Banavdelningen till 1980-talet
Från det att järnvägen var klar fram till 1960-talet så var personalen vid stationen
omfattande. En del bodde också inom stationsområdet. Överbanmästarbostället byggdes
samtidigt som järnvägen.1 Byggnaden var genom åren utvändigt ganska oförändrad. Enda
skillnaden verkar ha varit färgen som ursprungligen var mörk, sannolikt röd.
Det låg under senare år ganska inklämt mellan järnvägen och den allt bredare Järnvägsgatan
strax väster om inloppet till Kattviken. En ny stadsplanering som offentliggjordes i oktober
1981 beseglade fastighetens öde. En gång och cykelbana skulle anläggas och huset revs
antagligen det följande året.2
Det Gula banmästarbostället till höger, kanotklubben till vänster.
Foto Anders Hjerpe.
Överbanmästarbostället med Garvaren till vänster och kattviken i bakgrunden.
Foto under 1970-talet Anders Hjerpe.
Överbanmästarens närmaste underlydande banmästarna bodde på övre våningen i
stationshuset. Från banmästare Erik Berglund och hans fru Sveas balkong var det en
enastående utsikt över bangården och hamnen.
1
2
AN 19359415.
AN 19811005.
1
Antagligen var det ett antal saftglas fina sommardagar där som är orsaken till att jag nu,
femtio år senare tecknat ner uppgifter om hamnen och järnvägen. Ångloken, växlingsarbetet,
doften av järnvägsslipers och båttrafiken satte sig fast för gott.
En kategori järnvägsmän som nu sedan länge har försvunnit är banvakterna. De hade stort
ansvar genom sin uppgift att se till att de inte alltid så stabila spåren var i ett säkert skick. Det
var inte heller riskfritt utan radiokommunikation. Fredag den 13 november 1942 dödades
banvakten vid Brunsberg av tåget när han med sin dressin blev påkörd av tåget på
Moriansforsbron.3
I november 1926 avvärjde banvakten 410 mellan Myrom och Arvika en olycka genom att i
sista stund stoppa middagståget som lämnat Arvika 12.10 framför ett rälsbrott.4
Det kan med dagens tekniska hjälpmedel tyckas att banvakterna hade korta avsnitt att
ansvara för. Men då skedde allt med handkraft. I anslutning till Arvika fanns banvakt 410,
gissningsvis i Myrom, 411 Lycke, om någon logik finns i numreringen 412 vid före detta
viadukten till Sågudden, 413 öster om Kyrkbron, 414 vid nuvarande viadukten vid Prästängen
och 415 i Gilserud.
Trots att banvaktsyrket var ganska dåligt betalt så var det eftertraktat. Den statliga tjänsten
med fast inkomst vägde oftast tyngre än dåliga förhållanden. I oktober 1942 framfördes på
riksplanet klagomål över dåliga banvaktsstugor. Bara ett fåtal av 1 433 undersökta stugor var
moderniserade och omkring femhundra saknade fortfarande tvättstuga.5 Som en följd av
bristen på tvättstugor, och det inte bara hos banvakterna så hade järnvägen en tvättstuga vid
överbanmästarbostället för järnvägens personal.6
I mars 1943 kom en ansökan om att få bygga ut banvaktsstugan vid Kyrkbron i Arvika till
tvårumslägenhet.7 Troligen beviljades det den stora familjen som bodde där. Stugan blev kvar
minst till sjuttiotalet. I juni 1945 ansöktes det också om utbyggnad av banvaktsstugan 411 i
Lycke.8 Här blev det inget gehör för modernisering. I juni 1947 annonserades stugan i Lycke
ut för rivning ner till marknivå, det vill säga att även grunden skulle bort.9
Banavdelningen och lokomotorstallet 1976-1977. Foto Anders Hjerpe.
3
AN 19421116.
AN 19261125.
5
AN 19421005.
6
AN 193504.
7
AN 19430329.
8
AN 19450613.
9
AN 19470616.
4
2
Banvakterna ersattes så småningom av en banavdelning stationerad inom bangårdsområdet.
Lokaler och förråd uppfördes bakom lokomotorstallet vid Hamngatans järnvägsövergång. Här
stationerades också till och ifrån olika arbetsfordon och motortrallor samt arbets- och
manskapsvagnar.
Banavdelningens Scaniadragna arbetståg. Foto Anders Hjerpe.
Ytterligare ett tjugotal år senare så fortsatte utvecklingen, eller kanske snarare avvecklingen
åt ett annat håll. En felplanering placerade ett nytt godsmagasin som aldrig kom att byggas på
den plats där banavdelningen fanns. Beslut om rivning togs 1977, personalen skulle få nya
utrymmen inne i stationshuset.10 Något som medförde att de fick betydligt mindre ytor till sitt
förfogande trots att utrymme togs från väntsalen. Om några banarbetare fortfarande är
stationerade i Arvika är inte känt.
ASG:s magasin till vänster och banavdelningen till höger 1976-1977.
Foto Anders Hjerpe.
www.arvikahistoria.se
10
AN 19770829.
3