1. No category

HANDBOK
FÖR FRI- OCH RÄTTIGHETER
INNEHÅLL
En bok om din rätt
4
Dina fri- och rättigheter
6
Dina olika alternativ
8
Justitiekanslern
Justitieombudsmannen
Datainspektionen
Diskrimineringsombudsmannen
Domstolar
9
9
10
10
11
Lathund för skadeståndsansökan
16
Lathund för stämningsansökan
18
Lathund för överklagande
20
Tre vittnesmål – ­fall från verkligheten
22
Utdrag ur rättighetsstadgorna
25
Utdrag ur regeringsformen
Utdrag ur Europakonventionen
Utdrag ur EU-stadgan
26
37
44
Centrum för rättvisa, 2015
www.centrumforrattvisa.se
EN BOK OM DIN RÄTT
Sverige är i grunden en demokratisk rättsstat. Likafullt begår
staten, kommuner och myndigheter alltför ofta övertramp mot
enskilda människor. Det handlar bland annat om att många­
fastnar i orimligt långa väntetider i rättsväsendet. Andra
exempel är att det allmänna bidrar till att det görs kommers
på männ­iskors privatliv och känsliga personuppgifter samt
att människor riskerar att bli bortsorterade från högskolan
eller arbetslivet på grund av att de har ”fel” kön eller etnisk
bakgrund.
I vanlig lag och grundlag, i Europakonventionen och i EUrätten finns ett starkt skydd för individens fri- och ­rättigheter –
i teorin. Men detta skydd fungerar tyvärr inte alltid i praktiken. Detta beror bland annat på att många männ­iskor inte
känner till innebörden av sina fri- och rättigheter eller hur
man kan hävda dem. Risken att drabbas av höga kostnader gör
också att många människor avskräcks från att driva sina fall i
domstol.
Genom denna handbok vill vi på Centrum för rättvisa bidra
till att människor i vårt land får bättre kunskap om hur det
grundläggande, juridiska fri- och rättighetsskyddet ser ut, och
om hur den som drabbats kan gå till väga för att få en rättslig
prövning. Vi beskriver också hur man kan agera för att inte
riskera att drabbas av omfattande rättegångskostnadsrisker.
3
Centrum för rättvisa bildades år 2002 som en ideell och
oberoende aktör med uppdrag att värna enskildas fri- och
rättigheter. Vi utgår från en tydlig värdering: Respekten för
individuella fri- och rättigheter är kärnan i en demokratisk
rättsstat och ett anständigt samhälle.
Vi står upp för individen genom att driva viktiga princip­
fall i domstol och att delta i debatten. Vi agerar oberoende
av partier och intresseorganisationer. Vi tar inte betalt av de
människor som vi hjälper. Vår verksamhet finansieras helt
­genom gåvor och bidrag från enskilda.
Sedan starten 2002 har Centrum för rättvisa engagerat­
sig som ombud i fall som rört rätt till likabehandling (ickediskriminering), föreningsfrihet, äganderätt, närings-/yrkesfrihet, rättssäkerhet och personlig integritet. Flera mål har nått
Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och Europadomstolen. Våra klienter har vunnit i 90 procent av fallen.
Vi är stolta över att närmare 3 000 människor så här långt
har omfattats av Centrum för rättvisas insatser. Men vi vet
också att vi inte kan hjälpa alla som drabbas. Vår förhopp­
ning med denna handbok är att fler enskilda människor som
drabbas inte bara ska få rätt i teorin, utan även
i praktiken.
Clarence Crafoord
VD, Centrum för rättvisa
4
DINA FRI- OCH RÄTTIGHETER
Respekten för individuella fri- och rättigheter är kärnan i
ett demokratiskt samhälle. En förutsättning för att fri- och
rättigheterna ska respekteras är att människorna i en stat har
vetskap om vilka fri- och rättigheter de har. Vi har därför
samlat några av de fri- och rättigheter som alla i Sverige har i
den här boken.
Vi har valt att fokusera på sex olika rättighetsområden som
skyddas av den svenska rättsordningen genom att samman­
ställa utdrag från den svenska grundlagen regeringsformen
(RF), Europa­konventionen (EKMR) och Europeiska unionens
stadga om de grundläggande rättigheterna (EU-stadgan).
Samlingen ska inte uppfattas som att vara uttömm­ande
på något sätt.
LIKABEHANDLING
Ingen ska behöva bli bortsorterad från högskolan eller arbetslivet
­på grund av kön eller etnisk bakgrund.
Var hittar jag lagarna: 2 kap. 12 och 13 §§ RF, artikel 14 EKMR,
artikel 21 EU-stadgan
FÖRENINGSFRIHET
Ingen ska stoppas från att gå med i fack- eller arbetsgivarorganisa­
tioner – men ingen ska heller tvingas att gå med i eller stödja
sådana föreningar mot sin vilja.
Var hittar jag lagarna: 2 kap. 1 och 2 §§ RF, artikel 11 EKMR,
artikel 12 EU-stadgan
5
ÄGANDERÄTT
Ingen ska behöva gå från hus och hem för att stat och kommun vill gynna
privata företag.
Var hittar jag lagarna: 2 kap. 15 § RF, artikel 1 tilläggsprotokoll 1 till EKMR,
artikel 17 EU-stadgan
YRKES- OCH NÄRINGSFRIHET
Ingen ska stoppas från att utöva ett yrke eller driva företag på grund av
­regleringar eller myndighetsbeslut som inte har klart stöd i lag.
Var hittar jag lagarna: 2 kap. 17 § RF, artikel 15 och 16 EU-stadgan
RÄTTSSÄKERHET
Ingen ska behöva vänta i åratal på att få sitt fall prövat av domstolar
eller andra rättsvårdande myndigheter.
Var hittar jag lagarna: 2 kap. 11 § RF, artikel 6 och 13 EKMR, artikel 41
och 47 EU-stadgan­
PERSONLIG INTEGRITET
Ingen ska behöva acceptera onödiga intrång i den personliga integriteten. Särskilt stötande är när myndigheter,
landsting och kommuner säljer ut känsliga personuppgifter till kommersiella aktörer.
Var hittar jag lagarna: 2 kap. 6 § RF, artikel 8 EKMR,
artikel 7 och 8 EU-stadgan
6
DINA OLIKA
ALTERNATIV
Om du anser att dina fri- och
rättigheter har kränkts blir nästa
fråga hur du kan hävda dina rättig­
heter. Här följer de viktigaste
process­vägarna. Det är alltid bra
att börja med att fråga sig vad
man vill åstadkomma: en ändring
av ett beslut, att kritik riktas mot
en myndighet, eller önskar man få
upprättelse i form av skadestånd?
7
JUSTITIEKANSLERN
KOSTNADSFRITT
KOSTNADSRISK
Justitiekanslern (JK) är regeringens högsta ombudsman.
Bland dess huvudsakliga uppgifter ingår att utöva tillsyn
över myndigheter och att reglera skadeståndskrav från
enskilda mot staten. JK kan inte ändra ett beslut från en
myndighet utan endast rikta kritik till myndigheten så
att den ändrar sig för framtiden. Om du har begärt det
kanske du också kan få skadestånd.
Exempel: JK kan döma ut skadestånd på grund av långa
väntetider i domstolarna.
JUSTITIEOMBUDSMANNEN
KOSTNADSFRITT
KOSTNADSRISK
Justitieombudsmannen (JO) är riksdagens högsta
ombudsman och utövar, likt JK, tillsyn över Sveriges
myndigheter. Till skillnad från JK kan JO inte utge
skadestånd utan endast rikta kritik mot myndig­
heter. Kritiken innebär ofta att myndigheten ändrar
sitt beteende för framtiden.
Exempel: JO har riktat kritik mot landsting för
­TV-inspelningar som har ägt rum på sjukhus.
8
DATAINSPEKTIONEN
KOSTNADSFRITT
KOSTNADSRISK
Datainspektionen (DI) är den myndighet som ska se till ­att skyddet
för enskildas personliga integritet upprätthålls. DI kan inte utge
skadestånd utan endast rikta kritik mot någon som har behand­
lat personuppgifter i strid med lagen. Du kan dock ha rätt till
ersättning av det företag eller den myndighet som behandlat dina
personuppgifter på ett integritetskränkande och otillåtet sätt.
Exempel: DI har riktat kritik mot landsting för att ha läckt konfidentiell
information om patienters vårdbesök när de betalat patientavgiften med
kontokort.
DISKRIMINERINGSOMBUDSMANNEN
KOSTNADSFRITT
KOSTNADSRISK
Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en myndighet som
arbetar för att främja lika rättigheter och att motverka diskrimi­
nering. Om du anser att du har blivit missgynnad på grund av till
exempel kön eller etnisk bakgrund kan du vända dig till DO med
en anmälan. DO kan till kontakta den som anmälts för att utreda
om denne brutit mot diskrimineringslagen eller driva fallet vidare
till domstol för den enskildes räkning.
Exempel: En man fick med DO:s hjälp skadestånd på grund av att han
nekats att söka ett visst forskningsmedel för att han hade ”fel” kön.
9
DOMSTOLAR
I Sverige finns både allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar. Båda domstolstyperna hanterar fri- och
rättighetsfrågor, men inom olika områden. Vilken av domstolstyperna du bör vända dig till beror på vad det rör sig om.
En tumregel när det gäller vilken domstol som ska pröva
en fri- och rättighetskränkning är att se till vilket resultat du
vill åstadkomma. Exempelvis, vill du att ett beslut från en
myndighet eller kommun ska ändras så ska du vända dig till
en förvaltningsdomstol. Vill du i stället ha skadestånd för en
fri- och rättighets­kränkning ska du vända dig till JK eller en
allmän ­­domstol.
VAD VILL DU?
SKADESTÅND:
Justitiekanslern eller allmänna domstolar
ÄNDRAT BESLUT:
Förvaltningsdomstolar
SISTA UTVÄG:
Europadomstolen
10
Allmänna domstolar
STEG 1
KOSTNADSFRITT
KOSTNADSRISK
TINGSRÄTT är första instans av
de allmänna domstolarna. Det finns
48 tingsrätter runt om i Sverige.
Vilken tingsrätt som ditt mål ska tas upp i beror bland annat på om det rör
sig om en tvist eller ett brott. Du kan söka efter vilken tingsrätt du hör till på
www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Domstolarna/Tingsratt/.
STEG 2
KOSTNADSFRITT
KOSTNADSRISK
IBLAND KRÄVS
PRÖVNINGSTILLSTÅND
HOVRÄTT Det finns sex hovrätter i Sverige. Till hovrätterna överklagar
man avgöranden från tingsrätterna. Hovrätterna finns i Göteborg, Jönköping,
Malmö, Sundsvall, Umeå och Stockholm. I avgörandet från tingsrätten står
det vilken hovrätt du ska överklaga till.
11
STEG 3
KOSTNADSFRITT
KOSTNADSRISK
SOM REGEL KRÄVS PRÖVNINGSTILLSTÅND
HÖGSTA DOMSTOLEN är den högsta instansen bland
de allmänna domstolarna. Till HD kan man överklaga avgöranden
från hovrätterna. Högsta domstolen ligger i Stockholm.
Prövningstillstånd är ett tillstånd som en domstol först måste ge för
att ett mål eller domstolsärende ska kunna tas upp och prövas av
domstolen. Alla överklaganden tas alltså inte upp av domstolen.
Kostnadsrisken består av att man kan behöva stå för ansöknings­
avgiften till tingsrätten och kostnader för eget och motpartens ombud. Huvudregeln är att den som förlorar i allmänna domstolar ska
stå för motpartens kostnader. Ibland kan du ha täckning för detta i
din hemförsäkring. Fråga ditt försäkringsbolag om du har rättsskydd
och vilka belopp din försäkring täcker.
12
Förvaltningsdomstolar
STEG 1
KOSTNADSFRITT
KOSTNADSRISK
MYNDIGHET Om du vill överklaga ett
beslut från en myndighet ska det oftast
skickas in till den myndighet som fattade
beslutet för att den, innan det skickas till
förvaltningsrätten, själv ska få en möjlighet
att rätta beslutet, en s.k. omprövning.
STEG 2
KOSTNADSFRITT
KOSTNADSRISK
FÖRVALTNINGSRÄTT är första instans i den förvaltningsrättsliga
processen. Där hamnar ditt ärende när du överklagat ett beslut som fattats
av en kommun eller en myndighet. Det finns 12 förvaltningsrätter runt om i
Sverige. I beslutet från myndigheten står ­det vilken förvaltningsrätt du ska
överklaga till.
STEG 3
KOSTNADSFRITT
KOSTNADSRISK
IBLAND KRÄVS
PRÖVNINGSTILLSTÅND
KAMMARRÄTT Till kammarrätterna överklagar man beslut från förvaltningsrätterna. Kammarrätterna finns i Göteborg, Jönköping, Sund­svall och
Stockholm. I avgörandet från förvaltningsrätten står det vilken av kammar­
rätterna du ska överklaga till.
13
STEG 4
KOSTNADSFRITT
KOSTNADSRISK
SOM REGEL KRÄVS
PRÖVNINGSTILLSTÅND
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN är den högsta instansen
bland förvaltningsdomstolarna. Till HFD kan man överklaga avgöranden från
kammarrätterna. Högsta förvaltningsdomstolen ligger i Stockholm.
Sista utvägen
EUROPADOMSTOLEN
Som en sista utväg finns
möjligheten att klaga till
Europadomstolen. Villkoren
för klagomål finns att finna på
www.echr.coe.int.
Europadomstolen ligger i Strasbourg. Förväxla ej med EU-domstolen ­
i Luxemburg som prövar fall när staten brutit mot EU-rätten.
14
LATHUND FÖR SKADESTÅNDSANSÖKAN
Här finner du exempel på hur du kan lägga upp din skadestånds­
ansökan till Justitiekanslern angående långsam handläggning.
Skadeståndsansökan p.g.a. långsam handläggning
Personuppgifter:
1. Namn:
2. Person-/organisationsnummer:
3. Adress:
Uppgifter om ditt fall:
4. Målnummer och instans:
5. Vad målet gäller:
6. Hur lång har handläggningstiden varit:
7. Om den oskäligt långa handläggningstiden:
8. Begärt belopp:
Underskrift
Ort och datum
Begäran skickas per post eller e-post till:
Justitiekanslern
Box 2308, 103 17 Stockholm
[email protected]
15
Namnförtydligande
1. NAMN På denna rad uppger du ditt fullständiga namn. Om målet gäller
ditt företag uppger du företagets namn.
2. PERSON-/ORGANISATIONSNUMMER Personnummer om målet gäller en
privatperson och organisationsnummer om det gäller ett företag.
3. ADRESS Uppge fullständiga adressuppgifter.
4. MÅLNUMMER OCH INSTANS Målnummer finns angivet på beslut och
korrespondens från domstolen. Tänk på att ditt mål får ett nytt målnummer
i varje instans.
5. VAD MÅLET GÄLLER Sakfrågan finns i regel angivet på beslut och korrespondens. Ange här helt kort vad saken gäller i någon mening, t.ex. rätt till
pension eller ansökan om tillstånd för att driva verksamhet.
6. HUR LÅNG HAR HANDLÄGGNINGSTIDEN VARIT Ange den totala handläggningstiden från början till slut. Om målet fortfarande pågår anger du det.
7. OM DEN OSKÄLIGT LÅNGA HANDLÄGGNINGSTIDEN Vid bedömningen om en
handläggningstid har varit oskälig vägs olika faktorer in. Tumregeln är att en
instans inte ska behöva ta mer än 1 år. Hela instanskedjan borde inte ta mer
än 3 år. Det godkänns sällan att en rättsprocess tagit mer än 5 år och nästan
aldrig att en process tagit mer än 8 år. Du bör framhålla om det gått lång tid
utan att domstolen har agerat. Ange också om ditt ärende har varit särskilt
brådskande. Det kan t.ex. vara att din möjlighet att utöva näringsverksamhet
har varit beroende av utgången i målet. Vid bedömningen vägs också in om
målet har varit så komplicerat att det krävts mer tid än normalt. Detsamma
gäller om du själv på något vis har fördröjt handläggningen.
8. BEGÄRT BELOPP Man kan få ersättning för det som kallas ideell skada.
Med ideell skada menas den oro, frustration och det lidande som den långa
vänte­tiden har orsakat. Ersättningen kan uppskattas till ungefär 10 000
kronor per år av väntan som domstolarna kan lastas för. Ersättningen borde
som regel ligga över 10 000 kronor. Man kan också få ersättning för den
ekonomiska skadan som den långa väntetiden har orsakat. Det kan röra sig
om t.ex. ute­bliven vinst eller förlorad arbetsinkomst.
16
LATHUND FÖR STÄMNINGSANSÖKAN
Här finner du exempel på hur du kan lägga upp din stämnings­
ansökan.
Stämningsansökan
Dina personuppgifter:
1. Namn:
2. Person-/organisationsnummer:
3. Adress:
4. Telefonnummer:
Personuppgifter för svaranden (den som kravet riktas mot, d.v.s. motpart):
5. Namn:
6. Person-/organisationsnummer:
7. Adress:
8. Telefonnummer:
Uppgifter om ditt fall:
9. Vad du vill uppnå med din stämningsansökan (yrkande):
10. Bakgrunden till yrkandet:
11. Bevis
Underskrift
Ort och datum
17
Namnförtydligande
1. NAMN På denna rad uppger du ditt fullständiga namn. Om målet gäller
ditt företag uppger du företagets namn.
2. PERSON-/ORGANISATIONSNUMMER Personnummer om målet gäller en
privatperson och organisationsnummer om det gäller ett företag.
3. ADRESS Uppge fullständiga adressuppgifter.
4. TELEFONNUMMER Kontaktuppgifter där domstolen kan nå dig.
9. VAD DU VILL UPPNÅ MED DIN STÄMNINGSANSÖKAN (YRKANDE) Ange hur
du vill att tingsrätten ska döma (t.ex. döma ut ett visst skadeståndsbelopp).
Ange också om du vill att din motpart ska betala dina rättegångskostnader.
10. BAKGRUND TILL YRKANDET Ange de omständigheter som ligger till grund
för tvisten.
11. BEVISNING Ange de bevis (t.ex. vittnen eller skriftliga bevis) du vill lägga
fram vid rättegången och vad varje bevis avser att styrka.
STÄMNINGSANSÖKAN SKA UNDERTECKNAS OCH SKICKAS PER POST TILL TINGSRÄTTEN. ALLA HANDLINGAR BÖR SKICKAS I TVÅ EXEMPLAR TILL TINGSRÄTTEN.
18
LATHUND FÖR ÖVERKLAGANDE
Här finner du exempel på hur du kan lägga upp ett överklagande av
ett beslut eller en dom.
Överklagande
Personuppgifter:
1. Namn:
2. Person-/organisationsnummer:
3. Adress:
4. Telefonnummer och/eller e-postadress:
Uppgifter om ditt fall:
5. Överklagat beslut eller dom:
6. Vad målet gäller:
7. Vilken ändring du vill ha (yrkande):
8. Varför du vill att beslutet eller domen ska ändras:
9. Bevisning:
19
1. NAMN På denna rad uppger du ditt fullständiga namn. Om målet gäller
ditt företag uppger du företagets namn.
2. PERSON-/ORGANISATIONSNUMMER Personnummer om målet gäller en
privatperson och organisationsnummer om det gäller ett företag.
3. ADRESS Uppge fullständiga adressuppgifter.
4. TELEFONNUMMER OCH/ELLER E-POSTADRESS Kontaktuppgifter där domstolen kan nå dig.
5. ÖVERKLAGAT BESLUT ELLER DOM Ange vilken instans (myndighet eller
domstol) som har fattat beslutet eller domen, beslutets eller domens
diarienummer alternativt målnummer samt vilket datum beslutet eller
domen fattades.
6. VAD MÅLET GÄLLER Sakfrågan finns i regel angivet på beslutet eller domen.
Ange här helt kort vad saken gäller i någon mening, t.ex. skattetillägg eller
sjuk­penning.
7. VILKEN ÄNDRING DU VILL HA (YRKANDE) Ange vad du vill uppnå med ditt
överklagande, dvs. hur du vill att domstolen ska ändra beslutet eller domen.
8. VARFÖR VILL DU ATT BESLUTET ELLER DOMEN SKA ÄNDRAS Motivera varför du
anser att beslutet eller domen ska ändras.
9. BEVISNING Lämna in handlingar (t.ex. intyg) och annat som du anser ger
stöd för ditt överklagande och vad varje bevis avser att styrka.
ÖVERKLAGANDET SKICKAS PER POST ELLER E-POST TILL DEN MYNDIGHET ELLER
DOMSTOL SOM HAR FATTAT DET BESLUT ELLER DOM SOM DU VILL ÖVERKLAGA
Överklagandet skickas till adressen som finns angiven på det beslut eller den
dom som du vill överklaga.
20
TRE VITTNESMÅL – ­
FALL FRÅN VERKLIGHETEN
”Jag kände mig som en främling,
på nåder i mitt eget land”
Blake Pettersson
Läs mer på centrumforrattivsa.se
21
HAN FÖRLORADE SITT MEDBORGARSKAP – FICK SKADESTÅND
FÖR GRUNDLAGSBROTT
När Blake var 17 år visade det sig att hans pappa inte var
hans bio­logiska far. Eftersom Blakes medborgarskap en gång
grund­ats på släktskapet beslutade då Skatteverket – i strid
med grund­lagen – att dra in Blakes svenska medborgarskap.
– Jag kände mig som en främling, på nåder i mitt eget land,
sa Blake Pettersson i en rättegång.
Blake överklagade och hans fall prövades av förvaltningsrätt
och kammarrätt men det dröjde nästan fem år innan felet rätt­
ades till och Blake fick tillbaka sitt medborgarskap i Högsta
förvaltningsdomstolen. När Blake sedan sökte skadestånd för
den långdragna kränkningen menade Justitiekanslern, tingsrätten och hovrätten att skadestånd var otänkbart eftersom det
inte hade dömts ut ­i något liknande fall tidigare. Men Högsta
domstolen gav Blake rätt och 100 000 kr i skadestånd.
– Blake Petterson-domen är historisk. Äntligen har vi fått en
grund­lag för folket, och inte bara för politikerna!, kommen­
terar Centrum för rättvisas chef Clarence Crafoord Blake
Petterson-domen som fått referatnumret NJA 2014 s. 323.
Fallet med Blake Petterson är ett bra exempel på båda process­
kedjorna. Blake var först tvungen att processa i förvaltnings­
domstolarna då han överklagade Skatteverkets beslut och ville få
tillbaka sitt medborgarskap. Sedan processade han i de allmänna
domstolarna för att kunna få ersättning (skadestånd) för statens
övertramp.
22
MATTIAS TRAFIKSKOLA
OCH GREGER THORSÉN
MOT STATEN
De fick vänta i domstol i
över fem år – fick sedan
skadestånd för de inte
hade fått en rättegång
inom skälig tid.
”Vi hade förlorat tilltron till våra domstolar”
Läs mer på centrumforrattvisa.se
SJUKHUSFILMNINGSFALLET
En döende cancerpatient filmades när han vårdades i livets slutskede
på sjukhus i Uppsala. Landstinget tillät och medverkade till att
mannens dödskamp blev kommersiell TV-underhållning. Mannens
anhöriga stämde landstinget för kränkningen och fick skadestånd.
”Jag drev fallet
för att min pappa
skulle få upprätt­
else och för att
ingen annan skulle
behövas utsättas
för samma sak
i framtiden.”
Läs mer på
centrumforrattvisa.se
23
UTDRAG UR
RÄTTIGHETSSTADGORNA
Härefter följer utdrag ur de tre rättighetskatalogerna regeringsformen, Europakonven­
tionen och EU-stadgan. Alla tre regelverken
beskriver vilka fri- och rättigheter varje enskild
individ har gentemot det offentliga. De innehåller i
mångt och mycket liknande rättigheter.
Regeringsformen är en av våra fyra grundlagar. Den
kan man stödja sig på i alla nationella domstolar och
inför alla nationella myndigheter. Europakonven­
tionen gäller som svensk lag. Den kan man stödja sig
på i nationella domstolar och myndigheter i första
hand, och som en sista utväg i Europadomstolen.
EU-stadgan gäller bara i EU-rättsliga sammanhang.
Stadgan kan åberopas inför svenska domstolar och
myndigheter om fallet rör EU-rätt.
24
UTDRAG UR REGERINGSFORMEN
Regeringsformen är en grundlag som står
över alla andra lagar.
1 KAP.
STATSSKICKETS GRUNDER
1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och
på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal
självstyrelse.
Den offentliga makten utövas under lagarna.
2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla
människors lika värde och för den enskilda människans frihet
och värdighet.
Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd
ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten.
Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och
utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för
goda förutsättningar för hälsa.
Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till
en god miljö för nuvarande och kommande generationer.
Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir
vägledande inom samhällets alla områden samt värna den
enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna ska verka för
25
att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet
i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska
motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös
tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller
andra omständigheter som gäller den enskilde som person.
Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minori­
teters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och
samfundsliv ska främjas.
2 KAP.
GRUNDLÄGGANDE FRI- OCH
RÄTTIGHETER
OPINIONSFRIHETER
1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på
annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar,
åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot
upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,
3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat
liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,
4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i
demonstrationer på allmän plats,
26
5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra
för allmänna eller enskilda syften, och
6. Religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med
andra utöva sin religion.
I fråga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra
sig i ljudradio, television och i vissa liknande överföringar,
offent­liga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram,
ljud­upptagningar och andra tekniska upptagningar gäller tryck­frihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt
att ta del av allmänna handlingar.
2 § Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin
åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant
hänseende. Inte heller får någon av det allmänna tvingas att
delta i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk
sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning
för åskådning som avses i första meningen.
3 § Ingen svensk medborgare får utan samtycke antecknas i ett
allmänt register enbart på grund av sin politiska åskådning.
KROPPSLIG INTEGRITET OCH RÖRELSEFRIHET
4 § Dödsstraff får inte förekomma.
5 § Var och en är skyddad mot kroppsstraff. Ingen får heller
utsättas för tortyr eller för medicinsk påverkan i syfte att
framtvinga eller hindra yttranden.
27
6 § Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot på­
tvingat kroppsligt ingrepp även i andra fall än som avses i
4 och 5 §§. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot
undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och
mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller
annat förtroligt meddelande.
Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en
gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i
den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och
innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.
7 § Ingen svensk medborgare får landsförvisas eller hindras att
resa in i riket.
Ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket
får fråntas sitt medborgarskap. Det får dock föreskrivas att
barn under arton år i fråga om sitt medborgarskap ska följa
föräldrarna eller en av dem.
Exempel: Blake Pettersson berövades felaktigt sitt svenska medborgarskap
i strid med grundlagen. Med Centrum för rättvisa som ombud vände sig
Blake till domstol och krävde skadestånd för brott mot grundlagen. Högsta
domstolen gav honom rätt till slut – Blake Pettersson är den förste att få
skadestånd för grundlagskränkning i Sverige. Läs mer om Blakes fall på
centrumforrattvisa.se.
8 § Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövanden. Den som är svensk medborgare är även i övrigt
tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och att lämna
det.
28
9 § Om en annan myndighet än en domstol har berövat någon
friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, ska
han eller hon kunna få frihetsberövandet prövat av domstol
utan oskäligt dröjsmål. Detta gäller dock inte när det är fråga
om att till Sverige flytta över verkställighet av en frihetsberövande påföljd enligt en dom i en annan stat.
Även den som av någon annan anledning än som anges i
första stycket har blivit omhändertagen tvångsvis, ska kunna
få omhändertagandet prövat av domstol utan oskäligt dröjs­
mål. Med prövning av domstol likställs i sådant fall prövning
av en nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag
och ordföranden i nämnden ska vara eller ha varit ordinarie
domare.
Har prövningen inte uppdragits åt en myndighet som är
behörig enligt första eller andra stycket, ska prövningen göras
av allmän domstol.
RÄTTSSÄKERHET
10 § Ingen får dömas till straff eller annan brottspåföljd för
en gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den
begicks. Inte heller får någon dömas till svårare brottspåföljd
för gärningen än den som var föreskriven då. Vad som föreskrivs här om brottspåföljd gäller även förverkande och annan
särskild rättsverkan av brott.
Skatt eller statlig avgift får inte tas ut i vidare mån än
som följer av föreskrifter som gällde när den omständighet
inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten. Finner
riksdagen att det finns särskilda skäl för det, får en lag dock
innebära att skatt eller statlig avgift tas ut trots att lagen inte
29
hade trätt i kraft när omständigheten inträffade, om regering­
en eller ett riksdagsutskott då hade lämnat ett förslag om det
till riksdagen. Med förslag jämställs ett meddelande i skrivelse
från regeringen till riksdagen om att ett sådant förslag är att
vänta. Vidare får riksdagen föreskriva undantag från första
meningen, om riksdagen finner att det av särskilda skäl krävs
i samband med krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris.
11 § Domstol får inte inrättas för en redan begången gärning
och inte heller för en viss tvist eller i övrigt för ett visst mål.
En rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid.
Förhandling vid domstol ska vara offentlig.
SKYDD MOT DISKRIMINERING
12 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon
missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med
hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning.
13 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon
missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör ett
led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och
kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt.
STRIDSÅTGÄRDER PÅ ARBETSMARKNADEN
14 § En förening av arbetstagare samt arbetsgivare och en
förening av arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder på
arbetsmarknaden, om inte annat följer av lag eller avtal.
30
EGENDOMSSKYDD OCH ALLEMANSRÄTT
15 § Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan
tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande
eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark
eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna
allmänna intressen.
Den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full
ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara tillförsäkrad
den för vilken det allmänna inskränker användning­en av mark
eller byggnad på sådant sätt att pågående mark­användning
inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller att
skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet
på denna del av fastigheten. Ersättningen ska bestämmas
enligt grunder som anges i lag.
Vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad
som sker av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl
gäller dock vad som följer av lag i fråga om rätt till ersättning.
Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan.
Exempel: Fastighetsbolaget Brinova ville bygga en lastbilsterminal åt
DHL i Burlöv. Därför betalade Brinova för en kommunal detaljplan
som innebar att Jerry och Frida Thillbergs hem skulle tvångsinlösas. Men
planen överklagades till regeringen, familjen fick rätt och planen revs upp.
NÄRINGSFRIHET
17 § Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får
införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och
31
aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller
företag.
Samernas rätt att bedriva renskötsel regleras i lag.
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BEGRÄNSNINGAR AV
FRI- OCH RÄTTIGHETER
20 § Följande fri- och rättigheter får, i den utsträckning som
medges i 21–24 §§, begränsas genom lag:
1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten,
demonstrationsfriheten och föreningsfriheten (1 § första
stycket 1–5),
2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp än som avses
i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och
liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser
och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär
övervakning och kartläggning av den enskildes personliga
förhållanden (6 §),
3. rörelsefriheten (8 §), och
4. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra
stycket andra meningen).
Efter bemyndigande i lag får de i första stycket angivna frioch rättigheterna begränsas genom annan författning i de fall
som anges i 8 kap. 5 § och i fråga om förbud att röja sådant
som någon fått kännedom om i allmän tjänst eller under
utövande av tjänsteplikt. I samma ordning får mötesfriheten
och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges
i 24 § första stycket andra meningen.
32
21 § Begränsningar enligt 20 § får göras endast för att tillgodo­
se ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle.
Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt
med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte
heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria
åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar.
Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk,
religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.
22 § Ett förslag till lag enligt 20 § ska, om det inte avslås av
riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i
minst tolv månader från det att det första utskottsyttrandet
över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Riksdagen
får dock anta förslaget direkt, om minst fem sjättedelar av de
röstande enas om beslutet.
Första stycket gäller inte förslag till lag om fortsatt giltighet
i högst två år av lag. Det gäller inte heller förslag till lag som
enbart rör
1. förbud att röja sådant som någon har fått kännedom
om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt
och vars hemlighållande är nödvändigt med hänsyn till
något av de intressen som anges i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,
2. husrannsakan eller liknande intrång, eller
3. frihetsstraff som påföljd för viss gärning.
Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens del om första
stycket är tillämpligt i fråga om ett visst lagförslag.
23 § Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas
med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ord33
ning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller
förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten att
yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I övrigt får begräns­
ningar av yttrandefriheten och informationsfriheten göras
endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.
Vid bedömandet av vilka begränsningar som får göras med
stöd av första stycket ska särskilt beaktas vikten av vidaste
möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, reli­
giösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.
Att meddela föreskrifter som utan avseende på yttrandens
innehåll närmare reglerar ett visst sätt att sprida eller ta emot
yttranden anses inte som en begränsning av yttrandefriheten
och informationsfriheten.
24 § Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas
av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller
demonstrationen eller till trafiken. I övrigt får dessa friheter
begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet eller för att
motverka farsot.
Föreningsfriheten får begränsas endast när det gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande
natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av
etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
25 § För andra än svenska medborgare här i riket får särskilda
begränsningar göras genom lag i fråga om följande fri- och
rättigheter:
1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten,
demonstrationsfriheten, föreningsfriheten och religionsfriheten (1 § första stycket),
34
2. skyddet mot tvång att ge till känna åskådning (2 §
första meningen),
3. skyddet mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som
avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan
och liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som
innebär övervakning och kartläggning av den enskildes
personliga förhållanden (6 §),
4. skyddet mot frihetsberövande (8 § första meningen),
5. rätten till domstolsprövning av frihetsberövande av
annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 §
andra och tredje styckena),
6. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra
stycket andra meningen),
7. författares, konstnärers och fotografers rätt till sina
verk (16 §),
8. rätten att driva näring eller utöva yrke (17 §),
9. skyddet för forskningens frihet (18 § andra stycket),
och
10. skyddet mot ingrepp på grund av åskådning (21 §
tredje meningen).
På sådana föreskrifter om särskilda begränsningar som avses
i första stycket ska 22 § första stycket, andra stycket första
meningen samt tredje stycket tillämpas.
35
UTDRAG UR
EUROPAKONVENTIONEN
Europakonventionen är svensk lag. All övrig lagstiftning ska
tolkas så att den är förenlig med Europakonventionen.
Artikel 1
SKYLDIGHET ATT RESPEKTERA DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
De höga fördragsslutande parterna skall garantera var och
en, som befinner sig under deras jurisdiktion, de fri- och
rättigheter som anges i avdelning I av denna konvention.
Artikel 6
RÄTT TILL EN RÄTTVIS RÄTTEGÅNG
1. Var och en skall, vid prövningen av hans civila
rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot
honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig rättegång inom skälig tid och inför en oavhängig och
opartisk domstol som upprättats enligt lag. Domen skall
avkunnas offentligt, men pressen och allmänheten får
utestängas från rättegången eller en del därav av hänsyn
till den allmänna moralen, den allmänna ordningen eller
den nationella säkerheten i ett demokratiskt samhälle,
eller då minderårigas intressen eller skyddet för parternas
privatliv så kräver eller, i den mån domstolen finner det
36
strängt nödvändigt, under särskilda omständigheter när
offentlighet skulle skada rättvisans intresse.
Exempel: Mattias trafikskola och Greger Thorsén fick vänta mer
än fem år på att få sin tvist prövad i domstol. I Högsta domstolen
fick de 40 000 respektive 45 000 kronor för den långa väntetiden
som kränkt deras rätt till rättegång inom skälig tid. Läs mer på
centrumforrattvisa.se.
2. Var och en som blivit anklagad för brott skall betraktas
som oskyldig till dess hans skuld lagligen fastställts.
3. Var och en som blivit anklagad för brott har följande
minimirättigheter:
a) att utan dröjsmål, på ett språk som han förstår och
i detalj, underrättas om innebörden av och grunden
för anklagelsen mot honom,
b) att få tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt
försvar,
c) att försvara sig personligen eller genom rättegångsbiträde som han själv utsett eller att, när han
saknar tillräckliga medel för att betala ett rättegångsbiträde, erhålla ett sådant utan kostnad, om
rättvisans intresse så fordrar,
d) att förhöra eller låta förhöra vittnen som åberopas
emot under samma förhållanden som vittnen åberopade mot honom,
e) att utan kostnad bistås av tolk, om han inte förstår
eller talar det språk som används i domstolen.
37
Exempel: Brian Cicek straffades felaktigt för att ha sålt
fruktjuice utan pant. Högsta domstolen ersatte honom för den
felaktiga behandlingen bl.a. för att han inte underrättats om
innebörden av och grunderna för anklagelserna mot honom.
Läs mer på centrumforrattvisa.se.
Artikel 7
INGET STRAFF UTAN LAG
1. Ingen får fällas till ansvar för någon gärning eller
underlåtenhet som vid den tidpunkt då den begicks inte
utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell rätt.
Inte heller får ett strängare straff utmätas än som var
tillämpligt vid den tidpunkt då brottet begicks.
2. Denna artikel skall inte hindra lagföring och bestraffning av den som gjort sig skyldig till en handling eller
underlåtenhet som vid den tidpunkt då den begicks var
brottslig enligt de allmänna rättsprinciper som erkänns
av civiliserade stater.
Artikel 8
RÄTT TILL SKYDD FÖR PRIVAT- OCH FAMILJELIV
1. Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.
2. Offentlig myndighet får inte ingripa i denna rättighet
annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt
samhälle är nödvändigt med hänsyn till den nationella
säkerheten, den allmänna säkerheten eller landets ekonomiska välstånd, till förebyggande av oordning eller brott,
38
till skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra
personers fri- och rättigheter.
Exempel: En döende cancerpatient filmades utan samtycke och
visades på nationell TV. Svea hovrätt ersatte hans anhöriga för
kränkningen. Läs mer och se bl.a. exempel på stämningsansökan på
centrumforrattvisa.se.
Artikel 9
TANKEFRIHET, SAMVETSFRIHET OCH RELIGIONSFRIHET
1. Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och
religionsfrihet; denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med
andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro
genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer.
2. Friheten att utöva sin religion eller tro får endast
underkastas sådana begränsningar som är föreskrivna i
lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga
med hänsyn till den allmänna säkerheten, till skydd för
allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra
personers fri- och rättigheter.
Artikel 10
YTTRANDEFRIHET
1. Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt
innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida
uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser. Denna artikel
39
hindrar inte en stat att kräva tillstånd för radio-, televisions- eller biografföretag.
2. Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, får det underkastas sådana
formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåfölj­
der som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt
samhälle är nödvändiga med hänsyn till den nationella
säkerheten, den territoriella integriteten eller den all­
männa säkerheten, till förebyggande av oordning eller
brott, till skydd för hälsa eller moral, till skydd för annans
goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra
att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätt­
hålla domstolarnas auktoritet och opartiskhet.
Artikel 11
MÖTES- OCH FÖRENINGSFRIHET
1. Var och en har rätt till frihet att delta i fredliga
samman­komster samt till föreningsfrihet, inbegripet
rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att
skydda sina intressen.
2. Utövandet av dessa rättigheter får inte underkastas
andra inskränkningar än sådana som är föreskrivna i lag
och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med
hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna
säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till
skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter. Denna artikel hindrar inte att
det för medlemmar av de väpnade styrkorna, polisen eller
40
den statliga förvaltningen görs lagliga inskränkningar i
utövandet av de nämnda rättigheterna.
Artikel 13
RÄTT TILL ETT EFFEKTIVT RÄTTSMEDEL
Var och en, vars i denna konvention angivna fri- och rättigheter
kränkts, skall ha tillgång till ett effektivt rättsmedel inför en
nationell myndighet och detta även om kränkningen utförts
av någon i offentlig ställning.
Artikel 14
FÖRBUD MOT DISKRIMINERING
Åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i denna
konvention skall säkerställas utan diskriminering på någon
grund såsom kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller
annan åsikt, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till
nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt.
41
TILLÄGGSPROTOKOLL 1
Första tilläggsprotokollet till Europakonventionen om skydd
för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Artikel 1
SKYDD FÖR EGENDOM
Varje fysisk eller juridisk person skall ha rätt till respekt för
sin egendom. Ingen får berövas sin egendom annat än i det
allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i
lag och i folkrättens allmänna grundsatser.
Ovanstående bestämmelser inskränker dock inte en stats
rätt att genomföra sådan lagstiftning som staten finner
nödvändig för att reglera nyttjandet av egendom i överensstämmelse med det allmännas intresse eller för att säkerställa
betalning av skatter eller andra pålagor eller av böter och
viten.
42
UTDRAG UR EU-STADGAN
EU har sammanställt de viktigaste fri och rättigheterna i
medlemsstaternas rättstraditioner som binder EU-institutionerna och tillämpas när EU-rättsliga frågor aktualiseras.
AVDELNING I
VÄRDIGHET
Artikel 1
MÄNNISKANS VÄRDIGHET
Människans värdighet är okränkbar. Den ska respekteras
och skyddas.
AVDELNING II
FRIHETER
Artikel 7
RESPEKT FÖR PRIVATLIVET OCH FAMILJELIVET
Var och en har rätt till respekt för sitt privatliv och familjeliv,
sin bostad och sina kommunikationer.
Artikel 8
SKYDD AV PERSONUPPGIFTER
1. Var och en har rätt till skydd av de personuppgifter
som rör honom eller henne.
43
2. Dessa uppgifter ska behandlas lagenligt för bestämda
ändamål och på grundval av den berörda personens
samtycke eller någon annan legitim och lagenlig grund.
Var och en har rätt att få tillgång till insamlade uppgifter
som rör honom eller henne och att få rättelse av dem.
3. En oberoende myndighet ska kontrollera att dessa
regler efterlevs.
Artikel 10
TANKEFRIHET, SAMVETSFRIHET OCH RELIGIONSFRIHET
1. Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och
religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta
religion eller övertygelse och frihet att ensam eller i
gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin
religion eller övertygelse genom gudstjänst, undervisning,
sedvänjor och ritualer.
2. Rätten till vapenvägran ska erkännas enligt de nationella lagar som reglerar utövandet av denna rättighet.
Artikel 11
YTTRANDEFRIHET OCH INFORMATIONSFRIHET
1. Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt
innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida
uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser.
2. Mediernas frihet och mångfald ska respekteras.
44
Artikel 12
MÖTES- OCH FÖRENINGSFRIHET
1. Var och en har rätt till frihet att delta i fredliga sammankomster samt till föreningsfrihet på alla nivåer, särskilt på det politiska, fackliga och medborgerliga området,
vilket innebär rätten för var och en att bilda och ansluta
sig till fackföreningar för att skydda sina intressen.
2. De politiska partierna på unionsnivå ska bidra till att
unionsmedborgarnas politiska vilja kommer till uttryck.
Artikel 15
FRITT YRKESVAL OCH RÄTT ATT ARBETA
1. Var och en har rätt att arbeta och utöva ett fritt valt
eller accepterat yrke.
2. Varje unionsmedborgare har rätt att söka arbete,
arbeta, etablera sig samt tillhandahålla tjänster i varje
medlemsstat.
3. De tredjelandsmedborgare som har tillstånd att arbeta
på medlemsstaternas territorium har rätt till samma
arbetsvillkor som unionsmedborgarna.
Artikel 16
NÄRINGSFRIHET
Näringsfriheten ska erkännas i enlighet med unionsrätten
samt nationell lagstiftning och praxis.
45
Artikel 17
RÄTT TILL EGENDOM
1. Var och en har rätt att besitta lagligen förvärvad
egendom, att nyttja den, att förfoga över den och att
testamentera bort den. Ingen får berövas sin egendom
utom då samhällsnyttan kräver det, i de fall och under de
förutsättningar som föreskrivs i lag och mot rättmätig­
ersättning för sin förlust i rätt tid. Nyttjandet av egen­
domen får regleras i lag om det är nödvändigt för
allmänna samhälls­intressen.
2. Immateriell egendom ska vara skyddad.
AVDELNING III
JÄMLIKHET
Alla människor är lika inför lagen.
Artikel 20
LIKHET INFÖR LAGEN
Alla människor är lika inför lagen.
Artikel 21
ICKE-DISKRIMINERING
1. All diskriminering på grund av bland annat kön, ras,
hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag,
språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan
åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning
ska vara för­bjuden.
46
2. Inom tillämpningsområdet för fördragen, och utan
att det påverkar tillämpningen av någon särskild
bestämm­else i dem, ska all diskriminering på grund av
national­itet vara förbjuden.
AVDELNING IV
SOLIDARITET
Artikel 28
FÖRHANDLINGSRÄTT OCH RÄTT TILL KOLLEKTIVA
ÅTGÄRDER
Arbetstagare och arbetsgivare, eller deras respektive organisationer, har i enlighet med unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis rätt att förhandla och ingå kollektivavtal
på lämpliga nivåer och att i händelse av intressekonflikter
tillgripa kollektiva åtgärder för att försvara sina intressen,
inbe­gripet strejk.
Artikel 33
FAMILJELIV OCH YRKESLIV
1. Skyddet av familjen på det rättsliga, ekonomiska
och sociala planet ska säkerställas.
2. För att kunna förena familjeliv och yrkesliv har varje
arbetstagare rätt till skydd mot uppsägning på varje
grund som står i samband med moderskap samt rätt till
betald mödraledighet och till föräldraledighet efter ett
barns födelse eller adoption.
47
AVDELNING V
MEDBORGARNAS RÄTTIGHETER
Artikel 41
RÄTT TILL GOD FÖRVALTNING
1. Var och en har rätt att få sina angelägenheter behand­
lade opartiskt, rättvist och inom skälig tid av unionens
institutioner, organ och byråer.
2. Denna rättighet innebär bl.a. att
a) var och en har rätt att bli hörd innan en enskild åtgärd som skulle beröra honom eller henne negativt
vidtas mot honom eller henne,
b) var och en ska ha tillgång till de akter som berör
honom eller henne, med förbehåll för berät­tigade
intressen vad avser sekretess, tystnadsplikt och
affärs­hemlighet,
c) förvaltningen är skyldig att motivera sina beslut.
3. Var och en har rätt att få ersättning av unionen för
skador som har orsakats av dess institu­tioner eller
dess tjänstemän under deras tjänsteutövning, enligt de
allmänna gemensamma principerna i medlemsstaternas
lagstiftning.
4. Var och en ska kunna vända sig till unionens institutioner på något av fördragens språk och ska få svar på
samma språk.
48
Artikel 42
RÄTT TILL TILLGÅNG TILL HANDLINGAR
Varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person
som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat har rätt till
tillgång till unionens institutioners, organs och byråers hand­
lingar, obero­ende av medium.
AVDELNING VI
RÄTTSKIPNING
Artikel 47
RÄTT TILL ETT EFFEKTIVT RÄTTSMEDEL OCH TILL EN
OPARTISK DOMSTOL
Var och en vars unionsrättsligt garanterade fri- och rättigheter
har kränkts har rätt till ett effektivt rättsmedel inför en
domstol, med beaktande av de villkor som föreskrivs i denna
artikel.
Var och en har rätt att inom skälig tid få sin sak prövad i
en rättvis och offentlig rättegång och inför en oavhängig och
opartisk domstol som har inrättats enligt lag. Var och en
ska ha möjlighet att erhålla rådgivning, låta sig försvaras och
företrädas.
Rättshjälp ska ges till personer som inte har tillräckliga
medel, om denna hjälp är nödvändig för att ge dem en effektiv
möjlighet att få sin sak prövad inför domstol.
49
Artikel 48
PRESUMTION FÖR OSKULD OCH RÄTTEN TILL
FÖRSVAR
1. Var och en som har blivit anklagad för en lagöverträdelse ska betraktas som oskyldig till dess att hans eller
hennes skuld lagligen fastställts.
2. Var och en som har blivit anklagad för en lagöverträdelse ska garanteras respekt för rätten till försvar.
Artikel 50
RÄTT ATT INTE BLI DÖMD ELLER STRAFFAD TVÅ
GÅNGER FÖR SAMMA BROTT
Ingen får lagföras eller straffas på nytt för en lagöverträdelse
för vilken han eller hon redan har blivit frikänd eller dömd i
unionen genom en lagakraftvunnen brottmålsdom i enlighet
med lagen.
50
GE EN GÅVA
Stöd oss – ge en gåva
Vi agerar oberoende av partier och intresseorganisationer. Vi tar heller inte
betalt av de människor som vi hjälper. Vi behöver därför ditt stöd.
SMS-gåva
Genom att SMS:a CFR [belopp] till nummer ­72 970 skänker du din gåva till
Centrum för rättvisa. Gåvan dras från din mobilräkning eller ditt kontantkort.
Du kan skänka 50, 100, 200 eller 500 kr.
Instruktion
Skriv CFR 50, 100, 200 eller 500. SMS:et ska vid gåva på 100 kronor se ut
såhär: CFR 100. ­Observera mellanslag. SMS:et skickas till nummer 72 970.
Gåva via giro
Ge oss en gåva genom att sätta in ett bidrag
på Centrum för rättvisas:
Bankgiro 900-1538
Plusgiro 900153-8
Centrum för rättvisa har 90-konto.
Ange gärna namn, adress och e-post.