1. No category

 Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på vilket sätt? I diskussionen vill vi även ha med frågor kring vem arkitekturen eventuellt blir bättre för ­ för arkitekten, för brukaren eller för alla? Idag agerar oftast arkitekter som just arkitekter. Vad händer när arkitekter också tar på sig rollen som byggherre? Idag är det många olika företag och arkitekter som funderar i dessa banor. Ur detta har det startats en organisation som heter “Byggande Arkitekter”. De vill stärka arkitekternas inflytande i byggprocessen och dela med sig av sina erfarenheter. Några av kontoren som är med i nätverket är Belatchew Arkitekter, Nyréns och OkiDoki. “Att arkitekter blir sina egna byggherrar löser inte bostadsbristen. Däremot kan vi öka kvaliteten i det som byggs, utan att det blir dyrare. Alla projekt genomgår någon sorts bantning vid något tillfälle. Jag tycker att man skulle kunna göra andra typer av prioriteringar än de man ofta gör. Om det till och med kan bli billigare, det återstår att se” Rahel Belatchew Här lyfter Belatchew kvalitén som den främsta orsaken till varför arkitekter bör ha ett större inflytande i byggprocessen. Med andra prioriteringar är det möjligt att göra smarta lösningar där teknik och estetik stärker varandra. White Arkitekter ger ett bra exempel på hur detta kan realiseras i deras kontorsbyggnad i Stockholm. Framgångsrikt försök White arkitekter tog initiativ till att bygga sitt eget huvudkontor i Stockholm som stod klart 2003. För detta fick de flera priser, däribland Kasper Sahlin­priset. Huset är alltså erkänt vackert av en etablerad institution. Men frågan är om denna “goda” smak ­ arkitektsmak ­ är representativ för stadens invånare som möter den helt uppglasade fasaden varje dag? Utöver den goda arkitekturen har White även lyckats få med de tekniska aspekter som ventilations­, vatten­ och avloppsförsörjning på ett innovativt och kostnadseffektivt sätt. Detta kan i ett större perspektiv gynna fler än företaget och de som arbetar i lokalerna. Trots de stora glasytorna har huset certifierats med Miljöhus guld. Detta blir alltså hela stadens vinning. August Almqvist Jansson, Jonna Idsäter, Tove Hidemark, Beatrice Plathner 1 Whites huvudkontor i Stockholm Att lyckas med att få ihop de estetiska och tekniska aspekterna på ett så pass bra sätt är ovanligt och i detta fall var det kanske tack vare arkitekternas roll i processen som de lyckades. Kostnaden för huset blev trots certifiering och högt ställda estetiska krav endast 15000 kronor per kvadratmeter, detta är en vanlig kostnad för kontorsbyggnader. En fördel med ett större inflytande som arkitekt tycks vara att man genom sin roll som byggherre har större möjlighet att väva samman olika kompetenser, funktioner, behov och viljor till en estetiskt tillfredsställande helhet. Kritiska röster De personer som idag är kritiska till arkitektens roll som byggherre uttrycker bland annat en oro för att den ekonomiska aspekten ska försvåra det estetiska arbetet i processen. Den rådande debatten handlar framförallt om huruvida det arkitektoniska uttrycket bibehålls eller går förlorat i byggprocessen. En av dessa kritiska röster är arkitekten Lars Asklund. Han har erfarenhet av att agera byggherre i ett flertal olika projekt. Ett av dessa projekt är “Det enkla huset” som byggdes till bostadsmässan Bo01 där han kände en maktlöshet gentemot mässans organisation, däribland praktiska problem såsom försenade lastbilstransporter. August Almqvist Jansson, Jonna Idsäter, Tove Hidemark, Beatrice Plathner 2 Asklund uttrycker sin tveksamhet till arkitekten som byggherre på följande sätt: “Det är ett stort steg att som arkitekt plötsligt bli kommersiell byggherre. Jag tycker rent principiellt att man inte ska blanda de rollerna. Det finns en konflikt mellan det konstnärliga och det ekonomiska. Det bästa är om man har en byggherre som lägger nivån på projektet och att man som arkitekt får uppdraget att göra något bra utifrån de givna förutsättningarna. Så fort som man blir kommersiell, blir man ekonom istället för arkitekt.” Lars Asklund Som lösning på problematiken lägger Asklund här fram förslaget att arkitektkontoren bör ha en person med byggledarkompetens anställd som kan leda byggmötena. På detta sätt kan arkitektkontoren vara med i hela byggprocessen utan att en arkitekt behöver axla hela ansvaret. “Det kanske inte ens är en arkitekt utan en civilingenjör med stort intresse för arkitektur. Det viktiga är att man sitter under samma tak och talar samma språk”. Lars Asklund ​
Ett av Asklunds andra projekt, ett flerbostadshus i Malmö, blev betydligt mer framgångsrikt både i sin arkitektur och ekonomi. Ur detta kan tolkas att arkitekten som byggherre kan vara en bra lösning i vissa sorters projekt men kanske mindre bra i andra. Många av de framgångsrika exemplen handlar om mindre projekt, enstaka villor eller flerbostadshus, men när det handlar om större projekt såsom bostadsmässan Bo01 kan det bli mer problematiskt. Dessa kräver stor erfarenhet av byggledaren för att samordna de olika intressenterna. Lars Öste är en av de som ställer sig positiva till arkitektens roll som byggherre. Han är arkitekt och driver eget kontor tillsammans med sin bror. De har bland annat sysslat med villabebyggelse i Veberöd och Torekov där de tagit hand om hela processen ­ från oexploaterat till färdigt hus. Öste anser sig ha hittat en bra balans mellan den kreativa och kommersiella rollen. Om detta säger han: “Att vara arkitekt och byggherre skulle kunna vara något för fler att satsa på. En seriös konsult kan ta på sig det. Och det behövs som motvikt nu när byggbranschen har fått så dåligt rykte. Det behövs nya aktörer” Lars Öste hade länge funderat på att agera byggherre för sina projekt innan han riktigt vågade ta sig an utmaningen. Det var först när han kom i kontakt med en finansiär som han på riktigt vågade börja förverkliga sin dröm ­ att ansvara för hela processen, från första skiss till färdig byggnad. Idag har Öste hunnit rita och genomföra en hel del olika projekt som byggherre, om än i mindre skala. Han är positiv till erfarenheten och hade i framtiden kunnat tänka sig att ta sig an även större projekt. Hittills har reaktionerna på Östes agerande som byggherre August Almqvist Jansson, Jonna Idsäter, Tove Hidemark, Beatrice Plathner 3 kombinerat med arkitekt varit positiva. I och med att han har hand om hela processen ges större utrymme till kontroll av god kvalitet. Om arkitektens förändrade roll säger Öste bland annat att​
”det behövs som motvikt nu när byggbranschen har fått så dåligt rykte. Det behövs nya aktörer”​
och skulle helst se att fler från arkitektkåren vågade sig på att testa att agera byggherre. Sammanfattning Det råder delade meningar om huruvida arkitekter bör ta på sig rollen som byggherre. Arkitekter som ställer sig positivt till detta menar att de främsta fördelarna är att de ges mer inflytande över var besparingar ska ske, vilket i förlängningen ger dem mer spelutrymme i de estetiska ställningstagandena. Det är inte bara ekonomin som kan tjäna på en breddad kompetens. Även tekniska lösningar kan bli både mer effektiva och estetiskt tilltalande om de tas hänsyn till redan i tidigare skeden, så som i Whites kontorsbyggnad. De som däremot är kritiska till förändringen argumenterar för att arkitekten blir lidande på grund av att denne måste ta hänsyn till de ekonomiska aspektera och att det är ett för stort ansvar för en arkitekt att axla. Diskussion Susanne Bremberg har undervisat på KTH och är en av arkitekterna på XYZ arkitekter har ritat ett radhusprojekt i Höllviken där de också agerade byggherrar. Man använde sig av delad entreprenad och upphandlade därför alla delar för sig vilket resulterade i 9 olika entreprenader. Fördelen med delad entreprenad, förklarar Bremberg, är att de fick en bra översikt över kostnaderna och på så sätt också lärde sig att pressa priserna. På frågan om hon anser att arkitekturen lyckades bibehålla en bättre kvalitet till följd av att arkitekterna själva var de som drev byggprojektet svarar Bremberg: “Ja absolut! Estetiskt var det så att vi bestämde. Det fanns ingen som kunde säga emot oss och det var häftigt! Det var spännande att som arkitekt komma så nära kostnader, för det har jag aldrig gjort tidigare. Att inse att man kunde ha gjort väldigt bra besparingar, som inte hade synts estetiskt och som man missade för att man var så traditionell som arkitekt […] Nu vet jag var man kan skära kostnader och det kommer jag att göra i fortsättningen! […]Det kommer i en förlängning verkligen att påverka mitt sätt att arbeta som arkitekt och det är jag väldigt glad över.[…] Istället för att rita dyra saker kan jag hjälpa honom att lägga kronorna där det syns! Det är också mycket som man verkligen har valt att på detta prutar vi inte en krona! Det skulle få kosta dubbelt så mycket för det är så viktigt för arkitekturen. Jag är inte affärsman utan jag är i första hand arkitekt. Jag vill att det ska bli fina hus. Det fiffiga är att se var kostnaderna ligger och bli ekonomisk som arkitekt. Man blir säkert mera populär bland byggherrar om man har koll på det. Susanna Bremberg Bremberg lyfter vikten av att kunna göra val utifrån ekonomiska såväl som estetiska/uttrycksmässiga aspekter. Hon har efter att ha agerat byggherre fått en bredare kunskap som hon ska ta med sig. Erfarenheterna från detta kan i framtiden ge ett bättre samarbete mellan konsulter, där ökad förståelse och inblick i varandras yrken med August Almqvist Jansson, Jonna Idsäter, Tove Hidemark, Beatrice Plathner 4 målsättningar och prioriteringar ger goda förutsättningar att lyckas. Vid mycket stora projekt kan detta vara aktuellt, då det kanske inte är troligt att arkitekten inte kan eller bör ta rollen som byggherre själv. Situationen behöver allstå inte vara så som Asklund beskriver det om att arkitekten som byggherre kliver in i en roll som företräder det kommersiella framför det estetiska. Det ger snarare utrymme för smarta lösningar med möjlighet att göra ekonomiska besparingar utan att skära ner på det estetiska. Kanske kan detta till och med innebära att vi luckrar upp de standardlösningar och standardmått som normalt används idag, kanske ofta per slentrian? Dessa uppfyller de ekonomiska och tidsmässiga kraven som ställs, då önskan ofta är att producera så billigt och snabbt som möjligt. Men har vi någonstans på vägen missat ett tillfälle att göra nya standarder? Som är anpassade till hur vi lever idag, istället för att acceptera de som blev verklighet på 1960­70­ talen. Detta är Belatchew inne på då hon pratar om att prioritera om och öka kvalitén. Om arkitekter har med sig erfarenheter om olika kostnader som uppkommer finns chans att göra just detta. Asklunds tvekan kring arkitektens kompetens som projektledare är något vi inte riktigt håller med om. Vi anser att det visst är något även en arkitekt skulle kunna göra, med rätt erfarenhet och tid. Det handlar således inte om vilken yrkestitel som byggherren har utan hur den är van att arbeta. Diskussionen riskerar allför ofta att handla om just stereotyper. Vi saknar ett nyanserat samtal kring vilka specifika egenskaper eller kunskaper som krävs av en byggherre snarare än vilken yrkestitel som passar bäst. Detta skulle öppna upp för mer konkreta lösningar som i förlängningen skulle leda till bättre samarbete. Slutsats Efter att ha sett både fördelar och svårigheter i att som arkitekt leda en hel byggprocess har vi kommit fram till att det i många fall är en bra lösning men att det beror på projektets storlek och de inblandades personernas egenskaper. Det kanske inte enbart handlar om de yrkesmässiga kunskaper arkitekten tar med sig, utan att dessa måste kompletteras med en personlighet som omfamnar ledarskap och organisatorisk förmåga. Självklart måste en praktiserande byggherre (arkitekt eller inte) ha insikt i byggprocessens alla delar. Det vore bra att blanda olika kompetenser i samma lokaler under byggprocessen för att underlätta ett samarbete och engagera samtliga parter genom hela processen. Det är viktigt att ha förståelse för varandras områden och vara öppen för diskussioner. Genom att enbart säga att kvalitén på det som byggs skulle bli bättre med arkitekten som byggherre är det lätt att fokusera på enbart de estetiska kvalitéerna som uppskattas av arkitektkåren men som kanske är mindre viktiga för t.ex. brukarna. Det vi tror krävs för att uppnå en bra kvalitet för alla parter är en förståelse och ett bättre samarbete mellan de olika aktörerna. Med en fungerande kommunikation spelar det kanske mindre roll vem det är som är byggherren? August Almqvist Jansson, Jonna Idsäter, Tove Hidemark, Beatrice Plathner 5 Källor Digitala källor http://www.sat.ax/examensjobb/Arkitekten_som_projektinitierare.pdf http://www.staffancarenholm.se/byggande­arkitekter/ http://web.retriever­info.com/services/archive/displayPDF?method=&pdfUrl=%2FproxyTest%2F
%3Fid%3D057539201402263qR1iW3EsSyM1D096g1qRXy9000001010w00%26x%3D604c95a
3fea2ee386f2d1d63f3c90184&documentId=057539201402269570AB7A99188C6946121C3740
25F98E&serviceId=2&pdf.doResize=false http://www.bkkonsulter.se/public/downloads/Prisguide%202012.pdf Samtliga hämtade 2015­02­04 Tryckta källor Jensfelt, A. (2002). Både arkitekt och byggherre. ​
Arkitekten​
, nr.3 August Almqvist Jansson, Jonna Idsäter, Tove Hidemark, Beatrice Plathner 6