1. No category

ERFARENHETER AV ATT
ÖVERLEVA ETT HJÄRTSTOPP
EN LITTERATURSTUDIE
ELINA BODOR
ALEXANDER WEMMERDAHL
Examensarbete i omvårdnad
61-90 hp
Sjuksköterskeprogrammet
Januari 2015
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
ERFARENHETER AV ATT
ÖVERLEVA ETT HJÄRTSTOPP
EN LITTERATURSTUDIE
ELINA BODOR
ALEXANDER WEMMERDAHL
Bodor, E & Wemmerdahl, A. Erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp. En
litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola:
Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2015.
Bakgrund: Hjärtstopp drabbar omkring 15 000 personer i Sverige varje år. Cirka
10 000 av dessa sker utanför sjukhus och cirka 5000 på sjukhus. Majoriteten
klarar sig inte. De frågeställningar som användes i litteraturstudien var: Hur mår
personen efter hjärtstoppet, på vilket sätt påverkade detta personen existentiellt,
och hur upplevs livskvalitet idag jämfört med före hjärtstoppet. Syfte: Syftet med
litteraturstudien, är att belysa personers erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp.
Metod: En litteraturstudie där 12 artiklar valdes ut och granskades enligt Olsson
& Sörensens granskningsmallar. Resultat: Analysen resulterade i tre
huvudkategorier: Fysiska och psykiska besvär, sociala upplevelser samt
existentiella frågor. Livskvaliteten påverkades inom flera områden hos
personerna, bland annat uttalad trötthet och förekomst av posttraumatiskt
stressyndrom (PTSD). Majoriteten av personerna kunde ändå återgå till sitt arbete
och de hade generellt sett en god livskvalitet efter hjärtstoppet. Slutsats:
Erfarenheten av det dagliga livet efter att överlevt ett hjärtstopp varierade. Livet
påverkades utifrån fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter.
Nyckelord: Hjärtstopp, livsavgörande händelser, livskvalitet, patientens
erfarenheter, överlevnad
2
EXPERIENCE OF SURVIVING A
CARDIAC ARREST
A LITERATURE REVIEW
ELINA BODOR
ALEXANDER WEMMERDAHL
Bodor, E & Wemmerdahl, A. Experience of surviving a cardiac arrest.
A literature review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö
University: Faculty of health and society, Department of care science, 2015.
Background: Cardiac arrest affects approximately 15 000 people in Sweden
every year. About 10 000 of these happen outside the hospital setting and about
5000 within. The majority doesn’t make it. The questions used in the literature
review were: How does the person feel after the cardiac arrest, in what ways did
this affect the person´s existential and how is the quality of life experienced today
as comparised to before the cardiac arrest. Purpose: The purpose of this literature
review, is to highlight the person’s experiences of surviving a cardiac arrest.
Method: A literature study where 12 articles were selected and reviewed
according to Olsson & Sörensen review protocol. Result: The results of the
analysis were divided in three main categories: Physical and psychological issues,
social experiences and existential questions. For the participants, quality of life
was affected in many areas for example fatigue and posttraumatic stress syndrome
(PTSD). The majority of the participants could still go back to their workplace,
and in general quality of life was good after the cardiac arrest. Conclusion: The
experiences of the daily life after surviving a cardiac arrest were varied. Life was
affected on the basis of physical, psychological, social and existential aspects.
Keywords: Heart arrest, life change events, patient experience, quality of life,
survivors
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
5
BAKGRUND
5
Patofysiologi
5
Orsaker
5
Behandling inkl. figur 1
6
Omvårdnadsaspekter
7
Teoretisk referensram
8
Kunskapsluckor
9
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
9
Frågeställningar
9
Definitioner
9
METOD
10
Tidsplan inkl tabell 1
10
Databassökning
10
Inklusions- och Exklusionskriterier
11-12
Tabell 2, Databassökningen
12
Kvalitetsgranskning
12
Analys
13
Tabell 3, Teman och subkategorier
13
RESULTAT
13
Fysiska och psykiska besvär
13
Sociala upplevelser
15
Existentiella frågor
16
DISKUSSION
17
Metoddiskussion
17
Resultatdiskussion
19
KONKLUSION
20
FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH
FÖRBÄTTRINGSARBETE
21
REFERENSER
22-24
BILAGA 1 Bedömningsmall kvalitativ metod
BILAGA 2 Bedömningsmall kvantitativ metod
BILAGA 3 Artikelmatris
25
26
27-35
4
INLEDNING
Då vi sedan tidigare arbetat som undersköterskor på sjukhus har vi vid flertalet
tillfällen träffat patienter som drabbats av hjärtstopp. Som undersköterskor inom
våra verksamheter har vi endast sett omvårdnadsförloppet vid det kritiska
tillståndet. Eftervården av en patient som drabbats av hjärtstopp har de senaste
åren bedrivits på ett annat sjukhus i närområdet. Den frågan vi ofta ställt oss efter
ett hjärtstopp om nu personen överlevt är: Hur mår denna person efter
hjärtstoppet? På vilket sätt påverkades personen existentiellt? Hur upplevs
livskvalitet idag jämfört med före hjärtstoppet? Dessa tankar har fört oss vidare
och därför har vi valt att studera detta ämne närmare.
BAKGRUND
Varje år i Sverige drabbas omkring 15 000 personer av ett hjärtstopp (Wikström,
2006). Av dessa hjärtstopp sker cirka 10 000 utanför sjukhus och cirka 5000 på
sjukhus (a a). Av alla hjärtstopp som sker i Sverige räddas cirka 1300 personer,
cirka 500 utanför sjukhus och 800 på sjukhus (HLR-rådet, 2014).
Patofysiologi
Enligt Persson & Stagmo (2008) innebär ett hjärtstopp totalt cirkulationstopp och
det avslöjar sig genom utebliven artärpuls. Hjärtstoppet innebär att hjärtats
pumpkraft avstannar och därmed även patientens blodtryck (Wikström, 2006).
Cirkulationsstillestånd inträder och patienten blir snabbt medvetslös vilket åtföljs
av ett andningsstillestånd (Persson & Stagmo, 2008). Tecken på upphävd
cirkulation är generell blekhet och cyanos samt vidgade och ljusstela pupiller (a
a).
Orsaker
Hjärtstopp utgör den allvarligaste komplikationen till hjärtinfarkt (Ericson &
Ericson, 2012). Enligt Eikeland et al (2011) beror hjärtsjukdom på förändringar i
hjärtat eller hjärtats blodkärl. Förändringarna kan vara medfödda eller förvärvade.
Förekomsten av och orsaken till hjärtsjukdom varierar för olika åldersgrupper.
Yngre vuxna har sällan sjukdomar i hjärtat, bortsett från medfödda hjärtfel.
Frekvensen ökar kraftigt efter 40 års ålder, orsaken är då ofta ateroskleros i
kransartärerna med ischemisk hjärtsjukdom som följd. De vanligaste grupperna av
förvärvade hjärtsjukdomar är akut koronarsyndrom, hypertensiv hjärtsjukdom,
hjärtklaffsfel och hjärtinflammationer. Hjärtsjukdom kan även orskas av diabetes,
lungsjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar samt inflammatoriska reumatiska
sjukdomar (a a). Enligt Fryckstedt et al (2006) står dock hjärtrytmrubbningar
(arytmier) för den vanligaste orsaken till hjärtstopp. De vanligaste arytmierna som
orsakar detta är asystoli, som innebär att hjärtats muskelkraft avstannar.
Ventrikeltakykardi som innebär arytmi med mer än 100 slag per minut,
ventrikelflimmer som innebär att hjärtmuskeln arbetar osynkroniserat på grund av
elektriskt kaos i kammarna och pulslös elektriskt aktivitet. Vid pulslös elektrisk
aktivitet förekommer det en nedsatt funktion i hjärtats vänstra kammare som leder
till att pulsvåg inte kan upprätthållas (a a). Förvärvade hjärtsjukdomar kan i hög
grad förebyggas genom livsstilsförändringar enligt Eikeland et al (2011). Det är
därför bra om rökare t.ex. slutar röka, snusare slutar att snusa och överviktiga går
5
ned i vikt (Eikeland et al, 2011). Regelbunden fysisk aktivitet ger stora
hälsovinster. Kosten bör vara varierad och allsidig, med bland annat mycket frukt
och grönsaker. Intaget av mättat fett, salt och socker bör begränsas. Normalvikten
bör hållas genom att energiintaget balanseras mot aktivitetsnivån (a a).
Behandling
För att lyckas behandla akut hjärtstopp är snabb handläggning viktigt (Persson &
Stagmo, 2008). Chain of survival (se figur.1) illustrerar de insatser som är viktiga
för att rädda liv: Tidigt larm, tidig hjärt- och lungräddning (HLR), tidig
defibrillering samt snabb eftervård för att optimera överlevnaden med ett bra
resultat (Koster et al 2010). Enligt Persson och Stagmo (2008) uppstår i regel inga
organskador om ett stillastående hjärta kan startas på nytt inom 1-2 minuter. För
varje minut som sedan går uppstår allt svårare skador på framförallt hjärnan. Om
behandlingen kommer igång först efter 15 minuter är möjlighet till framgång
obefintlig, dock med ett undantag, nämligen om man drabbats av hjärtstopp i kallt
vatten alltså djup nedkylning t.ex. drunkning (a a).
Figur 1. The European Resuscitation Councils; Chain of survival.
Konstgjord andning och hjärtmassage
Vid kombinerat andnings- och hjärtstillestånd, startas återupplivningsförsöket
med 30 kompressioner och 2 inblåsningar genom mun till mun-metoden eller vid
tillgång med mask/blåsa (HLR rådet, 2012). Enligt Persson & Stagmo (2008)
behöver det stillastående blodet snabbt syre, varför en syresättning bör
eftersträvas innan man börjar pumpa nytt blod. Kompressionerna sker genom yttre
hjärtmassage, delvis cirka 80-100 per min. Vid kompressionen bör stor del av ens
egen kroppstyngd utnyttjas och patienten måste ligga på ett fast underlag. Bäst
sker detta om patienten ligger på golvet eller marken och återupplivaren står på
knä bredvid, med raka armar och handflatorna över varandra, på sternums nedre
tredje del. Massagen ska ske lugnt men kraftfullt med ungefär samma tid för
kompression som relaxation. En snabb och stötig massage är tämligen ineffektiv.
Hos yngre vuxna blir massagen lättare effektiv tack vare elasticiteten i
thoraxväggen (a a).
Enligt Persson & Stagmo (2008) är effektiv HLR mycket tröttande. På en del håll
i Sverige används därför idag en tryckluftsdriven hjärtkompressionsmaskin vid
namn Lucas. Maskinen Lucas utför HLR mycket effektivt under längre tid (a a).
Mot bröstkorgen placeras en sugkopp som hjälper bröstkorgen att utvidgas mellan
6
kompressionerna (Persson & Stagmo, 2008). Detta skapar ett undertryck i thorax,
vilket inte enbart orsakar ett återflöde till hjärtat mellan kompressionerna, utan
även orsakar ett visst flöde av luft ner i luftvägarna (a a).
Defibrillering
Hjärtmassagen verkar både genom intrathorakala tryckvariationer och genom en
direkt kompression av hjärtat (Persson & Stagmo, 2008). Även den mest effektiva
utförda yttre hjärtmassagen ger endast 25-30 procent av en normal slagvolym,
vilket medför att det tar mer än 1 minut för läkemedel som ges i perifer ven att nå
den centrala cirkulationen. Det gäller därför att snarast möjligt försöka återställa
hjärtats egen aktivitet. Detta sker med hjälp av defibrillator, med vilken en
osynkroniserad impuls ges så snart som möjligt. EKG-diagnos
(Elektrokardiografi) är initialt inte nödvändig t.ex. ett kammarflimmer kan
defibrilleras och vid asystoli kan strömstöten ibland initiera en egen automaticitet
i hjärtat. Dock bör EKG kopplas snarast möjligt, för att möjliggöra en
rytmdiagnos som är väsentlig även efter återställande av spontan rytm (a a).
Eftervård
Enligt Eikeland et al (2011) ska sjuksköterskor som vårdar patienter med hjärtoch kärlsjukdom ha den kompetens som krävs för att vårda dessa patienter t.ex.
vidareutbildning inom hjärtvård eller intensivvård. Efter en lyckad hjärt- och
lungräddning flyttas patienten till en intensivvårdsavdelning för kontinuerlig
övervakning och fortsatt behandling av eventuell svikt i vitala funktioner så som
andning, cirkulation, medvetande och elimination. Patienter som inte vaknar upp
snabbt efter HLR behandlas med respirator i minst 1-2 dygn. Thoraxröntgen
ordineras som regel för kontroll av eventuella skador som skett under
behandlingen. Även om spontan cirkulation upprättats, är det ingen garanti för att
patienten återvinner funktion och hälsa. Om patienten inte vaknat inom 72 timmar
har man en sämre prognos. Terapeutisk hypotermi skyddar den ischemiskt
skadade hjärnan i återhämtningsfasen och rekommenderas därför som standardbehandling efter en primärt lyckad återupplivning (a a). Enligt Friberg (2014)
visar ny forskning att patienterna inte längre behöver kylas ned till 33°C som
tidigare varit standardbehandling för att skydda hjärnan, samma effekt uppnås
även vid 36°C (a a). De patienter som tillfrisknar, behandlas oftast efter ett
hjärtstopp med en Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD) (Walfridsson,
2010). En ICD kan både upptäcka och behandla arytmier och flimmer genom att
avge en elektronisk impuls som korrigerar den felaktiga hjärtrytmen som uppstått
(a a).
Omvårdnadsaspekter
En ansvarsfull vårdrelation utgör tre grundvillkor: Respekt, förtroende och
ömsesidighet, samt en kombination mellan personlig och allmän etik (Snellman,
2009). För att få en medvetenhet om sig själv och andra krävs det förståelse om
att varje människa är ensam i sin situation men att det finns en strävan till
överlevnad, bekräftelse för sin existens och förståelse för meningen med livet
tillsammans med sina medmänniskor (a a).
Enligt Moulaert et al (2011) utvecklades en intervention åt personer som överlevt
ett hjärtstopp. Interventionens huvudmål var att tidigt upptäcka kognitiva och
emotionella problem. Detta utfördes som ett individualiserat program bestående
av ett till sex besök hos en sjuksköterska. Syftet var att ge stöd både emotionellt
och praktiskt till dessa personer och deras närstående (a a). Interventionen
7
utgjordes på antagandet att kognitiva samt emotionella problem är vanliga efter ett
hjärtstopp och att dessa problem förbisågs av sjukvården (Moulaert et al, 2011).
Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska
(2005) ingår det bland annat att ha förmåga att uppmärksamma och möta
patienters sjukdomsupplevelse och lidande samt att åtgärda dessa så snart som
möjligt med adekvata åtgärder. Lidande är kopplat till personens upplevelse av sin
situation (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Lidandet är unikt och individuellt,
det kan komma ifrån personens livssituation eller orsakas av vården, genom ett
kränkande bemötande, vårdskada eller utebliven vård. Människan är sårbar och
sårbarheten innefattar bland annat den biologiska sårbarheten som utsatthet för
fysiska ingrepp eller övergrepp. En människas sårbarhet utmanas i svåra
livssituationer. Omvårdnad innebär att ha en kunskap om vad vårdaren och
sjukvårdspersonalen kan göra för att ge personen den bästa möjlighet till att värna
om människans sårbarhet, med framtiden i sikte. Vårdaren görs ansvarig genom
att den sårbara människan ger sin tillit till vederbörande, genom att på olika sätt
värna och respektera människors sårbarhet samt människors värdighet (a a).
Teoretisk referensram
I Doris Carnevali (1996) metod, Dagligt liv och Funktionellt hälsotillstånd,
beskrivs strukturer för det dagliga livet. Strukturerna är enligt metoden den
funktionella förmågan, inre resurser och yttre resurser. Individens livskvalitet och
hälsa, är beroende på hur individen klarar av att hålla en balans mellan kraven, i
det dagliga livet samt med de inre och yttre resurserna, oavsett funktionellt
hälsotillstånd (a a).
I det dagliga livet ska det råda en balans mellan kvav och egna resurser
(Carnevali, 1996). Dessa krav är aktiviteter, händelser, upplevelser, förväntningar,
förpliktelser, omgivningar, värderingar, övertygelser, seder och bruk. Aktiviteter
och upplevelser som faller inom ramen för omvårdnad är sådant som påverkar
hälsotillståndet eller påverkas av hälsotillstånd. Dessa aktiviteter kan vara vanliga
innan ett hälsoproblem uppstår och kan därefter bli ovanliga, men de kan även
vara nya. Andas är t.ex. en vanlig aktivitet som sker omedvetet i det dagliga livet,
men vid sjukdom som t.ex. lunginflammation blir det istället en ovanlig aktivitet.
Andningen är då påverkad och det blir istället en medveten handling, som
eventuellt gör ont och upptar en stor del av individens koncentration. En ny
aktivitet kan vara att vara patient, detta är då inte är en ”normal” daglig aktivitet i
individens dagliga liv (a a).
Händelser är speciella tilldragelser i det dagliga livet (Carnevali, 1996). Ur ett
omvårdnadsperspektiv är det händelser som påverkar eller påverkas av
hälsotillståndet som främst är av intresse för sjuksköterskan. Händelser kan vara
av personliga eller hälsorelaterade slag. Ett exempel på en personlig händelse kan
vara förändringar i familjen eller på arbetet. Personliga händelser kan även vara
resor, fester eller semestrar. Hälsorelaterade händelser kan vara en behandling, en
diagnostisk provtagning eller en diagnos. Tidigare händelser påverkar reaktioner
och beteende i den aktuella situationen. Förväntningar och förpliktelser kommer
ifrån individen själv, men kan också komma från andra. Förväntningar står mest
för graden av beroende och oberoende till en annan individ. Förväntningar
handlar om kontroll över den egna personen och det dagliga livet, en känsla av
ansvar för andra eller för arbetet (a a). Vid en förändring i hälsotillståndet är
8
risken stor att normala självförväntningar och förväntningar som olika personer
har på varandra, inte är förenliga med situationen (Carnevali, 1996).
Med omgivning menar Carnevali (1996) bostaden, skolan, arbetsplatsen eller i
andra delar av samhället. Omvårdnaden ritar in sig på den omgivning där
individens eller familjens dagliga liv äger rum. Hälsorelaterade beteende,
upplevelser och reaktioner är nära förknippade med individens värderingar,
övertygelser, seder och bruk. Ofta kan inte individen sätta ord på sina värderingar,
övertygelser, seder och bruk, men det påverkar individens reaktioner i en
förändrad situation (a a).
Den funktionella förmågan, de inre resurserna som Carnevali (1996) beskriver i
sin metod är styrka, uthållighet, sinnesförnimmelser, kunskap, motivation, mod,
färdigheter och kommunikation. Dessa utgör de viktigaste funktionella förmågor
som individen behöver för att kunna möta kraven i det dagliga livet. Det kan
exempelvis innebära att individen har motivation till egenvård, förmåga att göra
sig förstådd och förstå genom kommunikation samt ha förmågan att få kunskap
över sin sjukdom och behandling. De yttre resurserna är alla resurser som finns
utanför individen som t.ex. bostad, grannskap, kommunikationsmöjligheter,
människor, material, tekniska hjälpmedel, teknologi, transport, pengar och
husdjur. Dessa kategorier kan innebära skillnader mellan balans och obalans i det
hälsorelaterade dagliga livet (a a).
Kunskapsluckor
Anledningen till valt forskningsämne grundar sig på att det saknas information
och tillvägagångsätt på hur man bemöter och vårdar dessa personer som drabbats
av hjärtstopp. Inom sjuksköterskeutbildningen nämns inte detta ämne särskilt
mycket och därför har syftet i denna litteraturstudie väckts och forskats vidare på.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med denna litteraturstudie är att belysa personers erfarenheter av att
överlevt ett hjärtstopp.
Frågeställningar
o Hur har hjärtstoppet påverkat personen existentiellt?
o Hur fungerar det dagliga livet efter hjärtstoppet?
o Hur upplevs livskvaliteten?
Definitioner
I arbetet används uttryck som definieras enligt nedanstående:
Erfarenhet
Enligt Nationalencyklopedin (2014) definieras erfarenhet som ett filosofiskt
begrepp med skiftande innehåll som t.ex. ett resultat av en process.
Livskvalitet
Enligt World Health Organization, WHO, (1997) innebär livskvalitet individens
uppfattning av sin livssituation utifrån sina egna värderingar, kulturella normer,
individens mål, förväntningar och intresse. Begreppet förtydligar individens
fysiska, psykiska, sociala och existentiella delar som individen upplever i och
9
kring livet (WHO, 1997).
METOD
Enligt Friberg (2012) handlar litteraturöversikter om att skapa översikt över
kunskapsläget inom ett visst omvårdnadsrelaterat område, eller om ett problem
inom sjuksköterskans verksamhetsområde/kompetensområde. Det innebär att ta
reda på befintlig forskning för att få en uppfattning om vad som studerats, vilka
metoder eller vilka teoretiska utgångspunkter som använts (a a). Denna
litteraturöversikt görs som ett examensarbete på kandidatnivå.
Litteraturöversikten grundas i en sökning av texter inom ett begränsat område.
Lämplig litteratur för studiens ändamål valdes ut, kvalitetsgranskades samt
analyserades. Enligt Friberg (2012) ger detta ett resultat som ger en beskrivande
bild av området. Aktuell litteratur är främst artiklar i vetenskapliga tidskrifter och
rapporter som är utgivna av universitet och högskolor (a a).
Tidsplan
Denna litteraturstudie genomfördes mellan 10 november 2014 fram till 5 januari
2015, sammanlagt åtta veckor. Nedan följer en tidsplan (se tabell.1) som
redovisar hur arbetet genomförts i sin helhet.
Tabell 1. Tidsplan för arbetsgången
v. 46-47
Litteratursökning + kvalitetsbedömning
v. 48-49
Databearbetning
v. 50-52
Slutgiltig rapport
v. 1
Granskning
v. 2
Inlämning måndag 5/1
Databassökning
Östlundh (2012) menar att man söker efter data i de databaser som är aktuella
utifrån sitt ämnesområde. I realiteten löper sökprocessen aldrig helt linjärt, de
olika delprocesserna är beroende av varandra för att sökningarna ska kunna
fortskrida och utvecklas. Under processens gång är det nödvändigt att
experimentera med söktekniker, sökfunktioner och sökord för att uppnå ett bra
resultat. Med detta följer helt naturligt ”misslyckanden” med mindre lyckade
sökningar (a a).
De artiklar som resultatet är baserat på är funna i databaserna PsykInfo och
PubMed. Sökningar har även gjort i databasen CINAHL, dock utan unika resultat
(se tabell 2). Två av litteraturstudiens analyserade artiklar har funnits genom
tidigare granskad forskningsreferenser. Enligt Östlundh (2012) nås flest
informationskällor på internet, men det finns en del, främst äldre material som
inte går att finna på internet. Därför är det bra att utföra manuella sökningar
genom att man på egen hand, letar igenom material för att kunna lokalisera
relevant information. Denna metod kan vara inspirerande om man kört fast i sitt
sökande, eller bara som en ingång till sitt ämnesområde (a a). De artiklarna som
10
har frisökts, har sökts på författarnas namn i databasen PubMed och därefter
tryckts ut. Detta har inneburit att dessa två artiklar kunnat vara med och utgjort en
del av resultatet i denna litteraturstudie. Grundstrukturen för alla databaser är
ämnesordlistor, med hjälp av en ämnesordlista kan sökord hittas, som fungerar i
den databas som sökningen sker i (Östlundh, 2012). Ämnesordlistor kan vara
döpta till egna ”namn” t ex MeSH (Medical subject headings) i databasen
PubMed, men grundstrukturen är densamma i alla databaser (a a). Passande
MeSH-termer till studiens syfte hittades med hjälp av Karolinska Institutets
Svenska MeSH, www.kib.ki.se.
I PubMed användes MeSH termerna heart arrest, quality of life, survivors. Ordet
patient experience användes som fritext i sökningen.
I CINAHL söktes artiklar med hjälp av Headings och fritext, de sökord som
användes var heart arrest, quality of life, patient experience och life change
events.
I PsykInfo gjordes sökningarna endast med fritext. De sökord som användes här
var heart arrest, quality of life, patient experience.
För att rikta sökningarna användes boolesk söklogik, denna söklogik används för
att bestämma vilket samband de utvalda sökorden ska ha till varandra med
operatörerna så som AND, OR eller/och NOT (Östlund, 2012).
Först valdes artiklarna ut genom intressanta titlar och abstrakt. Detta gjordes var
för sig på olika databaser. Därefter jämfördes fynden och de visade sig att en del
av artiklarna var samma. En gemensam granskning av abstrakten gjordes och
utifrån dessa valdes artiklar ut och granskades. Då det först var svårt att finna
relevanta artiklar inhämtades hjälp av bibliotekarie vid Trelleborgs lasarett. De
artiklar som inte innehöll personers erfarenheter efter ett hjärtstopp exkluderades.
Friberg (2012) menar att grunderna för artiklarna måste vara tydliga, vilket gör att
visa studier inkluderas medan andra exkluderas. Andra artiklar som även
exkluderades var de som endast beskrev hur patienterna upplevde det att ha en
ICD inopererad, eller rädslan av vad ICD kan förorsaka i deras kropp. Även
artiklar om hur hyportermi påverkat neurologiska funktioner efter hjärtstoppet
exkluderades, då deras syfte riktades mer mot nedkylningsprocessen.
Inklusions- och exklusionskriterier
Olsson & Sörensen (2011) skriver att populationen ska vara välbeskriven samt att
inklusions- och exklusionskriterier ska vara väldokumenterade, detta för att ge
läsaren en förståelse av vilka begränsningar som gjorts vid sökningen av
artiklarna. De inklusions- och exklusionskriterier som använts i denna
litteraturstudie redovisas nedan.
Inklusionskriterier
o Artiklar skrivna på engelska eller svenska
o Fulltext
o Peer review
11
Exklusionskriterier
o Barn < 18 år
o Artiklar med låg kvalitet
Tabell 2. Databassökning
Databas
Sökord alt.
BegränsMESH term ningar
Cinahl
18.11.14
Cinahl
18.11.14
PsykInfo
18.11.14
PubMed
18.11.14
PubMed
18.11.14
Manuell
sökning
Totalt
Heart arrest
AND
quality of
life AND
patient
experience
Heart arrest
AND life
change
events
Heart arrest
AND
quality of
life OR
patient
experience
Heart arrest
AND
quality of
life AND
survivors
Heart arrest
AND
quality of
life AND
survivors
AND
patient
experience
Antal
träffar
Antal
lästa titlar
131
Antal
granskade
abstract
40
Antal
granskade
artiklar
11
Antal
använda
artiklar
0
Full text,
Peer
review,
Human,
All Adult
131
Full text,
Peer
review,
Human,
All Adult
Peer
review,
Adult
(18Years
and
Older)
Full text,
Humans,
Adult
(19>)
1
1
1
1
0
28
28
13
7
2
66
66
16
15
8
Full text,
Humans,
Adult
(19>)
14
14
3
1
0
2
240
240
73
35
12
Kvalitetsgranskning
När ett lämpligt antal studier hittats ska studiernas kvalitet granskas (Friberg,
2012). Granskningen av artiklarna skedde individuellt och därefter jämfördes
resultatet av granskningen gemensamt. Vid granskningen användes Olsson &
Sörensen (2011) bedömningsmallar för studier med kvalitativa och kvantitativa
ansatser, som modifierades genom att ta bort punkter för att passa
litteraturstudiens syfte, se bilaga 1 och 2. I bedömningsmallarna poängsattes
studierna utifrån olika kriterier som skulle uppfyllas. Sedan graderades studierna i
hög, medelhög eller låg kvalitet. Till denna litteraturstudie används både
kvalitativa och kvantitativa ansatser för att besvara litteraturstudiens syfte.
Studiernas kvalitet för resultatet ska gå inom ramen hög eller medelhög kvalitet.
35 artiklar valdes ut för granskning, varav 12 artiklar med hög till medelhög
kvalitet valdes ut att representera litteraturstudiens resultat. Nio kvantitativa
artiklar och tre kvalitativa. Inkluderande artiklar ses i artikelmatrisen se bilaga 3.
12
Analys
Enligt Friberg (2012) innebär en analys i en litteraturöversikt ett strukturerat
arbetssätt. Denna analys skiljer sig från analys av ”rådata” som exempelvis,
observationer och intervjuer eftersom ”rådatan” redan analyserats och
sammanställts till ett resultat, en artikel (a a).
Analysen av de kvalitativa studierna utgick ifrån Graneheim & Lundman (2004)
analysmetod av kvalitativ data. Texterna lästes först igenom ett par gånger i sin
helhet för att få en förståelse över vad den handlade om, därefter lästes texterna
igenom ännu en gång och beskrivande meningar som passade till litteraturstudiens
syfte plockades ut ur texten. Dessa kondenserades sedan till mindre textstycken,
kodades med färgkoder och till sist bildade subkategorier som slutligen
identifierade olika teman (a a). Analysen gjordes främst av en av de två
författarna, dock kontrollerades och diskuterades analysen gemensamt under
analysens gång. De kvantitativa artiklarna analyserades, på rekommendation av
Friberg (2012), genom att de lästes igenom flera gånger, både individuellt och
gemensamt. Efter att ha läst igenom artiklarna, identifierades likheter och
skillnader. De likheter och skillnader som författarna funnit fram skrevs sedan ner
och en datareduktion gjordes, dvs. information som svarade till litteraturstudiens
syfte och frågeställningar valdes därefter ut. Därefter granskades den utvalda
texten för att identifiera återkommande ämnen. De återkommande ämnena
analyserades och bildade till sist olika teman/kategorier (a a).
De olika teman som slutligen identifierades är utifrån alla tolv artiklar. De olika
teman utgörs av tre huvudkategorier som i sin tur presenteras i subkategorier som
utgör uppbyggnaden av litteraturstudiens resultat. Nedan följer de teman och
subkategorier (se tabell.3) som identifierats och sammanställts i resultatet.
Tabell 3. Teman och subkategorier
Huvudkategorier
Fysiska och psykiska besvär
Subkategorier
Trötthet och fysiska begränsningar
Emotionell instabilitet och ångest
Sociala upplevelser
Arbete och fritid
Familj och närstående
Upplevelser av sjukvården
Existentiella frågor
Identitet och livssyn
RESULTAT
Fynden från analysen presenteras här under de tre teman som framkommit:
Fysiska och psykiska besvär, sociala upplevelser samt existentiella frågor.
Fysiska och psykiska besvär
Temat fysiska och psykiska besvär omfattar följande två subkategorier: trötthet
och fysiska begränsningar samt emotionell instabilitet och ångest.
13
Trötthet och fysiska begränsningar
I en retroperspektiv kohortstudie som gjorts i Nederländerna (Moulaert et al,
2010) undersöktes 63 personer som överlevt ett hjärtstopp. Syftet var att hitta
faktorer som relaterades till livskvalitet efter hypoxisk period i samband med
hjärtstoppet. Resultatet visade på ett starkt samband mellan trötthet och
livskvalitet, mätt med av hjälp av Fatigue Severity Scale (FSS) och SF- 36 som
mäter livskvalitet (a a). Även i en studie av Wachelder et al (2009) svarade mer än
hälften av de tillfrågade personerna (n=63) i studien att de upplevde en ökad
trötthet. Även denna studie använde sig av FSS som mätinstrument (a a). Deasy et
al (2012) undersöker funktionella kroppsliga funktioner samt livskvalitet hos unga
vuxna (18-39 år) som överlevt ett hjärtstopp. Av totalt 46 personer svarade 18
personer att de haft en god energinivå den senaste veckan (a a). Med hjälp av The
Nottingham Health Profile, fann Saner et al (2002) att de personer som överlevt
ett hjärtstopp hade signifikant lägre energinivå än kontrollgruppen. Studien
påvisade även att de överlevande hade mer sömnsvårigheter i jämförelse med
kontrollgruppen (a a).
Saner et al (2002) fann en signifikant försämring gällande fysiska funktioner
mellan personer som överlevt ett hjärtstopp och en kontrollgrupp. Studien var
kvantitativ och gjordes på 40 män och 10 kvinnor som överlevt ett hjärtstopp.
Kontrollgruppen bestod av åldersmatchade friska individer, både män och
kvinnor, av jämförbar socioekonomisk status (a a). I en svensk studie av StilbrantSunnerhagen et al (1996) framkommer det att av 20 deltagare så hade sju personer
hjälp med bland annat städning, tre personer behövde hjälp med personlig hygien
såsom dusch och toalettbesök och fem personer hade hjälp med matlagning och
transport. Med på listan över hjälp med daglig funktion fanns också
rörelseförmåga, matning och hjälp med inköp. Fyra av de 20 personerna hade mer
än fem problem med de dagliga funktionerna, tre av dessa bodde på
ålderdomshem och en hade kommunal hemhjälp (a a).
Av totalt 46 deltagande personer som överlevt ett hjärtstopp svarade ungefär
hälften (52 %) att de inte hade några problem med dagliga aktiviteter – i detta fall
exempelvis dammsugning, spela golf, flytta möbler (Deasy et al, 2012). 43
procent av deltagarna svarade att de under de senaste 4 veckorna hade känt sig
mer begränsade på grund av sin fysiska hälsa. Två personer svarade att de var i
behov av hjälp med ADL (activities of daily life) redan innan hjärtstoppet, och nio
personer rapporterade att de hade behov av hjälp efter hjärtstoppet (a a).
Enligt Moulaert et al (2010) var hemsituationen innan och efter hjärtstoppet
ungefär densamma för deltagarna. 54 deltagare bodde hemma utan någon hjälp
från andra innan hjärtstoppet (n=63), och efter hjärtstoppet var det en av
deltagarna som flyttat till ett boende. Resterande åtta personer bodde hemma med
hemhjälp eller på boende både innan och efter hjärtstoppet (a a).
Emotionell instabilitet och ångest
I en studie gjord i Australien av Smith et al (2014) undersöktes vuxna individers
(18+ år) funktion och livskvalitet tolv månader efter att ha överlevt ett hjärtstopp.
Av totalt 530 deltagare framkom det att 66 procent inte hade några problem med
ångest i jämförelse med befolkningen i övrigt. Det var 29 procent som svarade att
de hade någon form av ångestproblematik och 5 procent svarade extrem
ångestproblematik (a a). En annan australiensisk studie vars syfte var att belysa
livskvaliteten hos de som överlevt hjärtstopp, visade att cirka 60 procent upplevde
14
sig ha måttlig till svår ångest efter hjärtstoppet (Deasy et al, 2012). Nästan hälften
(n= 42) svarade att de kände sig nere till och från efter hjärtstoppet (a a).
Saner et al (2002) rapporterade att det inte fanns någon signifikant skillnad i
depression och ångest mellan det hjärtstoppsöverlevande och kontrollgruppen.
Däremot fann de en signifikant skillnad i känsloreaktioner, vilket i denna studie
kopplas till en sämre livskvalitet (a a). En prospektiv studie från Österrike
(Gamper et al, 2004) anger att bland de 143 deltagare som överlevt ett hjärtstopp
uppfyllde 39 deltagare kriterierna för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
Samma deltagare visade sig även ha signifikant sämre livskvalitet och 86 procent
hade utvecklat mild till allvarlig depression (a a). Även i studien av Moulaert et al
(2010) visade det sig att det fanns ett signifikant samband mellan att överleva ett
hjärtstopp och sämre livskvalitet, PTSD, depression och ångest (a a). I en spansk
kvalitativ intervjustudie av Palacios-Ceña (2011) beskriver deltagarna att det finns
en ständig överhängande rädsla för ett nytt hjärtstopp, en rädsla som tar över alla
aspekter i personens liv. Denna rädsla påverkade arbetskapaciteten, relationen till
partnern och störde även förmågan att ta hand om barnen (a a). I Granja et al
(2002) fick deltagarna skatta sig med skattningsinstrumentet EQ- 5D sex månader
efter hjärtstoppet och mer än hälften rapporterade att de inte lider av någon
depression eller ångest (a a).
Sociala upplevelser
Temat sociala upplevelser omfattar följande subkategorier: Arbete och fritid,
familj och närstående samt upplevelser av sjukvården.
Arbete och fritid
Enligt Saner et al (2002) minskade antalet arbetstimmar i veckan signifikant efter
hjärtstoppet hos de deltagande personerna, trots detta visade studien att
tillfredsställelsen med arbetet inte minskade (a a). I studien av Deasy et al (2012)
kunde mer än hälften, 68 procent av deltagarna, återvända till sitt arbete efter
hjärtstoppet, och 47 procent gick tillbaka till samma tjänst som tidigare (a a).
Liknande resultat rapporteras av Smith et al (2014) där 76,6 procent återgick till
arbetslivet efter hjärtstoppet och lite mer än hälften återgick till samma tjänst de
tidigare haft (a a). Av de 30 deltagare som arbetade heltid innan hjärtstoppet var
det 17 personer som gick tillbaka till heltid efter hjärtstoppet (Wachelder et al,
2009). Resterande personer gick ner till deltid, halvtid eller gick i pension (a a).
De deltagare som utvecklat PTSD efter hjärtstoppet visade på en signifikant
skillnad i arbetskapacitet i jämförelse med de som inte utvecklat PTSD (Gamper
et al, 2004). I samma studie framkommer det även att de som utvecklat PTSD
efter hjärtstoppet har signifikant mindre sociala aktiviteter än de som inte
utvecklat PTSD (a a).
I den svenska kvantitativa studien av Stilbrant-Sunnerhagen et al (1996) blev tio
av de 17 deltagarna som arbetat före hjärtstoppet sjukskrivna eller sjukpensionärer
till följd av hjärtstoppet (a a). Hälften av deltagarna i studien av Deasy et al
(2012) rapporterade att de hade svårigheter att utföra vanliga sociala aktiviteter
och fritidsaktiviteter utomhus (a a). I Wachelder et al (2009) studie visade det sig
att de flesta av deltagarna i studien hade ett lägre deltagande i samhället i
jämförelse med den generella populationen i Nederländerna. En del av dessa
personer upplevde sig även ha en sämre livskvalitet än tidigare (a a). Det
framkom även att männen som deltog i studien hade en högre upplevd livskvalitet
och kognitiv funktion men lägre nivåer deltagande i samhället än de kvinnor som
15
deltog i studien (Wachelder et al, 2009). Det fanns dock inte någon signifikant
skillnad mellan män och kvinnors livskvalitet efter hjärtstoppet i studien av
Mahapatra et al (2005).
Familj och närstående
Saner et al (2002) fann att deltagarna i studien upplevde ökad tillfredsställelse av
familjelivet efter hjärtstoppet jämfört med innan (a a). De personer som utvecklat
PTSD efter hjärtstoppet visade sig ha en signifikant lägre förmåga att ta hand om
familjen än de övriga deltagarna (Gamper et al, 2004). I en svensk kvalitativ
intervjustudie (Bremer et al, 2009) uttryckte deltagarna en oro över hur deras död
skulle kunna påverka de anhöriga. Även deras fysiska begränsningar gav en
känsla av skuld, då de skulle kunna bli en börda för de anhöriga. Det fanns även
en skuldkänsla för den situation de utsatt sina närstående för, och hur de anhöriga
skulle klara av framtiden (a a). Deltagarna i Palacinios-Ceña et al (2011) uttryckte
en frustation över bristen på tydliga svar i existentiella frågor samt en frustation i
att inte kunna dela sina upplevelser med någon.
Upplevelser av sjukvården
I Lau et al (2010) semi-strukturerade telefonintervjustudie beskrev en av
deltagarna att sjukvårdspersonalen uttryckt sig pessimistiskt till de anhöriga under
eftervården. Deltagaren rapporterade att den läkare som haft ansvaret berättat för
de anhöriga att det inte fanns någon chans till återhämtning, att de kunde se
honom, patienten, som en ”grönsak”. Att de inte ingav någon form av hopp åt
familjen. Flera av studiens deltagare kunde berätta att sjukvårdpersonalen uppgav
olika tidiga prognoser beroende på sjukhusens specialiseringsområde; detta
påverkade den fortsatta behandlingen. På de mindre sjukhusen sades det att
återhämtningschansen var obefintlig medan de större universitetssjukhusen
menade att där fanns en chans (a a).
En av deltagarna i studien av Palacinios-Ceña et al (2011) kände en stor
tacksamhet till vårdpersonalen som räddat deltagarens liv. Samtidigt fanns en
känsla av att endast vara en i mängden, att endast utgöra en ”arbetsuppgift”. Att
ena sekunden ha blivit räddat till livet för att strax därefter bli utskriven till
hemmet. De deltagande personerna kände sig även åsidosatta då den kontinuerliga
kontakten med sjukvården upphörde. En av deltagarna beskrev att det enda sättet
att komma i kontakt med sjukvården igen var om det fanns kliniska symtom från
hjärtat. Tanken fanns även att uppsöka vård med simulerade symtom för att få
några timmars övervakning. Samtliga deltagare i samma studie uppgav att de inte
fått tillräckligt med strategier för att kunna hantera sitt liv efter hjärtstoppet. Om
de inte kunde tala om sina tankar kring döden – vem skulle de då tala med det
om? De kvinnliga deltagarna nämnde att vårdpersonalen aldrig lyft frågan om det
fortsatta familjelivet. Samtliga kvinnor i studien var i fertil ålder (24-35 år). De
saknade information och diskussion med vårdpersonalen om möjligheterna för att
skaffa (fler) barn. En kvinnlig deltagare uttryckte att det kändes som att ge upp en
del av sig själv (a a).
Existentiella frågor
Temat existentiella frågor omfattar följande subkategori: Identitet och livssyn.
16
Identitet och livssyn
Bremer et al (2009) beskriver att vid uppvaknandet från medvetslösheten efter ett
hjärtstopp kastas personen in i en värld av kaos och förvirring. Det finns en
oförmåga att orientera sig till tid, rum och sammanhang. Denna kaotiska värld är
fylld med känslor som förlorad kontroll, sårbarhet, osäkerhet och bristande
sammanhang (a a).
I den kvalitativa studien av Palacinios-Ceña (2011) använde sig deltagarna av
olika coping-mekanismer för att klara av det fortsatta livet. Det kunde t.ex. handla
om att bara fortsätta att leva och inte stanna upp och tänka för mycket, i ett försök
att kontrollera rädslan efter hjärtstoppet. En annan coping-mekanism som
deltagarna beskrev var att aktivt förbereda sig inför döden. Detta genom att de
hade ett behov av att lösa ”problem” såsom att förbereda familj och andra
närstående på att döden kan infinna sig när som helst. Även ekonomiska frågor
och familjedispyter fanns det ett behov av att lösa innan den förmodat förestående
döden. Samtliga deltagare beskrev även ett behov av att finna något slags mening
med händelsen, hjärtstoppet. Många frågor som ”Varför jag?”, ”Hur?” och
”Varför just då?” behövde deltagarna söka svar på. Även skuldkänslor och tankar
om deras eventuellt egna personliga ansvar – ägde de själv skuld i hjärtstoppet? –
var centralt, i form av frågor som ”Vad har jag gjort för fel?”, ”Skulle jag ha tagit
bättre hand om mig själv?” och ”Vad har detta för mening?” Många av deltagarna
i studien utvecklade ett nytt perspektiv på livet. Detta summerades i studien
genom frasen ”lära sig att leva igen”. Efter att ha upplevt känslan av dödlighet
väldigt nära rapporterade deltagarna att de var tvungna att lära sig leva med en
annan attityd till döden – och därmed till livet. De tvingades acceptera att de
skulle kunna drabbas av ett nytt hjärtstopp när som helst (a a).
I studien av Lau et al (2010) rådde det delade meningar om definitionen av ”död”.
Några av deltagarna i studien ville inte att vårdpersonalen skulle använda sig av
frasen ”din närstående dog men kom tillbaka till livet”. Ordet död var ett så svårt
ord att ta till sig och det befarades kunna skapa missförstånd om hjärtstoppet.
Andra deltagare tyckte att det passade bra att definiera hjärtstoppet som ” dog men
kom tillbaka till livet” (a a).
DISKUSSION
Diskussionen presenteras i två avsnitt Metoddiskussion och Resultatdiskussion.
Metoddiskussion
Under detta avsnitt diskuteras den metod som använts i litteraturstudien samt
metodens styrkor och svagheter. Anledningen till valet av att göra en
litteraturstudie, till skillnad från att göra en empirisk studie, var att detta
genomförts tidigare under utbildningen, dock i mindre omfattning.
En empirisk studie upplevdes av författarna även ”vara svårare” att genomföra då
arbetsprocessen är något annorlunda i jämförelse med en litteraturstudie.
Sammanlagt planerades nio veckor åt att färdigställa kandidatuppsatsen. Dessa
nio veckor planerades vecka för vecka med reservation för eventuella
förändringar. Tidsplanen som utformats för arbetstiden har varit ett hjälpmedel på
17
så sätt att arbetet fortskridit utan några större ändringar. Ambitionen var under
hela tiden att hålla arbetet till tidsplaneringen.
Inklusions- och exklusionskriterierna valdes för att passa till litteraturstudiens
syfte. Fler exklusionskriterier, som exempelvis en tidsram på tio år sedan
publicering av artiklarna hade kunnat användas för att specificera sökningarna och
genererat så aktuell data som möjligt. Författarna ansåg ändå att det inte spelade
så stor roll vilket årtal studierna gjorts, då syftet med studien var att belysa
erfarenheter av hjärtstopp, och denna erfarenhet bedömdes inte vara särskilt
tidsbunden. Denna senare aspekt tas emellertid inte upp i studien. Såväl studier på
pre-hospitala som hospitala hjärtstopp inkluderades. Inga avgränsningar gjordes
gällande geografi, vilket gav en bredd på studierna då de är från olika länder och
med olika populationer.
Med hjälp av en bibliotekarie på Trelleborgs lasarett gjordes sökningarna i de
olika nätbaserade databaserna gemensamt. De databaser som valdes ut att söka i
var de databaser som det under utbildningens gång undervisats i. Dessa databaser
samlar forskning inom omvårdnad vilket är sjuksköterskans karaktärsområde.
Till en början gjordes en så kallad ”quick and dirty”-sökning för att få en inblick i
vad som fanns publicerat inom ämnet. Utifrån den gjordes sedan mer riktade
sökningar med hjälp av MeSH-termer och fritext. De sökord som var passande
användes sedan i samtliga databaser, vilket kan ses som en fördel då ett
konsekvent sökmönster användes. Naturligtvis kan relevanta artiklar ha missats i
de fall de inte innehöll dessa sökord. Från början fanns en tanke om att endast
inkludera kvalitativa studier. Då kvalitativa studier eftersträvar en förståelse av en
persons perspektiv och syftar till att förstå helheten och skapa en så komplett bild
som möjligt av en speciell situation (Olsson & Sörensen, 2011). På grund av tiden
som avsatts för databassökningarna och bristen på artiklar med kvalitativ ansats
som svarade på litteraturstudiens syfte, beslöts det att både studier med kvalitativ
och kvantitativ metod skulle användas. Enligt Axelsson (2008) kan detta dock ses
som en styrka då ett bredare perspektiv av fenomenet belyses.
För att kvalitetsgranska artiklarna användes Olsson & Sörensens (2011) två olika
bedömningsmallar, en för kvalitativa och en för kvantitativa studier. Dessa
modifierades genom att punkter som inte upplevdes relevanta till litteraturstudiens
syfte ströks. De valda artiklarna går inom ramen för hög och medelhög kvalitet.
Till en början användes två artiklar med medelhög/låg kvalitet då författarparet
ansåg att det inte skulle påverka resultatet negativt; detta eftersom anledningen till
att de hamnade under medelhög/låg kvalitet bland annat bestod i avsaknad av
datamättnad, bristfällig bakgrund, otydligt bortfall och att den etiska aspekten inte
nämndes. Efter att halvtidsseminariet ägt rum beslutades att dessa artiklar skulle
plockas bort och att de två artiklar som felaktigt använts till bakgrunden istället
fick komplettera resultatdelen. Dessa artiklar låg inom ramen för medelhög
kvalitet och stämde in på litteraturstudiens syfte. I de kvantitativa studierna
används olika mätinstrument (SF-12, SF-36, EQ-5D, HR-qol och FSS) för att
mäta bland annat livskvalitet, hälsoaspekter och trötthet. Många av dessa
användes i samtliga kvantitativa studier vilket kan ses som en styrka då det är
lättare att generalisera.
Analysprocessen av de kvalitativa studierna utgick ifrån Graneheim & Lundman
(2004) analysmetod för innehållsanalys. En innehållsanalys kan ha två olika
18
ansatser, manifest och latent (Graneheim & Lundman, 2004). Med en manifest
innehållsanalys bearbetas texten och textinnehållet genom beskrivning av de
synliga och uppenbara komponenterna. I en latent analys handlar
textbearbetningen om att göra en tolkning av det som ligger bakom orden (a a). I
denna litteraturstudie görs en manifest innehållsanalys då analysen görs på ett
redan analyserat resultat. De kvantitativa studierna analyserades på
rekommendation av Friberg (2006). Där beskrivs en analysmetod som i korthet
går ut på att man genom upprepad läsning av artiklarna dokumenterar likheter och
skillnader för att sedan identifiera återkommande teman och slutligen dra en
slutsats eller skapa ett resultat (a a). Till denna litteraturstudie gjordes
analysprocessen främst av en av de två författarna, dock diskuterades och
kontrollerades processen kontinuerligt gemensamt. Detta kan ses som en styrka då
det är två individer som kontrollerat och gemensamt tagit fram resultatet.
Resultatdiskussion
Denna del kommer att diskutera kring litteraturstudiens framkomna resultat
genom att utgå från utvalda kategorier. De resultat som valts att diskuteras var de
författarna ansåg mest intressanta. Omvårdnadsteori samt kompetensbeskrivning
för legitimerad sjuksköterska kopplas till resultatet. Litteraturstudiens syfte var att
belysa personers erfarenheter av att överlevt ett hjärtstopp. Resultatet som
framkommit genom arbetet svarar till syftet genom att det ger en ökad förståelse
för den patientgrupp, som drabbats av ett hjärtstopp och överlevt. Resultatet visar
att de personer som överlevt ett hjärtstopp påverkas fysiskt, psykiskt, socialt men
även existentiellt. Resultatet visar också att även om individen drabbats av ett
hjärtstopp och överlevt kan god livskvalitet upplevas efteråt.
Fysiska och psykiska besvär
Det blev tydligt i resultatet att personerna som överlevt ett hjärtstopp upplevde
fysiska begränsningar i sina dagliga aktiviteter (Sanet et al, 2002; StilbrantSunnerhagen et al, 1996; Wachelder et al, 2009). I Deasy et al (2012) studie
visade resultatet att mer än hälften inte hade några problem med sina dagliga
aktiviteter efter hjärtstoppet. Även i studien av Moulaert et al (2010) var
hemsituationen innan och efter hjärtstoppet ungefär densamma. Tidigare
forskning visar också att personer som överlevt hjärtstopp uttrycker sig inte ha
några omfattande livsavgörande händelser (Klemenc-Ketis, 2011). Enligt
Carnevali (1996) är individens livskvalitet och hälsa beroende på hur individen
klarar att hålla balans mellan kraven i det dagliga livet och med de inre och yttre
resurserna.
Emotionell instabilitet och ångest
I resultatet framgår det att många av deltagarna i flertalet studier inte upplevt
någon skillnad i livskvalitet före och efter hjärtstoppet (Deasy et al, 2012; Granja
et al, 2002; Moulaert et al, 2010; Saner et al, 2002; Smith et al, 2014). Studierna
av Gamper et al (2004) och Moulaert et al (2010) utmärkte sig genom att en del
av deltagarna i studierna uppfyllde kriterier för posttraumatiskt stressyndrom
(PTSD). Dessa personer upplevde signifikant sämre livskvalitet än de som inte
utvecklat PTSD (a a). Förväntningar och förpliktelser kommer ifrån individen
själv, men kan också komma från andra (Carnevali, 1996).
19
Arbete och fritid
Majoriteten av deltagarna i de olika studierna (Deasy et al, 2012; Saner et al,
2002; Smith et al, 2014; Wachelder et al, 2009) återgick till sitt arbete efter
hjärtstoppet. De deltagare som utvecklat PTSD efter hjärtstoppet visade på en
signifikant skillnad i arbetskapacitet i jämförelse med de personer som inte
utvecklat PTSD (Gamper et al, 2004). Carnevali (1996) beskriver att en av de
yttre resurser en individ har i sitt liv är bland annat arbetsplatsen.
Upplevelser av sjukvården
I flera studier framkommer det att sjukvården har brister i sin kommunikation till
anhöriga (Lau et al, 2010; Palacinios-Ceña, 2011). Det framkommer även att det
finns brister i hanteringen kring eftervården av personerna i form av avsaknad av
strategier, i hanteringen av det fortsatta livet. Samtidigt fanns en stor tacksamhet
till vårdpersonalen som räddat deras liv (a a). Enligt Socialstyrelsens
kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) ingår det bland annat
att ha förmåga att uppmärksamma och möta personens sjukdomsupplevelse och
lidande samt att åtgärda dessa så snart som möjligt med adekvata åtgärder.
När kontinuiteten med vårdpersonalen upphörde kände sig personerna åsidosatta
och kände ett behov av att ge fiktiva symtom för att åter igen få uppmärksamhet
(Palacinios-Ceña et al, 2011). De kvinnliga deltagarna saknade information och
diskussion om huruvida möjligheterna för att eventuellt få fler barn fanns (a a).
Enligt Carnevali (1996) är risken stor att vid en förändring i hälsotillståndet, är
normala självförväntningar och förväntningar på andra inte förenliga med
situationen. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2010) innebär omvårdnad att ha
en kunskap om vad vårdaren, sjukvårdspersonalen, kan göra för att ge personen
den bästa möjlighet till att värna om människans sårbarhet med framtiden i sikte.
Identitet och livssyn
En del personer beskrev uppvaknandet från medvetslösheten som kaos och
förvirring (Bremer et al, 2009; Palacinios-Ceña et al, 2011). Kontroll och känsla
av sammanhang fattas i detta tillstånd (a a). Ett hjälpmedel i detta var att använda
sig av coping mekanismer för att kunna hantera livet. Samtliga patienter uttryckte
någon form av existentiell förvirring samt att de utvecklade nya perspektiv att se
på livet (a a).
I en av studierna använde sig deltagarna av coping mekanismer för att kunna
hantera livet (Palacinios-Ceña et al, 2011). Samtliga deltagare i studien uttryckte
någon form av existentiell förvirring samt att de utvecklade nya perspektiv att se
på livet (a a). Carnevali (1996) beskriver i sin metod att styrka, uthållighet,
sinnesförnimmelser, kunskap, motivation, mod, färdigheter och kommunikation
utgör de viktigaste funktionella förmågor, som individen behöver för att kunna
möta kraven i det dagliga livet (a a).
KONKLUSION
Resultatet av denna litteraturstudie visar att personer som överlevt ett hjärtstopp,
har generellt sätt en god livskvalitet. De faktorer som påverkade det dagliga livet
efteråt var trötthet och fysiska begränsningar. Majoriteten av deltagarna i de olika
studierna återgick ändå till sitt arbete, dock med lägre tjänstgöringsgrad. De
20
psykiska faktorerna som påverkade det dagliga livet var framförallt
posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), även depression och ångest påverkade det
dagliga livet. Behovet av att få prata med någon om sina upplevelser och rädsla
för ett nytt hjärtstopp framkom också. Deltagarna kände skam och skuld till sina
anhöriga för vad som inträffat. Existentiella frågor som ”Varför jag?” och ”Hur
kunde detta ske?” upptog en stor del av deltagarnas tankar.
Det är till fördel för sjuksköterskor att få ta del av patienters erfarenheter efter ett
hjärtstopp, det bidrar till en ökad förståelse för denna grupp, för att kunna ge en
optimal personcentrerad vård.
FÖRSLAG PÅ FORTSATT
KUNSKAPSUTVECKLING OCH
FÖRBÄTTRINGSARBETE
Genom att belysa det valda ämnet tror vi att det ger en bättre bild för en
legitimerad sjuksköterska att hantera situationer kring personer som överlevt ett
hjärtstopp. Vi tror att vi kan bidra med information som ger sjuksköterskan
verktyg att förbättra personens livskvalitet både i och utanför omvårdnadsarbetet.
Att t.ex. tänka på hur man uttrycker sig till personernas närstående i den pressade
situation. Verktyg som ev kan användas är t.ex. att bilda interventionsgrupper där
de som överlevt och deras närstående får träffa varandra och prata om sina
upplevelser och händelser de varit med om. Genom att skapa nätverksträffar kan
drabbade utbyta erfarenheter som är värdefulla för deras framtid. Fortsatt
forskning behövs absolut inom området och det är något som kommer mer och
mer för varje år. Det kan man se i andelen studier som börjar bli publicerade. I
sjuksköterskeutbildningen bör man mer lyfta upp de patientgrupper som varit med
om tragiska händelser. Dels för att sjuksköterskorna ska få en bättre bild över
olika situationer, men även hur man ska hantera dessa.
21
REFERENSER
Axelsson Å, (2008) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård.
Lund, Studentlitteratur.
Bremer A, Dahlberg K, Sandman L, (2009) To survive out-of-hopsital cardiac
arrest: a search for meaning and coherence. Qualitative Health Research, 19, 323338.
Carnevali D, (1996) Handbok i omvårdnadsdiagnostik. Stockholm, Liber AB.
Deasy C, Bray J, Smith K, Harriss L, Bernard S, Cameron P, (2012) Functional
outcomes and quality of life of young adults who survive out-of-hosptial cardiac
arrest. Emergency Medicine Journal, 30, 532-537.
Eikeland A, Haugland T, Stubberud D-G, (2011) Omvårdnad vid hjärtsjukdomar.
I: Almås H, (Red) Klinisk Omvårdnad del 1 (andra utgåvan). Stockholm, Liber,
s 207-244.
Ericson E, Ericson T, (2012) Medicinska sjukdomar. Lund, Studentlitteratur.
European Resuscitation Council, (2014) ERC Guidelines for resusciation 2010.
>http://resuscitation-guidelines.articleinmotion.com/resource-center< (2014-1212)
Friberg F, (2012) Att göra en litteraturöversikt. I: Friberg F, (Red), Dags för
uppsats (andra utgåvan). Lund, Studentlitteratur, s 133-143.
Friberg H, (2014) När hjärtat stannar.
>http://www.vetenskaphalsa.se/forskningens_dag/< (2014-12-29)
Fryckstedt J, Hulting J, Höjer J, Ludwigs U, (2006) Matell-Richards Akutmedicin. Lund, Studentlitteratur.
Gamper G, Willeit M, Sterz F, Herkner H, Zoufaly A, Hornik K, Havel C,
Laggner A-N, (2004) Life after death: Posttraumatic stress disorder in survivors
of cardiac arrest – Prevalence, associated factors, and the influence of sedation
and analgesia. Critical Care Medicine, 32, 378-383.
Graneheim U-H, Lundman B, (2004) Qualitative content analysis in nursing
research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today, 24, 105-112.
Granja C, Cabral G, Teixeira-Pinto, Costa-Pereira A, (2002) Quality of life 6months after cardiac arrest. Resuscitation, 55, 37-44.
HLR-rådet, (2014) Fakta hjärtstopp.
>http://hlr.nu/utbildning/fakta-hjartstopp/< (2015-01-12)
HLR-rådet, (2012) Hjärtstopp på sjukhus Behandling och utbildning. Riktlinjer
från Svenska rådet för hjärt-lungräddning.
>hlr.nu/wp-content/uploads/Hjartstopp-pa-sjukhus-rev-2012.pdf < (2014-11-19)
22
Karolinska Institutet, (2014) Svenska MeSH.
>http://kib.ki.se/< (2014-12-28)
Klemenc-Ketis Z, (2011) Life Changes In Patients After Out-of-Hospital Cardiac
Arrest. International Journal of Behavioral Medicine, 20, 7-12.
Koster R-W, Baubin M-A, Bossaert L-L, Caballero A, Cassan P, Castrén M,
Granja C, Handley A-J, Monsieurs K-G, Perkins G-D, Raffay V, Sandroni C,
(2010) European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitation Section 2.
Resuscitation, 81, 1277-1292.
Lau B, Kirkpatrick J-N, Merchant R-M, Perman S-M, Abella B-S, Gaieski D-F,
Becker L-B, Chiames C, Reitsma A-M, (2010) Experience of sudden cardiac
arrest survivors regarding prognostication and advance care planning.
Resuscitation, 81, 982-986.
Mahapatra S, Jared-Bunch T, White R-D, Hodge D-O, Packer D-L, (2005) Sex
differences in outcome after ventricular fibrillation in out-of-hospital cardiac
arrest. Resuscitation, 65, 197-202.
Moulaert V, Verbunt J, Bakx W, Gorgels A, de Krom M, Heuts P, Wade D, van
Heugten C, (2011) Stand still..., and move on, a new early intervention service for
cardiac arrest survivors and their caregivers: rationale and description of the
intervention. Clinical Rehabilitation, 25, 867-879.
Moulaert V, Wachelder E-M, Verbunt J-A, Wade D-T, van Heugten C-M, (2010)
Determinants of quality of life in survivors of cardiac arrest. J Rehabil Med, 42,
553-558.
Nationalencyklopedin, (2014) Erfarenhet.
>http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/erfarenhet< (2014-1126)
Olsson H, Sörensen S, (2011) Forskningsprocessen – kvantitativa och kvalitativa
perspektiv. Stockholm, Liber AB.
Palacios- Ceña D, Losa-Iglesias M-E, Salvadores-Fuentes P, Fernández-de-lasPeñas, (2011) Sudden cardiac death: The perspectives of Spanish survivors.
Nursing & Health Sciences, 13, 149-155.
Persson J, Stagmo M, (2008) Perssons Kardiologi. Lund, Studentlitteratur.
Saner H, Borner Rodriquez E, Kummer-Bangerter A, Schüppel R, von Planta M,
(2002) Quality of life in long-term survivors of out-of-hospital cardiac arrest.
Resusciation, 53, 7-13.
Smith K, Andrew E, Lijovic M, Nehme Z, Bernard S, (2014) Quality of Life and
Functional Outcomes 12 Months After Out-Of-Hospital Cardiac Arrest.
Circulation, Epub ahead of print (2014-11-09)
Snellman I, (2009) Vårdrelationer – en filosofisk belysning. I: Friberg F, Öhlén J,
(Red) Omvårdnadens grunder, Perspektiv och förhållningssätt (första utgåva).
Stockholm, Studentlitteratur, s 377-407.
23
Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
>http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-105-1< (2014-12-29)
Stibrant-Sunnerhagen K, Johansson O, Herlitz J, Grimby G, (1996) Life after
cardiac arrest; a retrospective study. Resucation, 31, 135-140.
Svensk sjuksköterskeförening, (2010) Värdegrund för omvårdnad.
>http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Etik/Vardegrund-foromvardnad/< (2014-12-26)
World Health Organization [WHO], (1997) WHOQOL Measuring quality of life.
>http://www.who.int/mental_health/media/68.pdf < (2014-12-22)
Wachelder E-M, Moulaert V-R-M-P, van Heugten C, Verbunt J-A, Bekkers S-CA-M, Wade D-T, (2009) Life after survival: Long-term daily functioning and
quality of life after an out-of-hospital cardiac arrest. Resusciation, 80, 517-522.
Walfridsson H, (2010) Rytmrubbningar. I: Hedin K, Löndahl M, (Red) Hjärtkärl-sjukdomar (första utgåvan). Lund, Studentlitteratur, s 83-102.
Wikström J, (2006) Akut sjukvård. Lund, Studentlitteratur.
Östlundh L, (2012) Informationssökning. I: Friberg F, (Red) Dags för uppsats
(andra utgåvan). Lund, Studentlitteratur, s 57-79.
24
BILAGA 1
Bedömningsmall för studier med kvalitativ metod, modifierad av författarna
25
BILAGA 2
Bedömningsmall för studier med kvantitativ metod, modifierad av författarna
26
BILAGA 3
Artikelmatris
Title
Author,
year,
country
Aim
Method
Results
To survive
out-ofhospital
cardiac
arrest: a
search for
meaning
and
coherence.
Bremer
A,
Dahlberg
K,
Sandman
L, (2009)
Sweden
To describe
patients
experiences
of out-ofhospital
cardiac
arrest.
A qualitative
phenomenolo
gical
interview
study.
Out-ofHigh
hospital
cardiac arrest
is described as
a sudden and
elusive threat,
an awakening
in perplexity,
and the
memory gap
as a loss of
coherence.
Survival
means a
search for
coherence
with
distressing
and joyful
understanding,
as well as
existential
insecurity
exposed by
feelings of
vulnerability.
Well-being is
found through
a sense of
coherence and
meaning in
life. The study
findings show
survivors'
emotional
needs and a
potential for
prehospital
emergency
personnel to
support them
as they try to
make sense of
what has
happened to
them.
27
Quality
Functional
outcomes
and quality
of life of
young
adults who
survive
out-ofhospital
cardiac
arrest
Deasy C,
Bray J,
Smith K,
Harriss L,
Bernard
S,
Cameron
P, (2013)
Australia
To assess
young adults
who
survived
out-ofhospital
cardiac
arrest
function and
quality of
life.
A
quantitative
study. The survivors
were
administrated
a telephone
questionnaire
using Short
Form (SF12), ED-5D
and Glasgow
Outcome
ScaleExtended.
28
56 patients
Mediu
were included, mof these 84%
high
were living at
home
independently,
68% had
returned to
work, and
only 11%
reported
marked or
severe
disability. The
majority of
patients had
no problem
with mobility,
personal care,
usual
activities of
pain/discomfo
rt.
Life after
death:
Posttraumat
ic stress
disorder in
survivors
of cardiac
arrest –
Prevalence,
associated
factors, and
the
influence
of sedation
and
analgesia
Gamper
G, Willeit
M, Sterz
F,
Herkner
H,
Zoufaly
A,
Hornik
K, Havel
C,
Laggner
A-N,
(2004)
Austria
To study the
prevalence
of
posttraumati
c stress
disorder in
long term
survivors of
cardiac
arrest, the
role of
specific
stress factors
related to
cardiac
arrest for the
development
of PTSD and
the influence
of sedation
and
analgesia
during or
after cardiac
arrest on the
occurrence
of PTSD.
A
quantitative prospective
cohort study
at a university
teaching
hospital.
Analysis was
performed in
cardiac arrest
survivors
who were
discharge
with
favorable
neurologic
outcome
during an 8
years period.
All patients
received the
Davidson
Trauma Score
for the
assessment of
PTSD and a
modified
German
version of the
EuroQol
questionnaire
for
assessment of
quality of
life. 29
39 patients of High
total 143
fulfilled
criteria for
PTSD. This
patient’s has a
significant
lower quality
of life. The
only
independent
risk factor for
develop PTSD
was younger
age. There
was no
difference
between
patients with
or without
PTSD
regarding the
use of
sedation and
analgesia
during or after
cardiac arrest.
Quality of
life 6months
after
cardiac
arrest
Granja C,
Cabral G,
TeixeiraPinto,
CostaPereira
A, (2002)
Portugal
To evaluate
healthrelated
quality of
life of
cardiac
arrest
survivors.
A
quantitative
study. At 6 months
after
discharge
survivors
attended a
follow up
interview and
answered
EQ-5D
questionnaire.
A match
control group
was created
choosing for
each survivor
of cardiac
arrest.
30
Eight of
High
nineteen
patients were
actively
working and
sex of these
had manage to
return to their
previous
activity.
Eleven
patients were
retired and
seven of these
manage to
return to their
previous level
of activity,
while four
patients
presented with
anoxic
encephalopath
y. A higher
percentage of
cardiac arrest
survivors
reported more
extreme
problems in
some
dimensions
than other
ICU patients,
no significant
differences
were found on
health related
quality of life,
when
evaluated by
EQ-5D.
Experience
of sudden
cardiac
arrest
survivors
regarding
prognostica
tion and
advance
care
planning
Lau B,
Kirkpatri
ck J-N,
Merchant
R-M,
Perman
S-M,
Abella BS,
Gaieski
D-F,
Becker
L-B,
Chiames
C,
Reitsma
A-M,
(2010)
USA
To better
understand
sudden
cardiac
arrest
survivors
beliefs about
complex
issues that
arise in the
immediate
post-arrest
period and
explore
advanced
care
planning.
A qualitative
study of adult
survivors
using a semistructured
telephone
interviews .
Participants
were
recruited
from a
nonprofit
national
organization
for sudden
cardiac death.
31
In the
immediate
post-arrest
phase,
subjects
believed that
medical
professionals
made errors in
giving poor
prognosis
early in the
course of
resuscitation.
While some
subjects felt
that they had
experienced
“death”, some
subjects felt
the term
“death” was
an
inappropriate
term to
describe their
experience.
High
Sex
difference
in outcome
after
ventricular
fibrillation
in out-ofhospital
cardiac
arrest
Mahapatr
a S,
JaredBunch T,
White RD, Hodge
D-O,
Packer
D-L,
(2005)
USA
To compare
the short and
long term
survival and
quality of
life in
woman and
men after
OHCA
A
quantitative
study. All
patients with
a ventricular
fibrillation
out-ofhospital
cardiac arrest
in Olmstead
Couny,
Minnesota
were
included.
Using
medical
records and
the cardiac
arrest
database, the
short and
long term
survival and
QOL based
on a SF-36
survey of
each sex were
compared.
Adjusted
QOL scores
were obtained
by using ageand sexspecific
norms from a
sample of the
general
population in
the U.S 32
Adjusted
Mediu
quality of life mscores were
high
similar
between
woman and
men in terms
of pain,
vitality,
general health,
social function
and mental
health.
Determinan
ts of quality
of life in
survivors
of cardiac
arrest
Moulaert
V,
Wachelde
r E-M,
Verbunt
J-A,
Wade DT, van
Heugten
C-M,
(2010)
The
Netherlan
ds
To study
factors
related to
quality of
life after a
hypoxic
period due
to cardiac
arrest
Sudden
cardiac
death: The
perspective
of Spanish
survivors
PalaciosCeña D,
LosaIglesias
M-E,
Salvadore
s-Fuentes
P,
Fernánde
z-de-lasPeñas,
(2011)
Spain
To
investigate
the life
experiences
of Spanish
patients who
were
successfully
resuscitated
following
sudden
cardiac
death in
order to
prove the
management
of these
patients.
A
quantitative retrospective
cohort study.
The patients
received a set
of
questionnaire
s at home,
Medical
Outcome
Study 36item short
form health
survey; SF-36
Physical
High
quality of life
was
significantly
related to
cognitive
complaints,
instrumental
daily life
activities,
post-traumatic
stress, and
fatigue.
Mental quality
of life was
significantly
explained by
anxiety/depres
sion, fatigue
and cognitive
complaints.
A qualitative, Four essential High
phenomenolo themes were
gical study,
found: facing
using
fear, the
Husserl´s
search for
framework,
meaning,
was
feeling death
conducted.
up close and
personal, and
loneliness and
estrangement.
Nurses must
integrate the
lifestyle
changes of
patients who
survive a
cardiac death
in order to
provide
adequate care
following
hospital
discharge.
33
Quality of
life in longterm
survivors
of out-ofhospital
cardiac
arrest
Quality of
life and
functional
outcomes
12 months
after outof-hospital
cardiac
arrest
Saner H,
Borner
Rodrique
z E,
KummerBangerter
A,
Schüppel
R, von
Planta M,
(2002)
Australia
To evaluate
the quality
of life in
long term
survivors of
OHCA
A
quantitative
study. The study is
based on 40
males and 10
females who
has survived
a cardiac
arrest. Four
different
questionnaire
s were used
as
measurement
s and was
compared to a
matched
control group.
The
Psychological
General WellBeing Index
questionnaire
indicated no
significant
differences in
anxiety,
depression,
vitality,
general wellbeing or selfcontrol
between
patients and
controls. The
Nottingham
Health Profile
questionnaire
demonstrated
significant
differences in
physical
mobility,
energy levels,
emotional
reactions and
sleep patterns.
Smith K, Describe the A
The majority
Andrew
quality of
quantitative
of respondents
E, Lijovic life of outprospective
had a good
M,
of-hospital
study, with
recovery, and
Nehme Z, cardiac
quality of life have an
Bernard
arrest
interviews via acceptable
S, (2014) survivors at telephone
quality of life
Australia one year
follow up we twelve months
post arrest in months after
post-arrest,
Victoria,
arrest. The
particularly
Australia
interviews
when
includes
compared to
Glasgow
population
Outcome
norms.
ScaleExtended,
Twelve-item
short form
health survey,
the EuroQol
as
measurement
s. 34
Mediu
mhigh
High
Life after
cardiac
arrest; a
retrospectiv
e study
StibrantSunnerha
gen K,
Johansso
n O,
Herlitz J,
Grimby
G, (1996)
Sweden
To evaluate
the life
situation of
the survivors
after out-ofhospital
cardiopulmo
nary
resuscitation
.
Life after
survival:
Long-term
daily
functioning
and quality
of life after
an out-ofhospital
cardiac
arrest
Wachelde
r E-M,
Moulaert
V-R-MP, van
Heugten
C,
Verbunt
J-A,
Bekkers
S-C-AM, Wade
D-T,
(2009)
The
Netherlan
ds
To
determine
the level of
functioning
of out-ofhospital
cardiac
arrest
survivors 16 years later,
and to
evaluate the
predictive
value of
medical
variables on
long-term
functioning.
A
quantitative
retrospective
study using a
questionnaire
and
standardized
interview on
patients who
were under
75 years of
age and who
had been
discharged
alive after
cardiac arrest
in 1990 or
1991. A
quantitative
retrospective
cohort study
including 63
survivors of
an out-ofhospital
cardiac arrest,
admitted to a
Dutch
University
hospital
between 2001
and 2006. 35
Cognitive
Mediu
functions were mreduced as
high
well as
capacity to
preform
activities in
daily living
On average 3
Mediu
years postmcardiac arrest, high
74% of the
patients
experienced a
low
participation
level in the
society
compared to
the general
population.
Over 50%
reported
severe fatigue,
38% feeling of
anxiety and/or
depression
and 24% a
decreased
quality of life.