrum
för måltider i vård,
skola och omsorg
November 2015
Eva Sundberg
Anna-Karin Quetel
Karin Lilja
Nationellt kompetenscentrum för
måltider i vård, skola och omsorg
Råd och stöd till kommuner och landsting
Ta tillvara måltiden
som en resurs i
förskola och skola
Skollunchen gör skillnad
• Europeisk studie visar att
Sverige är det land där
ungdomar äter mest likt
traditionell medelhavskost
• I Sverige drog skolmåltiden upp konsumtionen
av grönsaker
Tognon G, Hebestreit A, Lanferet A, et al. (2014).
Nutrition, Metabolism and Cardiovascular Diseases 24:205-213.
Skollunchen utjämnar skillnader
• Utvärdering av skollunch i UK
– Elever som åt av skollunchen fick i sig
mindre socker än de som tog med matsäck
– Högre intag av vitamin C hos de som åt
skollunchen
– Signifikant skillnad bland barnen i lägre
socioekonomiska grupper
Spence et al, 2014
Den värdefulla
måltiden
i vård och omsorg
En bra måltid
Aktiviteter 2015
• Utredning/samverkan
• Produktion
• Kommunikation
Samverkan med Socialstyrelsen
• Översyn av befintliga råd,
rekommendationer och föreskrifter
• Dialogmöten
• Seminarier
Bättre måltider i äldreomsorgen
• Inventering av projekt
2006−2014 (Del II)
• Åtta konkreta förslag till
regeringen (Del I)
Sjukhusmåltiden – en viktig del av vården
De offentliga måltidernas dag
Almedalen 2015
Material förskola/skola
Råd
Pedagogiskt material
Filmer
Aktuella frågor
•
•
•
•
•
•
Grundkoster inom vård och omsorg
Plasttallrikar i förskolan
Bekämpningsmedel
Arsenik, hallon och dioxiner
Margarin
Kött och chark
Grundkoster inom vård och omsorg
– vad gäller egentligen?
SNR → NNR 2012
SNR-kost Kost för friska
A-kost Allmän kost för sjuka
E-kost Energi- och proteinrik kost
Ambition
Fokus på matgästen − flexiblare råd
• Ramar och riktning för den näringsmässiga kvaliteten
• Utrymme för att kunna prioritera måltidens
kulinariska kvalitet
• Främja individanpassning
Tre budskap
Det är NI som är
experter på ER
verksamhet!
Helhetsperspektiv
Råd, vägledning
Föreskrift =
Bindande regel
Aktuella frågor
•
•
•
•
•
•
Grundkoster inom vård och omsorg
Plasttallrikar i förskolan
Bekämpningsmedel
Arsenik, hallon och dioxiner
Margarin
Kött och chark
Plasttallrikar i förskolan
• Glas och gaffelsymbolen!
• Använd kärl och redskap av plast för det de är
avsedda för
• Rätt plastfolie och handskar till feta livsmedel
• Inga material av aluminium till sura livsmedel
• Förvara inte mat i öppnade konservburkar
• Förvara inte mat i hushållspapper eller
returpappersförpackningar
Aktuella frågor
•
•
•
•
•
•
•
Grundkoster inom vård och omsorg
Plasttallrikar i förskolan
Allergeninformation
Bekämpningsmedel
Arsenik, hallon och dioxiner
Margarin
Kött och chark
Kan barn äta ”vanliga” frukter?
1
0,9
0,8
0,7
Ja!
0,6
0,5
Enbart importerat
0,4
Enbart svenskodlat
0,3
0,2
0,1
0
HI, vuxna
HI, barn
HI, vuxna 500
g/dag
HI, barn 400 g/dag
Svenska vuxna och 4åringars beräknade
exponering för rester
av växtskyddsmedel
från konventionellt
odlade frukter, bär och
grönsaker.
Arsenik, hallon och Östersjöfiskar
Aktuella frågor
•
•
•
•
•
•
Grundkoster inom vård och omsorg
Plasttallrikar i förskolan
Bekämpningsmedel
Arsenik, hallon och dioxiner
Margarin
Kött och chark
Råd om matfett
• Ett smörgåsfett med bra fettkvalitet**,
gärna produkter som uppfyller kriterierna för
nyckelhålsmärkning
• D-vitaminberikade matfetter
• Andra pålägg med olja, till exempel,
kikärtsröra, linspastej, pesto eller majonnäs
• Pastej på fet fisk som till exempel lax eller
makrill
Aktuella frågor
•
•
•
•
•
•
Grundkoster inom vård och omsorg
Plasttallrikar i förskolan
Bekämpningsmedel
Arsenik, hallon och dioxiner
Margarin
Kött och chark
Rött kött och chark
• 500 gram rött kött och chark per vecka
• Inga särskilda mängdrekommendationer
för vård, skola och omsorg
– Håll nere mängden kött och öka i stället
mängden vegetabilier (till exempel
grönsaker, baljväxter, potatis, spannmål)
Köttfria skolluncher järnrika!
4
Mängd
Järn (mg)
3
2
1
0
Analys
”Näringsinnehåll i skolmat”
Ingrid Rogne 2014
Utmaningar #1
•
•
•
•
•
•
Fettkvalitet
D-vitamin
Järn
Fibrer och fullkorn
Salt
(Socker)
28
Utmaningar #2
Källa: ProMeal, 2014
Tiden spelar roll
Eleverna med mer tid på sig vid måltiden
äter mer frukt och grönsaker samt äter
upp större delen av den upplagda maten
på tallriken (grönsaker och mjölk).
Mer än 20 minuter till måltiden ger bättre
matvanor och mindre svinn!
Cohen et al 2015 Journal of the Academy of Nutrition and Dietetics
Kompetenscentrum för måltider i vård,
skola och omsorg
Eva Sundberg
[email protected]
Anna-Karin Quetel
[email protected]
Karin Lilja
[email protected]
www.livsmedelsverket.se/maltider
www.maltidsbloggen.blogspot.com
Twitter: @Maltiden