1. No category

samrådsunderlag
Planerad 36 kV ledning mellan
Borlänge och Orrberget
Beställare: Borlänge Energi Elnät
Beställarens projektledare:Peter Johansson
Konsult: Ramböll Sverige AB
Uppdragsledare: Jean-Pierre Janitzek
Granskad av: Maria Danling
Uppdragsnummer: 1320012183
Datum: 2015.08.24
Alla foton är tagna av Ramböll Sverige AB
Ramböll Sverige AB
Skeppsgatan 5
211 11 Malmö
T 010-615 60 00
www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506
Sammanfattning������������������������������������������������������������������������������������������������������5
1. Inledning���������������������������������������������������������������������������������������������������������������6
1.1 Bakgrund och syfte
6
1.2 Lagstiftning
6
1.3 Genomförande av samråd
7
2. Studerade alternativ������������������������������������������������������������������������������������������8
2.1 Metod för framtagande av stråk
8
2.2 Analys av stråk
9
2.3 Metod för framtagande av sträckning
12
2.4 Föreslagen sträckning
12
3. Teknisk utformning������������������������������������������������������������������������������������������ 14
3.1 Luftledning 36kV
14
3.2 Markkabel 36kV
15
4. Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning���������� 17
4.1 Grundläggande förutsättningar
17
4.2 Planeringsförutsättningar
21
4.3 Naturmiljö 22
4.4 Kulturmiljö
24
4.5 Friluftsliv 26
4.6 Infrastruktur
26
4.7 Hälsa och säkerhet
27
5. Tidplan och fortsatt arbete��������������������������������������������������������������������������� 30
6. Referenser���������������������������������������������������������������������������������������������������������� 31
Skriftliga källor
31
Kartor och geografiskt material
31
Bilaga 1 - Karta över samtliga intressen, del 1������������������������������������������������32
Bilaga 2 - Karta över samtliga intressen, del 2����������������������������������������������33
Bilaga 3 - Karta över samtliga intressen, del 3��������������������������������������������� 34
3
Figur 1. Karta över valt stråk och föreslagen sträckning
4
¯
#
* "
)
*
# #
*
*4
#
*#
#
*
#
* "
*)
#
* #
#
*
3d
3b
3a
H
!
2c
2a
0
1
"
)
1f
1d
2
1c
Km
4
Fördelningsstation
!
H
#
*
1b
Delsträcka 4 (kabel)
Delsträcka 3a-3d (luftledning)
Delsträcka 2c (kabel el luftledning)
Delsträcka 2b (luftledning)
Delsträcka 2a & 2b (kabel)
Delsträcka 1a-1f (kabel)
Föreslagen sträckning markkabel
Föreslagen sträckning luftledning
Stamnät
Regionnät
Lokalnät
Orrberget turbin
Kopplingsstation
"
)
H
!
Teckenförklaring
Valt stråk och
föreslagen sträckning
Sammanfattning
En ny vindkraftpark är planerad att byggas på Orrberget/Stensvedsberget i Ludvika
kommun. För att kunna ansluta vindkraftparken till elnätet planeras en ny 36 kV ledning
att byggas från en befintlig transformatorstation i Södra Backa i Borlänge till anläggningen på Orrberget. Borlänge Energi Elnät har fått i uppdrag att ansluta vindkraftparken och undersöker nu förutsättningarna för denna anslutning.
För att finna en så lämplig ledningssträckning som möjligt inleddes projektet med att
undersöka alternativa stråk inom vilka en ledning kan lokaliseras. Samråd kring alternativa stråk hölls i maj-juni 2015. Efter det inledande samrådet kring stråken bearbetades
och sammanvägdes de inkomna yttranden med hänsynstagande till natur- och kulturintressen, landskapets karaktärer och funktioner, kommunala planer och framkomlighet i
terrängen. Analysen av stråken ledde fram till att en kombination av stråk 1b, 1c, 1d, 1f, 2a,
2c, 3a, 3b, 3d och 4 valdes att arbeta vidare med. Kabelstråket 2a valdes framför luftledningsstråket 2b, framförallt på grund av den miljöpåverkan en ny ledningsgata i obruten
terräng skulle ge.
Inom det valda stråket har en föreslagen sträckning tagits fram som syftar till att uppnå
ett byggbart alternativ med minsta möjliga påverkan på miljö och befintliga intressen.
Där det är möjligt har sträckningen lokaliserats intill vägar och befintliga ledningsgator
för att minimera intrång på fastigheter och påverkan på annan markanvändning samt
landskapsbild, natur- och kulturmiljöintressen. Kabelsträckningar som inte har kunnat
förläggas längs med en befintlig väg eller kraftledning har i möjligaste mån förlagts i
jordbruksmark eftersom kabeln inte påverkar jordbruksmarkens brukbarhet efter anläggning. Där luftledningssträckningen inte följer en befintlig kraftledningsgata har den
lokaliserats i en traktgräns för att orsaka minsta möjliga intrång på skogsfastigheter.
Där sträckningen föreslås som kabel består de största potentiella miljökonsekvenserna
av påverkan på registrerade fornlämningar och naturmiljöintressen invid vägen där
kabeln förläggs. 19 st registrerade forn- eller kulturhistoriska lämningar förekommer i
sträckningens närhet. I de flesta fall kan lämningarna undvikas genom att sträckningen
anpassas så att lämningen inte påverkas. Längs med väg 646 berörs naturreservatet
Smörtjärnarna, nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt och områden av regionalt intresse
(artrik vägkant) av kabelsträckningen. Konsekvenserna för naturmiljövärdena längs med
vägen beror på i hur stor utsträckning det är möjligt att förlägga kabeln inom vägområdet.
Där sträckningen föreslås som luftledning består de största potentiella miljökonsekvenserna av påverkan på skogsbruket, friluftsliv och naturmiljö. Luftledningssträckningen
löper till största del i en befintlig skogsgata, vilket innebär att få träd behöver fällas för
att bygga ledningen. Där luftledningen går i obruten terräng måste en ny skogsgata
på ca 6-8 meter röjas och hållas trädfri vilket innebär en större påverkan på skogsbruk,
friluftsliv och naturmiljö.
Den planerade ledningens påverkan på hälsa och säkerhet bedöms som mycket begränsad då ledningen till största del föreslås utformas som kabel som har ett mycket begränsat och svagt magnetfält. Där ledningen föreslås som luftledning kan tillräckliga avstånd
till bostäder hållas. Detaljerade magnetfältsberäkningar kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen som kommer att lämnas in tillsammans med koncessionsansökan.
5
1. Inledning
1.1 Bakgrund och syfte
En ny vindkraftpark är planerad att byggas av företaget OX2 på Orrberget/Stensvedsberget i Ludvika kommun. Den sökta verksamheten har av Mark- och Miljödomstolen
bedömts tillåtlig och Länsstyrelsen Dalarnas Miljöprövningsdelegation (MPD) har meddelat tillstånd för verksamheten. Vindkraftparken ligger inom Borlänge Energi Elnäts
(BEE) koncessionsområde och kommer att anslutas till BEE elnät. För att kunna ansluta
vindkraftparken planeras en ny 36 kV ledning att byggas från en befintlig transformatorstation i Södra Backa i Borlänge till Orrberget.
Denna samrådshandling behandlar förutom en ny ledning från Södra Backa till Orrberget
även de ledningar som kommer att förläggas inom vindkraftanläggningen för anslutning
av de enskilda vindkraftverken. Ledningarna inom vindkraftparken kommer ägas av BEE
och kommer att förläggas inom vägområdet för nya vägar inom vindkraftparken. BEE
avser att söka tillstånd, sk. nätkoncession för linje, både för ledningarna inom parken och
för den anslutande ledningen.
Vindkraftparken kommer att bestå av 10 vindkraftverk med en effekt på 2,5-3.2 MW/st,
totalt beräknas produktionen till 77 GWh (77 miljoner kWh) per år.
Den nya ledningen som planeras kommer att gå via befintliga stationer i Halvarsgårdarna
och Tuna-Hästberg. Från BEEs perspektiv ses stora synergieffekter med att ledningen
går via dessa stationer. Det finns ett behov av att förstärka elnätet mot Halvarsgårdarna
där det finns ett ökat behov av el, främst från Romme Alpin, detta kan göras genom att
en befintlig station byggs ut. I Tuna-Hästberg finns ett förnyelsebehov av en transformatorstation som kan samordnas med anslutningen av vindkraftparken på Orrberget.
BEE har under många år arbetat med att vädersäkra utsatta delar av elnätet genom att
ersätta oisolerade luftledningar med jordkabel alternativt isolerade luftledningar (hängkablar). Denna strategi tas även med i detta arbete. En målsättning i arbetet är att skapa
en struktur och teknisk lösning på elnätet som säkerställer en hög driftsäkerhet för vindkraftparken och övriga kunder i området, vidare är det viktigt att identifiera en kostnadseffektiv lösning där man i samråd med berörda fastighetsägare minimerar intrång och
påverkan på andra verksamheter.
Fågelvägen mellan stationerna som ska bindas samman är ca 25 km. En ny ledning kommer dock att bli längre då den närmsta vägen inte alltid är framkomlig eller lämplig på
grund av konflikter med andra intressen.
1.2 Lagstiftning
För att få bygga och driva en kraftledning av här aktuell storlek krävs tillstånd enligt
ellagen (1997:857), sk nätkoncession för linje. Ansökan om koncession ska föregås av
samråd. I en ansökan ska det enligt ellagen också ingå en miljökonsekvensbeskrivning
(MKB). Samrådsförfarandet och kraven på en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om nätkoncession
för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession erhålls gäller den i
regel tillsvidare. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en
rättighet till marken. De typer av rättigheter BEE tillämpar utgörs av servitutsavtal eller
ledningsrätt.
6
1.3 Genomförande av samråd
Samråd ska enligt miljöbalken genomföras i första hand med länsstyrelse, tillsynsmyndighet (kommun) och enskilda berörda (fastighetsägare). Om verksamheten anses
medföra betydande miljöpåverkan enligt länsstyrelsens bedömning ska samråd även ske
med övriga statliga myndigheter, kommuner, organisationer och den allmänhet som kan
beröras. BEE avser att redan från början samråda brett, dels för att leva upp till formkraven i miljöbalken men också för att ge möjlighet att följa utvecklingen i projektet.
Samråd kring alternativa stråk hölls i maj-juni 2015. Inför samrådet hade ett samrådsunderlag tagits fram som beskrev kraftledningens utformning samt de alternativa stråkens
lokalisering och deras påverkan på befintliga intressen. Samrådet skedde genom annonsering i dagspress samt genom brevutskick till samtliga fastighetsägare inom stråken,
länsstyrelsen, kommunen samt övriga myndigheter och organisationer. Ett samrådsmöte
hölls den 12 maj 2015 i Galaxen i Borlänge där projektet presenterades och det fanns
möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter.
Efter det inledande samrådet kring stråken har inkomna yttranden bearbetas och sammanvägts med hänsynstagande till natur- och kulturintressen, landskapets karaktärer
och funktioner, kommunala planer och framkomlighet i terrängen. Detta arbete resulterade i att stråken breddades på två ställen och ett kompletterande samråd hölls med berörda fastighetsägare, Länsstyrelsen och kommuner. Efter det kompletterande samrådet
och en analysen av stråken har BEE beslutat vilket stråk som det blir aktuellt att arbeta
vidare med. Inom detta stråk har ett förslag till sträckning tagits fram, vilket presenteras
i detta samrådsunderlag. Samråd kring den föreslagna sträckningen sker på samma sätt
som beskrivs ovan.
Efter genomförda samråd av både stråk och sträckning fastställs en slutlig sträckning. En
MKB tas också fram som beskriver kraftledningens påverkan på omgivningen.
Framtagande
Samråd om
Analys av stråk
av alternativa
stråk
och framtagande
stråk
Här är
vi nu
av sträckningen
Samråd om
Framtagande
Inlämning av
stäckning
av MKB
koncessionsansökan
Figur 2. Illustration av processen från framtagande av stråk till inlämning av
koncessionsansökan
7
2. Studerade alternativ
I detta avsnitt beskrivs hur olika alternativ för lokalisering av kraftledningen har undersökts, från framtagande och analys av stråk till framtagande av en föreslagen sträckning.
2.1 Metod för framtagande av stråk
I samband med att BEE blev kontaktade första gången om anslutning av vindkraftparken
på Orrberget 2009 har det gjorts ett antal utredningar kring lämpliga stråk. Vid framtagning av de stråk som samråddes i maj-juni 2015 fanns det ett antal grundförutsättningar
som listas nedan.
•
Anslutningen av vindkraftparken på Orrberget skulle samordnas med de förnyelsebehov och förstärkningsbehov som BEE har i befintligt elnät för att nyttja de synergieffekter som detta projekt skapar. Detta innebär att stråken skulle passera förbi
Halvarsgårdarna, där det finns ett behov av att förstärka elnätet tack vare ett ökat
behov av el, främst från Romme Alpin. Detta kan göras genom att en befintlig kopplingsstation byggs ut. Stråken skulle också passera en befintlig transformatorstation
i Tuna-Hästberg som har ett förnyelsebehov. Transformatorstationen behöver även
byggas ut för att kunna koppla in vindkraftparken på Orrberget.
•
BEE har under många år arbetat med att vädersäkra utsatta delar av elnätet genom
att ersätta oisolerade luftledningar med jordkabel alternativt isolerade luftledningar
(hängkabel). Denna strategi skulle även tas med i detta arbete och påverkar vilka
stråk som är genomförbara. Utifrån denna strategi utgjordes därför en större del av
stråken av kabelstråk. Svårtillgänglig, kuperad och bergig terräng föreslogs dock
med isolerad luftledning (hängkabel) eftersom en kabelledning i denna typ av landskap är väldigt kostsam anläggningsmässigt.
•
Strategin för lokalisering av stråken har varit att förlägga dessa längs med befintlig
infrastruktur så som vägar och befintliga ledningar, i den mån det är möjligt. Föreslagna stråk för kabel följer i huvudsak befintliga vägar. Kabelstråk är, om ej belägna
längs med befintlig väg, oftast belägna i jordbruksmark för att minimera påverkan då
kabeln inte påverkar jordbruksmarkens brukbarhet. Målet var att skapa ett gent stråk
samtidigt som befintlig miljö och markanvändning beaktades.
BEE har också tidigt i processen varit i kontakt med både Trafikverket och Borlänge
kommun för att säkerställa att föreslagna stråk inte förläggs invid befintliga vägar och
övrig infrastruktur som planeras för ombyggnad som förhindrar eller försenar byggnationen av kraftledningen. Vidare har BEE utifrån den lokalkännedom man har om berörda
områden tagit fram stråk som ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv är så optimalt
som möjligt. I den värderingen ingår även att minimera intrång och påverkan på andra
verksamheter. Stråken är 100 meter breda med undantag för delar som är 200 meter
breda för att säkerställa utrymme för en välanpassad sträckning i den kommande processen i projektet.
Utifrån ovanstående principer och arbetssätt arbetade BEE fram alternativa stråk som
bedöms som genomförbara tekniskt, ekonomiskt och tillståndsmässigt. Se figur 3-5.
Efter stråksamrådet i maj-juni tillkom i analysen av stråken ytterligare stråk som BEE
ville undersöka vidare, varför ett kompletterande samråd genomfördes i augusiti 2015.
Samtliga stråk har efter genomförda samråd analyserats och utvärderats och lämpligaste
stråk att arbeta vidare med har valts, se avsnitt 2.2.
8
2.2 Analys av stråk
Tabell 1. Stråk i delsträcka 1
Stråk
Argument för
Argument mot
Slutsats
1a
(alt. till 1b)
Följer befintlig ledningsgata
och påverkar inte ombyggnad
av väg 662.
Påverkar våtmark och eventuellt ny infrastruktur.
Stråket bedöms som mindre lämpligt
på grund av den potentiella konflikten
med ny infrastruktur och påverkan på
våtmark.
1b
(alt. till 1a)
Stråket påverar ej våtmark eller ny infrastruktur.
Fler bostäder påverkas än i
stråk 1a. Ombyggnad av väg
662 kan påverka en sträckning.
Stråket bedöms som lämpligare än 1a då
det undviker våtmark och inte riskerar att
komma i konflikt med ny infrastruktur.
1c
Om en kabel läggs i anslutning
till vägområdet blir miljökonsekvenserna små och inga
registrerade fornlämningar
påverkas.
Stråket korsar Norån och
överlappar fornläminingar.
Ombyggnad av väg 662 kan
påverka sträckningen.
Eftersom en kabel kan läggas i anslutning till vägområdet, och en korsning av
Norån bedöms som möjlig utan större
negativa miljökonsekvenser, bedöms
stråket som lämpligt. Anpassning görs till
ombyggnad av väg 662.
1d
(alt. till 1e)
Stråket påverkar inte gång
och cykelvägen som planeras
längs väg 635.
-
Stråket bedöms som lämpligare än 1e då
det undviker en potentiell konflikt med
den planerade gång och cykelvägen
längs väg 635.
1e
Stråket följer en befintlig väg.
Stråket påverkar kan komma
i konflikt med gång och cykelvägen som planeras längs
väg 635.
Stråket bedöms som mindre lämpligt
på grund av den potentiella konflikten
med den planerade gång och cykelvägen
längs väg 635.
Stråket påverkar inte gång
och cykelvägen som planeras
längs väg 635. Inga registrerade fornlämningar i detta stråk.
-
Stråket bedöms som lämpligare än 1e då
det undviker en potentiell konflikt med
den planerade gång och cykelvägen
längs väg 635.
(alt till 1d
& 1f)
1f
(alt. till 1e)
Delsträcka 1
¯
Teckenförklaring
!
H
#
Orrberget vindkraftverk
!
H
Fördelningsstation
"
)
$
1
Kopplingsstation
Mindre kopplingskiosk
Lokalnät
1a
Regionnät
1b
Stamnät
Delsträcka 1a-1f (kabel)
Delsträcka 2a & 2b (kabel)
Delsträcka 2b (luftledning)
Delsträcka 2c (kabel el luftledning)
Delsträcka 3a-3d (luftledning)
Delsträcka 4 (kabel)
1c
!
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
!
Skog och Historia
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
Skog och Historia
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
Riksintresse Kulturmiljövård, MB 3:6
Nat. bevarandeplan odlingslandskapet
Ängs- och betesmarksinventering
1d
Myrskyddsplan
Riksintresse Naturvård, MB 3:6
Riksintresse Friluftsliv, MB 3:6
Natura 2000 SCI
2a
Naturreservat
1e
Områden av regionalt intresse
Våtmarksinventering
Vattenskyddsområde
1f
Skogliga biotopskydd
Naturvardsavtal Skogsstyrelsen
"
)
Nyckelbiotoper Skogsstyrelsen
Nyckelbiotoper Storskogsbruket
Sumpskogar
2b
0
0,5
1
Figur 3. Karta över alternativa stråk och berörda intressen i delsträcka 1
Km
2
Talltrakt
Grantrakt
9
Tabell 2. Stråk i delsträcka 2
Stråk
Argument för
Argument mot
Slutsats
2a
(alt. till 2b)
Stråk 2a ger mindre påverkan på
naturmiljö, friluftsliv och landskapsbild än en luftledning stråk
2b. En kabel ger också ett mindre
magnetfält och påverkar inte
skogsbruket negativt.
Stråket berör naturreservatet Smörtjärnarna samt en
artrik vägkant. Områden med
måttlig grundvattenförekomst
finns inom stråket. Stråket berör betydligt fler bostäder än
2b och är en längre stäcka än
2b. Ombyggnad av väg 662
kan påverka sträckningen.
Stråket bedöms som lämpligare än
stråk 2b då detta alternativ undviker
den påverkan på naturmiljö, friluftsliv, landskapsbild och skogsbruket
som en luftleding i stråk 2b innebär.
En kabel ger också mindre magnetfältspåverkan. Genom att förlägga
kabeln i anslutning till vägområdet
kan påverkan på kringliggande fastigheter minimeras. Anpassning görs
till ombyggnad av väg 662.
2b
(alt till 2a)
Färre bostäder berörs i detta
stråk jämfört med stråk 2a. Det
är också en kortare sträcka än
2a och berör inga registrerade
naturvärden.
En luftledning i obruten
terräng ger större påverkan
på naturmiljö, friluftsliv och
landskapsbild än en kabel i
stråk 2a. Stråket berör ett LISområde. En luftledning ger ett
större magnetfält än en kabel.
En luftledning skulle också
påverka skogsbruket negativt.
På grund av att luftledningsstråket
löper i obruten terräng, vilket ger
stor påverkan på miljön och andra
intressen, bedöms stråket som mindre lämpligt än stråk 2a.
2c
Stråket följer delvis väg 646 där
en möjlighet är att förlägga en
kabel i anslutning till vägområdet.
Stråket förbinder stråk 2a och 2b
med stationen i Tuna-Hästberg.
Stråket berör naturreservatet Smörtjärnarna, en artrik
vägkant samt registrerade
kulturhistoriska lämningar och
fornlämningar. Sjön Hästveden samt området väster
om stråket vid Gyllenbergen
används för friluftsliv.
För att nå stationen i Tuna-Hästberg
!
H
måste en förläggning av ledning ske
inom stråk 2c. En förläggning av
kabel via stråk 2a skulle minimera
påverkan på natur- och kulturvärden
i stråk 2c.
Delsträcka 2
¯
1d
Teckenförklaring
#
Orrberget vindkraftverk
!
H
Fördelningsstation
"
)
$
1
Kopplingsstation
1f
Mindre kopplingskiosk
Lokalnät
Regionnät
"
) 1e
Stamnät
Delsträcka 1a-1f (kabel)
Delsträcka 2a & 2b (kabel)
2b
2a
Delsträcka 2b (luftledning)
Delsträcka 2c (kabel el luftledning)
Delsträcka 3a-3d (luftledning)
Delsträcka 4 (kabel)
!
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
!
Skog och Historia
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
Skog och Historia
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
Riksintresse Kulturmiljövård, MB 3:6
Nat. bevarandeplan odlingslandskapet
Ängs- och betesmarksinventering
Myrskyddsplan
Riksintresse Naturvård, MB 3:6
2b
Riksintresse Friluftsliv, MB 3:6
Natura 2000 SCI
Naturreservat
Områden av regionalt intresse
Våtmarksinventering
Vattenskyddsområde
3c
3b
Skogliga biotopskydd
Naturvardsavtal Skogsstyrelsen
Nyckelbiotoper Skogsstyrelsen
3a
2c
Nyckelbiotoper Storskogsbruket
!
H
0
0,5
1
Km
2
Sumpskogar
Talltrakt
Grantrakt
10
Figur 4. Karta över alternativa stråk och berörda intressen i delsträcka 2
Tabell 3. Stråk i delsträcka 3
Stråk
Argument för
Argument mot
Slutsats
3a
Stråket följer delvis en befintlig lokalnätsledning och
en väg. Stråket förbinder
stationen i Tuna-Hästberg
med stråk 3b och 3c.
Stråket berör en nyckebiotop, värdetrakt för
gran och tangerar tangerar naturreservatet
Smörtjärnarna. Stråket berör också ett antal
kulturhistoriska lämningar, t.ex. gruvområdet
Hästbergs gruvor som också används för
friluftsliv och rekreation. Öringvatten finns
inom stråket.
Om en luftledning förläggs
i den befintliga ledningsgatan minimeras påverkan på
andra intressen och stråket
bedöms som lämpligt.
3b
(alt. till 3c)
Stråket följer en befintlig
lokalnätsledning vilket tar
mindre mark i anspråk än
3c. Inga registrerade fornlämningar finns i stråket.
Stråket berör en nyckebiotop och våtmarksområden. Hästbergs gruvor, Hästbergsflatnan och Gyllbergen som finns i anslutning
till stråket är viktiga områden för friluftsliv.
Öringvatten finns inom stråket.
I stråk 3b kan en luftledning
förläggs i den befintliga
ledningsgatan vilket minimer
påverkan på andra intressen.
3c
(alt. till 3b)
Stråket följer delvis befintlig väg.
Stråket går i obruten terräng vilket tar mer
mark i anspråk. En registrerad fornlämning
finns i stråket. Hästbergs gruvor, Hästbergsflatnan och Gyllbergen finns i anslutning till
stråket. Öringvatten finns inom stråket.
Stråket bedöms som mindre
lämpligt än stråk 3b då det
går i obruten terräng vilket
tar mer mark i anspråk och
orsakar större miljöpåverkan.
3d
Stråket förbinder stråk
3b och 3c med vindkraftetableringen på Orrberget.
Stråket berör ett område med naturvårdsavtal, en nyckelbiotop, och två registrerade
fornlämningar. Öringvatten finns inom
stråket.
Stråket utökades för att hitta
en sträckning som följer
traktgränsen för att minimera
påverkan på skogsbruket.
Tabell 4. Stråk i delsträcka 4
Stråk
Argument för
Argument mot
Slutsats
4
Stråket löper längs med
de vägar som kommer att
byggas inom vindkraftetableringen.
Stråket berör nyckelbotoper och en värdetrakt
för gran.
Stråket bedöms som lämpligt då kablarna kan
läggas längs med de vägar som kommer att
byggas inom vindkraftetableringen, vilket innebär att obruten mark inte tas i anspråk.
¯
Delsträcka 3 & 4
Teckenförklaring
"
)
Kopplingsstation
H
!
Fördelningsstation
#
*
Orrberget turbin
Delsträcka 1a-1f (kabel)
0; Delsträcka 3a-3d (luftledning)
Delsträcka 2a & 2b (kabel)
Delsträcka 2b (luftledning)
Delsträcka 2c (kabel el luftledning)
Delsträcka 4 (kabel)
2a
Lokalnät
Regionnät
Stamnät
#
*
#
*
"
)
#
*
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
!
Skog och Historia
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
#
*
#
*
Skog och Historia
4
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
Riksintresse Kulturmiljövård, MB 3:6
#
*
3d
#
*
#
*
!
Nat. bevarandeplan odlingslandskapet
Ängs- och betesmarksinventering
"
)
Myrskyddsplan
#
*
#
*
3c
Riksintresse Naturvård, MB 3:6
Riksintresse Friluftsliv, MB 3:6
2b
3b
Natura 2000 SCI
Naturreservat
Områden av regionalt intresse
Våtmarksinventering
3a
Vattenskyddsområde
2c
Skogliga biotopskydd
Naturvärdesobjekt Skogsstyrelsen
H
!
Naturvardsavtal Skogsstyrelsen
Nyckelbiotoper Skogsstyrelsen
Nyckelbiotoper Storskogsbruket
Sumpskogar
0
0,5
1
Figur 5. Karta över alternativa stråk och berörda intressen i delsträcka 3 och 4
Km
2
Talltrakt
Grantrakt
11
2.2.1 Samlad bedömning
Stråk 1b, 1c, 1d, 1f, 2a, 2c, 3a, 3b, 3d och 4 väljs att arbeta vidare med då de bedöms som
mest lämpliga utifrån ett helhetsperspektiv som innefattar påverkan på befintliga intressen, miljöpåverkan och kostnader.
Stråk 1a väljs bort framförallt på grund av den potentiella konflikt som kan uppstå mellan en kraftledning och ny infrastruktur på platsen. Stråk 1e väljs bort på grund av den
potentiella konflikten med den planerade gång och cykelvägen längs väg 635. Stråk 2b
väljs bort på grund av den relativt stora miljöpåverkan en ny ledningsgata skulle orsaka,
jämfört med kabelalternativet i stråk 2a. Stråk 3c väljs bort framförallt på grund av att
det går i obruten terräng vilket medför mer miljöpåverkan jämfört med alternativet stråk
3b där en ledning kan förläggas i en befintlig ledningsgata.
2.3 Metod för framtagande av sträckning
Inom de valda stråken har en föreslagen sträckning tagits fram som syftar till att uppnå
ett byggbart alternativ med minsta möjliga påverkan på miljö och befintliga intressen.
Där det är möjligt har sträckningen lokaliserats intill vägar och befintliga ledningsgator
för att minimera intrång på fastigheter och påverkan på annan markanvändning. Att
samlokalisera kraftledningen med vägar och befintliga kraftledningar ger också en mindre påverkan på landskapsbild och natur- och kulturmiljö.
Kabelsträckningar som inte har kunnat förläggas längs med en befintlig väg eller kraftledning har i möjligaste mån förlagts i jordbruksmark då kabeln inte påverkar jordbruksmarkens brukbarhet efter anläggning. Där luftledningssträckningen inte följer en
befintlig kraftledningsgata har den lokaliserats för att orsaka minsta möjliga intrång på
skogsfastigheter.
2.4 Föreslagen sträckning
För karta av den föreslagna sträcknigen se figur 6. Den föreslagna sträckningen löper
från befintlig transformatorstation, söderut, under järnvägen och vidare söderut längs
med Lagergatan. Kabelsträckningen löper därefter västerut över åkermarken till Rågåkersgatan. Sträckningen följer Rågåkersgatan söderut till Ludvikavägen och fortsätter
sedan västerut längs med Ludvikavägen fram till väg 662.
Sträckningen fortsätter sedan längs med väg 662 genom Alderbäcken och vidare mot
Täkt. Strax innan Täkt viker sträckningen söderut in på grusvägen mot Norr Sellnäs och
vidare till stationen i Skinnarsveden. I Skinnarsveden vänder sträckningen norrut och
löper i samma kabelschakt tillbaka till Norr Sellnäs. I Norr Sellnäs viker sträckningen av
västerut och korsar Norån mellan Norr Sellnäs och Esaiagårdarna. Kabelsträckningen
fortsätter sedan under järnvägen och följer vägen fram till Frostbo där sträckningen löper sydväst om Frostbo och möter upp väg 662 mellan Frosto och Hemberget.
Sträckningen fortsätter sedan västerut längs med väg 662 till strax innan Spraxkya där
sträckningen viker av norrut och följer vägen i nordvästlig riktning till Bältarbo. Vid Bältarbo avviker sträckningen från vägen och löper söder om Bältarbo för att komma ut till
väg 656. Från Bältarbo löper sträckningen längs med väg 656 som gör över i väg 646
efter att väg 50 korsats. Sträckningen löper längs med vägen i anslutning till vägområdet
förbi Floda, Idkerberget och Hästveden fram till stationen i Tuna-Hästberg.
Från stationen i Tuna-Hästberg fortsätter kabelsträckningen västerut under väg 646 som
för att övergå i luftledning strax väster om vägen. Luftledningssträckningen fortsätter
sedan västerut i en befintlig ledningsgata genom Tuna-Hästbergs gruvor upp till södra
kanten av sjön Gomen. Vid Gomen viker luftledningssträckningen av söderut och går i
en traktgräns ner mot en befintlig skogsväg vid Kopplaberget. Här övergår sträckningen
till kabel och löper längs med skogsvägen upp till Orrberget. På Orrberget löper sträckningen längs med vägarna inom vindkraftetableringen.
12
Figur 6. Karta över föreslagen sträckning. Mer detaljerade kartor finns som bilagor.
13
#
* "
)
*
# #
*
*
#
* #
#
*
#
* "
)
*
#
* #
#
*
¯
H
!
0
1
2
"
)
Km
4
H
!
Fördelningsstation
!
H
#
*
Föreslagen sträckning markkabel
Föreslagen sträckning luftledning
Stamnät
Regionnät
Lokalnät
Orrberget turbin
Kopplingsstation
"
)
Teckenförklaring
Föreslagen sträckning
3. Teknisk utformning
Ledningen mellan Borlänge och Orrberget föreslås anläggas som en kombination av
markkabel och luftledning. Ledningarna inom vindkraftparken kommer att anläggas som
markkabel. Nedan beskrivs de tekniska utformningarna av luftledning respektive kabel.
Alla stråkalternativ avses att förläggas med två eller tre kabelförband.
3.1 Luftledning 36kV
Merparten av luftledningen kommer att byggas i en befintlig ledningsgata. Målsättningen
är att den befintliga ledningsgatan ska räcka till för byggnationen och ej behöva utökas.
Detta kommer att utredas mer i detaljprojekteringen där det även blir en dialog med
berörda fastighetsägare.
En luftledning består av stolpar av endera trä eller komposit och byggs enligt branschstandard (EBR). Stolphöjd (9-16 meter) och stolpplacering bestäms av detaljprojekteringen och anpassas då till den omgivande terrängen. För att minimera intrång och
säkerställa en hög driftsäkerhet kommer isolerad luftledning (hängkabel) att nyttjas,
då bedöms en ca 6-8 meter bred skogsgata räcka. För att klara av effekten från vindkraftparken krävs dubbla ledningar, som byggs med en-ledarkablar (dvs. en kabel/fas)
i samma stolpe. Totalt blir det 6 stycken kablar i stolparna. Första sträckan kommer att
sambyggas med en befintlig 10 kV ledning, på dessa stoplar kommer det bli 7 kablar.
Avtal upprättas för den ledning som byggs med alla berörda fastighetsägare som reglerar de villkor som gäller, bland annat begränsningar i byggnation i närheten av en ledning. En skogsgata vid luftledningen kommer att hållas fri från större buskar och träd för
att säkerställa att dessa inte kan skada ledningen. En skogsgata röjs med jämna mellanrum, vanligen vart sjätte år. Även utanför skogsgatan kan kantträd tas bort om det utgör
en fara för ledningen, en dialog förs då med markägaren. Även andra underhållsåtgärder
utförs på en ledning såsom en årlig driftbesiktning och rötskadebesiktning av stolpar
vart åttonde år.
Sidoområde
Skogsgata ca 6-8 m
Ledningsgata
Figur 7. Principsektion för luftledning utformad som isolerad luftledning (hängkabel).
14
3.2 Markkabel 36kV
Markförlagt kabelförband består av två eller fler parallella kablar för att klara av effekten
från vindkraftparken. Markkabel kommer merparten av sträckan förläggas längs med
vägar inom vägområdet, normalt i dikesbotten, se figur 9. Vid detaljprojektering kommer
dialog med berörda fastighetsägare och väghållare genomföras.
Förläggning av markkabel sker genom att ett schakt grävs där kablarna placeras varefter
schaktet fylls igen och marken återställs. Arbetsområdets bredd styrs av förhållandena
på platsen samt av vilken arbetsmetod som används. Bredden varierar också beroende
på om schaktmassor kan läggas upp i arbetsområdet eller om de måste forslas bort.
Normalt är arbetsområdet ca 8-10 meter brett, se figur 8.
Transportväg
Arbetsområde ca 8-10 m
Kabelsand
Schaktmassor
Figur 8. Principsektion på markkabel.
Dikesbotten
Körbana
Dike
Vägbana
Vägområde
Inner- Ytterslänt slänt
Mark utanför
vägområdet
Figur 9. Principsektion på väg. Markkabeln kommer att förläggas i dikesbotten eller i
mark utanför vägområdet.
15
I driftskedet kommer en ca 4 meter bred ledningsgata ovanför markkabeln att säkerställas via avtal för att kunna komma åt kabeln vid underhåll och reparation. Avtalen upprättas med alla berörda fastighetsägare, och innebär att det 4 meter breda området ej kan
bebyggas eller att marknivån ändras utan ledningsägarens medgivande.
Kablarna kommer att förläggas på ett djup av 0,6- 1 meter och skyddas av en kringfyllnad av finare material s.k. kabelsand. Schaktets bredd kommer normalt att bli ca 1 meter
markplan. Vid stenig mark kan kablarna skyddas genom att förläggas i rör. Vid bergig
mark sprängs kablarna ner till fullt djup i kabelschaktet.
Vid korsning av vägar och vattendrag kan schaktningsfri teknik i de flesta fall användas,
t.ex. rörtryckning eller styrd borrning. Vid dessa metoder grävs en tillräckligt djup grop
på varje sida om det som ska korsas. Sedan trycks ett rör genom marken under vägen
eller vattendraget från den ena gropen till den andra. Mindre vattendrag kan korsas med
enklare metoder, exempelvis med schaktning och slamfällor.
16
4. Beskrivning av berörda intressen samt
konsekvensbedömning
4.1 Grundläggande förutsättningar
4.1.1 Landskapstyper
Den föreslagna sträckningen berör fyra olika landskapstyper: tätort, jordbrukslandskap,
skogslandskap och sjörikt skogslandskap. Tätorten utgörs av Borlänge stad och är den
landskapstyp transformatorstationen är belägen i och sträckningen utgår ifrån. Tätorten
kring stationen består främst av verksamhet- och industriområden av blandad karaktär.
Landskapstypen är påverkad av infrastruktur i form av vägar, järnvägar och kraftledningar.
Länge söderut går sträckningen in i odlingslandskapet. Odlingslandskapet sydväst om
Borlänge är svagt kuperat med högre berg i fonden som fungerar som orienteringspunkter. Landskapet och är mestadels öppet och åkrarna/brukningsenheterna är stora vilket
bidrar till känslan av vidd och kontrasten till den slutna skogsmarken. Bebyggelsen är
samlad i byar och längs vägarna. Norån och Grängshammrån löper genom landskapet
och bildar riktningar tillsammans med de större vägarna.
Vid Floda övergår odlingslandskapet till landskapstypen skogslandskap som är kuperat och mestadels slutet. Vyer öppnar upp sig vid byar och i vägarnas riktning samt vid
sjöar. Höjder i topografin kan fungera som orienteringspunkter och utsiktspunkter. De
större vägarna, till exempel väg 646, som löper längs med sträckningen, är de tydligaste
riktningarna i landskapet.
Kring Tuna-Hästberg och sjöarna Hästveden och Gomen löper sträckningen genom
landskapstypen sjörikt skogslandskap. I denna landskapstyp bryts skogsmarken upp av
sjöar och myrar som skapar utblickar och fungerar som orienteringspunkter. Våtmark
Figur 10, 11 och 12. Till vänster, exempel sjörika skogslanskapet, uppe till höger, exempel
skogslandskapet med befintlig luftledning och nere till höger, exempel odlingslandskapet
med skogslandskapet i bakgrunden.
17
18
Figur 13. Orienteringskarta med landskapstyper inom projektområdet.
¯
# "
)
# ## #
#
# "
)
# #
#
!
H
Sjörikt skogslandskap
Skogslandskap
!
H
0
1
"
)
2
Odlingsslandskap
Tätort
4
Km
Kopplingsstation
Fördelningsstation
"
)
!
H
Tätort
Skogslandskap
Sjörikt skogslandskap
Odlingslandskap
Landskapstyp
Stamnät
Regionnät
Lokalnät
Föreslagen sträckning markkabel
Föreslagen sträckning luftledning
Orrberget vindkraftverk
#
Teckenförklaring
Landskapstyper
förekommer också oftare i denna landskapstyp. Terrängen är svagt kuperad och liksom i
skogslandskapet är de större vägarna de tydligaste riktningarna.
4.1.2 Markanvändning och bebyggelse
Sträckningen berör industri- och handelsområdet i Södra Backa samt jordbruksmark,
skogsbruksmark och vägområden. Industri- och handelsområdet i Södra Backa berörs
endast på en kort sträcka innan sträckningen går ut i jordbruksmark söder om Borlänge.
Sträckningen korsar jordbruksmark vid Rågåker, Norr Sellnäs, Frostbo, Spraxkya och
Bältarbo. Sträckningen berör på långa sträckor vägområden för till exempel väg 662, 656
och 646. Sträckningen korsar skogsmark i befintlig ledningsgata mellan Tuna-Hästberg
och Gomen och löper i obruten skogsmark i en traktgräns mellan Gomen och Kopplaberget.
Lustbäcken korsas vid Rågåker och Norån korsas vid Aldebäcken, Norr Sellnäs och Övre
Baggbo. Hyttingsån korsas vid Hyttingsheden och Stenbäcken.
Sträckningen passerar bebyggelse i Bergnäs, Järpbo, Alderbäcken, Täkt, Norr Sellnäs,
Frostbo, Hemberget, Bältarbo, Floda, Övre Baggbo, Hästhagen, Hyttingsheden, Idkerberget och Tuna Hästberg.
4.1.3 Geotekniska förutsättningar
I Borlänge löper sträckningen genom ett område med underliggande lager av isälvssediment. Längre söderut övergår jordarten till glacial silt med inslag av morän mellan
Alderbäcken och Täkt. Sträckningen fortsätter att gå i glacial silt fram till Hyttingsån
där jordarten övergår till morän. Längs med väg 646 dominerar morän som jordart med
inslag av isälvssediment och torv. Vid sjön Hästveden löper sträckningen genom ett område med berg i dagen. Väster om stationen i Tuna-Hästberg löper sträckningen igenom
områden med morän, berg i dagen och torv. För karta över jordarter se figur 14.
Mellan Hyttings fäbodar norr om Idkerberget och Tuna-Hästberg överlappar eller angränsar sträckningen områden med måttlig grundvattentillgång.
4.1.4 Konsekvensbedömning grundläggande förutsättningar
Sträckningens påverkan på landskapsbilden bedöms som liten där sträckningen utförs
som kabel eftersom den förläggs i jordbruksmark eller i anslutning till vägområdet på
befintliga vägar. En kabel i öppen mark påverkar inga befintliga riktningar eller rumsbildningar i landskapet. Luftledningssträcknigen mellan Tuna-Hästberg och Kopplaberget
ligger delvis i en befintlig ledningsgata vilket ger en begränsad påverkan på landskapsbilden då ingen ny skogsgata tillkommer. Mellan Gomen och Kopplaberget, där luftledningen går i obruten mark, ger den en större påverkan i form av en ny skogsgata.
Påverkan på markanvändningen är generellt begränsad där kabel föreslås. Förläggning
av kabel i jordbruksmark påverkar endast markanvändningen under anläggning. Vid
förläggning av kabel i anslutning till vägområdet beror graden av påverkan om kabeln
kan förläggas i dikesbotten eller strax utanför vägområdet. Om kabel förläggs utanför
vägområdet blir markanvändningen även utanför vägen påverkad. Luftledningssträckningen som föreslås i befintlig ledningsgata ger en begränsad påverkan då den inte
förändrar markanvändningen. Störst påverkan på markanvändningen sker mellan Gomen
och Kopplaberget där skogsbruket på platsen påverkas av en ny ledningsgata.
Schaktning vid kabelförläggning skulle kunna påverka områdena med måttlig grundvattentillgång. Om kabeln förläggs inom vägområdet blir påverkan troligen begränsad.
19
Sto
rå n
Figur 14. Karta över jordarter från SGU. Projektområdets utgörs i huvudsak av jordarterna morän och
303
285,51
248,87
"
)
15°10'
276
#
#
#
#
#
291
#
#
#
"
)
0
#
243
267,51
Gräsberg
245,87
Nedre Malsjö
225,64
227,58
Övre Malsjö
3
Skala 1:50 000
2
Siksjöberget
St. Bråfall
Fallet
215,56
Myggsjön
H
!
239,50
166
214,53
4
5 km
Tuna-Hästberg
Skisshyttan
238,6
515
1
urnb.
Smitt
226
15°20'
Idkerberget Idkerberget
208
296
253
192
287,87
355,4
211
191,8
218,34
199
201,09
215,5
223
Gessberg
Mårtberget
220
Skaraborg
171,75
Trollsjöheden
Sågån
193,3
194,33
Sågberget
Ulvshyttan
Lilla Ulvsjön
215,08
207
181,93
217
202,46
Norbo
ån
0
Elseholm
"
)
181,1
167
6680
6685
H
!
163,45
Bommarsbo
Norbo Finnmark
Sandvik
171,08
1
2
Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM.
Gradnät i brunt anger latitud och longitud
i referenssystemet SWEREF99.
Km
4
Borlänge
Borlänge
60°20'
6690
Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan
©Lantmäteriet
201
169,1
Stora Ulvsjön
183,71
Kolares
181,1
Norbo
Skenshyttenäs
Skenshyttan
200,36
am
Halld
Tuna Hästberg
233,83
251,12
Svarthyttsveden
Konstgrind
236,61
Gyllenbergen
Gyllbergen
Lindbergsbäcken
Lillmatsbyn
360,20
227
Sångan
268,16
Sångberget
Sten
bäcke
n
254,69
Morberget
Rämshyttan
251
238
280
n
Orrberget
Orrberget
#
281
Stormatsbyn
Kråksveden
245
Rämsbyn
Rämen
Rämshyttebruk
241,54
256
n
b.
rn s
ntjä
ge
274
.
sb
265
20
258
261,63
¯
Tuna-Hästberg
261,17
Flokå
Storslätten
255
ke
Ri
292,54
303
322
274
å
rk
Ve
525
msån
520
510
berg med tunt eller osammanhängande ytlager av morän samt postglacial silt.
Vatten
Fyllning
Rösberg
Urberg
Berg
Sandig morän
Morän
Isälvssediment, sand
Isälvssediment
Glacial grovsilt--finsand
Glacial silt
Svallsediment, grus
Postglacial sand
Blockmark
Lera--silt
Postglacial silt
Gyttjelera (eller lergyttja)
Älvsediment, sand
Älvsediment, grovsilt--finsand
Svämsediment, sand
Svämsediment, ler--silt
Svämsediment
Talus (rasmassor)
Gyttja
Kärrtorv
Mossetorv
Torv
Moränbacklandskap, kullig morän
Isälvseroderat område
Underliggande lager av isälvssediment
Tunt eller osammanhängande ytlager av morän
Tunt eller osammanhängande ytlager av isälvssediment
Tunt eller osammanhängande ytlager av postglacial sand--grus
Tunt eller osammanhängande ytlager av lera--silt
Tunt eller osammanhängande ytlager av torv
Storblockig yta
Ovanligt
stor grundvattentillgång,
>125 l/s
Blockrik till storblockig
yta
Stor
grundvattentillgång,
5-25 l/s
Blockrik
yta
Måttlig
grundvattentillgång,
1-5 l/s
Vatten och
strandlinjer
Stenbrott,
gruva
eller bergtäkt
Liten
eller
ingen
grundvattentillgång, <1 l/s
Teckenförklaring
Berg
Drumlin eller liknande, bredd 30--125 m
Drumlin eller liknande, bredd <30 m
Drumlin eller liknande
Moränrygg, bredd 30--125 m
Geotekniska
förutsättningar
Moränrygg
Övergiven fluvial fåra
Isälvsränna, bredd >50 m
Isälvsränna, bredd <50 m
!
! !
! !
Rättvik
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
! !
!
! !
!
! !
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
Enviken
!
! !
!
! !
!
!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
! !
!
!
4.2 Planeringsförutsättningar
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
! !
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
! !
!
! !
!
!
!
!
!
! !
! !
! !
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
! !
! !
! !
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
4.2.1 Översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner
! !
!
!
!
!
!
!
Sträckningen berör det område på Orrberget som är utpekat som lämpligt område för
vindkraft i Ludvika kommuns översiktsplan. Vindkraftetableringen tas också upp i den
fördjupade översiktsplanen ”Fördjupad översiktsplan för Orrberget – Stensvedberget”
från 2008.
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
! !
! !
! !
! !
!
!
! !
!
!
!
! !
!
! !
!
!
!
! !
!
!
!
!
! !
! !
!
!
!
!
!
! !
! !
!
! !
! !
! !
!
!
!
! !
!
! !
!
! !
! !
!
!
!
! !
! !
!
!
!
! !
!
!
!
! !
Svärdsjö
!
! !
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
! !
!
!
! !
Bjursås
!
! !
4.2.2 Detaljplaner
!
!
!
! !
Sträckningen berör tre detaljplaner i Borlänge kommun:
!
!
!
! !
!
! !
!
! !
! !
! !
! !
! !
Rogsjön
Sågmyra
Detaljplan Gylle 2:76 mfl Fastigheter (Inom södra Backa industriområde), laga kraft
! !
! !
! !
! !
!
!
!
!
!
! !
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
! !
! !
! !
!
!
!
! !
!
! !
•
!
! !
!
!
! !
!
!
! !
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
! !
! !
!
!
!
!
! !
! !
! !
!
!
! !
!
! !
!
!
!
!
! !
! !
!
1999-09-29. Detaljplanen redovisar område för befintlig transformatorstation, områGrycksbo Sträckningen berör område
de för högspänningsledning, industri och järnvägstrafik.
Insjön
definierat som fördelningsstation.
!
! !
! !
! !
! !
! !
! !
!
! !
!
! !
! !
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
! !
! !
!
!
!
!
!
!
! !
!
! !
! !
! !
! !
! !
!
! !
! !
! !
Detaljplan för utvidgning av Södra Backa industriområde delplan 2 (berörande Rågå-Sundborn
ker 16:2 mfl), laga kraft 1991-11-28. Detaljplanen redovisar bland annat industri, järnvägstrafik, naturområde och utjämningsmagasin för dagvatten. Sträckningen berör
område definierat som järnvägstrafik, industri och naturområde.
!
! !
•
!
!
! !
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
! !
!
!
! !
!
! !
! !
!
!
!
!
!
! !
!
!
! !
!
!
!
! !
! !
!
!
!
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
!
! !
!
!
!
!
Amungen
! !
! !
! !
!
! !
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
!
!
! !
! !
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
! !
! !
! !
! !
!
!
!
!
!
!
! !
! !
!
! !
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
Mark- och vattenanvändningskarta
Ersättning av detaljplaner för del av kv Traversen och Gatuområden
mm inom Södra
Antagen Detaljplanen
av kommunfullmäktige
i Falun 2014-06-12
Backa och Rågsåkers industriområde, laga kraft 2009-10-27.
ersätter
och i Borlänge
2014-06-17
delar
av
ovannämnd
detaljplan.
Sträckningen
berör
område
definierat
som
industriRättvik
gata.
! !
Ljugaren
! !
!
! !
!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
! !
•
!
!
!
!
Falun
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
! !
! !
! !
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
! !
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
Enviken
!
! !
!
!
!
!
!
! !
!
! !
!
! !
!
! !
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
4.2.3 Vattenskyddsområden, reningsverk och deponier
!
! !
! !
!
!
! !
!
!
!
! !
! !
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
! !
!
! !
!
! !
!
!
!
!
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
Vika
!
!
!
! !
!
! !
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
! !
! !
!
!
! !
!
! !
! !
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
! !
! !
!
! !
! !
! !
! !
! !
!
! !
!
!
! !
! !
! !
!
!
!
!
! !
!
! !
20 Kilometer
Hedemora
!
! !
10
! !
! !
! !
! !
5
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
! !
!!
0
!
!
!
! !
!
! !
!
!
! !
!
! !
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
! !
Idkerberget
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
! !
!
!
! !
!
!
!
! !
!
!
!
! !
! !
!
! !
!
!
! !
! !
´
!
!
!
! !
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!!
! !
!
© Lantmäteriet Falu kommun Geodatasamverkan
och Mät & karta, Falu kommun
! !
Kraftledning
!
!
!
! !
!
!
!
! !
! !
! !
Vindbruk/skogsbruk
Allmän väg - väg av riksintresse
!
!
!
!
!
!!
Utvidgat strandskydd enligt kommunerna
Järnväg
!
!
! !
LIS-område
Bearbetningskoncession
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Kulturreservat - blivande
Skogsbruk
! !
!
!
!
!
! !
Naturreservat - blivande
Skogsbruk/stort opåverkat område
!
!
!
!
!
!
! !
! !
! !
! !
!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
!
!
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
! !
! !
! !
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
! !
Säter
! !
!
Allmän väg - föreslaget riksintresse
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
! !
!
! !
!
!
!
! !
! !
!
!
!
!
! !
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
! !
Halvarsgårdarna
!
!
!
!
! !
!
!
!
! !
!
! !
! !
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
! !
! !
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
! !
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
! !
!
! !
!
!
!
!
! !
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Idkerberget
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
!
!
Halvarsgårdarna
!
! !
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
! !
!
!
!
! !
! !
!
!
! !
! !
! !
! !
! !
!
!
!
! !
Rekreationsområde/jord- och skogsbruk
Jordbruk
Vägreservat
! !
!
!
! !
!
!
!
!
Rekreationsområde Runn
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Reservat för framtida
järnväg
!
!
!
!
Torsång
! !
!
Planerat arbetsplatsområde 10-20 år
Kulturreservat
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Vika
!
Borlänge
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Torsång
Natura 2000-område
!
!
!
!
Runn
!
Ornäs
!
!
!!
!
!
! !
! !
! !
!
Planerat arbetsplatsområde -10 år
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
Norr
Amsberg
!
!
!
Planerat bostadsområde 10-20 år !
Naturreservat
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
Anläggning (arealkrävande, omgivningspåverkande)
! !
!
!
!
Hofors
!
! !
! !
! !
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
Planerat bostadsområde -10 år
!
!
!
!
! !
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
! !
!
!
! !
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
! !
!
!
!
! !
! !
Säter
!
!
!
! !
! !
!
!
! !
! !
! !
! !
!
!
! !
!
! !
!
! !
! !
!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
! !
!
! !
!
!
!
! !
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
! !
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
! !
!
!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
! !
!
! !
! !
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
! !
!
!
!
! !
!
!
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
5
10
! !
0
! !
!
! !
! !
! !
! !
! !
!
!
!
!
!
!
! !
! !
! !
! !
!
! !
! !
!
! !
!
!
! !
!
!
! !
! !
!
! !
!
!
! !
! !
!!
! !
! !
© Lantmäteriet Falu kommun Geodatasamverkan
och Mät & karta, Falu kommun
! !
! !
!
!
! !
! !
! !
! !
! !
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
! !
!
!
!
! !
!
!
!
!
! !
!
!
!
! !
! !
!
!
! !
Figur 15. Del av BorlängeFaluns mark- och vattenanvändningskarta.
!
! !
!
!
!
! !
! !
! !
! !
!
! !
! !
! !
!!
!
Förändrad användning
!
!
!
!
! !
! !
! !
! !
!
!
Borlänge
! !
! !
Bebyggelse - tätorter och planlagda områden
!
! !
! !
! !
!
! !
Falun
!
! !
!
!
!
!
! !
!
!
Pågående användning
!
! !
!
!
! !
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Teckenförklaring
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
Hinsen
!
!
!
!
!
!
Ornäs
!
! !
!
!
! !
! !
Sundborn
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
! !
!
! !
! !
!
! !
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
! !
!
!
!
Grycksbo
!
! !
! !
!
!
!
! !
!
!
!
! !
!
!
! !
!
!
!
!
! !
!
!
! !
!
! !
Insjön
!
!
Rogsjön
Sågmyra
!
Runn
!
! !
!
!
!
! !
!
!
!
! !
!
!
!
Svärdsjö
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
! !
!
Bjursås
!
!
! !
Norr Amsberg
!
!
! !
!
! !
!
!
! !
! !
!
! !
!
! !
!
! !
!
! !
!
!
! !
! !
!
! !
!
!
!
!
!
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
!
!
! !
Sträckningen påverkar inga vattenskyddsområden, reningsverk eller deponier.
!
!
! !
!
!!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
! !
!
!
! !
!
!
! !
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
! !
! !
! !
! !
! !
!
!
! !
!
!
! !
! !
!
! !
!
!
! !
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Siljan
!
! !
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
! !
! !
! !
!
!
!
Översiktsplan FalunBorlänge
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Siljan
21
Hed
! !
! !
! !
! !
4.2.4 Konsekvensbedömning planeringsförutsättningar
Sträckningen bedöms inte komma i konflikt med kommunala översiktsplaner eller detaljplaner.
4.3 Naturmiljö
I detta avsnitt beskrivs de naturmiljöintressen som berörs av sträckningen. Naturmiljöintressen som beskrevs i samrådsunderlaget för stråk men som inte längre berörs är:
Natura 2000, riksintresse naturvård, skogliga biotopskyddsområden, sumpskogar, våtmarksinventering och myrskyddsplan.
4.3.1 Naturreservat
Sträckningen berör naturreservatet Smörtjärnarna. Naturreservat är skyddade enligt miljöbalken och är områden med höga natur- och friluftslivsvärden. Naturreservatet Smörtjärnarna ligger vid Tuna-Hästberg och har gammal och värdefull tall- och granskog som
är en viktig miljö för många krävande arter som tjäder, tretåig hackspett, kattfotslav mm.
4.3.2 Naturvårdsavtal
Sträckningen berör områden med naturvårdsavtal vid Gomen. Ett naturvårdsavtal är ett
civilrättsligt avtal mellan markägare och Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen eller kommunen.
Syftet med ett naturvårdsavtal är att bevara områden med höga naturvärden.
4.3.3 Nyckelbiotoper och Naturvärdesobjekt
Sträckningen berör ett flertal nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt. Nyckelbiotoper är
skogsområden som har stor betydelse för skogens flora och fauna samt hyser eller kan
förväntas hysa hotade och rödlistade arter. Naturvärdesobjekt är områden som inte fyller
kraven på att vara nyckelbiotoper men ändå är viktiga för den biologiska mångfalden.
Små nyckelbiotoper utgör generell hänsyn vid skogsbruksåtgärder och ska bevaras i
enlighet med 30 § skogsvårdslagen.
4.3.4 Områden av regionalt intresse
I rapporten Borlänges natur - ett planeringsunderlag finns ett antal naturområden av regionalt intresse utpekade. Vägkanten längs med väg 646 från Tuna-Hästberg och norrut
till sjön Hästsveden nämns i underlaget och är dessutom utsedd som artrik vägkant av
Trafikverket. Vägkanten består av en torr ängsmark med flera sällsynta växter och berörs
av sträckningen.
4.3.5 Värdetrakter
Värdetrakter är landskapsavsnitt med särskilt höga ekologiska bevarandevärden och en
högre täthet av värdekärnor för djur och växtliv. En värdetrakt för granskog överlappar
sträckningen på Orrberget.
4.3.6 Konsekvensbedömning naturmiljö
Längs med väg 646, där sträckningen föreslås som kabel, berörs naturreservatet Smörtjärnarna, nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt och områden av regionalt intresse (artrik vägkant). Konsekvenserna för naturmiljövärdena längs med vägen beror på i hur stor
utsträckning det är möjligt att förlägga kabeln inom vägområdet. Om kabeln läggs inom
vägområdet blir påverkan naturmiljöintressena troligen mycket begränsad. Om kabeln på
någon sträcka måste förläggas utanför vägområdet kan naturmiljöintressena påverkas. I
det fortsatta arbetet kommer naturvärdersinventering att genomföras och detaljstudier
av sträckningen vid värdefulla naturområden att ske för att minimera påverkan på naturmiljöer. Dispens från Smörtjärnarnas reservatsföreskrifter kommer att sökas.
Vid korsning av vattendrag kommer lämplig metod att användas för att minimera påverkan på vattendraget.
Mellan Tuna-Hästberg och Orrberget, där sträckningen är föreslagen som dels som luftledning och dels som kabel, berörs nyckelbiotoper, naturvårdsavtal och en värdetrakt.
22
Figur 16. Karta Naturmiljö
23
¯
# "
)
# ## #
#
# "
)
# #
#
!
H
0
1
"
)
2
!
H
Km
4
Fördelningsstation
Kopplingsstation
"
)
Grantrakt
Talltrakt
Sumpskogar
Nyckelbiotoper Storskogsbruket
Nyckelbiotoper Skogsstyrelsen
Naturvardsavtal Skogsstyrelsen
Skogliga biotopskydd
Vattenskyddsområde
Våtmarksinventering
Områden av regionalt intresse
Naturreservat
Natura 2000 SCI
Riksintresse Friluftsliv, MB 3:6
Riksintresse Naturvård, MB 3:6
Myrskyddsplan
Stamnät
Regionnät
Lokalnät
Föreslagen sträckning markkabel
Föreslagen sträckning luftledning
Orrberget vindkraftverk
#
!
H
Teckenförklaring
Naturmiljö
Där sträckningen är lokaliserad i en befintlig skogsgata bedöms påverkan på naturmiljön
som begränsad. Mellan Gomen och Kopplaberget där sträckningen går i obruten mark
blir påverkan på naturmiljön större på grund av skogsgatan som måste röjas. Strävan
bör vara att undvika påverkan på nyckelbiotopen och naturvårdsavtalet som berörs av
sträckningen.
4.4 Kulturmiljö
Kulturmiljön är de fysiska spår som människan lämnar genom historien. Kulturmiljöintressen som beskrivs i samrådsunderlaget för stråk men som inte längre berörs är: Nationell
bevarandeplan för odlingslandskapet och Ängs och betesmarksinventeringen.
4.4.1 Fornlämningar
Fornlämningar skyddas av kulturmiljölagen (1988:950) och får inte skadas. Ett flertal registrerade fornlämningar finns i anslutning till sträckningen. Registrerade fornlämningar i
närheten av sträckningen redovisas i tabellen nedan.
En fornlämning med den antikvariska bedömningen ”Fornlämning” har ett högre skydd
än en med bedömningen ”Övrig kulturhistorisk lämning”. ”Uppgift om” betyder att
lämningen endast är känd via kartmaterial eller skriftlig eller muntlig källa och har inte
kunnat återfinnas i fält. ”Bevakningsobjekt” innebär att man vid inventeringstillfället inte
kunnat ta ställning till om lämningen är en fast fornlämning eller inte, därför måste denna
typ av lämning alltid kontrolleras ytterligare före markingrepp.
En arkeologisk utredning enligt kulturmiljölagen kommer att genomföras innan koncessionsansökan lämnas in.
Tabell 5. Registrerade fornlämningar i anslutning till föreslagen sträckning.
24
RAÄ-nummer
Fornlämningstyp
Antikvarisk bedömning
Avstånd till
sträckning
Stora Tuna 849:1
Färdväg
Fornlämning
ca 7m
Stora Tuna 232:1
Fyndplats
Uppgift om
ca 23 m
Stora Tuna 232:2
Blästbrukslämning
Fornlämning
ca 12 m
Stora Tuna 854:1
Kvarn
Övrig kulturhistorisk lämning
ca 18 m
Stora Tuna 854:2
Träindustri
Övrig kulturhistorisk lämning
ca 18 m
Stora Tuna 576:1
Gruvhål
Uppgift om
ca 10 m
Stora Tuna 555:1
Bytomt/gårdstomt
Uppgift om
0m
Stora Tuna 242:1
Fyndplats
Uppgift om
32 m
Stora Tuna 556:1
Fäbod
Fornlämning
6m
Stora Tuna 556:2
Fäbod
Övrig kulturhistorisk lämning
0m
Stora Tuna 760:1
Ristning, medeltid/historisk tid
Uppgift om
4m
Stora Tuna 756:1
Färdväg
Övrig kulturhistorisk lämning
6m
Stora Tuna 720:1
Bytomt/gårdstomt
Bevakningsobjekt
0m
Stora Tuna 721:1
Fäbod
Fornlämning
16 m
Stora Tuna 754:1
Lägenhetsbebyggelse
Bevakningsobjekt
30 m
Stora Tuna 1025
Fartygs-/båtlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
20 m
Stora Tuna 352:3
Uppfordringsanläggning
Övrig kulturhistorisk lämning
0m
Stora Tuna 746:1
Gruvområde
Övrig kulturhistorisk lämning
0m
Grangärde 725:1
Gränsmärke
Övrig kulturhistorisk lämning
7m
Figur 17. Karta Kulturmiljö
25
¯
# "
)
# ## #
#
# "
)
# #
#
!
H
0
1
"
)
2
!
H
Km
4
Kopplingsstation
Fördelningsstation
"
)
!
H
Skog och Historia
!
Ängs- och betesmarksinventering
Nat. bevarandeplan odlingslandskapet
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
Skog och Historia
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
!
Stamnät
Regionnät
Lokalnät
Föreslagen sträckning markkabel
Föreslagen sträckning luftledning
Orrberget vindkraftverk
#
Teckenförklaring
Kulturmiljö
4.4.2 Kommunalt kulturmiljöprogram
Borlänge kommun har ett kulturmiljöprogram från 2002. Område 53 Spraxkya-Sellnäs
berörs av sträckningen.
4.4.3 Skog och historia
Projektet Skog och historia har inventerat och registrerat forn- och kulturlämningar
under drygt tio år. De uppgifter som finns i Skog och historia-skikten är preliminära
eftersom de inte har genomgått en fullständig kvalitetsgranskning för överföring till
fornminnesregistret. Två färdvägar, en vid Högberget och en vid Idkerberget berörs av
sträckningen.
4.1.4 Konsekvensbedömning kulturmiljö
Störst risk för negativ påverkan på kulturmiljö finns vid de platser där sträckningen är föreslagen som kabel och passerar registrerade fornlämningar eller övriga kulturhistoriska
lämningar. I de flesta fall kan registerade fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar undvikas genom att anpassa sträckningen så att lämningen inte påverkas. I de fall
då kabelsträckningen korsar lämningen, såsom Stora Tuna 555:1, 556:2, 720:1, 352:3 och
746:1 är påverkan oundviklig. Lämningens typ och antikvariska bedömning är avgörande
för hur påverkan bedöms.
En arkeologisk utredning enligt kulturmiljölagen kommer att genomföras innan koncessionsansökan lämnas in.
4.5 Friluftsliv
Borlänge och Ludvika kommun har ett aktivt friluftsliv tack vare stora skogsområden
som används för friluftsliv och rekreation under både sommar och vinter. Sträckningen
berör Tuna-Hästbergs gruvor och Hästbergsflatnan som används till rekreation och friluftsliv. Sträckningen korsar också Norån som är populär för kanotpaddling. Gyllenbergsområdet berörs inte direkt av sträckningen, men från utsiktspunkter skulle en luftledning
kunna synas.
4.5.1 Konsekvensbedömning friluftsliv
Sträckningens påverkan på friluftsliv är som störst mellan Tuna-Hästberg och Orrberget eftersom dessa områden har höga friluftslivs- och rekreationsvärden, samt att
sträckningen här är föreslagen som luftledning vilket ger en större visuell påverkan. Där
ledningen är förlagd i en befintlig ledningsgata innebär sträckningen ingen försämring av
friluftslivsvärdena. Där sträckningen är förslagen som kabel bedöms konsekvenserna för
friluftslivet som begränsade.
4.6 Infrastruktur
4.6.1 Väg och järnväg
Sträckningen följer till stora delar befintliga vägar. Allmänna vägar som berörs av sträckningen är: Lagergatan, Rågåkersgatan och Ludvikavägen, samt väg 662, 656, 646 och
50. Enskilda vägar vid Norr Sellnäs, Esaiagårdarna, Tuna-Hästberg och Orrberget berörs
också. Sträckningen föreslås på långa sträckor, tex längs med väg 646 mellan Floda och
Tuna-Hästberg, att förläggas i anslutning till vägområdet.
Sträckningen korsar järnvägen Dalabanan vid Rågåker och Bergslagsbanan vid Esaiagårdarna.
4.6.2 Transformatorstationer och kraftledningar
Sträckningen berör transformatorstationen i Södra backa samt kopplingsstationen i
Halvarsgårdarna och transformatorstationen i Tuna-Hästberg som ledningen ska anslutas
till. Sträckningen korsar en regionnätsledning vid Järpbo samt en regionnätsledning och
26
stamnätsledningar vid Högberget. Lokalnätsledningar berörs också av sträckningen på
ett flertal ställen.
4.6.3. Flygplats och flygfält
Dala Airport, Borlänges flygplats, ligger ca 20 km från sträckningen där den föreslås som
luftledning och bedöms inte påverkas.
4.6.4. Konsekvensbedömning infrastruktur
Ett flertal allmänna och enskilda vägar berörs av sträckningen då ledningen föreslås förläggas i anslutning till vägområdet. Ledningen kommer inte att påverka vägens funktion
i driftskedet.
Om kabeln förläggs i dikesbotten inom vägområdet kommer en del av vägbanan närmast diket påverkas under anläggningstiden. Koner och arbetsskyltar sätts upp för den
del man arbetar på. Förläggs kabeln utanför vägområdet påverkas vägen inte under
varken anläggning eller drift.
Där stäckningen passerar järnvägar kommer den att passera under järnvägen och inte
påverka funktionen under anläggning eller i driftskedet.
Sträckningen bedöms inte ge någon påverkan på de ledningar som korsas. I samband
med byggandet av kraftledningen mellan Borlänge och Orrberget kommer förstärkningar av lokalnätet göras. Korsningar av stamnätsledningar görs efter Svenska kraftnäts
instruktioner.
4.7 Hälsa och säkerhet
Frågor om hälsa och säkerhet vid planering av kraftledningar handlar framförallt om
elektromagnetiska fält och buller. Man vet fortfarande ganska lite om magnetfältens
påverkan på människor och djur och i dagsläget har inga skadliga hälsorisker kunnat
fastställas.
4.7.1 Elektromagnetiska fält
Elektromagnetiska fält, som är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält, finns
på nästan alla platser där människor vistas. Förutom från kraftledningar och transformatorstationer bildas elektromagnetiska fält kring hushållsapparater som hårfönar och
borrmaskiner.
Kring kraftledningar och transformatorstationer bildas elektromagnetiska fält vid generering, överföring och distribution av el. För luftburna ledningar skapas de elektriska
fälten av spänningsskillnaden mellan faslinor och marken medan strömmen i ledningen
alstrar det magnetiska fältet. Faslinornas inbördes placering, avstånd och höjd påverkar
styrkan på magnetfältet. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet från ledningen
och skärmas dessutom av av vegetation och byggnader.
Ju starkare ström som används desto starkare är magnetfältet. Magnetfältet är starkast
precis intill källan och avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen, se figur
18. Nergrävda kablar har i ett väldigt begränsat magnetfält pga kablarnas inbördes placering.
Mycket starka magnetfält kan skapa elektriska strömmar som kan påverka kroppens
nervsignaler. För att detta ska ske krävs magnetfält som är mycket starkare än de som
normalt finns i vår miljö. Forskning på ett eventuellt samband mellan cancer och magnetfält har pågått under många år men ännu har inget säkert svar kunnat ges.
27
Figur 18. Illustration av magnetfältets styrka på olika avstånd från luftledningar med olika
spänningsnivåer. Kraftledningen mellan Borlänge och Orrberget kommer att vara 36 kV
vilket kan motsvaras med den svarta streckade linjen. Bilden är tagen från Svenska kraftnäts broschyr ”Elnät i fysisk planering”.
Tabell 6. Magnetfält kring hushållsapparater på olika avstånd. Information från broschyren
”Magnetfält och hälsorisker”.
28
0,1 m
0,5 m
1m
Frekvens
Borrmaskin
20 uT
0,4 uT
0,05 uT
50 Hz
Dammsugare, 1600 W
6 uT
0,3 uT
0,05 uT
50 Hz
Hårtork
30 uT
0,5 uT
0,05 uT
50 Hz
Klockradio el-ansluten
2,1 uT
0,14 uT
0,08 uT
50 Hz
Mikrovågsugn, 700W
14 uT
1,5 uT
0,3 uT
50 Hz
Platt datorskärm, 19 tum
0,05 uT
0,05 uT
0,05 uT
50 Hz
Tv, ej platt
0,8 uT
0,1 uT
0,05 uT
50 Hz
Elspis
0,8 uT
0,1 uT
0,05 uT
50 Hz
Induktionsspis
1,2 uT
0,07 uT
0,05 uT
25 Hz
Det finns inga generella gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd framtagna av
svenska myndigheter. I ”Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska
och magnetiska fält - en vägledning för beslutsfattare” som gavs ut 1996 av dåvarande
Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut rekommenderas att följande försiktighetsprincip tillämpas:
”Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kost
nader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt
från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar
och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa
så att exponeringen begränsas.”
Enligt Översiktsplan FalunBorlänge, antagen 2014, rekommenderar kommunen ett gränsvärde på 0,4 uT (mikrotesla). Svenska kraftnät har också som mål att vid planering av
nya ledningar se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 uT där människor vistas
varaktigt.
4.7.2 Magnetfältsberäkningar
En magnetfältsberäkning visar hur starkt magnetfältet är på olika avstånd från en kraftledning. Beräkningen baseras på ett uppskattat årsmedelströmvärde som ger en bild av
hur stor strömbelastningen för ledningen kommer att bli.
För den typen av markkabel som kommer att användas är ungefärliga beräkningar
gjorda. När kabeln förläggs 0,7 m under mark beräknas magnetfältet vid markytan direkt
ovanför kabeln bli ca 0,9 uT. En meter över markytan blir magnetfältet ca 0,2 uT. Som
jämförelse är magnetfältet kring en mikrovågsugn på en meters avstånd ca 0,3 uT och
kring en dammsugare ca 0,05 uT. Se tabell 6 för fler hushållsapparaters magnetfält.
Den planerade ledningens magnetfält bedöms som mycket begränsat då ledningen till
största del föreslås utformas som kabel som har ett mycket begränsat och svagt magnetfält. Där ledningen föreslås som luftledning kan tillräckliga avstånd till bostäder hållas.
Detaljerade magnetfältsberäkningar för sträckningen kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen som kommer att lämnas in tillsammans med koncessionsansökan.
4.7.3 Buller
Transformatorstationer alstrar ett kontinuerligt ljud som låter som ett brummande eller
surrande. Ju högre spänning desto mer ljud ger transformatorstationen ifrån sig. Bullerkänslig bebyggelse bör inte ligga i närheten av transformatorstationer på grund av risken
för störningar. Bullernivån från transformatorstationerna som berörs av kraftledningen
bedöms inte förändras till följd av projektet.
29
5. Tidplan och fortsatt arbete
Efter genomförande av samråd kring sträckning kommer alla inkomna yttranden sammanställas i en samrådsredogörelse. Efter detta kommer en miljökonsekvensbeskrivning
att upprättas som biläggs koncessionsansökan för ledningen, som planeras lämnas in till
Energimarknadsinspektionen hösten 2015.
30
6. Referenser
Skriftliga källor
Borlänge kommun, 2013, Borlänge natur - ett planeringsunderlag
Borlänge kommun, 2002, Förslag till kulturmiljöprogram
Falun och Borlänge kommun, 2014, Översiktsplan FalunBorlänge
Ludvika kommun, 2013, ÖP Ludvika 2030
Ludvika kommun, 2010, Vindkraft temastiskt tillägg till Översiktsplanen
Ludvika kommun, 2008, Fördjupad översiktsplan för Orrberget - Stensvedsberget
OX2, 2011, Ansökan om tillstånd för vindkraftanläggning på Orrberget/Stensvedsberget
Ludvika kommun
Svenska kraftnät, 2014, Elnät i fysisk planering - Behandling av ledningar och stationer i
fysisk planering och tillståndsärenden
Strålsäkerhetsmyndigheten, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, (2009) Magnetfält och hälsorisker
Kartor och geografiskt material
Länsstyrelsernas GIS-tjänst
GIS-underlag från Borlänge kommun
GIS-underlag från Skogsstyrelsen
Lantmäteriets Terrängkarta och Fastighetskarta
31
32
¯
"
)
0
0,5
Bilaga 1 - Karta över samtliga intressen, del 1
1
H
!
Kilometers
2
Fördelningsstation
Orrberget turbin
H
!
#
Skog och Historia
!
Grantrakt
Talltrakt
Sumpskogar
Nyckelbiotoper Storskogsbruket
Nyckelbiotoper Skogsstyrelsen
Naturvardsavtal Skogsstyrelsen
Naturvärdesobjekt Skogsstyrelsen
Skogliga biotopskydd
Vattenskyddsområde
Våtmarksinventering
Ovanligt stor grundvattentillgång, >125 l/s
Stor grundvattentillgång, 5-25 l/s
Måttlig grundvattentillgång, 1-5 l/s
Liten eller ingen grundvattentillgång, <1 l/s
Områden av regionalt intresse
Naturreservat
Natura 2000 SCI
Riksintresse Friluftsliv, MB 3:6
Riksintresse Naturvård, MB 3:6
Myrskyddsplan
Ängs- och betesmarksinventering
Nat. bevarandeplan odlingslandskapet
Riksintresse Kulturmiljövård, MB 3:6
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
Skog och Historia
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
!
Föreslagen sträckning markkabel
Föreslagen sträckning luftledning
Kopplingsstation
"
)
Teckenförklaring
33
¯
0
0,5
Bilaga 2 - Karta över samtliga intressen, del 2
1
Kilometers
2
Fördelningsstation
Orrberget turbin
#
Skog och Historia
!
Grantrakt
Talltrakt
Sumpskogar
Nyckelbiotoper Storskogsbruket
Nyckelbiotoper Skogsstyrelsen
Naturvardsavtal Skogsstyrelsen
Naturvärdesobjekt Skogsstyrelsen
Skogliga biotopskydd
Vattenskyddsområde
Våtmarksinventering
Ovanligt stor grundvattentillgång, >125 l/s
Stor grundvattentillgång, 5-25 l/s
Måttlig grundvattentillgång, 1-5 l/s
Liten eller ingen grundvattentillgång, <1 l/s
Områden av regionalt intresse
Naturreservat
Natura 2000 SCI
Riksintresse Friluftsliv, MB 3:6
Riksintresse Naturvård, MB 3:6
Myrskyddsplan
Ängs- och betesmarksinventering
Nat. bevarandeplan odlingslandskapet
Riksintresse Kulturmiljövård, MB 3:6
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
Skog och Historia
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
!
Föreslagen sträckning markkabel
Föreslagen sträckning luftledning
Kopplingsstation
"
)
H
!
Teckenförklaring
34
#
*
¯
#
*
#
*
#
*
#
*
#
*
#
*
"
)
#
*
#
*
"
)
#
*
0
H
!
0,5
Bilaga 3 - Karta över samtliga intressen, del 3
1
Kilometers
2
Orrberget turbin
Skog och Historia
!
Grantrakt
Talltrakt
Sumpskogar
Nyckelbiotoper Storskogsbruket
Nyckelbiotoper Skogsstyrelsen
Naturvardsavtal Skogsstyrelsen
Naturvärdesobjekt Skogsstyrelsen
Skogliga biotopskydd
Vattenskyddsområde
Våtmarksinventering
Ovanligt stor grundvattentillgång, >125 l/s
Stor grundvattentillgång, 5-25 l/s
Måttlig grundvattentillgång, 1-5 l/s
Liten eller ingen grundvattentillgång, <1 l/s
Områden av regionalt intresse
Naturreservat
Natura 2000 SCI
Riksintresse Friluftsliv, MB 3:6
Riksintresse Naturvård, MB 3:6
Myrskyddsplan
Ängs- och betesmarksinventering
Nat. bevarandeplan odlingslandskapet
Riksintresse Kulturmiljövård, MB 3:6
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
Skog och Historia
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
!
Föreslagen sträckning markkabel
Föreslagen sträckning luftledning
Fördelningsstation
H
!
Kopplingsstation
#
*
"
)
Teckenförklaring