METODBOK FÖR ELEVHÄLSAN
Elevhälsans medicinska enhet
Hälsoproblem 9.1
2015-03-17
ÄTSTÖRNINGAR
Att upptäcka och behandla ätstörningar
Kliniska riktlinjer
Svenska Psykiatriska Föreningen har tagit fram kliniska riktlinjer för utredning och
behandling av ätstörningar. (Svensk Psykiatri nr 8: Ätstörningar – kliniska riktlinjer för
utredning och behandling). De understryker där (s. 36) att:
”Det är viktigt att upptäcka och behandla ätstörningar i ett tidigt skede, dels för att
tidigt bryta negativa somatiska symtom och komplikationer, dels för att minska risken
för fastlåsning i en anorektisk/bulimisk sjukdomsidentitet. Personer i omgivningen
måste ta ansvar och påtala när de ser någon som minskar alltför mycket i vikt eller
har ett stört ätbeteende. Nyckelpersoner för tidig upptäckt är föräldrar, lärare,
idrottsledare samt personal inom skolhälsovård, ungdomsmottagningar och tandvård.
Vid lindriga ätstörningar kan stödjande samtal hos skolsköterska, skolläkare eller
distriktsläkare vara tillräckligt för att nå ett gott resultat. Det är mycket vunnet om man
tidigt kan få patienten motiverad till behandling och fortsatt samarbete. Att
normalisera ätande och vikt är alltid första steget. Fokusering på bakomliggande
orsaker är sällan meningsfullt i ett initialt skede.”
En bra start kan vara att i ett tidigt skede kontakta vårdnadshavaren/na.
Vad är en ätstörning?
 Störning i ätbeteendet (diet/restriktivt ätande, svält eller hetsätning).
 Kompensatoriskt beteende (överdriven motion, svält, kräkning, laxering).
 Störning i upplevelsen av den egna kroppen (upplever sig som fet, svårt att
uppfatta kroppens signaler).
 Viktfobi (stark rädsla för övervikt/viktuppgång, självkänslan överdrivet beroende
av kroppsvikt).
 Mattankar.
Vilka ätstörningar räknar vi med?
 Anorexi (viktnedgång som leder till att man har < 85 % av förväntad kroppsvikt,
amenorré, viktfobi).
1(4)
METODBOK FÖR ELEVHÄLSAN
Elevhälsans medicinska enhet
Hälsoproblem 9.1
2015-03-17
 Bulimi (återkommande hetsätningar med kontrollförlust och med kompensatoriskt
beteende).
 Ätstörning UNS (utan närmare specifikation). Det vill säga när kriterierna inte
uppfylls för anorexi eller bulimi.
Frågor att ta upp vid misstänkt ätstörningsproblematik
 Matanamnes. Fråga inte bara om och när hon/han äter, utan exakt vad och hur
mycket. Notera gärna på mallen ”När skall du äta?” som finns som bilaga. Då får
man också fram om det finns en fungerande måltidsordning. Använd gärna
tallriksmodellen som mall vid frågandet för att få fram om hon/han utesluter
kolhydrater/fett/protein. (Exempel på fråga: Äter du allt?).
 Frågor om sug, småätande mellan måltider, situationer med
överätande/hetsätande.
 Frågor om tankar, oro, ångest i samband med mat och måltider.
 Frågor om kompensation; Hoppar över måltider, motion/träning, kräkningar,
laxermedel i syfte att förbränna eller för att hantera oro.
 Viktutveckling. Viktkontroller, hur ofta. Tycker du om din kropp? Vill du förändra
den?
 Amenorré (menstruation har upphört eller aldrig kommit igång).
Behandling
 Informera om vikten av tillräckligt och regelbundet ätande
- Blodsockerkurvan. (Bilaga)
- Regelbundet ätande förebygger sug, småätande, överätande, hetsätning.
- Information om tallriksmodellen och innehåll i måltider. Vi behöver alla delarna:
kolhydrater, protein, grönsaker och fett. (Bilaga)
 Motivera till förändring, till att våga gå emot tankar och oro kring maten
I förändringsarbetet:
Steg 1: Arbeta på regelbundenheten – 3 huvudmåltider och 3 mellanmål per dag.
Steg 2: Öka stegvis portionsstorleken till normalportioner.
Vid bulimi och hetsätning är matdagbok ett bra hjälpmedel. (Se Fairburns bok,
som är en bok för självhjälp och vägledd självhjälp).
Uppmuntra tonåringen att ta hjälp och stöd av föräldrar/andra vid matsituationer,
2(4)
METODBOK FÖR ELEVHÄLSAN
Elevhälsans medicinska enhet
Hälsoproblem 9.1
2015-03-17
vid oro efter maten eller vid andra tillfällen.
Ge stöd och hjälp i att lära sig, samt använda olika metoder för att hantera oro
och ångest. (Andningsövningar, avslappningsövningar m m).
 Begränsa fysisk aktivitet
Vid snabb viktminskning eller allvarlig undervikt rekommenderas totalt
träningsförbud.
Vid mindre allvarliga tillstånd kan det räcka med att begränsa antalet
motionspass/vecka. Samråd med idrottslärare rekommenderas.
 Somatisk kontroll
- Ta över viktkontrollen, 1 gång/vecka eller något glesare beroende på hur
lågviktiga de är. Be dem ta bort vågen hemma.
- Puls och blodtryck.
- Temp vid kraftig svält.
Remittera vidare:
- Om viktnedgången inte stannar av.
- Vid försämrat allmäntillstånd.
- Om eventuella kräkningar tilltar.
- Vid allvarliga medicinska komplikationer.
När föräldrar/ungdom sökt Ätstörningsenheten direkt eller är
remitterade:
 Vi erbjuder familjen 3-4 bedömningssamtal där det första samtalet sker inom 2-3
veckor från nyanmälan. Vi gör då en mer ingående bedömning av problematiken,
sätter diagnos och erbjuder lämplig behandling. Ibland remitteras ungdomen till
annan instans då annan problematik är dominerande, eller får arbeta vidare
hemma om ätproblemen inte diagnostiseras som en ätstörning. Både när det blir
en ätstörningsdiagnos eller inte kan en vidare kontakt med elevhälsans
medicinska del vara aktuell.
 Efter bedömningssamtal kontaktar vi skolsköterskan i samråd med familjen när
det är behov av viktkontroll och/eller annat stöd.
 Ibland kontaktar vi skolsköterska för information och samråd om eventuellt
samarbete.
Ni är välkomna att höra av er till oss på Ätstörningsenheten med frågor och önskemål
om stöd och samarbete.
Telefon: 019-602 28 87 (Expedition)
E-post: [email protected]
3(4)
METODBOK FÖR ELEVHÄLSAN
Elevhälsans medicinska enhet
Hälsoproblem 9.1
2015-03-17
Bilagor: När och vad skall du äta
Blodsockerkurva
Tallriksmodellen
9.1.1
9.1.2
9.1.3
Detta PM är framtaget under våren 2008 av sjuksköterska Gunhild Andersson och
psykolog Liv Sand vid Ätstörningsenheten, Eriksbergsgården, Örebro läns landsting,
i samarbete med Ingrid Gustafsson, verksamhetschef för elevhälsans medicinska
insatser, Elevhälsans medicinska enhet.
Reviderad mars 2015 av sjuksköterska Gunhild Andersson och sjuksköterska Birgitta
Agrell.
Revideras åter 2019.
Här kan du hämta mer information
”Sluta svälta”. Heléne Glant. Natur & Kultur.
”Sluta hetsäta”. Heléne Glant. Natur & Kultur.
”Så här kan man förebygga ätstörningar”. Handbok för behandlare, skolpersonal,
föräldrar och vänner. Heléne Glant. Natur & Kultur.
”Ät allt! Hellre nästan rätt än exakt fel”. Gisela van der Ster Wallin, Anna-Carin
Lindskog. Alfabeta Förlag.
”Mattillåtet”. Gisela van der Ster. Forum.
”Jätten i spegeln”. Helene Arkhem. Richters förlag.
”Att övervinna hetsätning“. Christopher Fairburn
”Ätstörningar – kliniska riktlinjer för utredning och behandling”. Svensk Psykiatri nr 8.
Svenska Psykiatriska Föreningen och Gothia.
Frisk&Fri- Riksföreningen mot ätstörningar
Hemsida www.friskfri.se
E-post: [email protected]
Frisk &Fri har också gett ut skriften En närståendes handbok (beställs via
föreningen).
4(4)