1. No category

I språkets värld
läsåret 2014-2015
Projektberättelse
Trollbergets förskola
Draken
15 barn 1-3 år
Helén Andréasson
Marie Toft
Kristina Johansson
2
Lokala prioriteringar Söndrums förskolor läsåret 14/15
1. Att vi ger barnen möjligheter att utveckla sin språk-, läs- och skrivförmåga inom
alla ämnesområden både enskilt och i samarbete med andra. (se nästa bild)
2. Hur förskolan ger barnen möjligheter till ett förändrat kunnande.
3. Att Informations- och Kommunikations Teknik (IKT) är en naturlig del i
lärprocesserna.
4. Att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är levande. Främjande
och förebyggande insatser är dokumenterade i den årliga planen.
5. Vårt Reggio- Emilia inspirerade arbetssätt genomsyrar vår verksamhet utifrån
de sju ”hörnstenar” vi tagit ställning till
3
Det kompetenta barnet
Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en
tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi
ser förmågor och olikheter som en tillgång.
Projekt
Ett levande projekt som genomsyrar och
synliggörs i hela verksamheten där vi utgår
från barnens intresse, förförståelse och
förutsättningar.
Medforskande och reflekterande pedagog
Barn och pedagoger förundras och utvecklas
tillsammans samt är lyhörda och utmanar
varandra.
Ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt
innebär för oss…
Hundra språk
Många olika sätt att uttrycka, skapa och
lära sig, där alla uttryckssätt är lika
viktiga för det livslånga lärandet.
Miljön som tredje pedagog
Första pedagogen- Barnet
Andra pedagogen- Den vuxne
Tredje pedagogen- Miljön
Miljö och material ska vara tillgängligt och
inbjudande samt främja lekfulla och kreativa
mötesplatser. Dagen ska fyllas med upplevelser,
utforskande, undersökande och skapande
- både inne och ute.
Dialog
Att tillsammans kommunicera, samtala och
utveckla dialogen genom att vi skapar olika
mötesplatser (miljöer) där tankar och åsikter
respekteras.
Pedagogisk dokumentation
En dokumentation blir pedagogisk när
pedagoger tillsammans med varandra
och tillsammans med barn reflekterar
kring barns undran och upptäckter samt
försöker förstå vad barnen förstår i olika
lärprocesser.
4
Gemensamt framarbetad av förskolechef samt all personal på Klockargårds och Trollbergets förskola VT-2012
Det ska
vara
KUL!
Närmiljön
Inlevelse
Fantasi
Inspiration
Teater,
rollek,
karaktärer
Djurtema
Gå på
upptäcktsfärd
Situationsord
Nyckeln till
utveckling
Facktermer
Hur tänker ni föräldrar när ni hör
”I språkets värld?”
Benämna
och
uttrycka
känslor
Koppla
böckerna till
barnens
värld/verklighet
Läsa
böcker
Bokstäver
Alfabetet
siffror
Skapa sagor
tillsammans
med barnen
Astrid
Lindgren
Upprepningar
Lika
figurer i
olika
böcker
Rim,
ramsor,
sång,
dans
Fem myror
är fler än
fyra
elefanter
Använda
bilder,
språk och
tecken
Utmana
barnen att
förstå och
använda
nya ord
Ökad
förståelse
för barnens
språk
Olika
språk
5
Ipad
Pekbok med
barnens
egna foton
hemifrån
Symboler
Begrepp
Sångburkar
Hur tänker vi pedagoger kring
vårt projekt
”I språkets värld”
Föräldramöte
Som projektinledning
Sångsagor
Pet-flaskor
med
innehåll
Bilder
Guldlock
Böcker
Barnen
gör egna
böcker
Rekvisitasagor
6
Böcker
böcker
Dans/rörelse
Bokstäver
Vad ser vi att barnen gör,
visar intresse för och har
behov av?
Musik
Djur
Sång
7
Förskolan ska sträva efter att varje barn
•
tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya
sätt att förstå sin omvärld.
•
utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för sina egna
uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.
•
utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med
ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med
andra.
•
utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras
kommunikativa funktioner.
•
utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda
sig av, tolka och samtala om dessa.
•
som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin
förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Lpfö 98 (rev 2010)
8
Syftet med detta projekt är
att på ett lusfullt sätt tillägna sig förståelse för nya ord och kunskap att använda
dem i olika sammanhang.
att efter sin egna förmåga, uttrycka sig genom de hundra språken.
att utmanas i att kommunicera med andra, barn såväl som vuxna.
9
FILM- OCH BOKSAMTAL
Läsåret startas upp med ett föräldramöte. Erica Eklöf, specialpedagog från Kärnhuset, föreläste om
språkets betydelse för barns utveckling. Därefter arbetade föräldrarna tillsammans fram en tankekarta efter
frågeställningen ”Hur tänker ni föräldrar när ni hör i språkets värld?”.
Under läsåret har flera föräldrar uttryckt att de blivit inspirerade att läsa mer för sina
barn och att använda sig av ett mer nyanserat språk.
Vi inleder projektet genom att fördjupa oss i böckerna Apan Fin, Nelly packar och Alla får åka med,
samtliga skrivna av författaren Anna-Clara Tidholm.
För att få ytterligare en dimension till berättelserna, tittar vi även på dem i filmversion. Filmerna erbjuder
små äventyr för de yngre barnen med musik, starka känslor och dramatik. Till skillnad från många andra
produktioner, är detta ett läromaterial med ett behagligt och näst intill stilla tempo. Ett tempo som
möjliggör interaktion, det vill säga, barnens egna tankar får plats och ges utrymme, egentligen på samma
sätt som under en sagostund.
Läsning och skrivande är förknippat med böcker,
trots att kursplanen jämställer film, teater och
skönlitteratur. Detta gäller både inom förskola och skola.
ur artikel från Skolverket
10
Vi går vidare i projektet med att läsa böcker från Drakens bibliotek, samt böcker som vi lånat från
bokbussen. För att ge barnen ytterligare en läsupplevelse läser och lyssnar vi till berättelser på lärplattan.
Barnen gjorde egna val av berättelserna och fick sina favoriter, ur vilka de uppmärksammande olika ting
och episoder. De intresserade sig för olika ljud och djur och uppmärksammade olika känslor och ord.
Med barnens intresse som utgångspunkt medverkade vi pedagoger till fördjupning genom bok/filmsamtal .
I början av läsåret fick föräldrar och barn i uppgift att ta med en sångburk och en bild på barnet i någon
aktivitet. Detta material har varit tillgängligt och använts i projektet i olika sammanhang och har haft som
syfte att skapa olika samtalsämnen samt att göra föräldrarna delaktiga i projektet.
Vi har läst i olika gruppkonstellationer som bestått av äldre/yngre, pojkar/flickor samt olika antal barn.
För att ge möjlighet till läsning, har vi skapat tillgänglighet till böcker på olika platser i lärmiljön samt läst
vid olika tillfällen under dagen.
Utefter ”Planen för likabehandling”, har vi ofta arbetat med barnen i mindre grupper för att möjliggöra att
alla kommer till tals. Vi har erbjudit böcker som visar på olikheter och mångfald.
Genom samtalen har barnen fått möjlighet att resonera kring de frågor och funderingar läsningen
gett upphov till och på så sätt breddat förståelsen av den lästa texten. Detta har lett till att vi
kunnat erbjuda böcker med mer text och högre språknivå. Barnen har gjort kopplingar mellan
berättelser och egna upplevelser samt mellan olika berättelser. Genom samtalen har barnen fått
förståelse och kunskap både om sig själva, varandra och egna upplevelser.
Barnen har även gjort kopplingar mellan bilder och episoder från böcker, till sina sånger.
11
FORSKNINGEN VISAR ATT …
Den engelske läraren och barnboksförfattaren Aidan Chambers berättar i sin bok Böcker inom
oss – om boksamtal om hur man kan stimulera barn till att läsa och att prata om och förstå
innebörden i det man läser. Titeln på hans bok är så träffande, berättelser i böcker finns redan
inom oss, det handlar om att ta fram dem, fundera över dem och dela dem med andra.
Chambers menar att det är den bästa övningen man kan ha för att lära sig föra givande
samtal: ”När vi hjälper barnen att samtala kring det vi läst, hjälper vi dem också att kunna
uttrycka sig om annat i livet. (s.26)
ur boken ”Om barn och böcker” av Gabriella Ekelund
12
De ord barnen uppmärksammande i
berättelserna skrev vi tillsammans med barnen
på datorn och samlade i vår ”orddusch”.
Genom att samla orden har barnen fått
möjlighet att se och uppmärksamma
skriftspråket och upptäcka mångfalden av
ord och dess betydelse. Barnen har börjat
använda de ”nya” orden och i viss mån
även synonymer.
Vi pedagoger har fått en ökad medvetenhet
att tala ett rikt språk med hög språknivå.
I sin föreläsning använde sig Erica Eklöf av uttrycket ”orddusch”. Med det menar hon att vi ska
samtala mycket med barnen och använda oss av ett rikt ordförråd.
13
För att på ytterligare ett sätt kunna få möjlighet att uttrycka sig, iordningställde vi en ny ateljé
med nya och mer tillgängliga material.
I boken och filmen ”Apan fin” hoppar apan ner i en vattenpöl, vilket barnen uppmärksammar och
gärna pratar om. De får i uppgift att måla och klistra efter bilden och får frågan ”Hur låter vattnet?
-Det plaskar, apan hoppar i vattnet,
plask
-Det är många apor som hoppar i
vattnet.
Barnen uttrycker sina
tankar medan de
använder de olika
matrialen och tittar och
lyssnar på varandra.
-Jag målar med blått, det stänker.
-Fötterna och tröjan badar inte.
-Jag målar med vatten.
De som ännu inte har det verbala
språket uttrycker sig med
kroppsspråket genom att slå med
handen i färgen så det låter och visa
med armarna hur apan gör när hon
hoppar.
14
Hur låter vattnet i andra sammanhang?
-Plask säger det
-Det stänker
-Det blåser
-Bubblar
-Det ploppar
-Det skvätter
-Plonk
Barnen har blivit medvetna av betydelsen
av ett ord (plask) och gör kopplingar till
det i sin omvärld.
15
I samma takt som intresset för att läsa tilltog, ökade också intresset för det skrivna språket. Vi
iordningställde en skrivhörna med material som olika pennor och papper, skrivböcker, linjaler,
pennvässare och olika tidningar och tidskrifter. Barnen skrev och ritade sina berättelser.
Barn: Jag har ritat ett monster
Pedagog: Hur vet du hur ett monster ser ut?
Barn: Dom finns i boken.
Vi letar i bokbacken tills ”barnet” hittar boken
om ”Monsterkatten”.
Barn: Han är glad
Vi pratar om att det är tre författare som skrivit
och illustrerat boken.
Barn: Dom kan också rita monster som jag.
Barnet skriver olika tecken och berättar
- Mamma
- Pappa
16
Skrivhörnan används också som en plats att läsa i.
Vi läser berättelsen om apan Bobo. När vi kommer till sista bilden får barnen frågan
”Vad hände sedan”?
Barnen berättar och skriver/ritar tillsammans
B 1: Dom ska gå hem till huset.
B 2: Dom ska bada, som jag gör hemma.
B 3: Jag badar också hemma i badkaret.
B 1: Jag har många, många badankor.
B 2: Jag har också badanka, fast bara en. Simon har
också en badanka, en flyganka med.
( B 2 berättar om boken ”Simons anka”)
Barnen berättade med hjälp av skrivmaterialet egna berättelser eller återberättade någon episod från
en berättelse vi läst.
Barnen började också uppmärksamma texter och bokstäver i andra miljöer.
17
När vi ska läsa en bok börjar vi alltid med att
presentera boken med titel och författare.
Barnen frågar ofta ”Vem har skrivit boken?”
För att förtydliga för barnen började vi sortera
böckerna utefter dess författare.
Barnen får frågan ”Om ni skulle vara
författare och skriva en bok, vad
skulle den handla om?”
Barn skriver, ritar och berättar:
-Jag skriver om apan
-Det är ”Apan fin”
-Vi skriver tillsammans
-Hoppar i vattnet och sedan ser
han en varg, en skrämmande varg
-Hoppar i sängen med
Senare” läser” barnen sina sagor för
varandra och lyssnar intresserat.
Barn bläddrar i en tidning och
väljer ut några bilder som hon
klistrar in i sin bok:
-Det är apans kompisar
-Kaninen måste vara med i boken
Barnen har gjort kopplingar mellan böcker utefter författare och illustratör. När de skriver sina egna
berättelser gör de kopplingar till andra böcker eller författar egna historier.
18
FORSKNINGEN VISAR ATT…
Barnet börjar utforska skrivandet tidigt. Det låtsasskriver, ritar mönster och hittar på egna
symboler som sakteliga börjar likna bokstäver. ”Vi kan inte längre ignorera barns skrivna
tecken och meddelande”, menar den engelska forskaren Gunther Kress (1997 s.xix) som
under många år studerat barns skrivande. ”De är en del av barnens kommunikation”.
Jackie Marsh (2004 s.60) understryker att det inte är särskilt aktuellt längre att tala om
pre-writers, alltså stadiet innan ett barn börjar skriva, då barnet är mitt uppe i processen
nästan från födseln. (s. 157)
Staffan Selander och Gunther Kress skriver (2010 s. 117) : ”Det som ibland ses som
kladdande kan istället förstås som en meningsskapande process när barnets förståelse
av omgivningen gestaltas. (s.170-171)
Eriksen Hagtvet (1990 s. 97) betonar hur utvecklande det är för ett barn att ”babbla” med
skriftspråket genom att lekläsa och lekskriva. Hon skriver (s. 99): Det är nämligen vår
erfarenhet, att barn som som leker sig in i skriftspråket blir frågande och nyfikna som
förtjänar att bemötas av kompetenta vuxenreaktioner. De barn som inte själv ställer
frågor bör få hjälp att ställa de relevanta frågorna. På det sättet stöttas de i sin utveckling
mot ett bättre behärskande av skriftspråket. (s.173)
Att skriva i förskolan bör inte handla om att drilla bokstäver utan snarare om att skapa
skriftspråkliga sammanhang där barnen, likt andra författare, får utveckla sitt berättande
såväl muntligt som skriftligt. Då växer barnets eget textskapande fram utifrån den nivå i
den skriftspråkliga utvecklingen som barnet befinner sig på. (s.177)
ur boken ”Att läsa och skriva i förskolan” av
Carina Fast
19
För att visa på ännu ett uttrycksätt valde vi att arbeta med symboler. Vi ville göra föräldrarna
delaktiga och bad dem att tillsammans med sitt barn, välja ut en symbol som barnet
uppmärksammat och ta med den till förskolan. Symbolerna fick finnas tillgängliga i olika
lärmiljöer. Även andra symboler uppmärksammades både inne och i förskolans närområde.
Symbolerna har olika betydelse för
barnen.
IKEA – där har jag tittat på möbler med
min mamma och pappa
GULDFYND – min mammas jobb
HALLANDSTRAFIKEN – åka buss
Vad är en symbol?
Barnen letar tillsammans efter symboler i tidningar och kataloger och sätter upp på tavlan.
Barnen upprepar, ”smakar” på ordet ”symbol”
Barnen hittar kopplingar mellan symboler och erfarenheter.
Den egentliga betydelsen av barnens egna symboler blev inte det viktiga, utan mer en symbol
för dess ”ägare”.
20
FORSKNINGEN VISAR ATT …
Att lägga märke till och känna igen symboler och bilder kan vara ett första steg till
begynnande medvetenhet om skriftspråket. (s.145)
Den miljö och tidsålder ett barn växer upp i, men också barnets egen ålder, påverkar
hur de tolkar symboler i sin omgivning. Hos barnet sker en gradvis förståelse och
tolkning av symboler, från den mycket konkreta bilden via den stiliserade för att långt
senare förstå mer abstrakta symboler, likt det latinska alfabetet, som representerar
ljud. (s.145)
Staffan Selander och Gunther Kress skriver (2010 s. 27):
De teckenvärldar (eng.modes) som människan utvecklar är av mångahanda slag:
ljud, gester och rörelsemönster, linjer och punkter, ytor och färgskalor som kan bli
såväl skrivtecken som matematiska tecken och musikalisk notation, teckningar,
målningar och film o.s.v. Dessa kan också kombineras på olika sätt i tryckta böcker
och tidskrifter, radio och tv eller digitala medier. Genom historien har människosläktet
uppvisat en förunderlig variation av teckenskapande aktiviteter som alla är
meningsskapande i olika sammanhang. Av alla dessa möjliga teckenvärldar har det
skrivna språket och det tryckta ordet fått en särställning. (s.149)
ur boken ”Att läsa och skriva i förskolan” av Carina Fast
21
SAMMANFATTNING
Projektet har genomsyrats av barnens intresse för böcker och läsning,
vilket har lett till att de börjat använda många nya ord och synonymer
som de också fått förståelse för.
Barnen har utvecklats mycket i att uttrycka sig och kommunicera med
hjälp av ”De hundra språken”.
22