1. No category

Dokumenttyp
Ansvarig verksamhet
Version
Antal sidor
Vårdrutin
Primärvårdrehabiliteringen (PVR)
1
4
Dokumentägare
Fastställare
Giltig fr.o.m.
Giltig t.o.m.
Morten Thorup
Verksamhetschef Karin Wisén Staxler
2015-06-01
2016-12-31
Artrosskola i Värmland
Gäller för: Primärvårdsrehabiliteringen (PVR) i Värmland
Inledning
Vårdrutinen grundar sig på landstingets vårdprogram, Höft och knäartros – diagnostik och behandling och gäller för personer som söker PVR med höft och/eller knäledsartros.
Syftet med rutinen är att alla patienter som söker för höft- och/eller knäledsartros ska
få ett likvärdigt omhändertagande utifrån god evidens i enlighet med Socialstyrelsens
riktlinjer, figur 1. Målsättningen är att minska patienternas funktionshinder, öka fysisk aktivitet samt höja hälsorelaterad livskvalitet. Forskning indikerar tydligt vikten
av att öka patientgruppens fysiska aktivitetsnivå, med tanke på förhöjd risk för sjuklighet och förtidig död.
Socialstyrelsen 2012
Figur 1. Översiktbild på grundbehandling och behandlingsgången av artros.
Utredande åtgärder, diagnostik
Diagnos ställs utifrån en samlad bedömning av anamnesen, förekomsten av vanliga
symtom och kliniska fynd. Röntgenundersökning bör endast utföras i de fall där osäkerhet råder om diagnos eller då specialistremiss/protesoperation övervägs om inte röntgenundersökning gjorts de senaste 6 månaderna.
Diagnoskoderna som ska registreras är: M16.0 – M16.9 samt M17.0 - M17.9
Differentialdiagnostik
Eftersom smärtor i höft eller knä kan bero på många andra orsakar, är det viktigt med
noggrann anamnesupptagning och undersökning. Allvarliga åkommor ska uteslutas.
Vid tveksamhet ska patienten remitteras till läkare på den vårdcentral där patienten är
listad.
Titel
Version
Giltig t.o.m.
Artrosskola i Värmland
1
2016-12-31
1 (4)
Utvärdering, uppföljning
Kvalitetssäkring sker i första hand genom det nationella kvalitetsregistret, Bättre
Omhändertagande av patienter med Artros (BOA). Alla mottagningar ska ansluta sig
till BOA och registrera alla patienter med höft-och/eller knäledsartros. Till BOA ska
alla mottagningar rapportera val av upplägg en gång per år (praxisbeskrivning), eller
när förändring sker.
Alla mottagningar ska årligen genomföra lokalt kvalitetsarbete med stöd av det egna
inrapporterade materialet i BOA registret. En eller flera representanter från varje enhet ska delta i det gemensamma BOA-nätverket som träffas årligen för ett mer länsövergripande kvalitetsarbete utifrån nationella och lokala målsättningar. Vid årsträffen utses ort för nästa årsträff samt ansvarige för kallelse och dagordning.
Artroskola
Artrosskola innefattar ett inledande individuellt besök hos fysioterapeut/sjukgymnast
(FT/SG), gruppträffar, efterföljande individuellt besök med erbjudande om individuellt utformat träningsprogram och om handledd gruppträning. Efter tre månader sker
ett individuellt uppföljningsbesök hos patientansvarig FT/SG.
Första besöket
Följande delar ingår i första patientbesöket (figur 1, 2):
1. Anamnes, undersökning. Kortfattat information om diagnos.
2. Gå igenom det ifyllda patientformuläret och fyll i FT/SG formuläret.
3. Minimal intervention, vilket innefattar enklare höft- och/eller knäprogram, till
exempel ”onda höfter” eller ”knäprogram”.
4. Tidbokning för artrosskola, fysiska tester, 3-månaders uppföljning samt boka
tid för utformning och genomgång av ett individuellt anpassad träningsprogram. Boka tid till patient som önskar delta i handledd gruppträning.
I enlighet med PVRs ledningsgrupps önskan bör alla mottagningar sträva efter att så snart som möjligt systematiskt påbörja konditions och/eller styrketester innan träning påbörjas i syfte att minska risken för annan sjuklighet och
för tidig död. Vilket test som utförs sker efter patientens behov.
Artrosskolornas utformning
Bildmaterialet som används är BOAs för personer både med höft- och knäartros och
omfattar 1-3 gruppträffar. I möjligaste mån ska deltagande av expertpatient inkluderas. Målsättningen är att alla mottagningarna under 2015 anpassar sig till denna modell så att alla i januari 2016 lämnar in i stort sett likadana praxisbeskrivningar till
BOA-registret.
Tre månaders besök
1.
2.
3.
4.
Uppföljning av besvärsnivå
BOA 3 mån. enkäter
Retest av samma tester som vid första besöket
FaR©
Titel
Version
Giltig t.o.m.
Vårdrutin för knä.- och höftledsartrospatienter
1
2016-12-31
2 (4)
Handledd träning
Samtliga mottagningar bör sträva efter att erbjuda alla patienter en 3-månaders handledd träningsperiod, omfattande två träningstillfällen i veckan. Träningen bör i första
hand genomföras som gruppträning. Träningen bör innehålla träning av kondition,
styrka och funktion. För de patienter som inte vill delta i handledd träning på mottagningen erbjuds utformning av ett individuellt anpassat hemträningsprogram. Träningseffekten utvärderas med någon lämplig metod: - konditionstest, funktionstest
eller styrketest, och/eller med ett självskattningsinstrument. Innan träningsperioden
avslutas bör patienterna få information hur de kan fortsätta sin träning samt erbjudas
FaR©.
Exempel på utvärderingsinstrument





Konditionstest - Åstrands-/ Ekblom-Bak cykeltester PD009
Styrketest – Time-Stands-Test
Rörlighetstest – Gonimeter, funktionella tester där sidoskillnad jämförs
Uthållighetstest – 6 min. gång test
Balans – funktionella tester, enbentstående, tandemstående
Sjukdomsförebyggande metoder
Enligt nationella riktlinjer bör, när så är lämpligt, patienternas eventuella ohälsosamma levnadsvanor identifieras. Patienten ska tillfrågas om de önskar stöd för förändring av dessa. Grunden för att hjälpa patienterna är att erbjuda enkla råd, rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal. För kvalificerad hjälp med ohälsosamma matvanor, tobaksbruk eller riskbruk av alkohol kan patienten erbjudas hjälp
via sin vårdcentral som exempelvis kan remittera till dietist eller tobaksavvänjare.
Andra aktörer kan vara Friskvården i Värmland och alkoholpoliklinik.
Tilläggsbehandling hos FT/SG
Om hela grundbehandlingskonceptet efter minimum 3 månader inte gett tillräcklig
symptomlindring kan tilläggsbehandling övervägas exempelvis TENS, gånghjälpmedel, el-akupunktur (knäartros) eller remiss till läkare för utprovning av eventuella
smärtlindrande läkemedel.
Remiss till ortoped
Om grundbehandling och tilläggsbehandling inte haft tillräcklig effekt och om patienten önskar en ledplastikoperation skriver patientansvarig FT/SG remiss till ortoped. Finns ingen färsk slätröntgenundersökning (inte äldre än 6 månader) ska man i
första hand skriva remiss till vårdcentral och efterfråga detta.
Reseersättning till expertpatient
Reseersättningsblanketten (Sammanträdesrapport) skickas till:
Landstingsservice
Löne-och pensionsenheten
Björn Nielsen
651 82 Karlstad
Tel. 054-61 41 04
Titel
Version
Giltig t.o.m.
Vårdrutin för knä.- och höftledsartrospatienter
1
2016-12-31
3 (4)
Vårdbegäran
Första individuella besök hos
Patientansvarige FT/SG
Knä/höftprogram.
Registrering + Inskrivning BOA
Artrosskola
A. Individuell bedömning hos patientansvarige FT/SG
B. Individuell bedömning hos patientansvarige
FT/SG
Handledd gruppträning
Individuellt anpassat egenträningsprogram
Individuell 3 månaders uppföljning hos patientansvarig FT/SG
Max 6 mån.
Besvara BOA+ FT/SG formulär 3 mån.
FaR® förskrivning/uppföljning
Påbörja eventuell kompletterande
tilläggsbehandling
Figur 2. Flödesbeskrivning på ett önskvärt omhändertagande av personer med höft och knäartros.
Utarbetad av: Morten Thorup
Titel
Version
Giltig t.o.m.
Vårdrutin för knä.- och höftledsartrospatienter
1
2016-12-31
4 (4)