5 - Entreprenör
SKOLA FAST I BYRÅKRATISK RÄVSAX ”Vår personal mår skitdåligt” FRÅN BEDUINTÄLT TILL MONTE CARLO Världens bästa entreprenör tog sig ur fattigdomen T I D N I N G E N F Ö R F Ö R E TA G S A M T F O L K #5 2015 18 juni – 28 augusti / 59 kr inkl moms Entreprenör gör återbesök hos Ida Backlund Nu går appen på export till Europa Sköt jobbet från stranden. Du får 100 GB extra surf. iPhone 6 Jobbmobil Multi 5 GB 100 GB extra surf under 3 mån 599 kr/mån I sommar får du 100 GB extra att surfa för när du köper valfri smartphone med Telia Jobbmobil Multi 5 GB. Dessutom ingår 1 TB lagring i molnet och Telias försäkring i 3 mån. En trygghet för företaget, mobilen och dig. Glad sommar! 12 000 50 timmar 150 timmar internetsidor film videokonferens Missa inga viktiga samtal i sommar. Nyhet: Telias nya växel är en lättanvänd växel som du når via en app i mobilen. Alla på företaget kan hjälpas åt att svara och du får en bra överblick över vem som kan ta samtalet. Hur mycket är egentligen 100 GB? Det är tillräckligt mycket för att du ska klara både jobboch fritid. Sommaren är räddad! Välkommen till telia.se/foretag, våra butiker och återförsäljare eller ring 90 400. Gäller företag så långt lagret räcker dock längst t.o.m. 31/8 2015. Vid 24 mån bindning av Telia Jobbmobil Multi 5 GB. Pris vid köp av iPhone 6 16 GB 599 kr/mån samt 400 kr kontant (varav 100 kr i förhöjd månadsavgift). Tillhörande 100 GB data kan förbrukas under 3 månader (90 dagar). OneDrive ingår 3 månader fritt med 1 TB lagring, därefter 49 kr/mån, värde 147 kr. Lägg till ett extra Datasim för 29 kr/mån med 24 mån bindning så ingår en mobil 4G router (värde 1116 kr). Telia Försäkring Företag ingår fritt i 3 månader (värde från 177 kr). Gäller vid köp av mobil med ett Telia abonnemang. Försäkringen löper på automatiskt efter den fria perioden (från 59 kr/mån). Alla erbjudanden och priser är exkl. moms. För mer information se telia.se/foretag MARCUS SCHIRÉN, VISMA SPCS Nya Visma eEkonomi Från 89 kr i månaden Prova gratis! Nya Visma eEkonomi är fakturerings- och bokföringsprogrammet som effektiviserar din vardag som företagare. Du kan arbeta i datorn, surfplattan och smartphonen. Du behöver aldrig tänka på backuper. Och i takt med att ditt företag växer kan du utöka med fler funktioner. Ring 0470-70 61 00 eller prova gratis på vismaspcs.se Vi tar ditt företagande personligt 5308 Du kan. Fakturera. Du kan. Bokföra. Du kan. Göra allt i appen. Klavreström, 7 april 2015 klockan 14:47 4 Nummer 5 -2015 www.entreprenor.se Lysande utsikter på lina Under en semesterresa svischade Jonas Grahn fram i en zipline genom den asiatiska djungeln. En genialisk affärsidé, tyckte han, och bestämde sig för att ta med den hem till Sverige. T E X T O C H F O T O : M A RI A F ORS Ö S T BE RG När Jonas Grahn och hans kompanjon Håkan Blad uppvaktade investerare med sin vision om en ziplinebana i de småländska skogarna fick de blankt nej. Ingen begrep vad det handlade om. Zipline, vad sjutton är det? – Vi blev idiotförklarade av alla, säger Jonas Grahn. Kanske är det så att man måste prova för att förstå. Att ha upplevt den ljudlösa känslan av att flyga fram bland trädtopparna. Lyckligtvis hade en medarbetare på banken gjort det. Kassavalvet öppnades. Ett vaket gäng på Almi sträckte också ut en hand och Destination Småland var inte sena att haka på. Investeringen ligger totalt på 3,6 miljoner kronor, varav drygt hälften är eget kapital. Våren 2014, efter två års slit och tusentals obetalda arbetstimmar, var projektet i hamn. Natur- och vildmarksturism ligger Jonas Grahn varmt om hjärtat och han vill visa att det är möjligt att driva storskaliga turismföretag i Sverige. Och att det går att tjäna pengar på det. – Jag är ingen livsstilsentreprenör. Jag är en krass affärsman. Vi har enorma naturtillgångar i detta land, en underskattad resurs som vi inte har lärt oss att ta betalt för. Det vill jag ändra på, säger han. Lönsamheten är god redan från första året. Omsättningen beräknas till 10 miljoner kronor inom tre år. Det är snabbt marscherat för två entreprenörer med en galen affärsidé ingen trodde på. mitt bästa ögonblick : ”Då vår amerikanske medhjälpare Bryan Schwartz, som designat vår bana, provzippade den längsta och brantaste linan. Då förstod jag att vi var på väg att skapa något mycket större än vi tänkt oss från början.” www.entreprenor.se Nummer 5 -2015 5 22 I det här numret startar Entreprenörs artikelserie om entreprenörerna som tagit steget rakt ut i det okända och som skapat eller utvecklat en marknad som tidigare varit stängd. Vi skildrar pionjärernas kamp mot monopolen i vitt skilda branscher. Först ut är monopolbrytaren Wilhelm Wohlfahrt, pionjären som utmanande Luftfartsverket och startade Europas första privata flygledningsföretag. ”Att bryta ett statligt monopol är aldrig lätt. Vi är vana vid motstånd.” Wilhelm Wohlfahrt, vd för det privata flygledningsföretaget ACR. Ledare Nyheter 9 Ohederligt, länstyrelsen 16 Rävsax tvingas SFI-skola att lägga ned Insänt / debatt Långa handläggningstider hos Skolverket och otydliga besked från Malmö Högskola har satt utbildningsföretaget AlphaCE i en riktig knipa. Nu riskerar skolan att stängas för att lärarna inte får sina legitimationer i tid. ”Jag blir förbannad på att myndigheterna är så fyrkantiga”, säger vd Maria Mattsson Mähl. 10 Snus skulle kunna förlänga en kvarts miljon liv Nykläckt 16 Malmö stad: ”Det är inte vårt problem” 12 Indiska smycken gjorde 19 Kraftigt fall för kvinnors entreprenörskap 20 Världens främsta entreprenör förbjöds studenten till Entreprenör 14 Avstånden krymper med hjälp av baghitch 18 Banken där ingen idé är för tokig att gå i skolan 20 Från kaxig uppstickare till marknadsledare 21 Sommarprat i ny tappning 6 Nummer 5-2015 www.entreprenor.se TIDNINGEN FÖR FÖRETAGSAMT FOLK www.entreprenor.se 32 Med envishet och en stark tilltro till affärsidén att sälja löshår på nätet har Ida Backlund byggt upp ett företag som idag omsätter 120 miljoner kronor. Tidningen Entreprenör har gjort ett återbesök hos Rapunzel of Sweden. 14 Erik Wallin hittade inget bra sätt att få hem den begagnade mopp han hade köpt på Blocket. Då insåg han att det fanns en stor potential för nya typer av transporttjänster. Det blev startskottet till BagHitch som han driver tillsammans med affärsutvecklaren Peder Ålenius. ADRESS Tidningen Entreprenör, 114 82 Stockholm CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Nicklas Mattsson, 08-553 430 90 [email protected] REDAKTIONSCHEF Anna Dalqvist, 08-762 61 90 [email protected] NYHETSREDAKTÖR Daniel Mellwing, 08-553 432 41 [email protected] REPORTRAR Anders Carlsson, 08-553 431 38 [email protected] Peter Ceder, 08-762 61 39 [email protected] Maja Cronstedt, 08-553 432 07 [email protected] 38 Bokilur startade i en tid då appar var något sällsynt och smartphones ännu mer avlägset. Men efter några tuffa år var både tekniken och marknaden redo för ljudboksföretaget – nu under namnet Storytel. Nu vill grundaren Jonas Tellander få Europa att lyssna på ”ljudböckernas Spotify”. 12 En alltför expansiv affärsplan drev Team Sportia in i en likviditetskris. Sportkedjan valde företagsrekonstruktion och levde under flera månader mellan hopp och förtvivlan. Först när ägarna sköt till pengar kunde tillförordnade vd:n Anders Edvardsson se ljuset i tunneln. Nyheter från Svenskt Näringsliv 43 Vd har ordet Om vi menar allvar med att minska arbetslösheten radikalt, så måste arbetsmarknaden vara öppen för alla. För att öppna för fler vardagsjobb måste vi göra det mindre riskfyllt för arbetsgivare att anställa människor som saknar kunskap och erfarenhet, skriver Carola Lemne, vd. 44 Svenskt Näringsliv Elva nya ledamöter tar plats i Svenskt Näringslivs styrelse. Här redovisar de varför de sagt ja till uppdraget och vilka frågor de tänker driva. 50 Opinion Kommunal förbiser de skilda förutsättningarna för lönebildningen mellan offentlig och privat sektor. Därmed hotas den modell för lönebildning som har gett kraftiga reallöneökningar i snart 20 år, skriver Christer Ågren, vice vd. I praktiken Stina Dahlén, 08-553 430 36 [email protected] Pernilla Nordström, 08-762 61 37 [email protected] Henrik Nygren, 073-933 14 24 [email protected] Jakob Stenberg, 0768-936 690 [email protected] Henrik Svidén, 08-762 61 91 [email protected] ADMINISTRATION 52 ”Vi var bara timmar från konkurs” 54 Tidsoptimist fick klinik på rätt köl AnnaKarin Franzén, 08-762 61 33 [email protected] Experterna Robert Wallner, MediaKraft Tfn: 08-23 45 32 [email protected] 56 Ansvariga i sociala medier? ANNONSER PRENUMERATION Vad hände sen? www.prenservice.se 08-762 61 40 ISSN 1104-8891 60 Crowdfunding skapade bas för tillväxt DESIGN & PRODUKTION Tips & Trix TRYCKERI: Sörmlands Grafiska AB, 62 Aldrig mer en Lamborghini Ur arkivet 66 Franz Adam Bechmann, entreprenören som lärde svenskarna att brygga god öl Easy Media Sweden AB Katrineholm. www.sormlandsgrafiska.se PAPPER Omslag Arctic Matt 170g Inlaga AmberGraphic 90g OMSLAGSFOTO: Sören Andersson Entreprenör utges av Svenskt Näringsliv Service AB, ett helägt dotterbolag till Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv företräder 60 000 små och stora medlemsföretag, organiserade i 50 bransch- och arbetsgivarförbund. www.entreprenor.se Nummer 5-2015 7 2015 Vem vill du se som Årets VD 2015? Nu är det fritt fram att nominera till Årets VD 2015. Priset delas ut i fyra kategorier och har du en vd som du tycker gör ett särskilt bra jobb så kan du enkelt nominera henne eller honom genom att gå in på vår hemsida och anmäla din kandidat. All information du behöver hittar du på www.aretsvd.se. Vinnare av utmärkelsen Årets VD 2014: Jonas Wiström, vd ÅF, Ruth Westberg, vd Concept., Ida Backlund, vd Rapunzel of Sweden (Priset mottogs av Ann-Christin Backlund). Dimitris Gioulekas, vd Knightec. Totalt hade juryn 128 inkomna nomineringar från hela landet att ta ställning till. Årets VD 2014 var en stor succé med över trehundra vd:ar och andra beslutsfattare samlade på Berns Salonger i Stockholm. Huvudtalare var Annika Falkengren, vd och koncernchef för SEB. Vi ser med spänning fram emot årets event som kommer att gå av stapeln måndagen den 9 november. Save the date.Välkomna! Följ Årets VD 2015 på Motivation.se där vi kontinuerligt kommer att publicera intressanta artiklar. Huvudpartner Mediapartner Huvudpartner Huvudpartner Kategoripartner Kategoripartner Kategoripartner PMS 186 Syftet med Årets VD är att uppmärksamma en viktig roll som inte alltid får den uppskattning den förtjänar. Vd-rollen är också under stark förändring och kraven på dagens ledare är fler än någonsin tidigare. Vi vill genom priset Årets VD lyfta fram goda exempel på vd:ar som också kan tjäna som bra förebilder för andra ledare. Arrangör REDAKTIONEN TYCKER TILL Kontakt: nicklas.mat [email protected] Ovetenskapligt, länsstyrelsen kan vara ett minne blott om länsstyrelsens planer på ett så kallat Natura 2000område på norra Gotland blir verklighet. Cementas fabrik i Slite står för mer än 75 procent av landets samlade cementproduktion. Länsstyrelsens argumentation är högst oroande. I sin senaste skrivelse till regeringen skrver man: ”Utpekande av Natura 2000-områden ska enligt art- och habitatdirektivets krav ske enbart på vetenskaplig grund. Ingen hänsyn ska tas till motstående intressen.” Länsstyrelsen slänger om och om igen fram vetenskapsargumentet, ett klassiskt grepp. Implicit innebär det att alla andra ståndpunkter, hur väl grundade de än är, är att betrakta som ovetenskapliga. DEN SVENSK A K ALKINDUSTRIN är värt att bevara kan man finna belägg för i vetenskapen. Ingen ifrågasätter det. Men att i nästa andetag påstå att naturområdet är viktigare än företagen i området är en värdering. Det handlar inte om vetenskap oavsett om länsstyrelsens jurister försöker hävda att AT T ET T NATUROMRÅDE de är bundna av ett direktiv. (Myndigheter säger sig alltid vara bundna av regler. De är bara ”verktyg”, inte människor av kött och blod som värderar och tolkar, trots att det är vetenskapligt belagt att människor värderar och tolkar. Även myndighetspersonal.) OM VI VÄNDER på perspektivet: Även kalkföretagen kan hävda att deras beslut är grundat på vetenskap. Det finns hyllmeter med avhandlingar som leder i bevis att företagen har betydelse för jobben. Det finns säkert också forskare som synat Gotlands problem att skapa nya jobb sedan industrin lämnade ön. Båda sidor kan utan nämnvärd svårighet hävda att deras argument är vetenskapligt belagda. I grund och botten handlar striden om Natura 2000området om vad man tycker är viktigt: Jobben eller bevarandet av ett naturområde. Och för min del är det självklart vad som går först. Industrin är hotad och jag, en människa av kött och blod, hävdar att det gäller att göra allt för att förhindra att den utrotas. Henrik Svidén ”En del höjde på ögonbrynen när jag skulle starta, men jag ska ju inte dö än!” 55-årige Björn Månsson som startade elgrossisten Etman så sent som 2013. Blev årets entreprenör i Ängelholm i år. Enligt hd.se När facken skakar liv i skattelik… DET ÄR VÄLDIGT lätt att höja rösten för att återinföra arvs- och gåvoskatten. Nyligen väcktes frågan till liv när LO och Saco presenterade sitt skattepaket. Men det är svårare att tränga in i vad det verkligen innebär. I boken Sörjd av ingen – saknad av få (Ekerlids) påminner författarna Anders Ydstedt och Amanda Wollstad om varför hela riksdagen, inklusive Vänsterpartiet, röstade bort de skadliga skatterna 2004. Skälen är många, men för mig räcker det med två argument: Att beskatta beskattade pengar är fel – så in i helvete fel – och allt som hindrar entreprenörer ska bort. Det finns för mycket som ställer till det för dem ändå. Henrik Svidén TIO-I-TOPP Mest läst på www.entreprenor.se En bortglömd kvinnofråga 40 PROCENT på ett år. Så mycket har kvinnors företagande i Sverige minskat, enligt årets GEM-rapport. Andelen kvinnor som startar företag i förhållande till män är den lägsta på tolv år. Utvecklingen är dramatisk, inte minst då nyföretagandet fördubblades mellan 2006 och 2013. Tydligast märks nedgången i konsumenttjänster och hushållsnära tjänster, vilket flera bedömare tror beror på den osäkerhet som spridit sig på grund av den politiska retoriken kring Rut-avdraget. För en socialdemokrati som under valrörelsen viftade bort faktumet att Rut-avdraget skapat fler kvinnliga företagare och ökat jämställdheten, borde det vara en väckarklocka. Om regeringen är feministisk i handling och inte bara i ord, så bör den omgående ta siffrorna på allvar och tänka ett varv till. Fortsätter den här utvecklingen är vi alla förlorare. Jakob Stenberg 2015-05-08 – 2015-06-08 1. Privat äldreboende utklassar kommunalt www.entreprenor.se/618481 6. Kronofogden vill sälja bostadsrätt trots... www.entreprenor.se/617761 2. Förändra eller dö: Digitaliseringen går i rasande fart www.entreprenor.se/617780 7. Mora-stämpel banar väg för knivskarp... www.entreprenor.se/617925 3. Svenska företagare offer för brysk skatteindrivning www.entreprenor.se/617787 8. Lyssna på spännande entreprenörshistorier... www.entreprenor.se/620163 4. Ny app fixar matbeställningen från mobilen www.entreprenor.se/617893 9. Näringsminister Mikael Damberg:... www.entreprenor.se/617754 5. On the road again… www.entreprenor.se/617896 10. Bröderna Eklöf gjorde Stadium till miljardföretag www.entreprenor.se/501773 LÄS MER PÅ WEBBEN! WWW.ENTREPRENOR.SE www.entreprenor.se Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se Nummer OKNÄND!-2013 9 INSÄNT / DEBATT HÖR AV DIG! GLÖM INTE! Mothugg, debatt och åsikter emottages. Skriv kort och gör det nu! ..att hjälpa Entreprenör att uppdatera det Vi stryker nästan alltid. Anonymitet är ok, om redaktionen vet vem som skrivit. stora uppslagsverket på Internet, www. Adress: Entreprenör, Insänt, 114 82 Stockholm eller [email protected] wikipedia.se med näringslivsinformation. SNUS SKULLE KUNNA FÖRLÄNGA EN KVARTS MILJON LIV Det svenska snuset började som en bisyssla för svenska bönder och är idag en högteknologisk industri med höga krav på inköp och tillverkning. Även snusandet har rört sig från rallare och drängar till doktorer, idrottsstjärnor, ministrar och annat vanligt folk. Med omkring 2000 personer sysselsatta direkt i snusindustrin är det en relativt liten bransch, men med starkt växande export (främst till Norge och USA) och ett ökande vetenskapligt intresse utomlands. Eftersom svenska män snusar mest i världen och samtidigt har överlägset lägst andel fall av tobaksrelaterade sjukdomar inom EU, borde sambandet mellan snus och bättre folkhälsa vara något som alla svenskar är stolta över. Men medan greker och fransmän kan blossa på, får de inte lagligen konsumera snus. Denna paradox har helt politiska orsaker, och kan inte motiveras med folkhälsoskäl, tvärtom har beräkningar gjorts som visar att över en kvarts miljon européer skulle undvika sjukdomar och förtida död om övriga EU hade samma konsumtionsmönster som Sverige. Sverige fick ett fördragsfäst undantag i samband med medlemsansökan i början av 1990-talet. Vi kan lugnt fortsätta att snusa, men inte exportera till andra medlemsstater. EU kan alltså inte heller förbjuda snus i Sverige. Vid upprepade tillfällen har en enig riksdag uppmanat den svenska regeringen att arbeta för att EU borde avskaffa den diskriminerande lagstiftningen. Hittills utan resultat. I stället är det framför allt Norge och USA som är exportmarknader för det svenska snuset. Det är praktiskt i miljöer där rökning är förbjuden och inte minst norska universitetsstudenter uppskattar det svenska snuset. Även om snus är en traditionell svensk vana, skulle ökad frihandel kunna leda till ökade exportmöjligheter. Varför skulle inte en lagligen tillverkad vara i ett medlemsland inom EU få exporteras till andra länder? Sedan finns det en värld utanför EU. Genom att visa upp det svenska exemplet på hur ökat snusande går hand i hand med förbättrad folkhälsa, skulle riksdag och regering kunna stärka både svensk export och bidra till bättre global hälsa. 10 Nummer 5 - 2013 www.entreprenor.se OKNÄND!-2013 www.entreprenor.se Men är inte snus farligt på något sätt då? OK, det är inte någon hälsoprodukt, utan är ett njutningsmedel för vuxna som sannolikt ligger någonstans mellan grillad korv och folköl i skadlighet, inget som ska konsumeras utan måtta. Men Livsmedelsverket konstaterade för en tid sedan att en dosa portionssnus inte innebär förhöjda risker för hälsan. Nikotin i sig är inte skadligare i de doser än snusare får i sig än vad koffeinet hos en kaffedrickare är, och gränsvärden för oönskade ämnen är samma som för livsmedel i övrigt. PATRIK STRÖMER, Svenska Snustillverkarföreningen. Det är en nybildad ideell förening med medlemmar som täcker omkring 85 procent av den svenska marknaden. Strömer arbetar även på bransch- och arbetsgivarorganisationen Livsmedelsföretagen. Snustillverkning lyder sedan 1971 under den svenska livsmedelslagstiftningen. INSÄNT / DEBATT Läs Entreprenör på webben också: www.entreprenor.se EXPORTSTRATEGIN MÅSTE VÄRNA SVENSKA VARUMÄRKEN DEN EXPORTOFFENSIV SOM regeringen flaggar för i vårbudgeten är en nödvändig signal som behöver utvecklas. Närvaron av svenska företag på de nya tillväxtmarknaderna utanför EU måste öka. Samtidigt behöver vi motverka protektionistiska inslag i handelspolitiken i såväl vår omvärld som på hemmaplan. Låt därför den kommande exportstrategin även adressera frågan om fungerande varumärkesskydd på internationella marknader. I sin vårbudget lyfter regeringen fram behovet av ökade insatser för att stärka svensk export. Utrikeshandeln är grundbulten för att skapa tillväxt och ökat välstånd och det krävs att dagens exportvolymer höjs ytterligare för att målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 ska uppnås. Det är dessutom särskilt påkallat med tanke på att utvecklingstendensen är den motsatta då exportsiffrorna dalar. Vi välkomnar regeringens intentioner om en exportoffensiv och ser fram emot att ta del av en ny ”vitamininjektion för utrikeshandeln”. är framför allt att svenska företag måste öka sin närvaro på nya tillväxtmarknader. Idag är fokus i alltför hög grad lagd till EU:s inre marknad, med en ungefär hälften så hög tillväxtprognos jämfört med flera sydostasiatiska marknader. Svenska företag behöver ta sikte på de ekonomier som PROBLEMEN PÅ EXPORTSIDAN faktiskt växer. Näringsministern har särskilt omnämnt Indonesien som ett land som är allt viktigare för Sverige och svenska företag att verka i. Liknande signaler kommer från Tyskland, som häromdagen meddelade att marknaden kommer att intensifiera sina investeringar i landet. Hela regionen ingår i den prioriterade grupp av länder med stora ekonomier, hög tillväxt och höga trösklar som regeringen lyft fram under våren som särskilt angeläget att nå ut på. visar flera länder i Sydostasien tecken på sådan handelspolitik. Ett exempel är Indonesien, som har för avsikt att införa varumärkesförbud för vissa livsmedel och alkohol, främst riktat mot australiensiska produkter men även brittiska. Detta som ett direkt gensvar på Australiens införande av neutrala förpackningar på tobaksprodukter samt britternas planer på desamma. För svensk del är problematiken med piratkopiering välkänd inom områden som mode, glas och möbeldesign. MÅNGA FÖRETAG SOM vill gå på export behöver direkt stöd kopplat till den specifika marknaden. Behovet av att bemöta hinder som uppkommer på vägen; oavsett om det rör sig om ekonomiska eller strukturella, är stort och måste ingå som ett konkret inslag i en kommande exportstrategi. Men det handlar också om att inse var de politiska och kulturella riskzonerna är. Här behöver spetskompetens inom områden som handelsrätt, immaterialrätt och inte minst diplomati koordineras för att ta fram lämpliga plattformar åt svenska företag. Detta är delar som den kommande exportstrategin behöver ta in. Sedan finanskrisen 2009 har antalet handelshinder ökat kraftigt runt om i världen. Bara i Indien bedöms drygt 100 nya protektionistiska åtgärder ha införts. Trots hög tillväxt OAK TAT OM DET rör sig om ett regelrätt förbud eller piratkopiering förväntar vi oss att näringsministern adresserar frågan om fungerande varumärkes- och immaterialrättsliga skydd på internationella marknader. Detta för att undvika att företagsidentiteter blir slagträn i internationella handelsdispyter. Regeringen har tidigare lyft upp den ökade protektionismen som ett av de stora hoten mot svensk export och tillväxt. Det är hög tid att frågan om varumärkesskydd för svenska företag förs upp på dagordningen. ANDERS EKDAHL Vd, Sinf & ordförande, UNDEXO www.entreprenor.se Nummer 5 - 2013 www.entreprenor.se Nummer OKNÄND!-2013 11 NYKLÄCKT I varje nummer berättar vi om entreprenörer med nya företag och affärsidéer. Har du tips på spännande färskingar, mejla till [email protected] INDISKA SMYCKEN GJORDE STUDENTEN TILL ENTREPRENÖR ”Jag bara kör!” Med sin orädda inställning har Cecilia Kores bevisat att det går att starta bolag med bara några tusenlappar på fickan. Genom tonsäkert varumärkesbyggande på Instagram har hon fått fart på försäljningen av sina smycken. FOTO: CLAUDIO BRESCIANO/TT Det är bara att lägga ut en bild på smycket och fråga – vad tycker ni? Cecilia Kores liknar sitt första år med Mumbaistockholm vid en bergochdalbaneliknande upplevelse. ”Det har verkligen gått upp och ned – från euforiska känslor när folk berömmer min design och jag får tack-mail från kunder. Till att jag sliter med marknadsföring, teknisk support, redovisning och finansiell analys”, säger hon. silver ritad av Cecilia Kores och framtagen av en silversmed på den indiska landsbygden. Det blev startskottet för Cecilia Kores smyckesföretag Mumbaistockholm. – Jag har alltid varit intresserad av design och mode. Under mitt sista år på masterprogrammet på Handels var jag i Indien. Jag blev helt fascinerad över hur de indiska kvinnorna smyckade sig själva över hela kroppen. Smycken som fotlänkar, tåringar och halsband är en naturlig del av modebilden. Jag gick länge och funderade på hur jag skulle kunna få med mig den känslan hem till Sverige, säger Cecilia Kores. satt funderade hon inte så mycket på. – Jag är en positiv person som tror att alla problem kan lösas. Alla branscher har sina svårigheter. Jag upplever att det finns ett ökat intresse för ädla metaller och produkter av hög kvalitet igen, säger hon. Med 2 000 kronor på fickan hittade hon efter lite letande en silversmed som kunde ta fram hennes ankellänk. Från sitt hotellrum i Uttar Pradesh skissade hon fram varumärket Mumbaistockholm, byggde en hemsida och skapade ett Instagramkonto där hon la upp bilder på smycket. Följarna anslöt snabbt och beställningarna trillade in. den indiska landsbygden, upptagen med att skriva sin masteruppsats om hur kvinnliga företagare använde mikrokrediter, insåg hon det enkla i att först sälja en vara för att sedan producera den. Svårare än så är behövde det ju inte vara! Det hela var lite av ett infall, förklarar hon. Starta företag var inget hon tänkt på tidigare, men hon gick igång på utmaningen att föra in ett nytt tänk i en gammal bransch; att återuppliva ett traditionellt hantverk och på samma gång föra in nya kulturella influenser till den skandinaviska modebilden. Att smyckesbranschen är hårt konkurrensut- hem till Sverige i mars förra året hade hon 40 ordrar i bagaget. Kort efter att hon registrerat sitt företag fick hon sin första återförsäljare. Webbshopen med 2 500 unika besökare i månaden står idag för 75 procent av försäljningen. Instagramkontot, med 4 685 följare, driver trafik till shopen samtidigt som de livsstilsinspirerande bilderna hjälper till att bygga varumärket. – Jag försöker lägga ut minst en bild per dag. Tanken är att visa mina kunder hur de kan använda smyckena och naturligtvis locka till köp. Kontakten med kunderna är oerhört viktig, speciellt när jag tar fram ett nytt smycke. EN ANKELL ÄNK I MIT T 12 ÄR VIK TIGT och alla smycken görs i ädla metaller som silver, guld och diamanter. Strategin att producera varan först när ordern är mottagen håller hon fortfarande fast vid. – Hade jag satt betalningsvillkoren i centrum hade företaget inte funnits idag. Tack vare att smyckena produceras speciellt för varje kund minimeras resursanvändandet och kunden får ett unikt smycke. – Jag slipper sitta med stora lager och tvingas dessutom hela tiden hålla fokus på säljandet, vilket jag gillar – det är ju det som bär företaget framåt. Idag tillverkas alla smycken i en guldsmedsateljé söder om Stockholm. Flytten från Indien förklarar Cecilia Kores med att hon vill vara mer delaktig i produktionsprocessen. – Det senaste året har jag gått som lärling hos en av smederna. Att jobba med händerna är fantastiskt. Samtidigt utvecklas jag i min roll som designer när jag förstår vad som är möjligt rent hantverksmässigt. K VALITETSTÄNKET UTE PÅ Nummer 5-2015 www.entreprenor.se NÄR HON RESTE Pernilla Nordström MUMBAISTOCKHOLM Grundare: Cecilia Kores Gör: Innovativa smycken för kvinnor och män i guld, silver och ädelstenar. Startår: 2014 Ort: Stockholm Anställda: Inga Omsättning: Har ännu inget helt räkenskapsår att utgå ifrån. DÄRFÖR KOMMER JAG ATT LYCKAS: Jag driver företaget från hjärtat. Jag älskar mina kunder över allt annat – de är det bästa som finns. Jag tror jag har den rätta mixen av designintresse, trendkänsla och sifferhuvud. Och fotogeniska handleder! Användbarhet BÄST I TEST 2011 Pyramid A nvändba BÄST rhet I TEST Business 2011 Affärssystemet som växer med din verksamhet! Läs mer på unikum.se Användbarhet BÄST I TEST 2011 Läs mer på unikum.se Butik Studio Handel Tillverkning Läs mer på www.unikum.se Service Tjänster Entreprenad Tel 046-280 20 00 | [email protected] | www.unikum.se leif.se Sverige har bland de högsta arbetskraftskostnaderna i EU TYSKLAND SVERIGE Alltid aktuellt på ekonomifakta.se +28% +52% Det är mer än 50 % dyrare att anställa i Sverige än i ett genomsnittligt EU-land Arbetslöshet Ungdomsarbetslöshet Nyanmälda platser BNP APRIL APRIL APRIL Kv 4, 2014 8,3 % 23,9 % 96 425 Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Vi är en del av Svenskt Näringsliv och vill inspirera till samtal kring Sveriges utmaningar och möjligheter. 2,7 % Konjunkturindex MAJ 101,4 Inflationstakten APRIL -0,2 % NYKLÄCKT I varje nummer berättar vi om entreprenörer med nya företag och affärsidéer. Har du tips på spännande färskingar, mejla till [email protected] AVSTÅNDEN KRYMPER MED HJÄLP AV BAGHITCH Erik Wallin hittade inget bra sätt att få hem den begagnade mopp han hade köpt på Blocket. Då insåg han att det fanns en stor potential för nya typer av transporttjänster. Det blev startskottet till BagHitch som Erik Wallin, vd, driver med affärsutvecklaren Peder Ålenius. FOTO: CLAUDIO BRESCIANI/TT att bara söka i sitt närområde eller köpa nytt. Det vill BagHitch råda bot på. – Man ska inte behöva göra avkall på den vara man söker på grund av avståndet. Både de stora spelarna och de mindre auktionshusen kan öka sin försäljning och få bättre resursutnyttjande av begagnade varor. – Möjligheten att låta sin vara få skjuts av någon gör att man i slutändan återvinner mer, slänger mindre och köper mindre nytt. Dessutom slipper folk göra som jag, och hyra en bil för att hämta varan, så vi minskar antalet bilar på vägarna och därmed miljöpåverkan, säger Erik. SÅ L ÄNGE används fortfarande bara betaversionen, men trots det har BagHitch fått över 500 användare. Framtidsdrömmen står klar, BagHitch ska ta över Europa. – Delningsekonomin är fortfarande i sin linda, men BagHitch är en typisk produkt av den. Vi tror att koncept som detta kommer att bli fler och fler kommer då bli bekväma med att använda tjänster som BagHitch, säger Peder. ÄN ”Alla som kör någon annans varor har naturligtvis rätt att gå igenom godset innan. Man får även avstå från att frakta varan om man vill, även om det aldrig har hänt”, säger Erik Wallin, vd och grundare av BagHitch. Här tillsammans med affärsutvecklaren Peder Ålenius (t.h). WALLIN HADE hittat den perfekta moppen, men det fanns ingen bra lösning för att få hem den från Göteborg till Stockholm. Vanliga posttjänster hade inte möjligheten att ta ett så skrymmande föremål och en budfirma skulle gå på flera tusen. Det enda alternativet visade sig vara att hyra en van och köra och hämta moppen. – När jag körde ner till Göteborg insåg jag att de flesta körde själva i sina bilar med till synes tomma bakluckor. Jag började fundera på om man inte skulle kunna ta med sig andra människors varor på sträckan jag ändå skulle köra och på det sättet hjälpa till med bensinkostnad eller liknande, säger Erik Wallin. ERIK VÄL HEMMA BÖRJADE han samla in information och insåg att det fanns en stor potential i att starta en tjänst där större gods och varor kan få skjuts av privatpersoner. Grundtanken är enkel: BagHitch är länken mellan de personer som ska köra en viss sträcka och de personer som vill ha en vara fraktad en viss sträcka. Råkar två sådana matcha så sätts de i kontakt med varandra via BagHitch som även rekommenderar ett pris för frakten. 14 Nummer 5-2015 www.entreprenor.se Nu fanns en affärsidé, men det behövdes en partner och där kom Peder Ålenius in i bilden. – Erik presenterade sin idé, som han verkligen brann för, för mig i höstas. Jag blev omedelbart smittad av hans passion och hoppade på direkt. Samma kväll började jag fundera på vad jag kunde bidra med, säger Peder Ålenius. Louise Wachtmeister BAGHITCH Vd och grundare: Erik Wallin. identifiera vad som krävdes för att konsumenterna skulle våga använda sig av BagHitch. Svaret var en försäkring av godset, och ett samarbete inleddes med försäkringsbolaget IF. – Tryggheten hos kunden ligger i en säker betalningslösning, ett rejtingsystem och vår unika försäkring. Alla varor kan försäkras upp till 2 500 kronor. Det gör att kunder vågar lämna ifrån sig sina saker i en främlings händer eftersom det är försäkrat under resans gång, säger Peder. Duon satsar nu hårt på att inleda samarbeten med auktionshus och sajter som Got2get, Blocket och Tradera. Det är ofta i sådana situationer som problemet uppstår med att få hem varan, varför man som konsument ofta väljer NU KUNDE VÄNNERNA Affärsutvecklare: Peder Ålenius. Startår: 2014 Omsättning: Under 1 miljon Målgrupp: Alla, men de flesta gillar att handla på nätet. Anställda: En heltidsanställd, sex på deltid. DÄRFÖR KOMMER VI ATT LYCKAS: Vi är först med idén i Sverige, och har redan fått god respons. Vi arbetar löpande med att utveckla användarupplevelsen. Vi brinner för att skapa en förändring av transporter mellan privatpersoner. ULRICEHAMN SOM TILLVÄXTORT Kampanj! 50% rabatt på hytten 2000 nya bostäder, 400 000 kvadratmeter byggklar industrimark, ny motorväg och ett bra företagsklimat! Strategiskt belägen mellan Jönköping airport och Landvetter flygplats och med cirka en timme till Göteborg ligger Ulricehamn. Vi befinner oss i ett tillväxtsskede med en ny motorväg och ett stort nyetablerat industriområde med bästa skyltläge utmed R40. Foto: Emma Ekstrand Sveriges bästa logistikläge för lager, produktion och tillverkning! Tomter från 110 kr m2. En timma till Göteborg. Två flygplatser inom 45 minuters radie. En arbetsmarknadsregion som inkluderar kompetens från högskolor och universitet i såväl Jönköping, Borås och Göteborg. Här skapas goda förutsättningar för växande företag. Samla kollegorna till havs Konferera klimatsmart på Östersjöns elegantaste kryssare Viking Grace. Ombord väntar ett helt konferensdäck med plats för fem till 500 personer, flera nya restauranger och en ljuvlig spa-avdelning. Eller välj Viking Cinderella så kan ni varva effektiv mötestid med stjärnartister, dansband och riktigt god mat. Dygnskonferens Viking Grace Kampanjpris från 739:- per person. Uppge kod SKONFX. I priset ingår: Dygnskryssning Stockholm–Åbo med Viking Grace, del i Insidehytt, bufféfrukost, fyra timmars konferens inkl kaffe och frukt, samt en buffélunch och -middag inkl vin, öl, läsk och kaffe. Kampanjen gäller 17/8–30/9 2015 vid minst 10 konfererande och när två personer delar hytt. Dygnskonferens Viking Cinderella Kampanjpris från 725:- per person. Ulricehamn växer och att bo bra hos oss är inte svårt! Uppge kod SKONFX. 50% rabatt på bussen till Cinderella I priset ingår: Dygnskryssning Stockholm–Mariehamn med del i Insidehytt, buffémiddag inkl vin, öl, läsk och kaffe, fyra timmars konferens inkl kaffe och frukt samt bufféfrukost och -lunch. Kampanjen gäller 18/8–30/9 2015 vid minst 10 konfererande när två personer delar hytt. Vill du bygga ditt eget drömboende med skidbacken runt knuten, hitta en sjönära lägenhet eller bo i radhus med bästa orienteringsläge? Det kan du göra hos oss i Ulricehamn. Anslutningsbussar finns från ett flertal orter. Läs mer på Vikingline.se eller ring för att boka 08-452 40 40. För mer information: www.nuab.eu Foto: Sören Håkanlind RÄVSAX TVINGAR SFI-SKOLA ATT LÄGGA NER BYRÅKRATI Långa handläggningstider hos Skolverket och otydliga besked från Malmö Högskola har satt utbildningsföretaget AlphaCE i en riktig knipa. Nu riskerar skolan att stängas för att lärarna inte får sina legitimationer i tid. ”Jag blir förbannad på att myndigheterna är så fyrkantiga”, säger vd Maria Mattsson Mähl. startade sin SFI-skola i Malmö i augusti förra året. Man anställde tio välutbildade lärare, några med lång arbetserfarenhet och några nyutexaminerade från lärarutbildningen på Malmö Högskola. Idag har skolan 250 elever som får undervisning i svenska för invandrare, i klasser som sällan är större än 18 elever. – Hos branschkollegorna kan det vara upp till 50 elever i en klass, säger vd:n Maria Mattsson Mähl. Hon är stolt över verksamheten och berättar engagerat om hur flera av studenterna redan har startat egna företag, med hjälp av skolan. – Vi jobbar utanför boxen för att lära eleverna svenska och få ut dem i samhället. Vi tjänar inga pengar på SFI i Malmö idag, säger Maria Mattsson Mähl. Hon vill inget hellre än att fortsätta driva sin SFI-skola, som hunnit bli så populär att eleverna står i kö för att få börja. Men nu vet hon inte om hon orkar längre. AlphaCE:s skola i Malmö tvingas betala vite och hotas av nedläggning efter en långdragen historia där skolan hamnat i kläm mellan Malmö Högskola, Skolverket och Malmö stad. Turerna är många ALPHACE och komplicerade. Det började när Malmö stad i sin senaste upphandling beslutade att alla SFI-lärare i kommunen måste ha minst 60 högskolepoäng (hp) i ämnet svenska som andraspråk. Det motsvarar två terminer på högskolan. Ett helt rimligt krav enligt Maria Mattsson Mähl. I lärarlegitimationerna står dock inte exakt hur många poäng en student har i varje enskilt ämne. ovanligt att högskolor inte kan hänföra kurser till exakta poäng. Lärare som undervisat i SFI i över 15 år visste nu plötsligt inte om de kunde fortsätta som SFI-lärare. – Det är ohederligt att varudeklarera en utbildning på det sättet. Enligt Malmö Högskolas hemsida skulle studenterna ha fått minst 60 hp, men det har man alltså inte fått, säger Maria Mattsson Mähl. DE FLESTA lärarna på AlphaCE hade läst på Malmö Högskola och hörde av sig till lärarutbildningen för att få sina poäng specificerade. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Institutionen kunde inte svara på exakt hur många poäng svenska respektive svenska som andraspråk som ingick i lärarutbildningen ”svenska i ett mångkulturellt samhälle”. – Det är inte två helt olika ämnen. Det finns överlappningar och före 2011 var det en utbildning som helt integrerade svenska och svenska som andraspråk, säger Anders Olsson, utbildningschef på Fakulteten för lärande och samhälle på Malmö Högskola. Högskolan har inte brutit mot några regler, men det är mycket EF TER MÅNGA OCH långa turer med Skolverket och Malmö Högskola beviljade Skolverket högsta behörighet till de lärare som haft svenska som huvudämne. Men de som haft svenska som biämne måste komplettera sin utbildning. Annars får de bara behörighet för lägsta nivån, som motsvarar 30 hp i svenska som andraspråk. Inte tillräckligt enligt upphandlingen i Malmö. Malmö stad kräver nu in vite från AlphaCE och de andra SFI-aktörerna i Malmö. Kommunen har satt en deadline: den 7 augusti måste alla SFI-skolor ha minst 65 procent behöriga lärare, annars sägs avtalet upp. – Den 7 september har vi 100 HENRIK MONTGOMERY / TT NYHETER I augusti säger Malmö kommun upp avtalet med AlphaCE om skolan inte har 65 procent behöriga lärare. I september kommer skolan att ha 100 procent behöriga lärare, men kommunen lämnar inget uppskov. ”Min personal mår jättedåligt”, säger vd Maria Mattsson Mähl. procent behöriga lärare. Då får de sista av våra lärare ut sina legitimationer från Skolverket, berättar Maria Mattsson Mähl. Handläggningstiderna på Skol- MALMÖ STAD: ”DET ÄR INTE VÅRT PROBLEM” BYRÅKRATI Kommunen kan inte ta hänsyn till att SFI-skolorna haft svårt att få veta vilka högskolepoäng deras lärare har. ”Det kan inte vara vårt problem”, säger kommunalrådet Andreas Schönström. FÖRETAGEN SOM FÅT T uppdrag att bedriva SFI i Malmö har åtagit sig att leva upp till kraven som ställdes i upphandlingen, framhåller Andreas 16 Nummer OKNÄND!-2013 www.entreprenor.se Schönström, kommunalråd med ansvar för gymnasie- och vuxenutbildning i Malmö. – De har fått nästan sex månader på sig att lösa situationen. När det fortfarande inte löst sig trots leverantörernas löften utdömer vi vite, säger han. Att skolorna inte har kunnat få NYHETER verket är långa och det är många som väntar på att få sin legitimation utfärdad. AlphaCE har med alla medel försökt snabba på processen, utan resultat. – Jag tycker att man borde kunna snabba på vissa ärenden. Här riskeras en hel skola. Vad hände med sunt förnuft?, frågar sig Maria Mattsson Mähl. besked från Malmö Högskola kring hur många poäng i svenska som andraspråk som deras lärarutbildning innehåller spelar ingen roll. – Från kommunens sida tar vi inte hänsyn till det. Jag tycker att vi haft tillräckligt stor förståelse, säger Andreas Schönström. Han hoppas att ingen av SFI-skolorna ska behöva stänga. – Jag hoppas att det inte ska gå så långt, men En av hennes anställda har i princip arbetat heltid med att reda ut situationen ända sedan i höstas. – Jag vet inte om det är Malmö stad, Malmö Högskola, Skolverket blir det så är vi i kommunen beredda att ta över verksamheten i egen regi. Andreas Schönström påpekar att kommunen inte kan göra undantag för enskilda leverantörer. Trots att några veckors respit skulle rädda AlhpaCE:s skola. – Skulle vi börja göra undantag hamnar vi i en juridisk process och blir skadeståndsskyldiga. eller vi som gjort fel. Men det är vi som företag, lärarna och eleverna som drabbas. Min personal mår jättedåligt. MAJA CRONSTEDT “Vi har haft tillräckligt stor förståelse”, säger kommunalråd Andreas Schönström i Malmö. Han hoppas att SFI-skolorna ska klara behörighetskraven i tid men vill inte ge dem uppskov. MAJA CRONSTEDT www.entreprenor.se Nummer OKNÄND!-2013 17 NYHETER BANKEN DÄR INGEN IDÉ ÄR FÖR TOKIG Ju tokigare desto bättre. Sparbanken i Valdemarsvik tar till nya grepp för att locka företagare med udda idéer till banken. I bankens marknadsföring visar medarbetarna upp sig i minst sagt ovanliga situationer och miljöer. GUNILLA LUNDSTRÖM GUNILLA LUNDSTRÖM FINANSIERING “Du behöver inte vara klädd i kavaj för att komma till oss”, säger Håkan Eriksson, vd på Sparbanken i Valdemarsvik (tv). Han och hans personal bjuder på sig själva för att locka företag till banken. grottman, en företagschef naken i en badbalja, en bankrådgivare på häst och en manlig medarbetare utklädd i balkänning och plym. Marknadsföringen av Sparbanken i Valdemarsvik är minst sagt ovanlig. Tanken är att visa att banken vågar satsa på sådant som kanske verkar udda. – Du behöver inte ha en färdig affärsplan, ett excelark eller vara klädd i kavaj för att komma till oss. Om vi vågar sätta oss i en badbalja EN BANKCHEF SOM så vågar även du. Vi säger nästan aldrig nej till idéer, men å andra sidan förlorar vi nästan aldrig några pengar. Det är för att vi är så nära kunderna, säger bankens vd Håkan Eriksson, i reklamen utklädd till grottman. I VÅR KOMMER banken även med ett fotografiskt magasin, med visserligen vackra, men inte så insmickrande bilder. – Vi är ingen affärsbank som har som mål att skapa avkastning Företagarnas förtroende för politiker rasar UNDERSÖKNING Småföretagarnas förtroende för svenska politiker i företagarfrågor har försämrats kraftigt det senaste året, visar en undersökning från konsultmäklaren Assistera. Andelen som svarar att de har mycket lågt förtroende har ökat från 15 procent till drygt 25 procent. Dessutom har andelen som har lågt eller mycket lågt förtroende gått från 74,4 procent till 81 procent. Miljöpartiet har lägst förtroende bland småföretagarna medan Moderaterna och Centerpartiet har högst. 18 Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se till aktieägarna, utan vårt mål är bygdens besparingar till bygdens blomstring. Banken har gått bra, men befolkningen minskar i Valdemarsvik. Om människor besöker Valdemarsvik, bor eller deltidsbor här, blomstrar bygden. Tjänstesektorn och besöksnäringen är framtiden och det behövs nya idéer, säger Håkan Eriksson. En annan viktig sak har varit att göra banklokalen till en välkomnande och öppen miljö. Det ska kännas lätt att komma in och möta personalen, dricka en kopp kaffe eller låna en konferenslokal. Och nu går Sparbanken vidare med den yttre miljön. – Det blir bättre belysning och fler entréer bland annat. Och vi vill förändra och skapa mötesplatser på torget utanför så att den miljön binds ihop mer med hamnen. CARITA ANDERSSON Svenska företag förebygger inte korruption MUTOR Bara 13 procent av de svenska företagen gör bakgrundskontroller på leverantörer och andra samarbetspartners. I övriga Västeuropa är siffran 18 procent, visar en studie från EY i vilken 3 800 anställda på företag i 38 länder svarat. 45 procent av de anställda på svenska företag uppger också att de inte fått någon antikorruptionsträning, i Västeuropa är motsvarande siffra 40 procent och 26 procent i tillväxtländerna. KRAFTIGT FALL FÖR KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP Andelen entreprenöriella svenskar har fallit från drygt 8 procent till strax under 7 procent mellan åren 2013 och 2014. Minskningen beror på ett dramatiskt fall för kvinnors entreprenörskap. Det visar världens största entreprenörsundersökning Global Entreprenurship Monitor, GEM. ENTREPRENÖRSK AP fall brukar det vara en positiv övning att presentera resultaten av rapporten Den här gången är det dock inte lika kul, sade Pontus Braunerhjelm, forskningsledare på Entreprenörskapsforum under ett seminarium där den svenska delen av GEM-rapporten presenterades. Andelen svenskar som ägnar sig åt entreprenöriella aktiviteter har minskat med nästan två procentenheter mellan åren 2013 och 2014. Därmed bryts den uppåtgående trend som pågått sedan 2007. Minskningen beror främst på en dramatisk nedgång av entreprenörskapet inom konsumenttjänster som frisörer, restauranger och Rut- och Rottjänster. Inom dessa sektorer är det många kvinnor som jobbar, betonade Pontus Braunerhjelm. – Det kan vara en delförklaring till att kvinnors entreprenörskap har fallit med omkring 40 procent mellan åren 2013 och 2014. Det finns skäl att tro att Rutoch Rotdiskussionen har påverkat benägenheten och viljan att starta företag inom dessa branscher. 2013 var 6,2 procent av kvinnorna entreprenörer, mot 3,8 procent 2014. – I NORMAL A Företagsamt NYHETER ANGELA HAFSTRÖM Samhällsmedborgare, åsiktsmaskin och glassfabrikör. Driver Mormor Magdas Därproducerade Glass. Så lyckades jag med crowdfunding numera en framgångssaga. I alla fall enligt crowdfundingportalen Funded By Me. De kallar oss en “successtory”. I höstas skrev jag en krönika om att vi var ett litet företag som behövde växa för att bli lönsamma. Jag berättade om hur vårt glassmärke hindrades från att växa genom att vi inte hade ekonomiska möjligheter att skaffa frysskåp som efterfrågades ute i matbutikerna, samt andra saker som krävs för att befästa ett varumärke. Samtidigt hade vi haft svårt att ta företagslån, våra siffror var inte tillräckligt positiva och bankerna var ovilliga att ta risker. MIT T FÖRETAG ÄR Det är dystra siffror i årets Global Entreprenuership Monitor, tycker Pontus Braunerhjelm, forskningsledare på Entreprenörskapsforum. Christina Wahlström, som driver mödravårdsföretaget Mama Mia, är övertygad om att politiska idéer om att ta bort Rut och Lagen om valfrihet har påverkat negativt. – Många kvinnor har startat framgångsrika företag inom dessa branscher vilket har lyft välfärden. Men nu verkar vår kompetens inte längre vara värd något, sade hon. En annan slutsats från rapporten är att Sverige hamnar på en medioker plats jämfört med andra länder när det gäller tillväxtambitioner. – Regeringen har ett mål om att ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Då kan man tycka att Sverige borde ha högre tillväxtambitioner än övriga EU-länder, men så är inte fallet, sade Per Thulin, forskare vid Entreprenörskapsforum. DANIEL MELLWING Världsbanken risar svenskt företagsklimat KONKURRENS Sveriges företagsklimat är i behov av genomgripande reformer, menar Världsbanken i en omfattande analys. Brist på kompetens och arbetsmarknadsregleringar är företagens största hinder. Den svarta sektorn är ett förvånansvärt stort problem i Sverige: 20 procent av företagen uppger att de konkurrerar med en svart sektor. Världsbanken rekommenderar reformer med fokus på kompetensförsörjning, tillvaratagande av kvinnors kompetens och ett skattesystem som inte hämmar arbetsmarknadens dynamik. RESPONSEN PÅ KRÖNIK AN var massiv. Jag introducerades till fenomenet crowdfunding och vi valde att lägga ut en kampanj på sajten Funded By Me. Under 45 dagar kunde för oss kända och okända personer välja att investera i cirka 18 procent av våra aktier. läskigt under den där kampanjen. Vissa dagar var bra dagar, andra dagar var fruktansvärda och det kändes som att kampanjen omöjligen kunde lyckas. Den sista veckan smällde det till. Det visade sig till slut att det var många som ville bli delägare. Vi fundade 101 procent de sista fem dagarna medan vi fundat 39 procent under de 40 första dagarna. Fenomenet kallas “överfunding”. DET VAR LITE företaget 142 helt nya delägare, som satsat mellan 2 000 och 200 000 kronor var på vår affärsidé. Det finns de som undrar om vi inte tycker det är konstigt att vårt företag har så många delägare. Tvärtom tycker vi att det är helt fantastiskt! Inte nog med att företaget fått ett tillskott på hundratusentals kronor. Vi har nu också 142 personer runt om i Sverige som varje gång de går in i en matbutik, gör det som ambassadörer och ägare av en glassfabrik. I DAG HAR NI K AN TÄNK A er själva vilka positiva effekter det kan ha för vårt varumärke. Tillsammans är vi verkligen starkare. För handen på hjärtat – det är tack vare crowdfundingen och våra 142 nya delägare som Mormor Magdas Därproducerade Glass finns idag. Tack vare detta kan vi nu växa tillräckligt mycket, fortsätta att bidra till sysselsättningen och revolutionera glassmarknaden med riktig glass. Det är det som kallas en framgångssaga! www.entreprenor.se Nummer 5 - 2015 19 NYHETER VÄRLDENS FRÄMSTA ENTREPRENÖR FÖRBJÖDS ATT GÅ I SKOLAN Mot alla odds lyckades Mohed Altrad bygga upp ett företag som idag är en av världens främsta leverantörer av byggnadsmaterial. Nyligen kammade den Syrienfödde fransmannen hem utmärkelsen World Entrepreneur of the Year. FOTO: EY TÄVLING Fransmannen Mohed Altrad är grundare av byggmaterialsföretaget Altrad Group, som är världsledande inom försäljning av cementblandare. I juni utsågs han till World Entrepreneur Of the Year. World Entrepreneur Of the Year har gått av stapeln i Monaco. Under fem dagar har 65 entreprenörer från 53 länder kämpat om att utses till världens främsta entreprenör. Årets vinnare är fransmannen Mohed Altrad, grundare av Altrad Group. – Mitt budskap är att vi alla kan förändra vårt öde och förbättra TÄVLINGEN världen, sade Mohed Altrad under sitt tacktal till de 1 200 närvarande vid galamiddagen som avrundade tävlingen. Att Mohed Altrad skulle bli en framgångsrik entreprenör var långt ifrån självklart. Han föddes i en beduinstam i Syrien. När exakt vet han inte. Hans mor dog en kort tid efter att ha fött honom och han uppfostrades av sin mormor, som förbjöd honom att gå i skolan. Mohed Altrad trotsade beslutet, gick till skolan och lyssnade på lektionerna genom ett hål i väggen. honom till slut att sitta med i klassrummet. Mohed Altrad studerade vidare EN L ÄRARE TILL ÄT och han fick senare ett stipendium för att åka till Frankrike. Han lärde sig franska på egen hand och tog en masterexamen i datavetenskap, varpå han arbetade på flera olika företag i femton års tid. 1985 köpte Altrad ett byggmaterialsföretag som stod på ruinens brant, men Mohed Altrad lyckades få det att växa till det som idag är Altrad Group. 2014 låg företagets försäljningssiffra på nästan 8 miljarder kronor med 7 300 personer anställda i 110 länder runt om i världen. Företaget är världsledande inom försäljning av cementblandare och störst i Europa när det kommer till byggnadsställningar och skottkärror. – Som domare i tävlingen hör man många fantastiska historier. Men det här är första gången som jag blev helt mållös. Alla i juryn blev mållösa. Å ena sidan är det en stark berättelse om ett framgångsrikt globalt företag, å andra sidan var det den personliga berättelsen som berörde oss, sade Rebecca MacDonald, ordförande för jurygruppen. HENRIK NYGREN FRÅN KAXIG UPPSTICKARE TILL MARKNADSLEDARE Det svenska faktureringsföretaget Klarna var på plats i Monaco för att delta i tävlingen och i alla festligheter. TÄVLING – NÄR VI fick förmånen att vinna Entrepreneur Of the Year i Sverige kändes det overkligt. Så att nu få vara här tillsammans med världens bästa entreprenörer är helt magiskt. Man får nypa sig i armen, säger Niklas Adalberth, medgrundare och vice vd. Klarna grundades för tio år sedan av Sebastian Siemiatkowski, Niklas Adalberth och Victor Jacobsson när de studerade på 20 Nummer OKNÄND!-2013 www.entreprenor.se Handelshögskolan i Stockholm. Idén gick ut på att garantera säkerheten vid onlineköp, både för kunden och e-handlaren. Idag har företaget 1 200 anställda i 18 länder. 2013 etablerade sig företaget i Tyskland och ett år senare i Storbritannien. Härnäst väntar en satsning på USA. Vilka tips har du till blivande entreprenörer? – Att våga ta steget. Det kan handla om att man börjar fila på sin idé på kvällar och helger. På så sätt slipper man steget att säga upp sig från sitt jobb eller sluta studera när man startar företaget. Sen gäller det att jobba hårt och omgärda sig av kompetenta personer. Fotnot: I tävlingen utses bara en vinnare. Övriga deltagare blir “silvermedaljörer”. Niklas Adalberth, medgrundare och vice vd, Klarna. HENRIK NYGREN NYHETER SOMMARPRAT I NY TAPPNING Företagaren Rebecca Weidmo Uvell tröttnade på att det var för få entreprenörer bland sommarpratarna i P1. Nu har hon dragit igång Sommarpodden av och för entreprenörer. FOTO: SÖREN ANDERSSON ENTREPRENÖRER Allt till ditt företag Vi har prisvärda förbrukningsvaror för ett trivsamt och effektivt kontor. • Brett sortiment • Snabb leverans – beställ före 16 och vi skickar dina varor idag • Få varorna till dörren med företagspaket Gott kaffe på jobbet Italico Bonviva kaffemaskin för kapslar. 1000 399:(exkl moms) Prispress på papper! Christina Wahlström, ägare och grundare till landets första privata BVC och MVC - Mama Mia - berättar sin historia i den nya podden. VARJE ÅR BERÄT TAR 56 personer spännande historier i Sommar i P1. Men ytterst få av dessa talare är företagare. Det fick Rebecca Weidmo Uvell att reagera. Nu har hon startat podcasten Sommarpodden där entreprenörer delar med sig av sina erfarenheter. – De senaste fyra åren har det endast varit 3-4 företagare som har fått prata i P1. Mest är det personer från kultur och mediebranschen som får utrymme. Och de som får prata från näringslivet är oftast börs-vd:ar eller typ Niklas Zennström. Verkligheten är att de flesta företag har färre än 25 anställda, de flesta har ingen anställd. Det fanns helt klart en lucka, säger hon. Sommarpodden drar igång den 8 juli och företagarna kommer från vitt skilda branscher. – Den gemensamma nämnaren hos entreprenörerna är att de brinner för sin hobby och vågar testa och förverkliga sina idéer. Det är inte pengar som är drivkraften, säger hon. entreprenörernas historier spänner från konkurser till stämningsprocesser i USA. En person belånade bostaden utan att berätta det för sin fru. En annan blev vid 34 års ålder änka med två små barn, men lyckades ändå utbilda sig till sjuksköterska och dra igång ett framgångsrikt företag. Målet med podden är dels att underhålla. Dels att kritisera etablerad media och erbjuda ett alternativ till den felaktiga bild som målas upp av företagare. – Företagare klumpas oftast ihop till en homogen grupp i medierna. Det är sällan man får se och höra personerna bakom företagen. Kan podden inspirera någon att starta företag är det såklart också ett plus, säger Uvell. Läs mer om podden på www. sommarpodden.se DE Kopieringspapper, A4, 5 frp à 500 ark SOMMARPRATANDE DANIEL MELLWING 199:(exkl moms) Bläck & toner för alla plånböcker Kända märken och prisvärda alternativ. Vi hjälper dig gärna! Ring 020 - 10 00 10 www.entreprenor.se Nummer OKNÄND!-2013 21 22 Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se Det här är starten på en artikelserie som handlar om entreprenörerna som tagit steget rakt ut i det okända och som skapat eller utvecklat en marknad som tidigare varit stängd. Vi skildrar pionjärernas kamp mot monopolen i vitt skilda branscher. Först ut är monopolbrytaren Wilhelm Wohlfahrt som har beskyllts för att vara den ”som förstörde allting”. Han är utmanaren som tog upp kampen med Luftfartsverket och startade Europas första privata flygledningsföretag. TEXT: ANDERS CARLSSON FOTO: SÖREN ANDERSSON vd på flygledningsföretaget Aviation Capacity Resources, kommer tydligt ihåg den dagen sommaren 2014 när staten plötsligt stängde en betydande del av marknaden för flygledning. En marknad som öppnats bara fyra år tidigare. – Vi var många i flygbranschen som hängde med huvudet den dagen, säger Wilhelm Wohlfhart. I ett slag blev det förbjudet att lämna in anbud på flygledningen på den mest värdefulla delen av marknaden; de åtta statliga flygplatserna i Sverige och de sju flygplatserna som Försvarsmakten använder. – Det var ett rent politiskt, ideologiskt beslut. Inga rationella, ekonomiska eller kvalitetsmässiga faktorer låg bakom, säger Wilhelm Wohlfhart. – Men visst, vi är vana vid motstånd och smutskastning. Det är aldrig lätt att bryta ett statligt monopol, fortsätter han. Men vi tar det från början. Flygledning, alltså det arbete i tornet på en flygplats PIONJÄREN WILHELM WOHLFHART, som handlar om att kontrollera och dirigera flygtrafiken i flygplatsens närområde, har sedan flygets födelse uteslutande varit en statlig angelägenhet. Luftfartsverket hade monopol på både utbildning och anställning av flygledare vid landets cirka 40 flygplatser med kommersiell trafik. Men i slutet av 1990-talet hade olika statliga utredningar undersökt möjligheterna att avreglera flygledarmonopolet och det hade lagts fram en proposition i frågan. Vid den tidpunkten var entreprenören Wilhelm Wohlfahrt, som arbetade inom skogsnäringen, på besök hos Luftfartsverket på Arlanda. – Luftfartsverket berättade om att det fanns betydande strukturproblem inom flygledningen, både i Sverige och i Europa. Faktum var att de själva efterfrågade en konkurrensutsättning, säger Wilhelm Wohlfahrt. SOM DEN ENTREPRENÖR han är lade Wilhelm omedelbart planerna på att utveckla logistiken i skogen på is och tillsammans med Arne Stokke, en nyfunnen kollega, arbetade han fram en affärsplan för hur ett privat flygledningsföretag skulle kunna byggas upp. Något politiskt beslut om en konkurrensutsättning fanns inte men de nyblivna kompanjonerna ville ligga långt framme när det väl skedde. Men så inträffade terrordådet mot World Trade center i New York den 11 september 2001 och hela flygbranschen gick i stå. www.entreprenor.se Nummer 5 - 2015 23 WILHELM WOHLFHART, GRUNDARE OCH VD FÖR ACR – Det var bara att lägga alla planer i malpåse, säger Wilhelm Wohlfahrt. Men skam den som ger sig. Ett par år senare, 2004, hade branschen återhämtat sig. Inspirerade av den nya tidens tänkande hos Ryanair, Easyjet och andra flygbolag, som nu på allvar utmanade de stora flygbolagen, dammades planerna av. Samtidigt hade ett antal av de mindre, kommunala flygplatserna runt om i Sverige börjat protestera mot att de tvingades köpa flygledningstjänsten från statliga Luftfartsverket till priser som inte gick att påverka och som ständigt höjdes. Missnöjet med det dyra monopolet fanns också på annat håll, bland annat hos flygbolagen, eftersom de med sina landningsavgifter bland annat betalar för flygledning. Frågan var alltså aktuell och det var dags att göra allvar av den affärsidé som blommat upp fem år tidigare. – Vi drog igång Aviation Capacity Resources, ACR, 2004 med målsättningen att verka på en konkurrensutsatt marknad, säger Wilhelm Wohlfahrt. först i Europa med att erbjuda flygledningstjänster eftersom marknaden inte ens var avreglerad, även om tecknen var goda. Luftfartsverket delades upp i två delar där den ena halvan ansvarade för flygledning och nu vädrade de mindre flygplatserna morgonluft. Skavsta, Linköping, Växjö och Kristianstad sa upp sina avtal med Luftfartsverket och drog igång en upphandling där ACR kunde lämna in sitt första anbud. – Det blev bom, stopp direkt. Den dåvarande regeringen meddelade att Luftfartsverket måste godkänna de leverantörer av flygledningstjänster. Monopolinnehavaren skulle alltså godkänna konkurrenterna, säger Wilhelm Wohlfahrt. Som ett brev på posten ogiltigförklarades FÖRETAGET VAR DÅ 24 Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se HÖGTFLYGANDE VERKSAMHET Namn: Aviation Capacity Resources AB Startår: 2004 Verksamhet: Flygledning och utbildning av flygledare Anställda: 105, varav 95 är flygledare Omsättning 2014: 97 miljoner kronor Export: Till Saudiarabien och nu är verksamhet i Östafrika och Norge på gång. Egna flygledningstorn: Skellefteå, Borlänge, Skavsta, Karlstad, Örebro, Västerås, Linköping, Norrköping, Trollhättan, Jönköping, Växjö, Kalmar, Ljungbyhed, Ängelholm. DÅ BLEV DET VÄRT ATT KÄMPA VIDARE: ”När vi vann vår första upphandling och fick bedriva flygledning på tre flygplatser. Då insåg jag att det skulle hålla.” ACR sköter flygledningen på 14 regionala flygplatser i Sverige. Så här ser det ut i flygledningstornet i Västerås. snabbt hela upphandlingen. De fyra flygplatserna var fortfarande fast i monopolet och ACR utan marknad. – Det var ett beslut som egentligen inte gick att förstå. Budskapet hade ju tidigare varit att nu skulle avregleringen bli av. Vi insåg att det ställde till det för oss och den ekonomi som vi planerat för. Samtidigt fick vi underhandsbesked om att vi låg bra till i upphandlingen och hade den inte avbrutits så skulle vi tagit hem den. När jag tänker tillbaka inser jag att det var en viktig vetskap. Vi fick bevis för att vår affärsmodell höll och då orkade vi fortsätta kämpa. För ACR gällde det nu att överleva medan den långsamma processen mot en öppen marknad fortsatte. Ett avtal med Saudiarabiens flygvapen och bygget av en flygledningsverksamhet där blev räddningsplankan. Hemma i Sverige gjordes sammanlagt tre olika utredningar och samtliga remissinstanser var positiva till en konkurrensutsättning. Nej, inte samtliga remissinstanser: Luftfartsverket protesterade. politikerna i maj 2010 beslutet att avreglera marknaden för flygledning. Den nya Luftfartslagen öppnade upp för konkurrens, drygt tio år efter att frågan först väckts. Samtidigt delades Luftfartsverket upp i två delar; Swedavia med uppdrag att sköta de statliga flygplatserna och LFV, som nu på allvar skulle konkurrera om uppdragen att bland annat sköta flygledning på landets flygplatser. Redan innan dess, när regeringen fattade beslutet, gick tre flygplatser, Växjö, Västerås och Örebro, ut i en upphandling. – Den vann vi och kunde skriva ett första historiskt kontrakt. Det var en sådan otrolig befrielse att få det första uppdraget att när jag ringde TROTS DET TOG hem till min hustru för att berätta så kunde jag inte hålla tårarna borta, erkänner Wilhelm Wohlfahrt. – Hade vi inte tagit hem kontraktet hade det varit ett underkännande av hela vår affärsidé. Då hade vi inte funnits kvar idag, fortsätter han. Men nu kunde företaget alltså dra igång på allvar och den första april 2011 skickade ACR den första fakturan på privat flygledning i Sverige. Det var en faktura på ett betydligt lägre belopp än det som det statliga monopolet tidigare skickat för sina tjänster. – Vi har sänkt kostnaderna för flygplatserna med upp till 30 procent. Och då vill jag framhålla att vi i de flesta fall tog över personalen i de aktuella tornen från LFV, säger Wilhelm Wohlfahrt. Men motståndet mot nykomlingen var fortsatt stort. LFV såg inte med blida ögon på konkurrensen och vägrade att göra de överlämningar som krävdes i de tre tornen. I sociala medier beskylldes ACR för att vara en oseriös klåpare och att företaget äventyrade flygsäkerheten. – Vi motarbetades från dag ett. Det gick så långt att vi var tvungna att stänga tornet i Västerås och bygga om hela verksamheten från grunden. Hade vi inte känt det enorma stödet från våra flygplatser vet jag inte hur det gått. – Samtidigt är det i de svåra lägena som entreprenören i mig får energi. Jag drivs av svårigheterna och den kreativa utmaningen att lösa dem. Det är de tuffaste backarna som jag vill uppför och det går att göra med stark tro på idén och tillsammans med människor som vill vara med i utmaningen, framhåller Wilhelm Wohlfahrt. Motståndet från LFV trissades snart upp ytterligare. Swedavia, numera ett statligt bolag med avkastningskrav, såg med intresse på den www.entreprenor.se Nummer 5 - 2015 25 nya marknaden och bestämde sig för att upphandla flygledningen på några av de statliga flygplatserna. Det var en breddning av marknaden som ingen hade kunnat drömma om. Men LFV reagerade direkt och överklagade den nya luftfartslagen och den tvingades därmed passera både Förvaltningsrätten och Kammarrätten innan ordningen var återställd och konkurrensen säkrad. – Tyvärr fick Swedavia kalla fötter av rättsprocessen och drog tillbaka upphandlingen. Det var synd för upphandlingen stöddes av bland annat flygbolagen. Frågan är ju varför inte Swedavia, som är en statlig verksamhet, ska kunna minska sina kostnader och därmed spara skattepengar. Men landets övriga flygplatser var inte lika räddhågsna och i upphandling efter upphandling vann ACR och tog över verksamheten i bland annat Stockholm-Skavsta, Skellefteå, Kalmar och Ängelholm. Idag har ACR 65 procent av den konkurrensutsatta marknaden men LFV har fortfarande 80 procent av den totala marknaden. De stora pengarna och uppdragen finns dock på de statliga flygplatserna och frågan var fortfarande vad som skulle hända med dem. Redan 2013 hade en politisk allians mellan S, Mp, V och Sd väckt frågan om en återreglering av flygledningen. Oklart på vilka grunder, men Wilhelm Wohlfahrt utmålades som ”han som förstört allting” och kvalitet och säkerhet kritiserades på välkänt manér. Det handlade bitvis om ren smutskastning, enligt Wilhelm Wohlfahrt. – Vi uppfyllde samma krav som LFV och tog i de flesta fall över deras personal, som dessutom fick bättre villkor hos oss, så vad var problemet?, frågar han retoriskt. NU ÄR VI tillbaka vid den där dagen förra sommaren när politikerna i riksdagen gav LFV ensamrätt på att leverera flygledningstjänster på de tio statliga flygplatserna i Sverige och de som Flygvapnet använder. – Beslutet är “en ideologisk frossbrytning”, som stängt oss ut från den mest lönsamma delen av marknaden. Men faktum är att inte ens LFV tycker att det var ett bra beslut. Möjligen var affärsverket något skamset över att det självt har fria händer att konkurrera internationellt, vilket också sker, men att LFV nu inte behöver känna sig hotat på den lukrativa delen av hemmamarknaden. DÅ VAR JAG NÄRA ATT GE UPP: ”Den 11 september 2001 när attacken mot World Trade Center i New York inträffade. Men sedan vi väl kommit igång med bolaget så har jag haft en stark tilltro till vår affärsidé och inte ens under de allra värsta politiska konstigheterna har jag tvivlat.” EN TURBULENT FÖRETAGSHISTORIA Slutet av 1990-talet Regeringens propositioner öppnar upp för en konkurrensutsatt flygtrafikledningstjänst. 2000-2001 Efter ett möte på Arlanda kom Wilhelm Wohlfahrt på idén att driva ett företag för flygtrafikledningstjänster i Sverige och internationellt. Den 11 september 2001 lamslogs planerna. Affärsplanen hamnar i byrålådan. 26 Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se Sommaren 2003 Planerna dammas av, inspirerade av lågkostnadsflygets framväxt. 2005-2006 1 januari 2008 Ett tiotal icke statliga flygplatser driver projekt för att försöka få förändringar i regelverket och luftfartslagen så att Luftfartsverket kan bli konkurrensutsatt. 2004 Företaget startar och döps till ACR, Aviation Capacity Resources AB, med syftet att erbjuda marknaden effektiva flygtrafikledningstjänster och branschutbildningar. ACR arbetar aktivt för att flygtrafikledningstjänsten ska konkurrensutsättas. Sommaren 2005 En första upphandling av flygtrafikledningstjänster avbryts på grund av att regeringen slagit fast att de privata alternativen måste godkännas av Luftfartsstyrelsen. Våren 2006 Flertalet utredningar om avreglering av monopolet flygtrafikledningstjänster presenteras för regeringen. Den svenska marknaden för utbildning inom flygtrafiktjänster avregleras. 1 april 2010 Luftfartsverket delas upp i två delar – Swedavia och Luftfartsverket. Ett bevis för att monopolet är brutet. ACR tog över driften av flygledartornet i Västerås den 5 oktober 2010. 1 september 2010 Den nya luftfartslagen träder i kraft. Lokal flygtrafikledningstjänst är nu öppen för konkurrens. 5 oktober 2010 ACR vinner sina första avtal och blir leverantör till Västerås, Örebro och Växjö flygplatser. 1 januari 2012 ACR tar över flygledningen på flygplatsen i Trollhättan-Vänersborg. 22 april 2013 ACR vinner ytterligare fem flygplatser: Jönköping, Kalmar, Karlstad, Norrköping och Skellefteå. 30 maj 2013 19 maj 2014 Riksdagsdebatt om framtidens flygtrafikledningstjänst. 12 februari 2014 ACR lämnar sitt remissvar till lagrådsremissen “Återreglering av viss flygtrafiktjänst” till Näringsdepartementet. Invigning av nytt huvudkontor och firande av ACR 10-årsjubileum. 1 januari 2015 ACR tar över kontrolltornen på flygplatserna Ljungbyhed, Helsingborg-Ängelholm och Skavsta. 12 juni 2014 Början av 2015 Riksdagens majoritet bestående av S, SD, MP och V röstar igenom, med minsta marginal, en delvis återreglering av lokal flygtrafiktjänst. Monopolet är delvis tillbaka och marknaden för ACR begränsas kraftigt. ACR satsar på att bli leverantörer till flygplatser i Europa. www.entreprenor.se Nummer 5 - 2015 27 Wilhelm Wohlfahrt har fler flygplatser i sikte. Målet är att ta över tornet på Arlanda. Sedan beslutet togs har dock en ny utredning presenterats som bland annat slår fast att det inte finns några hinder för att konkurrensutsätta även de statliga flygplatserna. – Det kan hända att marknaden öppnas igen. Jag hoppas naturligtvis det. Som det är nu kan ingen utomstående aktör ge sig in i Sverige, marknaden är för liten för det. Flygledning är fortfarande en liten och omogen bransch, säger Wilhelm Wohlfahrt. ACR tänker dock inte sitta och vänta. Avregleringen av flygledningen, där Sverige varit bland de första, har skapat marknader i bland annat England, Norge, Danmark, Tyskland och Spanien och fler länder står på tur. Det öppnar för svensk tjänsteexport. – Vi kommer att få se en konkurrensutsättning i många länder. Många flygplatser och flygbolag i Europa har lönsamhetsproblem och behöver sänka sina kostnader. De har studerat oss noggrant och vi har erfarenhet av att vara först ute på marknaden och bryta ett monopol. – Dessutom finns vårt slutgiltiga mål kvar – tornet på Arlanda. s 28 Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se En gång i tiden tillverkade svenska staten både elcyklar och hamburgare och när du ringde taxi fick du svar av en statlig tjänsteman. De senaste decennierna har dock en mängd monopol avskaffats och nya marknader öppnats för driftiga företagare. Men är pendeln på väg att slå tillbaka? TEXT: JAKOB STENBERG ”TA XI, VAR GOD DRÖJ”. Är du gammal nog minns du hur det var; att statliga tjänstemän bestämde hur många taxibilar det skulle finnas i varje kommun. Och i väntan på en eventuell taxi kanske du tittade på en av landets två tv-kanaler, förberedde en tur till apoteket på andra sidan stan eller lyssnade på en av de få radiokanaler som fanns att tillgå. Och nej, det handlar inte om en avlägsen dåtid. När taximonopolet slopades 1990 var det starten på en lång rad avregleringar. Några år dessförinnan sa riksdagsledamoten Maj Britt Theorin (S) att man skulle ”ge ungarna en chans och låt dem för död och pina slippa reklam i tv” och att vi därför ”måste gå till en ideologisk motoffensiv mot yttrandefrihetens exploatörer i vilken förförisk slängkappa de än sveper in sig.” ”Exploatören” som hon syftade på, entreprenören och finansmannen Jan Stenbeck, hade utmanat det svenska tv-monopolet genom att sända tv-program på svenska från England. Men att en entreprenör, likt Stenbeck, på egen hand är upphov till att ett monopol avskaffas, utgör emellertid undantaget snarare än regeln. Oftast har förändringen klubbats igenom i riksdagen först. – I slutet av 1980-talet var Sverige mitt uppe i en förändringsprocess och det var en hastig förändring. Avregleringen hade inletts på väldigt många områden och vissa var i praktiken redan färdiga. Sedan kom en lågkonjunktur som drabbade Sverige hårdare än de flesta andra länder och många gamla företag hade stora problem och tvingades säga upp personal, säger Andreas Bergh, forskare på Institutet för Näringslivs- AVREGLERINGAR PÅ LÖPANDE BAND 1984 1955 Lokala alkoholmonopol slås ihop till Systembolaget. 1987 1970 Apoteksmonopolet införs. Förskolan Pysslingen etableras. Dåvarande Statsminister Olof Palme kritiserar verksamheten och varnar för ”Kentucky Fried Children”. forskning och författare till boken ”Den kapitalistiska välfärdsstaten”.Den politiska samsynen kring behovet av avregleringar uppstod tidigt. – I Sverige har vi en god tradition av att tillsätta rejäla utredningar i ämnet och det gjorde vi redan på 1970-talet. Det fanns en samsyn om att regleringarna var otidsenliga och verkningslösa. Folk la tid på att försöka kringgå reglerna och då valde man istället att släppa entreprenörsandan fri, säger Andreas Bergh. Forskaren Så Maj Britt Theorins uttalande om Jan Stenbeck Anderas Bergh var egentligen inte särskilt representativt för vare sig tidsandan eller socialdemokraterna. – Det fanns en betydande framsynthet i partiet. Regeringen Bildt fick visserligen genomföra flera av de avregleringar som socialdemokraterna varit med och förberett, men det var nog alla ganska nöjda med. Även om vissa socialdemokrater protesterade så genomfördes ingen återreglering när de åter fick makten, säger Andreas Bergh. Sverige är det västland som snabbast har avreglerat massor av monopol de senaste decennierna. Sedan 1990 har det gått i en rasande fart och det har fortsatt på 2000-talet (se tidslinje nedan). Men fortfarande klingar ordet avreglering ofta negativt i den politiska retoriken, medan reglering ses som något positivt. Samma sak kan sägas om orden statligt och privat. I diskussionen om den svenska avregleringsvågen bör man också ha i åtanke att Sverige var ett väldigt reglerat land tidigare. Staten tillverkade inte bara elcyklar och hamburgare, som påverkade förutsättningarna för företagare, utan upprätthöll även en rad monopol. 2009 hade förutom Sverige enbart Kuba och Nordkorea ett apoteksmonopol. FAK TUM ÄR AT T Kinnevik börjar sända tv via satellit från London. 1990 Fri etableringsrätt införs för taxinäringen. Riksdagskvinnan Maj Britt Theorin (S) ville behålla tv-monopolet för barnens bästa. 1993 1992 Televerkets monopol på fasta förbindelser upphör. Brevmonopolet slopas. 1992 Friskolereformen införs och ger ökade möjligheter att driva friskolor. www.entreprenor.se Nummer 5 - 2015 29 ANDRA MONOPOLBRYTARE Idag är läget ett annat. Sverige är sedan 20 år tillbaka medlem i EU och Berlinmurens och Sovjetunionens fall ledde till en ökad liberalisering av Östeuropa. Globaliseringen utvecklas för varje dag som går. De svenska apoteks-, tåg-, post- och bilbesiktningsmonopolen tillhör dåtiden och i välfärden inom vård, skola och omsorg kan medborgarna välja på fler alternativ än bara de offentliga. Ändå vill debatten om regleringar inte ge vika, snarare verkar den ha flammat upp med förnyad kraft under senare år. Harmlösa inlägg i sociala medier från kändisar, exempelvis när Henrik Schyffert inte vill ha några alternativ på elmarknaden utan ”en sladd i väggen och en räkning i brevlådan” har utgjort periferin i debatten. Kärnan har utgjorts av politikers retorik om en reglerad, svunnen dåtid och kritik i samband med uppmärksammade missförhållanden i till exempel välfärden. Den ouppmärksamme kan lätt få för sig att det inte var politiker och medborgare som en gång i tiden avskaffade monopolen, utan att det skedde av en slump eller möjligen genom en dold konspiration, men det stämmer alltså inte. att kritiken mot avregleringarna är väntad. När en ny marknad öppnas uppstår det lätt problem och misstag begås. – När ett monopol upphör finns det givetvis aktörer som drabbas och förlorar andelar. Dessutom är entreprenörerna på den nya marknaden gröna och då begås det en del misstag, vilket är helt naturligt. När telemarknaden avreglerades trodde företagen att folk ville ha telefoner som såg ut som hamburgare eller andra uppfinningsrika saker, men det visade sig att folk efterfrågade andra tjänster och prylar, säger han. Just telemarknaden kallades av kritiker för ett ”nyliberalt experiment” när det begav sig, men idag hörs inga röster för en återreglering. – När marknadsekonomin fungerar tas den för given och får inget erkännande, men när det uppstår problem så kommer kritik och krav på en återgång. Det ser vi i den aktuella debatten om välfärdsföretag. Men det är inte bara i välfärdsdebatten som förslag på återreglering har förts fram, fler branscher har satts under lupp av politiker och debattörer, allt från flygledare till apotekare. Tror du att pendeln håller på att svänga tillbaka? – Nej, i sin helhet går utvecklingen inte att stoppa. Jag tror inte att pendeln kan slå tillbaka helt. Däremot finns det en risk för att politiker reglerar mer och detaljstyr företag, inte minst inom välfärden. När marknaden inte är fri så riskerar man att ta död på innovationer och nyutveckling av produkter. Man måste ha tydliga regler, men för att få fram det bästa ur marknaden måste den vara fri och få lov att utvecklas, säger Andreas Bergh. s ANDREAS BERGH MENAR 2009 1996 1995 Elmarknaden avregleras. Sverige blir medlem i Europeiska Unionen. 30 Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se 2007 EG-domstolen slår fast att det svenska förbudet av privatimport av alkohol strider mot EU:s principer om fri rörlighet av varor. Apoteksmonopolet avskaffas. Dåvarande socialminister Göran Hägglund presenterar avregleringen av apoteksmarknaden. Jan Stenbeck Bert Levin Företagsledaren Jan och Thomas Berglund Stenbeck bröt ny mark 1984 tog Bert Levin och när han använde sig av ny Thomas Berglund initiativ till Sveriges första friståen- teknik för kringgå svensk lagstiftning på tv-området. Genom de förskola, Pysslingen. Inledningsvis satelliter började han 1987 sända var Electrolux huvudägare. Etableringen reklamfinansierad tv från London genom var kontroversiell och ledde till lagen Lex den nya kanalen TV3. En kort tid därpå Pysslingen, som innebar att kommuner föll det svenska tv-monopolet. Stenbeck som ingick avtal om barnomsorg som kämpade också hårt för att utmana det drevs på entreprenad och i vinstsyfte statliga Televerket genom ett privatägt inte skulle få statsbidrag. Lagen togs mobilsystem, kallat Comvik (senare bort 1991 och Pysslingen omvandlades Comviq). till ett företag. Idag ägs Pysslingen av Bror Anders Månsson AcadeMedia. 1991 grundade den Christina Wahlström tidigare vd:n på Åkerlund När barnmorskan Christina & Rausing, Bror Anders Wahlström 1988 slog Månsson, postföretaget upp portarna till sin Citymail. Ambitionen var att erbjuda ett mottagning Mama Mia var privat alternativ till det rådande statliga motståndet hårt. Familjer fick betala ur monopolet. Bland kunderna fanns egen ficka, eftersom inget avtal med främst företag, banker och myndighe- landstinget fanns. Fyra år senare slöts ter. Citymail gick i konkurs två gånger ett avtal med Stockholms läns landsting under 1990-talet. 2002 sålde Månsson och mödravårdspengen infördes. Citymail, men företaget är idag aktivt Därmed kunde blivande mammor välja under namnet Bring Citymail. vilken mottagning de ville utan att det Monica Lindstedt I mitten av 1990-talet upp- kostade mer. Idag har Mama Mia flera mottagningar i landets. levde Monica Lindstedt Olof Stenhammar att det fanns ett stort När finansmarknaden behov av vita hushållsnära avreglerades såg finans- tjänster. Vid starten 1996 var Hemfrid Sveriges första leverantör av hem- och mannen Olof Stenhammar nya möjligheter. 1984 familjeservice, men kritiken var hård. öppnade han börsen OM, som var Bakgrunden i Stenbeckssfären, hon världens första privatägda, vinstinrikta- var med och startade tidningen Metro, de och elektroniska börsverksamhet. hade lärt henne att bryta ny mark och Bankinspektionen försökte hindra verk- utmana monopol. Sju år efter starten samheten, men eftersom aktieoptioner började Hemfrid gå med vinst och idag inte fanns som juridiskt begrepp gick är närmare 1700 personer anställda i det inte att stoppa. Namnet ändrades företaget. 2004 till OMX och fyra år senare slogs verksamheten ihop med den amerikanska Nasdaq-börsen. 2014 2009 Järnvägsmonopolet upphör och privata bolag får köra tågtrafik på helger. 2010 Monopolet för bilprovning avskaffas. Civilminister Ardalan Shekarabi öppnar för att slopa spelmonopolet och förordar att ett licenssystem ska 2014 införas i Sverige. En kort tid senare EU-kommissionen skjuts beslutet på kritiserar det svenska framtiden. spelmonopolet, som anses strida mot EU-rätten. Sverige dras inför EU-domstolen. FORTNOX SMÅFÖRETAGENS BÄSTA VÄN Är det mycket nu? Med våra Plustjänster får du mindre att tänka på och mer tid över till annat. Låt programmet göra en del av jobbet istället – det kostar inget i inköp utan du betalar endast per hanterad transaktion. Dessutom finns allt redan i ditt program. 3 Utskriftstjänst – ett knapptryck och fakturan ligger i kundens brevlåda 3 E-faktura – skicka och ta emot fakturor elektroniskt 3 Fakturatolkning – få dina fakturor automatiskt registrerade i programmet 3 Kreditupplysning – minska risken för kreditförluster fortnox.se/mindre Småföretagens bästa vän Ida Backlund, grundare av Rapunzel of Sweden, har själv använt löshår sedan tonåren och hon började med att ta fram produkter som hon själv saknat. 32 Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se TEXT: ANDERS CARLSSON FOTO: MALIN GRÖNBORG står, släpp ner ditt långa hår”. Visserligen är det den elaka häxan som ropar på prinsessan med det långa håret och som sitter inspärrad i ett torn. Men ändå, när Ida Backlund kom att tänka på den klassiska berättelsen av bröderna Grimm, då föll allt på plats: Det var så hennes företag skulle heta. – Jag kom ihåg sagan från när jag var liten. Sen googlade jag namnet och såg att domänerna var lediga, säger hon. Men om företagsnamnet var knuffen framåt så var mötet med banken något år tidigare det som kunde satt stopp för Ida Backlunds planer. – Det har nästan blivit en vandringssägen, men jag kom alltså in på banken för att låna pengar till starten av företaget som skulle handla med löshår. Kvinnan jag mötte, som hade kort hår och som var ungefär dubbelt så gammal som jag, sa helt lugnt: ”Det kommer inte att gå. Du kommer aldrig att kunna “RAPUNZEL HÄR JAG www.entreprenor.se Nummer 5 - 2015 33 sälja löshår på nätet.” Det var ett avfärdande som kunde ha knäckt den mest ambitiösa. Men istället var det motståndet som tände entreprenörskapet som alltid funnits i Ida Backlund. Till en del handlar det om arv; föräldrar, bror och morbror har alla varit företagare, men lika mycket handlar det den egna inneboende kraften. När tidningen Entreprenör för första gången träffade Ida Backlund, hösten 2009, hade två år passerat sedan banken nobbade henne. Fylld av revanschlust hade hon trots det dragit igång företaget och på två år gick omsättningen från 0 till 17 miljoner kronor. De två ägarna, Ida Backlund och den dåvarande fästmannen Stefan Lövgren var omgivna av 17 medarbetare och företaget hade flyttat ut ur den gemensamma lägenheten till egna lokaler. Redan fanns kunder i hela Norden och siktet var inställt på fortsatt internationell expansion. – Jag har alltid jobbat hårt och haft viljan att göra det. Med Rapunzel och löshår har jag funnit det som jag vill arbeta med och expandera. Egentligen letade jag bara där jag själv stod eftersom jag använt löshår ända sedan tonåren och jag började med att ta fram och sälja produkter som jag saknat på marknaden, säger Ida Backlund. Den ursprungliga affärsidén finns fortfarande kvar men har under åren utökats med peruker, hårvårds- och stylingprodukter, schampo, locktänger och annat som har med hårvård att göra. i drygt 60 länder världen över, har kompletterats med fyra fysiska frisörsalonger i Umeå, Stockholm, Göteborg Namn: Ida Backlund och Malmö. Företaget ska växa med Ålder: 30 år ytterligare ett tiotal butiker i Norden, Född: Grönåker i Västerbottens enligt övertygelsen att det är viktigt inland. för kunderna att kunna känna och Gör: Ägare och grundare av klämma på produkterna. Butikerna Rapunzel of Sweden. står för 15 procent av omsättningen Bor: Umeå och sammanlagt har Rapunzel en Familj: Dotter och särbo med marknadsandel på drygt 50 procent den inte helt okände skidåkaren av den svenska marknaden. Den har Per Elofsson. nu även kommit att omfatta män. Utbildning: LHS, det vill säga – I första hand är löshår en Livets Hårda Skola. kvinnlig grej. Men vi ser att män allt oftare vill ha nya moderna tupéer. Att tappa håret är jobbigt för vem det än gäller, mycket av en människas identitet sitter i håret. När vi startade företaget var det mycket hysch-hysch kring löshår men det är nästan helt borta. Idag är det en modegrej som gör att man kan ha kort hår i veckan och långt till festen i helgen, säger Ida Backlund. Basprodukten, löshåret, importeras i första hand från Asien, där det bleks och färgas. Sedan värms det bland annat fast på det egna befintliga håret med vax. Det gör att löshåret blir en naturlig del av det egna håret och kan klippas och friseras, precis som vanligt. Den bästa kvaliteten på löshår har tunt, Skandinaviskt och helst obehandlat hår. Men det är allt svårare att få tag på eftersom bruket av spray, locktänger, permanenter och färger ökar och det påverkar kvaliteten. Priset på hår varierar; hög kvalitet kan kosta 30 kronor per gram och ett avklippt hår väger i allmänhet 200 – 400 gram. Kvalitetskontrollen är därför rigorös för att säkerställa kvaliteten. – Jag blev lurad ett par gånger i början och betalade för hår som inte gick att använda, säger Ida Backlund. 34 Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se WEBSHOPEN, MED KUNDER banken med tårarna Ida Backlund, 24, lämnade där dagen. rinnande nedför kinderna den löshår via Internet, Hennes affärsidé, att sälja fick tummen ned. alltihop löste hon Men i stället för att lägga ned genom sambon finansieringen på eget sätt, och affärspartnern Stefan Lövgren. of Sweden Idag, två år senare, är Rapunzel på export till hela en framgångssaga som går aget redo för Europa. Snart är Umeåföret resten av världen. LUNDGREN öshåret som Rapunzel säljer importeras i första hand från Kina, där det L bleks och färgas. Priset varierar men den högsta kvaliteten kostar 30 kronor per gram och ett avklippt hår väger 200 - 400 gram. TEXT: OLOF WIGREN FOTO: MIKAEL INGEN PRINSESSA PÅ ÄRTEN Hon gör hårsuccé och NA TROTSAR NEJ-SÄGAR IS International, som äger varumärket Å TVÅ ÅR HAR FÖRETAGET noll till 17 miljoner kronor i omRapunzel of Sweden, gått från utsågs i höstas till Årets Unga sättning. Grundaren Ida Backlund först fått den norrländska motsvarigheEntreprenör i Sverige, sedan hon ten till utmärkelsen. är sensationell. Utvecklingen för Rapunzel of Sweden om man finns dock inga större hemligheter, Bakom den kraftiga tillväxten Lövgren. Stefan och får tro Ida Backlund markav mun till mun-metoden som – Första året använde vi oss enbart väl om dem för prova produkterna, de pratade nadsföring. Vi lät goda vänner och så där rullade det på. andra som också ville bli kunder var tydligen efterlängtat. Ett svenskt varumärke inom området på modebloggar och intresset växte Rapunzel blev småningom omskrivet explosionsartat. och i hela Norden, Tyskland, Spanien Med sju anställda och etablering lansera Rapunzel of Sweden i Polen. Storbritannien är nästa steg att Efter det väntar resten av Europa. Och resten av världen. vara rustade som klarar olika språk för att – Vi anställer redan personal har vi kalkylerat med att bli 300–400 inför fortsättningen och långsiktigt anställda, säger Stefan Lövgren. aktivt i sina ansvarsområden och deltar Personalen har stor frihet inom utvecklingen av företaget. 9-2009 / www.entreprenor.se Nummer 20 12/11/2009 16:08 RapunzelCS4.indd 20 21 12/11/2009 16:08 / Nummer 9-2009 www.entreprenor.se Ida Backlund i Entreprenör nr. 9 2009. RapunzelCS4.indd 21 Ida Backlund och hennes mamma driver sedan ett par år stiftelsen Rapunzel mot Cancer, sedan hennes mamma drabbats av sjukdomen. 10 procent av intäkterna från försäljningen av peruker går till stiftelsen. Dessutom finns en rättviseaspekt i den strikta kvalitetskontrollen. I den här branschen, såväl som andra som omfattar människor i tredje världen, finns mindre nogräknade leverantörer som bland annat tvångsklipper kvinnor. - Det är fruktansvärt och något som vi ända sedan starten har sett som viktigt när vi väljer leverantörer. Vi jobbar enbart med seriösa aktörer och är stenhårda på den punkten. Utvecklingskurvan för Rapunzel har i princip pekat uppåt sedan starten 2007, men tillväxten visade sig också ha ett pris för Ida Backlund. I oktober 2013 tog det tvärstopp. Ida kom inte upp ur sängen. Den hårda arbetsbelastningen hade aktiverat den arytmi som MIN FÖRSTA AFFÄR: Ida Backlund är född med. Den ”När jag var liten och bakade kakor påverkar andningen och ger yrsel på sånt som jag hittade hemma, och svimningsattacker. Samtidigt bland annat kalaspuffar och sallad. levde hjärtat sitt eget liv, rusade De la jag i en burk och sålde för i ena ögonblicket, stannande i 200 kronor”. nästa. Dessa varningssignaler fick Ida Backlund att förstå vikten av MIN BÄSTA AFFÄR: att delegera, en nog så viktig insikt ”När jag kom på namnet Rapunzel för en person som tidvis haft tre och investerade i det”. parallella jobb och sett fram mot semestrarna enbart eftersom det MIN SÄMSTA AFFÄR: går att arbeta ostört då. ”Alldeles i början när jag beställde – Jag kan inte göra allt själv, ett parti löshår som var så dåligt men det tog sju år att lära mig det. att jag var tvungen att slänga det. Det kostade 5 000 kronor och var Ida Backlund svindlande mycket pengar i det också tagit ett nytt avgörande ögonblicket”. steg i den riktningen. Hon har hoppat av från vd-posten för att satsa mer på styrelsearbete och framför allt på varumärkesarbetet kring Rapunzel. En ny utomstående vd har anställts. Basen för varumärkesarbetet breddades i början av året i och med köpet av domännamnet rapunzel.com för drygt 1,2 miljoner kronor. Det ska nu komplettera det gällande rapunzelofsweden.com. För att finansiera köpet tog bolaget dessutom in en extern investerare. – Tanken på partnerskap har funnits länge, samtidigt som jag I DAGARNA HAR RAPUNZEL – PRINSESSAN MED DET LÅNGA HÅRET Löshåret värms fast på det egna håret med hjälp av vax. Löshåret blir på så sett en naturlig del av håret och kan klippas och friseras precis som vanligt. Här är det dags för fotografering. Sagan om Rapunzel handlar om en prinsessa som blir instängd i ett högt torn av en elak trollpacka. Tornet har inga dörrar utan bara ett enda fönster högt ovan marken. Varje gång trollpackan vill komma upp till Rapunzel säger hon ”Rapunzel här jag står, släpp ner ditt långa hår”. Det kom sig av att Rapunzel hade väldigt långt hår, och detta släppte hon ner till trollpackan som då klättrade upp. En dag kom en prins förbi och hörde vad trollpackan sade för att komma upp i tornet. På kvällen gjorde prinsen samma sak och klättrade upp till Rapunzel. De två blev kära och skulle smita iväg, men trollpackan fick reda på vad som höll på att hända och klippte av Rapunzels hår och förvisade henne till en avlägsen stuga. När prinsen så kom nästa gång blev han överraskad av att se trollpackan och hoppade ner från tornet, och han fick ögonen utstuckna av törnar. Flera år senare fann han Rapunzel och återfick synen och så levde de lyckliga i alla sina dagar. www.entreprenor.se Nummer 5 - 2015 35 funderat över när det ska göras, hur och vad det kommer att innebära. Jag inställd på att växa, stärka och utveckla bolaget. Förutom att ingå ett strategiskt parnerskap har vi också precis rekryterat en ny vd, Sofia Bertills. I och med det kan jag jobba mer aktivt med visionen i styrelsen och får även en ny roll som Brand Director där jag fokuserar på varumärket. Det ska bli väldigt spännande att tillsammans med Sofia ta nästa steg i utvecklingen, säger Ida Backlund. också engagerat sig i kampen mot cancer. Hennes mamma har drabbats av sjukdomen och en växande kundkrets för Rapunzel är människor som genomgår strålbehandling och tappar håret. Det har skapat ett engagemang där Ida Backlund och hennas mamma sedan några år tillbaka driver stiftelsen Rapunzel vs Cancer och stiftelsen har gjort ett flertal donationer till bland annat Bröstcancerfonden och Ung Cancer. – Tio procent av våra intäkter VÄLKAMMAT FÖRETAG från perukförsäljningen går till stiftelsen. Som företagare vill jag ta ett Namn: Rapunzel of Sweden socialt ansvar, säger Ida Backlund. Bransch: Skönhetsvård Och engagemanget och Startår: 2007 drivkraften är något som även Antal anställda: 60 imponerat på omvärlden. Priserna Omsättning: 120 miljoner har med jämna mellanrum regnat kronor. över entreprenören Ida Backlund. Export: Ja, cirka 50 procent ”Årets digitala gasell 2010”, ”Årets går på export till ett 60-tal kvinnliga stjärnskott”, mottagare länder. av Svenska Dagbladets utmärkelse ”Årets affärsbragd 2014” och Kungliga Patriotiska sällskapets Näringslivsmedalj 2015. – Det känns lite övermäktigt. Förut hade jag inte en aning om att det fanns priser i entreprenörskap. Men visst är det en sporre för alla oss som arbetar på företaget och förhoppningsvis kan det inspirera andra som bär på en dröm om att starta eget. Alla har någon gång i livet en bra idé och kan jag inspirera dem att verkligen ta steget, då är jag nöjd. s IDA BACKLUND HAR TRE SAKER JAG LÄRT MIG: 1) Att det mesta går att göra bara man är förberedd och jobbar på det. 2) Att göra skillnad mellan Ida och Rapunzel, alltså mellan det privata och offentliga. 3) Att delegera. 36 Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se Det började med en djärv idé och Enkla firman. Drivs du också av tanken att förverkliga din idé, har vi paketlösningarna som hjälper dig framåt. Du får betaltjänster, företagsapp och personlig rådgivning dygnet runt. Nu adderar vi dessutom trygghet. Det ska ju vara enkelt att driva eget. Och tryggt. Nyhet! Nu ingår trygghet i Enkla firman. Läs mer på seb.se/startaeget Bokilur startade i en tid då appar var något sällsynt och smartphones ännu mer avlägset. Men efter några tuffa år var både tekniken och marknaden redo för ljudboksföretaget – nu under namnet Storytel. Nu vill grundaren Jonas Tellander få Europa att lyssna på ”ljudböckernas Spotify”. TEXT: JAKOB STENBERG FOTO: DANIEL ROOS ljudboksföretaget Bokilur, numera Storytel, beskrevs i medier för mindre än ett decennium sedan låter det som en helt annan tid. Svenska Dagbladet lyfte fram att tjänsten var smidig för den ”som inte vill bära med sig en cd- eller mp3-spelare” och på sajten Boktorget.se fick kunderna instruktioner om hur de skulle fixa rätt mobilinställningar för att komma ut på internet. Några år dessförinnan arbetade kemiingenjören Jonas Tellander på ett läkemedelsbolag i Schweiz. Trots att han var anställd i en stor organisation letade han ständigt efter nya tekniknördiga idéer, bortom det storskaliga. Strax efter millennieskiftet, under peaken av dotcomeran, köpte han en iPod under ett besök i New York och började lyssna på böcker genom den amerikanska ljudbokstjänsten Audible. – Jag och min vän Jon Hauksson, som är systemarkitekt, tänkte att NÄR DET NYSTARTADE 38 Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se det borde funka i Sverige också, fast för mobilen istället för iPoden. Sony Ericsson och Nokia var stora i Norden på den tiden, säger Jonas Tellander. Sagt och gjort. Han och kompanjonen tillverkade en app för mobilen. – Vid den tiden var det väldigt få som hade hört talats om en app, säger Jonas Tellander, som också tog beslutet att säga upp sig och satsa allt på företaget. Vännerna var även nära att ro ett avtal med Audible i hamn, men föll på mållinjen. – Det var nog lika bra att det inte blev något samarbete, det gav oss större frihet att skapa den produkt vi själva ville. I Sverige fanns redan en kultur av att konsumera ljudböcker på cd och många förlag var nyfikna på nästa steg i utvecklingen. När lanseringen På senare tid har Storytel satsat på e-böcker, en marknad som står inför stora utmaningar. ”Den marknaden har inte lossnat kommersiellt. 90 procent av den läsningen sker via biblioteken och det blir givetvis problematiskt för förlagen”, Nummer 5 - 2015 säger Jonaswww.entreprenor.se Tellander, vd på Storytel. 39 Storytel har avtal med i princip alla svenska förlag. När ett avtal har slutits om en bok anlitas antingen författaren själv eller kända skådespelare för inläsningen. Mest lyssnat i Storytels ljudbibliotek är bokserien ”Sagan om isfolket”, inläst av skådespelerskan Julia Dufvenius. av Bokilur skedde på bokmässan i Göteborg 2005 fick företaget mycket uppmärksamhet i media, men gav också upphov till en rad frågetecken. MÅNGA FÖRSTOD INTE hur man kunde lyssna på böcker i mobilen, vid en tidpunkt då smartphonens inträde ännu låg flera år in i framtiden. Satsningen fortsatte och förutom att knyta en rad förlag till Storytel, som företaget bytte namn till, inleddes samarbeten med alla mobiloperatörer i Sverige. Trots att utvecklingen inte gick spikrakt och produkten alltjämt var dyr, hade Storytel närmare 3 000 kunder bara något år efter starten. 2008 bestämde Jonas Tellander och Jon Hauksson sig för att storsatsa på den europeiska marknaden. Flera länder hade en utbredd ljudboksbransch så utsikterna var ljusa. Nu var tanken att kapital skulle tas in och företaget expandera kraftigt. – Vi ville få in 50-60 miljoner kronor, men det gick inget vidare. Samma höst, mitt under satsningen, slog finanskrisen till med full kraft. INGENJÖREN SOM BLEV ENTREPRENÖR Namn: Jonas Tellander Ålder: 45 Familj: Tre barn Gör: Vd på Storytel MIN FÖRSTA AFFÄR: ”Jag och en klasskamrat gjorde serietidningar i skolan. Det blev fyra sålda exemplar, till våra föräldrar.” MIN SÄMSTA AFFÄR: ”När jag sålde min lägenhet för många år sedan. Jag satsade vinsten helt fel och pengarna försvann.” MIN BÄSTA AFFÄR: ”Storytel, utan tvekan.” 40 Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se Efter det ville ingen investera en enda krona. Så där befann vi oss med en utebliven satsning, sju anställda, och inga pengar kvar, säger Jonas Tellander. Huset i Schweiz hade familjen inte längre råd att bo kvar i och snart gick flyttlasset hem till Sverige. En tuff tid väntade för företaget. Men trots motgångarna och en oviss framtid funderade Jonas Tellander aldrig på att lägga ned Storytel. Idén var för bra för att inte få en riktig chans, tänkte han. upp redan året därpå genom tv-programmet Draknästet, som länge varit en institution i såväl japansk som amerikansk tv. Upplägget är att en entreprenör får sälja in sin idé till välkända investerare och om investerarna, drakarna, blir intresserade går de in med kapital i satsningen. Jonas Tellander fick nys om att en svensk version av tv-serien var på gång och bestämde sig för att söka. Men när han väl fick besked om att han skulle vara med i programmet blev han osäker. Efter en presentation om ett badrumskylskåp med löstagbar ansiktsbastu var det Jonas Tellanders tur att gå in. – Tanken på att göra bort mig och mitt företag i nationell tv kändes jobbig. Men om jag skulle göra bort mig någon gång så var det nu. Trots oron gick presentationen bra och två av fem drakar trodde på företaget, som fick in fyra nya miljoner på kontot. Reningsbadet som följde innebar att Storytel fick skära ned personalstyrkan från sju till tre. Men överlevnaden var säkrad. Samtidigt började det hända saker inom tekniken och plötsligt var en iPhone inte längre något exklusivt, utan var mans ägodel. Spotify exploderade och Telia började erbjuda musiktjänster. På kort tid hade marknaden blivit redo, tekniken fanns på plats, och appar var nu en lika självklar mobilkomponent som en telefonbok. Som en reaktion på den illegala nedladdningen har på senare år OCH CHANSEN DÖK Storytels huvudsakliga målgrupp är kvinnor mellan 30 och 60 år. Det är ingen slump eftersom närmare 70 procent av lyssnarna är kvinnor. ambitiösa streamingtjänster som Netflix och Viaplay ändrat vårt sätt att konsumera kultur. En utveckling som Storytel i allra högsta grad har bidragit till och lyckats slå mynt av. Konkurrerande initiativ fanns från en rad förlag och boksajter, men introduktionen av offlineläget gav Storytel ett försprång. 2010, efter fem års slit, blev Storytel till slut lönsamt. – Under de senaste fem åren har vi haft hundra procents tillväxt om året och vi har nu närmare 120 000 abonnenter. Man får gärna kalla oss för Spotify för ljudböcker, men då ska man komma ihåg att vi startade före Spotify. Vi är originalet, säger Jonas Tellander. Häromåret hamnade Storytel på fjärde plats i tidningen Computer Swedens rankning av de hetaste och mest snabbväxande it-företagen i Sverige. När tekniken väl fanns på plats lämpade sig Sverige väl för mobila ljudböcker, menar Jonas Tellander. – Det har länge funnits en etablerad marknad för ljudböcker, många förlag hade satsat på ljudböcker på cd-skivor. Vi tog det till en ny nivå. För två år sedan blev tillslut utlandssatsningen verklighet när Storytel gav sig ut på de danska och holländska marknaderna. Förra året var det dags för den norska. Idag skapas närmare 40 procent av företagets tillväxt utanför Sverige. globalisering sker onekligen i alla riktningar, med aktörer över hela världen. Den amerikanska bokjätten Amazons planerade intåg i Sverige har oroat många svenska bokhandlare. Dagens Nyheter beskrev förra året branschens reaktion som ”skräckblandad förtjusning”. I artikeln menade förläggaren på Lind & co att ”alla är fullständigt livrädda” och varnade för prisdumpning. Näthandeln Adlibris å sin sida menade att Amazon inte kan erbjuda något som svenska bokköpare inte redan har tillgång till, en åsikt som Jonas Tellander till viss del instämmer i. – Jag måste erkänna att Amazons vd Jeff Bezos är en förebild för MEN HANDEL OCH mig som entreprenör. Han är otroligt innovativ, även om han nog har en lite tuffare stil än vad vi har. Amazon är givetvis duktiga och har alla möjligheter, inte minst tack vare sina finansiella muskler. Så är det helt klart. Samtidigt visar alla undersökningar att våra kunder är väldigt nöjda så det ska mycket till för att de ska lämna oss. Jag är inte särskilt orolig, säger han. Teknik ändrar lyssnarvanor. 1995 hette plattformen walkman eller ”freestyle”, 2005 iPod, och 2015 är telefonen det givna redskapet för att konsumera ljud. Men hur ser det ut om tio år? Jonas Tellander funderar en stund. – Teknik tar sig nya former, men grunden är densamma. Berättelser har funnits i alla tider och kommer alltid att finnas. Ett barn som hör en bra berättelse tystnar, det är ett grundläggande behov hos oss människor. Teknikmässigt kan det finnas olika tänkbara former. Det kan komma från klockan eller tv:n, men det spelar mindre roll. Lyssnandet är det viktiga och så kommer det alltid vara. s LJUDBÖCKERNAS SPOTIFY Företag: Storytel Startår: 2005 Grundare: Jonas Tellander och Jon Hauksson Ort: Stockholm Omsättning: 67 miljoner kronor 2013, men räknar med en fördubbling för 2014. Anställda: Cirka 40 Antal abonnenter: 120 000 www.entreprenor.se Nummer 5 - 2015 41 EN BILD AV SVERIGES FRAMTID. De är unga. De är skickliga. De är Sveriges framtid. De valde I augusti i år tävlar Yrkeslandslaget mot världseliten i Yrkes-VM en yrkesutbildning och efter träning och hårt arbete har de i São Paulo, Brasilien inför 200 000 besökare. Sveriges satsning vunnit inom sina respektive yrkesområden och därmed nått på yrkestävlingar som Yrkes-SM och det Svenska Yrkeslandslaget så långt som det är möjligt på hemmaplan. Nu är det dags att görs för att fler ungdomar ska upptäcka att de yrkesinriktade tävla mot världens bästa. All respekt. Laget är unikt. Både tjejer programmen är ett smart val och en bra start på karriären samt och killar, upp till 25 år. Alla med helt olika yrkesinriktningar, för att öka kvalité, status och intresse för yrken inom bygg, alla specialister inom sitt område. Gemensamt för alla är att de design, industri, it, service, vård- och tekniksektorn. ingår i Svenska Yrkeslandslaget – Sveriges viktigaste landslag. #ylaget facebook.com/yrkeslandslaget @worldskillsswe youtube.com/worldskillssweden worldskills.se I N I T I AT I V TAG A R E HUVUDSPONSORER SPONSORER W O R L D S K I L L S S W E D E N Ä R E T T T R E PA R T S S A M A R B E T E M E L L A N LO , S V E N S K T N Ä R I N G S L I V O C H S TAT E N G E N O M U T B I L D N I N G S D E PA R T E M E N T E T, S KO LV E R K E T O C H M Y N D I G H E T E N F Ö R Y R K E S H Ö G S KO L A N . INNEHÅLL#5 VD HAR ORDET 44 SVENSKT NÄRINGSLIV 50 OPINION Elva nya ledamöter tar plats i Svenskt Näringslivs styrelse. Här redovisar de varför de sagt ja till uppdraget och vilka frågor de tänker driva. Kommunal förbiser de skilda förutsättningarna för lönebildningen mellan offentlig och privat sektor. Därmed hotas den modell för lönebildning som har gett kraftiga reallöneökningar i snart 20 år, skriver Christer Ågren, vice vd. Låt jobben bli fler människor är utan arbete. Den vanligaste orsaken är att de saknar den utbildning eller de erfarenheter som krävs för att klara något av de jobb som finns. Men de flesta saknar varken viljan eller förmågan att arbeta. Vad som saknas är istället enkla jobb som inte kräver någon särskild utbildning eller erfarenheter, jobb som många kan klara. De har blivit en bristvara i Sverige. a l lt fö r många andra EU-länder har vi färre enkla jobb. Faktum är att ungefär 200 000 fler skulle ha arbete om Sverige hade lika många enkla jobb som det genomsnittliga EU-landet. Idag befinner sig de människorna istället i utanförskap. De kan inte försörja sig själva. Många är beroende av bidrag. Ju längre tid de står utanför arbetsmarknaden, desto svårare blir det för dem att komma in på den. jä m för t med alla ”Om vi menar allvar med at t minska arbetslösheten radikalt , så måste arbetsmarknaden vara öppen för alla. Det förutsät ter fler enkla jobb.” För privatpersoner är ofta alternativet att man gör jobbet själv – eller att det inte alls blir gjort. För företagen gör höga arbetskraftskostnader att de tvingas att ta bort allt som inte är högproduktivt. Resultatet märks exempelvis när vi handlar. Ofta är det svårt att hitta någon att fråga om råd – och när vi ska betala gör vi det i självbetjäningskassor. det finns en stor potential för den här typen av jobb, låt oss kalla dem vardagsjobb. Det handlar om jobb som underlättar vardagen för både privatpersoner och företag. För många arbetslösa skulle de kunna bli första steget in på arbetsmarknaden och ge kunskaper och erfarenheter som leder till mer kvalificerade jobb med högre lön. Börja med att sänka kostnaderna. Erfarenheterna från RUT visar att efterfrågan ökar när kostnaderna minskar. Om regeringen vill ha fler i arbete borde den utöka RUT-avdraget, inte halvera det. För att öppna för fler vardagsjobb måste vi också göra det mindre riskfyllt för arbetsgivare att anställa människor som saknar kunskap och erfarenhet. För småföretagare är det ett stort steg att anställa en ny medarbetare. Gör steget mindre – då blir jobben fler. Att de enkla jobben blivit så få är delvis ett resultat av en strävan att flytta Sverige uppåt i värdekedjan med alltmer avancerade jobb som kräver kunskap och erfarenhet. Det är på många sätt en riktig ambition. Sverige ska ligga i täten av den tekniska utvecklingen. Det är en förutsättning för fortsatt konkurrenskraft och välstånd. måste kombineras med en insikt om att vi samtidigt måste möjliggöra jobb för alla de som av olika skäl inte har den kompetens eller erfarenhet som allt fler jobb kräver. Om vi menar allvar med att minska arbetslösheten radikalt så måste arbetsmarknaden vara öppen för alla. Det förutsätter fler enkla jobb. Att de enkla jobben blivit alltför få beror inte på att de inte behövs. Både företag och privatpersoner har behov som idag inte fylls därför att kostnaderna blir för höga. m e n d e n ambitionen www.entreprenor.se Nummer 5 - 2015 43 SVENSKT NÄRINGSLIV STYRELSEKARUSELLEN SNURRAR PÅ Elva ledamöter valdes in i Svenskt Näringslivs styrelse i maj. Ledamöterna väljs antingen av stämman eller av branschorganisationerna. Styrelsens storlek varierar. För närvarande består den av 83 personer, av dessa är 20 stycken kvinnor. De nyvalda har svarat på följande frågor: NYVALDA 1 Varför har du sagt ja till uppdraget i Svenskt Näringsliv? 2 Vilka frågor anser du är viktiga att driva? Adam Brånby, Woolpower 1 – För att jag förhoppningsvis ska kunna påverka så att samhället blir lite mer positivt inställd till företag och företagande. 2 – Den viktigaste frågan är att synen på företag och företagande i samhället blir mer positiv. Samhället lever av att vi har företag, att det finns människor som vill driva företag. Därför måste attityden och inställningen förbättras. Det måste bli lättare att driva företag, regler förenklas samt att skatter utformas så att det underlättar företagande, inte tvärtom. Anne-Marie Svensson, Aleris Omsorg 1 – Vård och omsorg är en viktig del av Svenskt Näringsliv. Det är en relativt ung marknad och dessutom medialt uppmärksammad. Jag är gärna med och bidrar till att fortsätta utveckla vård och omsorgens roll på den svenska marknaden. Jag är övertygad om att vår bransch har mycket att lära men också mycket att tillföra svenskt näringsliv. 2 – I vårt samhälle är valfriheten en viktig del. Konkurrens och mångfald har bidragit till att utveckla den offentliga sektorn. Idag är vi ifrågasatta både vad gäller företagande, ägarform och kvalitet. Spelreglerna för vår bransch måste vara långsiktiga och ge förutsättningar för valfrihet. Valfrihet och kvalitet är därför de frågor som jag ser som viktigast att driva. Carina Malmgren Heander, SAS 1 – Som ordförande för svenska flygbranschen vill jag få möjlighet att driva och föra fram frågor i ett större sammanhang. Svenskt Näringsliv är ett forum för detta. 2 – Konkurrens på lika villkor inom transportnäringen vad gäller anställningsformer, avgifter och skatter. Det är stora och komplexa frågor som inte kan lösas enbart ur ett svenskt perspektiv eller i Svenskt Näringslivs styrelse men det är ett bra forum att utgå ifrån. 44 Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se Jan Carlson, Autoliv 1 – För mig är det självklart att tacka ja. Ett starkt näringsliv är avgörande för Sveriges framgång och välstånd. Det är ett hedersuppdrag att få vara med och påverka utvecklingen med avstamp i den starka plattform som Svenskt Näringsliv utgör. Jag hoppas att jag genom min långa erfarenhet av internationellt företagande med Sverige som bas kan bidra positivt. 2 – Då Sverige är en exportberoende ekonomi ser jag frågor som bibehåller och stärker Sveriges internationella konkurrenskraft som centrala för framtiden. Det kan gälla frågor inom många skilda områden, exempelvis utbildning, infrastruktur och den allmänna inställningen till företagande och entreprenörskap. Dessutom är det viktigt att man från företagarhåll ser olika perspektiv och håller sig förankrad i verkligheten. Företagande är, som andra sagt före mig, inte ett särintresse utan en förutsättning för landets och invånarnas framgång. SVENSKT NÄRINGSLIV Lena Holst, Starka Betongindustrier 1 – Jag har sagt ja till uppdraget, då det ingår som en del i uppdraget Helena Bonnevie, Akers Friskola 1 – För det första är jag glad och ödmjuk inför uppdraget. Jag hoppas Fredrik Gren, Ambea Sverige 1 – Det är mitt stora engagemang för vinster i välfärden som har fått mig att ta plats i Svenskt Näringslivs styrelse. 2 – Privata vård- och omsorgsföretag som styrelseordförande i Byggnadsämnesförbundet, BÄF, som jag blev vald till vid årets stämma. 2.– Att göra det enklare att starta och driva företag. Det är viktigt att vi har förutsättningar i Sverige för bra näringslivsverksamhet. kunna bidra med ett småföretagarperspektiv. 2 – Jag vill sätta välfärdsföretagarna på kartan, beskriva hur det är att driva ett bolag med 40 anställda i politisk motvind. Jag hoppas det ska vara till nytta för Svenskt Näringsliv. gör mycket för att utveckla vården och omsorgen både vad gäller effektivitet och ökad kvalité men också förbättra villkoren för medarbetare. När samhället står inför stora utmaningar, så behövs privata vård- och omsorgsföretag mer än någonsin. Christer Ohlsson, Ohlssons 1 – Jag har tackat ja till uppdraget av den anledningen att det känns som ett optimalt forum för att utveckla frågor kring vårt näringsliv. 2 – Allra viktigast är att skapa ett lärlingssystem som är värt namnet genom att till exempel studera det tyska systemet. Dessutom måste vi avpolitisera viktiga frågor som arbete till arbetslös ungdom. Det är i stort sett brist på samtliga praktiska yrken i Sverige. Ulf Larsson, SCA 1 – Svenskt Näringsliv för näringslivets talan mot såväl beslutsfattare som andra breda grupper. Jag tycker att det är viktigt att näringslivet samarbetar kring detta och vill medverka som företrädare för den svenska basindustrin. 2 – I Svenskt Näringsliv är det de breda, grundläggande samhällsfrågorna vi tar upp. Vi har haft regeringsföreträdare som ansett att näringslivet varit ett särintresse. Jag tycker att näringslivet är ett fundament på vilket välfärdssamhället är byggt. Det gör att frågor kring konkurrenskraft och näringslivsklimat är viktiga. Jan Frykhammar, Ericsson 1 – Svenskt Näringsliv är företagarnas främsta företrädare i Sverige och med detta kommer en stark röst när det gäller viktiga frågor som rör företagens villkor och möjligheter att växa. Att få vara med och påverka detta inifrån ser jag som en stor möjlighet för Ericsson och övriga medlemmar i Teknikföretagen som har utsett mig som representant i styrelsen. 2 – Ericsson är en av Sveriges största arbetsgivare och också ett av de största exportföretagen. För oss är det viktigt att företagsklimatet kontinuerligt förbättras och vidareutvecklas så att vi kan fortsätta att vara konkurrenskraftiga i ett globalt perspektiv. Forskning och utveckling är grunden för stora delar av vår verksamhet. Innovationsklimat och att attrahera rätt kompetens är avgörande för oss. Vidare kommer digitaliseringen av samtliga sektorer i näringslivet bli en allt viktigare fråga liksom internationella frågor, inklusive EU. Johan Söderström, ABB 1 – Det känns viktigt att kunna bidra när konkurrensen ökar och hållbara lösningar är viktigare än någonsin. Vi har ett viktigt uppdrag att ta till vara de möjligheter som digitaliseringen ger och se till att vi i samarbete med skolor, universitet och högskolor har den kompetens som krävs för att möta de nya kraven för framtiden. Företagen har här ett stort ansvar. ”Svenskt Näringsliv axlar en viktig roll i arbetet med att stärka konkurrenskraften och hitta nya lösningar för svenskt näringsliv framåt.” 2 – Vi måste satsa ännu mer på skolan från början och på forskning och utveckling. Vi behöver se till att industrin blir en fortsatt viktig del av samhället även för nästa generation. Vi behöver fler små företag, fler små som vill bli medelstora och fler medelstora som vill bli stora. Framtidens konkurrenskraft för svenskt näringsliv bygger på innovation, att vi uppskattar och möjliggör entreprenörskap. Framåt blir det också än viktigare att lyfta frågan hur vi på ett konkret sätt ökar förutsättningar för mångfald inom alla områden. Vi har mycket bra att bygga på. Hållbarhetsfrågan blir allt viktigare, något som kan ge svenska företag ännu mer jobb framöver om vi fortsätter att bli ännu bättre. Svensk industri har fantastiska möjligheter redan idag. www.entreprenor.se Nummer 5 - 2015 45 SVENSKT NÄRINGSLIV AVTALSBUDSKAP TAR FORM I höst drar avtalsrörelsen igång på allvar. Arbetsgivarorganisationer inom industrin och handeln har beskrivit utgångsläget och de ekonomiska förutsättningarna som berör närmare en miljon löntagare. m at t i a s da h l , förhandlingschef på Svensk Handel, berättade att näringslivet har haft en lång och djupgående debatt och enats om att modellen måste vara objektiv, långsiktig och gynna alla. – Industrin ska sätta märket. Det är viktigt att långsiktighet för alla går före fördelar för vissa. Alla tjänar på ordning och reda. Dagens modell har en nackdel. Den fungerar bra när tiderna är goda, men leder till höga löneökningar när det har gått sämre, sade Mattias Dahl. Han lyfte även problemen med höga ingångslöner. Sverige har högst ingångslöner i världen och handeln har högst ingångslöner i Sverige. – Vi anser att debatten borde handla om de som drabbas av höga ingångslöner, de arbetslösa. Vi begär inte att ingångslönerna ska sänkas, däremot att de ligger stilla. Med en arbetslöshet kring åtta FOTO: FOTO: BJÖRN MATTISSON AVTAL 2016 Mattias Dahl är förhandlingschef på Svensk Handel. procent är inte höga ingångslöner rätt väg, sade Mattias Dahl som även påpekade att Sverige har en mer sammanpressad lönespridning bland jämförbara länder. För Teknikföretagen är det viktigt med avtal som förbättrar konkurrenskraften. Sverige måste återställa den konkurrenskraft som gått förlorad under flera år. – Industrins konkurrenskraft är också Sveriges konkurrenskraft. Det gäller att hitta en modell där vi kan anpassa lönekostnaderna efter industrins förutsättningar, sade Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen. perspektiv fortsätter ekonomin att hacka i finanskrisens spår, konstaterade Mats Kinnwall, chefekonom på Industriarbetsgivarna. Baksmällan efter krisen är en orsak, en nedåtgående global tillväxttrend en annan. Inget tyder på att någon acceleration kommer att äga rum. – Sverige har klarat sig hyfsat efter finanskrisen, men exporten har utvecklats svagt. Samma sak gäller med lönsamheten, dessutom har priserna pressats, sade Mats Kinnwall. Han betonade att fackens mål på två procent inte är hållbart och att det inte går att basera avtalsrörelsen på inflationsmålet. En trend i Sverige är att arbetskraftskostnaderna inom tillverkningsindustrin har ökat, menade Anna Nordin, förhandlingschef på Livsmedelsföretagen. Ett faktum som är besvärligt för många delar av svensk industri. i e t t g lo b a lt JAKOB STENBERG DAGS ATT BRYTA ÅSIKTER I ALMEDALEN BASINDUSTRIN SIKTAR PÅ NOLLUTSLÄPP POLITIKERVECKAN Svenskt Näringsliv satsar på färre och mer genomarbetade aktiviteter för att synas och höras under åsiktsmässan i Almedalen. KLIMAT ekonomerna Susanne Spector och Jimmy Boumediene. I kongresslokalen på Wisby Strand vädrar de frågan: Hur går det för Sverige? Övriga evenemang äger rum i Svenskt Näringslivs trädgård på Hamngatan. Veckans teman är skolans utmaning ur ett företagarperspektiv, välfärdssektorn, lönebildning, en flexibel arbetsmarknad och hur vi får nya vardagsjobb. Dessutom är Svenskt Närings- koldioxidavskilj- först ut är 46 Anders Weihe är förhandlingschef på Teknikföretagen. Avtalsrörelsen bör kännetecknas av flexibilitet, att exportsektorn är normerande och att lönebildning är företagsnära, anser Teknikföretagen. Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se lov medarrangör till seminarier om offentlig upphandling, konfliktregler och exportstrategi tillsammans med bland annat Almega, Ratio, Teknikföretagen och Livsmedelsföretagen. Mer information hittar du på www.svensktnaringsliv/almedalen Att nå upp till Sveriges vision om nollutsläpp till år 2050 är en tuff utmaning för basindustrin. Men det är möjligt, bland annat genom koldioxidavskiljning. n i n g står för Carbon Capture Storage, CCS, och innebär att koldioxid från industrianläggningar fångas upp, komprimeras och lagras under jorden. Metoden har lämnat forskningsstadiet och testas på 13 ställen runt om i världen. För Betongtillverkaren Cementa, som står för fyra procent av de svenska koldioxidutsläppen, är koldioxidavskiljning avgörande för att kunna nå nollutsläpp. – Men vi kommer inte att klara nollutsläpp på egen hand. Politiken spelar en avgörande roll för att nå målet, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetsansvarig. Hon deltog i ett miljöseminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv och regeringens Miljömålsberedning. SVENSKT NÄRINGSLIV HON VILL HÖJA STATUSEN PÅ STÄDYRKET Bättre företagsklimat i två av tre kommuner I början ville kunderna att personalen från Wikk skulle komma i privata bilar så att grannarna inte såg att de köpte städtjänster. Nu är attityden en annan men fortfarande har branschen en bit kvar innan den värderas som vilket hantverkaryrke som helst, enligt företagaren Kajsa Wikström. ENKÄTSVAR Företagare i 187 kommuner ger företagsklimatet ett högre betyg än i föregående mätning. sig Kajsa Wikström och hennes svägerska för att starta Wikk och sälja hemservice och hemstädning i Norsjö, åtta mil från Skellefteå. Starten var trög. – I början ombads vi ofta att komma i privatbilar till uppdragen. Kunderna ville inte att grannarna skulle se bilarna från Wikk städservice och förstå att de köpte hemstädning. Branschen har växt snabbt sedan dess och efterfrågan ökar stadigt. Wikk har motsvarande 18 heltidsanställda i Norsjö, Boliden och Skellefteå och ingen ber dem längre att komma i anonyma bilar. – Det har skett en attitydförändring och det är öppnare och mer socialt accepterat. En framgångsfaktor för Wikk har varit att rekrytera personal som inte ”bara” kan städa, utan som också har initiativförmåga och som bjuder på sina kvaliteter. Ambitionen är inte att vara billigaste städbolaget utan att leverera god kvalitet. – Städning ses ofta som ett 31 400 företagare och 7 200 kommunpolitiker svarade på enkäten som genomfördes under våren av Demoskop Carolina Brånby på uppdrag av Svenskt Näringsliv. – De högre betygen är ett resultat av att kommunpolitiker i allt större omfattning tar sig an företagsfrågor. Vi ser i undersökningen att politikernas attityder starkt påverkar företagens bedömning av företagsklimatet, säger Carolina Brånby, ansvarig för företagsklimat. Enkäten visar också att den kommunala upphandlingen fortsätter att vara ett sorgebarn. Betyget är rekordlågt. – Upphandling är den enda fråga som aldrig har fått betyget godtagbart i våra enkäter. Nu är det hög tid för kommunerna att förbättra upphandlingen radikalt, uppmanar Carolina Brånby. REGIONAL PROFIL 2008 b e stä m d e Kajsa Wikström är nöjd med medlemskapet i Svenskt Näringsliv. ”De lyckas alltid korsa min väg och det känns som ett bevis på att man når ut på ett bra sätt”, säger hon. okvalificerat yrke men det är det inte. Det är så mycket mer än att dra en golvmopp. Det är service, bemötande av kunder och förståelse för olika material. Många delar samspelar för att kunden ska bli nöjd med resultatet. Det har lett till att befintliga kunder också frågar efter tjänster som inte har med städning att Spendrup till attack mot skadliga skatter POLITIK ”Jobben och arbetslösheten står i den politiska debattens centrum men även i samtal människor emellan. De flesta tycker att hög arbetslöshet är ett gissel som tvingar människor till utanförskap. Arbetsgemenskapen försvinner och många har svårt att försörja sig själva och sina närmaste.” Det skriver ordförande Jens Spendrup i en debattartikel. Han uppmanar alla som vill minska arbetslösheten och öka resurserna till den gemensamma välfärden att lära av historien och lyssna på dem som vet vad som hindrar företagsamma människor att anställa och att starta nya företag. Läs hela artikeln på www.svensktnaringsliv.se göra. Allt från att ta hand om en reception till att arrangera personalfester. – Vi har svarat att ”det kan vi säkert göra” och så har vi löst det. För oss handlar det om att vara dynamiska på en knepig geografisk marknad. Som företagare i regionen är det lätt att få tillgång till affärsnätverk, anser Kajsa Wikström. – Det är lättare att göra affärer här än söderut. Beslutsvägarna är kortare, det går fort att nå ett resultat. Det är en kulturfråga och kanske har det med avstånden att göra. Den som har kört 25 mil till ett möte vill komma till avslut direkt för att slippa göra den resan igen, säger hon med ett skratt. Största utmaningen är att lyfta städning och hemservice, så att det värderas som andra hantverksyrken, som målare eller golvläggare. – Den dagen vi ses som seriösa och folk köper tjänster av oss som av vilken hantverkare eller serviceutövare som helst, är RUTavdraget utagerat. KARIN MYRÉN Piratkopiering hotar svenskt innovationsklimat PATENT Många svenska börsbolag utsätts för piratkopiering eller förlorar patentintäkter till följd av piratkopiering, enligt en ny rapport från Svenskt Näringsliv och Black Market Watch. Förfalskningarna blir allt bättre, mellanhänderna fler och det blir svårare att spåra källan. 73 procent uppger att problemen har ökat de senaste fem åren. Hårdare straff, högre böter och bättre samarbete mellan länder är exempel på lösningar som diskuteras. – De immaterialrättsliga frågorna måste lyftas högre upp på den politiska agendan, säger Karl Lallerstedt, en av rapportförfattarna. www.entreprenor.se Nummer 5 - 2015 47 SMÅTT OCH STORT Smått och stort är ett urval av nyheter från Svenskt Näringslivs medlemsorganisationer. Du hittar mer på www.svensktnaringsliv.se/medlemsorganisationer FOTO: FOTO: COLOURBOX Vi lyfter på hatten FOTO: FOTO: COLOURBOX anna - karin hatt blir ny vd för Almega. Hon var tidigare it- och energiminister i Alliansregeringen. ”Almega banar väg för tjänsteföretagen, vars betydelse växer både i Sverige och globalt. Jag ser fram emot att ta mig an den utmaningen”, säger hon. Anna- Karin Hatt börjar sitt nya arbete 15 augusti. Magra resultat med fettskatt en debatt om att införa skatt på fet mat i Sverige. Meningarna går isär om en punktskatt är effektiv och kan styra folks matvanor. En rapport från Livsmedelsföretagen visar att det inte går att se några märkbara positiva effekter, snarare är det så att det är kontraproduktivt. Relativt snart efter att danskarna infört punktskatt skrotades det på såväl fett som sötsaker. Rapporten hittar du på Livsmedelsföretagen.se d e t pågår Rörigt värre varje vecka rapporteras det om åtminstone ett större avbrott på det svenska VA-systemet. Oklara ansvarsförhållanden, en stor underhållsskuld och politiskt ointresse orsakar problem, enligt branschorganisationen Maskinentreprenörerna. Vd Hampe Mobärg konstaterar att dagens situation är ohållbar. ”Vi måste helt enkelt veta vem som tar befälet när det verkligen gäller.” VA-systemet är inte heller tekniskt rustat för klimatförändringar. Stora regnmängder på kort tid kan orsaka skador för extrema belopp. Ösregnet i Malmö 2014 beräknas ha kostat över 250 miljoner, enligt Maskinentreprenörerna. Transportnäringen byter namn ändrade Transportgruppen namn till Transportföretagarna. ”Namnbytet gör vår roll som transportnäringens röst tydligare och vårt uppdrag att representera de åtta förbund och dess medlemmar”, säger en företrädare för organisationen. 1 juni 48 Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se FOTO: FOTO: LEIF R JANSSON/TT BILD SVENSKT NÄRINGSLIV Gränshandel blomstrar gränshandeln mellan Norge och Sverige med 600 miljoner kronor. Omsättningen landade på 16,9 miljarder, en ökning med fyra procent jämfört med året innan. Gränshandeln mellan de två länderna står för tre procent av svensk detaljhandel och genererar jobb och exportinkomster, enligt Svensk Handel. 2014 ökade LÄS SverigeS enda tidSkrift om näringslivets historia Både lustfylld och lärande, med en rejäl dos nostalgi. miSSa inget nummer – teckna en prenumeration på foretagShiStoria.prenService.Se SVENSKT NÄRINGSLIV OPINION Röster från Svenskt Näringsliv, läs mer på www.svensktnaringsliv.se Kommunal hycklar om löneproblem ARBETSMARKNAD Kommunal förbiser de skilda förutsättningarna för lönebildningen mellan offentlig och privat sektor. Därmed hotas den modell för lönebildning som har gett kraftiga reallöneökningar i snart 20 år, skriver Christer Ågren, vice vd. visade nyligen att spridningen mellan lönerna i Sverige är lägst i Europa. Åtta av tio arbetstagare tjänar mellan 20 800 och 43 300 kronor per månad. Men visst finns det skillnader mellan olika grupper och sektorer. En av de stora utmaningarna i avtalsrörelsen 2016 är fackliga krav från framför allt Kommunal på högre löneökningar i främst kommuner och landsting. Genom att kraven främst gäller kvinnor söker Kommunal legitimitet, men de skilda förutsättningarna för lönebildningen mellan offentlig och privat sektor förbises helt. I själva verket skulle högre lönehöjningar i offentlig sektor slå över i kostnadsökningar på den övriga arbetsmarknaden och därmed hota den modell för lönebildning som har gett kraftiga reallöneökningar under snart 20 år på svensk arbetsmarknad – givetvis också för Kommunals medlemmar. Kommunals krav rör två delvis olika problem. Det ena är fackets krav på högre lönehöjningar för grupper med lägre löner som städare och skolköksbiträden. Det andra rör vad man kallar värdediskriminerade yrken med mer kvalificerade arbetsuppgifter som domineras av kvinnor, exempelvis vissa undersköterskor. Vad gäller det första området, yrken med lägre löner, bör dessa jämföras med hur det ser ut i andra länder. I Sverige har sådana FOTO JANERIK HENRIKSSON/ TT BILD m e d l i n g s i n st i t u t e t Att lönerna inom kommuner och landsting är ännu mer sammanpressade än i andra sektorer av arbetsmarknaden är ett resultat av den lönepolitik som drivits av Kommunal och som politiker accepterat, anser Svenskt Näringsliv. yrken högre löner i relation till mer kvalificerade yrken än i något annat land i Europa. Det stora problemet med de förhållandevis höga lönerna inom yrken med relativt enkla arbetsuppgifter är att jobben slås ut. Det stora problemet med de förhållandevis höga lönerna inom yrken med relativt enkla arbetsuppgifter är att jobben slås ut. 50 Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se sverige , med de relativt sett hög- sta lönerna, har som ett resultat av det också lägst antal jobb i de yrkena. Det har lett till att vi har en extra hög arbetslöshet i grupper som kommer in på arbetsmarknaden via enklare arbeten. Det handlar om oerfarna unga personer, nyanlända invandrare och lågutbildade. Den andra frågan, om lägre löner inom kommuner och lands- ting för mer kvalificerade yrken, beskrivs också som en strukturell lönediskriminering av kvinnor. Ett lägre löneläge inom kommuner och landsting där 80 procent av de anställda är kvinnor inbjuder till den tolkningen. Kommunal har i avtalsrörelse efter avtalsrörelse prioriterat de med lägst löner och hållit tillbaka de mer kvalificerade. Att då anklaga arbetsgivarna för strukturell lönediskriminering är hyckleri. Först skapar facket ett problem som man sedan skyfflar över ansvaret för på motparten och privata arbetsgivare. När man nu byter fot och klagar på lönerna för de med mer kvalificerade arbetsuppgifter är det inget annat än en gigantisk kritik mot sin egen högst medvetna lönepolitik som präglat lönesättningen under så lång tid. Att samtidigt använda detta som argument för att få högre löneökningar än andra grupper på arbetsmarknaden och riskera att knäcka den svenska modellen för lönebildning är djupt oansvarigt. Den enda rimliga lösningen är att man nu lägger om principerna för lönesättningen och närmar sig arbetsmarknaden i övrigt. Det vill säga att det ska finnas rimliga premier för utbildning, att det ska löna sig att ta på sig mer ansvar och att man slutar att prisa ut viktiga jobb. Sist men inte minst, att man tar ansvar för sina egenskapade problem och inte försöker lösa dem den enkla vägen genom att kräva mer än andra. CHRISTER ÅGREN, vice vd »NU HAR JAG FÅTT ALL INFORMATION. NU VILL JAG VETA VAD FAN DET ÄR FRÅGAN OM« dos Santos & Thunholm. Illustration: Fredrik Forsman Man skulle kunna tro att man blir mindre frustrerad ju mer information man får tillgång till. Haha, jo tjena. Rubriken är ett Henrik Tikkanencitat från en tid före internet, som inte tappat i relevans. Om en säger. Idessatideravinformationsöverflödvillvislåettslagförett annat slags information. En som är utvald och redigerad och som handlar om saker som berör alla som driver företag. Nyhetsbrevet från Svenskt Näringsliv kommer i din mailbox en gång om dagen. Ta en snabb titt och se om det är något av intresse. Ofta är det det. Nyhetsbrevet är gratis och du registrerar dig på svensktnaringsliv.se/nyhetsbrev I PRAKTIKEN I praktiken ger dig råd och tips från företagare och experter som delar med sig av sina erfarenheter. Anders Edvardsson blev till förordnad vd mitt under den pågående rekonstruktionen av Team Sportia. En tuff process som gav en rad lärdomar. ”Man måste säkerställa finansieringen innan man lägger fram en så expansiv affärsplan som Team Sportia gjorde. Och man måste dra i handbromsen direkt när man ser att det börjar barka åt fel håll”, säger han. ”VI VAR BARA TIMMAR FRÅN KONKURS” En alltför expansiv affärsplan drev Team Sportia in i en likviditetskris. Efter indragna krediter var slutet nära. Sportkedjan valde företagsrekonstruktion och levde under månader mellan hopp och förtvivlan. Först när ägarna sköt till pengar kunde, tillförordnade vd:n, Anders Edvardsson se ljuset i tunneln. NYSTART 2010/2011 blev Team Sportias bästa på många år. En ovanligt lång period med snö och kyla resulterade i lysande affärer. Sporrad av framgångarna gjorde sportkedjan stora varuinköp för att kunna möta anstormningen av kunder också påföljande vinter. – Problemet var bara att vintern därpå blev den sämsta på VINTERSÄSONGEN många år, vilket gjorde att både vi och branschen sålde väldigt dåligt. Det var egentligen där problemen började, berättar Anders Edvardsson, som är vd för Team Sportia med säte i Mölndal utanför Göteborg. Därtill hade företaget år 2010 sjösatt vad som så småningom skulle visa sig vara en alltför expansiv affärsplan, då den byggde på förhoppningar om en mycket kraftig tillväxttakt. – Vi flyttade bland annat till ett nytt stort lager och byggde en helt ny logistiklösning, vilket kostade ett antal miljoner kronor. Det gick också pengar till marknadsföring, nyetableringar av butiker och anställningar av folk, berättar Anders Edvardsson. ansträngd att det var svårt för Team Sportia att betala sina skulder, samtidigt som tålamodet hos kreditgivaren, SEB, började tryta. Det gjorde att företagsledningen hösten 2012 drog igång ett stort sparpaket, som började ge effekt i april året därpå. Men bara några veckor senare kom den stora smällen när SEB drog tillbaka krediterna. I det läget återstod bara konkurs eller rekonstruktion. EKONOMIN BLEV SÅ TEAM SPORTIA Startår: 1989. Verksamhet: Sportkedja med moderbolag i Mölndal utanför Göteborg och 112 franchiseägda butiker över hela landet. Moderbolaget ägs till en del av butiksägarna. Butikerna ägs och drivs av lokala entreprenörer, med undantag för två butiker som ägs av moderbolaget. I december 2014 förvärvade den finska familjeägda koncernen SGN Group en majoritetspost i bolaget och blev därigenom ny huvudägare i den svensk-finska sportkoncernen. Vd: Anders Edvardsson. Antal anställda i Team Sportia-kedjan: Drygt 1 000 personer. Omsättning i Team Sportia-kedjan: Drygt 2,2 miljarder kronor år 2013. 52 Nummer OKNÄND!-2013 5- 2015 www.entreprenor.se www.entreprenor.se – Under en längre tid hade vi försökt hitta en ny bank, men misslyckats. Och att på så kort varsel få in pengar via ägarna bedömde styrelsen som omöjligt, berättar Anders Edvardsson. Valet föll på rekonstruktion eftersom leverantörerna gav anstånd med betalningarna och att företaget fortfarande kunde frigöra tillgångar i form av utförsäljning av lager. För att få till stånd en rekonstruktion krävdes det att en domstol bedömde att företaget saknade likviditet samt att det hade utsikter att återfå lönsamheten. ANSÖK AN OM företagsrekonstruktion skickades till tingsrätten i Göteborg, som gav klartecken till en rekonstruktion under tre månader. En rekonstruktör utsågs som bland annat fick upprätta alla juridiska handlingar, hålla i förhandlingarna med leverantörerna, och hjälpa till med att göra upp en rekonstruktionsplan, som beskrev hur företaget skulle komma på fötter igen. I samma veva byttes styrelsen ut, medan företagets vd avgick och Anders Edvardsson, som tillträtt som ekonomichef bara ett EN FOTO:PONTUS LUNDHAL/TT I PRAKTIKEN EXPERTENS 10 TIPS SÅ RÄDDAR DU FÖRETAGET GENOM FÖRETAGSREKONSTRUKTION Marie Karlsson-Tuula, docent i civilrätt och expert på företagsrekonstruktioner vid Göteborgs universitet. Syftet med en företagsrekonstruktion är att göra det möjligt för en näringsidkare att utan konkurs rekonstruera företaget. 1 Se till att de lönsamma delarna av företaget bevaras, samt att hela verksamheten får en ordentlig ekonomisk genomlysning. 2 Ansök om rekonstruktion i god tid och se till att förfarandet är välplanerat. Är företaget konkursmässigt är det svårt att genomdriva en lyckad rekonstruktion. 3 Träffa en rekonstruktör för att ta reda på hur rekonstruktionen kan genomföras. Rekonstruktörens uppgift är bland annat att undersöka de affärsmässiga grunderna för fortsatt verksamhet. 4 halvår tidigare, utsågs till ny tillförordnad vd. – Men snart insåg jag att det här med rekonstruktion inte var så lätt som jag trodde. Svårast var det att klara av vardagen, med allt från att göra betalningar till att köpa frimärken, berättar Anders Edvardsson. Han beskriver hur allt skulle gå via rekonstruktören, vilket administrativt sett var oerhört tidskrävande. – Detta samtidigt som man skulle upprätthålla en dialog med alla berörda och försöka hitta lösningar på de stora frågorna, som till exempel ny finansiering, säger Anders Edvardsson. snabbt ställa om verksamheten för att frigöra kapital så att företaget kunde få till stånd ett så kallat ackord, det vill säga en ekonomisk uppgörelse med fordringsägarna. – Först och främst behövde vi minska vår kapitalbindning. Men det handlade också om att anpassa kostnaderna efter intäkterna genom att framför allt slimma organisationen och dra ner på personal, berättar han. En ackordsplan upprättades som fordringsägarna fick ta ställ- MÅLET VAR AT T För att få en rekonstruktion beviljad krävs det, enligt lagen, att företaget inte kan betala sina skulder och att det ska ha utsikter till fortsatt verksamhet. Företaget behöver inte ha så allvarliga ekonomiska problem att det är på obestånd. 5 När rekonstruktionen beviljats har företaget skydd mot utmätning och konkurs. Kom ihåg att du inte utan rekonstruktörens samtycke får betala skulder som uppkommit före beslutet om rekonstruktion, ställa säkerhet för sådana skulder eller ingå nya avtal. 6 En rekonstruktionsplan ska upprättas av rekonstruktören som ska innehålla förslag på hur verksamheten kan rekonstrueras. Bland annat kan företaget nå en ekonomisk uppgörelse med borgenärerna genom ett offentligt ackord, där skulderna nedskrivs med en viss procent. 7 Förankra förslaget till ekonomisk uppgörelse grundligt med borgenärerna. Det är bara oprioriterade borgenärer, som till exempel leverantörer som levererar varor på kredit, som omfattas av ett offentligt ackord. 8 Se över de olika avtal företaget ingått före ansökan om rekonstruktion, då de kanske kan omförhandlas till nya mer förmånliga avtal. Avtalen utgör ofta en av företagets viktigaste tillgångar för att vidaredriften ska fungera. 9 Följ noga de anvisningar som rekonstruktören lämnar för att rekonstruktionen ska kunna genomföras så smidigt som möjligt. 10 ning till. Men det blev en kamp mot klockan att få fram de pengar som krävdes, och att övertyga fordringsägarna om att Team Sportia efter rekonstruktionen skulle ha en förmåga att överleva och därigenom få dem att ställa upp på ackordsplanen. Rekonstruktionen förlängdes därför med ytterligare tre månader. Sensommaren 2013 var alla möjligheter att få fram pengar uttömda. – I augusti var vi bara timmar från konkurs. Allting stod stilla. Pengarna var slut, säger han. Hoppet återvände när ägarna, i sista minuten, beslutade sig för att låna ut pengar till företaget. Det fick borgenärerna att ställa upp på ackordsplanen och gå med på en nedskrivning av skulderna. Före- taget anhöll därefter om ackordsförhandling i tingsrätten som fattade beslut om ackordet. – När detta hade fastställts så återstod det bara för oss att betala borgenärerna ackordet. Sedan var rekonstruktionen över, säger Anders Edvardsson. kraft i januari 2014 och innebar att företaget blev skyldigt borgenärerna 25 procent av den skuldmassa som fanns när rekonstruktionen inleddes den 27 maj 2013. Trots att rekonstruktionen pågick i åtta månader var inte butikerna omdedelbart drabbade. Mycket på grund av att de ägs och drivs av fristående entreprenörer. Vissa fick dock problem med varuförsörjningen. ACKORDET VANN L AGA Hur övertygade ni branschen, era kunder och anställda om att företaget var på rätt väg igen? – Genom att få ägarna att tillföra nya pengar till verksamheten, som visade att de trodde på en fortsättning för Team Sportia. Det skulle jag säga var nyckeln till att vi lyckades, säger Anders Edvardsson. Vilka är dina viktigaste lärdomar av krisen? – Att man måste säkerställa finansieringen innan man lägger fram en så expansiv affärsplan som Team Sportia gjorde år 2010. Och att man måste dra i handbromsen när man ser att det börjar barka åt fel håll och ta tag i problemen direkt. PER WIDMAN www.entreprenor.se Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se Nummer OKNÄND!-2013 53 I PRAKTIKEN I praktiken ger dig råd och tips från företagare och experter som delar med sig av sina erfarenheter. TIDSOPTIMIST FICK KLINIK PÅ RÄTT KÖL Från halvfärdiga arbetsuppgifter, osorterade pappershögar och brandkårsutryckningar till städat skrivbord, örnkoll på mejlen och ett effektivt bokningssystem. Sedan Mattias Edman fick hjälp att planera arbetsdagen får han mer gjort, kommer sällan i tidsnöd och har fått tillbaka arbetsglädjen. EFFEK TIVITET och podo-orthesiologen Mattias Edman tillhör inte gryningsfolket. Den skara som planlägger dagen och får undan de mest akuta arbetsuppgifterna innan klockan ens har slagit åtta. Allt i ivern att vara effektiv och få mer tid till andra arbetsuppgifter som pockar på. Han nöjer sig med att stiga upp ur sängen klockan 06.00 och väcka fru och barn. Därefter väntar en fullspäckad arbetsdag på kliniken i centrala Nyköping. På förmiddagen är hjärnan pigg, all information har bearbetats under natten. Hårddisken är fräsch och snabb. Före dagens första kund dyker han ner i floden av bokningar och journaler, sätter mobilen och signalen för mottagna mejl på ljudlös. – Risken att tappa fokus är stor om det ringer och kommer mejl. AKUPUNK TÖREN SEDAN RULL AR DET på i ett högt tempo. Behandlingar av ömmande ryggar, nackar och axlar varvas med patienter som har problem med hållningen, utveckling och tillverkning av ortopediska sulor, samtidigt som det gäller att ha örn koll på intäkter och kostnader och övrig administration. Efter att ha städat kliniken och gjort en sista koll av mejlflödet lämnar han arbetet vid femsnåret. – Jag försöker att inte kolla mejlen hemma. Den tiden tillhör familjen, säger Mattias Edman. Bilden av ett företag redo för tillväxt och en person med ordning och reda avtecknar sig. 54 Nummer OKNÄND!-2013 5- 2015 www.entreprenor.se www.entreprenor.se Annorlunda var det för två år sedan. Mattias Edman stod inför ett ägarskifte, en generationsväxling. Pappa Christer och mamma Anita ville att familjeföretaget, som startades av Mattias farfar, skulle fortsätta med sonen vid rodret. Därmed fick han ansvar för en verksamhet som omsätter mer än 800 000 kronor samtidigt som utveckling och expansion av ett tio år gammalt sidoprojekt med ortopediska fotinlägg sparkades igång. För tidsoptimisten Mattias Edman, som beskriver sig som bitvis ostrukturerad, med en impulsiv ådra och med huvudet fullt av halvfärdiga tankebanor, blev det för mycket. Ägarskiftet, kliniken, fotinlägg och föreläsningar ledde till splittrade dagar, halvfärdiga arbetsuppgifter. Osorterade pappershögar, brandkårsutryckningar som styr vardagen istället för att han själv hade kontroll var vardagsmat. SNART BÖRJADE VARNINGS- ringa. Han tappade arbetsglädjen och kände sig trött och stressad. Tid blev en bristvara som bland annat gick ut över familjen, minns han. Behovet av en handlingsplan för framtiden var akut. En tidscoach kontaktades med uppgift att skapa ordning och reda på jobbet. Lösningen är att få kontroll och bättre överblick, anser Mattias Edman. Att öka sin personliga effektivitet är dels en fråga hur man hanterar mejl, planerar tiden KLOCK AN och har ordning på sina papper, dels en fråga om att vara närvarande i nuet och arbeta koncentrerat, menar han. Ett nytt elektroniskt bokningssystem, där kunderna på egen hand bokar tid för behandling, får påminnelser och kan göra ombokningar med en kod, har inte bara ökat kundkretsen med en fjärdedel, utan också inneburit att han inte har några luckor i kalendern. Nya arbetsrutiner innebär att han skriver ner allt som han inte hinner göra omgående. – Sedan prioriterar jag och stryker. Det kan vara allt ifrån att ringa en kund till viktiga steg i företagets utveckling. Det som inte finns på listan blir aldrig gjort, konstaterar han. Dagen fördelar sig så att behandlingar tar sex-sju timmar, kontorsarbete en timme. Numera administrerar han endast dagskassan, kvitton och inkommande fakturor som sedan konteras och bokförs av en revisionsbyrå en gång i veckan. – Numera går jag igenom alla siffror och papper och lägger i en hög. Det ger mig en överblick. Han har också blivit medveten om att han som företagare ikläder sig många roller under en arbetsdag: ena stunden arbetsgivare, andra stunden ekonom eller administratör. Produktionen av fotinlägg, som idag äger rum i en annan lokal, är på väg att tas hem till kliniken. Förändringen hoppas han ger positiv effekt. – Tillverkningen är ofta över- Mattias Edman har många järn i elden. Patienter, föreläsningar, utveckling och tillverkning av ortopediska sulor. I samband med ett generationsskifte för två år sedan blev allt en röra. Nya arbetsrutiner gör att han är mer effektiv och har koll på verksamheten. tidsarbete. Utmaningen är att utveckla det till ett eget företag, men det gäller att göra en sak i taget, inte allt på en gång. nå effektivitet är att ha ett städat skrivbord, strukturera upp det man gör i olika högar, sorterat i olika kategorier. Mattias Edman medger att det är en akilleshäl, men han försöker bli bättre. – Det gäller att skapa arbetsyta. Vet jag inte vad jag ska göra med ett papper, så finns det en hög för det också. En stor tidstjuv är e-mejl. Mattias Edman hanterar det genom att göra en genomgång morgon och kväll. Av den dagliga skörden på cirka 80 mejl är tio relevanta för jobbet och läggs i mappar där de hör hemma. Resten åker i papperskorgen, förutom dem som hamnar i korgen ”tre månader. – Har jag inte brytt mig om dem under denna tid, så slängs de. Vad gäller social medier, så fokuserar jag på Facebook. Jag har inte tid till mer. En dag i månaden avsätter han tid för att fundera på företagets utveckling. Slutsatser och tankar dokumenteras. – Det gäller att inte glömma ANDRA SÄT T AT T FOTO:JANERIK HENRIKSSON/TT BILD I PRAKTIKEN bort det långsiktiga och strategiska. Det är viktigt att veta vad man vill och vart man är på väg som småföretagare. Mattias Edman medger att det nya sättet att arbeta inneburit en nytändning. Idag tror han på att planera dagen. Han köper också att man behöver lite lugn och ro, fokus för att hinna med. Han lyssnar till kroppens signaler och försöker delvis lägga upp dagen efter vad som passar den egna rytmen bäst. Han konstaterar att han fått tillbaka energin, gör ett bättre jobb och att mål och idéer är inom räckhåll. – Jag känner mig inte otillräcklig och har inget dåligt samvete efter en arbetsdag. Dessutom har jag en skön känsla i kroppen. Det är mitt sätt att värdera förändringarna, säger Mattias Edman. EXPERTENS 9 TIPS SÅ FÅR DU MER GJORT PÅ JOBBET Chris Edman, entreprenör, författare och föreläsare om företagsutveckling. 1 Ta kontroll över din egen tid. Tidsuppfattning är grunden för en realistisk planering. Hur du uppskattar tid påverkar stress och ekonomiskt utfall. Fundera igenom din situation. Använder du kunskap och tid på bästa sätt? Vad kan du minimera, delegera eller ta bort? Prioritera och planera, med tid till oförutsedda händelser. Då kan du koncentrera dig på det väsentliga. Skapa struktur för snabb överblick. Använd brevkorgar, hängmappar med mera efter din egen personlighet. Skapa reflexrutiner, spara efter tid och ämne. Arbetsminnet är begränsat. Gör en sak i taget och koncentrera dig på det du gör just nu. Det spar tid. Skriv ner det du måste komma ihåg. 2 3 4 Planera in de svåraste, viktigaste och mest krävande uppgifterna till den del av dagen, när du vet att du arbetar bäst. Sätt upp mål. Tydliga, realistiska mål gör det lättare att prioritera och ger överblick. På så sätt hanterar du snabba förändringar bättre. Avsluta dagen med att prioritera och skriv ner det mest väsentliga för morgondagen. Glöm inte att avsätta tid till det oförutsedda. 6 7 8 Vila och återhämtning är A och O för effektivitet. Avsluta uppgiften, andas ut, slappna av och unna dig att njuta av hur bra det blev. 9 5 PETER CEDER www.entreprenor.se www.entreprenor.se Nummer Nummer OKNÄND!-2013 5 - 2015 55 FRÅGA EXPERTERNA Skicka din fråga till: [email protected]. Fråga om allt mellan himmel och jord. Vi fixar en expert i ämnet och ser till att du får smarta svar. Vi låter alltid frågeställarna vara anonyma. UTVECKLING DANIEL LAURÉN Vd Area Of Excellence FÖRSÄKRING MONIKA BACKARP Försäkringskonsult Svenskt Näringsliv JURIDIK CHRISTINA WAINIKKA Jurist Wainikkas Innovationsbyrå FÖRSÄLJNING PATRIK NORDKVIST Vd Netcompetence TILLVÄXT THOMAS AHRENS Tillväxtkonsult [email protected] RISKKAPITAL TED ELVHAGE Stockholms Affärsänglar www.stoaf.se PR & KRISKOMMUNIKATION MATS HEDBERG Partner PR [email protected] MARKNADSFÖRING JOHAN DRAKENBERG Mediastrateg drakenbergmedia.se STARTA EGET JAN JANSSON Rådgivare Nyföretagarcentrum SKATTER EVA Y NIELSEN Chefjurist Skattebetalarna.se Ansvariga i sociala medier? FOTO: COLOURBOX vi har märkt att det ställs allt högre krav på att man är aktiv på sociala medier. Tidigare har vi varit nöjda med att ha en kundtidning och en hemsida, men nu har vi skaffat konton på Instagram, Facebook och Twitter. När vi presenterade våra tankar för de som vi tänkt skulle arbeta med detta började de ställa frågor om vem som är ansvarig för vad som skrivs i sociala medier. Gäller inte samma regler som för kundtidningen och hemsidan? för många verksamheter är det viktigt att synas på sociala medier. När man gör det är det dock viktigt att komma ihåg att man gör det på de villkor som uppställs av de som tillhandahåller dessa tjänster. Det gör att det kan vara viktigt att läsa användarvillkor och liknande för respektive tjänst. Det är också viktigt att förstå vilka rättsliga regler som gäller för det som sägs i de sociala medierna. För er kundtidning har ni säkerligen ett utgivningsbevis och därmed också en ansvarig utgivare. Det innebär att enskilda skribenter inte hålls ansvariga för det som står. En sådan ordning kan man också ha för hemsidor, om man skaffar ett utgivningsbevis från Myndigheten för radio och tv. Reglerna för vad som gäller yttranden i sociala medier är inte lika tydliga. Det är flera olika regelverk som gäller och som alltså kan åberopas av den som tycker att något är fel. Ett regelverk är personuppgiftslagen. Datainspektionen är ansvarig myndighet och de har framhållit att ett ansvar finns även när det gäller vad andra publicerar på till exempel en sida på Facebook. Detta innebär att ni måste hålla koll på vad som förekommer på er sida och helt enkelt rensar bort sådant som ni anser strider mot personuppgiftslagen. Andra regler att ta hänsyn till är brottsbalkens regler om förtal och liknande. För sociala medier anses här finnas ett stort mått av personligt ansvar. Det finns till och med fall där personer hållits straffrättsligt ansvariga för sådant de skrivit i kommentarer på Facebook. Att starta försäljningen? att starta eget och undrar om du har några tips för att lyckas med försäljningen i startskedet? jag är i startgroparna d e t f i n n s m ä n g d e r av saker att tänka på när man startar företag, framförallt kopplat till försäljning. Utan försäljning är det ju inget företag. Jag skulle börja med att arbeta igenom följande tre områden: Vilka är dina kunder? I ditt fall blir det potentiella kunder. Ju mer du kan skriva ned om dina kunder desto bättre. Det är nästan alltid bättre att ha en mindre målgrupp som du kan allt om än att 1 56 Nummer 5-2015 www.entreprenor.se säga att du säljer till alla. Om du har en tydlig målgrupp kan du lättare anpassa budskap, kommunikation och försäljningskanal och kommer på så sätt nå framgång snabbare. Vilka problem har dina kunder? Många företagare, nya som erfarna, fokuserar på sin produkt eller tjänst. De berättar i detalj om alla funktioner och finesser. Det är mer eller mindre ointressant. Det som är det viktiga när du startar är att du vet vad dina kunder har för problem. Hur yttrar sig problemet? Vad förlorar kunden tack vare problemet, i form av tid, pengar osv? 2 Det kan också i vissa fall finnas de som vill yrka på skadestånd om de anser sig ha blivit kränkta. Regelverket för vad som gäller på sociala medier är alltså väldigt komplext, med olika användarvillkor och flera olika lagregler. Låt inte detta i sig hindra er från att vara närvarande i dessa medier – men tänk på vad ni gör. CHRISTINA WAINIKK A ATT TÄNKA PÅ: • Ha en tydlig strategi för hur ni ska använda de sociala medierna. • Bygg tydliga rutiner kring vad som skrivs och vem/vilka som ska bevaka vad andra gör på era sidor. • Tänk på att balansera risker och möjligheter. Vilken nytta tillför du? Fortfarande är inte din produkt eller tjänst intressant när det kommer till funktioner. Dock är den intressant i aspekten hur den löser kundens problem. Här ska du titta på vilka vinster kunden gör genom att välja din produkt/tjänst, exempelvis sparar de pengar eller tid. Om du tecknar ned ovanstående tre saker och kan svara på alla, då har du en utmärkt grund för ditt företag. Du har också en utmärkt grund för att ge dig ut och sälja. 3 PATRIK NORDK VIST 3 FRÅGA EXPERTERNA Skicka din fråga till: [email protected]. Fråga om allt mellan himmel och jord. Vi fixar en expert i ämnet och ser till att du får smarta svar. Vi låter alltid frågeställarna vara anonyma. Beskattning av servicetekniker med rörligt arbete VVS-företag sedan fem år. Vi utför installationer och service av rörläggningar. Serviceteknikerna utför antingen flera arbeten per dag på olika arbetsplatser eller arbetar på samma arbetsplats under en längre tid. Två av mina anställda har nu arbetat drygt ett år på samma arbetsplats och jag vet att tjänstestället styr bedömningen av om resor mellan bostaden och arbetsplatsen utgör tjänsteresor eller arbetsresor. Finns risken att Skatteverket kommer i efterhand och påstår att tjänstestället skulle ha varit där serviceteknikerna arbetar när de arbetat åt samma kund under en längre tid? d e t ä r s å s o m du skriver att tjänstestället styr bedömningen av om resorna mellan bostaden och arbetsplatsen utgör tjänsteresor eller arbetsresor, vilket i sin tur påverkar beskattningen och uttag av sociala avgifter när du som arbetsgivare betalar ut reseersättning. Om bostaden inte är tjänsteställe är resor mellan bostaden och arbetsplatsen att anse som arbetsresor, vilket innebär att om du utger ersättning för dessa resor blir ersättningen skattepliktig. Om istället bostaden är att anse som tjänsteställe kommer samtliga resor som företas mellan bostaden och arbetsplatsen att utgöra resor inom tjänsten, och du kan ”skattefritt” (det vill säga ersättningen ingår inte i underlaget för skatteavdrag eller sociala avgifter) ersätta den anställde för resorna med vissa schablonbelopp. I lagen sägs att tjänstestället är den plats där den skattskyldige utför huvuddelen av sitt arbete. Utförs arbetet under förflyttning eller på arbetsplatser som ständigt växlar, anses i regel den plats där den skattskyldige hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter som tjänsteställe. Om arbetet pågår en begränsad tid på varje plats enligt vad som gäller för vissa FOTO: COLOURBOX jag h a r e t t arbeten inom byggnads- och anläggningsbranschen, anses bostaden som tjänsteställe. I ett rättsfall från 2013 (HFD 2013 ref. 19) har Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) bedömt var åtta fast anställda elektrikers tjänsteställe skulle anses vara när uppdragen hos kunderna varit tidsbegränsade, men förlängts i vissa fall. Uppdragens längd varierade mellan några månader upp till något år. HFD började med att konstatera att bolagets verksamhet bedrivits under villkor som är jämförbara med byggnads- och anläggningsbranschen. Därefter konstaterades att fem av de anställda hade arbetat på flera olika arbetsplatser och att deras arbetsplatser därmed fick anses ha växlat på ett sådant sätt att det förelåg svårigheter att avgöra var de haft sina tjänsteställen. Bostaden skulle därför anses som tjänsteställe. Övriga tre anställda hade däremot inte bytt arbetsplats. HFD konstaterade dock att det inte kunde antas annat än att dessa i likhet med övriga elektriker hade anställts för att utföra tidsbegränsade uppdrag hos olika kunder. Bostaden skulle därför anses som tjänsteställe även för dem. I ett tidigare ställningstagande (2010-0322, dnr 131 908863-09/111) har Skatteverket uttalat att bedömningen av var tjänstestället för servicetekniker ska vara bör göras i ett längre tidsperspektiv och har då uttalat sig om en period om minst två år. Tillfälliga förändringar av arbetsförhållandena ska inte påverka bedömningen. Besöker den anställde, sett över en längre tidsperiod, arbetsgivarens lokaler i genomsnitt mer än en gång i veckan ska tjänstestället anses vara i dessa lokaler. Frågan om var tjänstestället ska anses vara beläget är många gånger svårt att bedöma för arbetsgivare med rörlig arbetskraft, vilket är vanligt idag. I vissa fall finns uttalanden från Skatteverket och/eller domstolar som kan ge ledning och så får det sägas vara i ditt fall. Arbetar dina anställda på sätt som beskrivs ovan ska tjänstestället vara bostaden om de inte – sett över en längre tid – mer än en gång i veckan besöker dina arbetslokaler. BEATRICE CARLSTENGABRIELSSON, skatteavdelningen, Svenskt Näringsliv Affärsängel eller lån? när är det bättre att låna pengar än för- söka få pengar av en affärsängel? När är en affärsängel bättre? när det går bra är det nästan alltid bätt- re att låna pengar än att sälja andelar av sitt startup-företag. Banklån kostar då mindre än kapital. Men det är också en större risk om ditt startup inte går som du tänkt dig. Om 58 Nummer 5-2015 www.entreprenor.se du nu kan få ett lån. Problemet är att banker inte lånar ut pengar till startups. Man saknar säkerhet och har ingen betalningshistorik. Skulle man trots det bli erbjuden lån så brukar det krävas personlig borgen eller annan säkerhet till exempel pantbrev i ditt hus. Därför brukar privata lån från dem som brukar kallas för ”family, friends and fools” komma i första hand, och affärsänglar i andra hand. Det finns inte så många andra alternativ innan man har fått en längre historik av ett positivt kassaflöde. Men fördelen med kapital från en affärsängel är att man ofta får både pengar, kompetens och nätverk. Viktigt vid tillväxt. Man har samma agenda och delar på både risk och vinst. TED ELVHAGE ”Entreprenör inspirerar mig på tre sätt: den väcker lust att agera, jag blir glad över unga människors innovativa idéer och jag blir alltid upplyst om något som jag bör hålla ögonen på.” LÄS MER I Salka B Eynon, äger och driver Green Hotel i Tällberg En tidning om entreprenörskap, innovation och småföretagande Prenumerera gratis www.esbri.se/prenumeration Prenumerera nu! Du håller just nu ett nummer av tidningen Entreprenör i din hand. Se till att du inte missar nästa. Gör som Salka B Eynon och prenumerera på Sveriges största tidning för entreprenörer. Beställ din prenumeration på: www.prenservice.se 08-762 61 40 [email protected] VAD HÄNDE SEN? och affärsidée nya företag renor.se örer med n@entrep redaktione vi om entrepren , mejla till berättar e färskingar I varje nummer spännand tips på Har du r. ar På aNs re sats je retaga cerade Unga fö lprodu ckt Nyklä . Bolaget de på är fast tvärtom senare tumme, . på k. Två år blev en dessutom en webbuti i den egna fabriken n som bara lanseras kostyme Idén var att skapa för att leta ska sys . Märket sen om plaggen egen webbutik by me, som används berättel de vänner. rke där ressera o är som jeansmä sajten Founded modeint och ett eget för markav Marapp er. unga och butik starten en en bra kanal finansiär es av tre k, vanlig sajten som in pengar är bara grundad både webbuti – Vi ser kan få gång med g. Att vi nadsförin Peter Arneryd. bonus, säger att finnas koMMer n, soM chip så att ojeanse med ett Marapp , ska utrustas sig med mobilen sydd. i olika modeller koppla upp är kan byxan och när med deras ägare ion om var utbyta bilder för informat chatta och då också n De kan bärare. duktione från jeanspro de lämnas andra Marappo ukterna ng, då Restprod accesanvändni också till som tillverkar kommer ett företag vidare till butiker egna papper. ingår både soarer av lanerna erade I framtidsp g av syfabriken. närproduc hur nade och det finns egendesig Vi . na och och en utvecklin och sälja ft som helst. att har maskiner tillverka Oscar Andersson Vi och börja – att Roos nt arbetskra hel Adrian andra om Marappo kompete , utan en Arneryd, företaget ngar från är Peter det nya en symaskin som hade mycket fått förfrågni I vår kommer 23-åriga grundarna inte bara Arneryd. har redan De tre om att köpa 15 gedigna maskinerMaskinerna säger Peter jeans. Roos, der. sy åt dem, med Adrian och syfabrik o, sy arbetsklä Jenny Wickberg för att kal i Malmö, av Marapp Arneryd, växte rna och använts des i en industrilo i en egen fabrik Grunda n och Peter Malmö installera de jeansen Oscar Andersso , strax utanför Oscar och på att sy tiden. tanken chen, där po upp i Limhamn plugga växa fram. i matbrans under gymnasie Marap t och och började s började ser hur det är blev vänner 2010 till Lund vara ekologisk veta – Vi sina föräldrar Grundat: det ska gärna Peter flyttade arbetade i sedan vill att en av jeans nten vill ett par år många Adrian produktion Ort: Malmö för att vara kvalitet, medan a den tillbaka schen. För cerat. Konsume ta odlats, bättre Att : har och i klädbran sig för att förverklig eget närprodu Vi är överAffärsidé Mer handarbete de köper vid designen företag ett produkt. delaktig in vännerna var tomaten llen. till Sverige. ten kan vara , att starta är en juste är på väg bestämde arbetstillfä på att det att tänka hur , samtidigt där konsumen mma drömmen a säkra Skapar gemensa att det sättet or vill veta Oscar Andersson utländsk av jeansen. tygade om att människ s, säger Peter att lansera : Peter Arneryd, Men företag. nschen, tanke var Grundare i Sverige. i modebra kläder har tillverkat – Vår första inte finns att starta Adrian Roos var deras en som coolare asen. bland de :3 att och det var klädmärk e i uppstartsf ken var Anställda finns med vi på att The ke. Grundtan s, berättar Arneryd. ng: Är fortfarand män i åldern 25-45. i Marappo sedan kom i gruppen Omsättni Killarna serade eget jeansmär fått plats i Lund. : Modeintres ett helt sydda utomland som har n Ideon Målgrupp få plaggen sina företag plot på forskarby syfabriken kontakvi skulle till de snabbt creative er personal Peter Arneryd. oner hittade ansvarar för r koMM För att hitta medlingen. handlägdärfö lyckas: Som kompanj är den som med en och IT och Adrian tade de Arbetsföroch pratade senare vi att gäller trenden roller, där sköter ekonomi PR. vad det två dagar – Jag ringde n, Oscar g och n och till ett rätt i tiden sömnade Vi ligger försäljnin måndage tion. mig komma tjugo . hand om gare på och bad med närproduk tidii branschen omkring Peter har hon i sen unikt fanns är het plaggen återkom d. Där oss. Alla syerfaren Vårt koncept Rosengår jobb hos produkt mest använda tre hade ns möte på för att få blivande ett av de av de kompete InGen Jeans är gt talat, känna sin som köade precis den att lära kvinnor de, bokstavli Sverige. re och hade gare. För Arneryd. så började sömmarna genom var invandra berättar Peter Marappo från grunden nter i ade, de var onen av konkurre att se hur deras vi efterfråg jeans för syna sina börjar produktisäljas genom maskin I mars upp gamla efter en som ska att sprätta de letade slumpen edition, rade. När er så ledde det special konstrue sy prototyp i erbjudan för att kunna spår som landade ett in dem på Foto: Erik SchuSS loka Ur Entreprenör nr 5-2013. ”Unga företagare satsar på lokalproducerade jeans” Crowdfunding skapade bas för tillväxt 12 Nummer 5-2013 -802h4.indd enor.se www.entrepr 6/7/13 2:46 PM enor.se www.entrepr 12 1370609033 Hellre kläder än administration. Peter Arneryd vill jobba med den skapande delen och bygga vidare på det egna jeansmärket. Tanken var att bli återförsäljare. Istället äger de nu sitt eget jeansmärke. Vägen framåt för Marappo har varit tyngre än planerat men nu bygger grundarna vidare på att sälja i både butik och på webben. år sedan tre killars gemensamma dröm om att starta eget blev verklighet. Det som från början var tänkt att vara en återförsäljare för distribution för utländska varumärken, blev istället ett eget jeansmärke. Utan någon erfarenhet av vare sig tillverkning eller klädmarknaden. Resultatet blev Marappo. Under åren har företaget utvecklats och gått åt en annan riktning än som från början var planen. Fabrikslokalen i Rosengård har förflyttats och nu trängs butik och fabrik i samma lokal i Mobilia i Malmö. Efterfrågan på skräddarskydda kläder var betydligt större än förvänta, 90 procent kläder av de som företaget säljer är skräddarsytt. d e t ä r fem ta in kapital från en enda investerare har Marappo använt sig av crowdfunding. Ett relativt nytt investeringsalternativ som går ut på att olika utomstående ini stä l l e t fö r at t 60 Nummer 5-2015 www.entreprenor.se vesterare får investera mindre summor, men som minst 1000 kronor. Totalt fick företaget 34 investerare med ett kapital på totalt 300 000 kronor. Idag har företaget växt till två anställda, plus grundarna. Sedan starten har de haft ett nära samarbete med arbetsförmedlingen, som har hjälpt dem att rekrytera sömmerskorna i fabriken och de praktikanter som jobbar på företaget. Administrationen får grundarna sköta själva. Omsättningen är inte tillräckligt hög än för att få det att gå runt med anställda, säger Peter Arneryd, en av grundarna och slår fast att administrationen är den del som tar mest tid från de anställda. När kortterminalerna inte fungerar eller om det trådlösa närverket krånglar finns det ingen annan som kan lösa det och det är just sådana saker som tar av tiden som skulle kunna användas till att utveckla företaget. - Från det att vi fick tipset om lokalen tog det oss två veckor innan vi hade öppnat både butiken och fabriken. Att öppna butik var dock betydligt mer komplicerat än vad vi trott. Det största hindret är fortfarande att lyckas vara tidseffektiv gällande den administrativa de- len, att laga kortterminaler, saker i butiken och andra småsaker kan ibland kännas att det tar av den tiden vi skulle kunna använt för att utveckla företaget istället, säger Peter Arneryd. Peter Arneryd ser trots det ljust på framtiden. - Planen nu är att jobba vidare på vårt koncept och varumärke. Vi planerar att bygga vidare på den plattform vi har byggt för webb och butik och det är den kombinationen vi tror att vi kommer lyckas med. Ellen Frostell TRE SAKER VI LÄRT OSS: Man är i stort sätt aldrig ledig Allt blir dyrare, tar längre tid och blir mer omständigt än vad man förväntat sig Inga kostnadskalkyler håller, någonsin DET HÄR SKULLE VI GJORT ANNORLUNDA: ”Vi skulle inte ha låst oss vid grundidén. Och undersökt marknaden och efterfrågan mer noggrant.” Numme Frigör kapital med din reskontra som säkerhet. Läs mer och hitta din finansieringslösning på sveaekonomi.se Har du tips eller vill läsa om nåt speciellt? Mejla in bara! [email protected] FOTO: ROLLS ROYCE TIPS & TRIX Aldrig mer en Lamborghini d e t f inns ett problem med en Lamborghini: Den är krånglig att komma ner i. Åtminstone för oss i den åldern att vi har råd att köpa den. Bättre då med en Rolls Royce Silver Dawn. Det är en nytillverkad modell, kopierad av den ädla årgången 1952 då den bara tillverkades i 28 exemplar. Det är en bil man kliver in i, inte ner i. Finns att köpa nästa år och kostar garanterat lika mycket som den där italienaren. www.rolls-royce.com g lö m snacket om klickmonster . Det är inte antalet klick som avslöjar hur bra din PR funkar på nätet. Istället är det hur länge någon varit inne på hemsidan och framför allt hur mycket de scrollat som är den bästa värdemätaren. Allt enligt www.internetworld.idg.se Är du en semesterfegis? bästa avkopplingen på semestern är chansen att skippa rutinerna och uppleva nåt nytt. Eller? Nu visar besvärande statistik att svenskarna är Europas semesterfegisar: Nästan varannan svensk, 42 procent, reser tillbaka till platser där de varit förut. Det gör oss till de sämsta upptäckarna i Europa. Största möjliga trygghet gäller alltså när invånarna i mellanmjölkens land ska ge sig ut i den stora, farliga världen. www.yougov.com 62 Nummer 5-2015 www.entreprenor.se Kameran som förföljer dig fem killar på berkley kommer på en idé, döper den till Lily Drone och världen tar ytterligare ett steg framåt. Spårsändaren runt handleden gör att drönaren följer dig överallt och bilderna från kameran är kristallklara. Kasta upp den i luften så starar den och filmandet blir sig aldrig likt igen. Är landets mäklare informerade? Filmen på Youtube måste ses! Kommer i affärerna nästa år men beställ redan nu för blott 499 dollar. www.lily.camera. Inga mutor i Almedalen på väg till almedalen i år ? Då är det lugnt med minglandet på det som ibland kallas för ett rosévinsdagis. Institutet mot mutor slår fast att även statliga bolag få bjuda på lunch och dela ut reklamgåvor. Till och med en trerätters och tillhörande drycker kan vara ok - om det är ersättning för de som medverkat som talare vid ett seminarium. Om ”talare” även innefattar de i publiken som höjt sin röst, framgår tyvärr inte. Läs mer på www.institutetmotmutor.se/ FOTO: COLOURBOX Det är scrollet som räknas Grat is föreläsningar IKT Socialt entreprenörskap Born globals Globalisering Konkurrenskraft Nätverk Kreativitet VC Storytelling Kvinnors företagande SME Öppen innovation Gaseller www.esbri.se/webb-tv ”Utan entreprenörer stannar Sverige. Utan Entreprenör stannar min kreativitet.” Douglas Roos, entreprenör Prenumerera nu! Tidningen Entreprenör har precis kommit ut med ett nytt nummer. Se till att du inte missar nästa. Gör som Douglas Roos och prenumerera på Sveriges största tidning för entreprenörer. Beställ din prenumeration på: www.prenservice.se, 08-762 61 40 eller [email protected] Kultur Akademiska avknoppningar Ägarskiften Har du tips eller vill läsa om nåt speciellt? Mejla in bara! [email protected] TIPS & TRIX NY BOK! När makten korrumperar Hur mår folkstyret i Europa? Många misstror sina regeringar medan EU ifrågasätts av radikala partier och lobbygrupper. En man som förr tillhörde den styrande eliten är Steve Hilton. Som chefsstrateg till den brittiske premiärministern David Cameron skapade han programmet ”big society” vars välfärdsreformer liknar Fredrik Reinfeldts. Hilton ville liksom Reinfeldt gå emot vanliga toryväljare och få partiet att tänka nytt. Man plötsligt övergav så Hilton Camerons inre krets och blev fritänkare med bas i Kalifornien. Har Steve Hilton fått solsting undrade man, när han gav sig på höga politiker som han ansåg tänka mer på rika grupper och storfinansen än på väljarna. Hilton vill se personval i England, så att folk med ruter i får chansen. Han går lös på storskalighet och byråkrati, och försvarar småföretag och lokalt folkstyre. Han varnar för storbanker vars makt skadar politikernas trovärdighet, och anar ett folkligt ursinne som kan nå stormstyrka. Skamset tillstår Hilton att han förr tillhörde den elit som han nu gisslar. Spelar det då någon roll, vilket parti som styr? Hilton svarar nej, för makt korrumperar vem som än utövar den. Felet är att moral saknas. Vad kan då Sverige lära av Steve Hilton? Visst har kritik drabbat Fredrik Reinfeldt och Alliansen, men mer för att den ansetts förråda äldre borgerliga idéer medan få har beskyllt den för korruption. Kritiken mot Stefan Löfvén har likaså gällt en förment rörig politik, inte ett elitvälde eller folkförakt. Att läsa Hiltons varningar är ändå nyttigt. Hans äkta vrede kan ingen förneka. More human, Steve Hilton/WH Allen Carl Johan Ljungberg LÄS ÄVEN! Så blir du miljonär på aktier Köp billigt. Sälj dyrt. Svårare än så är det inte att skrapa ihop en förmögenhet på aktier. Det menar Mattias Eriksson, aktiestrateg på Nordea, som skrivit en handfast lärobok i ämnet. Mycket grundläggande kunskaper och framför allt hur man analyserar sig fram till de bästa köpen och ögonblicket när försäljningen ska ske. Köp billigt sälj dyrt, Mattias Eriksson/Bookhouse NÄSTA NUMMER UTE DEN 28 AUGUSTI 2015 Kämpar för etiskt kött med rullande slakteri Britt-Marie Stegs har stått på randen till konkurs. Hon har motarbetats och tvingats kämpa mot en prispressad och motvillig köttbransch. Men hon har också hyllats för sitt nytänkande i uppbyggnaden av köttföretaget Hälsingestintan. Nu har ”stintan” investerat 50 miljoner kronor i ett mobilt slakteri, allt för kornas och konsumenternas bästa. Monopolbrytarna: Hon öppnade för nytänk i förlossningsvården När Stockholms förlossningsvård var i kris fick barnmorskan Gudrun Abascal möjligheten att dra igång Sveriges första förlossningsmottagning i privat regi. Femton år senare har hennes idéer spridits och ännu en klinik öppnats. Men samtidigt har retoriken mot privat vård hårdnat. Läs andra delen i Entreprenörs artikelserie om Monopolbrytarna. Nya medarbetare under lupp För en tid sedan presenterade en statlig utredning ett nytt lagförslag som innebär att det ska vara förbjudet för arbetsgivare att be arbetssökande att visa upp utdrag ur belastningsregistret. Samtidigt är det allt vanligare att arbetsgivare genomför bakgrundskontroller av arbetssökande i samband med rekrytering. Vad bör en arbetsgivare egentligen kontrollera och på vilket sätt? 64 Nummer 5-2015 www.entreprenor.se Sveriges mest välsorterade leverantör av E-handelspåsar Låga priser och stort sortiment! Alla E-handelspåsar levereras nästa dag! från 0,51:-/st Färgade E-handelspåsar Vit ogenomskinlig E-handelspåse från E-handelspåse, grå från E-handelspåse, plast från 0,43:-/st 0,46:-/st 1,52:-/st Fraktfritt på order över 2000:- www.packoplock.se 020-505850 Centrum för näringslivshistoria bevarar och berättar det svenska näringslivets historia på uppdrag av företag och organisationer. Bli medlem – deponera material! www.naringslivshistoria.se. Franz Adam Bechmann, entreprenören som lärde svenskarna brygga god öl i samarbete med Centrum för Näringslivshistoria fått ge smakprov ur företagens rika historia i Entreprenör – om allt från industrispionage till husmorsfilmer. Denna sista gång tänkte jag ta tillfället att berätta om min farmors morfars morbror – för han var en riktig fullblodsentreprenör. Franz Adam Bechmann föddes 1813 i Oberfranken, sattes tidigt i bryggarlära och blev med åren bryggmästare i Spandau. Där mötte han svensken Fredrik Rosenquist af Åkershult som var i Tyskland för att engagera en erfaren bryggmästare. Rosenquist var löjtnant, men hade fattat, det enligt tiden ytterst okonventionella, beslutet att lämna det militära för att grunda ett bryggeri. i s n a r t s e x å r h a r jag mesta ölen vid denna tid av låg kvalitet. Rosenquist bryggeri blev först i landet att tillverka det nya tyska lagerölet, och fick namnet Tyska Bryggeriet. Det huvudsakliga arbetet genomfördes av Bechmann, som anställdes som verkmästare. Att Bechmann snart bryggde Sveriges godaste öl innebar inte i sig en ekonomisk framgång. Det är inte alltid lätt att få folk att köpa en bättre produkt, om den också är dyrare. Men Bechmann var lyckligtvis inte bara en skicklig bryggare utan som sagt även en god entreprenör. Då det tyska ölet hade längre hållbarhet än konventionellt svenskt öl kunde det tappas på flaskor för vidare disti sv e r i g e va r d e n ribution. Genom att införa stämplar på korkarna ”varumärkiserades” produkten. Tidigare hade kunderna inte vetat vilket öl de köpte ifall de inte hämtade det direkt vid bryggeriet. Rosenquist och Bechmann skapade vidare nya försäljningskanaler, i form av ambulerande bryggarkärror, detaljister och upptagande av beställningar på tidningskontor. Att tidningskontoren ställde upp gratis med denna tjänst berodde på att Tyska Bryggeriet också var först med att annonsera för sin öl i pressen. ölet skulle förknippas med glädje och fest inrymde Bechmann Stockholms första tivoli i bryggeriets trädgård – med musik, prickskjutning, karuseller, dans, fyrverkerier, samt naturligtvis rikligt med bryggeriets öl. Av samma anledning grundade han en kedja med gemytliga tyska Bierstuben. Tyska bryggeriet fick t.o.m. draghjälp av drottning Josefina – bayerskfransyska som hon var, hade hon tidigare druckit importerad tysk öl, men gick nu över till Tyska Bryggeriets. På något besynnerligt sätt lyckades Bechmann även få Kungliga Medicinalstyrelsen att intyga att det tyska ölet var mer hälsosamt och ”mindre berusande” än tidigare ölsorter. Summan av alla insatserna var att det bayerska ölet på bara några år blev en enorm succé. för att det bayerska n ä r b ec h m a n n d o g 46 år gammal hade hans idéer redan starkt påverkat hela den svenska bryggerinäringen som därmed påbörjat en professionalisering och ett första steg till industrialisering. Edward Blom, näringslivshistoriker och programledare, berättar om föremål, foton och dokument ur Centrum för näringslivshistorias stora samlingar. 66 Nummer 5-2015 www.entreprenor.se Vi erbjuder lite mer Utsedd till bästa handelsplattform två år i rad • • • • Appar med direktavslut, realtidspriser och teknisk analys Köp eller blanka aktier i 21 länder med upp till x30 hävstång 1000 ETF:er, 8500 aktier, 66 index, 62 råvaror och 338 valutapar Courtagefri handel & valfri hävstång i index, råvaror & valuta En lättanvänd handelsplattform som ger dig tillgång till Morningstars aktieanalyser, realtidskurser, teknisk analys, nyheter, utbildningar, kurslarm, appar och mycket mer. 2014 WINNER Best Online Trading Platform WINNER Best Online Trading Platform Google Play är ett varumärke tillhörande Google Inc. App Store är ett varumärke tillhörande Apple Inc. Öppna ditt kostnadsfria konto idag. CFDs på: Aktier I Index I Råvaror I Valuta CFDs är hävstångsprodukter som kan innebära hög risk för ditt kapital. Förluster kan överstiga insättningar. Det dynamiska kapitalet. Att få en krona att bli två, tre, fyra. Att skapa tillväxt. Vad är det som skapar den dynamiken? Hemligheten ligger i helheten, att bygga en kedja av finansiell kunskap där den ena kompetensen öppnar möjligheter för den andra. Ta vår investmentbank, de har medverkat till över hälften av Sveriges alla börsnoteringar. Mer än 50 procent av marknaden!***** Det öppnar dörrar till unika investeringsmöjligheter som Carnegie privatbankskunder får nytta av. Eller ta vårt analyshus, Sveriges bästa för övrigt, få finansiella aktörer kan dra sådan fördel av dagens marknadsrörelser som Carnegie. Med 50 analytiker som arbetar gränsöverskridande från fyra nordiska kontor och följer fler än 300 nordiska företag som utgör drygt 90 % av regionens samlade börsvärde. Analysen blir den avgörande vägvisaren för våra privatkunders förmögenhetsstrategi. Kunskapskapitalet skapar kapitalet! Carnegie har en omatchad kedja av ekonomisk kunskap, vi är valda till Årets Bästa Analyshus*, Nordens Bästa Företagsrådgivare**, Årets Fondbolag*** och Sveriges Bästa Privatbank****. Allt detta bildar en helhet. Där det ena öppnar dörrar åt det andra. Och – där uppstår Carnegies unika affärsdynamik. Vill du veta mer om konsten att göra pengar på pengar, hur du drar nytta av Carnegies dynamiska kapital, är du välkommen till carnegie.se/privatbank. Årets Bästa Analyshus.* Nordens Bästa Företagsrådgivare.** Årets Fondbolag.*** Sveriges Bästa Privatbank.**** * FINANCIAL HEARINGS 2014, **TNS SIFO PROSPERA 2014, *** TIDNINGEN PRIVATA AFFÄRER NR 2/2015, **** TIDNINGEN PRIVATA AFFÄRER NR 12/2014, ***** THOMSON REUTERS, 2010–2015. En finansiell kunskapsbank.
© Copyright 2024