samrådsunderlag - Borlänge Energi

samrådsunderlag
Planerad 36 kV ledning mellan
Borlänge och Orrberget
Beställare: Borlänge Energi Elnät
Beställarens projektledare:Peter Johansson
Konsult: Ramböll Sverige AB
Uppdragsledare: Jean-Pierre Janitzek
Granskad av: Maria Danling
Uppdragsnummer: 1320012183
Datum: 20150424
Alla foton är tagna av Ramböll Sverige AB
Ramböll Sverige AB
Skeppsgatan 5
211 11 Malmö
T 010-615 60 00
www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506
Sammanfattning����������������������������������������������������������������������������������������� 5
1. Inledning�������������������������������������������������������������������������������������������������� 6
1.1 Bakgrund och syfte������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������6
1.2 Lagstiftning ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 7
1.3 Genomförande av samråd ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 7
2. Teknisk utformning������������������������������������������������������������������������������� 8
2.1 Luftledning 36kV���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 8
2.2 Markkabel 36kV�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������9
2.3 Jämförelse mellan luftledning och kabel�����������������������������������������������������������������������������������������9
3. Studerade alternativ �������������������������������������������������������������������������� 10
3.1 Vindkraftpark Orrberget����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 10
3.2 Metod för framtagande av stråk������������������������������������������������������������������������������������������������������� 10
3.3 Beskrivning av stråk��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������12
4. Beskrivning av berörda intressen���������������������������������������������������� 14
4.1 Grundläggande förutsättningar��������������������������������������������������������������������������������������������������������� 14
4.2 Planeringsförutsättningar�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 18
4.3 Naturmiljö ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 20
4.4 Kulturmiljö�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������22
4.5 Friluftsliv �������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 24
4.6 Infrastruktur����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������25
4.7 Hälsa och säkerhet���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������27
4.8 Summering av berörda intressen inom stråkens delsträckor������������������������������������������������28
5. Konsekvensbedömning����������������������������������������������������������������������36
5.1 Landskap och markanvändning�������������������������������������������������������������������������������������������������������� 36
5.2 Kommunala planer och infrastruktur�����������������������������������������������������������������������������������������������37
5.3 Natur- och kulturmiljöer�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������37
5.4 Hälsa och säkerhet�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 38
6. Tidplan och fortsatt arbete���������������������������������������������������������������38
7. Referenser���������������������������������������������������������������������������������������������39
Skriftliga källor
39
Kartor och geografiskt material
39
3
Figur 1. Karta med kraftledningsstråk.
4
#
#
#
Delsträcka 2c (kabel el luftledning)
Delsträcka 3a-3d (luftledning)
Delsträcka 4 (kabel)
Orrberget turbin
Delsträcka 1a-1f (kabel)
#
"
)
Delsträcka 2b (luftledning)
2c
Fördelningsstation
H
!
Mindre kopplingskiosk
3a
$
1
3c
3b
H
!
3d
Delsträcka 2a & 2b (kabel)
#
$
1
#
#
Kopplingsstation
#
#
$
1
#4
#
Teckenförklaring
¯
2a
2b
2b
"
)
1f
1d
1e
1c
1a
1b
H
!
0
1
2
Datum 2015.04.23
Km
4
Samrådsunderlag
Sammanfattning
En ny vindkraftspark är planerad att byggas på Orrberget/Stensvedsberget i Ludvika
kommun. Vindkraftsparken kommer att bestå av 10 vindkraftverk med en effekt på 2,53.2 MW. OX2 är företaget som planerar att bygga vindkraftparken. Den sökta verksamheten har av Mark- och Miljödomstolen bedömts tillåtlig och Länsstyrelsen Dalarnas Miljöprövningsdelegation (MPD) arbetar nu med förutsättningarna för att meddela tillstånd
för verksamheten. Denna process beräknas vara klar under 2015. För att kunna ansluta
vindkraftparken till elnätet planeras en ny 36 kV ledning att byggas från en befintlig
transformatorstation i Södra Backa i Borlänge till Orrberget.
Borlänge Energi Elnät har fått i uppdrag att ansluta vindkraftparken och undersöker nu
förutsättningarna för denna anslutning. För att finna en så lämplig ledningssträckning
som möjligt undersöks i detta skede av projektet flera alternativa stråk som är mellan
100-200 meter breda inom vilka ledningen kommer att kunna lokaliseras. Även ledningarna inom vindkraftparken ingår i projektet. Detta samrådsunderlag utgör underlag för
samråd enligt 6 kapitlet miljöbalken och i samrådet ges berörda möjlighet att lämna
synpnkter på de föreslagna alternativen.
Samrådsunderlaget behandlar den föreslagna ledningens utformning och omfattning
och presenterar olika alternativa lokaliseringar. Vidare beskrivs landskapets förutsättningar och identifierade intressen som kan komma att beröras av de föreslagna stråken.
I samband med planeringen av den nya ledningen vill Borlänge Energi Elnät även skapa
förutsättningar att kunna förstärka elnätet mot skidanläggningen Romme Alpin, belägen söder om Halvarsgårdarna, varför en förutsättning i projektet är att stråken ansluter
till kopplingsstation öster om Halvarsgårdarna. Borlänge Energi Elnät äger idag denna
fastighet. Ytterligare förutsättning för stråkens lokalisering är anslutning till transformatorstationen i Tuna-Hästberg.
Stråken följer i den mån det är möjligt infrastruktur så som vägar och kraftledningar för
att minimera påverkan på befintlig miljö. Landskapet som berörs består av fyra landskapstyper; tätort, odlingslandskapet, skogslandskapet och det sjörika skogslandskapet
varav skogslandskapet dominerar projektområdet. Stråken passerar flertalet mindre byar
varav Halvarsgårdarna, Idkerberget och Tuna-Hästberg är de största.
Där kraftledningsstråk är lokaliserat i skog kommer en viss andel skog tas i anspråk, både
under byggnation och i drift. Det är främst skogslandskapet och det sjörika skogslandskapet som påverkas av kraftledningsstråken gällande landskapsbild och markanvändning eftersom luftledningsstråken uteslutande är lokaliserade i dessa landskapstyper.
Även kabelstråk påverkar skogslandskapet något då detta också kräver en trädfri gata
längs med kabelns sträckning. Vid anläggning i åkermark (jordbrukslandskapet) utgör
kabel ingen påverkan på markanvändning och landskapsbild under driftsskedet. Flertalet
vattendrag korsas längs med framförallt stråk 2a, men även längs med stråk 2b och 1c.
Stråken berör inga planerade utbyggnadsområden i översiktsplanerna för kommunerna
Borlänge och Ludvika. Gällande detaljplaner i anknytning till Rågsåkers industriområde
berörs men bedöms inte stå i konflikt med den planerade ledningen.
Samtliga stråk berör natur- och kulturmiljövärden i någon form. Större samlingar med
fornlämningspunkter och -ytor finns invid Tuna-Hästberg, Idkerberget, Halvardsgårdarna
och de mindre byarna i det öppna jordbrukslanskapet. Norr om Tuna-Hästberg, invid
landsvägen mot Idkerberget ligger naturreservatet Smörtjärnarna med värdefull tall- och
granskog. Naturreservatet Smörkärnans östra kant, som innefattar delar av vägutrymmet, berörs av stråk 2a. Påverkan bedöms dock som liten eftersom en kabel anläggs
precis intill vägen och att naturreservatet här redan idag är påverkat av landsvägen.
Bostadsbebyggelse förekommer i stråken vilket innebär att påverkan från elektromagnetisk strålning inte kan uteslutas. I de områden med mest bebyggelse är markkabel dock
föreslaget vilket innebär ett mycket begränsat magnetfält. I de stråk luftledning föreslås
finns mycket få bostadshus vilket ger förutsättningar för en låg påverkan.
5
Samrådsunderlag
1. Inledning
1.1 Bakgrund och syfte
En ny vindkraftpark är planerad att byggas på Orrberget/Stensvedsberget i Ludvika
kommun som ligger ca 5 km väster om Tuna-Hästberg. OX2 är företaget som planerar
att bygga vindkraftparken. Den sökta verksamheten har av Mark- och Miljödomstolen
bedömts tillåtlig och Länsstyrelsen Dalarnas Miljöprövningsdelegation (MPD) arbetar
nu med förutsättningarna för att meddela tillstånd för verksamheten. Denna process
beräknas vara klar under 2015. Vindkraftparken ligger inom Borlänge Energi Elnäts (BEE)
koncessionsområde och kommer att anslutas till BEE elnät. För att kunna ansluta vindkraftparken planeras en ny 36 kV ledning att byggas från en befintlig transformatorstation i Södra Backa i Borlänge till Orrberget.
Denna samrådshandling behandlar förutom en ny ledning från Södra Backa till Orrberget
även de ledningar som kommer att förläggas inom vindkraftanläggningen för anslutning
av de enskilda vindkraftverken. Ledningarna inom vindkraftsparken kommer ägas av BEE
och kommer att förläggas inom vägområdet för nya vägar inom vindkraftsparken. BEE
avser att söka tillstånd, sk. nätkoncession för linje, både för ledningarna inom parken och
för den anslutande ledningen.
I samband med att OX2 (dåvarande O2) startade planeringen 2009 för att bygga en
vindkraftpark på Orrberget tog de först kontakt med ägare av regionnät i området (Fortum Distribution och VB Energi) för att utreda möjligheten att ansluta vindkraftparken
mot dessa. Efter diskussioner och utredningar framkom att det ej fanns lämpliga möjligheter att ansluta vindkraftparken mot dessa varvid BEE blev tillfrågade. Efter en del
utredningar framkom det som bästa alternativet för alla parter.
Vindkraftparken kommer att bestå av 10 vindkraftverk med en effekt på 2,5-3.2 MW/st,
totalt beräknas produktionen till 77 GWh (77 miljoner kWh) per år.
Den nya ledningen som planeras kommer att gå via befintliga stationer i Halvarsgårdarna
och Tuna-Hästberg. Från BEEs perspektiv ses stora synergieffekter med att ledningen
går via dessa ställen. Det finns ett behov av att förstärka elnätet mot Halvarsgårdarna
där det finns ett ökat behov av el, främst från Romme Alpin, detta kan göras genom att
en befintlig station byggs ut. I Tuna-Hästberg finns ett förnyelsebehov av en transformatorstation som kan samordnas med anslutningen av vindkraftparken på Orrberget.
BEE har under många år arbetat med att vädersäkra utsatta delar av elnätet genom att
ersätta oisolerade luftledningar med jordkabel alternativt isolerade luftledningar (hängkablar). Denna strategi tas även med i detta arbete. En målsättning i arbetet är att skapa
en struktur och teknisk lösning på elnätet som säkerställer en hög driftsäkerhet för vindkraftparken och övriga kunder i området, vidare är det viktigt att identifiera en kostnadseffektiv lösning där man i samråd med berörda fastighetägare minimerar intrång och
påverkan på andra verksamheter.
Fågelvägen mellan stationerna som ska bindas samman är ca 25 km. En ny ledning kommer dock att bli längre då den närmsta vägen inte alltid är framkomlig eller lämplig på
grund av konflikter med andra intressen.
6
1.2 Lagstiftning
För att få bygga och driva en kraftledning av här aktuell storlek krävs tillstånd enligt
ellagen (1997:857), sk nätkoncession för linje. Ansökan om koncession ska föregås av
samråd. I en ansökan ska det enligt ellagen också ingå en miljökonsekvensbeskrivning
(MKB). Samrådsförfarandet och kraven på en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om nätkoncession
för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession erhålls gäller den i
regel tillsvidare. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en
rättighet till marken. De typer av rättigheter BEE tillämpar utgörs av servitutsavtal eller
ledningsrätt.
1.3 Genomförande av samråd
Samråd ska enligt miljöbalken genomföras i första hand med länsstyrelse, tillsynsmyndighet (kommun) och enskilda berörda (fastighetsägare). Om verksamheten anses
medföra betydande miljöpåverkan enligt länsstyrelsens bedömning ska samråd även ske
med övriga statliga myndigheter, kommuner, organisationer och den allmänhet som kan
beröras. BEE avser att redan från början samråda brett, dels för att leva upp till formkraven i miljöbalken men också för att ge möjlighet att följa utvecklingen i projektet.
Inledningsvis sker samråd kring de i detta underlag presenterade alternativa stråken.
Samrådet sker genom annonsering i dagspress samt genom brevutskick till samtliga
fastighetsägare inom stråken och till länsstyrelsen, kommunen, övriga myndigheter samt
till organisationer. Efter det inledande samrådet kring stråken bearbetas inkomna yttranden och sammanvägs med hänsynstagande till natur- och kulturintressen, landskapets karaktärer och funktioner, kommunala planer, framkomlighet i terrängen mm inom
de olika stråken. BEE beslutar därefter vilket stråk som blir aktuellt att arbeta vidare
med. Inom detta stråk tas ett förslag till sträckning fram. I det andra steget sker samråd
kring denna föreslagna sträckning på samma sätt som beskrivs ovan. Efter genomförda
samråd fastställs en slutlig sträckning. En MKB tas fram som beskriver kraftledningens
påverkan på omgivningen.
7
Samrådsunderlag
2. Teknisk utformning
Ledningen mellan Borlänge och Orrberget kan komma att anläggas antingen som markkabel eller som luftledning eller en kombination av de båda. Ledningarna inom vindkraftparken kommer att anläggas som markkabel. Nedan beskrivs de tekniska utformningarna av luftledning respektive kabel. Alla stråkalternativ avses att förläggas med två eller
tre kabelförband.
2.1 Luftledning 36kV
En luftledning består av stolpar av endera trä eller komposit och byggs enligt branschstandard (EBR). Stolphöjd (9-16 meter) och stolpplacering bestäms av detaljprojekteringen och anpassas då till den omgivande terrängen.
En skogsgata vid luftledningen kommer att hållas fri från större buskar och träd för att
säkerställa att dessa inte kan skada ledningen. För en 36 kV luftledning krävs en skogsgata som är ca 6-8 meter bred. Skogsgatan röjs med jämna mellanrum, vanligen var
sjätte år. Även utanför skogsgatan kan det bli aktuellt att fälla kantträd som kan utgöra
en risk.
För att minimera intrång och säkerställa en hög driftsäkerhet kommer isolerad luftledning (hängkabel) att nyttjas. För att klara av effekten från vindkraftparken krävs dubbla
ledningar och enledarkablar (dvs. en kabel/fas). Totalt blir det 6 stycken kablar i stolparna.
Figur 2. Foto på befintlig luftledning vid Tuna-Hästberg.
8
2.2 Markkabel 36kV
Markförlagt kabelförband består av två eller tre parallella kablar för att klara av effekten från vindkraftparken. Vid förläggning av kablarna grävs eller, vid behov, sprängs ett
kabelschakt. Den maximala bredden på kabelschaktet beror på typ av kabel, hur många
kablar som läggs samt geologiska förutsättningar. För ett trefasförband blir schaktets
bredd ca 1 meter vid markplan. Kabelförband som förläggs på ett djup av ca 0,6 - 1 meter skyddas genom en kringfyllning av finare material, s.k. kabelsand.
Schaktning och sprängning utförs normalt med konventionella metoder. Arbetsområdets
bredd styrs av förhållandena på platsen samt av vilken arbetsmetod som används. Bredden varierar också beroende på om schaktmassor kan läggas upp i arbetsområdet eller
om de måste forslas bort. Normalt är arbetsområdet ca 8-10 meter brett.
Vid korsning av vägar och vattendrag kan schaktningsfri teknik i de flesta fall användas,
t.ex. rörtryckning eller styrd borrning. Vid rörtryckning grävs en tillräckligt djup grop på
varje sida om det som ska korsas. Sedan trycks ett rakt rör genom marken under vägen
eller vattendraget från den ena gropen till den andra. Mindre vattendrag kan korsas med
enklare metoder, exempelvis med slamfällor.
Styrd borrning innebär att en borr styrs från marken med hjälp av elektronik. Först borras ett mindre pilothål som sedan vidgas successivt till önskad storlek. Därefter dras ett
plaströr för kablarna bakvägen genom hålet. Kablarna dras slutligen genom rören.
I driftskedet kommer en ca 4 meter bred ledningsgata ovanför markkabeln att behövas
för att kunna komma åt kabeln vid underhåll och reparation. Det innebär att området ej
kan bebyggas eller att marknivån ändras utan ledningsägarens medgivande.
2.3 Jämförelse mellan luftledning och kabel
När man tittar på vad vilken typ av byggnation man vill ha för en ledning så utgår man
från pris per km, hur terrängen ser ut, om det finns vägar att följa, befintliga intressen
så som natur- och kulturmiljö etc. Utifrån dessa förutsättningar så väljer man det lämpligaste byggnadssättet. Om man jämför kostnaden för 36kV luftledning kontra markkabel,
så blir markkabel ca 1,5-1,7ggr dyrare. Detta beroende på att man med luftledning kan
bygga kortare sträcka och inte är lika beroende av olika markförhållanden. Markkabel är
beroende av bra markförhållanden, oftast följer man vägar och åkerkanter där så är möjligt. Man försöker också undvika berg och stora stenar eftersom sprängning är dyrt samt
orsakar större miljöpåverkan.
9
Samrådsunderlag
3. Studerade alternativ
3.1 Vindkraftpark Orrberget
OX2 planerar en vindkraftpark i ett område på Orrberget-Stensvedberget strax norr om
Laxsjön i Ludvika kommun. Anläggningen omfattar 10 vindkraftverk. Vindkraftverken
kommer att ha en totalhöjd om maximalt 150 meter (från mark till rotorns högsta punkt).
Den årliga elenergiproduktionen för den planerade vindkraftanläggningen beräknas
uppgå till cirka 77 GWh per år. Detta motsvarar årsförbrukningen av hushållsel för cirka
17 000 villor. En miljökonsekvensbeskrining för för vindkraftparken har tagits fram av
vindkraftsprojektören, OX2. Vindkraftparken innefattar även 2 mindre kopplingskiosker
och vägar mellan stationer och vindkraft. Kabelstråk föreslås samlokaliseras med nya vägar inom vindkraftparken. Inga alternativa stråk för kraftledningar inom vindkraftparken
presenteras då alternativ har utretts i miljökonsekvensbeskrivningen för vindkraftparken.
3.2 Metod för framtagande av stråk
I samband med att BEE blev kontaktade första gången om anslutning av vindkraftparken
på Orrberget 2009 har det gjorts ett antal utredningar kring lämpliga stråk.
Vid framtagning av de stråk som finns med i detta samråd har det funnits ett antal
grundförutsättningar.
•
10
Anslutningen av vindkraftparken på Orrberget ska samordnas med de förnyelsebehov och förstärkningsbehov som BEE har i befintligt elnät för att nyttja de synergieffekter som detta projekt skapar.
•
Stråken ska passera förbi Halvarsgårdarna, där det finns ett behov av att förstärka elnätet tack vare ett ökat behov av el, främst från Romme Alpin. Detta
kan göras genom att en befintlig kopplingsstation byggs ut.
•
Stråken ska passera en befintlig transformatorstation i Tuna-Hästberg som har
ett förnyelsebehov. Den behöver även byggas ut för att kunna koppla in vindkraftparken på Orrberget.
•
BEE har under många år arbetat med att vädersäkra utsatta delar av elnätet genom
att ersätta oisolerade luftledningar med jordkabel alternativt isolerade luftledningar
(hängkabel). Denna strategi tas även med i detta arbete och påverkar vilka stråk
som är genomförbara. Utifrån denna strategi utgörs därför en större del av stråken
av kabelstråk. Svårtillgänglig, kuperad och bergig terräng föreslås dock med isolerad
luftledning (hängkabel) eftersom en kabelledning i denna typ av landskap är väldigt
kostsam anläggningsmässigt.
•
Strategin för lokalisering av stråken har varit att förlägga dessa längs med befintlig
infrastruktur så som vägar och befintliga ledningar, i den mån det är möjligt. Föreslagna stråk för kabel följer i huvudsak befintliga vägar. Kabelstråk är, om ej belägna
längs med befintlig väg, oftast belägna i jordbruksmark för att minimera påverkan då
kabeln inte påverkar jordbruksmarkens brukbarhet. Målet har varit att skapa ett gent
stråk samtidigt som befintlig miljö och markanvändning beaktas
BEE har också tidigt i processen varit i kontakt med både Trafikverket och Borlänge
kommun för att säkerställa att föreslagna stråk inte förläggs invid befintliga vägar och
övrig infrastruktur som planeras för ombyggnad som förhindrar eller försenar byggnationen av stråken. Vidare har BEE utifrån den lokalkännedom man har om berörda områden
valt stråk som ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv är så optimalt som möjligt. I
den värderingen ingår även att minimera intrång och påverkan på andra verksamheter.
Presenterade stråk är 100 meter breda med undantag för delar som är 200 meter breda
för att säkerställa utrymme för en välanpassad sträckning i den kommande processen i
projektet.
Utifrån ovanstående principer och arbetssätt har BEE arbetat fram två alternativa stråk
som båda bedöms som genomförbara tekniskt, ekonomiskt och tillståndsmässigt.
11
Samrådsunderlag
3.3 Beskrivning av stråk
Presentationen av stråken är indelade i delsträckor för att dessa på ett enkelt vis ska
kunna beskrivas. Stråket är indelat i fyra delsträckor:
1. Mellan befintlig transformatorstation i Södra Backa och kopplingsstationen vid Halvarsgårdarna.
2. Mellan kopplingsstationen vid Halvarsgårdarna och fördelningsstationen i Tuna-hästberg.
3. Mellan fördelningsstationen i Tuna-hästberg och vindkraftsparken vid Orrberget.
4. Stråk inom vindkraftsparken vid Orrberget. Endast ett alternativ presenteras.
sträcka
mark
luft
1a
Löper från befintlig transformatorstation, under järnvägen västerut och vidare
söderut längs med befintlig kraftledning, fram till korsande väg strax söder om
Ludvikavägen.
x
1b
Löper från befintlig transformatorstation, söderut, under järvägen och vidare
söderut längs med Lagergatan. Kabel löper därefter över åkermarken till parallellväg västerut. Löper sedan längs denna gata och sedan längs med Ludvikavägen och vidare söderut mot korsande väg.
x
1c
Löper längs med väg, genom Alderbäcken och bostadsbebyggelsen norr om
bäcken. Fortsätter söderut längs med vägen. Längs med denna sträcka finns ej
alternativt stråk.
x
1d
Löper längs med väg fram till Norån där stråket vikar av österut längs med mindre väg, innan ån. Fortsätter söderut längs med mindre väg till Norr Sällnäs.
x
1e
Löper längs med mindre väg sydöstlig riktning, mot Grevbo och sedan längs
med Smedjebacksvägen till kopplingsstationen vid Halvardsgårdarna.
x
1f
Löper från Norr Sällnäs, längs med väg till kopplingsstation vid Halvardsgårdarna invid Smedjebacksvägen.
x
2a
Löper från Norr Sällnäs till Esaiegårdarna, över en kort sträcka med jordbruksmark och Norån. Fortsätter under järväg och längs med väg till Frostbo och
sedan längs med jordbruksmarkens kant till korsande väg. Löper längs med
denna väg, genom Spraxkya, följer väg i nordvästlig riktning till Bältarbo och
följer sedan korsande väg, korsar väg 50 och forsätter sedan längs med landsvägen genom Idkerberget fram till sjön Hästvedens sydvästra kant.
x
2b
Löper som markkabelstråk från kopplingsstation vid Halvarsgårdarna, längs
med Smedjebacksvägen, genom Halvardsgårdarna över jordbruksmark och sedan längs med väg söderut, parallellt med järvägen och därefter under järnvägensöder om Dyberget. Efter denna planeras ledningen utföras som luftledning
och stråket löper i sydvästlig riktning mot sjön Hästveden. Längs med Hästveden går stråket i nedlagt luftledningsstråk fram till Hästevedens sydvästra kant.
x
2c
Löper längs med landsväg och mindre väg från sjön Hästvedens sydvästra
spets till fördelningsstationen i Tuna-Hästberg.
x
3a
Löper från fördelningsstationen i Tuna-Hästberg, under landsvägen och upp
genom skogsområden till Tuna Hästbergs gruvor, delvis i befintligt luftledningsstråk. Första biten planeras dock som markkabel.
x
3b
Löper i befintligt luftledninsstråk från Tuna Hästbergs gruvor till område strax
söder om sjön Gomen.
x
3c
Löper i anknytning till mindre väg till område strax söder om Gomen.
3d
Löper från område strax söder om sjön Gomen till kopplingsstation i vinkraftparkens östra kant.
x
x
4
12
Beskrivning stråk
Löper längs med vägar som sammankopplar kopplingsstationer och vindkraftverk inom vindkraftparken vid Orrberget.
x
x
x
Figur 3. Karta med stråkalternativ indelade i delsträckor.
13
#
#
#
Delsträcka 2c (kabel el luftledning)
Delsträcka 3a-3d (luftledning)
Delsträcka 4 (kabel)
Fördelningsstation
Orrberget turbin
Delsträcka 1a-1f (kabel)
H
!
#
2c
Delsträcka 2b (luftledning)
H
!
Delsträcka 2a & 2b (kabel)
3a
Mindre kopplingskiosk
3c
3b
Kopplingsstation
3d
$
1
#
$
1
#
#
"
)
#
#
$
1
#4
#
Teckenförklaring
¯
2a
2b
2b
"
)
1f
1d
1e
1c
1a
1b
H
!
0
1
2
Datum 2015.04.23
Km
4
Samrådsunderlag
4. Beskrivning av berörda intressen
4.1 Grundläggande förutsättningar
4.1.1 Landskapstyper
Landskapet har delats in i landskapstyper för att lättare kunna beskriva påverkan på
landskapet i projektområdet. Landskapstyperna är baserade på markanvändning, topografi och landskapets visuella struktur. Typerna som förekommer är: tätort, jordbrukslandskap, skogslandskap och sjörikt skogslandskap. Olika landskapstyper kan vara mer
eller mindre känsliga för nya element så som kraftledningar. Komplexa landskap med
många komponenter och rumsbildningar är ofta mer känsliga medan storskaliga landskap med få komponenter är mer tåliga. I skogslandskap blir en kraftledning ofta tydlig på nära håll eftersom en skogsgata måste röjas kring ledningen, medan den på håll
skyms av skogen. I kuperad terräng kan dock skogsgator och luftedningar blir synliga
från långt håll.
Tätorten utgörs av Borlänge stad och är belägen i projektområdets östra kant. Härvid
består tätorten främst av verksamhet- och industriområde av blandad karaktär. Området
är också starkt påverkat av infrastruktur i form av vägar, järnvägar och kraftledningar.
Odlingslandskapet är beläget sydväst om Borlänge och är svagt kuperat med högre berg
i fonden som kan fungera som orienteringspunkter. Landskapet och är mestadels öppet
och åkrarna/brukningsenheterna är stora vilket bidrar till känslan av vidd och kontrasten
till den slutna skogsmarken. Bebyggelsen är samlad i byar och längs vägarna. Norån och
Grängshammrån löper genom jordbrukslandskapet och bildar riktningar i landskapet.
Även de större vägarna fungerar som riktningar.
Skogslandskapet är kuperat och mestadel slutet. Vyer öppnar upp sig vid byar och i vägarnas riktning samt vid sjöar. Höjder i topografin kan fungera som orienteringspunkter
och utsiktspunkter. De större vägarna är de tydligaste riktningarna i landskapet.
I det sjörika skogslandskapet bryts skogmarken upp av sjöar och myrar som skapar utblickar och fungerar som orienteringspunkter. Våtmark förekommer också oftare i denna
landskapstyp. Terrängen är svagt kuperad och liksom i skogslandskapet är de större
vägarna de tydligaste riktningarna.
Figur 4, 5 och 6. Till vänster, exempel sjörika skogslanskapet, uppe till höger, exempel skogs14
landskapet med befintlig luftledning och nere till höger, exempel odlingslandskapet med
skogslandskapet i bakgrunden.
Figur 7. Orienteringskarta med landskapstyper inom projektområdet.
¯
15
# $
1
# ## #
4
#
# $
1
# #
#
3d
3c
3b
Skogslandskap
!
H
3a 2c
2b
Sjörikt skogslandskap
2a
0
2b
1
"
)
1f
Odlingsslandskap
1d
Tätort
2
1e
1c
1a
1b
!
H
4
Km
Kopplingsstation
Mindre kopplingskiosk
Fördelningsstation
"
)
$
1
!
H
Tätort
Skogslandskap
Sjörikt skogslandskap
Odlingslandskap
Landskapstyp
Delsträcka 4 (kabel)
Delsträcka 3a-3d (luftledning)
Delsträcka 2c (kabel el luftledning)
Delsträcka 2b (luftledning)
Delsträcka 2a & 2b (kabel)
Delsträcka 1a-1f (kabel)
Stamnät
Regionnät
Lokalnät
Orrberget vindkraftverk
#
Teckenförklaring
Orienteringskarta
Samrådsunderlag
4.1.2 Markanvändning och bebyggelse
Den befintliga transformatorstationen i Södra Backa, som är målpunkten i östlig riktning
för möjliga kraftledningsstråk, är belägen i ett område som heter Rågsåker, i utkanten
av den sydvästra delen av Borlänge stad. Denna del av Borlänge utgörs till stor del av
storskalig verksamhet inom industri och handel. I området väster om Borlänge stad domineras den närliggande landsbygden i sydvästlig riktning av jordbruk. Järnvägen löper i
sydvästlig riktning, igenom projektområdet, mot Ludvika. I anknytning till Borlänge stad,
finns även befintlig industriverksamhet.
Vidare västerut övergår markanvändningen till skogsbruk vilken dominerar området i
stort. Skogen består i denna del i huvudsak av blandbarrskog. I Borlänge har inte någon
fullständig omarrondering genomförts vilket innebär att många skogsskiften är små. De
skogliga områdena har tidigare innefattat flertalet områden med myrar men utav dessa
finns idag endast mindre myrområden som ligger spritt i området kvar. Terrängen är
kuperad med både mjukt böljande jordbruksmark och dramatiska skogsbeklädda bergstoppar. Projektområdet innehåller flera vattedrag som bland annat utgörs av Norån och
Hyttingsån. I det förhållandevis öppna jordbrukslandskapet finns en större sjö, Sellnässjön och vidare västerut, inom det skogliga delarna, finns tre större sjöar varav Hästveden är den största.
Mellan Borlänge stad och den planerade vindkraftsparken vid Orrberget finns flertalet
mindre byar varav Halvarsgårdarna, Tuna-Hästberg och Idkerberget är de största. I den
östra delen, i det öppna jordbrukslandskapet, finns flertalet gårdar och mindre samlad
bebyggelse där Spraxkya och Esalegårdarna är exempel. Inom projektområdet finns
ett antal nedlagda gruvor. Vid Tuna – Hästberg finns idag en nedlagd gruva som idag
används som besöksgruva med benämningen ”äventyrsgruva”.
4.1.3 Geotekniska förutsättningar
Projektområdets östra och mittersta del utgörs i huvudsak av jordarterna morän och
berg med tunt eller osammanhängande ytlager av morän. De östra delarna utgörs främst
av postglacial silt men sandig morän förekommer också i området. Längs med bland
annat Landsvägen, väg 646, som går förbi Idkerberget, finns ytor med isälvssediment
och torv. Söder om sjön Hästveden finns en storblockig yta. Invid Halvarsgårdarna finns
områden med kärrtorv. Punkter med berg i dagen finns inom området, bland annat längs
med väg 646, söder om Halvarsgårdarna och området mellan sjön Hästveden och Halvarsgårdarna. Se karta över jordarter på sid 13.
16
158,60
Bergsbob.
17
Östanbjörka
155
Saxen
510
Öster Saxen
Bergsbo
Brädberget
353,3
266,44
303
264,25
277
1
n
cke
bä
Saxhyttan
k
bäc
0
3
265
285,51
248,87
Skala 1:50 000
2
Storslätten
Gräsberg
245,87
Stormatsbyn
4
261,17
256
238
240,23
200,15
Lillmatsbyn
360,20
166
258,19
Siksjöberget
214,53
Konstgrind
227
Sångan
268,16
267,51
ken
Sångberget
Stenb
äc
254,69
251
Morberget
Rämshyttan
5 km
Kråksveden
245
Rämen
Rämsbyn
241,54
184,79
515
192
236,61
15°20'
280
208
287,87
274
355,4
211
191,8
Idkerberget
Idkerberget
272,31
St. Bråfall
Fallet
ån
Sv
ar
tån
215,56
Tuna Hästberg
Rämshyttebruk
239,50
322
Skisshyttan
238,6
261,63
Tuna-Hästberg
321
Spånsfäbodarna
515
Rämsbäcken
243
tt
Hy
276
291
255
258
n
510
208
Dr
ag
Svartå
.
Hyttings fäbodar
226
jöb
Ös
218,34
296
193,3
Siksjöberget
St. Bråfall
Fallet
215,56
223
215,5
Myggsjön
Gessberg
253
Murbo
226
194,33
142,1
192
211
191,8
.
ktb
Kne
Koppslahyttan
201,09
Mårtberget
220
181,93
Skaraborg
171,75
Trollsjöheden
Sågån
217
ärnsb.
Skommartj
Dyberget
Sör Sellnäs
Finngårdarna
163,30
Halvarsgårdarna
Grevbo
Tolsbo
Fagerbacken
Ängarna
149,68
Gunnarsbo
Alderbäcken
Sandvik
171,08
60°20'
181,1
6685
Nyby
n
Norbo
167
183,71
163,45
Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan
©Lantmäteriet
202,46
Norboå
Skenshyttenäs
169,1
Bommarsbo
Stora Ulvsjön
Elseholm
217
marså
n
Norbo Finnmark
Sandvik
181,1
Nybroberget
171,08
6700
6685
60°20'
6690
ke
äc
6695
db
Bre
Nybro
Gräng
sham
Hedgårdarna
Sörbro
Laggarboberget
6680
125
Sör Hesse
Abborrbodb
.
Gethällsklack
395,1
Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM.
Gradnät i brunt 181,1
anger latitud och longitud
i referenssystemet SWEREF99.
Ulvshyttan
Kolares
Lilla
Ulvsjön
201
Skenshyttan
200,36
Dammsjöbäcken
Solklinten
Norbo Finnmark
Hesseberget
Stora Tuna
Norr Hesse
Strandbro
Jakobsberg
Forsbacka
Halvarsgårdarna
215,08
207
176,51
151,97
169,1
Norr Sellnäs
Kvarnb
äcken
135,2
181,1
Gylltäkt
183,71
Frostbo
153,47
Täkt
147,74
Esaiegårdarna
Norbo
Västertuna kapell
Vallsta
202,46
Storsveden
Hemberget
Norbo
ån
Lerbäcken
172,05
Spraxkya
218,34
199
Sågberget
Lån
g
bro
sva
d
Gallsbo
Hinsbo
Bältarbo
Ulvshyttan
Bäck
Lilla Ulvsjön
184,0
Yttre Baggbo
Floda
cken
Grimbä
201,09
Mårtberget
410,2
220
Ulvberget
ån
or
N
Övre
Baggbo
Skaraborg
171,75
Trollsjöheden
sån
amm
Halld
Skyttänget
n
Nedre Malsjö
225,64
b.
15°10'
232,04
.
525
6685
ttå
xhy
Sa
es
Rik
274
233,83
Laxsjön
227,58
303
Övre Malsjö
Sp
ån
så
ke
n
urnb.
Smitt
Grangärdes Hästberg
419,5
lis
Ma
318
322,09
267,51
292,54
Svarthyttsveden
Konstgrind
371
494,80
268,16
410
236,61
To
mtb
äc
Kyrkberget
209,18
n
303
sb
järn
Rudt
251,12
Orrberget
Dra
gån
Gyllbergen
Gyllbergens naturreservat
Orrberget
Lindbergsbäcken
425
Sten
bäck
en
254,69
Morberget
Stensvedberget
Sångberget
n
316,33
281
Långmyran
Lillmatsbyn
Stockgropen
360,20
Brännbacken
Kråksveden
245
Rämen
Rämshyttan
251
289
Asplundsfäbodarna
199
15°20'
Skenshyttenäs
520
Stora Ulvsjön
en
60°20'
Figur 8. Karta över jordarter från SGU. Projektområdets utgörs i huvudsak av jordarterna morän och berg
sån
grop
284,17 Stock
Stormatsbyn
505
Rämsbyn
345
311
b.
å
rk
Ve
263,63
285,51
S Tansbodarna
Rosberget
Rämshyttebruk
n
Trysså
227
Sångan
296
Sågån
cken
6690
med tunt eller osammanhängande ytlager av morän samt postglacial silt.
356
248,87
Blånk
Backbodarna
Tryssjöbodarna
241,54
Tryssjöberget
493,0
15°10'
Myggsjön
yr
kelm
Nyc
6695
6700
258
261,63
n
Roså
238
Älgsjöbäcken
b.
Ka
tt
215,08
Norån
Tuna-Hästberg
n
ergså
n
Sobä
Sto
rån
Hytt
ing
sån
b.
cke
sbä
tjärn
Högb
an
Sv
Gr
im
bä
ck
en
525
.
yr
Flom
Flokå
ömm
rstr
Sto
520
Flokån
sb
ng
xä
O
.
n
Jordartskarta
FREDRIKSBERG
JÄRNA
VANSBRO
KOPPARBERG
LUDVIKA
BO
en meter redovisas i vissa fall. Även underliggande jordlager, t.ex. isälvssediment u
redovisas i vissa fall, men någon systematisk kartläggning av dessa har inte gjorts.
landformer, såsom moränbacklandskap, moränryggar och flygsanddyner redovisas.
indelas efter bildningsätt och kornstorlekssammansättning.
Jordartskartalager
1:25 000–1:50
000 visar information ur det SGU anger som databa
Underliggande
av isälvssediment
”Jordarter 1:25 000–1:100 000”. I denna produkt ingår jordartskartor framställda m
metoder och anpassade för olika presentationsskalor. Kortfattad information om k
Isälvseroderat
metod för det område
aktuella kartutsnittet och lämplig presentationsskala med hänsyn til
noggrannhet ges på sidan två av detta dokument. Observera att det som är lämplig
avvika från det valda kartutsnittets
Moränbacklandskap,
kullig moränskala.
För ytterligare information om jordarter, jordlagerföljder, jorddjup m.m. hänvisas
www.sgu.se eller SGUs kundtjänst.
Berg
Grotta
Jätteblock
Blocksänka
Vatten och strandlinjer
Stenbrott, gruva eller bergtäkt
Tunt eller osammanhängande ytlager av lera--silt
Tunt eller osammanhängande ytlager av torv
Vatten
Fyllning
Rösberg
Urberg
Berg
Älvsediment, grovsilt--finsand
Svämsediment, sand
Svämsediment, ler--silt
Svämsediment
Talus (rasmassor)
Gyttja
Kärrtorv
Mossetorv
Torv
Moränbacklandskap, kullig morän
Isälvseroderat område
Underliggande lager av isälvssediment
Tunt eller osammanhängande ytlager av morän
Tunt eller osammanhängande ytlager av isälvssediment
Tunt eller osammanhängande ytlager av postglacial sand--grus
Sandig morän
Morän
Storblockig
Isälvssediment,
sandyta
Isälvssediment
Blockrik till storblockig yta
Blockrik yta
Glacial grovsilt--finsand
Glacial silt
Berg grus
Svallsediment,
Drumlin eller liknande, bredd 30--125 m
Drumlin eller liknande, bredd <30 m
Drumlin eller liknande
Moränrygg, bredd 30--125 m
Moränrygg
Postglacial sand
Blockmark
Lera--silt
Postglacial silt
Övergiven fluvial fåra
Isälvsränna, bredd >50 m
Gyttjelera (eller lergyttja)
Isälvsränna,
Älvsediment,
sand bredd <50 m
Älvsediment,
grovsilt--finsand
Krön på isälvsavlagring
Isälvsavlagring
Fornstrand
Svämsediment, sand
Talus (rasmassor)
Svämsediment,
ler--silt
Svämsediment
Källa
Urberg
Talus (rasmassor)
Gyttja
Kärrtorv
Mossetorv
Torv
Tunt eller osammanhängande ytlager av morän
förekomsten
av block i markytan.ytlager
Ytliga jordlager
med en mäktighet som understig
Tunt
eller osammanhängande
av isälvssediment
Jordartskarta 1:25 000–1:50 000 visar jordarternas utbredning i eller nära markyta
Tunt eller osammanhängande ytlager av postglacial sand--grus
Tunt eller osammanhängande ytlager av lera--silt
Tunt eller osammanhängande ytlager av torv
Storblockig yta
Blockrik till storblockig yta
Blockrik yta
Vatten och strandlinjer
Stenbrott, gruva eller bergtäkt
Berg
Drumlin eller liknande, bredd 30--125 m
Drumlin eller liknande, bredd <30 m
Drumlin eller liknande
! !
! !
! !
Rättvik
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
! !
!
! !
!
!
!
!
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
! !
!
!
!
!
! !
!
! !
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
! !
!
!
4.2.1 Översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
4.2 Planeringsförutsättningar
!
!
!
! !
!
!
! !
!
!
! !
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
! !
! !
! !
! !
! !
!
! !
!
! !
!
!
!
! !
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Siljan
Samrådsunderlag
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Borlänge och Falun har en gemensam översiktsplan, ”Översiktsplan FalunBorlänge”,
antagen av kommunfullmäktige 2014-06-12 i Falun och 2014-06-17 i Borlänge. Markanvändingskartan pekar inte ut några större områden för bebyggelseutveckling inom det
aktuella projektområdet men två LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära läge)
finns utpekade på den västra sidan om sjön Gomen ( i anknytning till byn Spånsfäbodarna) och på den östra sidan om sjön Hästveden.
Bjursås
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
! !
! !
! !
! !
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
!
! !
! !
!
!
!
! !
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
! !
Rogsjön
Järnvägsbanan, ”Dalabanan” som löper mellan Mora och Uppsala via Borlänge, går preSågmyra
cis invid befintlig transformatorstation i den östra delen av projektområdet.
Dalabanan
planeras för förbättringar. Sträckan söder om Borlänge stad (Borlänge-Sala) planeras
Grycksbo
för rakare kurvor, kortare nydragningar av järnvägen och förlängning av mötesstationer.
Insjön
Planerade förbättringsåtgärder är dock
lokaliserade till områden utanför projektområdet
för kraftledningsstråken.
! !
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
! !
! !
!
! !
!
!
! !
! !
! !
!
!
!
! !
! !
!
En ny separerad gång- och cykelväg ska byggas mellan Romme och Halvarsgårdarna,
längs med Smedjebacksvägen. Exakt läge på gc-banan är inte fastställt.
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
! !
! !
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
! !
! !
! !
!
! !
! !
!
! !
!
! !
! !
!
! !
!
!
! !
!
! !
I FalunBorlänges översiktsplan poängteras att bibehållning och utveckling av befintligt
jord- och skogsbruk är av största vikt. Utpekat riksintresseområde för vindbruk finns
inom Falun kommun och ej inom Borlänge kommun som dock har ett lokalt intresseområde för vindbruk markerat i den nordvästra delen av kommunen, norr om Idkerberget.
Idag finns inga befintliga vindkraftverk i kommunen. I översiktsplanen beskrivs att medelstora eller storskaliga vindkraftsetableringar ska lokaliseras till de lokala intresseområdena för vindbruk och till riksintresseområdena.
!
!
!
!
!
!
Fa
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
! !
!
!
!
!
! !
!!
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
! !
!
!
!
! !
!
!
! !
!
! !
!
Norr Amsberg
!
!
!
!
! !
!
!
Ornäs
!
Översiktsplan FalunBorlänge
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
! !
!
!
! !
!
!
!
! !
!
!
!
! !
! !
! !
!
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Mark- och vattenanvändningskarta
!
!
Antagen av kommunfullmäktige i Falun 2014-06-12
och i Borlänge 2014-06-17
!
!!
!
!
Borlänge
!
!
Torsång
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
! !
! !
! !
!
!
! !
!
!
!
!
! !
Halvarsgårdarna
!
! !
! !
!
!
!
!
! !
! !
!
!
! !
! !
! !
!
! !
! !
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
! !
! !
!
!
Planerat arbetsplatsområde -10 år
! !
!
! !
!
!
!
!
!
! !
!
Naturreservat
!
!
!
!
Planerat bostadsområde 10-20 år
!
Planerat bostadsområde -10 år
Anläggning (arealkrävande, omgivningspåverkande)
!
Bebyggelse - tätorter och planlagda områden
! !
! !
! !
!
!
Idkerberget
!
Förändrad användning
! !
Pågående användning
!
Teckenförklaring
! !
!
!
en
!
! !
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
! !
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Naturreservat - blivande
!
! !
!
!
!!
! !
!
!
Jordbruk
!
!
!
Allmän väg - föreslaget riksintresse
!
Vägreservat
Rekreationsområde/jord- och skogsbruk
!
Rekreationsområde Runn
! !
! !
! !
!
Reservat för framtida järnväg
!
Planerat arbetsplatsområde 10-20 år
!
Kulturreservat
!
!
!
!
!
!
! !
Natura 2000-område
!
! !
Hofors
!
!
!
!
!
! !
!
! !
! !
!
! !
Vindbruk/skogsbruk
!
!
!
!
! !
Utvidgat strandskydd enligt kommunerna
Järnväg
!
!
! !
Bearbetningskoncession
!
!
!
LIS-område
!
!
!
Kulturreservat - blivande
Skogsbruk
! !
!
!
Skogsbruk/stort opåverkat område
!
!
!
!
!!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Allmän väg - väg av riksintresse
!
!
!
! !
! !
! !
! !
!
! !
! !
! !
! !
! !
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
! !
! !
18
!
!
!
! !
!
!
!
!
! !
!
Figur 9. Del av BorlängeFaluns mark- och vattenanvändningskarta.
!
! !
!
!
! !
! !
! !
! !
!
!
! !
!
!
!
!
! !
! !
!
!
! !
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
! !
!
!
! !
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!!
!
!
!
!
! !
! !
!
´
!
! !
! !
© Lantmäteriet Falu kommun Geodatasamverkan
och Mät & karta, Falu kommun
! !
Kraftledning
! !
! !
!
!
20 Kilometer
!
!
!
!
!
!
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
I Ludvika kommun finns inga bebyggelsesområden markerade i översiktsplanen, förutom
den aktuella vindkraftsparken vid Orrberget som är belägen inom utpekat område lämpligt för vindkraft i markanvändningskartan. Till översiksplanen finns ett tematiskt tillägg
gällande Vindkraft, laga kraft 2010-11-29. Detta tillägg togs fram efter att två fördjupade
översiktsplaner gällande vindkraft tagits fram varav en berör det aktuella området, Orrberget - Stensvedsberget. I rapporten redovisas befintliga vindkraftverk (totalt 3 i kommunen), vindkraftsområden för större anläggningar, skyddsområden för vindkraftverk,
område olämpligt för vindkraft, mindre lämpliga områden för vindkraft och områden
tänkbara för medelstora anläggningar. Orrberget – Stensvedsberget är definierat som
vindkraftsområden för större anläggningar.
En Fördjupad översiktsplan för vindkraftsparken togs fram 2008, ”Fördjupad översiktsplan för Orrberget – Stensvedberget”. Planområdet innefattar fyra bergstoppar, Orrberget, Lomtjärnsberget (nordvästra delen av Orrberget), Kopplaberget, och Stensvedberget (två lika höga toppar) som pendlar mellan 446 – 475 m ö h . Planen bedömer att
projektet kan medföra betydande miljöpåverkan varför en miljökonsekvensbeskrivning
även innefattas i planen.
4.2.2 Vattenskyddsområden, reningsverk och deponier
Invid Borlänge stads västra kant, söder om projektområdet finns ett vattenskyddområde,
”Frostbrunnsdalen”, med skyddsföreskrifter för de allmänna vattentäkterna. Detta område ligger dock ca 3 km från aktuella stråk i projektområdets östra kant. Speciella restriktioner och förbud gäller för mark- och vattenanvändning inom varje skyddsområde.
I Borlänge finns två avloppsreningsverk, Borlänge reningsverk och Idkerberget. Det vid
Idkerberget ligger i anknytning till projektområdet. Utöver dessa finns även ett mindre
reningsverk som ligger vid Alderbäcken.
Inom aktuella område finns inga kända deponier.
4.2.3 Detaljplaner
I den östra delen av projektområdet, i den västra delen av Borlänge stad, finns tre gällande detaljplaner som ligger inom aktuellt område. Detaljplanerna berör industriområden och området som kallas Rågsåker.
Detaljplan Gylle 2:76 mfl Fastigheter (Inom södra Backa industriområde), laga kraft 199909-29. Detaljplanen redovisar område för befintlig transformatorstation, område för
högspänningsledning, industri och järnvägstrafik.
Detaljplan för utvidgning av Södra Backa industriområde delplan 2 (berörande Rågåker
16:2 mfl), laga kraft 1991-11-28. Detaljplanen redovisar bland annat industri, järnvägstrafik, naturområde och utjämningsmagasin för dagvatten. En ny detaljplan, Ersättning av
detaljplaner för del av kv Traversen och Gatuområden mm inom Södra Backa och Rågsåkers industriområde, laga kraft 2009-10-27, ersätter delar av ovannämnd detaljplan (så
som namnet visar på).
19
Samrådsunderlag
4.3 Naturmiljö
Skyddsområden för naturmiljöer i området förekommer framförallt i skogsområdena. En
plats med många överlappande skydd är Gyllbergen som är beläget norr om vindkraftetableringen på Orrberget och alltså utanför stråken.
4.3.1 Natura 2000
Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden inom EU. I Sverige skyddas Natura
2000-områden i 7 kap. miljöbalken. Natura 2000-området Gyllbergen är som närmast
beläget ca 1 km från vindkraftetableringen på Orrberget och något längre från stråken.
Området är en bergsplatå med värdefulla naturtyper i form av gammal skog, ljunghedar,
myrar och mossar.
4.3.2 Naturreservat
Naturreservat är skyddade enligt miljöbalken och är områden med höga natur- och
friluftslivsvärden. Naturreservatet Smörtjärnarna ligger inom stråken ca 1 km norr om
fördelningsstationen vid Tuna-Hästberg och har gammal och värdefull tall- och granskog
som är en viktig miljö för många krävande arter som tjäder, tretåig hackspett, kattfotslav
mm. Naturreservatet Smäcken ligger i direkt anslutning till Borlänge och befinner sig
utanför stråken ca 1 km sydost från den befintliga transformatorstationen i Södra Backa.
Området har ett rikt fågelliv och innehåller förutom lövskog intressanta vattenmiljöer vid
källorna och Lustbäcken.
4.3.3 Riksintresse naturvård
Områden som omfattas av riksintressen för naturvård ska skyddas mot åtgärder som
påtagligt kan skada naturmiljön. Riksintresset regleras i 3 kap miljöbalken. Riksintresseområdena Gyllbergen, Högbergåravinerna, Murbo däljor och Grängshammarsån-Frostbrunnsdalen är belägna i närheten av stråken men överlappar dem inte.
Gyllbergen är som beskrivet under Natura 2000 en stor opåverkad bergsplatå med bland
annat ovanliga myrtyper. Högbergåravinerna är skogbeklädda raviner med sällsynta
växter. Murbo däljor representerar en är en typisk landskapstyp som har både geologiska
och rekreativa värden samt värde ur landskapsbildssynpunkt. Grängshammarsån-Frostbrunnsdalens hävdade marker har ett rikt växt- och djurliv samt geologiska och hydroliogiska värden. Området är också betydelsefullt för friluftslivet.
4.3.4 Skogliga biotopskyddsområden
Biotopskyddsområden kan utses i miljöer som har stor betydelse för växt- och djurarter.
Områdena skyddas enligt 7 kapitlet miljöbalken och det är skogsstyrelsen som ansvarar
för de biotopskyddsområden som finns i skogsmark. Ett antal skogliga biotopskyddsområden förekommer i närheten av stråken runt Idkerberget och Gyllbergen.
4.3.5 Naturvårdsavtal
Syftet med ett naturvårdsavtal är att bevara områden med höga naturvärden. Avtalet
är ett civilrättsligt avtal mellan markägare och Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen eller kommunen. Ett antal områden som omfattas av naturvårdsavtal förekommer i närheten av
stråken öster om Orrberget.
4.3.6 Nyckelbiotoper och Naturvärdesobjekt
Nyckelbiotoper är skogsområden som har stor betydelse för skogens flora och fauna
samt hyser eller kan förväntas hysa hotade och rödlistade arter. Naturvärdesobjekt är
områden som inte fyller kraven på att vara nyckelbiotoper men ändå är viktiga för den
biologiska mångfalden. Små nyckelbiotoper utgör generell hänsyn vid skogsbruksåtgärder och ska bevaras i enlighet med 30 § skogsvårdslagen. Ett flertal nyckelbiotoper och
naturvärdesobjekt förekommer i, eller i närheten av, stråken.
20
Figur 10. Karta Naturmiljö
¯
21
# $
1
# ## #
4
#
# $
1
# #
#
3d
3c
3b
!
H
3a 2c
2a
2b
0
2b
1
"
)
1f
1d
2
1e
1c
1a
1b
!
H
Km
4
Grantrakt
Talltrakt
Sumpskogar
Nyckelbiotoper Storskogsbruket
Nyckelbiotoper Skogsstyrelsen
Naturvardsavtal Skogsstyrelsen
Skogliga biotopskydd
Vattenskyddsområde
Våtmarksinventering
Områden av regionalt intresse
Naturreservat
Natura 2000 SCI
Riksintresse Friluftsliv, MB 3:6
Riksintresse Naturvård, MB 3:6
Myrskyddsplan
Delsträcka 4 (kabel)
Delsträcka 3a-3d (luftledning)
Delsträcka 2c (kabel el luftledning)
Delsträcka 2b (luftledning)
Delsträcka 2a & 2b (kabel)
Delsträcka 1a-1f (kabel)
Stamnät
Regionnät
Lokalnät
Mindre kopplingskiosk
Kopplingsstation
Fördelningsstation
!
H
"
)
$
1
Orrberget vindkraftverk
#
Teckenförklaring
Naturmiljö
Samrådsunderlag
4.3.7 Sumpskogar
Sumpskogar är ett samlingsnamn för skogsklädd våtmark. Naturtypen har stora variationer och erbjuder livsmiljöer för många växter och djur. Sumpskogar av olika typ förekommer i närhet av stråken.
4.3.8 Våtmarksinventering
Våtmarksinventering är en nationell inventering av våtmark. Två områden som omfattas
av våtmarksinventeringen förekommer i närheten av stråken.
4.3.9 Myrskyddsplan
Myrskyddsplanen är en del av arbetet med miljökvalitetsmålet ”Myllrande våtmarker” och
syftar till att ge ett representativt urval av landets allra mest värdefulla myrar ett långsiktigt skydd. Delar av området vid Gyllbergen omfattas av myrskyddsplanen, området
överlappar inte något av stråken.
4.3.10 Områden av regionalt intresse
I rapporten Borlänges natur - ett planeringsunderlag finns ett antal naturområden av
regionalt intresse utpekade. Områdena har hittats genom inventeringar men har inga
skydd i dagsläget. Områdena Långhagsfäbodarna och Högberget finns i närheten av de
föreslagna stråken. Långhagsfäbodarna är ett granskogsområde runt en tidigare fäbod.
Högberget är beläget mellan riksintresseområdena Gyllbergen och Högbergsåravinen
och består av barrskog på delvis kalkrik mark. Vägkanten längs med väg 646 från TunaHästberg och norrut till sjön Hästsveden är utsedd som artrik vägkant av Trafikverket.
Vägkanten består av en torr ängsmark med flera sällsynta växter och ligger inom stråken.
4.3.11 Värdetrakter
Värdetrakter är landskapsavsnitt med särskilt höga ekologiska bevarandevärden och en
högre täthet av värdekärnor för djur och växtliv. Värdetrakter för tallskog och granskog
finns i anslutning till Gyllbergen. En värdetrakt för granskog överlappar stråken.
4.4 Kulturmiljö
Kulturmiljön är de fysiska spår som människan lämnar genom historien. Kulturmiljöerna i
Borlänge och Ludvika kommuner är bland annat kopplade till gruvdrift som har varit en
viktig näring i regionen. Lämningar från jord- och skogsbruk är också vanliga.
4.4.1 Fornlämningar
Fornlämningar skyddas av kulturmiljölagen (1988:950) och får inte skadas. Ett flertal
fornlämningar finns inom stråken, både i anslutning till jordbruks- och skogsbruksmark
samt i byar.
4.4.2 Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet
Naturvårdsverket har i samarbete med länsstyrelserna Riksantikvarieämbetet tagit fram
en nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Ett område som omfattas av bevarandeplanen finns i projektområdet men överlappar inte stråken.
4.4.3 Ängs- och betesmarksinventering
Ängs och betesmarksinventeringen är en inventering av kultur- och naturvärden i ängsoch betesmarker. Materialet kan användas som underlag för utvärderingar och uppföljning miljöersättningar och andra åtgärder för natur- och kulturmiljö. Områden som
omfattas av ängs- och betesmarksinventeringen finns i projektområdet men överlappar
inte stråken.
22
Figur 11. Karta Kulturmiljö
¯
23
# $
1
# ## #4
#
# $
1
# #
#
3d
3c
3b
!
H
3a 2c
2a
2b
0
2b
1
"
)
1f
1d
2
1e
1c
1a
1b
!
H
4
Km
Kopplingsstation
Mindre kopplingskiosk
Fördelningsstation
"
)
$
1
!
H
Skog och Historia
!
Ängs- och betesmarksinventering
Nat. bevarandeplan odlingslandskapet
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
Skog och Historia
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
!
Delsträcka 4 (kabel)
Delsträcka 3a-3d (luftledning)
Delsträcka 2c (kabel el luftledning)
Delsträcka 2b (luftledning)
Delsträcka 2a & 2b (kabel)
Delsträcka 1a-1f (kabel)
Stamnät
Regionnät
Lokalnät
Orrberget vindkraftverk
#
Teckenförklaring
Kulturmiljö
Samrådsunderlag
4.4.4 Kommunalt kulturmiljöprogram
Borlänge kommun har ett kulturmiljöprogram från 2002. Område 53, 17 och 20 i kulturmiljöprogrammet berörs på av de föreslagna stråken för kraftledningen (vi inväntar mer
info från kommunen, vet ej om programmet är antaget).
4.4.5 Skog och historia
Projektet Skog och historia inventerade och registrerade forn- och kulturlämningar under
drygt tio år. De uppgifter som finns i Skog och historia-skikten är preliminära eftersom
de inte har genomgått en fullständig kvalitetsgranskning för överföring till fornminnesregistret. Inom projektområdet finns linjer och punkter som rör skog och historia, en del
av dessa är belägna inom stråken. Linjer finns framförallt i mitten av projektområdet, öst
och sydöst om Idkerberget. Dessa linjer utgörs i stort av historiska färdvägar. Linjerna
korsas av stråken i ett antal lägen. Punkter kan utgöras av röjningsrösen och kolningsanläggningar inom skogsområden och inom projektområdet finns ett antal av dessa punkter. Dessa punkter ligger framförallt vid Gullberget, söder om projektområdet och mellan
Tuna-Hästberg och Orrberget.
4.5 Friluftsliv
Borlänge och Ludvika kommun har ett aktivt friluftsliv tack vare stora skogsområden
som används för friluftsliv och rekreation under både sommar och vinter. I Borlänge finns
två stora naturområden med märkta leder. Det ena området sträcker sig från Tjärnaberget och västerut, det andra är Gyllbergsområdet, som till del ligger i Ludvika kommun.
Förbindelse mellan dessa områden finns genom en vinterled. Tjärnaberget och bergen
västerut korsas av skid- och vandringsleder. Många av de gamla fäbodställena kan nås
via dessa leder. Vid Hjulberget och Spånsfäbodarna, norr om sjön Gomen går bland annat vildmarksleden under vintertid och området används frekvent. Vid Hästbergsflatnan,
väst om Tuna-Hästberg, finns ett friluftsbad. Hästbergs gruvor, som idag används och
förvaltas som äventyrsgruva är ett populärt turistmål för bland annat dykare. Äventyrsgruvan kan komma att utveckla sin verksamhet i framtiden. Längs med Norrån brukar
man paddla kanot, ån har bitvis vackert betade kanter som är värdefulla.
Söder om projektområdet ligger Romme Alpin, en skidortsanläggning som är den 6:e
mest besökta anläggningen i Sverige.
4.5.1 Riksintresse friluftsliv
Norr om Spånsfäbodarna och väster om Idkerberget finns Rikintresse Friluftsliv, MB 3:6,
Gyllbergen. Området är ett stort höglänt och väglöst vildmarksområde med stora möjligheter till friluftsliv både sommar som vinter. Området är också Natura 2000-område och
naturreservat. Riksintresset ligger utanför stråken.
24
4.6 Infrastruktur
4.6.1 Väg och järnväg
Riksväg 50 mellan Borlänge och Ludvika korsar projektområdet i nord-sydlig riktning och är den mest trafikerade vägen i området. Flertalet allmänna vägar utgår från
Borlänge, Halvvardsgårdarna, Idkerberget och Tuna-Hästberg. Det finns också mindre
privata vägar kopplade till bebyggelse samt skogsvägar som framför allt nyttjas av
skogsbruket. Mellan Halvvarsgårdarna och Tuna-Hästberg, via Idkerberget går en större
landsväg, väg 646. Cykelbana finns på en viss sträcka mellan Romme och Halvvarsgårdarna. Ny separerad gång- och cykelväg planeras mellan Halvarsgårdarna och Grevbo,
exakt läge är ännu ej bestämt.
Bergslagsbanan från Gävle via Borlänge mot Ställdalen korsar stråkens i områdets nordöstra del. Järnvägen är mycket viktig för godstransporter men också för persontrafik.
Järnvägen är enkelspårig och av riksintresse. Dalabanan, som löper mellan Mora och
Uppsala via Borlänge, går precis invid befintlig transformatorstation i den östra delen av
projektområdet och korsas av stråken härvid.
Figur 12. Landsväg 646 mellan Tuna-Hästberg och Idkerberget.
Figur 13. Exempel på mindre väg i det öppna odlingslandskapet.
25
Samrådsunderlag
4.6.2 Transformatorstationer och kraftledningar
Intill Borlänge stad, vid Södra Backa, ligger en befintlig transformatorstation. I Halvarsgårdarna finns en kopplingsstation och i Tuna-Hästberg finns en transformatorstation.
Befintligt stamnät och regionnät korsar området i nord-sydlig riktning. Norr om Idkerberget korsar stam- och regionnätet väg 646 och viker sedan av söderut vid sjön Hästsveden. Ytterligare regionnätsledningar utgår från transformatorstationen vid Södra Backa i
fyra riktningar varav den sydliga delvis överlappar ett av stråken. Från fördelningsstationen i Tuna-Hästberg utgår en regionnätssledning som löper i sydvästlig riktning.
Lokalnätsledningar finns på ett flertal platser inom projektområdet.
4.6.3.Flygplats och flygfält
Sydöst om Borlänge ligger Dala Airport, Borlänges flygplats, ca 8 km från stråk som
föreslås som luftledning.
Figur 14. Transformatorstation i Södra Backa
26
4.7 Hälsa och säkerhet
Kring kraftledningar och transformatorstationer bildas elektromagnetiska fält vid generering, överföring och distribution av el. Vid luftburna ledningar skapas de elektriska
fälten av spänningsskillnaden mellan faslinor och marken. Faslinornas inbördes placering,
avstånd och höjd påverkar styrkan. Nergrävda kablar har i princip inget elektiskt fält då
det avskärmas genom en jordad ledare längs kabeln.
Magnetfält kan utgöra en hälsorisk för människor och djur. Man vet dock fortfarande
ganska lite om hur magnetfälten påverkar och i dagsläget har inga skadliga hälsorisker
kunnat fastställas. Det finns inga generella gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd framtagna av svenska myndigheter. Enligt Översiktsplan FalunBorlänge, antagen
2014, rekommenderar kommunen ett gränsvärde på 0,4 mikrotesla. Svenska kraftnät har
också som mål att vid planering av nya ledningar se till att magnetfälten normalt inte
överstiger 0,4 mikrotesla där människor vistas varaktigt.
27
Samrådsunderlag
4.8 Summering av berörda intressen inom stråkens delsträckor
Stråk 1A - Kabel
Längd
ca 1,7 km
Landskapstyper
Tätort och jordbrukslandskap
Markanvändning och bebyggelse
Industri- och verksamhetsområde i stråkets
norra del och jordbruksmark i den södra delen.
Ingen bostadsbebygelse förekommer inom
stråket. Korsar Lustbäcken och område med
våtmark.
Kommunala planer
Inom detaljplanelagt område, berör detaljplanerna: Gylle 2:76 mfl fastigheter, Rågåker 16:2
mfl fastigheter och kv traversen och gatuområden mm. Alla detaljplaner inom Södra Backa
och Rågsåkers industriområde.
Naturmiljö
Inga registrerade naturvärden finns inom stråket.
Kulturmiljö
Inga kända fornlämningar finns inom stråket.
Friluftsliv
Inga särskilda friluftslivsvärden berörs av stråket.
Infrastruktur
Korsar järnvägen strax utanför Borlänge tätort
samt Ludvikavägen länge söderut. Stråket sammanfaller med befintlig regionledning.
Stråk 1B - Kabel
28
Längd
ca 1,9 km
Landskapstyper
Tätort och jordbrukslandskap
Markanvändning och bebyggelse
Industri- och verksamhetsområde i stråkets
norra del och jordbruksmark i den södra delen.
Ett antal gårdar och bostadshus finns inom
stråket. Stråket korsar Lustbäcken.
Kommunala planer
Inom detaljplanelagt område, berör detaljplanerna: Gylle 2:76 mfl fastigheter, Rågåker 16:2
mfl fastigheter och kv traversen och gatuområden mm. Alla detaljplaner inom Södra Backa
och Rågsåkers industriområde.
Naturmiljö
Inga registrerade naturvärden finns inom stråket.
Kulturmiljö
Inga kända fornlämningar finns inom stråket
Friluftsliv
Inga särskilda friluftslivsvärden berörs av
stråket.
Infrastruktur
Korsar järnvägen i stråkets norra del och löper
längs med Ludvikavägen.
Stråk 1C - Kabel
Längd
ca 1,9 km
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Markanvändning och bebyggelse
Huvudsak jordbruksmark med inslag av skogsdungar. Bebyggele i Järpbo och Alderbäcken
finns inom stråket. Stråket korsar Norån.
Kommunala planer
Inga kommunala planer påverkas av stråket.
Naturmiljö
Inga registrerade naturvärden finns inom stråket.
Kulturmiljö
Ett antal fornlämningar förekommer inom stråket i anslutning till bland annat Alderbäcken.
Friluftsliv
Friluftsvärden vid Norån som bland annat används för kanotpaddling.
Infrastruktur
Stråket följer en befintlig väg och korsar regionnätsledning i dess norra del.
Delsträcka 1
¯
Teckenförklaring
!
H
#
Orrberget vindkraftverk
!
H
Fördelningsstation
"
)
$
1
Kopplingsstation
Mindre kopplingskiosk
Lokalnät
1a
Regionnät
1b
Stamnät
Delsträcka 1a-1f (kabel)
Delsträcka 2a & 2b (kabel)
Delsträcka 2b (luftledning)
Delsträcka 2c (kabel el luftledning)
Delsträcka 3a-3d (luftledning)
Delsträcka 4 (kabel)
1c
!
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
!
Skog och Historia
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
Skog och Historia
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
Riksintresse Kulturmiljövård, MB 3:6
Nat. bevarandeplan odlingslandskapet
Ängs- och betesmarksinventering
1d
Myrskyddsplan
Riksintresse Naturvård, MB 3:6
Riksintresse Friluftsliv, MB 3:6
Natura 2000 SCI
2a
Naturreservat
1e
Områden av regionalt intresse
Våtmarksinventering
Vattenskyddsområde
1f
Skogliga biotopskydd
Naturvardsavtal Skogsstyrelsen
"
)
Nyckelbiotoper Skogsstyrelsen
Nyckelbiotoper Storskogsbruket
Sumpskogar
2b
Figur 15. Delsträcka 1.
0
0,5
1
Km
2
Talltrakt
Grantrakt
29
Samrådsunderlag
Stråk 1D - Kabel
Längd
ca 2,7 km
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Markanvändning och bebyggelse
Jordbruksmark med inslag av skogsmark. Gårdar och bostadsbebyggelse vid Täkt och Nor
Sellnäs omfattas av stråket.
Kommunala planer
Inga kommunala planer påverkas av stråket.
Naturmiljö
Inga registrerade naturvärden finns inom stråket.
Kulturmiljö
Två kulturhistoriska lämningar finns inom stråket, en vid Täkt och en norr om Norr Sellnäs.
Friluftsliv
Inga särskilda friluftslivsvärden berörs av stråket.
Infrastruktur
Stråket löper längs med befintliga vägar.
Stråk 1E - Kabel
Längd
ca 4 km
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Markanvändning och bebyggelse
Jordbruksmark med inslag av skogsmark.
Gårdar och bostadsbebyggelse vid Gunnarsbo,
Grevbo coh Skinnarsveden finns inom stråket.
Kommunala planer
Planerad gång- och cykelväg längs med Smedjebacksvägen. Exakt läge ej fastställt.
Naturmiljö
Inga registrerade naturvärden finns inom stråket.
Kulturmiljö
Ett antal fornlämningar och kulturhistoriska
lämningar finns inom stråket i närhetn av Skinnarsveden.
Friluftsliv
Inga särskilda friluftslivsvärden berörs av stråket.
Infrastruktur
Stråket löper längs med befintliga vägar. Lokalnätsledningar finns i stråkets södra del. Stråket
slutar vid stationen vid Skinnarsveden.
Stråk 1F - Kabel
30
Längd
ca 0,8 km
Landskapstyper
Jordbrusklandskap
Markanvändning och bebyggelse
Jordbruksmark. Bebyggelse vid Norr Sellnäs
finns inom stråket.
Kommunala planer
Inga kommunala planer påverkas av stråket.
Naturmiljö
Inga registrerade naturvärden finns inom stråket.
Kulturmiljö
Inga kända fornlämningar finns inom stråket.
Friluftsliv
Inga särskilda friluftslivsvärden berörs av stråket.
Infrastruktur
Följer befitlig väg. Tangerar lokalnätsledning
i söder. Stråket slutar vid stationen vid Skinnarsveden.
Stråk 2a - Kabel
Längd
ca 18 km
Landskapstyper
Jordbrukslandskap, skogslandskap och sjörikt
skogslandskap
Markanvändning och bebyggelse
Jordbruksmark dominerar i stråkets norra del
och skogsbruk i den västra och södra delen. Bebyggelse i ett flertal orter omfattas av stråket.
Största orten är Idkerberget i stråkets södra del.
Stråket korsar Norån två gånger, Hyttingsån två
gånger samt en del andra mindre vattendrag.
Kommunala planer
Inga kommunala planer påverkas av stråket
Naturmiljö
Naturreservatet Smörtjärnarna överlappar stråket vid sjön Hästveden. Vägkanten vid naturreservatet och söderut mot Tuna Hästberg är
utpekat som ett område av regionalt intresse
på grund av sin artrikedom. Nyckelbiotoper
förekommer på tre platser inom stråket. Värdetrakt för gran - Gyllbergen överlappar stråket
norr om Idkerberget. Stråket tangerar riksintresse naturvård ”Högbergåravinerna” som
även delvis är en nyckelbiotop.
Kulturmiljö
Ett flertal fornlämningar och kulturhistoriska lämingar finns inom stråket i anslutning till bland
annat Idkerberget och Hyttings fäbodar.
Friluftsliv
Stråket löper parallellt med sjön ”Hästsveden”
som används till bland annat bad och friluftsliv.
Gyllbergen väster om stråket är ett viktigt friluftslivsområde med bland annat skidspår och
vandringsleder.
Infrastruktur
Stråket följer till största del befitlig vägar. Stråket korsar stam- och regionnätsledningar vid
Högberget. Lokalnätsledningar finns i stråkets
södra delar.
!
H
Delsträcka 2
¯
1d
Teckenförklaring
#
Orrberget vindkraftverk
!
H
Fördelningsstation
"
)
$
1
Kopplingsstation
1f
Mindre kopplingskiosk
Lokalnät
Regionnät
"
) 1e
Stamnät
Delsträcka 1a-1f (kabel)
Delsträcka 2a & 2b (kabel)
2b
2a
Delsträcka 2b (luftledning)
Delsträcka 2c (kabel el luftledning)
Delsträcka 3a-3d (luftledning)
Delsträcka 4 (kabel)
!
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
!
Skog och Historia
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
Skog och Historia
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
Riksintresse Kulturmiljövård, MB 3:6
Nat. bevarandeplan odlingslandskapet
Ängs- och betesmarksinventering
Myrskyddsplan
Riksintresse Naturvård, MB 3:6
2b
Riksintresse Friluftsliv, MB 3:6
Natura 2000 SCI
Naturreservat
Områden av regionalt intresse
Våtmarksinventering
Vattenskyddsområde
3c
3b
Skogliga biotopskydd
Naturvardsavtal Skogsstyrelsen
3a
Nyckelbiotoper Skogsstyrelsen
2c
!
H
Figur 16. Delsträcka 2.
Nyckelbiotoper Storskogsbruket
0
0,5
1
Km
2
Sumpskogar
Talltrakt
Grantrakt
31
Samrådsunderlag
Stråk 2b - Kabel och luftledning
Längd
13,7 km (2,9 km kabel och 10,8 km luftledning)
Landskapstyper
Jordbrukslandskap, skogslandskap och sjörikt
skogslandskap. Vid jordbrukslandskapets övergång till skogslandskap övergår kabelstråket till
luftledningsstråk. Skogslandskapet är kuperat
vilket gör att en luftledning kan bli synlig från
långt håll.
Markanvändning och bebyggelse
Mestadels skogsmark men jordbruksmark i
stråkets norra del. Stråket omfattar delar av
samhället Halvarsgårdarna. Bebyggelse vid
Hästvdens östra strand, Hopsvenden och Nedre
skommartjärn finns också inom stråket. Sjöarna
Nedre Skommartjärn, Ramptjärnen, Lisselsjön,
Nedre abborrtjärn och Hästveden ligger helt
eller delvis inom stråket. Ett antal midre vattendrag omfattas också av stråket.
Kommunala planer
Överlappar planerat LIS-område (Landsbydsutveckling i strandnära läge) vid Hästvedens östra
strand.
Naturmiljö
Eftersom delar av stråket löper i obruten
terräng kommer skogsmark att behöva tas i
anspråk vilket medför påverkan på naturmiljön.
Kulturmiljö
Ett antal fornlämningar och kulturhistoriska
lämningar finns inom stråket, till exempel flintgruvan vid Kalkberget. Stråket korsar också två
historiska färdvägar (skog och historia).
Friluftsliv
Sjöarna och skogslandskapet har potential till
friluftslivsvärden. Inga särsklida friluftslivsvärden berörs dock av stråket.
Infrastruktur
Stråket korsar stam- och regionnätsledningar
öster om Hästveden. Väg 50 korsas vid Smörberget och järnvägen som kabel vid Dyberget.
Vid Hästveden löper stråket i kvarvarande ledningsgata från en numera borttagen ledning.
Stråk 2c - Kabel eller luftledning
32
Längd
ca 1,2 km
Landskapstyper
Sjörikt skogslandskap
Markanvändning och bebyggelse
I huvudsak skogsmark. I söder överlappar stråket av en grustäkt. Bebyggelse i byn Knippan
och delar av Tuna-Hästberg finns inom stråket.
Kommunala planer
Inga kommunala planer påverkas av stråket.
Naturmiljö
Naturreservatet Smörtjärn samt en nyckelbiotop finns inom stråket. En artrik vägkant av
regionalt intresse finns vid naturreservatet och
söderut mot Tuna Hästberg.
Kulturmiljö
Områden av kulturhistoriskt intresse, t.ex. byn
Knippan finns inom stråket. Även fornlämningar
och andra kulturhistoriska lämningar förekommer.
Friluftsliv
Väster om stråket ligger Hästbergs gruvor,
Hästbergsflatnan och Gyllbergen som används
till rekreation och friluftsliv.
Infrastruktur
Stråket följer befintlig väg (vid kabelalternativ)
respektive befintlig ledningsgata (vid luftledningsalternativ) och slutar i station vid TunaHästberg.
Stråk 3a - Kabel och luftledning
Längd
ca 1,3 km
Landskapstyper
Sjörikt skogslandskap.
Markanvändning och bebyggelse
Skogsmark. Bostadsbebyggelse i Tuna-Hästberg finns inom stråket.
Kommunala planer
Inga kommunala planer påverkas av stråket.
Naturmiljö
Nyckebiotop och värdetrakt för gran förekommer inom stråket vid Hästbergs gruvor. Stråket
tangerar naturreservatet Smörtjärn.
Kulturmiljö
Stråket överlappar ett antal kulturhistoriska
lämningar, t.ex. gruvområdet Hästbergs gruvor.
Friluftsliv
Hästbergs gruvor är en målpunkt för friluftsliv
samt Hästbergsflatnan och Gyllbergen väster
om stråket.
Infrastruktur
Stråket börjar som kabel i station vid TunaHästberg och korsar vägen väster om grustäkten. Stråket följer sedan en befintlig väg
(kabelalternativ) eller befintlig lokalnätsledning
(lufledningsalternativ).
Delsträcka 3 & 4
¯
Teckenförklaring
#
Orrberget vindkraftverk
!
H
Fördelningsstation
"
)
Kopplingsstation
1
$
Mindre kopplingskiosk
Lokalnät
Regionnät
Stamnät
Delsträcka 1a-1f (kabel)
#
Delsträcka 2a & 2b (kabel)
1
$
Delsträcka 2b (luftledning)
#
Delsträcka 2c (kabel el luftledning)
#
#
#
#
Delsträcka 4 (kabel)
3d
#
#
Delsträcka 3a-3d (luftledning)
4
#
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
!
Skog och Historia
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
2a
$
1
#
!
Skog och Historia
3c
Fornlämning / kulturhistorisk lämning
Riksintresse Kulturmiljövård, MB 3:6
3b
Nat. bevarandeplan odlingslandskapet
2b
Ängs- och betesmarksinventering
Myrskyddsplan
Riksintresse Naturvård, MB 3:6
3a
Riksintresse Friluftsliv, MB 3:6
2c
Natura 2000 SCI
Naturreservat
!
H
Områden av regionalt intresse
Våtmarksinventering
Vattenskyddsområde
Skogliga biotopskydd
Naturvardsavtal Skogsstyrelsen
Nyckelbiotoper Skogsstyrelsen
Nyckelbiotoper Storskogsbruket
Sumpskogar
0
Figur 17. Delsträcka 3 och 4.
0,5
1
Km
2
Talltrakt
Grantrakt
33
Samrådsunderlag
Stråk 3b - Luftledning
Längd
ca 1,7 km
Landskapstyper
Sjörikt skogslandskap
Markanvändning och bebyggelse
Huvudsakligen skogsmark med inslag av våtmark. Ingen bebyggelse förekommer.
Kommunala planer
Inga kommunala planer påverkas av stråket.
Naturmiljö
Nyckelbiotop förekommer i stråkets norra del.
Övre nyckeltjärn och våtmarksområden finns
också inom stråket.
Kulturmiljö
Inga kända fornlämningar finns inom stråket.
Friluftsliv
Hästbergs gruvor, Hästbergsflatnan och Gyllbergen i anslutning till stråket är viktiga områden för friluftsliv.
Infrastruktur
Stråket följer en befintlig lokalnätsledning och
korsar en mindre väg.
Stråk 3c - Luftledning
34
Längd
ca 1,8 km
Landskapstyper
Sjörikt skogslandskap
Markanvändning och bebyggelse
Skogsmark med inslag av våtmark. Simes sjö
samt våtmarksområden förekommer inom stråket. Ingen bebyggelse förekommer.
Kommunala planer
Inga kommunala planer påverkas av stråket.
Naturmiljö
En luftledning i delvis obruten terräng skulle
innebära att skogsmark tas anspråk vilket medför påverkan på naturmiljön.
Kulturmiljö
En fornlämning förekommer i norra delen av
stråket.
Friluftsliv
Hästbergs gruvor, Hästbergsflatnan och Gyllbergen i anslutning till stråket är viktiga områden för friluftsliv.
Infrastruktur
Stråket följer delvis en befintlig väg.
Stråk 3d - Luftledning
Längd
ca 2,2 km
Landskapstyper
Skogslandskap och sjörikt skogslandskap.
Markanvändning och bebyggelse
Skogsmark med inslag av våtmark. Sjöarna
Laggartjärn och Övre svarttjärn omfattas av
stråket. Stråket korsar Storån. Ingen bebyggelse förekommer.
Kommunala planer
Tagnerar planerat LIS-område längs med sjön
Gomen och orten Spånsfäbodarna.
Naturmiljö
Område med naturvårdsavtal och en nyckelbiotop finns inom stråket vid Storån.
Kulturmiljö
Fornlämningar förekommer i östra delen av
stråket.
Friluftsliv
Stråket ligger i anslutning till Hästbergsflatnan
och Gyllbergen som är viktiga områden för
friluftsliv.
Infrastruktur
Två mindre befintliga vägar finns inom stråket.
Stråket korsar en lokalnätsledning. Stråket slutar i stationen vid Orrberget.
Stråk 4 - Kabel
Längd
ca 8 km
Landskapstyper
Skogslandskap
Markanvändning och bebyggelse
Skogsmark med inslag av våtmark i kuperad
terräng. Ingen bebyggelse förekommer.
Kommunala planer
Orrberget är utpekat som område lämpligt för
vindkraft i det tematiska tillägget för vindkraft
till Ludivka kommuns översiktsplan.
Naturmiljö
Nyckebiotoper samt värdetrakt för gran förekommer inom stråket.
Kulturmiljö
En fornlämning tangerar stråket vid Fäbodmyran.
Friluftsliv
Stråket ligger i anslutning till Gyllbergen som är
ett viktigt område för friluftsliv.
Infrastruktur
Stråket börjar i stationen vid Orrberget och
leder fram till respektive vindkraftverk. Stråket följer de vägar som kommer att byggas i
samband med anläggandet av vindkraftanläggningen.
35
Samrådsunderlag
5. Konsekvensbedömning
I detta avsnitt görs en gemensam övergripande konsekvensbedömning av de beskrivna
stråkalternativen för ledningen mellan Borlänge och Orrberget. I detta skede är konsekvensbedömningen övergripande eftersom varken sträckning eller tekniskt utförande är
fastställt. I den kommande miljökonsekvensbeskrivningen, som görs efter att en sträckning är fastställd, beskrivs kraftledningens miljöpåverkan mer i detalj. I arbetet med
omarbeta stråken i detta samrådsunderlag till en sträckning kommer en sammanvägning
av påverkan på landskap, natur-och kulturmiljö, friluftsliv, markanvändning och boendemiljöer tillsammans med byggbarhet och ekonomiska aspekter göras. Sammantaget ska
dessa avvägningar leda till ett optimalt genomförande och en så bra lokalisering som
möjligt för ledningen.
5.1 Landskap och markanvändning
Det aktuella projektområdet innefattar fyra landskapstyper: tätort, odlingslandskap,
skogslandskap och sjörikt skogslandskap. Där kraftledningsstråk är lokaliserat i skog
kommer en viss andel skog tas i anspråk, både under byggnation och i drift. Skogsgatan som röjs innebär ett ingrepp i markanvändning och landskapsbild. Det är främst
skogslandskapet och det sjörika skogslandskapet som påverkas av kraftledningsstråken
gällande landskapsbild och markanvändning eftersom luftledningsstråken uteslutande är
lokaliserade i dessa landskapstyper. Även kabelstråk påverkar skogslandskapet då detta
också kräver en trädfri gata längs med kabelns sträckning. I det sjörika skogslandskapet
är risken för påverkan på landskapsbilden högre eftersom trädfria gator och luftledningar riskerar att bli mer synliga vid sjöar som tillåter längre siktlinjer. Längs med sjön
Hästveden löper luftledningsstråket 2b strax söder om sjön. Föreslaget stråk är dock
lokaliserat i en gammal luftledningsgata och mellan stråket och sjön finns även en skogsrand som minskar den visuella påverkan vid sjön. Även i kuperad terräng är risken för
påverkan på landskapsbilden högre då trädfria gator kan bli synliga från långt håll.
För luftledning krävs en 6-8 meter bred trädfri gata. Under anläggning av kraftledning
krävs ett ca 8-10 meters brett arbetsområde, vilket innebär en tillfälligt bredare gata.
Arbetsområdet tillåts växa igen efter avslutad anläggning. För en markkabel påverkas en
yta med 4 meter. Det är en fördel om nya ledningar kan samlokaliseras med befintliga
kraftledningar, både i skogsmark och i jordbruksmark eftersom markintrång minimeras.
Gällande kabelstråk är det en fördel att samlokalisera med befintliga ledningar eftersom
detta underlättar för eventuell framtida exploatering i närliggande område. Vid anläggning i åkermark (odlingslandskapet) utgör kabel ingen påverkan på markanvändning och
landskapsbild under driftsskedet. I skogsmark undviker man genom samlokalisering att
röja för nya trädfria gator.
Man bör i den mån det är möjligt undvika att förlägga kraftledningsstråk i områden med
berg i dagen eftersom detta fördyrar anläggningskostnaderna och ger ett större ingrepp
i miljön genom sprängning.
Flertalet vattendrag korsas längs med framförallt stråk 2a, men även längs med stråk 2b
och 1c. Där korsning över vattendrag sker via bro bör kraftledningar samlokaliseras med
denna via stege där det är möjligt. I övriga fall planeras vattendrag att korsas med styrd
borrning eller alternativ metod för att minimera påverkan på vattendragen.
Markanvändning i anslutning till ledningarna och frågor som rör säkerhet kommer att
regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättas med berörda fastighetsägare. Om särskilda säkerhetsbestämmelser måsta iakttas, gällande till exempel uppförande av byggnader eller begränsningar i de verksamheter som får bedrivas i ledningarnas närhet, kommer detta av att anges i markupplåtelseavtal/ledningsrätterna.
36
5.2 Kommunala planer och infrastruktur
Stråken berör inga planerade utbyggnadsområden i översiktsplanerna för kommunerna
Borlänge och Ludvika. Gällande detaljplaner i anknytning till Rågsåkers industriområde
berörs men bedöms inte stå i konflikt med den planerade ledningen.
Stråken följer ofta befintliga vägar för att underlätta anläggning av kabel och för att
minska miljöpåverkan. Det är också en fördel att anlägga luftledning i närheten av befintliga vägar då det underlättar underhåll och eventuella reparationer av ledningen. På
flera ställen korsar stråken järnvägar (stråk 1a, 1b, 2a, 2b), kabeln kommer i dessa fall att
passera under järnvägen och inte påverka dess funktion.
Vad gäller flygplatsen i Borlänge kan kraftledningar störa luftfartens radiobaserade
system och navigationshjälpmedel. Vidare undersökning av detta görs i den kommande
samrådsprocessen.
5.3 Natur- och kulturmiljöer
Samtliga stråk berör natur- och kulturmiljövärden i någon form. En kabel påverkar kulturmiljön på en landskapsnivå i mindre uträckning i förhållande till luftledning eftersom den
inte ger någon visuell påverkan under driftsskedet. I förhållande till fornlämningar kan
påverkan dock bli större då kabeln innebär ett större ingrepp i marken. Större samlingar
med fornlämningspunkter och -ytor finns invid Tuna-Hästberg, Idkerberget, Halvardsgårdarna och de mindre byarna i det öppna jordbrukslanskapet. I jordbrukslandskapet
finns flertalet mindre byar längs med vägar som stråken följer. Emellanåt är det ont om
platsutrymme mellan bostäder och väg och planering av sträckningar i detta läge bör
ske med försiktighet för att inte påverka kulturmiljön negativt i dessa byar.
Norr om Tuna-Hästberg, invid landsvägen mot Idkerberget ligger naturreservatet Smörtjärnarna med värdefull tall- och granskog. Naturreservatets östra kant, som innefattar
delar av vägutrymmet, berörs av stråk 2a. Påverkan bedöms dock som liten eftersom en
kabel föreslås anläggas precis intill vägen och att naturreservatet här redan idag är påverkat av landsvägen. I samma område finns även en värdetrakt för gran som framförallt
påverkas av stråk 3a i söder och 2a norr om Idkerberget. Norr om Idkerberget, på väster
sida om landsvägen finns även ett område med riksintresse Naturvård. Området ligger
dock utanför stråk 2a och bedöms inte påverkas negativt.
Figur 18. Naturresarvatet Smörtjärnan vid landsväg 646, riktning mot Idkerberget.
37
Samrådsunderlag
Områden med nyckelbiotoper finns vid och norr om Tuna-Hästberg. Dessa påverkas
främst av stråk 3a, 3b och 3c. Två områden med nyckelbiotoper finns även i anknytning
till Hyttingsån vilka påverkas av stråk 2a.
Naturresarvatet Smäckan, beläget i direkt anslutning till Borlänge, är beläget ca 1 km från
befintlig transformatorstation och bedöms inte påverkas av stråken som ligger (1a, 1b
och 1 c).
5.4 Hälsa och säkerhet
Bostadsbebyggelse förekommer i stråken vilket innebär att påverkan från elektromagnetisk strålning inte kan uteslutas. I de områden med mest bebyggelse är markkabel dock
föreslaget vilket innebär ett mycket begränsat magnetfält. I de stråk luftledning föreslås
finns mycket få bostadshus vilket ger förutsättningar för en låg påverkan. Bedömningen
är att de valda stråken och de tekniska lösningarna (kabel/hängkabel) gör att man med
god marginal klarar rekommenderade gränsvärden som finns för magnetfält. I den kommande miljökonsekvensbeskrivningen kommer, vid behov, magnetsfältsberäkningar att
redovisas och påverkan kan beskrivas mer i detalj.
6. Tidplan och fortsatt arbete
Efter genomförande av samråd kring stråken kommer en utvärdering av stråken ske varefter ett förslag till sträckning utarbetas inom valt stråk. Efter genomfört samråd kring
den föreslagna sträckningen utarbetas en slutlig sträckning för vilken koncession söks.
Koncessionsansökan planeras ske hösten 2015.
38
7. Referenser
Skriftliga källor
Falun och Borlänge kommun, 2014, Översiktsplan FalunBorlänge
Borlänge kommun, 2013, Borlänge natur - ett planeringsunderlag
Borlänge kommun, 2002, Förslag till kulturmiljöprogram
Ludvika kommun, 2013, ÖP Ludvika 2030
Ludvika kommun, 2010, Vindkraft temastiskt tillägg till Översiktsplanen
Ludvika kommun, 2008, Fördjupad översiktsplan för Orrberget - Stensvedsberget
OX2, 2011, Ansökan om tillstånd för vindkraftanläggning på Orrberget/Stensvedsberget
Ludvika kommun
Kartor och geografiskt material
Länsstyrelernas GIS-tjänst.
GIS-underlag från Borlänge kommun
39