1. No category

Fakulteten för
lärande och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Pensionärers identitetsskapande i
åldrandeprocessen
- en studie om sambandet mellan normer och identitet hos en grupp pensionerade individer
Retirees identity formation in the aging process
- A study on the connection between norms and identity in a group of pensioners
Maria Pistone
Kajsa Sahlin
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp
Examinator: Hilma Holm
Datum för slutseminarium: 2015-06-04
Handledare: Frida Wikstrand
2
Abstract
The study investigated pensioners’ forming of identity during the ageing process and the
correlation between norms and identity. Previous research has shown that there are norms and
notions about elderly and what growing old well implies. There is missing research on the level
of the individual with norms, ageing and the process of identity formation. There is a large
population of pensioners in Sweden and the authors behind this study wish that the results of it
will help study counsellors to approach pensioners’ in a norm critic way. The purpose behind the
study was to analyse which markers of identity pensioners’ express when they age and to
understand how these relate to the norms surrounding ageing. The research questions are thus,
what markers of identity do pensioners’ use in relation to life and ageing? How can the
correlation between formation of identity and the norms they adhere to be understood? The study
has its basis in three theories of social gerontology; activity theory, disengagement theory and
gerotranscendence theory. The result has been analysed using queer theory and five theoretical
concepts: identity, reflexivity, norm, intersectionality and turning points. Qualitative method in
the shape of in-depth interviews was applied in this study. Six pensioners of varying ages have
been interviewed and the empirical data has been analysed using content analysis. The result
showed that the pensioners do not have the same needs as when they were younger. They
expressed being wiser, more harmonious and feeling safer as well as having an improved body
and self-awareness. The pensioners notice, reproduce and resist norms and showed the
importance of norms for the formation of identity.
Keywords: pensioner, identity, norm, ageing, retirement
3
Förord
Först och främst vill vi tacka de pensionärer som med sina berättelser bidragit till denna
undersökning. Vi vill även tacka vår handledare Frida Wikstrand som med hennes kunskap gett
oss konstruktiv kritik, vilket har hjälpt oss att utveckla vårt arbete. Intervjuguiden har utformats
tillsammans och sedan har intervjuerna gjorts vardera. Tidigare forskning, resultat, analys och
diskussion har författats tillsammans. Delarna i metod- och teorikapitlet har författats var för sig
men ansvaret har fördelats jämnt emellan oss.
4
Innehållsförteckning
1. Inledning
7
1.1 Syfte och frågeställningar
8
1.2 Disposition
9
2. Tidigare forskning
10
2.1 Äldre och depression
10
2.2 Förväntningar
11
2.3 Vägledning i pensionsövergången
12
2.4 Teorier om det goda åldrandet
12
2.4.1 Aktivitetsteori
13
2.4.2 Disengagemangsteori
13
2.4.3 Gerotranscendensteori
13
2.4.4 Teoriernas relevans för undersökningen
14
3. Teoretiska begrepp
15
3.1 Identitet
15
3.2 Reflexivitet
16
3.3 Norm och intersektionalitet
16
3.4 Queerteori
17
3.5 Brytpunkter
18
4. Metod
19
4.1 Kvalitativ metod
19
4.2 Urval
20
4.2.1 Presentation av intervjupersonerna
5
20
4.3 Datainsamling
21
4.4 Analysmetod
22
4.5 Etiska ställningstaganden
22
5. Resultat och analys
24
5.1 Pensionärernas tankar kring samhällsbilden av äldre
24
5.2 Pensionärernas beskrivning av sin identitet
26
5.3 Sambandet mellan identitet och normer
30
5.4 Sammanfattande analys
35
6. Diskussion
37
6.1 Resultatdiskussion
37
6.2 Metoddiskussion
39
6.3 Teoridiskussion
40
6.4 Förslag på fortsatt forskning
40
7. Referenslista
42
Bilaga
6
1. Inledning
Enligt pensionsmyndigheten (2014) lever det 2,1 miljoner pensionärer i Sverige idag och mellan
2010 och 2025 beräknas 1,6 miljoner invånare att gå i pension (Arbetsförmedlingen, 2010).
Pensioneringen kan ske i olika åldrar men enligt lagen om anställningsskydd har en person rätt
att arbeta upp till 67 års ålder (Arbetsgivarverket, 2002). Statistiska centralbyrån (SCB) (2013)
visar statistik på att medellivslängden är 83,7 år för kvinnor och 80,1 år för män, vilket innebär
att vi har många år kvar att leva efter pensioneringen. Super et al (1996, 134-135) menar att
pensionsövergången är en viktig period för individen då det innebär en stor omställning i livet.
Vi ställer oss därför frågan om vad som händer i denna brytpunkt.
Aktivitetsteorin är en av de socialgerontologiska teorier som haft mest inflytande på hur vi ser
på ålderdom idag (Tornstam 2007, 120). Teorin beskriver en stor förlust av yrkesidentiteten och
att ett gott åldrande efter pensionen kräver ett aktivt liv med nya roller, för att kompensera den
förlorade yrkesrollen (Tornstam 2007, 120-121). Tornstam (2007, 281) skriver att
aktivitetsteorin är utformad av icke-pensionärer som har en föreställning om vad det innebär att
åldras. Detta menar Tornstam (2007 120-121, 281) skapar förväntningar på att äldre bör leva på
samma sätt som medelålders för att uppnå ett lyckat åldrande, vilket kan leda till en ökad oro
över att gå i pension. Annan forskning visar däremot att pensionärer inte upplever övergången så
dramatisk och chockerande som de väntat sig (Holm 2006, 12-13).
I samhället finns ett ungdomsideal som är svårt att uppnå ju äldre vi blir (Tornstam 2007, 85).
Ungdomsidealet förknippas med produktivitet, effektivitet, oberoende och självständighet
(Tornstam 2007, 85). Sörensdotter (2009, 137) menar att människor som inte lever upp till
normer och ideal riskerar att bli stereotypifierade och osynliggjorda av omgivningen. Det finns
en problematik i att vi baserat på våra föreställningar om äldre gör ogrundade antaganden och
ser dessa individer som en homogen grupp (Tornstam 2007, 104-105). Holm (2006, 13)
beskriver att det finns många uppfattningar om pensionärer, bland annat att de är senilsnåla,
omständliga och långsamma. Tornstam (2007, 85) menar att det även finns förväntningar på
äldre som kan uppfattas som positiva, till exempel att de är visa, erfarna och förmögna (ibid).
7
Utifrån dessa föreställningar om pensionärer och ett gott åldrande är det intressant att empiriskt
undersöka vilka normer pensionärer har att förhålla sig till och vilken betydelse dessa har för hur
de ser på sig själva.
Under utbildningen till studie- och yrkesvägledare utvecklas studenter i att stödja människor i
studie- och yrkesrelaterade övergångar och brytpunkter. Verktygen som används i dessa
processer består till stor del av samtalsmetodik och kunskap om karriär, vägledning och dess
teorier. Lärdomar om arbetsmarknad och människan i ett sociologiskt, socialpsykologiskt och
psykologiskt perspektiv är också viktiga inslag i utbildningen. Författarna till denna uppsats har
vid studerande av karriärteorier observerat att dessa är fokuserade på arbetsliv och aktivitet. Med
den kunskap som getts efter tre års studier kan titeln studie- och yrkesvägledare låta
begränsande. Författarna är av uppfattningen att utbildningen har gett kompetenser som sträcker
sig längre än att arbeta med människor i övergången mellan utbildning och arbete. Med grund i
denna observation ämnar studien undersöka individer som befinner sig i pensionsålder. Denna
grupp står inför en eller flera brytpunkter och genom att fördjupa förståelsen för åldrande och
pensionering kan studie- och yrkesvägledarkompetenser användas i mötet med denna
åldersgrupp.
1.1
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att analysera vilka identitetsmarkörer pensionärerna ger uttryck för
och hur dessa markörer kan förstås i relation till normer om åldrande. Denna undersökning
ämnar ge en ökad förståelse för pensionärers situation i dagens samhälle och belysa ett ämne
som det behövs en fördjupad diskussion kring. Våra frågeställningar är följande:
•
Vilka identitetsmarkörer gör pensionärerna i relation till pensionärslivet och åldrandet?
•
Hur kan sambandet mellan pensionärernas identitetsskapande och de normer de förhåller
sig till förstås?
8
1.2 Disposition
Nästa kapitel innehåller en presentation av den tidigare forskning som är relevant för
undersökningen. Detta kapitel innehåller även teorier om åldrande. I kapitel tre ges en förklaring
av teori och teoretiska begrepp samt en beskrivning av hur de används. Fjärde kapitlet innehåller
en redogörelse för metodval, urval och tillvägagångssätt. Det femte kapitlet innehåller resultat
och analys följt av kapitel sex där en avslutande diskussion ges.
9
2. Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras fem studier om pensionering samt tre socialgerontologiska teorier.
Studierna handlar om depression, förväntningar och vägledning. De teorier som presenteras är;
aktivitetsteori, disengagemangsteori och gerotranscendensteori. I kapitlet diskuteras den tidigare
forskningen och teoriernas relevans för undersökningen.
2.1 Äldre och depression
Drentea (2002) har gjort en kvantitativ undersökning om hur vidare pensionering är förknippat
med mental hälsa. Sambandet mellan pensionering, aktiviteter och välmående granskades.
Resultatet visade att pensionärer upplevde mindre stress och ångest men även mindre kontroll
över vardagen. Pensionering var kopplat till positiva effekter och var inte förknippat med
depressiva symtom (ibid). Drenteas (ibid) forskning kan jämföras med denna uppsats då de
fokuserar på samma brytpunkt och målgrupp. Forsknignen handlar om mental hälsa efter
pensionering medan denna uppsats ämnar undersöka pensionärers identitetsmarkörer och dess
samband med normer. Drenteas (ibid) resultat används som ett verktyg för att förstärka argument
i uppsatsens diskussion.
I en hälsoundersökning av populationen i Finland har Nyqvist et al. (2013) studerat svaren
från individer mellan 50 till 80 år och kommit fram till att äldre som är aktivt arbetande har ett
större socialt kapital och känsla av behärskning än vad pensionärer upplever sig ha. Studien är
kvantitativ och har visat att arbetet spelar större roll för att ha kontroll över sitt liv än vad vänner,
familj och sociala aktiviteter har (ibid). En likhet mellan studien och denna uppsats är att det är
målgruppen pensionärer som undersökts. En skillnad är att studien jämför pensionärer med äldre
arbetande vilket uppsatsen inte syftar till. Undersökningen används för att diskutera
identitetsmarkörer som kan vara förknippade med pensionering.
10
Oliffe (2013) har gjort en kvalitativ undersökning på 30 äldre män i Canada som upplevde
depression. Författarna undersökte sambanden mellan depression, maskulinitet, arbete och
pensionering. För att beskriva sambanden mellan maskulinitet, arbete och pensionering hos äldre
deprimerade män analyserade författarna materialet utifrån ett socialkonstruktivistiskt
perspektiv. Resultatet visade att män i denna undersökning såg arbetsplatsen som en scen där de
kunde utföra och förstärka maskulina ideal. Vissa män tycktes enbart förlita sig på arbete för att
upprätthålla sin maskulina identitet. Maskulina ideal påverkade männen att fortsätta arbeta för
att undvika de förluster som var förknippade med pensionering (ibid). Studien fokuserar på män
och maskulinitet men har på samma sätt som denna uppsats fokus på samband mellan normer
och pensionering, i detta fall maskulinitetsnormen.
Nyqvists et al. (2013) och Oliffes (2013) studier används i uppsatsens diskussion för
förtydliga och förstå identitetens utveckling.
2.2 Förväntningar
Jonsson (2011) har gjort en kvalitativ studie om vilka förväntningar blivande pensionärer hade
inför pensioneringen. Undersökningen är gjord på 32 män och kvinnor. Sju år senare
intervjuades samma pensionärer för att undersöka hur väl deras svar stämt överens med hur det
blev. Resultatet visade att förväntningarna som fanns innan pensioneringen varierade beroende
på hur informanterna värderade arbete och sysselsättningar utanför jobbet. En tredjedel av
informanterna upplevde att förväntningarna inte hade uppfyllts medan resterande upplevde
motsatsen. Några som hade negativa tankar inför pensioneringen upplevde att det blivit precis
som de trott. Andra som hade negativa tankar inför pensioneringen fortsatte förvärvsarbeta för
att de var rädda för hur det skulle kännas att inte arbeta. Några upplevde att anpassningen till
pensionärslivet gått smidigare än de tänkt sig. De som inte hade några speciella förväntningar
utan trodde att det skulle ske en naturlig anpassning till pensionärslivet, anpassade sig också på
detta sätt. En del tyckte att livet förlorat sin mening och saknade de kontakter och
arbetsuppgifter de tidigare haft. Studien visar att förväntningar har en stor betydelse för hur vi
skapar vår tillvaro. Den visar även att individen och anpassningen påverkas av yttre
omständigheter (ibid). Jonssons (ibid) studie har likheter med denna uppsats då den handlar om
11
anpassningen till pensionärslivet. En skillnad är att Jonsson har fokuserat på förväntningar inför
pensionen. Detta är intressant för uppsatsen då normers betydelse för pensionärernas
identitetsmarkörer undersöks.
2.3 Vägledning i pensionsövergången
Robinson et al. (2011) har genomfört en kvalitativ studie på 30 pensionärer. Studien undersökte
pensionärernas inställning till seniorvägledning och att gå i pension. Intervjuobjekten har delats
upp efter deras inställning till pensionen. Undersökningen har bland annat visat att de som
frivilligt går i pension ofta har en positiv inställning till pensionen. 13 av de intervjuade hade
deltagit i vägledningsaktiviteter inför pensionen och de som hade en positiv inställning tyckte
också att vägledningen var givande. De som hade en negativ inställning till att gå i pension
tyckte att vägledningen var onödig eller inte hjälpte (ibid). Studien och denna uppsats har
liknelser då båda fokuserar på pension och vägledning. Skillnaden är att studien undersöker
pensionärernas uppfattning av vägledning medan denna uppsats diskuterar vägledningens
betydelse för pensionärer. Bakgrunden till uppsatsen är hur vägledarkompetens kan stödja
blivande pensionärer i övergången mellan arbete och pension. Studien förstärker
argumentationen om varför vägledning kan behövas i denna åldersgrupp.
2.4 Teorier om det goda åldrandet
I följande avsnitt presenteras tre teorier som alla beskriver vad ett gott åldrande innebär.
Aktivitetsteorin och disengagemangteorin är teoretiska perspektiv som präglat den
socialgerontologiska forskningen (Tornstam 2007, 120). Gerotranscendensteorin är utvecklad ur
dessa två perspektiv och är den nyaste teorin inom socialgerontologin (ibid).
12
2.4.1 Aktivitetsteori
Aktivitetsteorin är ett synsätt grundat i en hypotes om att ett gott åldrande förutsätter ett aktivt
liv. Åldrande innebär förlust av roller såsom yrkesroll och de roller som vi exempelvis har i
föreningar och samhällsliv. Dessa förluster måste kompenseras med nya roller och detta görs
genom att hålla sig aktiv. En åldrande person har samma behov som en medelålders vilket
innebär att aktivitetsgraden inte bör förändras (ibid). Aktivitetsteorin kan ses som en kristeori då
den antar att övergången från arbetsliv till pension innebär förlust av roller (Holm 2006, 38).
2.4.2 Disengagemangsteori
Disengagemangsteorin är en motpol till aktivitetsteorin. Teorin beskriver att gamla vill dra sig
ifrån samhället på grund av en genetisk drift. Till skillnad från aktivitetsteorin förändras de
äldres behov och önskningar, ju äldre de blir. De åldrandes drift att dra sig undan samhället
resulterar i att samhället även stöter bort dem. Individen och samhället glider succesivt ifrån
varandra. Detta är en naturlig process och en förberedelse för döden. Enligt teorin innebär denna
naturliga process inget obehag för individen, utan snarare harmoni. (Tornstam 2007, 120-121)
2.4.3 Gerotranscendensteori
Gerotranscendensteorin beskriver den förändring som sker när vi åldras. Utvecklingen är
synligast ju äldre vi är. Tornstam som är upphovsman till teorin menar att det sker en
omdefinition av jaget, relationer till andra och synen på existentiella frågor. Detta kan beskrivas
som förändringar i tre dimensioner; den kosmiska dimensionen, jag-dimensionen samt
dimensionen om personliga och sociala relationer. (Tornstam 2011, 287)
Den kosmiska dimensionen innebär bland annat att äldre kan uppleva glädje i små händelser.
Allt behöver inte vara storartat och det går att förklaras med att se det stora i det lilla.
Dimensionen om jaget innebär att individen utvecklar en ökad självkännedom och är mindre
benägen att föra över sina mindre goda sidor på andra. I åldrandets tid har vi lärt känna våra bra
och dåliga sidor och vi strävar mindre efter att stå i centrum. Omtanken och kännedomen för den
fysiska kroppen är större men mindre ytlig. Ett mer medmänskligt förhållningssätt utvecklas när
vi blir äldre. Genom ensamhet i lugn och ro, bejakas livet och livets epoker får ett sammanhang.
13
(Tornstam 2011, 302-303)
Dimensionen om personliga och sociala relationer innebär att umgänget väljs mer
omsorgsfullt. Betydelsen av nära relationer är av större vikt än ytliga kontakter. De äldre har mer
mod att agera barnsligt men med en vuxen rationalitet. Vi upplever mindre tillfredställelse av
materiella ting. Onödigt ägande ses som besvärligt och betungande vilket leder till att individen
vill göra sig av med egendomar som inte är nödvändiga för att leva ett bekvämt liv. Äldre
utvecklar en större insikt om att det finns fler aspekter än att något är rätt eller fel. De har en
bredare syn och en större tolerans. (Tornstam 2011, 303-304)
2.4.4 Teoriernas relevans för undersökningen
Teorier om åldrande har präglat synen på äldre och därför är det viktigt att ha denna förförståelse
om vilka normer pensionärer kan leva med. Disengagemangsteorin presenteras med syfte att
förstå bakgrunden till gerotranscendensteorin och har en liten plats i uppsatsens analys. Teorier
om åldrande bekräftar dock endast empirin. En kritisk aspekt till de här teorierna är att de inte är
utformade av individer som vet hur det är att leva som pensionär. En annan kritisk synpunkt är
att
aktivitetsteorin
disengagemangsteorin
upprätthåller
reproducerar
normen
en
om
norm
om
det
att
aktiva
äldre
pensionärslivet
medan
bör
undan.
hålla
sig
Gerotranscendensteorin kan skapa förväntningar på att en naturlig inre utveckling ska komma
med åldern. I nästa kapitel presenteras de teoretiska begrepp som används som analysredskap.
14
3. Teoretiska begrepp
I följande kapitel presenteras den teori och de teoretiska begrepp som använts för att analysera
empirin samt dess relevans för undersökningen. Dessa är queerteori och begreppen: identitet,
reflexivitet, norm, intersektionalitet och brytpunkter. Intervjufrågorna är baserade på syfte och
frågeställningar som har sin grund i teorier om åldrande som beskrivs i tidigare forskning. Dessa
teorier kommer också användas som redskap i analysen. En djupare beskrivning av teori och
begrepp redogörs i kommande avsnitt i detta kapitel.
3.1 Identitet
Det kan vara svårt att definiera vad en identitet är då den kan förklaras på flera sätt. Identiteten
beskriver vem vi är. Det finns formella svar i form av namn och personnummer på handlingar
som pass och körkort. Dessa går att härleda till en enskild person. Vår identitet påverkas också
av vad vi har varit med om i livet, vilka människor vi mött, hur vi ser ut och vad vi har fått lära
oss. En stor del handlar om hur vi uppfattar oss själva. En del identifierar sig starkt med en viss
typ av grupp och för vissa är yrkesidentiteten central. (Hammarén och Johansson 2009, 7-8)
Hammarén & Johansson (2009, 9) visar hur begreppet identitet ofta används för att beskriva
hur vi identifierar varandra och på vilket sätt vi bestämmer en människas tillhörighet utifrån
likheter och skillnader. Människor förväntas tillhöra grupper där det finns likhet mellan parterna
men det finns också ett behov av att kategorisera människor efter skillnader så som ung eller
gammal, arbetare eller pensionär och man eller kvinna. Detta för att kunna hantera och finna en
logik i vardagslivet. Både hur vi uppfattar omvärlden och hur den ser på oss har inflytande på
hur vi konstruerar vår egen identitet (Hammarén och Johansson 2009, 7-8). I nästa avsnitt
presenteras detta närmre med begreppet reflexivitet. Med stöd av begreppet identitet har empiri
som beskriver pensionärernas erfarenheter, uppfattning om sig själva och vad och vem de trivs
med letats efter. Begreppet används för att förstå vad pensionärerna berättar om sin identitet.
15
3.2 Reflexivitet
Giddens (1999) har utformat en teori som handlar om identitetsskapande i det moderna
samhället där begreppet reflexivitet används. Reflexivitet innebär hur individen reflekterar över
sig själv i förhållande till omvärlden och tidigare erfarenheter (Giddens, 1999). Människor får
dagligen nya kunskaper, idéer och tips från omvärlden som vi behöver analysera och göra en
tolkning av. Det kan röra sig om råd kring pensionen, relationer och sjukdomar för att vi på bästa
sätt ska kunna hantera varierande situationer eller svårigheter som kan uppstå (Hammarén och
Johansson 2009, 29). Giddens (1999, 45) beskriver självet i det moderna samhället som ett
reflexivt projekt. Det betyder att självet är föränderligt och konstrueras kontinuerligt. Individen
behöver enligt Giddens (1999, 45) hela tiden göra kopplingar mellan personliga och sociala
relationer. Ett exempel på detta kan vara när en individ behöver skapa sig en ny självidentitet
efter en skilsmässa vilket är en aspekt i utvecklingen för att hitta nya sociala former (ibid). Den
reflexiva processen öppnar upp möjligheten för att experimentera med identiteteter och att kunna
välja sin livsstil (Hammarén och Johansson 2009, 30).
Självets reflexivitet har en koppling till de självuppfattningar som de moderna institutionerna
skapat och är bakgrunden till framväxten av den terapi och rådgivning som förekommer idag.
Terapin ersätter den trygghet och det stöd som det traditionella samhället skänkte (Giddens
1999, 46). Utifrån begreppet reflexivitet har pensionärernas berättelser om hur de ser på sig
själva i förhållande till omvärlden uppmärksammats. Uttalade förändringar som informanterna
säger har omskapat identiteten har sökts efter. Detta begrepp är relevant för studien då den
undersöker vilka identitetsmarkörer pensionärerna gör i intervjuerna i förhållande till samhället
och dess normer.
3.3 Norm och intersektionalitet
Alla individer blir tilldelade positioner och grupper och genom dessa formas vi. I dessa
positioner styr normen hur vi ska förhålla oss till omvärlden vilket påverkar oss själva och våra
möjligheter (Sörensdotter 2009, 21). Normer uppstår av idéer om vad som anses vara normalt
16
och onormalt. Att uppfylla de förväntningar som normen förutsätter leder till bekräftelse medan
motsatsen leder till att individen riskerar att stereotypiseras, osynliggörs och bestraffas
(Sörensdotter 2009, 137). Reproduktionen av normer sker omedvetet och medvetet av individen
(Sörensdotter 2010, 136).
Sörensdotter (2010, 137-138) beskriver att begreppet intersektionalitet handlar om hur
maktordningen i samhället styrs av variabler utifrån kön, sexualitet, klass, ålder, etnicitet,
funktionsförmåga och samspelet dem i mellan. Intersektionalitet beskriver hur kombinationer av
dessa variabler formar individens liv och skapar social ojämlikhet (Giddens 2014, 72). Detta är
ett redskap för att förstå hur dessa variabler kan förstärka och förminska varandra (Sörensdotter
2010, 72). Utan normer finns ingen icke-norm, de båda förutsätter varandra (Sörensdotter 2010,
138). De som inte lever upp till normen tvingas förklara och ursäkta deras sätt att leva (Bromseth
2010, 31). De som däremot lever upp till normen märker oftast inte av att den existerar
(Sörensdotter 2010, 138).
Berättelser från informanterna som handlar om samhällets bild av en pensionär, om de håller
med och vad de tror föreställningar beror på har letats efter i empirin. Begreppen norm och
intersektionalitet underlättar för att förstå och analysera hur pensionärerna förhåller sig till
rådande samhällsnormer.
3.4 Queerteori
Inom genusvetenskap är begreppet queer en teori om sexualitet och normalitet. En person som är
queer utifrån detta synsätt är någon som oftast faller utanför normen. En queer person har ett
kritiskt förhållningssätt mot det normala (Ambjörnsson 2010, 5). Ambjörnsson (2010, 6)
förklarar att det är brottet mot normen som är det väsentliga i denna teori. Begreppet queer
kommer ursprungligen från den homopolitiska strömningen och har därför sitt fokus på sexuella
normer, maktstrukturer och identiteter. Queer strävar inte efter tolerans eller likaställning. Det
handlar snarare om att uppmärksamma att det finns påståenden om det normala och att radera
föreställningarna om vad som är normalt och onormalt. Det är ett redskap för att ifrågasätta
givna sanningar: normer (ibid). Queerteorin beskriver identiteter som pluralistiska och
föränderliga (Giddens 2014, 426). För att ha användning av detta begrepp har empiri som
17
besvarar om pensionärerna bekräftar eller motsätter sig normer sökts efter. Förklaringar till
varför de ifrågasätter normer har uppmärksammats. Då relationen mellan informanternas
identitet och upplevda normer vill förstås kan queerteori förklara de fall där det finns en
motsättning.
3.5 Brytpunkter
Vid brytpunkter i livet kan människor gå igenom en signifikant förändring av identiteten
(Hodkinson och Sparkes 1997, 38-41). Brytpunkter kan vara planerade och förbestämda eller
omöjliga att förutsäga. Det finns strukturella, självinitierade och påtvingade brytpunkter.
Strukturella brytpunkter bestäms av yttre strukturer, exempelvis efter grundskolan när ungdomar
väljer om de vill studera vidare på gymnasiet eller inte. Självinitierade brytpunkter är när
personer på grund av en rad olika faktorer i deras personliga liv vill genomgå en förändring.
Detta kan exempelvis gälla personer som vill skaffa ett nytt arbete eller gå i pension.
Påtvingade brytpunkter är brytpunkter som beror på externa händelser eller resultat av andra
personers handlingar. Det kan exempelvis röra sig om uppsägningar eller påtvingade
pensionsavgångar. De tre urskilda brytpunkterna kan verka var för sig men också i en
kombination av två eller alla tre tillsammans (ibid).
Med stöd av detta begrepp har svar plockats ut där pensionärerna beskriver en
identitetsförändring vid en brytpunkt i livet. Berättelser om olika typer av förändringar i
pensionärslivet har iakttagits. Brytpunkter som handlar om pensionsavgångar, kroppsliga
förändringar, och annat som har inverkan på en förändring har uppmärksammats. Genom att
använda begreppet brytpunkter kan bakgrunden till pensionärernas upplevda förändringar
förstås.
18
4. Metod
I detta kapitel redogörs för val av metod och den vetenskapssyn som genomsyrar
forskningsprocessen. Vidare beskrivs urval, datainsamling, analysmetod och de etiska
ställningstaganden som tagits hänsyn till. En tabell med beskrivning av intervjupersonerna
presenteras.
4.1 Kvalitativ metod
I uppsatsen undersöks upplevelser hos enskilda individer och syftet med undersökningen är att
skapa en större förståelse av enskilda fenomen. Undersökningen präglas därför av ett
hermeneutiskt förhållningssätt. Den hermeneutiska forskningsprocessen har fokus på tolkningar
av hur människor upplever och förstår olika fenomen. Forskaren som agerande subjekt tolkar
vidare ett objekt och resultatet blir således en blandning av subjekt och objekt. Inom
hermeneutiken talas det därför inte om objektiva sanningar, utan sanningar ses alltid
konstruerade av subjekt (Patel & Davidson 2003, 28-31). Enligt Larsen (2009, 23) är det
frågeställningen som styr valet av metod. Denna uppsats har därför en kvalitativ ansats med
djupintervjuer. Något som också styrt valet av metod är att kunskapen är relativt liten inom det
valda forskningsområdet. Larsen (2009, 27) menar att om det finns lite kunskap inom ett valt
ämnesområde så är det omöjligt att konstruera ett bra frågeformulär som behövs vid kvantitativa
undersökningar. Med kvalitativ metod ges möjlighet att komma med följdfrågor, få fördjupade
svar och reda ut eventuella missförstånd. Möjligheten att observera informanternas
ansiktsuttryck, tonläge och kroppsspråk under intervjuerna är också en fördel med djupintervjuer
och detta ansågs också vara viktigt för att förstå fenomenet. Larsen (2009, 27) beskriver att detta
kan underlätta tolkningen av det empiriska materialet.
19
4.2 Urval
De två första intervjuerna genomfördes med en granne och en kollega och de tipsade vidare om
andra pensionärer som också kunde tänka sig att medverka i undersökningen. När forskaren
väljer informanter som finns tillgängliga i ens närhet, till exempel grannar, kallas detta för
bekvämlighetsurval (Larsen 2009, 78-79). Snöbollsurval är den andra urvalsmetod som använts i
urvalsprocessen och det betyder att forskaren tar kontakt med en relevant intervjuperson som i
sin tur tipsar om fler informanter som kan vara aktuella för undersökningen.
Det enda urvalskriteriet var att informanterna är ålderspensionärer då syftet med
undersökningen är att studera just den målgruppen. Andra variabler såsom kön, socialklass,
etnicitet med mera ansågs ej relevant för undersökningens syfte. Informanterna har getts
könsneutrala fingerade namn för att säkerställa deras anonymitet. För att kunna använda ett
varierat språk i uppsatsen benämns informanterna vid deras fingerade namn men även som
pensionärer, informanter och intervjupersoner. Pensionering behöver inte nödvändigtvis vara
förknippat med åldrande, men då intervjupersonerna är ålderspensionärer benämns de även som
äldre. Holm (2006) skriver att dessa två begrepp är svåra att särskilja då pensionering är en del
av processen att åldras. På grund av informanternas varierande ålder är författarna till denna
uppsats medvetna om att intervjupersonerna har kommit olika långt i deras åldrandeprocess.
4.2.1 Presentation av intervjupersonerna
Intervjuperson
Ålder
Yrke
Love
73
Egenföretagare
Kim
73
Lokalvårdare
Farah
64
Studie- och yrkesvägledare
Bent
84
Samordnare
Ellis
74
Försäkringshandläggare
Dana
75
Rekryteringsansvarig
20
4.3 Datainsamling
Datainsamling har skett med hjälp av semi-strukturerade djupintervjuer (bilaga 1). Intervjuerna
är utformade utifrån syfte och frågeställningar och har sin grund i teorierna om åldrande:
aktivitetsteori, disengagemangsteori och gerotranscendensteori. Utifrån svaren från intervjuerna
valdes de teoretiska begreppen ut som analysredskap. För att uppnå god validitet ska
undersökningen vara giltig i förhållande till det som ämnas undersökas (Alvehus 2013, 122). I
kvalitativa undersökningar är det enklare att säkerställa god validitet eftersom forskaren kan göra
ändringar under tidens gång (Larsen 2007, 27). För att uppnå god validitet har intervjufrågor
konstruerats med gerotranscendensteorin som utgångspunkt. I intervjuerna har det varit av vikt
att komma nära informanternas egna berättelser för att göra en så korrekt tolkning som möjligt
av det som förmedlas.
En nackdel med kvalitativa intervjuer är att det inte finns någon anonymitet mellan
intervjuare och intervjuperson och detta kan påverka hur ärligt intervjupersonen väljer att svara
på frågor (Larsen, 2007, 29). Intervjupersonen kan också svara det de tror att intervjuaren vill
höra vilket i sin tur påverkar tillförlitligheten i undersökningen (Larsen 2007, 29). Alvehus
(2013, 122- 123) menar att det finns en problematik i att hålla god reliabilitet i kvalitativa
undersökningar då god reliabilitet innebär att resultaten i en undersökning är upprepningsbara.
Om en intervjuperson blir intervjuad inom ett ämne fast av olika intervjuare vid olika tillfällen är
det inte sannolikt att intervjupersonen kommer svara exakt samma sak vid båda tillfällena
(Alvehus 2013, 123). Detta samt författarnas tolkning av svaren påverkar slutresultatet (ibid).
För att uppnå god reliabilitet i kvalitativa undersökningar är det viktigt att arbeta upp ett
system som ger forskningen överskådlighet och transparens (Boolsen 2008, 52). Intervjuerna har
spelats in med diktafon, materialet har transkriberats för att sedan analyseras utav båda
författarna. Därefter har analyserna jämförts med varandra och de delar där det råder stor enighet
har plockats ut. Enligt Boolsen (2007, 94-95) betyder hög enighet i de individuella analyserna att
undersökningen har högre reliabilitet.
21
4.4 Analysmetod
Materialet är analyserat med innehållsanalys som metod. Materialet är kodat vilket innebär att
det delats in i mindre delar efter bestämda principer (Boolsen 2008, 89). Koderna är det
forskaren letar efter i det insamlade materialet och dessa koder skiljer sig åt beroende på om
forskaren arbetar induktivt eller deduktivt (ibid). Analysen i denna undersökning har varit
deduktiv vilket enligt Boolsen (ibid) innebär att teori styr större delen av kodningen.
Konsekvenser av denna typ av analysmetod kan vara att forskaren under analysen styrs för
mycket av förbestämda koder och därför riskerar att missa viktig information. Dessa risker har
reflekterats kring fortlöpande under analysprocessen. Koderna som har letats efter är identitet,
normer och förhållningssättet till normer. Efter att materialet kodats har det delats in i teman. De
teman som uppenbarade sig i analysen var: pensionärernas tankar kring samhällsbilden av
äldre, pensionärernas beskrivning av sin identitet samt sambandet mellan identitet och normer.
4.5 Etiska ställningstaganden
Inför
undersökningen
har
de
forskningsetiska
principerna
inom
humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning tagits del av och vidare har undersökningen följt de fyra
huvudkraven som är informations-, samtyckes-, konfidentialites- och nyttjandekravet
(Vetenskapsrådet 2002, 7-14). Informanterna i undersökningen har informerats om
undersökningens syfte och att deltagande är frivilligt. De har också informerats om att de när
som helst kan välja att avbryta sin medverkan. Informanterna har inför deltagande fått ta del av
de inslag i undersökningen som kunde tänkas påverka deras vilja att medverka och gått igenom
de villkor som gäller för ett eventuellt deltagande. Samtycke att delta i undersökningen har
inhämtats. Deltagarna i undersökningen har informerats om den gällande tystnadsplikten samt
fått information om att deras bidrag till undersökningen kommer att presenteras anonymt. Trots
anonymitet finns det alltid risk att deltagarna kan bli identifierade på grund av detaljerad data.
Därför har data framställts på ett sätt som försvårar identifikation. Deltagarna fick inför
medverkan information om att de uppgifter som lämnas i undersökningen endast kommer
22
användas för forskningens syfte och att det inte får användas i kommersiella eller ejvetenskapliga syften. Ljudinspelningar från intervjuerna kommer att raderas efter transkribering
och transkriberingarna kommer finnas tillhanda hos författarna till denna uppsats och opponenter
fram till opponeringsdagen, då de sedan kommer att raderas. Intervjupersonerna har blivit
informerade om att de får tillgång till att läsa den transkriberade intervjun samt den färdiga
uppsatsen.
23
5. Resultat och analys
I kommande avsnitt presenteras resultat och analys från insamlingen av det empiriska materialet.
Resultat och analys har flätats samman för att undvika upprepningar och förenkla för läsaren.
Materialet är indelat i tre teman; Pensionärernas tankar kring samhällsbilden av äldre,
pensionärernas beskrivning av sin identitet och sambandet mellan identitet och normer. I det
första avsnittet presenteras de normer som pensionärerna säger att de upplever. Första avsnittet i
detta kapitel har en beskrivande karaktär och redogörelsen av detta resultat är oundviklig för
undersökningens fortskridande. De frågor uppsatsen ämnar besvara är: vilka identitetsmarkörer
gör intervjupersonerna i förhållande till pensionärslivet och åldrandet? Hur kan sambandet
mellan pensionärernas identitetsskapande och de normer de förhåller sig till förstås?
5.1 Pensionärernas tankar kring samhällsbilden av äldre
Love och Farah uttrycker att det finns en norm om en sund och aktiv livsstil som pensionär.
Love berättar: ”Man pratar ju mycket om det aktiva pensionärslivet och det är ju en stor fråga.
Vad innebär egentligen att vara aktiv?”. De förklarar att de upplever att ett gott pensionärsliv
innebär att vara sysselsatt genom att ägna sig åt olika aktiviteter. Ellis säger att det finns en
föreställning om att PRO (Pensionärernas riksorganisation) endast har aktiviteter för pensionärer
som är ”gamla”. Bent nämner att PRO finns till för att det finns en norm om att pensionärer ska
vara aktiva: ”Det är därför PRO finns tror jag. Så man kan komma ut och få kontakt med folk”.
Personer i Kims omgivning har uttryckt att de tycker att Kim ska ta det lugnare: ”Ja, de som
jag omger mig med tycker att jag ska ta det lugnt och vara hemma och sitta här och inte göra
någonting.” Att Love och Farah säger sig uppleva en norm om en aktiv pensionär kan bero på att
det finns en föreställning om ett aktivt pensionärsliv. Aktivitetsteorin reproducerar denna
föreställning (Tornstam 2007, 120-121). De tips Kim fått på en lugnare tillvaro kan förstås med
disengagemangsteorin som Tornstam (ibid) beskriver står för ett ömsesidigt avståndstagande
24
mellan samhället och äldre individer.
Pensionärerna beskriver en upplevelse av att samhället ser på dem som mindre värda.
Exempel på sådana uttryck handlar om att pensionärer är nobodies, besvärliga, ensamma, i
vägen, humorlösa och att de alla lever på samma sätt. Ellis beskriver synen på en tant: ”En tant
är en gråhårig person som går med rullator och är lite sur och tvär och inte har någon humor.”
Farah uttrycker:
Jag kan störa mig på en grej och det har inte med det här att
göra egentligen. Men det är löpsedlar i tidningen. Det står
ett namn och så står det ålder och så står det yrke på alla
som är under 65 och är du över 65 så står det pensionär. Det
är precis som att man blir nobody när man blir pensionär,
det kan jag tycka.
Detta bekräftar påståendet om att äldre ofta ses som en homogen grupp (Tornstam 2007, 104105).
Dana beskriver en norm som innebär att anpassa sig till samhällets utveckling: ”Även om jag
säger att, hörru du jag är en tant på 75 år, nu får du förklara så att jag begriper så flinar de bara.
De talar liksom över huvudet på en.” Kim och Dana säger att det finns förväntningar på att
pensionärer ska hålla sig borta från exempelvis mataffärer och tunnelbanor under vissa tider.
Kim berättar:
Ja, många gånger när man är ute och handlar så tycker dem
att pensionärer ska inte gå och handla. De ska handla mitt på
dagen och inte komma på eftermiddagen när det är rusning
för de har haft hela dagen på sig. De ska hålla sig undan.
Stämmer inte det?
Kim säger att pensionärer förväntas handla på dagtid och lämna plats åt arbetande individer på
kvällstid. Holm (2006, 13) beskriver att pensionärer kan uppfattas som långsamma och
omständliga. Detta är två egenskaper som inte passar samhällets effektiva och produktiva
ungdomsideal enligt Tornstam (2007, 85).
25
5.2 Pensionärernas beskrivning av sin identitet
Egenskaper som beskriver en god självinsikt dyker upp när pensionärerna beskriver sig själva
och denna insikt handlar främst om en bättre självkännedom. Ellis berättar:
Nu med åldern så tar man ju det lite lugnare och man har ju
inte så stora fodringar. Jag tar det lite lugnare och läser mer
men nää jag tycker att nu är jag nöjd och tacksam med
tillvaron som pensionär. I början var det jobbigt men jag
tycker ändå att jag hittade min nisch.
Den långa livserfarenheten har lett till en ny mer medveten självbild. Hammarén och Johansson
(2009, 7-8) beskriver att identiteten kan förklaras på många sätt och att den påverkas av det vi
varit med om i livet, vilka människor vi mött, hur vi ser ut och vad vi fått lära oss.
Förmågan att känna sin kropp och anpassa sig efter vad den orkar har utvecklats hos Love,
Ellis och Dana. Farah är medveten om att kroppens funktion kommer att ändras och vill därför
se sig själv som en aktiv person de första åren av pensionen, medan kroppen fortfarande orkar:
”Alltså mer på sikt så har jag ju de förväntningarna att här ska levas ha-ha åtminstone i fem år
till. Och resa, jag vill resa, så hade jag tänkt.” Kort därefter berättar Farah om resonemanget
kring pensionsbesparingar:
Då kan man bestämma om man vill ta ut det livsvarigt så det
blir en summa varje månaden eller om man vill ta ut allt under
fem år så jag har ju tagit ut det jag sparat under fem år, det blir
inga stora belopp ändå men jag kanske känner att jag är piggast
mellan 65 och 70, man vet ju inte. Man får ju passa på när man
har ork och lust.
Farah ser en kommande brytpunkt i livet som innebär att kroppens funktioner succesivt kommer
förändras. Denna brytpunkt kommer smygande och det är svårt att förutsäga när. Brytpunken
påverkar möjligheter och sättet att se på sig själv. Ellis berättar om planerna för framtiden:
Att jag kan fortsätta resa och hålla igång med de aktiviteter
jag har så länge det går. Men jag vet att det inte kommer gå
så länge som helst men då vet jag att då kommer jag nog vara
26
nöjd om jag bara får gå och lyssna på när andra sjunger, till
exempel. Man får ju acceptera och rätta sig efter sin ålder och
göra så gott man kan.
Love har svårare att hitta nya livsformer:
Men jag vill ju göra mer saker men orkar inte. Jag anser att det
är rätt att uppmana pensionärer att föra ett aktivt liv, men jag
har svårt att hitta formen för det.
Love och Ellis har upptäckt att kroppens förmåga har förändrats och står därför inför en
påtvingad brytpunkt eftersom de inte kan kontrollera att kroppen åldras. Det är därför
informanterna vill göra en förändring i form av ett lugnare liv. På så sätt är det också en
självinitierad brytpunkt. Brytpunkter har identifierats i detta sammanhang men det har skett över
tid eftersom kroppen inte åldras över en dag. Giddens (1999, 45) beskriver att livet är en reflexiv
process vilket innebär att självet är föränderligt. Vid en brytpunkt behöver individen skapa sig en
ny självidentitet och skapa sig nya sociala former (ibid). I denna reflexiva process har
pensionärerna själva möjlighet att experimentera med och konstruera sin identitet och livsstil.
Åldrandet är något pensionärerna planerar för och som påverkar hur de ser på sig själva nu och i
framtiden. Love och Ellis har anpassat sitt liv efter kroppens åldrande och detta visar på ett
accepterande förhållningssätt.
Att vara altruistisk är något som pensionärerna beskriver att de är. Love berättar: ”Mina
tankar går oftast till andra än mig själv. Jag tror inte jag är så egoistisk men ännu mindre idag.”
Farah uttrycker en annan uppfattning om sig själv:
Jag vet inte om det är en generationsfråga eller om det är
framförallt kvinnor. Vi har nog inte varit egoistiska på några
plan. Vi har ju ofta funnits för våra barn och för våra
föräldrar. Men jag tror inte riktigt att man tänker så när man
är ung idag.
När intervjupersonen frågas om ett förtydligande så svarar Farah: ” Man kanske har tänkt för lite
på sig själv förut.” Pensionärernas altruism kan förstås med Tornstams (2011, 303) dimensionen
om jaget som innebär att äldre människor genomgår en omdefinition av jaget som kan leda till
en minskad egoism.
27
Pensionärerna beskriver att de är lugnare och finner njutning i enklare sysselsättningar. Ellis
säger: ” Man är nöjd med små saker till exempel som att gå en promenad, gå i naturen, baka en
kaka, dofta på blommor.” Detta är identitetsmarkörer som vuxit fram i samband med åldrandet.
Äldre personer kan utveckla en gerotranscendens i att se makrokosmos i mikrokosmos
(Tornstam 2011, 302). Upplevelserna konstruerar pensionärernas lugna identitet.
Dana, Bent och Love uttrycker att den personliga utvecklingen avtagit sedan de blivit
pensionärer. Dana och Bent sa att detta berodde på att det inte längre fanns någon yrkesroll att
upprätthålla. Farah beskriver de tre första månaderna av pensionen på följande sätt:
Men det man kan känna på bara de här tre månaderna, det
är ju att man har en identitet genom sitt jobb som ju
försvinner. Det gör ju det och den är ju en viktig del av sig
själv egentligen va, att man gör någonting där man kanske
är nöjd med en del av det man gör i alla fall när man har
hållit på med det här länge så då och så träffar man ju
arbetskamraterna så det är ju klart.
En likhet kan ses med Oliffes (2013) forskning som visar att en del människor får utlopp för sin
identitet genom sina arbeten. Farah uttrycker att jobbet styr en stor del av vardagen och när
jobbet försvinner så går en del av identiteten förlorad. Detta kan jämföras med Nyqvists et al.
(2013) undersökning som visar att arbetande människor känner att de har ett större socialt kapital
och känsla av behärskning över vardagen, än vad pensionärer har. Vänner, familj och sociala
aktiviteter har mindre betydelse än arbetet (ibid). Dana uttryckte sig på liknande sätt som Farah:
Ja... Jag har nog stigit tillbaka litegrann. Så länge man
arbetade så hade man en roll inför andra... Men jag saknar
inte att ha den rollen heller. Jag var nog ganska förberedd
på pensioneringen så jag såg alla fördelar utan att se djupare
på nackdelarna.
Hammarén och Johansson (2009, 7-8) menar att identiteten tillskrivs utifrån vårt yrke och det för
många beskriver vilka vi är. Detta tyder på att det finns en arbetsnorm som innebär att personlig
utveckling uppnås genom att arbeta. Dana beskriver inte någon ersättning av den förlorade rollen
utan säger sig vara tillfreds trots denna förlust. Aktivitetsteorin beskriver en motsats till detta
(Tornstam 2007, 120-121).
Eftersom Dana nämner sitt tidigare arbete uttrycks en
28
identitetsmarkör som är yrkesrelaterad.
Love uttrycker att det är svårt att anpassa sig till livsstilen som pensionär och att detta
tillsammans med det fysiska åldrandet tär på självförtroendet. Åldrandet medför att Love inte
kan utföra önskade aktiviteter:
Jag skulle vilja orka mer både fysiskt och psykiskt, men det
går väl i perioder. Nu går vi åt ljusare tider men jag känner
inte att jag räcker till alla gånger.
Loves självförtroende är präglat av det reflexiva förhållningssätt som Giddens (1999) beskriver.
För Kim kan självsäkerheten ha ökat:
Kom du in en kväll och drack kaffe så kunde jag kasta ut
alla mattorna gång på gång. Men det bottnade i ren
osäkerhet hos mig själv. Allting skulle vara perfekt men
idag bryr jag mig inte. Då tar man det som det är.
Enligt Hammarén och Johansson (2009, 7-8) påverkas identiteten av våra tidigare erfarenheter
och vad vi har fått lära oss. Intervjupersonen ser tillbaka på sitt liv och har utvecklats genom
tidigare upplevelser. Detta har inflytande på hur vi konstruerar vår identitet (ibid). Kims syn på
omvärlden och sig själv har förändrats då identiteten enligt Giddens (1999, 45) är föränderlig
och konstrueras kontinuerligt. Kims uttalande kan uppfattas som självsäkert men det kan också
ses som en ursäkt att använda den bräckliga kroppen för att inte leva upp till egna krav.
För att Love, Farah och Ellis ska må bra säger de att det är viktigt för dem att hålla sig
uppdaterade om vad som sker i omvärlden. Ellis berättar:
Ja, att jag har blivit klokare. Jag har en helt annan syn på
saker och ting idag än när jag var yngre. I och med att jag
upplevt så många förändringar i samhället. Och jag tycker att
som det är idag att det är kaos. Det är krig och flyktingar och
folk som mår dåligt. Och att vi ska ha det så bra här hemma
medan andra inte har någon bostad eller utbildning eller
någonting.
Ellis är det Giddens (1999) benämner som reflexiv eftersom intervjupersonen identifierar sig
som en klokare person på grund av en förändrad omvärldsuppfattning. Förändringar har verkan
29
på individen och det kan förklaras med en reflexiv process där historia och förståelse av
omgivning påverkar människors syn på sig själva.
De flesta av pensionärerna beskriver sig själva som sociala varelser men att de med åldern har
blivit mer betydelsefullt för dem att ha ett fåtal nära kontakter istället för flera ytliga. Love
berättar:
Förr i tiden hade jag ett behov av att finnas med i många
sammanhang, både små och stora. Kan jag bara få träffa
några och ha en öppen dialog och utbyta tankar så stärker det
mig.
En del människor identifierar sig starkt med en viss typ av grupp (Hammarén och Johansson
2009, 7-8). I detta fall identifierar sig Love med att ha en liten men nära umgängeskrets. Love
säger att de nära kontakterna är stärkande samtidigt som intervjupersonen har berättat om
kravfyllda känslor från omgivningen. Den terapirådgivning som Giddens (1999) beskriver har
ökat på grund av kravkänslor som uppstår i den reflexiva processen kan vara ett sätt att förstå
Loves nytta av stärkande kontakter.
I detta avsnitt framgår att informanterna ger uttryck för flera identitetsmarkörer som visar på
en ökad självinsikt hos pensionärerna. I avsnittet nedan presenteras och analyseras sambandet
mellan identitetsmarkörer och normer.
5.3 Sambandet mellan identitet och normer
Love uttrycker sig ha haft en önskan om att skaffa sig ett nytt liv efter pensionen och hur
förväntningarna på det livet skulle se ut. Intervjupersonen berättar vidare att förväntningarna inte
infriades på grund av att de var orealistiska. Informanten beskriver att förväntningarna har sitt
ursprung i behovet att jämföra sitt eget liv med andras:
Ja, kan det kanske vara att man kikar lite på andra. Inte för att
jag är avundsjuk i min läggning men man kanske inte bygger
en vision som kan infrias.
30
Intervjupersonen uttrycker att det finns en norm att leva sunt men påstår sig inte leva upp till den
normen och säger att ett aktivt liv kan upplevas som ett krav. Vidare berättar intervjupersonen att
denna föreställning kan vara begränsande:
Det kan upplevas som krav, saker som man måste. Man får
inte hamna under det så tvingas göra saker som man inte vill.
Det kan vara begränsande. Du ska leva så, betala skatt osv.
Det är individuellt, vem är jag och hur funkar jag bäst? Alla
funkar ju inte i alla sammanhang. Det är inte så lätt nej. Själv
har jag nog haft svårt att rätta mig in i livet som pensionär.
Jag saknar ju inte arbetslivet men har svårt att ställa om. Men
jag vill ju göra mer saker men orkar inte. Jag anser att det är
rätt att uppmana pensionärer att föra ett aktivt liv men jag har
svårt att hitta formen för det. Men det är klart. Jag ställer
krav på mig själv som jag egentligen inte orkar med. Om jag
var mindre pressad så kanske jag hade orkat mer men då får
jag ju gå till mig själv.
Trots att orken inte finns ställer Love krav på sig själv. Love säger att denna press kräver energi.
Intervjupersonen beskriver en medvetenhet kring att försöka passa in i normen men misslyckas.
Normernas krav begränsar möjligheterna och identitetsutvecklingen hos intervjupersonen precis
som Sörensdotter (2010, 236) menar. Love beskriver hur pensionärer framställs i media:
Man pratar ju mycket om det aktiva pensionärslivet och det
är ju en stor fråga. Vad innebär egentligen att vara aktiv? I
vissa delar kan jag känna att man uppmuntrar folk. Livet tar
ju inte slut för att man blir pensionär.
Normer uppstår av idéer om vad som anses vara normalt och onormalt (Sörensdotter 2010, 136).
Uttalandet kan förstås genom att se åldrande och pension som en stereotyp som Love och de
andra informanterna förhåller sig till. De tillskriver sig själva en position som bygger på
stereotypa bilder. Detta tydliggör varför Love känner sig begränsad av ungdomsidealens krav
som Tornstam (2007, 85) beskriver. Love och Dana berättar om förväntningar på ett hälsosamt
levnadssätt. Love säger: ”Leva sunt ska man göra...Men det kan jag ju inte påstå att jag gör.”
Dana berättar:
Jag äter och dricker det jag har lust med. Tänker inte så
31
mycket på hälsan. Man vet ju inte hur länge man lever brukar
jag säga och då måste man ju ta ut det bästa man kan av det.
Eftersom de inte lever upp till förväntningarna på ett hälsosamt liv gör informanterna motstånd
mot normen vilket kan förstås ur ett queerteoretiskt perspektiv. Intervjupersonerna ifrågasätter
de som är givet med en motståndshandling och utmanar därmed normaliteten.
Kim beskriver svårigheten med att identifiera sig som pensionär: ”Då drog jag mig faktiskt
lite undan för då var det nästan så att jag skämdes för att jag började bli gammal.” Att bli
åsidosatt, inaktiv och bortglömd var det som oroade informanten. Kim berättar:
Det var en skräck att gå i pension för då tänkte man såhär, då
har man gjort sitt och blir satt åt sidan och borta. Det var väl
det värsta med tanken på pensionsåldern.
Kims beskrivning av en pensionär faller utanför normen av att vara ung och aktiv.
Föreställningen av en pensionär kan inte levas upp till och Kim identifierar sig annorlunda vilket
leder till att motstånd blir den enda möjliga utvägen. Brytpunkten har fått Kim att reflektera över
sig själv:
Men jag har löst det med lite småjobb då och då. Hade jag
inte haft det så skulle jag bli tokig... Jo för annars hade jag
suttit här och druckit kaffe och rökat och inte känna att jag
behövs.
Kim och Ellis identifierar sig fortfarande som unga och barnsliga. Ellis umgås hellre med
ungdomar än personer i sin egen ålder medan Kim tänker tillbaka på sin barndom och längtar
efter att utföra samma hyss som en gång i tiden:
Jo det ska jag tala om för dig, så gammal som jag är och när
jag längtar efter vad jag vill göra. Då vill jag gå ut och busa,
släppa ut luft ur cykeldäcken och sätta kokta potatisar i
avgasrören på bilar, spela haschfiol och springa undan.
Intervjupersonen har från flera personer i sin omgivning fått tips på att ta det lugnare, men säger
att ingen ska få bestämma det. Kim befinner sig i en reflexiv process i skapandet av sin identitet i
32
förhållandet till omgivningens tips och råd kring pensionen. Dessa råd kan grunda sig i
föreställningarna om pensionärer som gamla och bräckliga. Kim säger sig inte acceptera
föreställningen om äldre som bortglömda och inaktiva och motarbetar den genom att skaffa sig
sysselsättning och att ha ett barnsligt sinne. Intervjupersonen motsätter sig normen och har ett
kritiskt förhållningssätt till det normala på samma sätt som Ambjörnsson (2010, 6) beskriver i
queerteorin.
Kim säger sig ha upplevt att yngre generationer tycker pensionärer är till besvär, men håller
inte med om den åsikten och syftar till att det är pensionärerna som har byggt upp det här
samhället. Intervjupersonen uttrycker en känsla av att behöva hålla sig undan för att inte vara i
vägen för yngre människor i samhället:
Ja, många gånger när man är ute och handlar så tycker de
att pensionärer ska inte gå och handla. De ska handla mitt
på dagen och inte komma på eftermiddagen när det är
rusning för de har haft hela dagen på sig. De ska hålla sig
undan. Stämmer inte det?
Love och Kim ger i intervjuerna uttryck för vad som anses vara normalt men kan själva inte leva
upp till denna norm och blir därför inte bekräftade. Kim motsätter sig normen och har ett kritiskt
förhållningssätt till det normala, vilket enligt Ambjörnsson (2010, 5) beskrivs som att vara
queer. Kims upplevelser från mataffären kan förstås utifrån ett intersektionalistiskt perspektiv
som Sörensdotter (2010, 137-138) menar är ett sätt att förstå hur variabler i samverkan med
varandra styr maktordningen i samhället. På grund av variablerna ålder och funktionsförmåga
förväntas Kim hålla sig undan för att lämna plats för de produktiva arbetande.
Farah uttrycker inte någon norm att förhålla sig till men lägger fram en lång lista på
aktiviteter att uträtta. Farah säger att det finns ett behov hos pensionärer att vara aktiva och
försöker själv ha en aktiv livsstil. Även om Farah inte säger sig känna av någon norm så
beskriver aktivitetsteorin att ett gott åldrande innebär ett liv fyllt av aktivitet (Tornstam 2007,
120-121), vilket intervjupersonen strävar efter. Människor som lever i normen och uppfyller dess
förväntningar märker oftast inte av normens existens. Detta kan vara en förklaring till varför
Farah inte upplever att det finns någon norm. Informanten uttrycker dock en ängslan över att
pensionärer framställs som människor med lågt värde. Farah berättar:
33
Jag kan störa mig på en grej och det har inte med det här att
göra egentligen. Men det är löpsedlar i tidningen. Det står
ett namn och så står det ålder och så står det yrke på alla
som är under 65 och är du över 65 så står det pensionär. Det
är precis som att man blir nobody när man blir pensionär,
det kan jag tycka.
Intervjupersonerna ger uttryck för att pensionärer ses som mindre värda och att alla pensionärer
lever på samma sätt, som en homogen grupp. Begreppet identitet används ofta för att beskriva
hur vi identifierar varandra och på vilket sätt vi bestämmer en människas tillhörighet utifrån
likheter och skillnader (Hammarén och Johansson 2009, 9).
Bent beskriver att det finns en föreställning om en aktiv pensionär och att det är därför PRO
finns. Intervjupersonen beskriver vad ett gott pensionärsliv innebär:
Det är att man är ute bland folk, att man inte sitter inne i sin
lägenhet och kurar ensamma…Ja, det är därför PRO finns
tror jag så man kan komma ut och få kontakt med folk.
Tornstam (2007, 85) menar att det finns normer som upplevs positiva och för Bent är normen
om att hålla sig aktiv förknippat med något bra. Bent reproducerar medvetet aktivitetsnormen
som Sörensdotter (2010, 136) beskriver.
Ellis säger sig tro att pensionärer upplevs som sura, tråkiga och trötta och identifierar sig inte
med den beskrivningen: ”Jag tror att de tänker att henne kan man inte umgås med för hon är ju
för gammal.” Ellis uttrycker att omgivningen tänker att det inte är roligt att umgås med äldre
men har samtidigt en föreställning om att vara för ung för att vara med i PRO.
Jag vill ju inte vara med i något PRO eller sådär. Jag vill ju
inte vara med i något föreningsliv för pensionärer liksom.
Det känner jag mig för ung för.
Ellis blir styrd av normer som enligt Sörensdotter (2009, 21) påverkar människors identitet och
möjligheter. Detta hjälper oss att förstå varför Ellis tar avstånd från denna förening eftersom
bilden av vem som är med i denna grupp inte överensstämmer med hur intervjupersonen ser på
sig själv.
Dana säger att människor i samhället tycker att pensionärer ofta är i vägen och till besvär.
34
Informanten berättar att detta skapar känslor av ledsamhet och utanförskap. Intervjupersonen
förklarar att det känns som att vara osynlig i andra människors ögon och att självförtroendet
skaver på grund av tvånget att anpassa sig till det moderna samhället:
När jag ska handla och sådär till exempel så har folk så bråttom
och de ser en inte, men det kanske inte är just pensionärer. Men
oss i synnerhet blir lite bortglömda. Ibland när folk har bråttom
och knuffar sig in i tunnelbanan har jag lust att säga: ”Gör du
sådär med mormor också?” men de kanske inte har någon
mormor, så då undviker jag att säga det. Men jag brukar inte
lägga mig i men man syns inte på samma sätt som när man var
yngre.
Dana ger uttryck för en stereotypisering av äldre som enligt Sörensdotter (2009, 137) kan leda
till osynliggörande. På grund av den påtvingade brytpunkten av att bli äldre kan inte Dana leva
upp till de ungdomsideal som Tornstam (2007, 85) menar existerar. I nästa avsnitt ges en
sammanfattning av det gångna kapitlet och svar på uppsatsens frågeställningar som är: Vilka
identitetsmarkörer gör pensionärerna i relation till pensionärslivet och åldrandet? Hur kan
sambandet mellan pensionärernas identitetsskapande och de normer de förhåller sig till förstås?
5.4 Sammanfattande analys
Pensionärernas livserfarenhet har präglat deras identitet. I empirin har det getts uttryck för en
medvetenhet om kroppens åldrande och förändring vilket skapat en vilja att leva i nuet. En ökad
kännedom om kroppens förmåga innebär en påtvingad och självinitierad brytpunkt som
påverkar pensionärernas möjligheter vilket i sin tur skapar deras identitet. Detta är en brytpunkt
som gradvis uppstår då åldrandet inte sker över en dag. Denna brytpunkt kan vara en anledning
till att pensionärerna säger sig ha behov av en lugnare livsstil. De aktiviteter som pensionärerna
ägnar sig åt bidrar till att konstruera deras identitet. Undersökningen visar att ett aktivt liv i vissa
fall inte går att leva upp till vilket återigen beror på kroppens försämrade funktion och leder till
ett minskat självförtroende. Pensionärernas identitet är reflexiv och utifrån empirin är det synligt
att ett ungdomsideal existerar. Studien visar också identitetsmarkörer i form av en ökad
35
självsäkerhet präglad av individens tidigare erfarenheter. Efter pensioneringen beskrivs en
förståelse över rollförluster. De uttrycker en insikt att ha identifierat sig med sitt yrke. I studien
syns reflexiva processer när informanterna berättar om behovet av inhämtning av
samhällsinformation. Detta har lett till att de identifierar sig som klokare och mer delaktiga
individer.
Studien visar att det finns normer om äldre som pensionärerna förhåller sig till. De lever
antingen upp till föreställningarna eller tar avstånd från dem. Utifrån uttalanden i empirin syns
det att normer bekräftas och reproduceras medvetet och omedvetet. Studien visar också att
normer begränsar individen. Undersökningen synliggör en omedvetenhet kring normers existens
och detta kan bero på att de som lever upp till normer oftast inte märker av dem. Pensionärerna
ger uttryck för egna föreställningar kring vad de vill identifiera sig med för grupp. De
identifierar och dis-identifierar sig med en stereotyp pensionär. Intervjuerna visar svar som
beskriver samhällets bild av en pensionär som osynlig, i vägen och besvärlig. Ur ett
intersektionalistiskt perspektiv visar empirin att en pensionär som är gammal med nedsatt
funktionsförmåga inte har samma förutsättningar som den som endast är äldre. Den visar även
att pensionärerna säger sig uppleva en lägre maktposition i samhället.
36
6. Diskussion
I detta kapitel presenteras en diskussion kring uppsatsens resultat följt av metoddiskussion och
teoridiskussion. I slutet av kapitlet ges förslag på fortsatt forskning inom området. Syftet med
denna studie är att analysera vilka identitetsmarkörer pensionärerna ger uttryck för och hur dessa
markörer kan förstås i relation till normer om åldrande. Denna undersökning ämnar ge en ökad
förståelse för pensionärers situation i dagens samhälle och belysa ett ämne som det behövs en
fördjupad diskussion kring. Studiens frågeställningar är följande:
•
Vilka identitetsmarkörer gör pensionärerna i relation till pensionärslivet och åldrandet?
•
Hur kan sambandet mellan pensionärernas identitetsskapande och de normer de förhåller
sig till förstås?
6.1 Resultatdiskussion
Resultatet visar att åldrande och pensionering står för flera identitetsmarkörer hos pensionärerna.
De ser sig själva som lugnare och har inte samma behov som när de var yngre. De har en ökad
kropps- och självkännedom och uttrycker att de har blivit klokare och mer trygga i sig själva.
Den personliga utvecklingen har avstannat säger vissa. Altruism är en tydlig identitetsmarkör
hos pensionärerna. I undersökningen har det kommit fram att informanterna kan se normer som
de förhåller sig till på olika sätt. De gör motstånd mot normer och de reproducerar normer
medvetet och omedvetet. De här normerna påverkar deras sätt att se på sig själva. Pensionärerna
uttrycker att det finns föreställningar om pensionärer. Det är inte bara utomstående som har
föreställningar om äldre. Det kom fram uttryck i intervjuerna som visade att pensionärerna själva
lägger in värderingar i orden ”gammal” och ”pensionär”. Normer påverkar pensionärernas egna
värderingar. Pensionärerna i denna studie identifierar sig eller dis-identifierar sig med dessa
värderingar och föreställningar.
37
Åldern på informanterna i urvalet kan ha påverkat resultatet då en informant är 64 år och nyligen
pensionerad medan den äldsta är 84 år och pensionerad sedan 19 år tillbaka. Den äldsta
informanten har inte lika färskt minne om pensioneringen som den yngsta. Samtidigt är den
yngre informanten mitt i brytpunkten vid pensioneringen och har inte på samma sätt hunnit
reflektera kring övergången. Den yngsta och den äldsta intervjupersonen befinner sig i två olika
skeden i livet även fast de båda är pensionärer. Resultatet visar ett samband mellan
pensionärernas fysiska åldrande och deras identitetsmarkörer. Detta förtydligar komplexiteten
mellan informanternas ålder och deras identitetsmarkörer.
I intervjuerna framkommer det att informanterna ställs inför en påtvingad brytpunkt då
kroppens funktioner gradvis förändras. Därför är inte åldrandets brytpunkt lika skarp som
brytpunkten vid pensionsålder. Brytpunkter gör att de på olika sätt tvingas förhålla sig till deras
egna fysiska kropp. Brytpunkterna har flera effekter som inte endast handlar om pensionärernas
identitetsskapande utan också samhällssynen på pensionärer och äldre. Föreställningar skapas
kring åldrandets brytpunkt eftersom pensionärerna säger sig ha svårt att leva upp till samhällets
ungdomsideal. De normer som lyfts upp i undersökningen grundar sig i detta ideal.
Pensionärerna gör motstånd mot detta dels i deras egen självbild endast genom att inte vara unga
och dels för att de dis-identifierar sig med ungdomsidealet. Deras handlingar står också för ett
motstånd mot normen. Berättelserna som handlar om att känna sig i vägen för allmänheten
upplevs inte rättvist och därför agerar pensionärerna med motstånd. Normer för hur äldre och
pensionärer ska vara är starka. Undersökningen visar att ett aktivt liv är en vanlig föreställning
om och bland äldre. Det visade sig att denna norm kan vara begränsande men också frigörande.
Alla teorier om ett gott åldrande skapar och producerar föreställningar och normer som
pensionärer förväntas upprätthålla.
Gerotranscendensteorin som Tornstam (2007) utvecklat ger ett annat perspektiv på
pensionärernas berättelse. Trots att undersökningen visat att pensionärerna berättar om
existerande normer och att dessa kan påverka identiteten så verkar informanterna tillfreds med
sig själva och sin tillvaro. Detta förstärker forskningen om att pensioneringen är kopplad till
positiva effekter (Drentea, 2002) är möjligen en utveckling mot gerotranscendens. Resultatet
visade att en del av informanterna identifierade sig med en aktiv livsstil genom vilket en slutsats
kan dras att ingen teori om åldrande är universell.
38
Något annat märkbart är hur central yrkesidentiteten har varit i pensionärernas liv. Detta var
förväntat då Nyqvist et al. (2013) och Oliffe (2013) har kommit fram till ett liknande resultat.
Behovet av vägledningsstöd i denna övergång behöver inte upplevas som nödvändig för
individen men eftersom att yrkesidentiteten har haft en viktig funktion kan det vara bra med en
avstämning innan arbetet lämnas. För vissa går yrkesidentiteten förlorad vid pensioneringen
medan andra behåller sin identitet eller kompletterar den med ytterligare identitetsmarkörer. Det
behöver inte endast handla om vägledning mot pension utan också vägledning gällande det
påtvingade åldrandet. Undersökningen visar att det sker en identitetsutveckling vid pensionering
och åldrande. Med den vetskapen kan vägledare stödja denna målgrupp i att se sin utveckling
och hantera de brytpunkter de står inför. Med kunskap från den här undersökningen kan
vägledare se normers begränsade effekter och hur detta påverkar individer i deras
åldrandeprocess. Genom att se sin utveckling kan det vara lättare att hantera brytpunkter.
Undersökningen visar inte om pensionärerna är i behov av något stöd i åldrandeprocessen men
Robinson et al. (2011) beskriver att vägledning vid pensionsövergången har positiva effekter.
Den visar också att vägledning har störst nytta för de som har en positiv inställning till
pensionen. Om individen har positiva förväntningar inför kommande brytpunkter blir det lättare
att hantera (Jonsson, 2011). Därför kan vägledning hjälpa individen att skapa positiva
förväntningar. Som nämns i inledningen har karriärteorier fokus på aktivitet. Med resultatet från
denna undersökning dras en slutsats om att dessa teorier behöver utvecklas för att vara
applicerbara på flera målgrupper. Resultatet visar att det finns mer än aktivitet som är viktigt för
pensionärerna. Exempelvis att känna sin kropp och sina förmågor, att strukturera upp vardagen,
planera för framtiden och reflektera över det gångna livet.
6.2 Metoddiskussion
Eftersom denna undersökning är kvalitativ har generaliserbara slutsatser ej kunnat dras vilket
kan ses som en nackdel. Genom kvalitativ metod har resultatet visat en djupare förståelse för
enskilda individer och de föreställningar och normer som existerar. Att kombinera kvalitativ och
kvantitativ metod i en så kallad metodtriangulering hade kunnat ge undersökningen tyngd i form
av representativ överblick och möjlighet att göra generaliserande slutsatser. Med
39
metodtriangulering hade intervjupersonernas åsikter såväl som attityder kring ett gott åldrande
kunnat undersökas och på så vis gett en djupare förståelse för det undersökta ämnet.
Normer är kulturellt betingade vilket innebär att denna undersökning är svår att applicera på
pensionärer från andra kontexter. Undersökningen har sin grund i teorier om åldrande som är
utformade
efter
förhållanden
i
västvärlden,
vilket
försvårar
för
undersökningens
upprepningsbarhet ur ett internationellt perspektiv. Undersökningen hade med stor sannolikhet
fått ett annat resultat med informanter från en annan kulturell kontext. Detta innebär att resultatet
från denna studie blir svår att använda i ett internationellt sammanhang.
Intervjupersonerna valdes ut med bekvämlighetsurval och snöbollsurval vilket kan ha
påverkat resultatet då alla intervjuade hade någon slags koppling till författarna. Kopplingen kan
ha påverkat pensionärernas förmåga att tala öppet i intervjuerna.
6.3 Teoridiskussion
De socialgerontologiska teorierna som haft grunden i denna undersökning har präglat hur frågor
ställts i intervjuerna. De teoretiska begrepp som använts som analysredskap har påverkat hur
empirin tolkats vilket betyder att resultatet hade förståtts på ett annat sätt om andra
analysredskap valts. De socialgerontologiska teorierna har varit betydelsefulla för att förstå olika
föreställningar kring vad ett gott åldrande innebär. De öppnade dock inte upp för mycket
tolkning, vilket är anledningen till att empirin analyserats med andra teoretiska begrepp. Om
intervjuguiden istället hade utformats efter de teoretiska begreppen så hade pensionärerna ställts
andra frågor vilket hade kunnat ge andra svar.
6.4 Förslag på fortsatt forskning
Hur normer påverkar äldre människors identitetsskapande är ett relativt obeforskat område. I
denna undersökning har variabler som kön, socialklass och etnicitet ej jämförts. Att jämföra
äldre människors identitetsskapande utifrån dessa variabler hade varit ett intressant område för
40
fortsatt forskning. Det hade även varit intressant att undersöka blivande pensionärers
förväntningar på pensioneringen och se om det finns en föreställning kring vad ett gott åldrande
innebär.
41
7. Referenslista
Alvehus, J. 2013. Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbook. Stockholm: Liber.
Ambjörnsson, F. 2010. Vad är queer? Natur och kultur, Stockholm. E-bok
Arbetsförmedlingen, 2010. Generationsväxligen 2010-2025. 1,6 miljoner pensionsavgångar brist på arbetskraft i många kommuner. http://www.arbetsformedlingen.se/Omoss/Pressrum/Pressmeddelanden/Pressmeddelandeartiklar/Riket/2010-11-03-16-miljonerpensionsavgangar---brist-pa-arbetskraft-i-manga-kommuner-.html#.VQKvS2SG9RU
(Hämtad: 2015-03-13)
Arbetsgivarverket. 2002. Rätten att arbeta upp till 67 års ålder.
http://www.arbetsgivarverket.se/publicerat/agv_informerar/agvinfo2002/20021105_ratten_att
_arbeta_till_67.pdf (Hämtad 2015-05-08)
Boolsen, M. 2007. Kvalitativa Analyser – forskningsprocess, människa, samhälle. Malmö:
Gleerups utbildning.
Boolsen, M. 2008. Kvalitativa Analyser – forskningsprocess, människa, samhälle. Malmö:
Gleerups utbildning.
Bromseth, J. 2010. Förändringsstrategier och problemförståelser: från utbildning om den Andra
till queerpedagogik. I Bromseth, J. & Darj, F. (red.) Normkritisk pedagogik: makt, lärande
och strategier för förändring. 27-54; Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet,
Uppsala.
Drentea, P. 2002. Retirement and Mental Health. Journal of aging and health, vol. 14, no. 2, pp.
167-194.
Giddens, A. 1999. Modernitet och självidentitet: självet och samhället i den senmoderna epoken.
Daidalos, Göteborg.
Giddens, A. 2014. Sociologi. Studentlitteratur, Lund.
Hammarén, N., Johansson T. 2009. Identitet. Liber, Stockholm.
Holm, U. 2006. Att gå i pension är ingen barnlek. Prisma, Stockholm.
Hodkinson, P., Sparkes A. 1997. Careership: a sociological theory of career decision making.
British Journal of Sociology of Education, vol. 18, no. 1, pp. 29-44.
42
Jonsson, H. 2011. The first steps into the third age: the retirement process from a Swedish
perspective. Occupational Therapy International, vol. 18, no. 1, pp. 32-38.
Larsen, A.K. 2009. Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Gleerup,
Malmö.
Nyqvist, F., Forsman, A.K. & Cattan, M. 2013. A comparison of older workers’ and retired
older people’s social capital and sense of mastery. Scandinavian Journal of Public Health,
vol. 41, no. 8, pp. 792-798.
Oliffe, J.L., Rasmussen, B., Bottorff, J.L., Kelly, M.T., Galdas, P.M., Phinney, A. &
Ogrodniczuk, J.S. 2013. Masculinities, Work, and Retirement Among Older Men Who
Experience Depression. Qualitative health research, vol. 23, no. 12, pp. 1626-1637.
Patel, R. 2003. Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en
undersökning. Studentlitteratur, Lund.
Pensionsmyndigheten, 2014. Korta pensionsfakta.
http://secure.pensionsmyndigheten.se/KortaPensionsfakta.html (Hämtad: 2015-03-13)
Robinson, O., Corney, R. & Demetre, J. 2011. The variable experiences of becoming retired and
seeking retirement guidance: a qualitative thematic analysis. British Journal of Guidance &
Counselling, vol. 39, no. 3, pp. 239-258.
SCB Statistiska centralbyrån, 2014. Mäns medellivslängd för första gången över 80 år.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Mans-medellivslangd-for-forsta-gangen-over80-ar/ (Hämtad: 2015-03-13)
Super, Donald E., Savickas, Mark L., och Super, Charles M. 1996. The life-Span, Lifespace
Approach to Careers. I Brown Duane, Brooks Linda & Associates. Career – Choice &
Development. 121-178. 3. uppl. San Francisco: Jossey-Bass Inc., Publishers.
Sörensdotter, R. 2010. En störande, obekväm och utmanande pedagogik. Om queerteoriernas
relevans för en normbrytande undervisning. I Bromseth, J. & Darj, F. (red.) Normkritisk
pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring. 135-154. Centrum för
genusvetenskap, Uppsala universitet, Uppsala.
Sörensdotter, R. 2009. Omsorgsarbete i omvandling: genus, klass och etnicitet inom
hemtjänsten. Makadam.
Tornstam, L. 2007. Åldrandets socialpsykologi. Norstedt, Stockholm.
Tornstam, L. 2011. Åldrandets socialpsykologi. Norstedt, Stockholm.
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
43
forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2015-04-19)
44
Bilaga – intervjuguide
•
Ålder
•
Yrke
•
Pensionsålder
Brytpunkten
1. Vad var anledningen till att du gick i pension?
2. Vad hade du för förväntningar på pensionärslivet?
3. Var tror du att du fick dessa förväntningar ifrån?
Pensionen
1. Vad innebär pensionen för dig idag?
2. Vad är viktigt för att du ska trivas som pensionär?
3. Genom vad finner du njutning och gjädje?
Den inre anpassningen till pensionering
1. Hur skulle du beskriva dig själv som pensionär?
2. Hur ser du på dig själv idag i jämförelse med när du arbetade?(ex. roller)
3. Hur vill du att ditt liv ska se ut om fem år?
4. Vilken personlig utveckling har skett sen du gick i pension?
Reaktioner från omgivningen
1. Hur upplever du omgivningens syn på hur en pensionär bör leva?
2. Vad har du fått för tips för att leva ett gott pensionärsliv?
3. På vilket sätt upplever du att omgivningens syn på pensionärer påverkar dig?
4. Upplever du att samhällets syn är begränsande eller frigörande?
45