Rapport fysisk planering i förhållande till
www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Karlsson Malin Kronmar April 2015 Granskning av fysisk planering i förhållande till kommunfullmäktiges övergripande vision och mål Borgholms kommun Granskning av fysisk planering Borgholms kommun Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte ..................................................................... 1 1.1. Revisionsfråga ................................................................................................ 1 1.2. Revisionskriterier ........................................................................................... 1 1.3. Revisionsmetod .............................................................................................. 1 1.4. Dokumentation...............................................................................................2 2. Iakttagelser.................................................................................3 2.1. Organisation ...................................................................................................3 2.1.1. Översiktsplanering .........................................................................................................3 2.1.2. Detaljplanering...............................................................................................................4 2.2. Verksamhetsmålen i vision 2020 ...................................................................5 2.2.1. Befolkningsutveckling....................................................................................................7 2.2.2. Företagsklimat................................................................................................................7 2.2.3. Kostnader ska vara i samma nivå som i jämförbara kommuner.................................9 2.2.4. Miljö- och klimatarbete................................................................................................ 11 2.2.5. Skapa förutsättningar för åretruntboende.................................................................. 11 3. Revisionell bedömning.............................................................. 13 September 2014 Borgholms kommun PwC Granskning av fysisk planering Borgholms kommun 1. Bakgrund och syfte Kommunfullmäktige i Borgholms kommun antog i december år 2012 (KF 2012-1217 § 206) en vision som kallas vision 2020. Visionen och verksamhetsmålen ska revideras i början av varje mandatperiod. Den övergripande visionen lyder ”Borgholms kommun har en attraktiv, företagsam och långsiktig hållbar utveckling där kreativitet, natur- och kulturvärden beaktas”. Till denna vision beslutade samtidigt kommunfullmäktige om övergripande verksamhetsmål. Granskningsuppdraget skall kontrollera hur kommunstyrelsens (vad gäller översiktlig fysisk planering) och samhällsbyggnadsnämndens (övrig fysisk planering) arbete med den fysiska är förenlig med vision 2020. 1.1. Revisionsfråga Är kommunstyrelsens och samhällsbyggnadsnämndens process avseende den fysiska planeringen ändamålsenlig och effektiv? 1.2. Revisionskriterier Granskningen avgränsas till följande kontrollfrågor: På vilket sätt styrs och leds arbetet med fysisk planering? Vilken samverkan finns mellan kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden? Vilka nedbrutna mål och handlingsplaner för arbetet med fysisk planering finns fastlagda? Hur följs dessa upp, och vilken rapportering erhåller kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden av dessa? Vilken analys finns av ekonomiska och redovisningsmässiga konsekvenser av översiktsplan och fysisk planering vad gäller åtgärder i förhållande till VISION 2020? Hur engageras och informeras allmänheten om utvecklingen av fysisk planering i förhållande till vision 2020? 1.3. Revisionsmetod Granskning av väsentlig dokumentation samt intervjuer med kommunchef, förvaltningschef, verksamhetsföreträdarer för fysisk planering. April 2015 Borgholms kommun PwC 1 av 15 Granskning av fysisk planering Borgholms kommun 1.4. Dokumentation Vi har gått igenom bl.a. följande dokumentation: Borgholms kommuns årsredovisning 2013 Borgholms kommuns vision 2020, Antagen KF 2012-12-17 § 206 Reglemente för kommunstyrelsen, antaget KF 040614 § 45 Reglemente för miljö- och byggnadsnämnden, antaget KF 040614 § 47 Befolkningsstatistik, SCB Bostadsstatistik, SCB Kommunfakta Borgholm 2013, SCB Ranking företagsklimat, Svenskt Näringsliv Energibalans 2008 Borgholm, Energikontor Sydost Översiktsplan för Borgholm, antaget KF 2002-10-21, § 52 Svenskt Näringslivs ranking 2014 Svenskt Näringslivs skrift Företagsamhet 2014 Kalmar län Verksamhetsplan 2015 Samhällsbyggnadsförvaltningen Värdegrund, Samhällsbyggnadsnämnden Balanserat styrkort, Samhällsbyggnadsförvaltningen 2015 Servicemål, Samhällsbyggnadsnämnden Korta projektbeskrivningar till verksamhetsmål, Samhällsbyggnadsnämnden Kallelse ärendelista April 2015 Borgholms kommun PwC 2 av 15 Granskning av fysisk planering Borgholms kommun 2. Iakttagelser 2.1. Organisation Samhällsbyggnadsförvaltningen leds av förvaltningschefen (samhällsbyggnadschefen). Förvaltningen har en administrativ del under förvaltningschefen som är indelad i byggavdelningen, planavdelningen och miljöavdelningen. Planavdelningen har sex medarbetare varav en stadsarkitekt och fyra planarkitekter. Till förvaltningen hör även organisatoriskt ett servicecenter, men det har utvecklats till att svara för service för flera av kommunens verksamheter. 2.1.1. Översiktsplanering Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (2010:900) ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen ska ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön förväntas utvecklas och bevaras. Den ska också redovisa allmänna intressen och miljö- och riskfaktorer som finns m.m. Den är inte bindande utan ska fungera som beslutsunderlag och vara rådgivande för framtida beslut. Översiktsplanen är antagen av kommunfullmäktige 2002-10-21, § 52. Översiktsplanen ska hållas aktuell och minst en gång under varje mandatperiod ska kommunfullmäktige ta ställning till översiktsplanens aktualitet, vilket gjordes senast år 2014 enligt samhällsbyggnadschefen. Allmänheten ska erbjudas delaktighet vid tillkomsten av översiktsplanen. Det sker huvudsakligen genom samråd för att förbättra beslutsunderlaget och ge möjlighet till insyn och påverkan. Planens innehåll och konsekvenser ska redovisas så att det är lätt att förstå. När översiktsplanen togs fram år 2002 fick flera ställningstaganden skjutas upp för att senare fastläggas i fördjupade översiktsplaner för olika kommundelar. Enligt intervjuerna har arbetet med att ta fram dessa fördjupade översiktsplaner dröjt då det inte funnits tillräckliga resurser för att genomföra dem. Vidare framkommer det i intervjuerna att det behövs en översyn för huruvida ökade budgetmedel behövs för fysisk planering. Denna uppfattning framkommer även i samhällsbyggnadsnämndens beslut om budget för år 2015 (SBN 2015-02-16 § 36). Där anges att budgetmedel behövs för att snabbare klara uppdragen för fysisk planering och att ”översiktsplaneringen, som är kommunstyrelsens ansvarsområde beräknas ge underskott på 373 tkr”. Vid samma sammanträde behandlades bokslut för år 2014 (SBN 2015-0226 § 35). Ur protokollet framgår att årets resultat för samhällsbyggnadsnämnden totalt uppgår till minus 400 tkr mnkr inklusive projekten. Samhällsbyggnadsnämnden anger som motivering till underskottet att projektet Ekerum belastar resultatet negativt med 600 tkr och att detta och övriga planuppdrag genomförs på uppdrag av kommunstyrelsen och borde därmed inte belasta nämndens resultat. April 2015 Borgholms kommun PwC 3 av 15 Granskning av fysisk planering Borgholms kommun Det finns nu fem stycken fördjupade översiktsplaner framtagna, vilket i sin tur ger bättre förutsättningar för att hantera arbetet med detaljplanering. De interna processerna med framtagande av fördjupade översiktsplaner kan förbättras vad gäller samordningen mellan de olika interna verksamheterna före samråd. Exempelvis fick kommunstyrelsen lämna yttrande i rollen som markägare i samrådet för den fördjupade översiktsplanen för Borgholm – Köpingsvik. Med en förbättrad planprocess kan förberedelserna mellan de interna verksamheterna förbättras innan formella samråd sker. Samhällsbyggnadschefen anser att det är fel då kommunstyrelsen har godkänt att materialet lämnats ut för samråd. Till de fördjupade översiktsplanerna finns miljökonsekvensbeskrivningar som är ett beslutsunderlag för att vägleda beslutsfattarna inför antagandet. Miljökonsekvensbeskrivningen är inte tvingande utan beslutsfattarna kan välja bort det miljömässigt bästa alternativet och istället prioritera ekonomi, sysselsättning eller något annat, om det finns tillräckliga skäl som då ska redovisas. Ansvaret för översiktsplanering ligger under kommunstyrelsen medan samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för detaljplanering. Det tekniska genomförandet ligger på Borgholm Energi AB som har kommunens tekniska verksamheter inom sin organisation. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar mot såväl kommunstyrelsen som samhällsbyggnadsnämnden med fysisk planering. Det förs en diskussion om ansvaret för översiktsplaneringen om den ska ligga på samhällsbyggnadsnämnden eller kommunstyrelsen. Ur intervjuer framgår att det finns organisatoriska oklarheter och olika synsätt vad gäller sättet att arbeta med samhällsbyggnadsprocessen. Tidigare har det funnits en plangrupp som utgjordes av ett flertal tjänstemän och förtroendevalda som behandlade planering av planprojekt. Denna grupp ersattes senare av möten mellan kommunstyrelsens arbetsutskott och samhällsbyggnadsnämndens presidium. Dessa möten fungerade bra under ett år men upphörde sedan. Samhällsbyggnadschefen uppger att han föreslagit förändringar i reglementet som medger att det blir samhällsbyggnadsnämnden som ansvarar för planarbetet enligt plan- och bygglagen, då nuvarande reglemente innebär att kommunstyrelsen är ”facknämnd” för översiktplanering och att det inte fungerar bra. Ur samhällsbyggnadschefens förslag (dnr 2015-241) anges att ”ett område som kan förbättras är samverkan mellan nämnd och styrelse gällande planläggning. Nu gäller att ks/ksau ska bjuda in nämndens au till dialog kring detta. Vi föreslår att ändra på detta och istället lägga ansvaret på nämndens för denna samverkan och dialog”. 2.1.2. Detaljplanering Plan- och bygglagen reglerar detaljplanering. Detaljplaner omfattar ofta ett mindre område t ex ett kvarter eller några fastigheter. Vid utbyggnad av nya områden eller vid ändrad markanvändning i befintliga områden upprättas en detaljplan som anger vad marken ska användas till, hur mycket som får bebyggas. I detaljplanen anges också byggnadshöjder och placering och vanligtvis även utformningen av bebyggelse, gator och allmän plats. April 2015 Borgholms kommun PwC 4 av 15 Granskning av fysisk planering Borgholms kommun Till skillnad mot översiktsplanen är detaljplaner juridiskt bindande dokument. En detaljplan kan ge en fastighetsägare en garanterad byggrätt. Det är alltid kommunen som avgör om en detaljplan ska upprättas. Det kan dock vara andra som initierar att arbetet med en detaljplan påbörjas. Det kan vara en markägare eller en exploatör som ansöker om att en detaljplan ska upprättas, men även kommunen själv genom t.ex. ett politiskt initiativ. Reglemente för samhällsbyggnadsnämnden är under omarbetning enligt uppgifter på kommunens hemsida. Det reglemente som finns och som hänvisas till är ett reglemente för bygg- och miljönämnden som är antaget av kommunfullmäktige 2004-06-14 § 47. Reglementet anger att miljö- och byggnadsnämnden fullgör kommunens och kommunfullmäktiges uppgifter enligt 5, 8-10 kap PBL, ur vilket bl.a. framgår att det är samhällsbyggnadsnämnden som avgör om detaljplan ska upprättas. Planprocessen ger berörda möjlighet till insyn och påverkan genom bl.a. utställning och samråd. Den 1 januari 2015 trädde flera ändringar i plan- och bygglagen och i plan- och byggförordningen i kraft. Ändringarna i plan- och bygglagen innebär bland annat att det nuvarande enkla förfarandet för framtagande av detaljplaner blir standard, medan ett utökat förfarande ska tillämpas i vissa fall. Ett ännu enklare förfarande införs för att upphäva detaljplaner och förlänga tiden för genomförande. Bestämmelser om vad som får regleras i ett så kallat exploateringsavtal införs och vissa förfaranderegler införs i syfte att öka transparensen kring genomförandet av detaljplaner. De så kallade exploatörsbestämmelserna tas bort. Ändringen innebär större möjligheter att ge bygglov för åtgärder som gör att man avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser. Den här lagändringen innebär även en reglering av kommunens utrymme att ställa egna krav på tekniska egenskaper för byggnadsverk. 2.2. Verksamhetsmålen i vision 2020 Verksamheten för fysisk planering är på flera sätt en av kommunstyrelsens viktigaste verktyg för förutsättningarna att nå målen i vision 2020. I den övergripande visionen för Borgholms kommun anges att kommunen år 2020 har en attraktiv, företagsam och långsiktig hållbar utveckling där kreativitet, natur- och kulturvärden beaktas. De övergripande verksamhetsmål som anges för kommunen i vision 2020 är: Borgholms kommun ska till år 2020 ha ökat till minst 11 000 invånare Borgholms kommuns företagsklimat ska år 2015 vara bäst i länet och bland de 100 bästa i landet enligt Svenskt Näringsliv. År 2013 ska mer av den kommunala verksamheten vara möjlig att driva som företag i personalkooperativ eller andra företagsformer, för invånarna ska detta leda till ökad valfrihet. April 2015 Borgholms kommun PwC 5 av 15 Granskning av fysisk planering Borgholms kommun Verksamheterna i Borgholms kommun ska bedrivas med utgångspunkt i samma kostnad som i jämförelsebara kommuner samt i enlighet med de politiskt prioriterade målen. Borgholms kommun ska vara ledande i Kalmar län i miljö- och klimatarbetet och aktiv i samarbetet med övriga kommuner för fossilbränslefri region år 2030. Energianvändningen ska minska med 15 % från år 2012 till år 2015 och med 20 % till år 2020. Borgholms kommun ska vara en kommun som präglas av kundfokus, demokrati, öppenhet, och god service i alla verksamheter Borgholms kommun ska vara en kommun där pojkar och flickor, kvinnor och män oavsett kön, ålder och etnisk bakgrund har lika rättigheter och möjligheter. Sjukfrånvaron bland kommunens medarbetare ska vara under 4,5 % genom ett hälsofrämjande arbete samt genom ökad delaktighet och inflytande bland medarbetare i verksamheterna. Borgholms kommun ska skapa förutsättningar för bostäder till åretruntboende. Särskilt ska ungas behov uppmärksammas. Visionen och verksamhetsmålen ska revideras i början av varje mandatperiod. Borgholms kommun arbetar med balanserade styrkort för alla verksamheter. För samhällsbyggnadsnämndens verksamhet finns ett balanserat styrkort för år 2015 som utgår från vision 2010 (se figur 1). Figur 1. Balanserat styrkort, samhällsbyggnadsnämnden Målen i vision 2020 har delats in i fyra huvudkategorier där målen från vision 2020 beskrivs, samhällsbyggnadsnämndens mål, vilka aktiviteter som planeras och vilka nyckeltal som ska redovisas för uppföljning. April 2015 Borgholms kommun PwC 6 av 15 Granskning av fysisk planering Borgholms kommun I ärendelista till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde 2015-02-26 anges att verksamhetsplan för 2015 är med för förslag till beslut. I verksamhetsplanen, som vid granskningstillfället inte är beslutad återfinns, under avsnittet mål och aktiviteter, nyckeltalen från det balanserade styrkortet som mål för verksamheten. 2.2.1. Befolkningsutveckling Kommunfullmäktiges övergripande verksamhetsmål för befolkningsutveckling är att kommunen år 2020 ska ha 11 000 invånare. I figur 2 redovisas befolkningsutvecklingen sedan år 2002 och den utveckling som krävs för att kommunens vision 2020 ska uppnås. Figur 2. Befolkningsutveckling 2002-2014 samt utveckling enligt vision 2020 Grafiskt framgår det att visionen innebär att invånarantalet år 2020 är tillbaka på den nivå som rådde år 2006. Invånarantalet år 2014 uppgick den 31 december till 10 681 personer, vilket var en ökning från den 31 december år 2013 med 62 personer. För att målet ska uppnås krävs en genomsnittlig årlig ökning med 53 personer från år 2015 till år 2020. Flera av verksamhetsmålen i vision 2020 handlar om områden som kommunen ska förbättras inom 2.2.2. Företagsklimat År 2015 ska kommunens företagsklimat vara bland de 100 bästa i landet och det bästa i länet enligt den ranking som organisationen Svenskt Näringsliv genomför årligen. Vid den redovisning som gjordes av totalrankingen för år 2014 hade placeringen förbättrats med 25 platser från 277 år 2013 till plats 252. För att verksamhetsmålet ska uppnås under år 2015 krävs att rankingen förbättras med 152 platser vad gäller att vara bland de 100 bästa i landet och med 198 platser för att vara bäst i länet om Mönsterås kommun behåller sin placering från år 2014. April 2015 Borgholms kommun PwC 7 av 15 Granskning av fysisk planering Borgholms kommun Figur 3. Företagsranking år 2011 - 2014. Källa Svenskt Näringsliv Som kontrast till rankingen redovisar Svenskt Näringsliv en skrift, Företagsamheten 2014 i Kalmar län. Där framgår det att Borgholms kommun har Kalmar läns mest företagsamma befolkning. Av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar hela 21,1 procent för ett företag. Endast fyra kommuner i hela landet kan uppvisa en högre företagsamhet. Borgholm har även länets största andel av unga företagsamma personer. Av de som ännu inte fyllt 35 år ansvarar 6,7 procent för ett företag. När det gäller kvinnors företagsamhet uppvisar samma kommun länets klart högsta deltagande. Av alla kvinnor i arbetsför ålder är hela 12,2 procent företagsamma. Enligt samma rapport är företagsamhetens tillväxt i Kalmar län den lägsta i landet, endast 0.1 %. Samhällsbyggnadschefen anser att förvaltningen arbetat mycket med medborgardialogen för att förbättra servicen till företagarna. Bland annat har förvaltningen skapat ett servicecenter som numera svarar för service mot hela kommunen. Personalen vid servicecentret är certifierade som företagslotsar, enligt samhällsbyggnadschefen. Vid interna undersökningar kom förvaltningen fram till att merparten av de frågor (cirka 80 %) som gällde planer och bygglov var av sådan typ att de kunde besvaras av personal i servicecentret istället för av handläggarna. Det har skapat större tillgänglighet att nå handläggare för sådana ärenden där deras kompetenser och ansvarsområden är nödvändiga. Hanteringen av bygglov har också förbättrats enligt samhällsbyggnadschefen. Borgholm var först av kommunerna i Kalmar län att införa ett så kallat servicelöfte, vilket innebar att enkla bygglov skulle handläggas inom fyra veckor. Plan- och bygglagen ställer krav på att en komplett bygglovansökan ska handläggas inom maximalt 10 veckor, men det finns möjlighet för nämnden att begära förlängd tid upp till ytterligare 10 veckor i särkskilda fall. Samhällsbyggnadschefen uppger att de klarar cirka 80 % av alla ärenden inom 10 veckor och nästan alla övriga inom den utökade April 2015 Borgholms kommun PwC 8 av 15 Granskning av fysisk planering Borgholms kommun tiden. För några ärenden tar det längre tid, men det är mer komplexa ärenden där även den sökande har förväntningar på längre tider. Detaljplaner har tagits fram i Löttorp med stora ytor för etablering av verksamheter. Arbete pågår för att göra mark tillgänglig i innerhamnen genom att flytta två befintliga verksamheter. Förhandlingarna om detta hanteras i nuläget av kommunledningsförvaltningen innan planarbete kan påbörjas. Samhällsbyggnadschefen tror att de olika åtgärder som genomförts från samhällsbyggnadsnämnden innebär att det kommer att bli bättre värden för rankingen från Svenskt Näringsliv, men påpekar särskilt att det är många andra faktorer som resultatet beror på. Ett system som kallas Cockpit håller på att implementeras för alla kommunala verksamheter, enligt kommunchefen. Systemet innebär bl.a. att de ska kunna kommunicera mål och resultat direkt till medborgarna. På kommunens hemsida kommer kommuninvånarna på ett tydligt sätt hitta och jämföra information om t ex skolor, enheter inom vård och omsorg, olika förvaltningar eller liknande. 2.2.3. Kostnader ska vara i samma nivå som i jämförbara kommuner Det finns ingen tillgänglig statistik som jämför kostnader enbart för den fysiska planeringen mellan olika kommuner. Det skulle inte heller bli en rättvisande jämförelser då det är många olika faktorer som påverkar kostnaden, t.ex. geografiska förutsättningar, markförhållanden och ambitionsnivåer. För Borgholms kommun är dessutom förhållandet mellan antalet invånare som är skrivna i kommunen väsentligt annorlunda mot det faktiska antalet invånare som bor i kommunen som fritidsboende. En jämförelse som visar bruttokostnaden år 20131 för fysisk och teknisk planering samt bostadsförbättring, dividerat med antalet invånare den 31 december kan ge en viss vägledning av kostnadsförhållandet mellan kommunerna inom Kalmar län. Nedanstående diagram avser fysisk planering, bygglovverksamhet, teknisk verksamhet och markförsörjning. Källa: SCB:s räkenskapssammandrag. 1 Data för år 2014 finns inte tillgängliga April 2015 Borgholms kommun PwC 9 av 15 Granskning av fysisk planering Borgholms kommun Figur 4. Kostnad per invånare för fysisk och teknisk planering samt bostadsförbättring år 2013 Ovanstående jämförelse av kostnader kan endast tjäna som en indikation på att kostnaderna inom Kalmar län skiljer sig avsevärt mellan kommunerna. För att kostnaderna ska bli jämförbara vad gäller fysisk planering, måste data samlas in löpande mellan de olika kommuner som ska ingå i jämförelsen. Då kommunfullmäktiges beslut om vision 2020 anges att kostnaderna ska vara samma som i jämförbara kommuner, måste dels det klargöras vad som avses med jämförbara kommuner och dels vilka faktorer som ska jämföras. Vi har inte funnit att verksamheten har genomfört några sådana jämförelser. April 2015 Borgholms kommun PwC 10 av 15 Granskning av fysisk planering Borgholms kommun 2.2.4. Miljö- och klimatarbete I vision 2020 anges att kommunen ska vara ledande i Kalmar län i miljö- och klimatarbetet. Det finns också några tydliga och mätbara mål som att kommunen tillsammans med övriga kommuner ska verka för att bli en fossilbränslefri region år 2030 och att energianvändningen ska minska med 15 % från år 2012 till år 2015 och med 20 % till år 2020. Målen kan inte påverkas direkt vad gäller den fysiska planeringen, men ger tydlig vägledning för inriktningen i översiktsplaneringen. Kommunen har inte samma möjligheter att föra in krav i detaljplaner som påverkar energianvändningen. Ändringar i plan- och bygglagen från den 1 januari 2015 reglerar kommunens utrymme att ställa egna krav på tekniska egenskaper för byggnadsverk, vilket bl.a. innebär att en detaljplan inte kan ställa högre krav på energiförbrukning eller val av energislag än nationella normer och regelverk. Även om samhällsbyggnadsnämnden inte kan ställa större krav än nationella regelverk vad gäller energikrav, är nämnden positiv till energisparåtgärder som t.ex. de passivhus som byggts och de goda erfarenheter som finns från vidkraftverkens elproduktion. 2.2.5. Skapa förutsättningar för åretruntboende Det tydligaste verksamhetsmålet som rör fysisk planering är målet om att skapa förutsättningar för bostäder till åretruntboende och där särskilt ungas behov ska uppmärksammas. Målet är inte kvantifierat eller tidssatt. Enligt kommunchefen är det nödvändigt att få till fler hyresrätter för att nå målet om att särskilt beakta ungas behov av boende. Verksamheten arbetar efter målet men kommunchefen anser att det har visat sig vara svårt att få privata fastighetsägare att visa intresse för skapande av nya hyresrätter. Förhållandet är inte unikt för Borgholm utan är gemensamt för hela landet. Borgholms kommun har cirka 10 700 invånare men ungefär 15 000 fastigheter. En mycket stor del av bostäderna i kommunen utgörs av fritidshus. När många av dessa tillkom fanns en tydlig politisk strävan att försvåra att de skulle omvandlas till permanentboende. Planerna reglerade maximal tillåten yta och i vissa fall fick fastigheterna inte förses med vatten- och avlopp. Sedan flera år tillbaka finns istället en önskan om att de ska kunna bli permanentbostäder för att fritidshusägarna ska välja att bosätta sig i kommunen. Ur intervjuer framkommer att det innebär omfattande arbete för samhällsbyggnadsförvaltningen när planer ska ändras så att de medger förutsättningar för att göra om fritidshusen till villor. Risken för överklagande är stor där någon eller några som motsätter sig planförslaget kan få rätt i högre instanser. Kommunen har drygt 300 antagna detaljplaner för bostäder, enligt samhällsbyggnadschefen. Kommunen har relativt lite egen mark som är tillgänglig för att genomföra planer för bostäder. Söder om Borgholms tätort finns ett stort kommunalt markinnehav, Kungsgården, som används för lantbruksändamål. Kommunen har ägt marken under lång tid och det har varit omfattande diskussioner om använd- April 2015 Borgholms kommun PwC 11 av 15 Granskning av fysisk planering Borgholms kommun ningssättet för marken. Samhällsbyggnadschefen anser att marken är mycket lämplig för att utveckla för bostadsändamål, men att argument finns dels från nationella mål att bevara lantbruksmark, från intresseorganisation och från nuvarande arrendatorer. En fördjupad översiktsplan över området Rälla – Stora Rör – Ekerum vann laga kraft 2013-02-12. I denna finns ett antal områden utpekade för utveckling av bostäder och verksamheter. Kommunen har antagit flera detaljplaner som avser exploatering för ny bostadsbebyggelse i Rälla - Ekerum området. För att ytterligare områden ska kunna byggas ut och för att Rälla och Stora Rör ska kunna utvecklas som orter måste även kompletterande detaljplaner tas fram och befintlig infrastruktur byggas ut. Då kommunens egna markinnehav för planläggning av bostäder är begränsat krävs förhandlingar med privata markägare. Under år 2014 anställdes en mark- och exploateringsstrateg. Den funktionen är, enligt samhällsbyggnadschefen, mycket viktig för att förhandla med markägare. Först när detta är klart kan detaljplanearbetet påbörjas, vilket då också kan genomföras på kort tid. April 2015 Borgholms kommun PwC 12 av 15 Granskning av fysisk planering Borgholms kommun 3. Revisionell bedömning Vi bedömer inte att kommunstyrelsens och samhällsbyggnadsnämndens process avseende den fysiska planeringen är ändamålsenlig och effektiv. Detta grundar vi på att det behövs ett förtydligande av organisation och arbetssätt för att tydliggöra kommunstyrelsens och samhällsbyggnadsnämndens process avseende den fysiska planeringen. Vi grundar vår bedömning på att det ur intervjuer framgår att det finns organisatoriska oklarheter och olika synsätt vad gäller sättet att arbeta med samhällsbyggnadsprocessen. Ur intervjuerna framgår också att det finns olika sätt att se på vilka förändringar av organisatorisk art och arbetssätt som bör göras. 3.1. På vilket sätt styrs och leds arbetet med fysisk planering? Kommunstyrelsen ansvarar för fysisk översiktsplanering och mark- och exploateringsfrågor. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för detaljplanering och Borgholm Energi AB för fysiskt genomförande. Vi bedömer att samordningen mellan kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden har brister och oklarheter i rollfördelning och arbetssätt. 3.2. Vilken samverkan finns mellan kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden? Samordningen mellan kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden vad gäller planer bygger på att kommunstyrelsens arbetsutskott ska bjuda in samhällsbyggnadsnämnden för att samråda och föra dialog regelbundet, cirka två gånger per år. Enligt intervjuerna sker inte detta. Ur intervju framgår också att det för samhällsbyggnadsnämndens arbete med framtagande av fördjupade översiktsplaner funnits brister vad gäller samråd och dialog med kommunstyrelsen. Vi bedömer att kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden bör göra en översyn av organisatoriskt arbetssätt mellan styrelsen och nämnden vad gäller fysisk planering för att förbättra samverkan och tydliggöra roller och ansvar. 3.3. Vilka nedbrutna mål och handlingsplaner för arbetet med fysisk planering finns fastlagda? Samhällsbyggnadsnämnden har antagit verksamhetsplan och har ett verksamhetsledningssystem, som i verksamhetsplanen anges som nämndens främsta verktyg för att kunna styra, leda, följa och utveckla verksamheten. Verksamhetsplanen innehåller nedbrutna kommunfullmäktigemål och handlingsplaner för de olika verksamheterna som nämnden ansvarar för. April 2015 Borgholms kommun PwC 13 av 15 Granskning av fysisk planering Borgholms kommun Vi bedömer att samhällsbyggnadsnämnden arbetar med nedbrutna mål för arbetet med fysisk planering och att verksamhetsplanen är beslutad i nämnden. 3.4. Hur följs dessa upp, och vilken rapportering erhåller kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden av dessa? Uppföljning görs vid rapporteringar vid samhällsbyggnadsnämndens sammanträden samt rapporteringar vid delårs- och årsredovisning till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige arbetar med årliga avrapporteringar från alla nämnder där återkoppling sker hur nämnden arbetat med och uppfyllt kommunfullmäktiges mål. 3.5.Vilken analys finns av ekonomiska och redovisningsmässiga konsekvenser av översiktsplan och fysisk planering vad gäller åtgärder i förhållande till VISION 2020? Vi har inte funnit dokumenterade analyser av ekonomiska och redovisningsmässiga konsekvenser av översiktsplan och fysisk planering vad gäller åtgärder i förhållande till VISION 2020. Ur intervjuerna framkommer att det finns analyser av ekonomiska och redovisningsmässiga konsekvenser för enskilda planprojekt, men inte i förhållande till VISION 2020 ur ett samlat perspektiv. Ur intervjuer framgår även att den nya styrande majoriteten påbörjat en översyn av de övergripande målen. Vi bedömer att erforderliga insatser vad gäller fysisk planering för att uppnå målen i VISION 2020 är omfattande och att en samlad analys av ekonomiska och redovisningsmässiga konsekvenser bör tas fram. Sådana konsekvenser bör omfatta redovisning av såväl uppnådda mål enligt visionen som en redovisning av att målen inte nås. 3.6. Hur engageras och informeras allmänheten om utvecklingen av fysisk planering i förhållande till VISION 2020? Vi bedömer att allmänheten informeras om utvecklingen av fysisk planering genom informationsinsatser och genom de samrådsförfaranden som ingår i planprocessen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har skickat ut nyhetsbrev till företagare med information som framöver kommer att ske med kommunövergripande information i nyhetsbrevet ”Kommunnytt”. Det pågående införandet av systemet som kallas Cockpit för alla kommunala verksamheter innebär bl.a. att det ska kunna kommunicera mål och resultat direkt till medborgarna. Borgholms kommun informerar även allmänheten genom att använda sociala medier för information och dialog. Vi har inte funnit exempel på hur allmänheten engageras och informeras om utvecklingen av fysisk planering i förhållande till VISION 2020. Det har inte heller genom intervjuer framkommit några sådana exempel. April 2015 Borgholms kommun PwC 14 av 15 Granskning av fysisk planering Borgholms kommun Borgholm den 7 april 2015 Stefan Karlsson Projektledare April 2015 Borgholms kommun PwC Pär Sturesson Uppdragsledare 15 av 15
© Copyright 2024