omvårdnad vid njursvikt T3 201501
2015-02-17 Njursjukdom ANNELI JÖNSSON 2015-02-17 Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) ”En definitiv förlust av njurfunktionen vilket är allvarligt nog för att vara dödlig i avsaknad av dialys eller transplantation” (Abassi et al.,2010) Njursjukdom • Glomerulonefrit (30 %) • Diabetesnefropati (20 %) • Cystnjuresjukdom (13 %) • Nefroskleros (11 %) • Övriga SNR 2012 1 2015-02-17 Kliniska symptom: • Akut glomerulonefrit Glomerulonefrit • Kronisk glomerulonefrit • Nefrotiskt syndrom SNR 2012 Glomerulonefrit •Indelas i 7 undergrupper: IgA-nefrit är den vanligaste •Primärskada i glomerulos eller sekundärt till annan sjukdom •Tecken: – Proteinuri – Hematuri – Hypertoni Nefrotiskt syndrom (nefros) • Kraftig albuminuri, > 3,5g (< 0,2g) • Hypoalbuminemi, < 30g (35-45g) • Ödem • Hyperlipidemi • Oftast bibehållen GFR 2 2015-02-17 Stadier av kronisk njursjukdom - CKD Delas in i 5 stadier, med utgångspunkt i GFR-nivå (Glomerular Filtration Rate) Stadium GFR 1. Njurskada utan påverkan på njurfunktionen ≥ 90 ml/min 2. Njurskada med lätt nedsättning av njurfunktionen 60-89 ml/min 3. Måttlig njursvikt – asymtomatisk 30-59 ml/min 4. Avancerad njursvikt 15-29 ml/min 5. Njursvikt – terminal njursvikt < 15 ml/min Symtomgivande njursvikt, GFR 15-29 ml/min Hud och nerver Klåda Torr och skör hud Förändrad pigmentering Domningar i fötter CNS Trötthet Koncentrationssvårigheter Huvudvärk Muskler och leder Restless leg Muskelatrofi Gikt Minskad diures Vätskeretention Ödem Andfåddhet Högt blodtryck Mage och tarm Aptitlöshet Illamående Kräkningar Lös avföring Obstipation Blodbilden Renal anemi Blödningsbenägenhet Elektrolyter Hyperkalemi Metabolisk acidos Hypocalcemi Symtomgivande njursvikt, GFR 15-29 ml/min Hud och nerver Klåda Torr och skör hud Förändrad pigmentering Domningar i fötter CNS Trötthet Koncentrationssvårigheter Huvudvärk Muskler och leder Restless leg Muskelatrofi Gikt Minskad diures Vätskeretention Ödem Andfåddhet Högt blodtryck Mage och tarm Aptitlöshet Illamående Kräkningar Lös avföring Obstipation Blodbilden Renal anemi Blödningsbenägenhet Elektrolyter Hyperkalemi Metabolisk acidos Hypocalcemi 3 2015-02-17 Behandling vid kr njursjukdom Konservativ behandling – Förebygga/minska symtom – Förbereda för kommande dialys/TP – Minska progressen till terminal njursvikt Aktiv uremivård – Dialys (bloddialys eller peritonealdialys) – Transplantation Konservativ behandling Tecken/symtom Behandling Hypertoni ACE-hämmare, angiotensin-II-receptorblockerare, diuretika Acidos Natriumbikarbonat Anemi Järn, Erytropoesstimulerande läkemedel Ödem Loopdiuretika, begränsa saltintaget i kosten, vätskekarens Hyperkalemi Minska kaliumrika födoämnen, Jonbytare, Insulin Glukosinfusion Calcium-fosfat balansen Fosfatrestriktion, fosfatbindare, D-vitaminbehandling, kalciumkarbonat Malnutrition Adekvat protein och energiintag, dietist Uremi Proteinintaget minskas till 08, g/kg, Dietist Uppmuntra patienten till livsstilsförändringar – Regelbunden motion, aktivitet – Rökavvänjning – Minska alkoholintag – Bra kost - näringsintag – BMI 18,5-24,9 4 2015-02-17 Akut njurskada (AKI) En snabb försämring av njurfunktionen som inträffar under dagar eller veckor som en reaktion på en mängd olika orsaker (McHough, 1997) Orsaker till akut njurskada Prerenalt Renalt Hypoperfusion av Njurparenkymskada njuren Postrenalt Avflödeshinder Omvårdnadsdiagnoser – akut njurskada Risk för ineffektiv cirkulation i njurvävnad r/t……. Risk för elektrolytbalansrubbning r/t störning i njurfunktionen r/t vätskeöverskott Vätskevolym: överskott r/t för stort vätskeintag Näringsintag: mindre än kroppsbehovet r/t oförmåga att inta föda Risk för dehydrering r/t omfattande förluster av vätska via normala kanaler Risk för infektion r/t immunsuppression 5 2015-02-17 Behandling och omvårdnad vid akut njurskada Åtgärda orsaken, t ex – Vätska, blod – Nefrostomi, KAD Symtomatisk beh. Vätskebalans – Vätskekarens Förebygg infektioner Nutritionsstatus Dialys Sätt ut läkemedel Faser vid akut njursvikt • Oligurisk fas – Urinproduktion < 400ml/dag - varar i 1-2 veckor (kan vara längre) – Några patienter kommer inte i denna fas och de har bättre prognos (Campbell, 2003) – Anuri har sämre prognos och kräver ofta dialys (Merherny, 2000) • Diures fas – När njurarna börjar återhämta sig – Hypoton urin (okoncentrerad urin) – Viktigt med vätskebalans och kontroll av elektrolyter • Återhämtningsfas – Njurarna börjar få normal funktion Hemodialys • Blodet renas utanför kroppen • Kräver tillgång till blodbanan – blodaccess – AV-fistel – CDK (central Dialyskateter) – Femoraliskateter (vid akut dialys) • Behandling: 3-4 ggr/vecka, á 4-5 timmar 6 2015-02-17 AV-fistel CONTACT A CAREGIVER IF: • You have a fever. • Your skin is itchy, swollen, or has a rash. • You have questions or concerns about your surgery, or medicine. • Your AV site has blood, pus, or a foulsmelling odor. • You have more pain in the area where the AV was made. • You have trouble breathing all of a sudden. ANNA, 2012 Central dialys kateter (CDK) Peritoneal dialys (CAPD) 7 2015-02-17 Njurtransplantation 8
© Copyright 2024