1. No category

Grupp 1A4
Dom
Klientberättelse 1:1
Ludvig Andersson
Ella Lundblad Stene
Beata Assarson
Laurita Krisciunaite
Asta Schulz
Adam Alfredsson
Dom
Lunds tingsrätt
28.10.2015 Lund
1. Domslut
1.1
Domstolen ogillar kärandens talan och bifaller svarandens krav på rättegångskostnader.
2. Yrkanden m.m.
2.1
ION har i första hand yrkat att köpet ska hävas samt att tingsrätten ska förplikta ELAB
att till ION betala 4 000 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 14 maj 2014 till dess
att betalning sker.
2.2
I andra hand har ION yrkat att ELAB ska förpliktas att till ION betala 2 800 000 kr
jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från den 14 maj 2014 till dess att betalning sker.
2.3
ION har slutligen yrkat att ELAB ska förpliktas att ersätta ION:s rättegångskostnader i
målet.
2.4
ELAB har i första hand bestritt samtliga av ION framförda yrkanden.
2.5
ELAB har i andra hand bestritt ersättningsskyldigheten men vitsordat beloppet om 4 000
000 kr.
2.6
ELAB har till sist yrkat att ION ska förpliktas att ersätta ELAB:s rättegångskostnader i
målet.
3. Domskäl
3.1
I tidigare affärsförbindelser mellan ION och ELAB har NL09 använts. Det får anses att
användningen av dessa standardvillkor utgör partsbruk. En tvist har nu uppstått om huruvida
det är köplagen som ska tillämpas på avtalet, eller NL09:s bestämmelser. Vad som blir upp till
domstolen att pröva är ifall ION:s passus i deras e-postmeddelande om att de “i fortsättningen
använder köplagen i alla sina affärskontakter” är en del av avtalet, eller om partsbruket ska
gälla även i aktuellt avtal.
3.2
ION meddelade ändringen i ett e-postmeddelande till ELAB i samband med accepten
den 18 december 2013. ION har hävdat att ELAB genom passivitet accepterat detta villkor,
eftersom de inte uttryckligen motsagt sig det. Vidare har ION framfört att ELAB den 28
december, godtagit köplagens tillämpning i och med samtalet med ELAB:s representant
Vestes, då Vestes framförde att "produktionen är i full gång, ni kommer att få era styrsystem
som överenskommet är den 20 maj".
3.3
ELAB hävdar att köplagen inte är tillämplig på avtalet och att NL09 måste antas ligga
till grund för även detta köp, vilket varit partsbruk i tidigare affärsförbindelser. Enligt ELAB:s
mening har ION inte på ett tillräckligt tydligt sätt klargjort sin vilja att köplagens regler ska
gälla istället för NL09. ELAB menar att formuleringen får tolkas som att vid framtida
affärsförbindelser, och alltså inte i aktuell affär, köplagen ska vara tillämplig. Vidare har
ELAB framfört att det inte finns något som tyder på att utvecklat partsbruk ska ha ändrats
innan aktuellt avtalsslut.
3.4
Domstolen finner det ostridigt att tillämpningen av NL09 varit del av partsbruket. Med
anledning av att ION hävdar att så inte längre är fallet, utan att köplagen ska gälla för detta
avtal, faller bevisbördan på dem. Detta följer bl.a. av NJA 2001 s. 177 i vilket framgår att den
som hävdar något också har bevisbörda för det.
3.5
Av vad som framgått under huvudförhandlingen finner domstolen att ION inte lyckats
styrka att köplagen ska tillämpas på avtalet, i stället för NL09 i enlighet med partsbruk. ION
har i ett tillägg i accepten daterad den 18 december 2013 angivit att köplagen kommer att
tillämpas “i fortsättningen”. Detta kan ej anses vara ett tillräckligt tydligt tillägg för att utgöra
del av avtalet, då begreppet inte nödvändigtvis innebär att så ska gälla även vid detta köp. Av
vad som framkommit av ELAB:s mening kan det tolkas som om det ska gälla endast för
framtida affärsförbindelser. Av NJA 1933 s. 260 följer att vid tveksamma fall ska partsbruk
tillämpas. Således finner domstolen att ION inte lyckats styrka att köplagen ska tillämpas i
fallet, varför NL09 blir gällande.
3.6
I NL09 p. 36 stadgas befrielsegrunder (force majeure) vilka undantar säljarens ansvar
vid särskilda händelser, om detta medför att avtalets fullgörande hindras eller blir oskäligt
betungande. Eldsvåda är en sådan betungande omständighet varför ELAB inte är
skadeståndsskyldiga gentemot ION.
3.7
Av det sagda följer att käromålet ska ogillas i sin helhet. Tingsrätten finner det inte
relevant att pröva övriga frågor.