1. No category

Det lönar sig att spara de bästa tupparna i orrspelet för att trygga
stammens fortlevnad. I bekanta områden känner jägaren till
centrum för spelplatsen och de äldre tupparnas revir.
www.jarki.fi
JAKTEN ÄR ETT FORTGÅENDE ARBETE
>
<4
De bästa besluten grundar sig på kunskap och vilja.
Skogen lockar. Jakten ger oss känslor och utmaMan kan bedöma vilken art som klarar av reduktion
ningar. Genom jakten får vi uppleva naturen. Den
och i vilken utsträckning.
innebär också ansvar och omsorg om framtiden.
En ansvarsfull jägare är också en effektiv naturarbeDet finns all orsak att se till att jakten kan fortsätta
tare. Arbetstimmarna ger resultat. Vinterutfodring,
också i framtiden.
saltstenar i skogen, viltåkrar, skyddszoner och
I Finland finns ca 300 000 jägare, och hälften av
anlagda våtmarker ökar mångfalden.
dem hör till jaktföreningar. Mängden arbetsVården av lokala viltstammar innebär omsorg
timmar som utförs för viltstammen är
och praktiska åtgärder. Skogshönsfåglarnas
enorm. Entusiasterna vet att det krävs
största spel kan till exempel fredas genom
förnuftiga åtgärder för att framtiden
En VILTTRIANGEL är
frivilliga beslut. Genom att spara de
ska kunna tryggas.
en permanent inventebästa tupparna tryggar man en god
I bekant jaktterräng är det enkelt att
ringsrutt för uppföljning
arvsmassa och bevarandet av den
följa med förändringarna i viltav skogsvilt. Längden på
lokala stammen.
stammen. Med god lokalkänneinventeringslinjen är 12 km. Vid
Utanför jaktsäsongen finns det
dom noterar man förändringvinterinventeringen ligger fokus på
mycket att göra. Uppföljning,
spår av däggdjursvilt och under sommaarna och vill hitta förklaringar
inventering och statistik
ren
på
skogshönsfåglar.
Jaktföreningarna
antill dem. På så vis hittar man
svarar
för
triangelinventeringarna.
Tillsammans
utgör grunden för viltvårockså lösningar.
med bytesstatistiken ger dessa en god grund för
den. En naturarbetare ser
När djuren och deras
planeringen
av
jakten
och
den
ekologiska
hållbarheten.
till att informationen är
beteende är bekant,
Längs inventeringsrutterna samlar man information om
aktuell. En god jägare
ser man också
förekomsten av viltarter, livsmiljöerna och förändringar i dem,
känner igen arterna
snabbt effekten av
variationer i stammarna samt orsaker och följder.
och
behärskar
åtgärderna.
skyttet.
• täcker hela landet
• räkning två gånger per år
• resultat: www.riistakolmiot.fi
>
km
km
Kuva ©Lasse Kylänpää
<4
Bild: Gilbert Ludwig
JÄRKI FAKTA 11: Orrspel
< 4 km >
VILTRIKEDOMSINDEXET är en mätare för mångfalden. Ju högre värde, desto bättre mår
skogsnaturen. Indexet beräknas för hela landet i rutor på 50 x 50 km, och resultatet
jämförs med de närliggande rutorna. Mätningsarter: skogshare, ekorre, varg, räv,
hermelin, mård, järv, lo, rådjur, älg, vitsvanshjort, skogsren, ripa, järpe, orre, tjäder.
JÄRKI FAKTA 11: Orrspel
www.jarki.fi
HANE 3–5 ÅR
Orren hävdar
ett revir
i taget
HANE 3–5 ÅR
ÄLDRE
MÄKTIG TUPP
HANE 3–5 ÅR
UNG
HANE
1–2 ÅR
UNG
Vid HÖSTSPELET
HANE
1–2 ÅR
hävdar orren sitt revir.
Honorna följer med sammandrabbningarna och ser ut faderskandidater
till sina kommande ungar. Vid samma
tid i september-oktober pågår orrjakten, där också den mäktigaste tuppen i spelet kan stryka med.
Efter höstspelet samlas orrarna i flockar. De äldre hönorna kan ändå
ibland hållas kvar på sitt eget borevir ända fram till januari. Under
vintern äter orrarna i flocken tillsammans och övernattar i snögropar.
HANE 3–5 ÅR
UNG
HANE
1–2 ÅR
HANE 3–5 ÅR
HANE 3–5 ÅR
UNG
HANE
1–2 ÅR
UNG
HANE
1–2 ÅR
20-100 m
Vid VÅRSPELET sker parningen.
Honorna föredrar de ståtliga gamla tupparna i centrum av spelen. De
väljer ut de största spelen, parar sig i allmänhet med den mäktigaste
tuppen och blir sedan kvar på den utvalda häckningsplatsen resten av
sitt liv. Hönornas bon ligger inom ett par kilometers radie från spelet.
ORREN NÖJER SIG MED MINDRE
Orrens revir är litet jämfört med skogstjäderns hektarstora områden. Orrtupparna kämpar sig in mot
centrum ett revir i taget. Vinnaren är oftast en 4–5 år
gammal tupp. Ungtupparna får i början nöja sig med
kantområdena.
Den mäktigaste tuppen parar sig med många honor
och får avkomma med flera mödrar. Den för vidare
goda gener till sin avkomma.
Orrspelet hörs på långt håll på våren. Orrtupparna
håller sitt revir nästan året om. De avlägsnar sig
därifrån bara på sommaren för att rugga inför följande
år. Upp till 90 procent av alla hanar dör under sommaren, och av spelorrarna försvinner över hälften.
Hanavkommorna blir kvar på häckningsområdet,
medan honorna flyttar på sig. Honorna är ändå också
platstrogna. De slår sig ned inom en radie på ett
tjugotal kilometer från sitt födelserevir och blir kvar
där. Genom att det nya revirets mäktigaste tupp inte
är honans egen far bevaras kvaliteten på arvsmassan.
Orren spelar på öppna platser såsom åkrar, vårisen
eller kärr. Tjädern behöver i sin tur skog. Dikning och
kalavverkningar splittrar tjäderns spelområden.
Tjäderstammen är tätast i de stora enhetliga skogsområdena i östra Finland.
En tjäderhane kan också para sig med en orrhona.
Avkomman kallas då rackelhane eller rackelhöna.
Tjädern spelar på
många hektar
ca 2 ha
Flera hektar
VÅRSPELET kräver skog och
utrymme. För ett större tjäderspel
behövs upp till 50 hektar. En tupp
har ett spelrevir på ett par hektar
skog. I ödemarksområden tvingas
fåglarna anpassa sig. De spelar
också i välväxande plantskogar
invid ödemarksskogar.
JÄRKI FAKTA 11: Orrspel
MÄNNISKAN
ELLER LODJURET?
Forskarna försöker hitta orsaker till variationerna i skogshönsfågelstammarna. En orsak förklarar kanske ett problem. Naturen och miljön är ofta en
komplicerad helhet av många faktorer. Naturens mångfald är en kontinuerlig summa av orsaks- och konsekvenssamband. När lodjursstammen ökade,
hamnade lodjuret på de anklagades bänk. Lodjuret äter bland annat rådjur
och
orre. För att kunna jaga orre också i framtiden, måste vi alltså bli kvitt
MÄNNISKA
lodjuret. Är det faktiskt så enkelt?
Verkligheten är långt ifrån svartvit. Skogshönsfåglarna
och deras ungar är föda för många i den helhet som naturen utgör. Räven, mården, duvhöken och många kråkfåglar jagar på samma ställen som lodjuret. Rovdjursstammen är bara en av de faktorer som påverkar variationen i
viltstammen.
Klimatförändringens inverkan på hönsfågelstammarna har
undersökts. De allt tidigare vårarna tidigarelägger också
spelet och parningen. Vårarna blir varmare, men början av
sommaren kan ändå vara kall. Ungarna som kläcks i kallt
SKOGSSTORVILT
HÖNSFÅGEL väder blir svagare och mindre än genomsnittet.
Förändringarna i jord- och skogsbruket påverkar också
naturens mångfald. Tjäderns spel störs av kalavverkningar och dikningar som splittrar reviren. Med tiden kan
det finnas möjlighet till anpassning.
SMÅVILT
Kalavverkningarna sätter de lokala ekosystemen i gungning. När sorkstammen växer lockar det till sig rovfåglar,
rävar och andra sorkätare. När sorkstammen minskar igen
måste födan hittas på annat håll, till exempel i orrboet.
Variationerna i skogshönsfågelstammarna är en komplicerad summa
Vem orsakade förändringen? Människan eller sorken?
av faktorer. Ökningen i lodjursstammen väcker diskussion. Lodjuret är
Forskare och ansvarsfulla jägare är överens om att de
till exempel mångätare. Räven konkurrerar med lodjuret då det gäller
bästa tupparna i spelen borde sparas. Många jägare
att skaffa föda, och samtidigt är den också själv föda för lodjuret. På
tycker till och med att de mäktigaste tupparna är ett
toppen av näringskedjan står människan, som med sin verksamhet
alltför lätt byte, då de är trötta av spelets påfrestningar.
påverkar alla andra stammar.
Resultat från 227 bon:
• 971 ungar.
• I medeltal 7,6 per kull.
• 70 % avkomma av
identifierade speltuppar.
• 3,8 % av kullarna innehöll
avkomma av flera fäder
Källa: Lebigre, C., Alatalo, R.V., Forss, H. & Siitari, H. 2007: Low
levels of relatedness on black grouse leks despite male
philopatry. Mol. Ecol. 16:4380-4389.
Orrens år
Vårspel i mars-april
Parning kring första maj
Ruvning och kläckningsperiod
i juni-juli
Hanens fjäderfällning i juni-augusti
Höstspel i september-oktober
Flockliv november-mars
Orrhonan väljer
Honan vill para sig med den
ståtligaste, mest muskulösa och oftast
också äldsta hanen i spelet. Valet har
betydelse. Den åtråvärdaste hanen har
en imponerande lyrstjärt, yviga
ögonbryn och glänsande fjädrar.
Bild: Gilbert Ludwig
Konkurrent och potentiell föda
Bild: Gilbert Ludwig
Kuvat: Gilbert Ludwig
www.jarki.fi
Bild: Lasse Kylänpää
JÄRKI FAKTA 11: Orrspel
www.jarki.fi
VI BESLÖT ATT FREDA
-En jägare ska känna till arterna och
miljön. Viltvården är ett arbete för
naturens bästa, säger Markku
Kejonen, Jägarförbundets verksamhetsledare i Norra Karelen.
”Det måste finnas moral, tanke och omsorg. Man ska vara intresserad, tänka i helheter, ta reda på, agera
ansvarsfullt”, säger Markku Kejonen, Jägarförbundets verksamhetsledare i Norra Karelen. Han jagar, lyssnar
och agerar.
”Kunskapen är väsentlig. Man måste känna igen
arterna med säkerhet och vara bekant med miljön. Det
finns alltid rum för förbättring och att lära sig nya saker.
Det är fint att röra sig i skogen. Det är trevligt att få
byte. Också i framtiden. Jägaren arbetar hela tiden för
naturen. Jägarna, lokalinvånarna och allvetarna som
sitter långt borta har ibland väldigt olika syn på de här
frågorna.”
METODER?
”Vi jägare ville trygga orrjakten på vårt område också i
framtiden. Vår jaktförening beslöt att freda ett stort
orrspel. Frivillig fredning är en bra metod. Vi försökte
stärka den svaga stammen genom att freda ett 50
hektar stort område för höstspel.
FRIVILLIG FREDNING
• Jaktområdet i Kontiorantas vildmark är 6500 ha.
• Årligen fattas beslut om att freda ca 50 hektar
från orrjakt.
• Först fredades spelet från jakt kl. 6–12. Sedan helt,
”för att inte behöva titta på klockan”.
• Första fredningsbeslutet 2009.
• Antalet tuppar har fördubblats på fem år.
Källor bl.a.: RKTL, Jägarförbundet, Heli Siitari,
Natur- och viltvårdsstiftelsen, Gilbert Ludwig,
Jyväskylä universitet.
Resultaten syntes redan inom några år efter
fredningen, då stammen växte till sig och blev starkare.
En ansvarsfull jägare gör så mycket mera i skogen och
naturen än kommer dit med geväret vid jakttiden och
tar vara på bytet. Han utfodrar viltet, fångar småvilt
som äter det, följer med och inventerar viltstammen.
Jägarförbundets distrikt i Norra Karelen betalar en
euro för varje fälld mink och mårdhund. Till det här går
ungefär en tusenlapp per år. Goda förhållanden för
viltet är också bra för miljön och dem som rör sig där.”
MOTIVATION?
”Det är lätt att agera när motiveringarna och målsättningarna är tydliga. Åtgärderna påverkar varandra. När
resultaten syns är man villig att freda också i fortsättningen. Vi har nu 500 orrar på vårt område. De räcker
till för alla jägare. Det lönar sig inte att skjuta den mäktigaste tuppen, fast den kommer först till spelplatsen.
Det är just den som behövs för stammens fortlevnad.
Den ska inte hamna i grytan.
Jakten får aldrig stampa på stället. Därför är det viktigt
att känna sitt område och viltet som rör sig där. Med
förnuftiga åtgärder kan vi förhindra katastrofer och
garantera att jakten kan fortsätta. I lugn och ro i skogen
föds goda tankar. Vädret känns trevligt till och med när
det regnar.”
Tilläggsuppgifter bl.a.:
www.jarki.fi • www.luontojariista.fi • www.riista.fi •
www.kontiorannanera.fi • www.metsastajaliitto.fi
Järki är Natur- och viltvårdsstiftelsens och Baltic Sea Action Groups gemensamma projekt, vars målsättning är ett förnuftigt främjande av lant- och skogsbrukets vattenvård och naturens
mångfald. Projektet finansieras av bl.a. Louise och Göran Ehrnrooths stiftelse, Sophie von Julins stiftelse,
Suomen Kulttuurirahasto samt Miljöministeriet.
2014 Järki-hanke (www.jarki.fi)
Järki Faktas text Hia Sjöblom, översättning Mats Norrholm • Grafisk planering Toinen Keksi Oy, Salo.