1. No category

Välkomna!
Har du laddat
ned RUFS-appen?
Dagens program:
9.00 Välkommen: Moderator Jan Lindquist
9.05 Inledning: Jessica Andersson, TRF och Pernilla Nordström, Länsstyrelsen Stockholm
9.15 -10.15 KLIMATFÄRDPLANEN
• Nulägesanalys inför regional klimatfärdplan: Ulrika Palm och Maja Berggren, TRF
• Stockholms stads klimatfärdplan, Örjan Lönngren, Stockholms stad
10.15-10.45 Paus, kaffe och nätverkande
10.45 TRANSPORTSYSTEM
• Trafik och transportinfrastruktur i kommande RUFS: Ola Karlsson, TF
• Trafikförvaltningens arbete med underlag till Sverigeförhandlingen: Charlotta Hök, TF
• Åtgärdsplaneringen: Emma Ström, Länsstyrelsen Stockholm
11.40 Vi knyter ihop dagen och berättar kort om den fortsatta RUFS-processen
11.50 Regionmötet avslutas med RUFS-appen: vad tar du med dig från dagen?
TEST-fråga: Hur tog du dig hit idag?
•
•
•
•
•
Cykel
Bil
Buss
Tunnelbana
Promenad
Nulägesanalys inför regional klimatfärdplan
Ulrika Palm och Maja Berggren
Regionplanerare, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Stockholms läns landsting
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Regional klimatfärdplan 2050
som en del av nästa RUFS
Ulrika Palm och Maja Berggren, regionplanerare
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Vad är en klimatfärdplan?
En strategi för att nå klimatmålen
•
EU:s (och Sveriges) långsiktiga mål är att inte nå 2-graders höjning
-> 80-95 % reduktion till 2050 (jämfört med 1990)
•
Europeiska kommissionen: Färdplan mot ett konkurrenskraftigt
utsläppssnålt samhälle 2050 (KOM[2011] 112 slutlig)
•
Alla EU-länder ska ta fram en färdplan för ett växthusgassnålt
samhälle
Finland
Köpenhamn
Vancouver
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Delprojekt i programarbetet för ny
RUFS och uppdrag i SLL:s budget 2014
”För att klara regionens klimatmål krävs att samtliga aktörer samverkar långsiktigt i
den regionala planeringen. Regeringens arbete med Färdplan 2050 – Sverige ett land
utan klimatutsläpp 2050 – inbegriper att kommuner och andra aktörer bör anta
liknande planer som underbygger de nationella målen. Stockholms stad och flera
kommuner har redan inlett ett sådant arbete.
Under 2014 ska också Stockholms läns landsting
inleda arbetet med en
regional klimatfärdplan för hur regionens klimatmål för
2030 ska nås samt hur Stockholmsregionen kan vara utan
nettoutsläpp av växthusgaser till 2050.
Färdplanen kommer att
kunna ge stöd i arbetet för ökad andel kollektivtrafikresande, för
energieffektiviseringar och för hur regionen klarar nödvändiga investeringar i
infrastruktur. Planen bör också koppla tydligare till uppföljning och kontrollstationer,
samt kan ses som ett naturligt förberedelsearbete inför nästa RUFS.”
Tillväxt, miljö och regionplanering
Regional samverkan kring klimatfrågan
 RUFS 2010 – klimatmål för hela regionen
 Regionalt handlingsprogram för energi och klimat
 Länets klimat- och energistrategi
 Den regionala miljömålsdialogen och det regionalt
prioriterade miljömålet Begränsad klimatpåverkan
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Hur går det i Stockholmsregionen?
Ton CO2e
per capita
Klimatutsläpp per invånare
7
6
5,9
5
4,6
4
4,2
3,4
3
2,8
2
2,3
1
0,5
0
1990
2005
2010
2012
2020
2030
2050
Vi går åt rätt håll vad gäller länets direkta
klimatutsläpp.
år
Framför allt för att fossila bränslen fasas ut i uppvärmning och minskar
i elproduktionen.
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Mål och utfall sedan 2006
Totala klimatutsläpp
Total energianvändning
Miljoner ton CO2e
TWh per år
10
60
9
50
8
7
40
6
30
5
4
20
3
2
10
1
0
0
2006
2010
2012
Energisektor (förluster)
Industri
Jordbruk och skogsbruk
2020
2030
Byggd miljö och service
Transport
2050
2006
2010
2012
Energisektor (förluster)
Industri
Jordbruk och skogsbruk
2020
2030
2050
Byggd miljö och service
Transport
Total energianvändning och totala klimatutsläpp har gått ner –
Men transportsektorn är fortsatt den STORA utmaningen!
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Stockholmsregionen i ett globalt
perspektiv
• Klimatutsläppen fortsätter
öka i världen
- idag 50 M ton CO2e jämfört
med 38 M ton CO2e år 1990
• Sveriges (och Stockholmsregionens) indirekta utsläpp
har ökat samtidigt som de
direkta har minskat
IPCC Fifth Assessment Synthesis Report, 2014
Tillväxt, miljö och regionplanering
Indirekta utsläpp handlar inte bara
om individuell konsumtion…
•
Byggprocessernas
klimatpåverkan
•
Offentlig upphandling
(t ex Östersjövänlig mat
i Södertälje kommun)
•
Lätt att göra rätt
vid samhällsplanering
och exploatering
•
Mindre slöseri och mer
återanvändning i
offentlig verksamhet…
Klimatpåverkan från byggprocessen, rapport från IVA och Sveriges byggindustrier
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
FN:s klimatpanel IPCC slår fast

Klimatsystemet är påverkat av mänsklig aktivitet!

Ju mer vi fortsätter att påverka klimatet desto mer allvarliga och
oåterkalleliga blir effekterna!

Vi har fortfarande möjlighet att minska klimatpåverkan för en hållbar framtid!
With substantial
mitigation
Globally averaged combined land and ocean surface temperatures
Without additional
mitigation
Change in average surface temperature (1986–2005 to 2081–2100)
Från IPCC AR5 (Assessment Report 5),FN:s klimatpanels femte och senaste utvärdering av kunskapen om klimatets förändring från 2014
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Men vi har inte hur mycket tid på oss som
helst om vi ska klara 2-gradersmålet…
Total
Carbon
Budget:
790
GtC
Amount
Remaining:
Amount Used
275
GtC
1870-2011:
515
GtC
AR5 WGI SPM
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Vilket klimatpåverkans-perspektiv bör
den regionala klimatfärdplanen ha?
?
1) Enbart se till utsläpp
från det vi producerar inom
länet ->
Produktionsperspektivet
2) Även ha med
elanvändningens påverkan
där den tillverkas (som i
RUFS 2010) ->
Slutanvändarperspektivet
3) Utvidga diskussionen och
lyfta frågor om hur
regionens klimatavtryck kan
minskas ->
Konsumtionsperspektivet
RUFS-fråga: Hur tänker du kring systemavgränsningar
• Produktionsperspektiv
• Slutanvändarperspektiv – energi
• Konsumtionsperspektiv
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Prognosuppfyllnad eller måluppfyllnad
•
Enligt Trafikverkets basprognos* för år 2030 beräknas
biltransportarbetet i Sverige öka med 25 % gentemot år 2010
och det sammanlagda transportarbetet för alla färdsätt
beräknas öka med 25% under perioden.
•
Trafikverkets s k ekoscenario** för att nå målet om en
fossiloberoende fordonsflotta 2030 har som slutsats att det
krävs 20% minskat bilresande i Sverige till 2030 (vilket
omräknat innebär att det totala bilresandet i Stockholms län
behöver minska med 5-15% till 2030 jämfört med 2010).
Ska planering och politik syfta till att uppnå prognoser
eller samhällsmål?
* Prognos för personresor 2030 – Trafikverkets basprognos 2015, TRV 2015:059
** Målbild för ett transportsystem som uppfyller klimatmål och vägen dit, TRV 2012:105
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Backcasting som metod för att se
vilka vägval regionen står inför
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Igår, idag, imorgon…
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
RUFS-fråga:
Hur tänker du dig att livet ser ut i Stockholmsregionen om 50 år
– utan växthusgasutsläpp?
Stockholms stads klimatfärdplan
Örjan Lönngren
Stockholms stad
Stockholms färdplan 2040
2015-05-22
Miljöförvaltningen
Parallella arbeten för klimat och miljö
• Miljöprogrammet 2016-2019
• Klimatstrategin 2016-2019
• Färdplan 2040
• Fossilbränsleoberoende organisation 2030
• Beräkningsmodell för Stockholmarnas
konsumtionsavtryck (inkl. flyg)
2015-05-22
Miljöförvaltningen
Fossilbränslefri stad 2040
• Uppvärmning
• Transporter
– Vägtransporter
– Arbetsmaskiner
– Spårväg
– Flyg
– Sjöfart
• Övrig användning av el och gas
Inkluderar ej konsumtion eller långväga transporter
2015-05-22
Miljöförvaltningen
VAD
HUR
VEM
2015-05-22
Miljöförvaltningen
Uppnås målet?
• Målkonflikter
• Rådighet
• Lagstiftningar
2015-05-22
Miljöförvaltningen
Uppnås målet?
• Målkonflikter
• Synergier
• Rådighet
• Marknadskrafter
• Lagstiftningar
• Ecodesigndirektivet
2015-05-22
Miljöförvaltningen
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
RUFS-fråga: Hur hantera rådighet och styrmedel, för
offentlighet, företag, privatpersoner?
Kaffepaus och nätverkande
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
RUFS-fråga: Vad gjorde du MEST i pausen:
•
•
•
•
fikade med dem du känner
fikade med dem du inte kände förut
kollade/pratade i mobilen
annat
Trafik och transportinfrastruktur i kommande RUFS
Ola Karlsson
Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting
2015-05-22
32
Trafik och transportsystem i ny RUFS
2015-05-21
Ola Karlsson,
Trafikförvaltningen SLL
2015-05-22
33
RUFS-fråga:
Vilken bedömer du ur ett trafikperspektiv bör vara
RUFS viktigaste funktion?
1.
Regionalt gemensamt ”kontrakt” om framtida inriktning
2.
Planeringsunderlag för kommunal fysisk planering
3.
Planeringsunderlag för statlig åtgärdsplanering
4.
Något annat
2015-05-22
34
Innehåll
• Trafikförvaltningens uppdrag
• Parallella processer
• Utgångspunkter för delprojektet om trafik och
transportsystem
• Fortsatt samverkan
2015-05-22
35
Trafikförvaltningens roll i arbetet med ny RUFS
 Ansvar för delprojekt om trafik och transportsystem
 Föreslå en gemensam regional inriktning för den
långsiktiga utvecklingen av transportsystemet som
svarar mot målen i RUFS
 TFP är en fördjupning av inriktningen i RUFS rörande
kollektivtrafiken
2015-05-22
36
Parallella processer
2015
2016
f
RUFS
m
j
j
a
s
o
n
d
j
f
Samrådsarbete
Faktafas
m
j
j
a
Förhandlingsfas
Revidering av regional inriktning
Temagrupper
Systemanalys
Lilla gruppoen prioriteringar
Samråd och utredning
Lst Strategiskt regionalt utvecklingsarbete
Arbete med ny nationell strategi för nationell tillväxt och attraktionskraft 2015-
2016
s
RUFS
Remiss
2017
o
n
d
j
f
m
Framtagande av utställningsförslag
Prop
Justering
2018
Åtgärdsplanering
Sverigeförhandlingen
Lst Regional inriktning transportsystemet
a
Samrådsförslag på remiss
SLL Trafikförsörjningsprogram
Inriktnings- och åtgärdsplanering
m
Inriktningsarbete
Lst Regional inriktning transportsystemet
En bättre sits
a
Programarbete
Inriktnings- och åtgärdsplanering
Sverigeförhandlingen
m
a
m
j
j
a
s
o
n
d
Utställning
j
f
m
a
m
Revidering och antagande
Leverans förslag
Beslut nya planer
Slutredovisning
Behovsförfrågan
En bättre sits
SLL Trafikförsörjningsprogram
Lst Strategiskt regionalt utvecklingsarbete
Beslut TN Beslut LF
Arbete med EU2030
Arbete med nytt strukturfondsprogram 2020-
2015-05-22
37
Utgångspunkter för delprojektet om trafik och
transportsystem
2015-05-22
38
Stärkt koppling mellan mål och åtgärder
• Avgörande för planens trovärdighet och
förankring och därmed även för ett stärkt
genomförande
• Är en förutsättning för målstyrning
• Att utgå från ekonomiska och miljömässiga
ramar är nödvändigt för att kunna prioritera
2015-05-22
39
Stärka planens funktion som underlag för
efterföljande arbete och processer
 Viktigt med ett medvetet förhållningssätt till RUFS roll
– Regionalt gemensamt ”kontrakt”
– Underlag för kommunal fysisk planering
– Underlag för statlig åtgärdsplanering
 Avgörande nå en regional samsyn kring de bärande
principerna för transportsystemets utveckling
 Hur ska investeringsåtgärder i transportsystemet
beskrivas och redovisas (funktion kontra objekt)?
 Regionalekonomiskt perspektiv och effektivitet viktiga
utgångspunkter
 Behov diskutera aktörernas respektive rådighet och ansvar
2015-05-22
40
De ekonomiska styrmedlens roll
 Analyserna i RUFS 2010 visar att ekonomiska
styrmedel är nödvändiga för måluppfyllelse
 Nödvändigt att styrmedlen synliggörs, analyseras och
diskuteras regionalt
 Kommunernas arbete med och syn på ekonomiska
styrmedel
2015-05-22
41
Fortsatt samverkan
2015-05-22
42
Fortsatt samverkan
• Viktigt med dialog och förankring
• Samverkan framöver kommer att ske både
inom arbetet med både RUFS,
Sverigeförhandlingen och TFP
• Arbete inför samrådet sker i huvudsak i höst
Trafikförvaltningens arbete
med underlag till Sverigeförhandlingen
Charlotta Hök
Projektledare, Trafik- och infrastrukturutveckling
Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting
2015-05-22
44
Information om
trafikförvaltningens
utredningsarbete inom
Sverigeförhandlingen
2015-05-22
45
RUFS-fråga: Hur väl känner du till
Sverigeförhandlingen?




Inte alls
Lite grand
Ganska väl
Mycket väl
2015-05-22
46
2015-05-22
47
Landstinget samarbetar med kommunerna
om länets inspel till Sverigeförhandlingen
Landstinget
Staten
Kommuner
2015-05-22
48
Landstinget vill
Vara en god partner i förhandlingen
Leverera ett bra faktaunderlag
Vara en part som betalar
Skapa förutsättningar för att bygga den
kollektivtrafik som behövs
 Underlätta bostadsbyggandet i länet
 Förhandla fram ett bra paket för Stockholms
län




Tidplan för studierna inför och under
Sverigeförhandlingen
Första leverans
1/10
2015
2016
Fakta- och utredningsfas
2017
Förhandlingsfas
Utredningsarbete
2015-05-22
49
Trafikförvaltningens utredningar inför
Sverigeförhandlingen
Enligt landstingsfullmäktiges budgetbeslut 16-17/12 2014
Gula Linjen
Odenplan – söderut
Hjulsta – Barkarby
Arenastaden –
Täby/Arninge
Roslagsbanan
till Arlanda och
Rimbo
Hagsätra – Älvsjö
Nacka – Orminge
Dialog med Trafikverket gällande:
•
Förbättrad pendeltågs-kapacitet Upplands-Bro
•
Höghastighetståg,
•
Kollektivtrafik i Östlig förbindelse
Utredningsstruktur
Arlanda
Rimbo
Objekt i SLLs budget
kopplade till
Sverigeförhandlingen
• Roslagsbana till
Arlanda och Rimbo
• Arenastaden –
Täby/Arninge
• Hjulsta–Barkarby
• Gula Linjen
Odenplan -söderut
• Hagsätra – Älvsjö
• Nacka – Orminge
Upplands Bro
pendeltåg
nordost
city/väst
Geografiska
utredningsområden
Samverkan med
Trafikverket:
•
Förbättrad
pendeltågskapacitet
Upplands-Bro
•
Höghastighetståg
•
Kollektivtrafik i
Östlig förbindelse
Östlig förbindelse
sydost
Höghastighetståg
51
51
Projektledning Sverigeförhandlingen
Gula Linjen Odenplan Arenastaden –
– söderut
Täby/Arninge
Hjulsta – Barkarby
Nyttor:
Bostäder, arbetsmarknad,
näringsliv, sociala, miljö, restidsvinster
Hagsätra – Älvsjö
Nacka – Orminge
RB till Arlanda
RB till Rimbo
x
x
x
x
x
x
Kostnader:
Tunnelbana
x
Roslagsbanan
Samverkan och dialog
Samlad bedömning
kostnader och rapport
av nyttor och
x
x
x
X
x
x
Avstämningar Landstingsstyrelsen och Sverigeförhandlingen
Projektledning TF
Delprojekt
Nyttor
Delprojekt
Kostnader
Samarbete med berörda
kommuner
53
2015-05-22
54
Objekten rör på sig..
SLLs budget
2015
•7 utpekade
objekt
Dialog
kommuner
•Sverigeförhandlingen och
Landstinget
träffar
•Kommundirektörer
•Planerare
Utvalda objekt
•Kostnader
•Nyttor
•Intäkter
2015-05-22
55
Kommunerna och andra intressenter
viktiga i utredningsarbetet
Augusti - September
Juni - Juli
April - Maj
Dialog, både bred
och djup
Bred info via RUFSprocessen
Enskilda träffar med 8
kommuner
Inledande samarbeten
med enskilda
kommuner
Samarbete med
enskilda
kommuner
Fördjupat samarbete
med kommuner som
berörs av de utvalda
objekten, diskussion
om nyttor
Fortsatt samarbete
med enskilda
kommuner,
avstämning inför
leverans
Analyser klara mitten
av augusti för
leverans 1 oktober
2015-05-22
56
Nyttor som ska in
i Sverigeförhandlingen:







Bostadsnyttor
Resenärsnytta
Miljönytta
Arbetsmarknadsnytta
Näringslivsnytta
Social nytta
Övriga nyttor
– Te.x effekter på övriga
trafiksystemet, buss
mm
2015-05-22
57
RUFS-fråga: Hur många bostäder tror du att
Sverigeförhandlingen kan ge upphov till i Stockholms län?




Färre än 10 000
Mellan 10 000 och 25 000
Mellan 25 000 och 40 000
Fler än 50 000
2015-05-22
58
Kostnadsbedömningar
• En preliminär kostnadsbedömning för investering och
drift.
• En preliminär bedömning
av intäkter
• En preliminär bedömning av
teknisk genomförbarhet.
2015-05-22
59
Första leveransen
april-maj
juni – aug
Organisera arbetet
sept - okt
Granskning
Klargöra leveranser
Tidplan och aktiviteter
Identifiera
kommunkontakter
Workshops förutsättningar
per objekt
Rapportstomme
Analyser
Revidering
Leverans
2015-05-22
60
Kvaliteten
på utredningarna
förbättras allt eftersom
2015
2017
2016
• Kostnads- och
nyttoanalyser av
utpekade objekt i
nära samarbete
med kommuner
• Helhetsperspektiv
• Fördjupade
utredningar av
utpekade objekt,
kostnader mm
• Förstudier
• Programstudier
TF:s kompass
•
TF ska verka för att ett samstämmigt
underlag från hela länet kan lämnas till
Sverigeförhandlingen från Landstinget.
•
TF ska ha en helhetssyn på hur utvalda
objekt påverkar hela trafiksystemet och visa
alternativ.
•
TF ska analysera både kostnader och nyttor
utifrån Sverigeförhandlingens önskemål men
också intäkter.
•
TFs arbete ska möjliggöra fortsatt senare
arbete i för- och programstudier för de objekt
som går vidare i Sverigeförhandlingen.
•
TF förhandlar inte i Sverigeförhandlingen, det
gör Landstingsstyrelsen och dess förvaltning.
62
Tack!
Åtgärdsplaneringen
Emma Ström
Länsstyrelsen Stockholm
Åtgärdsplaneringen
Upplägg
 Gällande plan 2014-2021
 Teknisk justering av gällande plan
 Direktiv om att upprätta nya planer
 Förberedelser inför kommande åtgärdsplanering
Länsplan 2014-2021
 Fastställd länsplan maj 2014
 8716 mnkr
 Fokus

Kollektivtrafik

Effektivt nyttjande

Cykel
”Teknisk justering” av länsplanen
 Uppdaterad kostnadsbild av
landstinget och Trafikverkets objekt i
planen
 Inga nya objekt
 Ingen ny inriktning/ nya strategier
 Remiss sen höst 2015
Åtgärdsplaneringen
 Ny infrastrukturproposition hösten 2016
 Direktiv om att upprätta nationell transportplan samt
länsplaner december 2016
 Leverens av förslag december 2017
 Fastställda planer våren 2018
Förberedelser
 Revidering av regional inriktning
våren 2016

Strategierna håller men kan behöva
vässas

Arbete pågår med att ta fram nytt
underlag
 Behovsförfrågan och MKBavgränsning skickas ut till
kommunerna redan hösten 2016
Kontaktinformation:
Emma Ström, tfn 010-223 15 75,
e-post: [email protected]
www.lansstyrelsen.se/stockholm
Sammanfattning av dagen
och den fortsatta RUFS-processen
Roland Engkvist
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Stockholm läns landsting
RUFS-fråga:
Vad tar du med dig från dagen?
Kontakta oss
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Stockholms läns landsting
Jessica Andersson, projektledare [email protected]
Amy Hjärthner, tf bitr. projektledare (kommunikation) [email protected]
Roland Engkvist, bitr. projektledare [email protected]
Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting
Ola Karlsson, projektledare [email protected]
Länsstyrelsen i Stockholms län
Pernilla Nordström, projektledare [email protected]
Mattias Öhr, bitr projektledare [email protected]
Tack!
www.rufs.se