1. No category

Studentmedverkan i förbättringsarbete
Kurs: SJSE19, Förbättringskunskap och Informatik i omvårdnad
Sjuksköterskor vill inte stanna kvar, varför?
Vad kan göras för att förbättra situationen?
Författare: Hannah Andersson, Svante Casperson, Johan Edentoft, Hanna Ek,
Martin Eriksson & Matilda Karlsson
Våren 2015
Ett samarbete mellan institutionen för Hälsovetenskaper, Lunds universitet och Region Skåne
Innehåll
Introduktion ............................................................................................................................................ 1
Problemområde .................................................................................................................................. 1
Bakgrund ................................................................................................................................................. 2
PDSA-cykeln och PARIHS ..................................................................................................................... 2
Omsättning i Praktiken ........................................................................................................................ 2
Syfte och mål ........................................................................................................................................... 3
Referenser ............................................................................................................................................... 4
Introduktion
Problemområde
Att arbeta patientsäkert är en lagstadgad skyldighet som den svenska sjukvården har mot sina
patienter. Patientsäkerhet betyder en vård som inte ger patienten vårdskador. Vårdskador är
komplikationer, vårdrelaterade infektioner och annat lidande som drabbar patienter som sökt
sjukvård. Kännetecknande för vårdskador är att de går att förhindra, men trots detta drabbas
många av vårdskador. Bara i USA dör varje år 98 000 människor på grund av vårdskador, även i
Sverige är problemet med vårdskador stort (Barnsteiner, 2013). Socialstyrelsen uppskattar att
100 000 personer i Sverige årligen drabbas av vårdskador. Av dessa 100 000 får ca 3000
allvarliga bestående men och ca 1400 dör till följd av vårdskador (Socialstyrelsen, 2015).
Sjukvård är en extremt komplex verksamhet med många yrkeskategorier inblandade i patientens
vårdkedja men ändå håller man ofta sjuksköterskorna ansvariga för att patienter kommer till
skada trots att sjuksköterskorna inte kunnat påverka de system som ofta är orsaken till att
patienten fått en vårdskada. Det finns många brister i det komplexa system som sjukvården utgör
och alla brister utgör på olika sätt ett hot mot patientsäkerheten (Barnsteiner, 2013).
Sjuksköterskorna måste känna till dessa brister i systemet och förstå hur kunskap och färdighet
leder till vård av hög kvalitet för patienter. Samband mellan nylegitimerade sjuksköterskor och
problem med patientsäkerheten har visats i forskning enligt Spector, Ulrich och Barnsteiner
(2013) exempel på detta är vårdskador, felaktig behandling och övriga incidenter. En studie av
Elfering, Semmer & Grebner, (2006) visar att nylegitimerade sjuksköterskor upplever en
betydande stress på jobbet vilket kopplas samman med att misstag görs i det patientnära arbetet.
Studien påvisar samband mellan nylegitimerade med hög stress på arbetsplatsen och frekvensen
av anmälda misstag i vården. Lika tydligt är sambandet mellan låga stressnivåer och mindre
misstag bland nylegitimerade. Samma undersökning påvisar även att stressnivån högst under
månad 3 till månad 6, sannolikt då bredvidgången avslutats och stödet inte är det samma.
Studier har identifierat problemområden som ökar risken för utebliven vård vilket innefattar
ineffektiv delegering, dåligt utnyttjande av befintlig personal, otillräcklig orientering samt bristande
kontinuitet i vårdkedjan bland personalen. I en studie av Mellor & Greenhill, (2014) tillfrågades
nylegitimerade sjuksköterskor som hade fått genomgå ett introduktionsprogram om hur de hade
upplevt sin första tid som legitimerade. Många tyckte att det var bra att de fått genomgå ett
introduktionsprogram men pekade på att det fanns mycket brister inom dessa program.
Programmen lovade stöttning från erfarna kollegor men det fanns sällan tid för detta och då ett
löfte om handledning hade getts till de nylegitimerade så kände de sig övergivna.
1|Sida
Bakgrund
PDSA-cykeln och PARIHS
Det finns många olika modeller för att arbeta med förbättring och utveckling av en verksamhet.
En relativt enkel modell är den så kallade PDSA-cykeln som består av fyra steg, plan, do, study &
act. Under planeringsfasen kartlägger man det aktuella problemet och utarbetar mål med vad
man vill uppnå med det kommande förbättringsarbetet, i denna fas kan man använda sig av
PARIHS (The Promoting Action on Research Implementation in Health Services framework) som
kan vara till hjälp för att beskriva vilka förutsättningar som finns inom tre grundläggande faktorer;
evidens, sammanhang och underlättande funktioner. Om dessa kartläggs redan i
planeringsstadiet ökar chanserna för att kommande förändringsarbete skall vara lyckosamt. Efter
att detta är gjort går man över till nästa steg i cykeln, ”do”, här genomförs den planerade
förändringen. I nästa steg, ”study”, studeras den genomförda förändringen genom att samla in
data och utvärdera eventuella effekter. I det sista steget i cykeln, ”act”, skall de data och de
eventuella effekterna av förändringen kritiskt granskas för att kunna utvärderas och se om man
nått fram till det mål som sattes upp i planeringsstadiet. Man fastställer här om några ytterliggare
förändringar behöver implementeras för att nå målen och då inleds en ny cykel (SSF, 2008).
Omsättning i Praktiken
Ett systematiskt och kvalitets- och patientsäkerhets arbete inom vårdsektorn innefattar ett
långsiktigt arbete som är patientorienterat och kännetecknas av ett förebyggande syn-och
arbetssätt, ständiga förbättringar, faktabaserade beslut samt samverkan (Socialstyrelsen, 2006).
Syftet med ett systematiskt förändringsarbete är att säkerställa att en förändring blir en
förbättring. För att en verksamhetsutveckling ska vara möjlig krävs både professionell kunskap
och förbättringskunskap. Den professionella kunskapen innebär ämneskunskap, personliga
färdigheter, värderingar och etik. Förbättringskunskapen innefattar system, variation och
förändringspsykologi. Tillsammans leder de båda kunskaperna till förbättringar av system och
resultat (I. Ainalem, personlig kommunikation, 1 september 2015). Förändringar som sker i
organisationer har ofta ursprung från det omgivande samhället som sedan blir integrerade in i
organisationen (Carlström, Eric 2013).
Vårdpersonal och vårdtagare är unika personer med individuella utvecklingsmöjligheter och
förutsättningar för att medverka till förbättringar inom vården. För att en vårdorganisation skall
fungera så krävs det att kompetensen inte endast ligger hos ett fåtal medarbetare utan att
kompetensen sprids till hela enheten (Rosengren, Kristina 2014). För att den nya sjuksköterskan
skall få chansen till förbättrad kompetens krävs tre förutsättningar – utvecklingsmöjlighet, internt
2|Sida
stöd för utveckling och klinisk handledning. Detta leder till förbättrad patientsäkerhet (Mellor &
Greenhill, 2014).
Sjuksköterskan skall kunna ha förmåga att reflektera kritiskt över metoder och rutiner samt främja
implementation av ny kunskap. Från den legitimerade kompetensen skall sjuksköterskan också
kunna bedriva och delta i utvecklingsarbete. Med detta så har sjuksköterskan en nyckelroll i
förändringsarbete där hon eller han kan välja att stödja eller hindra vidare arbete när det gäller
förändring (Socialstyrelsen, 2005).
För ett lyckat förändringsarbete krävs det som tidigare nämnts kompetens (Mellor & Greenhill,
2014) och att denna kompetensen kontinuerligt utvecklas med fokus på patienten (Rosengren,
2014). Att ta tillvara på hela enhetens samlade kompetens är positivt och ett sätt att lyckas med
detta är att personalen får gå fortbildningar (Lindh & Sahlqvist, 2012). Med samlad kompetens
inom hela enheten kan individerna tillhörande enheten fungera som stödjande grupper för
sjuksköterskestudenter samtidigt som vården till patienterna fortlöper med hög kvalitet. De
blivande sjuksköterskorna kommer med denna handledning inse betydelsen av att i sin tur
handleda när de själva blir handledare eller stödperson (Sherwood & Barnsteiner, 2013).
Syfte och mål
Syftet för rapporten är att undersöka vilka förbättringsmöjligheter som skulle kunna vara aktuella
på en arbetsplats för nyanställda sjuksköterskor. Målet är att identifiera strategier som kan hjälpa
nylegitimerade sjuksköterskor att känna trygghet i sin profession, något som i sin tur bidrar till
ökad patientsäkerhet.
3|Sida
Referenser
Carlström, E. (2013). Förändringsarbete i hälso- och sjukvård (1:1 ed.). Lund: Studentlitteratur.
Elgering, A., Semmer, N. K. & Grebner, S. (2006). Work stress and patient safety: Observedrated work stressors as predictors of characteristics of safety related events reported by young
nurses. Ergonomics, 49 (5/6), 457-469.
Lindh, M., & Sahlqvist, L. (2012). Säker vård att förebygga skador och felbehandlingar inom vård
och omsorg (1st ed.). Stockholm: Natur & Kultur.
Mellor, P. & Greenhill, J. (2014). A patient safety focused registered nurse transition to practice
program. Contemporary Nurse, 47(1-2), 51-60. doi: 10.5172/conu.2014.47.1-2.51.
Rosengren, K. (2014). Vårdledarskap (1:3 ed.). Lund: Studentlitteratur.
SFS 2010:659. (2014). Patientsäkerhetslagen. Hämtad den 8 september, 2015, från
https://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659/
Sherwood, G. & Barnsteiner, J. (2013). Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2006). God Vård - om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälsooch sjukvården. Hämtad den 8 september 2015 från:
http://www.vgregion.se/Pages/98293/B%C3%B6cker/God%20v%C3%A5rd%20Socialstyrelsen.p
df
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.Hämtad den 8
september, 2015, från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005105-1_20051052.pdf
Socialstyrelsen. (2015) Lägesrapport inom patientsäkerhetsarbetet.Hämtad den 8 september,
2015, från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19753/2015-4-1.pdf
Svensk Sjuksköterskeföreing. (2008). Strategi för att utveckla vården.
4|Sida