1. No category

Kalmarsundsskolan
2015
Plan mot diskriminering
och kränkande behandling
för åk F-9 samt fritidshem.
Kunskap
Omtanke
Mångfald
Innehåll
Innehåll...........................................................................................................................................................................1
Kalmarsundsskolan ...................................................................................................................................................2
Styrdokument ..............................................................................................................................................................2
Vart kan du vända dig om du känner dig kränkt, trakasserad eller diskriminerad? .....................2
Kalmarsundsskolans vision ...................................................................................................................................2
Ansvarsfördelning .....................................................................................................................................................3
Elever, personal och vårdnadshavares delaktighet .....................................................................................3
Kartläggning .................................................................................................................................................................3
Fortlöpande främjande insatser ..........................................................................................................................4
Fortlöpande förebyggande arbete ......................................................................................................................4
F-5 - Nulägesanalys ...................................................................................................................................................5
F-5 - Utvärdering av målen 2014.........................................................................................................................8
F-5 och fritidshemmen- Mål för 2015................................................................................................................8
6-9 - Nulägesanalys ...................................................................................................................................................8
6-9 - Utvärdering av målen 2014.........................................................................................................................9
6-9 – Mål för 2015................................................................................................................................................... 10
Fritidshemmen (Flotten och Äldris) – Nulägesanalys ............................................................................. 10
Fritidshemmen – Utvärdering av mål för läsåret 2014 ........................................................................... 11
Fritidshemmen - Mål för 2015........................................................................................................................... 11
Specifika åtgärder, gäller F-9 samt fritidshemmen................................................................................... 12
Rutiner för åtgärder vid diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ..... 13
Definitioner av begrepp........................................................................................................................................ 15
Planen omfattar verksamheterna från förskoleklass till årskurs 9 samt fritidshemmets
verksamhet. Där ej annat framgår är planen gemensam för verksamheterna.
Planen gäller för 2015. Konkreta insatser och åtgärder följs upp löpande enligt tidsangivelse i
respektive mål.
1
Kalmarsundsskolan
Kalmarsundsskolan bedriver en verksamhet med elever från årskurs F-9. 2014 har vi haft drygt
700 elever och ca 130 personal. Ungefär hälften av eleverna har ett annat modersmål än svenska och
på skolan finns ca 30 språk representerade. Skolan erbjuder fritidsverksamhet från förskoleklass till
åk 6.
Styrdokument
Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både
diskrimineringslagen och skollagen. Skolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.
16 § diskrimineringslagen) och en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap i skollagen).
Dessa kan slås ihop till en gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över diskrimineringslagen och Barn- och
elevombudet (BEO) har tillsyn över den del i skollagen som rör kränkande behandling (6 kap).




De olika regelverk som berörs är:
Diskrimineringslag (2008:567)
Skollag (2010:800)
Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot
diskriminering och kränkande behandling
Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, (SKOLFS 2012:10).
Vart kan du vända dig om du känner dig kränkt, trakasserad eller diskriminerad?
Barn- och elevombudet hanterar anmälningar gällande kränkande behandling och
Diskrimineringsombudsmannen hanterar anmälningar gällande diskriminering. Rådet från båda
instanserna är att elev och/eller vårdnadshavare i första hand pratar med rektor på skolan. Det
brukar vara den snabbaste vägen att komma tillrätta med kränkande behandling och diskriminering.
Det är ytterst viktigt att alla som får kännedom, eller hyser misstanke, om att någon av våra elever
far illa, omgående kontaktar personal i skolan. Du kan kontakta vem som helst, t.ex. klasslärare,
kurator eller rektor. Så fort vi får kännedom om detta är vi skyldiga att agera och utreda hur
situationen ser ut. Ingen ska behöva fara illa i vår skola!
På de olika hemsidorna finns bra information om lagstiftningen och hur du kan gå tillväga för att
anmäla. Det finns bra information för både vuxna och barn på dessa sidor.


Diskrimineringsombudsmannen www.do.se
Barn- och elevombudet www.skolinspektionen.se/sv/BEO/
Kalmarsundsskolans vision
Kunskap, omtanke och mångfald är skolans ledord och vi anser att trygghet, trivsel och studiero i
skolan är en rättighet och en förutsättning för lärande och för personlig utveckling. All personal i
skolan ansvarar gemensamt för trygghet och trivsel. Alla elever ska ges lika rättigheter och samma
möjligheter oberoende av vem man är eller vilken bakgrund man har. På Kalmarsundsskolan ska det
inte förekomma någon diskriminering, mobbning eller annan kränkande behandling.
2
Ansvarsfördelning







Rektor har ett övergripande ansvar att se till att alla elever, personal och föräldrar känner till
skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling samt hur det praktiska arbetet ska
bedrivas och fördelas. Rektor ansvarar för att planen upprättas och följs upp varje år, i samarbete
med elever, personal och vårdnadshavare.
All personal har ansvar för arbetsmiljön i skolan. Detta innebär att alla har ett ansvar att följa
skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, att ifrågasätta och reflektera kring de
normer och värderingar som han/hon förmedlar i kontakten med eleverna. Vid misstanke om
diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier har alla en skyldighet att anmäla det till
rektor. Utredningen dokumenteras och vidarebefordras till huvudmannen.
Alla elever bär ansvar för sitt eget beteende och sina handlingar. Om en elev upplever sig själv
eller annan elev diskriminerad, trakasserad eller kränkt på annat sätt vill vi att denne berättar det
för någon vuxen i skolan.
Alla pedagoger ansvarar för att föra samtal med elever gällande konflikter, kränkningar och
andra händelser som uppstår. Mentorer ansvarar för ett fortlöpande värdegrundsarbete i sin
klass samt för att informera vårdnadshavare om detta arbete.
Kuratorer ansvarar, tillsammans med rektor, för trygghetsgruppernas arbete och har en central
roll att i samråd med rektorer driva trygghetsarbetet i skolan.
Skolsköterskor ansvarar för att genomföra hälsosamtal med alla elever i förskoleklass, åk 2, 4
och 7.
Vårdnadshavare ansvarar för att uppmärksamma signaler från barnen som kan vara av värde för
skolan att veta. Detta kan gälla information om det egna barnet eller andra elever från skolan
som har ett beteende eller mående som föranleder oro.
Elever, personal och vårdnadshavares delaktighet
Eleverna deltar i planen genom enkätsvar, enskilda samtal samt klassövningar ledda av lärare där
planens innehåll diskuteras. Alla elever har under utformandet av skolans ordningsregler arbetat
klassvis med begrepp kopplade till kränkande behandling och diskriminering. Elevrådet deltar vid
upprättande av skolans plan.
Vårdnadshavare bjuds in att delta i en föräldraenkät under höstterminen, samt till deltagande vid
föräldramöten där planen diskuteras och presenteras. Föräldrarådet kommer med synpunkter inför
planens upprättande. Vårdnadshavare informeras via veckobrev och på föräldramöte om den nya
planens innehåll.
Arbetslagen får till uppgift att se över planen och komma med synpunkter till trygghetsgrupperna
inför ny plan. Planen förankras hos personalen genom en gemensam genomgång av nyheterna i
planen vid årets början. Nyanställd personal uppmanas att ta del av skolans plan. Eleverna tar del av
planen genom respektive mentor som har till uppgift att sprida informationen i sin klass.
Kartläggning







Trygghetsenkät i alla åldrar under höstterminen
Föräldraenkät under höstterminen
Mentorsintervjuer med samtliga elever 2 ggr/ termin samt vid behov i åk 1-5
Mentorsintervjuer med samtliga elever 3 ggr/termin i år 6-9
Hälsosamtal i förskoleklass, åk 2, 4 och 7
Rastvakter varje dag under läsåret i åk F-9
Utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare en gång per termin
3


Möten i elevhälsateamet (biträdande rektor, specialpedagog, speciallärare, skolsköterska och
kurator) varje vecka.
Klasskonferenser 1 ggr/termin.
Fortlöpande främjande insatser
Det främjande arbetet syftar till att stärka respekten för allas lika värde och riktas till alla som en
del i det vardagliga arbetet. Arbetet bedrivs utan förekommen anledning eller identifierade
problemområden och omfattar alla diskrimineringsgrunder.












Informera personal, elever och vårdnadshavare om planen mot diskriminering och kränkande
behandling vid årets början.
Nära samarbete med vårdnadshavarna genom t.ex. utvecklingssamtal, föräldramöten,
föräldraråd, edwise, skol-app och enkäter.
Hälsosamtal hos skolsköterska för alla elever i förskoleklass, åk 2, 4 och 7.
Kontinuerligt värdegrundsarbete i klasserna ska genomsyra hela skoldagen.
Temaföreläsningar om psykosocialhälsa i åk 8.
Elever i åk 6-9 deltar i arbetet med skolans café samt i skötsel av korridorer.
Elevråd är delaktiga i planering och genomförande av trivseldagar under året, t.ex. alla hjärtans
dag, FN-dagen, lucia, julfest, påsk samt julavslutning.
Klassråd varifrån protokoll och frågeställningar går vidare till elevråd och rektorer.
Prao i matsalen åk 7.
Mentorssamtal 2 ggr/ termin åk F-5 samt 3 ggr/termin åk 6-9.
Jämnställdhetsgrupp (personal)
Trygghetsgrupp (personal) åk F-9
Fortlöpande förebyggande arbete
Det förebyggande arbetet inriktar sig mot identifierade problemområden och syftar till att
förhindra risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Områdena identifieras
bl.a. genom enkäter, intervjuer, elevråd och klassdiskussioner.








Gemensamma ordningsregler för hela skolan, framtagna tillsammans med elever och
vårdnadshavare samt kommunövergripande ordningsregler.
Rastvakter på skolgården för F-5 vilka bär gul väst för att vara extra synliga för eleverna
Rastvakter för år 6-9. Synligt rastvaktsschema och rastvakterna bär orange armbindel.
Trygghetsgrupp F-9
Alternativ kost serveras dagligen för att alla ska kunna äta av dagens lunch i skolan; oberoende av
allergi, etnicitet, religion etc.
Central rutin för åtgärder vid hög frånvaro
Gruppverksamhet i klasser utifrån identifierade problem
Omfördelning av personalresurser utifrån identifierade problem kring enskilda elever
4
F-5 - Nulägesanalys
I oktober 2014 genomfördes Kalmarsundsskolans trygghetsenkät för åk 1-5 samt förskoleklasser.
Enkäten har en svarsfrekvens på 87 % (404/462). En klass har gjort enkäten i pappersform, varför den
ej finns med i det totala resultatet.
Enkäten för F-3 består av ett antal frågor där alla har svarsalternativ ja eller nej, och enkäten för
åk 3-5 har fyra svarslaternativ (alltid/oftast/sällan/aldrig). Enkäten är densamma som föregående år
och ser likadan ut i alla kommunens skolor.
Enkät F-2 (svarsfrekvens 96 %)
Trivs bra i skolan
Känner sig trygg i skolan
Har kompisar i skolan
Upplever sig retad i skolan
Det finns vuxna ute på rasten
Pojkar och flickor behandlas lika i skolan
Det finns otrygga platser i skolan
Jag vet någon i skolan som man är dum mot
Jag är rädd för någon i skolan
Ht -13
Ht -14
97%
99%
97%
95%
98%
99%
19%
21%
94%
97%
84%
87%
19%
17%
24%
23%
5
Enkät 3-5 (svarsfrekvens 75 %)
Trivs bra i skolan
Känner sig trygg i skolan
Har kompisar i skolan
Upplever sig retad i skolan (alltid/ofta)
Det finns vuxna ute på rasten (alltid/ofta)
Pojkar och flickor behandlas lika i skolan (alltid/ofta)
Det finns otrygga platser i skolan (alltid/ofta)
Jag vet någon som man är dum mot i skolan (alltid/ofta)
Jag är rädd för någon i skolan (alltid/ofta)
Ht -13
Ht -14
95%
96%
97%
96%
97%
97%
13%
12%
89%
88%
89%
89%
13%
17%
32%
11%
Analys och fortsatta insatser
Totalt för F-5 är det 98 % som trivs i skolan. 96 % känner sig trygga och 98 % har kompisar i
skolan. 88 % upplever att pojkar och flickor behandlas lika. Trots att vi har många elever som trivs
och upplever trygghet i skolan så finns det några stycken som varken trivs eller känner sig trygga
emellanåt. 17 % av eleverna uppger att det finns någon i skolan som de är rädda för och att det finns
platser som känns obehagliga att vara på. 28 % uppger att de vet om någon i skolan som man är dum
mot och 15 % upplever att de själva blivit retade. De allra flesta eleverna trivs, känner sig trygga och
har kompisar i skolan. Trots detta hamnar resultaten för de som upplever sig retade, otrygga och
känner till någon man är dum mot alldeles för högt. Resultaten harmonierar inte med varandra och
här behöver vi undersöka hur det kommer sig.
Det är nästan dubbelt så många elever som upplever sig retade och känner till någon man är dum
mot i de lägre åldrarna (F-2) jämfört med 3-5. Dels har barn olika syn på vad som är att retas, dels är
företeelsen att retas delvis något som socialiseras bort i takt med stigande ålder. Gällande resultatet
måste vi skaffa oss en mer detaljerad beskrivning av vad som förekommer. Här kan både intervju och
”post-it-systemet” vara till hjälp.
6
Upplevelsen av att det finns vuxna ute på rasten ligger kvar på 92 % som förra året. Det är fler
elever i åk 3-5 som upplever att det sällan eller aldrig finns vuxna ute på rasten. Eftersom vi har
rastvakter med gula västar vid varje rast borde i princip alla elever svara ja på frågan. En förklaring
kan vara att eleverna även har småraster där varje pedagog ansvarar för sin klass och då bärs inte
alltid väst, vilket kan göra att eleven inte uppfattar pedagogen som rastvakt. En förklaring till
differensen mellan F-2 och 3-5 kan vara att det är en högre bemanning på skolgården vad gäller de
yngre barnen.
Elever som upplever att det finns otrygga plaster i skolan/på skolgården ligger kvar på 17 %,
jämnt fördelat mellan F-2 och 3-5. Skogen vid motorikbanan nämns på F-2 och matsalen på 3-5.
Motorikbanan ligger i hörnet längst bort på skolgården; otryggheten där kan åtgärdas genom att
stationera en rastvakt på den delen av gården. Matsalen anses otrygg för en del elever i de högre
årskurserna, en bidragande orsak kan vara att eleverna inte har bestämda platser, vilket kan göra
situationen obekväm. Detta kommer att ses över omgående och åtgärdas utifrån elevernas och
mentorernas tankar om detta.
Totalt sett ligger resultaten i linje med förra årets resultat, en liten ökning gällande trivsel och en
liten nedgång gällande tryggheten. Arbetet med att alla elever ska känna trygghet och trivsel fortgår
löpande under året. Under 2015 kommer vi att utöka arbetet med detta genom t.ex. grupper ledda
av kurator utifrån kamratskap och mobbning.
Enkät med vårdnadshavare
Svarsfrekvensen för enkäten ligger på 60 % i F-2 och 43 % för 3-5. Detta är en dubblering av
föregående års resultat, vilket är mycket positivt. Vår strävan för ännu högre deltagande fortsätter.
Svarsalternativen för F-5 skiljer sig mellan elever och vårdnadshavare då eleverna kan svara ja/nej
och vårdnadshavare har alternativ Instämmer helt/delvis/inte alls/ingen uppfattning.
Vårdnadshavares upplevelse i F-2 stämmer väl överens med elevernas vad gäller trivsel och
kompisar. Fler elever upplever att det är vuxna på rasten än vad vårdnadshavare gör. Upplevelsen av
att eleven är rädd för någon i skolan stämmer överens, med det höga resultatet 22 %. Upplevelsen av
att eleven känner sig kränkt är hälften så stor som elever som upplever sig retade. Resultatet från
vårdnadshavarnas enkät kan inte ses som representativt för gruppen utifrån det relativt höga
bortfallet, men siffrorna är ändå alarmerande. Det kan vara en och samma elev som retar/skrämmer
flera barn. Vi har haft en rörig situation i några byggnader, vilket har åtgärdats med lokalbyten för
ökad trygghet.
I enkäterna för 3-5 ligger trivsel, trygghet och kompisar på samma höga nivå hos elever och
vårdnadshavare. Anmärkningsvärt är att 30 % av vårdnadshavarna upplever sitt barn kränkt i skolan,
jämfört med 12 % av eleverna. Resultatet är för högt och ett intensivt arbete pågår i dessa åtgärder
för att komma till rätta med detta. Även här har byten av lokal för vissa grupper skett under terminen
och detta bedöms kunna minska utsattheten som upplevs.
7
F-5 - Utvärdering av målen 2014

Att minska förekomsten av oacceptabelt språkbruk och annat oönskat beteende
Hur: Systematisk dokumentation (lappsystem), tydliga markeringar, träning av sociala
färdigheter, samt uppföljning och analys av insamlat material.
Resultat: Lappsystemet fortsätter och har gett resultat i form av upptäckt av både språk och
oönskat beteende. De insamlade lapparna sammanställs och följs upp i elevhälsateamet
varannan vecka för beslut om åtgärder. Skolan är nöjd med systemet som kommer att finnas
kvar.

Att tidigt upptäcka och åtgärda dolda negativa strukturer i klasserna.
Hur: Enskilda intervjuer med alla elever samt sammanställning och analys av insamlat material.
Resultat: Intervjuer har inte kommit till stånd enligt uppsatt plan. De klasser som genomfört
intervju har upptäckt strukturer som man tidigare inte uppmärksammat, vilket gett goda
förutsättningar för tidigare insatser i gruppen. Under 2015 ska intervjuer genomföras två gånger
per termin i alla klasser, med särskilt fokus i åk 3-4 där det bedöms finnas extra behov utifrån
konflikter.
F-5 och fritidshemmen- Mål för 2015

Öka känslan av trygghet - ingen ska känna sig rädd eller bli retad i skolan
 Kartlägga otrygga platser. Eleverna får markera vart de känner sig otrygga på en karta över
skolan. Utifrån resultatet ses rastvaktssystemet över för att fördela resurserna på bästa sätt.
 Kurator genomför grupparbete i åk 2 utifrån ”Mobbningsringen” samt i andra klasser på
förekommen anledning.
 Elevintervjuer i alla klasser 2 gånger per termin. Utifrån resultat görs arbete med gruppen
tillsammans med kurator.
 Lappsystemet fortsätter enligt tidigare.
När: Vårterminen 2015
Ansvar: Mentorer och trygghetsgruppen.
All personal har ansvar för att uppmärksamma kränkningar och annat oacceptabelt beteende.

Öka vårdnadshavares svarsfrekvens i enkäten
 Översätta enkäten till de mest förekommande språken hos vårdnadshavare.
 Erbjuda möjlighet att svara på enkäten i samband med höstterminens utvecklingssamtal.
När: Höstterminen 2015
Ansvar: Biträdande rektor och mentor.
6-9 - Nulägesanalys
Under höstterminen 2014 genomfördes en trygghetsenkät på Kalmarsundsskolan. Enkäten
genomförs av samtliga skolor i kommunen. Resultatet skickas in centralt och sammanställs även där.
204 elever på Kalmarsundsskolans år 6-9, dvs 74 % av eleverna har svarat på enkäten. Elever från
skolans FBK-klasser har valt att inte svara. De elever som är klassplacerade har svarat på enkäten ute
i sin respektive klass.
96 % av de elever som svarat på enkäten säger att de alltid eller oftast trivs på skolan. 4 % av
eleverna som svarat uppger dock att de aldrig eller sällan trivs på skolan. Så länge vi har elever som
8
inte trivs på skolan har vi inte nått vårt mål till fylles. Det är dock svårt att utläsa i enkäten vari
vantrivseln består. Vi har som önskemål att det till enkätens frågor ibland funnits följdfrågor, så man
kunnat göra en fullständig tolkning av svaret.
Vi har även under detta år haft ett genomarbetat raskvaktsschema som finns synligt uppsatt i
korridoren. Personalen som har rastvakten ska även bära orangea armbindlar så det syns vem som
rastvaktar. Förutom rastvakter finns andra vuxna t.ex. pensionärer från Lions, skolvärdinna,
assistenter samt övrig personal ute i korridorerna. Vi har ett gemensamt fik i fritidsgårdens lokaler
där elever och vuxna fikar tillsammans. Det ska finnas pedagoger som äter tillsammans med varje
klass varje lunch. Trots att vi arbetat mycket med denna fråga har antalet elever som tycker att det
sällan eller aldrig finns någon vuxen ute i korridoren ökat från 31,7% till 40,7%. Vi är efterfrågade
därute! Vi får ta med oss denna fråga ytterligare ett år. Hur ska vi arbeta för att bli synligare och
därmed kunna trygga upp våra elever i korridorerna? 98% uppger att de trivs med sina lärare.
I enkäten uppger 97 % av de svarande att de känner sig trygga på skolan. Nästan 4 % uppger dock
att de sällan eller aldrig har någon att vara med under rasterna. 3 % har inga kompisar i klassen eller
på skolan. 4 % uppger att de utsatts för främlingsfientlighet under de senaste två månaderna. 8% vet
någon/några som kränkt annan elev under de senaste två månaderna.
I höstens enkät anser 11 % av eleverna att de inte blir lika behandlade i skolan, utifrån kön. Även
denna fråga är svår att tolka. Vad lägger våra elever in i detta svar? Det måste dock vara ett mål på
skolan att alla elever känner att vi vuxna på skolan behandlar dem lika oavsett kön.
Tryggheten på skolan är viktig. På 6-9 har vi en trygghetsgrupp som består av en vuxen
representant i varje arbetslag, bitr.rektor, kurator samt skolvärdinna. Gruppen träffas varannan
vecka och håller sig uppdaterade i vad som sker på skolan. Vid behov träffas gruppen med tätare
intervaller. Vi har noll-tolerans på mobbning och kränkningar på skolan. För att kartlägga kränkningar
och mobbning arbetar vi med ett ”lapp-system”. Bevittnar man som vuxen någon form av kränkning
reagerar man direkt. Man tar samtalet med berörda elever. Detta skrivs därefter ned på post-it lapp
som sammanställs av arbetslagets representant i trygghetsgruppen och tas med vid varje tillfälle som
gruppen träffas. Kuratorn på skolan sammanställer sedan samtliga lappar från varje arbetslag. Vi får
på detta sätt en snabb överblick på om någon särskild elev är utsatt eller om det är någon särskild
elev som utsätter. Vi kan även reagera snabbt då vi ser mönster.
För att kartlägga stämningen på skolan ytterligare har vi under året haft fem-minuters samtal
med våra mentorselever vid tre tillfällen per termin. Detta för att få en bild av klassklimatet samt att
bygga relationer mellan mentor och mentorselev.
6-9 - Utvärdering av målen 2014

Vi ska utöka kartläggningsmetoderna med intervjuer med alla elever i alla klasser en gång per
termin
Resultat: Uppnått. På 6-9 har vi utökat det ytterligare till tre tillfällen per termin. Vi hade först en
ambition att hinna med det en gång per månad men det blev för tufft.

Vi ska förbättra och förenkla rutiner för dokumentation rörande kränkningar och annat
oönskat beteende
Resultat: Delvis uppnått
Vår dokumentation gällande post-it har delvis uppnåtts, vi behöver påminna varandra med
jämna mellanrum. Vi behöver dock bli bättre på att skicka in blanketter gällande kränkningar till
förvaltningen, därför har vi kvar detta mål även detta år.
9

Vi ska utöka vuxentätheten/rastvakter i elevkorridoren
Resultat : Delvis uppnått.
Det finns ett synligt rastvaktsschema uppsatt i korridoren. Den/de vuxna som rastvaktar bär en
orange armbindel för att vara extra synlig. Vi har andra vuxna ute i korridoren. Vi har ett
gemensamt fik, där både elever och vuxna fikar på raster. I matsalen finns alltid en ätande
pedagog med i alla klasser. Vi har jobbat mycket med detta under året men trots detta har
elevernas syn på vuxentätheten i korridoren varit negativ. Vi behöver arbeta vidare med detta
även kommande läsår.
6-9 – Mål för 2015

Förbättra och förenkla rutiner för dokumentation gällande kränkningar och annat oönskat
beteende.
 Kurator och representant för trygghetsgruppen samlar in information vid arbetslagsmöten
för anmälan och utredning gällande misstanke om kränkande behandling.
När: Vårterminen 2015
Ansvar: Kurator, trygghetsgrupp och pedagoger.

Öka vuxentätheten i elevkorridorer och på skolgården.
 Planering av rastvaktsschema utifrån elevernas upplevelse av otrygga platser.
 Schemat finns synligt via skärmar i korridoren.
 Rastvakter bär orange armbindel för extra synlighet.
När: Vårterminen 2015
Ansvar: Biträdande rektor och pedagoger.

Öka vårdnadshavares svarsfrekvens i enkäten
 Översätta enkäten till de mest förekommande språken hos vårdnadshavare.
 Erbjuda möjlighet att svara på enkäten i samband med höstterminens utvecklingssamtal.
När: Vårterminen 2015
Ansvar: Biträdande rektor och mentor.
Fritidshemmen (Flotten och Äldris) – Nulägesanalys
Fritidsverksamheten består av fyra avdelningar, varav tre riktar sig till F-2 och en till åk 3-6. Dessa
avdelningar är lokaliserade i två olika byggnader; Flotten och Äldris. Under läsåret har ca 300 barn
varit inskrivna i fritidsverksamheten. Skolans fritidshem ligger delvis i samma lokaler som
undervisningen sker och samma fritidspedagoger och förskollärare följer barnen under skoldagen
och fritidstiden. Enkäten genomfördes i oktober 2014 och såväl trivsel som trygghet skattas högt av
eleverna. Fritidshemmen arbetar med att få alla elever delaktiga och att de både får göra sådant som
de själva väljer, men också att prova på nya saker. Detta för att de som inte vågar välja nytt också ska
ges möjlighet att prova. Fritidshemmen jobbar aktivt med att erbjuda pojkar och flickor samma
aktiviteter, oavsett kön. Fritidshemmen erbjuder även plats för elever som av sociala skäl kan ha
nytta av vistelsen där.
10
Fritidshem F-2, elever (193 svar)
Jag trivs på fritidshemmet
Jag känner mig trygg på fritidshemmet
Ht -14
98%
97%
Fritidshem F-2, vårdnadshavare (115 svar)
Jag upplever att mitt barn trivs på fritidshemmet (helt/delvis)
Jag upplever att mitt barn är tryggt på fritidshemmet (helt/delvis)
Jag upplever att flickor och pojkar behandlas lika (helt/delvis) Har ingen uppfattning om flickor och pojkar behandlas lika
Ht -14
99%
99%
83%
17%
Fritidshem 3-5, elever (75 svar)
Jag trivs på fritidshemmet (alltid/oftast)
Jag känner mig trygg på fritidshemmet (alltid/oftast)
Ht -14
99%
99%
Fritidshem 3-5, vårdnadshavare (41 svar)
Jag upplever att mitt barn trivs på fritidshemmet (helt/delvis)
Jag upplever att mitt barn är tryggt på fritidshemmet (helt/delvis)
Jag upplever att flickor och pojkar behandlas lika (helt/delvis) Har ingen uppfattning om flickor och pojkar behandlas lika
Ht -14
85%
98%
54%
44%
Fritidshemmen – Utvärdering av mål för läsåret 2014
Att minska förekomsten av oacceptabelt språkbruk och annat oönskat beteende
Hur: Systematisk dokumentation (lappsystem), tydliga markeringar, träning av sociala färdigheter,
samt uppföljning och analys av insamlat material.
Resultat: Systemet med lappar för rapportering har gett resultat i form av en minskning av
kränkande ord. Språket är dock något som vi måste arbeta vidare med, då det förekommer
oacceptabelt språkbruk allt för ofta. Systemet med tydliga markeringar fortsätter.
Fritidshemmen - Mål för 2015

Att minska förekomsten av oacceptabelt språkbruk och annat oönskat beteende
När: 2015
Hur: Systematisk dokumentation (lappsystem), tydliga markeringar, träning av sociala
färdigheter, samt uppföljning och analys av insamlat material.
Ansvar: All personal

Målen för F-5 gäller även fritidshemmens verksamhet. Se sidan 8.
11
Specifika åtgärder, gäller F-9 samt fritidshemmen
Kön All verksamhet i vår skola ska genomsyras av ett könsperspektiv för att öka jämställdheten. Vi
ska skapa förutsättningar för våra elever att utvecklas utan att begränsas av stereotypa könsroller.

Tips på litteratur och filmer som alla klasser ska använda sig av under läsåret finns framtaget.

All personal ska regelbundet reflektera; Ställer vi samma krav och har samma förväntningar
oberoende av kön och ämne?, Hur fördelas talutrymmet i klassen?, Vilka elever får mest
uppmärksamhet i klassrummet? Hur görs gruppindelningar?, Hur tilltalar vi pojkar och flickor?,
Vad sänder vi för signaler genom att säga ”det ska vara minst två flickor i varje lag”? etc.
Könsöverskridande identitet eller uttryck Vår skola ska arbeta för ökad kunskap om transpersoners
situation och livsvillkor.

Vi ska undervisa om könsöverskridande identitet eller uttryck inom ramen för ämnen som har
anknytning till detta. När vi diskuterar frågor om sexualitet och könsidentitet ska information om
könsöverskridande identitet eller uttryck ingå.

Se över möjligheterna i omklädningsrum; finns det möjlighet att byta om enskilt för den som vill?
Etnisk tillhörighet På vår skola ska alla elever oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet ha samma
rättigheter och möjligheter. Vi ska erbjuda alla elever möjligheten att utvecklas utan att begränsas av
stereotypa föreställningar om olika etniska grupper

Vi strävar efter att erbjuda modersmålsundervisning till alla som är berättigade till detta.

Förmedla traditioner och uppmärksamma varandras kultur och högtider.
Religion eller annan trosuppfattning På vår skola ska alla elever oavsett religion eller annan
trosuppfattning, ha samma rättigheter och möjligheter. Vi ska tillämpa en undervisningsmetod som
betonar det gemensamma inom olika religioner.

Religion och andra trosuppfattningar diskuteras inom ramen för skolämnen som har anknytning
till detta; t.ex. religion och samhällskunskap.

Analysera och diskutera fördomar om olika religiösa grupper som framställs i t.ex. media.

Lära oss mer av vad som ligger bakom olika religiösa förbud, t.ex. att inte få duscha tillsammans
med andra, att inte få sjunga eller att inte få delta vid julpyssel.
Funktionshinder På vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett
funktionshinder. Vi ska erbjuda en miljö vid såväl undervisning som raster och schemabrytande
aktiviteter där alla elever kan delta.

Vi ska anpassa gemensamma aktiviteter så att alla elever kan delta utifrån sina förutsättningar.

Vi ska öka förståelsen och kunskapen hos elever och personal om olika funktionshinder genom
att t.ex. prata med eleverna om vad olika begrepp innebär.

Vi ska öppna upp för dialog med vårdnadshavare om elevers olika behov för att öka förståelsen
för att elevernas vardag kan se olika ut.
Sexuell läggning Vår skola ska arbeta för ökad kunskap om olika sexuell läggning. Vår skola ska
informera och undervisa om olika sexuell läggning inom ramen för de ämnen som har anknytning till
detta. När vi diskuterar frågor som sexualitet ska information om hetero- homo-, bisexualitet och
ingå.

All personal ska arbeta med att frångå heteronormativitet i mötet med elever och dess familjer.
Det är viktigt att inte ta förgivet att alla barn lever med en förälder av varje kön.

I undervisningen kan vi använda oss av exempel med samkönade par. Som exempel på
familjebildning kan tas två mammor eller två pappor etc.

Reflektera över och ifrågasätta egna och andras förväntningar kopplade till sexuell läggning.
12
Ålder Vi ska arbeta för att alla elever i skolan behandlas lika och får samma möjligheter och
förutsättningar oavsett sin egen eller vårdnadshavarnas ålder.

I vår skola ska förväntningarna på elever i första hand grundas på individens förutsättningar. I de
fall där ålder måste iakttas ska detta inte göras på ett missgynnande sätt.

I klasser där eleverna har olika åldrar har läraren ett särskilt ansvar att extra uppmärksamma
allas möjligheter oberoende av ålder.
Annan kränkande behandling På vår skola tolererar vi ingen form av kränkande behandling. Vi ska
dagligen träna elevernas förmåga till empati och respekt.

Vi ska aktivt jobba med värdegrundsarbete för såväl personal som elever.

Elevernas trivsel och mående är en fråga som all personal har ansvar för.

All personal har ett ansvar att agera när man stöter på någon form av kränkande behandlig.
Ingen elev ska kunna säga eller känna ett en vuxen såg/hörde/anade men inte gjorde någonting.
Rutiner för åtgärder vid diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling
Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller kränkande.
Åtgärder ska spegla kränkningens karaktär och omfattning och det är viktigt att skolan skyndsamt
utreder och sätter in åtgärder. En befogad tillrättavisning från personal är inte en kränkning i lagens
mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande.
Enligt skollagen (SFS 2010:800) personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit
utsatt för trakasserier eller kränkande behandling skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i
sin tur skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
Även vårdnadshavare och/eller annan vuxen har en mycket viktig roll i att kontakta skolan så
snart det finns misstanke om att en elev far illa. Det kan vara ens eget barn eller någon annans. Vi
behandlar orostips diskret. Kontakta kurator eller verksamhetsansvarig biträdande rektor på den
enhet som eleven tillhör.
A. Rutin vid misstanke om trakasserier och annan kränkande behandling:
Pedagog och elev reder ut enstaka händelser direkt. Vad hände? Låt alla inblandade enskilt ge sin
version av händelsen utan att värdera. Om det föreligger misstanke om kränkande behandling gäller
nedanstående arbetsgång. Om det rör sig om konfliktsituationer hanteras dessa av mentor. Vid
behov kontaktas kurator och/eller verksamhetsansvarig biträdande rektor.
1. Vid misstanke om kränkande behandling:
- Dokumentera och kontakta kurator.
- Mentor underrättar vårdnadshavare.
- Kurator lämnar blankett ”Anmälan om kränkande behandling” till rektor för vidarebefordran till
förvaltningen.
- Ansvar: Personal som uppmärksammat händelsen, kurator och rektor.
2. Information inhämtas om händelserna genom enskilda samtal med de inblandade. Den utsatta
eleven hörs först. Därefter hålls enskilda samtal med dem som uppges ha utsatt eller på annat
sätt vet något om händelserna.
- Samtalen dokumenteras i utredningen.
- Ansvar: Mentor, kurator och/eller trygghetsgrupp, verksamhetsansvarig biträdande rektor
13
3. Uppföljningssamtal med den utsatta och övriga inblandade genomförs av mentor och/eller
kurator.
- Mentor återkopplar till vårdnadshavaren.
- Ansvar: Mentor och kurator
4. Upphör inte den kränkande behandlingen lämnas ärendet till verksamhetsansvarig biträdande
rektor som kallar till möte med vårdnadshavarna för vidare åtgärder.
- Ansvar: Verksamhetsansvarig biträdande rektor
5. När kränkningarna har upphört avslutas ärendet. Den slutförda utredningen diarieförs i den
utsatta elevens akt. Huvudmannen ska underrättas när ärendet är avslutat.
-Ansvar: Kurator och rektor.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
B. Rutin när elev upplever sig kränkt eller diskriminerad av personal:
Misstankar om att personal kränker eller diskriminerar en elev lämnas till rektor.
Rektor samtalar med den utsatte och dennes vårdnadshavare.
Rektor samtalar enskilt med den person som anges ha utsatt eleven för den kränkande
behandlingen. Om arbetstagaren önskar kan facklig representant närvara.
Rektor sammanför den utsatte och vårdnadshavare med personen som anges ha kränkt eleven.
Uppföljning sker genom att rektor pratar med den utsatte.
Rektor ansvarar för att situationen/samtalen dokumenteras och förvaras i arkivet.
Vid allvarlig art av kränkning sker polisanmälan genom rektorn.
14
Definitioner av begrepp
Trakasserier och annan kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara;
- fysiska (slag och knuffar),
- verbala (hot, svordomar, öknamn, t.ex. att kalla någon bög eller hora),
- psykosociala (utfrysning, ryktesspridning, grimaser)
- texter och bilder (klotter, lappar, e-post, sms, mms, fotografier, sociala medier mm.).
Mobbning kännetecknas av följande tre omständigheter:
- negativt eller elakt beteende
- som upprepas och pågår under en viss tid
- i en relation som präglas av obalans i styrkeförhållandet mellan de inblandade.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker individens värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna. Till exempel om någon säger något till dig eller om dig som
gör dig ledsen eller arg och det handlar om ditt kön, din etnicitet eller religion, din sexuella
läggning eller identitet, din ålder eller att du har ett funktionshinder.
Sexuella trakasserier kan vara när någon på skolan, till exempel en lärare eller en annan elev;
tafsar eller tar på dig på ett sätt som du inte tycker om, visar sexuella bilder som känns
obehagliga, pratar om sex på ett sätt som inte känns bra eller gör sexuella anspelningar på annat
sätt, till exempel genom gester. Sexuella trakasserier är en form av mobbning som är ”av sexuell
natur”.
Annan kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling kan vara mer eller
mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang, t.ex. att retas, mobba, frysa ut
någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Mobbning är kränkande behandling. Mobbning
definieras som en upprepad negativ handling där någon eller några medvetet och med avsikt
försöker tillfoga en annan skada eller obehag och detta sker under en längre tid.
Diskriminering
Betyder att du blir sämre behandlad än vad en annan person blir i en liknande situation, och det
har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det finns sju olika
diskrimineringsgrunder: kön, etnisk tillhörighet, könsöverskridande identitet eller uttryck,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. I skolan är det huvudmannen
eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering; elever kan inte diskriminera varandra
i juridisk mening.
Direkt diskriminering är när någon missgynnas i förhållande till andra och detta har ett samband
med diskrimineringsgrunderna. Exempelvis om en elev på grund av sitt kön, sin etnicitet, sin
religion, sin sexuella läggning eller identitet, ålder eller sitt funktionshinder blir sämre behandlad
än andra elever.
Indirekt diskriminering är när någon missgynnas genom att man använder en bestämmelse, ett
kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt
15
missgynnar ett barn eller en elev utifrån diskrimineringsgrunderna. Detta kan vara att man på
skolan har en årlig tradition som bidrar till att elever känner sig diskriminerade.
Diskrimineringsgrunder
Kön - att någon är flicka eller pojke. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin
könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön.
Etnisk tillhörighet - när någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller
etniska ursprung, hudfärg eller liknande förhållande.
Könsöverskridande identitet eller uttryck - att någon inte identifierar sig som flicka eller pojke,
eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Religion eller annan trosuppfattning – religionsfriheten är skyddad enligt svensk grundlag.
Annan trosuppfattning kan vara t.ex. buddism eller ateism.
Funktionshinder - kan vara fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga och påverka livet på olika
sätt. Funktionshinder kan synas, som t.ex. att någon behöver rullstol eller hörapparat, men de
kan också vara osynliga, som t.ex. allergi, dyslexi och ADHD.
Sexuell läggning - avser homosexuell, heterosexuell eller bisexuell läggning. Alltså om man som
t.ex. tjej blir kär i tjejer, kille i killar eller både i killar och tjejer.
Ålder - avser uppnådd levnadslängd.
Övriga begrepp
Jämlikhet syftar till att alla ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön,
ålder, religion, etnicitet, trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller
uttryck, funktionshinder eller ålder. Jämlikhet utgår fån alla människors lika värde.
Jämställdhet avser förhållandet och villkor mellan flickor och pojkar. Alla flickor och pojkar ska ha
samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.
Mångfald innebär att alla människors lika värde respekteras oavsett kön, ålder, religion, etnicitet,
trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionshinder eller
ålder.
Heteronormativitet innebär att samhället har heterosexualitet som norm.
Rasism är en föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån en uppfattning om
att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda
och därmed tillåtna att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
16