Kärnkompetenser i svensk sjuksköterskeutbildning
Kärnkompetenser i svensk sjuksköterskeutbildningen kartläggning Elisabeth Carlson Docent/Universitetslektor Institutionen för vårdvetenskap Fakulteten för Hälsa och samhälle Malmö högskola Vårdens sex kärnkompetenser: Personcentrerad vård, Samverkan i team, Evidensbaserad vård, Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, Säker vård och Informatik diskuteras allt mer i såväl utbildning, verksamhet som i de professionella organisationerna. Det råder dock viss oklarhet kring hur väl de är implementerade i utbildning och hur de diskuteras och problematiseras i hälso- och sjukvård. Denna översyn är en första del i ett forskningsprojekt som avser att beskriva hur kärnkompetenserna tydliggörs, diskuteras och tränas i de olika kontext där de ska användas avseende den grundutbildade sjuksköterskan. Projekt var finansierat av Centrum för professionsstudier (CPS) vid Malmö högskola. Elisabeth Carlson Malmö 2015-10-16 2 INLEDNING Globalt står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar såsom ökande klyftor av hälsa/ohälsa, ökad risk för pandemier med snabb spridning, en ökande andel äldre i samhället, skenande kostnader för hälso-och sjukvård samt ojämlik tillgång till vård och utbildning. För att klara dessa utmaningar och garantera patientsäkerhet med bibehållen hög vårdkvalitet samt för att kunna möta patienters komplexa vårdbehov krävs ett samarbete över professionsgränser (Frenck m.fl, 2010). Ett ökat fokus på säker vård och kvalitets-och förbättringsarbete inom vården har lett till diskussioner kring vilka kompetenser all hälso- och sjukvårdspersonal behöver för att kunna bedriva högkvalitativ vård (IOM, 2003; Brady, 2011). För sjuksköterskeprofessionen har detta arbetet initierats och drivits initialt från den USA baserade organisation Quality and Safety Education for Nurses (QSEN) som rekommenderar att utbildningen fokuserar följande sex grundläggande kärnkompetenser: Personcentrerad vård, Samverkan i team, Evidensbaserad vård, Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, Säker vård och Informatik (Cronenwett m.fl., 2007). Den grundläggande tanken var att förändra professionen genom utbildning så att sjuksköterskor förbereds för att ta ett ledande ansvar för patientssäkert arbete och ständig kvalitetsförbättring av vården (Kelly, Vottero och Christie-McAuliffe, 2014). Nationellt har Svensk sjuksköterskeförening (SSF) bevakat och drivit dessa frågor sedan 2007och tillsammans med Svenska Läkaresällskapet har man arbetat i det gemensamma projekt som fokuserade kärnkompetenserna Samverkan i team och Förbättringskunskap vilket 2013 resulterade i en gemensam skrift (http://www.swenurse.se/Sa-tyckervi/Publikationer/Kvalitet/Teamarbete-och-forbattringskunskap/). För närvarande pågår ett multidisciplinärt arbete kring kärnkompetensen Säker vård. I samarbete med Institutionen för vårdvetenskap vid Malmö högskola har SSF vid två tillfällen (våren 2014 och hösten 2015) anordnat nationella konferenser för kunskapsutbyte i relation till kärnkompetensernas användning i utbildning och verksamhet under ledning av professorerna Jane Barnsteiner och Joanne Disch. Barnsteiner och Disch är två av företrädarna för QSEN och har varit med under såväl utveckling som utvärdering av hur kärnkompetenserna kan implementeras och användas i amerikansk sjuksköterskeutbildning (Barnsteiner m.fl., 2013). I samband med den första konferensen fördes diskussioner mellan forskare från den vårdvetenskapliga institutionen och professorerna Barnsteiner och Disch hur en liknande kartläggning av implementeringen av kärnkompetenserna i svensk 3 sjuksköterskeutbildning skulle kunna genomföras i linje med det arbete som t.ex. Disch m.fl. (2013) har redogjort för. Dessa diskussioner ledde till att den enkät som använts i USA (Barnsteiner m fl. 2012) översattes till svenska. Översättningen gjordes med hjälp av ”back translation” (cf. Maneesriwongul och Dixon, 2004) vilket innebar att den ursprungliga engelska versionen översattes till svenska och diskuterades tillsammans med en kollega som har engelska som sitt modersmål. Vissa justeringar gjordes i den svenska versionen för att bli språkligt och kontextuellt korrekt. Därefter översattes den svenska versionen på nytt till engelska för att kontrolleras mot den ursprungliga versionen så att inga detaljer gick förlorade. Det är resultatet av denna enkät som här presenteras tillsammans med en genomgång av hur synliga kärnkompetenserna är i styrdokument såsom utbildningsplaner från de lärosäten som bedriver sjuksköterskeutbildning (bilaga 1) men även hur de kan förstås i Högskoleförordning (1993:100) och Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005). Enkäten Enkäten 1 består av sex frågeområden med totalt 22 frågeställningar som täcker kärnkompetenserna och besvaras med Ja/Nej och där möjlighet finns att bifoga kursplaner för mer detaljerade beskrivningar. Enkäten administrerades med hjälp av det webbaserade verktyget WebbEnkäter. Arbetet med att identifiera lämpliga mottagare av enkäten visade sig vara komplicerad då det inte gick att hitta en samlad förteckning över nyckelpersoner i ledande ställning vid landets 25 lärosäten där sjuksköterskeutbildning på grundnivå ges (bilaga 1). Istället gjordes sökningar via lärosätenas hemsidor för att försöka identifiera prefekter, biträdande prefekter, studierektorer eller programdirektörer. För att säkerställa att enkäten nådde rätt personer skickades den till mer än en person per lärosäte. Det resulterade i 72 förfrågningar om deltagande i studien. Enkäten skickades ut första gången 2014-05-09 och trots påminnelsemail i september samma år var responsen endast 20%. Troliga förklaringar till det mycket låga deltagandet är dels tidpunkten för enkäten, dvs. terminsslut och terminsstart, men den troligaste anledningen är att enkäten ansågs alltför omfattande och krävande att besvara. Enkäten gjordes då om till en kortversion 2 som endast fokuserade om de sex kärnkompetenserna förekom inom sjuksköterskeprogrammen. Denna version mailades ut till samtliga lärosäten den 21 oktober 2014 och genererade då svar från ytterligare nio lärosäten vilket gör att responsen totalt är 56 %. (tabell 1). 1 2 Bifogad Pdf-fil Bifogad Pdf-fil 4 Tabell 1: Sammanställning inventering av förekomst av kärnkompetenser HT 2014 Kärnkompetens Ja (n) Nej (n) Missing Används begreppet personcentrerad vård vid 12 1 1 lärosätet? Förekommer det interprofessionella moment/kurser 9 3 2 som en del i utbildningsprogrammet? Finns det lärandemål som beskriver att studenter ska 11 1 2 kunna identifiera och värdera tillämpning av evidensbaserade kunskapsunderlag i omvårdnaden Ingår förbättringskunskap och kvalitetsutveckling som 12 1 1 ett moment i en eller flera kurser i sjuksköterskeprogrammet Deltar studenterna i risk- och händelseanalyser under 11 3 verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och/eller vid campusförlagda aktiviteter? Förekommer moment som behandlar hur informations 9 3 2 och kommunikationsteknologi (IKT) kan användas i vården? Det går naturligtvis inte att dra några djupgående slutsatser av detta då de två versionerna av enkäten inte på något vis kan jämföras utan resultatet kan endast ge en fingervisning om kärnkompetensernas implementering i svensk sjuksköterskeutbildning. Utbildningsplaner Utbildningsplanen är tillsammans med kursplaner juridiskt bindande dokument vilket regleras i högskoleförordningen (1993:100, kap 6 § 14 och 16) och utgör därmed de handlingar som ytterst styr innehåll, lärandemål, arbets- och examinationsformer. Men vid en granskning hösten 2014 av samtliga utbildningsplaner vid de lärosäten som ger sjuksköterskeutbildning på grundnivå (bilaga 1) kan man ana att implementering av kärnkompetenserna endast påbörjats genom de varierande och ibland otydliga formuleringar som återfanns i de fritt tillgängliga utbildningsplanerna via respektive lärosätes hemsidor. De exempel som följer nedan får därmed ses som en fingervisning och en ögonblicksbild av hur det såg ut hösten 2014. Det bör dock betonas att det endast är utbildningsplanerna som är granskade då dessa som tidigare nämnts finns fritt tillgängliga. Kursplaner och studiehandledningar är däremot svårare att få tag i vilket därför inte gjordes vid tidpunkten för översynen och i dessa kan naturligtvis tydliga beskrivningar av kärnkompetenserna finnas. Vid översynen var det endast 5 tre universitet som i utbildningsplanerna explicit nämner kärnkompetenserna i formuleringen av lokala mål för sjuksköterskeexamen: • ”De sex kärnkompetenser som nationellt och internationellt har identifierats vara nödvändiga för vårdens professioner genomsyrar programmet och har en tydlig progression genom programmets tre år” (Uppsala universitet) • ”Sjuksköterskeprogrammet vid BTH är ett treårigt program som syftar till att studenten skall tillägna sig kunskaper och färdigheter inom sjuksköterskans huvudsakliga kärnkompetenser; Personcentrerad vård, Samverkan i team, Evidensbaserad vård, Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, Säker vård och Informatik (Blekinge tekniska högskola) • Vid Lunds universitet ges samtliga kärnkompetenser inledningsvis en kort beskrivning i punktform (Lunds universitet). Däremot förekommer i flera utbildningsplaner mer eller mindre tydliga skrivningar, vanligen under rubriken Lokala mål, där de sex kärnkompetenserna kan återfinnas. Följande skrivningar återfinns med andra ord i utbildningsplanerna och ett försök till kategorisering av dessa följer nedan: Exempel på formulering som kan hänföras till Personcentrerad vård: Kännetecknas av att personen blir sedd och förstådd som en unik individ med individuella behov, värderingar och förväntningar. En vård på personens villkor strävar efter att bevara personens integritet och värdighet • Kunna utföra sina kommande arbetsuppgifter med respekt för människors integritet, autonomi och kulturella identitet samt deras behov av sammanhang (Malmö högskola). • Professionell omvårdnad omfattar människan i hela livscykeln och utövas från ett individ och familjeperspektiv, utgår från den enskilda patientens behov, önskningar, livssituation och hälsa (Högskolan Väst). • Ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående med beaktande av individens livssituation och förutsättningar (Sophiahemmets Högskola, SHH). 6 • Omvårdnad bygger på ett etiskt förhållningssätt som respekterar människans eget perspektiv på sin hälsosituation och människans delaktighet i hälso- och vårdprocesserna (Högskolan Skövde). • Personcentrerad vård genomsyrar hela utbildningen (Hälsohögskolan i Jönköping). • Programmets lokala profil utgår från den patientnära forskningen som bedrivs vid Institutionens för vårdvetenskap och hälsa (Göteborgs universitet). • Göra etiska bedömningar och förhålla sig i mötet med patienter och närstående på ett sätt som utgår ifrån och tar hänsyn till patientens perspektiv, värderingar och trosuppfattningar, visar respekt för patientens och närståendes autonomi, integritet och värdighet samt väger in krav på en rättvis behandling (Högskolan i Borås). Exempel på formulering som kan hänföras till Samverkan i team: Sjuksköterskor måste öka medvetenheten om sina egna möjligheter att bidra till teamets resultat genom sina kunskaper i omvårdnad och ansvar för omvårdnaden. Sjuksköterskor ska kunna kommunicera med teamets alla medlemmar med respekt och integritet samt medverka till att teamets olika roller klargörs. • Uttalad ambition att utveckla studenternas interprofessionella kompetens, vilket innebär att varje student efter genomgången utbildning skall förstå betydelsen av, och kunna visa förmåga till, samarbete med andra professioner (Malmö högskola). • Samarbete inom och mellan olika professioner studeras, VFU fokuserar samordning och kvalitetsutveckling (Högskolan Väst). • Visa kunskap om och förståelse för olika vårdprofessioners kompetenser och ansvarsområden för att därigenom kunna medverka till ett välfungerande interprofessionellt teamarbete (SHH). • Ha uppnått interprofessionell kompetens för att bland annat främja anställningsbarheten (Linköpings universitet). • Studenten skall visa kunskap om olika yrkesgruppers kompetenser och kunna verka för och vara delaktig i väl fungerande interprofessionellt teamarbete samt visa ett professionellt förhållningssätt i ledarskap och samordning av omvårdnadsarbetet (KI). 7 Exempel på formulering som kan hänföras till Evidensbaserad vård: För att kunna integrera bästa tillgängliga evidens med den kliniska erfarenheten och patienters/närståendes önskemål och förväntningar behöver sjuksköterskor ha kunskap om forskningsprocessen och om grundläggande forskningsmetoder. • Visa förmåga att tillämpa evidensbaserad omvårdnad som bygger på färdigheter och kunskaper som inhämtats såväl från det omvårdnadsvetenskapliga som från det medicinska området och andra relevanta forskningsområden (SHH). • ..så att sjuksköterskan kan främja och genomföra god evidensbaserad vård (Linnéuniversitetet). • Studenten skall visa kunskap om och kunna tillämpa evidensbaserad omvårdnad baserad på omvårdnadsforskning och forskning från närliggande discipliner (Karolinska Institutet, KI). Exempel på formulering som kan hänföras till Förbättringskunskap och kvalitetsutveckling: Sjuksköterskor behöver förstå hur den patientnära vårdorganisationen och dess olika system är utformade, se variationer över tid och förstå vikten av att mäta vad som faktiskt görs i vården. • Visa förmåga att arbeta patientsäkert samt bedriva förbättringsarbete för att kunna möta morgondagens krav inom vården (SHH). • ..avseende ett reflekterande, kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt, något som är viktigt för att sjuksköterskan framgångsrikt ska kunna delta i och initiera utvecklingsarbeten(Högskolan Skövde). Exempel på formulering som kan hänföras till Säker vård: För att kunna skapa en säker vård måste sjuksköterskor ha kunskap om ansvarssystemets utformning och vikten av säkerhetsarbete för att förhindra misstag så att patienter inte kommer till skada. • Studenten skall visa kunskap och förståelse, färdighet och förmåga att medverka i patientsäkerhetsarbete samt kunna delta i och bedriva förbättringsarbete inom vården (KI). 8 Exempel på formulering som kan hänföras till Informatik: Sjuksköterskor måste engagera sig i arbetet med att utveckla väl fungerande informations- och kommunikationssystem som stödjer omvårdnadsarbetet och som har fokus i enskilda patienters behov och säkerhet. • Visa kunskap om modern teknologi och teknologisk utveckling inom vårdområdet, - visa förmåga att tillämpa och implementera modern informations- och kommunikationsteknologi som stöd i omvårdnadsarbetet (SHH). Den övergripande granskningen av utbildningsplanerna ger med andra ord en bild som ännu inte helt entydigt beskriver den implementering av kärnkompetenserna i svensk sjuksköterskeutbildning så som det förespråkas av Svensk sjuksköterskeförening (2010) och Vårdförbundet (2012). En orsak till detta kan naturligtvis vara att det på många håll i landet pågår ett arbete med att granska och revidera de egna utbildningsplanerna. Högskoleförordning och Kompetensbeskrivning Svensk sjuksköterskeutbildning är ett 3-årigt program som efter avslutade och godkända studier ger såväl yrkesexamen som legitimerad sjuksköterska som kandidatexamen i omvårdnad/vårdvetenskap. För sjuksköterskeutbildningen är kärnkompetenserna snarare implicit indikerade än explicit uttryckta i de examensmål som anges i Högskoleförordningen (1993:100). Som exempel på detta följer nedan några av de examensmål för sjuksköterskeexamen som återges i förordningstexten med exempel på korrelerande kärnkompetens i kursiv text och inom parentes. 1. Visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen. (Kärnkompetensen Evidensbaserad vård: För att kunna integrera bästa tillgängliga evidens med den kliniska erfarenheten och patienters/närståendes önskemål och förväntningar behöver sjuksköterskor ha kunskap om forskningsprocessen och om grundläggande forskningsmetoder). 2. Visa kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet samt visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper (Kärnkompetensen Samverkan i team: Sjuksköterskor måste öka medvetenheten om sina egna möjligheter att bidra till teamets resultat genom sina kunskaper i 9 omvårdnad och ansvar för omvårdnaden. Sjuksköterskor ska kunna kommunicera med teamets alla medlemmar med respekt och integritet samt medverka till att teamets olika roller klargörs). 3. Visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring. (Kärnkompetensen Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling: Sjuksköterskor behöver förstå hur den patientnära vårdorganisationen och dess olika system är utformade, se variationer över tid och förstå vikten av att mäta vad som faktiskt görs i vården. 4. Visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov. (Kärnkompetensen Personcentrerad vård: Kännetecknas av att personen blir sedd och förstådd som en unik individ med individuella behov, värderingar och förväntningar. En vård på personens villkor strävar efter att bevara personens integritet och värdighet). 5. Visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa (Kärnkompetensen Säker Vård: För att kunna skapa en säker vård måste sjuksköterskor ha kunskap om ansvarssystemets utformning och vikten av säkerhetsarbete för att förhindra misstag så att patienter inte kommer till skada.). Den kärnkompetens som inte helt enkelt går att korrelera till något av de nationella examensmålen är Informatik (Sjuksköterskor måste engagera sig i arbetet med att utveckla väl fungerande informations- och kommunikationssystem som stödjer omvårdnadsarbetet och som har fokus i enskilda patienters behov och säkerhet). Vad som är sagt ovan gäller även för skrivningarna i kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) vilken anger ramarna för förväntad kompetens hos sjuksköterskor utan specialistexamen. Återigen saknas explicit skrivning kring kärnkompetenserna i de rekommendationer om yrkeskunnande, kompetens, erfarenhet och förhållningssätt för reglerade yrken som görs. Däremot är skrivningarna tydligare och därmed kan jämförelse av innehåll och kärnkompetenserna göras relativt enkelt förutom för kärnkompetensen informatik. Svensk sjuksköterskeförening (2010) uttalar sig tydligt om vikten av att de sex kärnkompetenserna ingår i utbildningarna för sjuksköterskor på grund- och avancerad nivå och att de ska sammanflätas med övriga kunskapsområden samt återfinnas som röda trådar genom hela utbildningssystemet. 10 SLUTSATS Sammanfattningsvis så visar denna översyn på en viss otydlighet och ofullständighet då det gäller hur lärosätena skriver fram kärnkompetenserna i sjuksköterskeutbildningarna. Denna bild måste dock nyanseras då det mycket väl kan återfinnas tydliga lärandemål med tillhörande arbetsformer och examinationer i kursplaner på de enskilda lärosätena. Det som går att säga är att Informatik troligen är den kärnkompetens som hittills varit mest eftersatt medan de övriga fem kärnkompetenserna i olika grad återfinns i svensk sjuksköterskeutbildning. Fortfarande kvarstår dock ett stort arbete för att samtliga lärosäten i landet ska nå upp till de rekommendationer som Svenska sjuksköterskeförening gör för såväl grundutbildning som utbildning på avancerad nivå. 11 REFERENSER Barnsteiner J., Disch J., Johnson J., McGuinn K., Chappell K., Swartwout E. (2013) Diffusing QSEN competencies across schools of nursing: The AACN/RWJF faculty development institutes. Journal of Professional Nursing 29 (2), 68-74. Brady D S. (2011). Using Quality and safety Education for Nurses (QSEN) as a Pedagogical Structure for Course Redesign and Content. International Journal of Nursing Education Scholarship 8 (1), 1-18. Cronenwett L., Sherwood G., Barnsteiner J., Disch J., Johnson J., Mitchell P., Taylor Sullivan D., Warren J. (2007). Quality and safety education for nurses. Nursing Outlook 55, 122-131. Disch J., Barnsteiner J., McGuinn K. (2013). Taking a ”Deep Dive” on Integrating QSEN Content in San Francisco Bay Area Schools of Nursing. Journal of Professional Nursing 29 (2), 75-81. Frenk J., Chen L., Bhutta A Z., Cohen J., Crisp N., Evans T., …Zurayk H. (2010). Health professionals for a new century: transforming education to strengthen health systems in an interdependent world. The Lancet, 376 (4), 1923-1958. Institute of Medicine (IOM). (2003). Health Professions Education: A bridge to quality. Washington DC, National Academic Press. Kelly P., Vottero B A., Christie-McAuliffe C A. (2014). Introduction to quality and safety education for nurses – core competencies. New York. Springer publishing. Maneesriwongul W., Dixon J. (2004). Instrument translation process: a methods review. Journal of Advanced Nursing 48 (2), 175-186. Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Svensk sjuksköterskeförening (2010). Svensk sjuksköterskeförenings strategi för utbildningsfrågor. http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Utbildning/. Hämtad 2014-10-29 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé (2012). https://vardforbundet.se/Documents/Trycksaker%20%20egna/Nationella/Foldrar%20Broschyrer/Vardforbundets_utbildningspolitiska_ide_1203.p df. Hämtad 2014-11-03 12 Lärosäten som bedriver sjuksköterskeutbildning på grundutbildningsnivå 1. Blekinge tekniska högskola 2. Ersta/Sköndal 3. Göteborgs universitet 4. Hälsohögskolan Jönköping 5. Högskolan Borås 6. Högskolan Dalarna 7. Högskolan Gävle 8. Högskolan Halmstad 9. Högskolan Kristianstad 10. Högskolan Skövde 11. Högskolan Väst 12. Karlstad universitet 13. Karolinska institutet 14. Linköpings universitet 15. Linnéuniversitetet 16. Luleå tekniska högskola 17. Lunds universitet 18. Malmö Högskola 19. Mittuniversitetet 20. Mälardalens högskola 21. Röda Korsets högskola 22. Sophiahemmets högskola 23. Umeå universitet 24. Uppsala universitet 25. Örebro universitet 13 Bilaga 1
© Copyright 2024