Gestaltningsprogram för Kungsbackaån

Gestaltningsprogram för Kungsbackaån
Gestaltningsprogrammet har tagits fram under 2007-8 av:
Anna-Karin Ljungman, landskapsarkitekt, Teknik
Daniel Helsing, kommunekolog, Miljö & Hälsoskydd
Annika Thörneby, planarkitekt, Plan & Bygg
Gestaltningsprogrammets huvudidéer
Natur - Park - Stad - Park - Natur
Sammanhängande parkstråk
Kungsbackaåns höga naturvärden ska tas
tillvara och förstärkas. Ån ska synliggöras.
Människorna ska få kontakt med vattnet.
Bebyggelsen ska vändas mot ån istället för
bort från ån. Ån och dess närmaste omgivning ska bli en hjälp att orientera sig.
Olika karaktärer längs ån ska utvecklas.
Kungsbackaånskabliettsammanhängandeparkstråkmedgrönakvalitetersomska
hjälpa till att koppla ihop stadens olika
delar, både längs och tvärs ån. På några
ställen föreslås nya broar för att kopplingen ska underlättas. På andra ställen
föreslås att gröna stråk skapas tvärs ån för
att det ska bli lättare att hitta till ån och
för att åns gröna kvaliteter ska få större
räckvidd.
Natur
Stad
I innerstaden ska åns stadsmässiga utformning förstärkas med stensatta kajer,
bryggor mm.
Park
Utanför innerstaden ska ett grönt parkstråk utvecklas längs ån, ett parkstråk som
blir ett extra positivt inslag i stadsdelarna
utefter ån.
Varlaparken
Utefter ån planeras 3 nya parker i samband med nya stadsdelar, som alla ska få
en tydlig koppling till ån. Varlaparken
och Skansen ska utvecklas.
Park
Natur
Ännu längre ut ska ån få vara en del av
det omkringliggande landskapet. Här kan
anläggning av våtmarker i närheten av
ån förbättra vattenkvaliteten i ån, få en
positiv betydelse för djurlivet och minska
översvämningsriskerna.Träd längs ån gör
att den blir synlig i ett öppet landskap och
träd stabiliserar slänterna.
Björkris
Kungsgärdet
Snabbt och långsamt rörelsestråk
Längs Kungsbackaån ska tydliga röreslestråkskapasförattförbättramöjligheterna
att röra sig utefter hela ån. Ett snabbt
cykelstråk och ett långsammare promenadstråk ska utvecklas. Stråken ska utformassåattdetlångsammastråketuppfattas
som just långsamt och det snabba som
snabbt.
Stråken ska upplevas som trygga och särskild vikt ska läggas på t.ex. belysning och
trafiksäkerhet.Stråkenskavaratydligaoch
lätta att orientera sig kring. Tillsammans
med grönstråket längs ån ska rörelsestråken uppmuntra människor att ströva eller
cykla längs ån.
Snabbt
stråk
Långsamt
stråk
Stad
Skansen
Park
Syfte:
Synliggöra ån
och utveckla åns
olika karaktärer
Natur
Syfte:
Förtydliga
de gröna
kvaliteterna
Kolla
Syfte:
Skapa bättre
fysiska
samband
3
8.6
8.2
8.4
13.4
54.6
Göteborgsväg
39.7
39.4
38.6
1:13
11.9
14.7
8.1
11.4
47.4
45.4
35.5
43.3
8.3
16.8
1:25
37.6
37.6
40.5
17.5
28.0
43.9
9.7
10.9
36.1
8.8
8.2
8.3
10.0
35.8
7.7
8.0
8.3
7.5
6.9
7.97.8
6.5
5.8
SKÅRBY
8.2
8.1
32.5
7.7
8.1
9.3
7.5
9.0
42.5
39.3
34.8
36.5
29.3 29.7
26.3
29.5
34.0
24.8
13.8
8.1
10.3
8.1
8.0
8.8
8.0
7.9
7.7
6.5
7.5
7.4
5.6
5.6
8.0
8.8
28.1
7.8
p.stn.
8.5
7.2
7.7
24.3
7.1
8.2
22.6
22.8
25.1
23.3
17.9
26.8
9.5
11.0
8.0
8.5
7.57.7
7.7
8.1
7.1
7.5
7.9
20.2
7.3
8.0
7.1
18.5
5.2
5.7
5.0
6.9
6.6
6.9
17.2
15.1
16.1
24.3
29.6
6.7
7.6
21.3
10
18.2
22.0
29.9
s/105-
39.2
7.9
16.3
16.1
15.2
20.9
20.6
22.6
9.8
8.3
8.0
/
15.3
7.9
7.5
7.7
7.7
6.8
7.2
7.4
6.1
6.6
4.9
5.4
4.6
7.6
6.1
14.2
BJÖRKRIS
32.7
12.8
13.6
15.9
7.5
13.6
12.9
17.0
8.4
9.7
13.6
8.0
7.8
11.7
11.3
8.3
9.6
10.4
Bjö9.9
rk
risv
äg 9.8
en
9.8
10.8
9.3
7.7
7.9
8.1
9.0
rk8.2
risv
äg
en
7.8
7.5
7.9
8.7
torp
5.3
7.9
7.5
7.7
7.8
(P
7.6
L
6.4
7.2
(P
L
5.5
5.8
8.5
8.1
7.6
7.8
7.3
7.2
4.8
%
6.9
6:2
5.0
4.8
5.6
4.8
4.8
5.1
5.2
4.9
6.5
5.0
3:4
5.9
"
5.6
8.1
8.8
7.8
8.0
7.6
7.0
7.3
6.8
6.6
5.1
5.5
5.6
4.8
4.6
5.1
4.7
4.7
4.5
4.4
5.0
6:2
5.4
n
0ARK
9.7
3KOLA
Göteborgsvägen
ge
10.8
10.5
9.7
10.3
4.8
9.8
9.7
11.0
17.8
5.1
5.1
5.1
)6
)6
6.7 7.0
5.0
5.0
5.0
#
7.5
6.2
9.5
9.7
10.2
psvä
4.9
7.9
7.8
8.3
12.4
10.7
Kv11.1
arnt
or
5.2
)))
8.9
SKÅRBY
11.6
4.9
5.0
5.2
5.2
9.1
14.1
5.3
8.1
9.2
13.4
5.2
5.9
6.9
(
8.1
7.2
8.9
9.4
4.7
5.4
&
6.2
7.2
7.4
8.1
sv
äg
en
)))
Bjö
-
8.0
7.3
10.7
4.8
5.0
5.2
5.4
*
11.5
5.5
5.4
8.5
9.1
9.1
9.2
5.4
5.8
6.1
6.4
6.7
5.4
9.2
12.4
4.5
6.2
7.2
7.3
+
rn
9.6
4.7
7:1
5.6
8.9
9.4
7.6
8.4
Kva
10.2
5.0
5.5
8.5
8.7
11.1
5.7
)
8.6
8.6
9.0
8.9
12.1
6.4
6.5
8.3
9.9
6.6
6.6
7.2
8.9
9.2
3:4
10.5
11.1
7.3
7.5
7.8
6.4
8.9
9.4
9.5
SKÅRBY
11.7
5.1
4.4
1:23
9.5
11.7
4.8
6.6
8.0
8.1
5.0
5.7
.
BJÖRKRIS
5.6
7.0
)6
11.2
6.4
6.7
7.0
7.3
)6
11.3
10.8
10.8 10.6
10.6
12.1
7.2
5.8
,
1:22
12.1
11.2
11.9
12.7
7.6
7.2
12.5
12.2
7.8
)6
13.1
12.6
13.3
6.0
6:2
9.1
10.0
7.7
8.2
8.6
7.2
7.4
7.6
9.8
6.6
6.8
5.9
5.3
4.8
4.4
)6
)6
4.9
4.8
4.4
4.4
4.6
4.6
4.6
4.8
SKÅRBY
4.5
3.2
4.4
Ån markeras av träd - genomgående idé
För att ån ska bli tydlig på långt håll i landskapet och för att stabilisera slänterna planteras
nya träd längs ån.Träden ger också den skugga
som livet i ån behöver. Skuggan håller vattentemperaturen nere och de insekter och växtdelar som faller från träden ger mat för djuren
i vattnet. En skuggig miljö håller också en del
vass borta från ån. Typiska träd längs med ån
är klibbal, pil och sälg. Träd med stora kronor
skuggar vattnet även om de inte står precis i
åbrinken. Vid vägar över vattnet kan det vara
öppnare för att passerande ska få en chans att se
vattnet och åns sträckning.
10.0
4.3
10.1
11.2
16.7
7.5
8.0
8.6
9.1
10.1
7.2
7.1
6.5
7.0
6.1
5.5
4.5
4.7
!
3:4
4.8
4.3
4.2
4.4
4.6
4.3
4.3
4.8
1.9
4.9
10.6
-5
4.8
7.9
00
3:31
7.5
8.8
10.1
12.4
6.8
7.1
7.6
6.5
5.7
6.0
4.8
4.4
4.4
3.5
4.0
3.8
4.2
1:2
11.0
1.6
s/1
11.6
21
15.0
4.6
)6
11.0
4.1
5.5
4.7
BJÖRKRIS
7.3
8.5
9.7
4.8
7.7
7.2
7.3
7.4
5.1
4.0
6.8
4.5
4.4
4.0
6.4
2.2
3.7
1.7
2.9
5.3
4.2
6.0
4.9
5.0
7.3
5.2
7.2
7.6
9.7
6.9
6.9
6.9
8.4
6.5
4.7
5.6
6.2
3.0
3.9
3.7
1.9
3.3
4.8
5.3
7.0
5.4
7.3
7.4
7.5
9.4
6.4
6.1
5.8
5.3
ga:4
7.1
7.2
7.0
7.1
6.7
7.1
8.1
6.7
6.3
4.7
5.5
5.8
3.4
3.0
1.9
1.7
4.5
6.8
6.4
5.6
5.2
6.5
6.2
6.0
5.7
HEDE
3:32
6.8
9:26
5.7
7.0
6.3
5.9
5.9
6.5
5.8
5.3
5.7
5.1
4.6
4.6
6.6
2:423
1.7
3.7
3.7
3:4
2:198
5.5
6.7
s/1
00
-4
5.0
5.5
5.8
6.0
6.6
6.3
5.8
s/1
6.6
6.3
-5
Bo
rg
7.4
6.2
8.3
00
åsv
äg
en
6.2
da
6.8
2:414
5.4
6.7
7.1
6.2
7.6
7.8 7.9
5.8
6.3
2:434
4.9
5.6
83
lsvä8.3
gen
4.7
4.7
4.5
1.9
3.6
2.6
4.9
6.0
5.3
6.0
5.6
6.3
6.8
5.4
en
7.6
6.8
5.9
Ku
ng
sp
40
ark
sv
12
äg
5.4
5.8
7.5
2:1986.8
6.9
7.4
4.7
6.9
6.3
6.4
6.8
7.3
5.9
5.9
4.3
80
6.5
4.2
4.9
5.8
5.5
5.4
6.4
2:435
6.2
5.7
5.4
4.7
4.2
4.7
4.0
Freeport
5.5
3.5
3.3
s/105
2.8
4.1
5.0
5.3
5.7
5.3
6.9
5.2
6.4
6.6
5.3
Kung
6.0
00-4
5.5
5.7
4.8
5.9
6.1 6.0
6.6
s/1
5.8
5.8
Förslag till utformning av Björkris bostadsområde och park, Radar Arkitekter 2008.
6.0
2:432
2.3
ån
6.7
6.9
3.9
5.8
6.2
7.2
6.9
3.8
7.0
2
7.3
3.8
4.7
6.7
7.2
7.3
sbacka
7.4
Park vid Björkris
Det ska anläggas en park längs ån
vid det nya bostadsområdet Björkris.
Den hänger samman med parkområdet vid dagvattendammarna mellan
ICA Maxi och Björkris och därmed
skapas ett grönt stråk mellan ån
och Skårbybergen ovanför Björkris.
Parken vid ån kommer att bli Björkris
entréområde.Ipågåendedetaljplanering tas ett förslag för parken fram.
Norra Hede
Kring rondellen i norra Hede planeras för flera
områden med företag eller service. Miljön runt
ån ska värnas genom att en frizon lämnas mellan exploateringen och ån. Parkeringar och
andra ytor ska inte avgränsas med stängsel utan
å-området lämnas tillgängligt. Bron över ån på
Arendalsleden bildar en barriär och därför dras
inga gångstråk längs med ån i den här delen. Däremot lämnas utrymme för framtida gångstråk.
5
Mindre vyer
större sittyta för
N
GÄ
lunch /picknick
LL
TI
ER
M
Bred vy över å
och landskap
NG
VT
L
RE
EL.
K
u
n
g
I
AT
sb
a
c
I
OT
k
a
å
GÄ
LL
G
LI
SI
DA
AV
ÅR
UM
M
ET
Diffusa förbindelser
mellan Göteborgsvägen och parkområdet.
Varlaparken
Det finns ett förslag på hur Varlaparken kan utvecklas och delar av det färdigställs under 2008.
Syftet är att skapa möjligheter för att promenera
och äta lunch i det fria, framför allt för de som
jobbar i området.Stängsel
Karaktären
är i huvudsak
markerar gränsen mellan verkoch park. än de mer
naturpark med ensamhetsområde
lägre skötselgrad
Verksamheterna vänder baksidorna mot
centrala eller bostadsnära
delarna av ån, men
parken...
vissa punktinsatser som nya sittplatser, klippta
gräsytor och en fiskebrygga föreslås.
Göteborgsvägen
Hallabäcken
RestaureralivsmiljöernaförfisklängsHallabäcken
hela vägen till kulverten under E6. Träd planteras
längs den södra bäckkanten för att ge skugga åt
vattnet och minska problemen med vass. Längs
hela bäcken rensas bladvass bort och botten
förbättras med grus och sten. De goda förutsättningarna för öringens fortplanting och uppväxt
i Hallabäckens övre delar förbättras då och förstärks med ännu fler uppväxtmiljöer. Översiktliga
åtgärder finns framtagna och fiskevårdsanslag för
åtgärder söks för 2008.
Öppna dagvattendiken
terut.
S
e
m
ö
n
Befintlig situation
Skala 1:3000 (A1), 1:6000 (A3)
Sjok av vass- och
buskar (Salix, slån,
landslapsrosor...)
Diken förtydligas, ev.
planteras
INTENSIVSKÖTT
GRÄS
Ytan hålls öppen
för t ex. bollspel
Dagvattendammar
INT
- Definie
skötselni
EXTENSIVSKÖTTGRÄS
- Förstär
möjlighe
picknick,
Träddungar kompletteras (al, Salix,
ask)
Långsamma stråk i Hede industriområde
Ett gångstråk på åns västra sida anläggs som
alternativ till det snabba stråket på åns östra sida.
Det sträcker sig från bron vid Varla stockar till
bron över Hallabäcken. Stråket blir grusat och
anpassat till ett långsammare tempo. Där det
snabbastråket på åns östrasidasläpper kontakten
med ån i sin norra sträckning tar ett långsammare
stråk vid som följer åns sträckning och återknyter
till det snabba stråket vid en föreslagen ny bro
i Transportgatans förlängning. Det långsamma
stråketfortsättersedanlängsmedånhelavägenut
till Göteborgsvägen. Hela området mellan Varla
stockar och parken i Hede industriområde sköts
genom att slå gräset. Nya trädplanteringar längs
staketen mot industriområdet gör att området
upplevs mer som ett parkområde.
- Förtydli
till ån (da
cyklisten
VASS
Idéskiss,
Skala 1:1000 (A1), 1:2000 (A3)
- Ev. skap
sidan ge
Förslag till utformning av Varlaparken (del av), GF Konult 2007. Det är trevligt om nadsling
man på några platser kom ner till vattnet.
Theres Svenssons gata 11, Box 8774, 402 76 Göteborg, tel: 031-50 70 00, fax: 031-50 70 10, www
GC-väg från Tölö tvärled till Transportgatan
En ny gång- och cykelväg fortsätter norrut från
Tölö tvärled längs den östra sidan av ån. GC-nätet binds ihop genom en ny bro i förlängningen
av Transportgatan. För att förstärka känslan av
att färdas längs med ån går stråket så nära ån
som möjligt i den södra delen, men genar rakt
motförlängningenavTransportgatanidennorra
delen för att stråket ska bli snabbt.
7
Flytt av bron vid Varla stockar
Norr om Tölö Tvärled finns en GC-väg i tunnel
under Göteborgsvägen som när Tölö Tvärled
byggs förlängs hela vägen ner till ån. För att göra
gång- och cykelframkomligheten ännu bättre
kan bron vid Varla stockar ersättas av en ny bro
längre söderut. Då blir kontakten till den västra
sidan om ån bättre. Bron vid Varla stockar bör
på sikt också bytas ut för att den dämmer ån.
Längs Signeskulle
Ett mer intensivt skött område längs ån vid Signeskulleökarkontaktenmedvattnet.Karaktären
med klippt gräs ner mot ån som finns närmare
centrum fortsätter norrut mot Tölö tvärled. Fler
träd planteras längs ån för att utveckla parken
och gynna åns djurliv. Bakom den lilla kullen
kan bänkar sättas upp för att skapa en fin sittplats för t.ex. medhavd lunch.
Apotekarparken/Kungsgärdet
Ett nytt parkområde mellan ån och ett möjligt
utbyggnadsområde på Kungsgärdet. Parken
knyter i söder samman med idrottsplatsen vid
Lindälvsskolan. Den sträcker sig norrut hela
vägen till Tölö tvärled och ger möjlighet att gå
längs ån på ett långsamt stråk.Tillsammans med
grönområdet vid Signeskulle på andra sidan ån
skapar parken ett större grönt område med ån
som central del. Den nya bron som föreslås i söder fungerar som länk mellan parkområdena på
båda sidorna om ån.Väster om ån finns möjlighet att bredda ån eller ge ån ett mer meandrande
förlopp.
En ny gång- och cykelbro
I förlängningen av GC-vägen norr om Elof
Lindälvsgymnasiet anläggs en ny bro. Den ökar
framkomligheten i GC-nätet som helhet eftersom den utgör en tvärförbindelse över ån mellan
östra och västra Kungsbacka. Ny tunnel under
järnvägenplanerasösterutidettaläge.Dessutom
blir bron en viktig del i den nya Apotekarparken
och möjliggör promenader runt parken på båda
sidor ån.
Lindälvsskolan
Ett långsamt stråk anläggs på västra sidan om
ån förbi tennishallen. Björkar planteras i dungar
liknande de på Strandgatan och en stig slingrar
igenom. Soliga grässlänter ner mot ån blir en
tillgång för eleverna på Elof Lindälvsgymnasiet.
Området är smalt och skulle vinna på lite mer
utrymme.
Det är trevligt om de gröna stråken leder fram till bryggor eller sittplatser vid vattnet.
Gröna tvärstråk - genomgående idé
Längs hela åns sträckning finns stråk i form av
vägar och GC-vägar som leder i riktning mot
ånfrånomkringliggandebostadsområden.Oftast bryts de av vägar/GC-vägar som går längs
med ån eller slutar i grönytor vid ån. Genom
en förlängning av tvärstråken hela vägen fram
till ån skapas kontakt med vattnet från kringliggande områden. Förlängningen avslutas med
en brygga eller sittplats i nära anslutning till ån.
Varje sådan avslutning blir en målpunkt som
kananasfråntvärstråken.Brygganellersittplatsen utformas individuellt efter förutsättningen
på platsen.
Vid broar kan stråken fortsätta över ån.
Åns längsgående och tvärgående gröna stråk
kan också bilda spridningskorridorer för växter
och mindre djur.
9
På västra sidan om ån förbi Kungsmässan
Utrymmet är för litet för att anlägga gångstråk.
Istället ligger fokus på att det ska se vackert ut
från andra sidan ån. En skötselplan bör tas fram
för att välja ut träd som ska sparas och för att
rensa bort sly så att öppna ytor varvas med större
träd.
Mellan Borgmästarbron och Norrbro
Området ligger centralt och ska utformas med
en mer stadslik karaktär än det har idag. Förslag
på utformning finns framtaget. En kajpromenad och en brygga söder om gångbron ska öka
tillgängligheten till vattnet. Även nya sittplatser,
en trätrappa och en mer ordnad strandskoning
ingår i förslaget.
Längs med Strandgatan
Ett långsamt stråk som kompletterar det snabbare som finns i form av GC-vägen och bilvägen. Det långsamma stråket ska slingra sig
mellan björkarna och ner på bryggor som ligger
i vattnet. All vegetation ses över. En del buskage
kan behöva tas bort för att öka vattenkontakten
och få soliga platser.
Sittplatser - genomgående idé
Sittplatser ska finnas på trevliga ställen längs
hela ån. En typ av bänk som passar i åns
parkmiljö väljs ut och en annan där det är mer
stadslikt. Bänkarna ska stå så tätt så att man ser
en bänk från en annan. De ska vara tillgänglighetsanpassade och kräva lite underhåll.
Kv Norrbro
Under den påhängda betongkajen finns en
gammal naturstenkaj. Ett långsiktigt mål är att
plocka fram och rusta upp den på samma sätt
som man börjat göra med muren mellan kajen
och Vallgatans bro. I dagsläget planeras för ny
pollarbelysning längs kajen.
På lång sikt byts bron Vitors båge ut.
Förslagtillenmerstadslikutformningavånicentrum,White
2007.
Sjöallén, Kv Ejdern
Området ingår i planeringen av kvarteret Ejdern, gamla Alléskoletomten. Kvarteret ska få
en stadslik karaktär och knytas till Innerstaden.
Viktiga gångstråk kommer att gå genom kvarteret för att knyta ihop Innerstaden med Kungsmässan. Läget vid ån är en tillgång och även där
ska karaktären vara mer stadslik. En kajkant, likt
motsatta sidan, blandat med trappor ner mot ån
ökar kontakten med vattnet. Utformningen ska
fokusera på tillgänglighet för fotgängare. Nya
trädrader längs kajen gör att Sjöallén får behålla
en allé.
Kv Kronan öppnas mot ån
Här kan den gamla kajkanten tas fram och rustas
uppför att få en stadsmässig fortsättning på
kvarteret Norrbro. Entréerna från både norr och
söderkangörastydligaochvälkomnandegenom
att breddas och befrias från vegetation. Ett nytt
gångstråk placeras utmed kajkanten. Här är ett
fint läge för en sittplats (och kanske en skulptur).
Ommankandiskuterabyggnadensanvändning
ochersättaparkeringsdäcketimarkplanmednågot annat finns en fantastisk möjlighet att skapa
en publik plats för t ex uteservering.
Kv Fisken lämnas som det är
Kvarteretscharmigasmåstadskaraktärmedträdgårdar, bryggor och båtar är ett fint inslag som
kan ses från västra sidan av ån. Eftersom en ny
bro planeras vid Hamntorget kan man enkelt ta
sig över till västra sidan både norr och söder om
kvarteret och det är inte nödvändigt att kunna
gå längs ån även på den östra sidan.
11
Bro vid Hamntorget
En ny bro vid Hamntorget skulle koppla ihop
Innerstaden med Västra Villastaden. Syftet med
den är att avlasta innerstaden från biltrafik.
Fotomontage över ny bro vid Hamntorget
Bro vid Skansen
En bro över Kungsbackaån i Storgatans förlängning söderut har stor betydelse för tillgänglighetenmellanInnerstadenochstadsdelarnasöderut;
Kolla, Smekalles äng och delar av västra villastaden. Även innerstaden vinner på att tillgängligheten förbättras.
Utveckla Skansen som park.
Skansen har en stor potential att utvecklas som
stadspark. Tillgängligheten är idag inte optimal
trots att den ligger i Storgatans förlängning. Det
viktigaste är att se till att tillgängligheten förbättras, från alla håll.
Skansen har stor potential att utvecklas som stadspark.
Stråk mellan Hamntorget och Söderå
Det finns möjlighet att förbättra kopplingarna
kring Skansen även i öst-västlig riktning. En
gång- och cykelförbindelse mellan Hamntorget
och bron över Söderå finns i detaljplan. Den är
särskilt viktig om det inte blir en bro från Skansen mot Kolla.
Flytta bron över Söderå
En ny bro över Söderå kan ges en ny riktning för
att bli en tydligare förlängning av Kyrkogatan
och på så sätt koppla ihop Innerstaden och Aranäs bättre än tidigare. För att skapa en välkomnandeentrétillSkansentasbuskageochstängsel
mellan befintlig bro och Skansen bort.
Aranäsparken ner till hamnen vid Kungsbacka båtsällskap
Skötsel av åbrinken bör ske på liknande sätt som
på andra sidan ån med klippta ytor så nära ån
som möjligt. Fler träd planteras för att skapa en
parkkaraktär.
Belysning - genomgående idé
Belysningen ska ses över längs hela ån för att
öka tryggheten i den parkmiljö den utgör och
för att snabba stråket, som är en viktig del av
gång- och cykelvägsnätet i staden, ska kunna
utnyttjas även när det är mörkt.
Exempel på färgglad effektbelysning från Ljus i Alingsås
2007.
13
Bro mellan Kollaparken och idrottsområdet
En ny bro från norra delen av Kollaparken
binder ihop parken med idrottsområdet på östra
sidan. När Aranäs stadsdel byggs ut kommer en
bro här att binda ihop hela Kolla stadsdel med
Aranäs och Innerstaden.
Söder om Aranäs och ishallen
Hamnen som arrenderas av Kungsbacka båtsällskapföreslåsgörasmerpublik.Stadspromenaden
kan med fördel gå genom hamnen.
Kollaparken
Kollaparken blir en ny offentlig park. Här skapas bl.a. dammar, öppna gräsytor, träddungar,
båtplatser och en näridrottsplats. När Kolla
byggs ut blir här mycket mer bostäder och fler
båtplatser är en tillgång till parken och attraktivt
för de boende. Däremot planeras inte uppställningsplatser eller körvägar väster om ån. Ett
KOLLA - Gestaltningskoncept 18-01-2008
gestaltningsprogramförbl.a.parkenhållerpåatt
tas fram i samband med utbyggnaden av Kolla
stadsdel.
Forts. Belysning - genomgående idé
Det snabba stråket ska ha en lika god belysning
som andra gång- och cykelvägar. Detta blir
basbelysningen längs hela ån. Eftersom det är
ett huvudstråk som går genom en parkmiljö är
det extra viktigt att tänka på trygghetsaspekten.
Belysningen ska ha en god färgåtergivning och
får inte blända.
Basbelysningen för det snabba stråket kommer
att ha en begränsad räckvidd och med endast
detta kommer man röra sig som i en ljustunnel medan resten av årummet ligger i mörker.
Därför behöver den kompletteras med annan
belysning så att det bredare parkrummet kan
upplevas. Detta är viktigt både för trygghet och
för orienterbarhet.
Den kompletterande belysningen fungerar
även som effektbelysning och lyfter fram ån
och vattnet i staden. Ån ska upplevas både från
stråken längs med ån men även från tvärstråken
när man korsar ån. Exempel på det kan vara
belysning av broar och träd och andra viktiga
landmärken längs ån.
Skala : 1:1000
Förslag till park längs ån i Kolla, Sweco 2008.
Fortsatt stråk till Kungsbackafjorden
I framtiden finns det möjlighet att förlänga
stråket ner till Kungsbackafjorden. Längs denna
sträcka kunde åns naturkaraktär utvecklas med
nya våtmarker och genom att träd planterades
utefter ån.
Exempel på färgglad effektbelysning från Ljus i Alingsås
2007.
15