Grupp 2B1
Jesper Bokefors, Hannes Gosch, Louise Samuelsson, Clara Storsten, Mahryz Mohamed
Ansökan om stämning
Till: Jönköpings tingsrätt
2015-10-09
Box 2243 550 02 Jönköping
Käranden:
ION. Företrädare Pontus Larsson VD
Trastgatan 12, 331 01 Värnamo
Kärandens ombud: Ringdal & Klinge
Svaranden:
ELAB. Företrädare Lena Johansson VD
Ögatan 12, 214 32 Malmö
Svarandens ombud: Jur.stud. 2B2
Yrkande
ION menar att parterna har avtalat om att köplagen ska tillämpas mellan parterna. Med beaktande av
detta yrkar ION att avtalet mellan ION och ELAB ska hävas.
Oavsett ifall hävning kommer i fråga eller inte yrkar ION att ELAB ska förpliktigas att till ION
utbetala ersättning om 4 miljoner kronor jämte ränta från den 20 maj 2014.
Ifall domstolen i motsats till ION skulle anse att NL09 ska tillämpas mellan parterna, yrkar ION att
ELAB ska utbetala vite till ION, jämte ränta räntelagen från den 20 maj 2014.
ION yrkar att ELAB ska stå för båda parternas rättegångskostnader.
Grupp 2B1
Jesper Bokefors, Hannes Gosch, Louise Samuelsson, Clara Storsten, Mahryz Mohamed
Bakgrund
I december 2013 tog ION kontakt med ELAB gällande intresset av att köpa 1000 stycken styrsystem,
på grund av en omfattande och viktig order av hissanordningar från ett entreprenadföretag i Tyskland,
Heidelberger Linhof. Med hänsyn till att ION och ELAB hade haft goda affärsförbindelser sedan
tidigare valde ION efter att ha sett över alternativa producenter att kontakta ELAB för att mottaga
offert angående de styrsystem som krävdes för att färdigställa hissanordningarna.
Sedermera, efter att ION mottagit offerten från ELAB, avsände ION:s VD Pontus Larsson sitt svar i
vilket han frambringade ION:s önskan att köpa styrsystemen under förutsättning att köplagen skulle
tillämpas i avtalet istället för standardvillkoren i NL09 som använts i företagens tidigare
affärsförbindelser. Pontus Larsson fick inget svar på sitt anbud och ringde därför upp ELAB den 28
december 2013 för att höra ifall allt gick som det skulle. Avdelningschefen Simon Veste på ELAB
bekräftade att produktionen var i full gång och att styrsystemen skulle levereras precis enligt
överenskommelse senast den 20 maj 2014.
Natten till den 12 maj 2014 inträffade en explosion i fabriken bredvid ELAB:s lager. Det uppstod en
brand vilken spred sig och totalförstörde ELAB:s lager och däribland styrsystemen vilka skulle
översändas åt ION. På morgonen den 13 maj 2014 ringde Lena Johansson, ELAB:s VD till Pontus
Larsson och meddelade att det skett en brand i ELAB:s lokaler. Lena Johansson skickade sedan ett
mail till Pontus Larsson den 14 maj 2014 där hon då meddelade att styrsystemen totalförstörts och att
leveransen inte kunde ske förrän tidigast i slutet av juli. Pontus Larsson blev förbannad och ringde
direkt upp Lena Johansson och berättade att ett så långt dröjsmål inte var möjligt på grund av att
leveransen till den tyska kunden då skulle bli försenad, vilket skulle bli mycket kostsamt för ION.
Pontus meddelade att ION tänkte häva köpet i enlighet med reglerna i köplagen. Lena Johansson
visade ingen förståelse för detta och menade att hävningsrätt saknades i enlighet med reglerna i NL09.
Då tiden var mycket knapp bad Pontus sina revisorer att se över vilka alternativ som fanns för att lösa
den uppkomna situationen. För att kunna leverera till sin tyska kund i tid ingick Pontus Larsson ett
avtal med Lyftet AB för produktion av de styrsystem ELAB inte skulle kunna leverera i tid. Pontus
Larsson återkom sedan till Lena Johansson med en reklamation per mail samma dag där han
meddelade ION:s krav på hävning och ersättning från ELAB. Lena Johansson ringde därefter upp
Pontus Larsson och meddelade att det var NL09 som var avtalat och att hävning eller skadestånd inte
var aktuellt, istället riktades ett krav mot ION att fullgöra köpet med ELAB.
Grupp 2B1
Jesper Bokefors, Hannes Gosch, Louise Samuelsson, Clara Storsten, Mahryz Mohamed
Grunder
Lagval
Ett avtal har ingåtts mellan ION och ELAB om köp av 1000 stycken styrsystem, detta är ostridigt
mellan parterna. Betydande för tvistens utgång är vilket lagrum som domstolen väljer att tillämpa.
ION menar att det har avtalats att köplagen ska gälla mellan parterna.
Lena Johansson, ELAB:s VD, och Pontus Larsson, ION:s VD, hade kontakt per telefon den 9
december 2013 där Pontus meddelade Lena ION:s intresse av att köpa 1000 stycken styrsystem.
Pontus förtydligade ION:s behov av att ELAB skulle kunna uppfylla vissa krav på styrsystemen
genom ett mail till Lena Johansson samma dag som telefonsamtalet. Lena skickade en offert till
Pontus där hon meddelade att ELAB skulle kunna producera styrsystemen efter de uppställda kraven.
Pontus ställde sig positiv till detta, med ändringen att han krävde att köplagen skulle vara tillämplig
istället för NL09 som använts i parternas tidigare avtalsförbindelser.
Således ska Pontus svar till Lena ses som ett avslag av hennes originalanbud, i förening med ett nytt
anbud (6§ 1 st AvtL).
Lena uppmärksammade Pontus ändring i anbudet men förblev passiv och gav ingen uttrycklig accept
på Pontus anbud, i den meningen ingicks inget avtal mellan parterna. Dock stadgar allmänrättsliga
principer att avtal kan komma till stånd även genom passivitet, i kombination med realhandlande.
Lena tog del av Pontus krav att köplagen skulle gälla i avtalet. Ett krav som var en förutsättning för att
Pontus skulle ingå avtalet. Det framgick tydligt att Pontus inte accepterade att NL09 skulle gälla i
avtalet. Lena hade ingen befogad anledning att anta att NL09 skulle gälla mellan parterna. Eftersom
NL09 är ett standardavtal med betungande friskrivningsklausuler till säljarens fördel, krävs extra
tydlighet i att båda accepterat detta lagval som en del av avtalet. ELAB satte efter Pontus anbud igång
produktionen, något Pontus fick en bekräftelse på under samtalet med Simon. Att uppmärksamma är
att detta samtal endast var en bekräftelse på accepten av Pontus anbud, själva accepten skedde redan
tidigare då ELAB körde igång produktionen av styrsystemen.
Utöver att Lena gav order om att produktionen skulle köra igång underlät Lena också att själv tillämpa
reglerna i NL09 vilket parterna i tidigare affärsförbindelser gjort i sin helhet med undantag för reglerna
om skiljedom. Detta visar ytterligare på att ELAB var fullt medvetna av att köplagen var gällande
mellan parterna.
NL09 stadgar hur en periodvis betalning av leveransen ska gå till, säljaren ska fakturera köparen i tre
steg, varav den första fakturan ska översändas vid avtalets ingående vilket inte har skett. Inte heller en
andra faktura vilken enligt NL09 ska översändas när den huvudsakliga produktionen är färdig har
skickats (P.17 2st NL09). Att det inte har skett någon fakturering talar vidare för att Lena medvetet har
agerat enligt köplagen som stadgar att betalning ska ske först vid leverans (49§ 1st).
Sammantaget ska Lenas agerande efter att ha mottagit det nya anbudet ses som en accept genom
konkludent handlande. Med grund i det ovan anförda ska således köplagen bli tillämplig vid
tvistelösningen parterna emellan.
Grupp 2B1
Jesper Bokefors, Hannes Gosch, Louise Samuelsson, Clara Storsten, Mahryz Mohamed
Hävning
På grund av branden i lagerlokalerna hamnade ELAB i dröjsmål. Förvisso var leveransen inte sen den
14 maj 2014 då reklamation om hävning gjordes men under telefonsamtalet mellan Lena och Pontus
samma dag meddelades att ELAB omöjligt kunde leverera inom den avtalade tiden och ION hade
således rätt att häva avtalet i förtid (62§ KöpL).
Rekvisiten för hävning är uppfyllda (25§ KöpL). Avtalsbrottet är väsentligt för ION då förseningen av
leveransen från ELAB skulle resultera i att ION inte kunde fullgöra sin leverans till det tyska företaget
i tid. Detta skulle leda till stora ekonomiska förluster för ION såväl direkt som på längre sikt.
ELAB insåg att det var av väsentlig betydelse för ION att leveransen skulle ske i tid. Parterna hade
haft tidigare affärsförbindelser så ELAB visste hur ION:s operativa verksamhet fungerade och att de
arbetade med tidspressade leveranser till beställare. Det framgick vidare ur Pontus mejl och samtal till
Lena 9 december 2013 att den avtalade tiden var av stor betydelse för att ION valde att ingå avtalet
med ELAB.
Reklamation
ION har vidare uppfyllt kraven på reklamation (29§ KöpL) genom att samma dag som de fick besked
från ELAB om dröjsmålet, meddela ELAB om att ION tänkte häva köpet och kräva skadestånd.
Skadestånd
Även frågan om skadestånd blir aktuell (22§ KöpL). ION har rätt till ersättning eftersom ELAB
hamnat i dröjsmål. Ett undantag från detta är ifall ELAB kan påvisa att skadan har berott på faktorer
utanför ELAB:s kontrollansvar. (27§ KöpL). Rekvisiten som räknas upp för kontrollansvaret är
kumulativa, således måste ELAB bevisa samtliga för att ELAB ska gå fri från ansvar. ION menar att
ELAB förvisso inte har någon egen del i att förebygga eller förutse branden. ELAB har däremot
brustit i sitt ansvar att aktivt ingripa för att övervinna det hinder som branden orsakat. ION:s produkter
har förstörts och ELAB är därför skyldiga att aktivt ingripa för att begränsa ION:s skada. Även om
ELAB inte kan beskyllas för själva branden och det är rimligt att ELAB då endast några dagar till
leveransdatum kvarstod inte hade möjlighet att leverera i tid, har ELAB när dröjsmålet väl skett inte
agerat tillfredsställande för att övervinna det problem som uppstått för ION. ELAB skulle genom att
öka produktionen haft möjlighet att leverera betydligt tidigare till ION än i slutet av juli. ION hade då
hunnit leverera styrsystemen i tid till den tyska kunden. Att ION inom en mycket kort period har
lyckats hitta en ny leverantör som kan garantera leverans av varorna, inom en månad, talar för att
ELAB skulle kunnat vidta ytterligare åtgärder i form av att hyra in extrapersonal eller dylikt. Istället
har ELAB valt att förbli passiva, och visat minimal hänsyn till ION:s åtaganden gentemot dess tyska
kund samt de omfattande kostnader som en försening av leveransen skulle innebära för ION. ELAB är
trots att det skulle innebära vissa ökade kostnader skyldiga att vidta skäliga åtgärder för att leverera
varorna snarast till ION. För att få skadeståndsersättning för täckningsköpet ION har ådragit sig ska ION visa att man vidtagit
skäliga åtgärder för att begränsa skadan (70§ KöpL). ION har uppfyllt detta krav genom att på ett
utförligt sätt undersökt aktörer på marknaden, som kunde leverera i överenstämmelse med de tekniska
kraven jämte att leveransen kunde garanteras att ske inom en månad. Det billigaste alternativet som
kunde uppfylla dessa krav var Lyftet AB på en total kostnad om 14 miljoner kronor. Denna direkta
extrakostnad på 4 miljoner kronor har således uppkommit på grund av ELAB:s avtalsbrott.
Grupp 2B1
Jesper Bokefors, Hannes Gosch, Louise Samuelsson, Clara Storsten, Mahryz Mohamed
Innan täckningsköpet lät Pontus sina revisorer genomföra en kalkyl vilka kostnader som skulle uppstå
om ION inväntade ELAB:s leverans och inte genomförde något täckningsköp. Enligt avtalet med den
tyska kunden Heidelberger Linhof skulle ION leverera varorna senast den 1 juli 2014. Om leverans
uteblev skulle avtalet hävas med omedelbar verkan, utöver detta skulle även ett vitesbelopp om 1
miljon kronor utgå då ION skadat Heidelberger Linhof genom sitt dröjsmål. ION räknade med ett
täckningsbidrag på affären med Heidelberger om 3 200 000kr. Vitet och det uteblivna
täckningsbidraget innebar att den totala kostnaden för att inte genomföra ett täckningsköp hos Lyftet
AB med leverans den 20 juni 2014 och således en leverans i tid till Heidelberger nådde en summa av 4
200 000kr. Täckningsköpet skulle således vara det mest ekonomiskt fördelaktiga för ION och således
även för ELAB.
Därför är täckningsköpet skäligt (68§ KöpL). Det ska ytterligare framhävas att ION gjorde denna
beräkning av förlusten att inte genomföra ett täckningsköp i underkant. Ifall ION skulle bryta avtalet
med Heidelberger Linhof skulle detta allvarligt skada möjligheterna för ION att på sikt göra affärer på
den tyska marknaden. Den skada ION lider är den ökade kostnaden för de 1000 styrsystemen. Denna
skada uppgår till 4 miljoner kronor. De beräknade kostnaderna är alla att anse som direkta då dessa
kostnader har varit tydligt synbara för ELAB. Vidare kan anföras att det har funnits ett kausalsamband
mellan ELAB:s kontraktsbrott och den direkta förlust ION har lidit på grund av detta.
Vite enligt NL09
Skulle domstolen bedöma NL09 som tillämplig lag i detta avtal, menar ION att även om punkt 36 i
NL09 utgör en befrielsegrund å ELAB:s vägnar, så är den förlängda leveranstid de begär oskälig.
Detta enligt samma grunder som tidigare anfört. Punkt 12 NL09 kan således inte åberopas till ELAB:s
fördel. Eftersom punkt 12 NL09 inte kan åberopas så handlar den nya leveranstiden i detta fall om en
försening. Enligt punkt 13 NL09 har ION därför rätt till vite. Vitet ska beräknas så som regeln anger,
1% av totalbeloppet för varje påbörjad veckas dröjsmål.
Bevisning
Förhör
•
•
Partsförhör med Pontus Larsson, VD ION till styrkande av grunderna för lagval, hävning och
skadestånd.
Förhör med Magnus Lyft Kran, VD Lyftet AB för att redogöra för Lyftet AB:s produktion av
styrsystemen.
Skriftlig bevisning
•
•
•
Mail i bilagor (som finns tillförda uppgiften) till styrkande av grunderna. Bilaga 1-3. Bilaga 1
offert från Lena Johansson till Pontus Larsson till styrkande av avtalet. Bilaga 2 Pontus
Larssons anbud till Lena Johansson till styrkande av avtalet. Bilaga 3 mail från Pontus
Larsson till Lena Johansson till styrkande av ION:s reklamation.
Bilaga 4 mail från Pontus Larsson till Lena Johansson angående krav på offerten till styrkande
av förutsättningarna att ingå avtal.
Bilaga 5 redogörelse från ION:s revisorer. Till styrkande av att ION gjort en
skadebegränsning genom att genomföra täckningsköpet.
Grupp 2B1
Jesper Bokefors, Hannes Gosch, Louise Samuelsson, Clara Storsten, Mahryz Mohamed
VD Lena Johansson ELAB Värnamo 2013-‐12-‐09 Ögatan 12 214 32 Malmö Hej Lena Översänder detta mail som ett förtydligande av de krav på offerten vi diskuterade per telefon tidigare idag. Vi har fått en stor order från det tyska bolaget Heidelberger Linhof. Detta blir vår första affär på den tyska marknaden och vi har såldes fått noggranna instruktioner för utformandet av hissanordningarna för att möta de hårda säkerhetskraven i Tyskland. Är det möjligt för er tillgodose följande för era produkter: •
•
•
Hydraulaggregaten med elektrisk styrda ventiler ska ha en noggrannhet på +/-‐ 2mm Talkommunikationen ska överensstämma med Deutsche sprechen GS-‐120 Lagrad information får inte raderas vid strömavbrott. Säkerhetsstandard enligt MMG 12. Slutligen, att ta i särskilt beaktande är det leveransdatum jag nämnde redan under telefonsamtalet. Den tyska kunden är väldigt benägen av att leveransen till dem sker senast 1 juli 2014. Om leveransen på hissarna från oss till Tyskland inte kommer fram i tid kommer vi tvingas utbetala ett vite för förseningen och dessutom hävs avtalet. Att leveransen av styrsystemen sker till oss 20 maj 2014 är därför av stor vikt. Jag ser fram emot ett offertförslag från er. Mvh Pontus Larsson Pontus Larsson VD, ION Bilaga 4 Grupp 2B1
Jesper Bokefors, Hannes Gosch, Louise Samuelsson, Clara Storsten, Mahryz Mohamed
Revisorsrapportering 2014-‐05-‐14 Till följd av den försenade leveransen på 1000 stycken styrsystem från ELAB har en beräkning av ION:s framtida kostnader beräknats. Detta har skett på uppdrag av VD Pontus Larsson. Ifall ION inväntar leverans från ELAB vilken kan ske tidigast i slutet av juli månad kan ION inte uppfylla avtalet med Heidelberger Linhof då detta kräver leverans senast den 1 juli 2014. För detta kommer direkta kostnader om 1 000 000kr i vite för förseningen och 3 200 000kr i förlorat täckningsbidrag uppstå i enlighet med avtalet med Heidelberger Linhof. Utöver detta riskerar ION att aldrig få nya beställningar på den tyska marknaden vilket betyder stora inkomstförluster på lång sikt. Direkta kostnader för att inte agera blir således 4 200 000kr. På uppdrag av Pontus Larsson har även marknaden kontrollerats för att se om någon annan aktör kan producera styrsystemen med likartad standard till ett rimligt pris innan den 1 juli 2014. ION såg redan innan affären med ELAB över tänkbara aktörer och en av dessa, Lyftet AB kan garantera att leverans av sagda styrsystem sker senast 20 juni 2014. Om ION gör extra resurser lediga kan ION bli klar med leveransen till Heidelberger Linhof och leverera i tid. Den extra kostnad som uppstår är att produktionen från Lyftet AB kommer att kosta 14 000 000kr, det vill säga 4 000 000kr mer än det avtalade priset med ELAB. Det ekonomiskt mest fördelaktiga är således att genomföra täckningsköpet med Lyftet AB om 4 000 000kr då detta är en besparing mot de 4 200 000kr som annars skulle utgå i förlust. Agneta Lindgren & Ulf Springare, revisorer ION Agneta Lindgren Ulf Springare Bilaga 5