Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget
RAPPORT 2015:17 REGERINGSUPPDRAG Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 Boverket 2 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 Titel: Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 Rapportnummer: 2015:17 Utgivare: Boverket, mars, 2015 Upplaga: 50 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: 978-91-7563-241-4 ISBN pdf: 978-91-7563-242-1 Sökord: Uppföljning, prestationsbaserade stimulansmedel, arbetssätt, samverkan, effekter, Borås, Göteborg, Kristianstad, Landskrona, Malmö, Stockholm, Södertälje, Trollhättan, Växjö Dnr: 861/2015 Process: 3.4 Rapporten kan beställas från Boverket. Webbplats: www.boverket.se/publikationer E-post: [email protected] Telefon: 0455-35 30 00 Postadress: Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona Rapporten finns i pdf-format på Boverkets webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 3 Förord Denna rapport är den andra av tre rapporter som följer upp regeringens satsning på ett prestationsbaserat stimulansbidrag. Rapporten följer upp hur kommunerna har valt att använda de 99 miljoner kronor som betalades ut i den första utbetalningen i december 2013. Den följer även upp vilken påverkan bidraget har haft på kommunens arbete samt vilka effekter den statliga satsningen har haft. Rapporten bygger på intervjuer som har gjorts vid platsbesök i samtliga nio berörda kommuner. Rapporten är skriven av Helene Bogren (projektledare), Vanessa Stjernborg och Charlotte Gustavsson. Intervjuerna har gjorts av Helene Bogren. Karlskrona mars 2015 Janna Valik Generaldirektör 4 Innehåll Förord ........................................................................................... 3 Sammanfattning ............................................................................ 8 Inledning ..................................................................................... 10 Uppdraget ........................................................................................... 10 Syfte och frågeställningar ................................................................... 12 Avgränsningar .................................................................................... 13 Metod ................................................................................................. 13 Disposition .......................................................................................... 16 Borås........................................................................................... 17 Borås arbetar mot de tre indikatorerna .............................................. 17 Organisation för urbant utvecklingsarbete ......................................... 18 Tydligt uppföljningsarbete .................................................................. 19 Det prestationsbaserade stimulansbidraget gör avtryck i Borås ........ 20 Göteborg ..................................................................................... 21 Stadsdelarna har arbetat på olika sätt ............................................... 21 Bergsjön har säkerställt pågående verksamheter.................................... 21 Gårdsten och Hjällbo prövar nya arbetsmetoder .................................... 22 Norra Biskopsgården satsar på nytänkande............................................ 23 Arbetar i samma riktning 2015................................................................ 24 Insatser har beslutats i stadsdelarna ................................................. 24 Olika vägar för egen uppföljning ........................................................ 27 Olika påverkan i stadsdelarna ............................................................ 28 Kristianstad ................................................................................. 29 Kristianstad arbetar mot de tre indikatorerna ..................................... 29 Fördelar det prestationsbaserade stimulansbidraget på tre år ............... 30 Möten för att fånga upp behov ........................................................... 30 Uppföljning sker löpande .................................................................... 31 Ökat fokus på indikatorerna ............................................................... 32 Landskrona ................................................................................. 33 Landskrona lägger fokus på barn och unga ....................................... 33 Metodutveckling för effektivisering av den ordinarie verksamheten .. 33 Styrgrupp inom förvaltningen ............................................................. 34 Uppföljning sker löpande .................................................................... 35 Kan göra mer och arbeta snabbare ................................................... 35 Malmö ......................................................................................... 36 Malmökommissionen och områdesprogrammen är viktiga för arbetet36 Arbetet i Herrgården utgår från Malmökommissionen ........................... 36 Södra Sofielund arbetar mot områdesprogrammet ................................. 37 Fortsätter arbetet utifrån Malmökommissionen och områdesprogrammen38 Decentraliserat arbete ........................................................................ 38 Olika vägar för egen uppföljning ........................................................ 40 Skalar upp och utvecklar pågående verksamheter ............................ 40 Stockholm ................................................................................... 41 Det prestationsbaserade stimulansbidraget ses som en belöning för tidigare arbete .................................................................................... 41 Målet för användningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget inom Järvalyftet ....................................................................................... 43 Innehållsförteckning Även den andra utbetalningen går in i Järvalyftet .................................. 43 Det prestationsbaserade stimulansbidraget ingår i Järvalyftet .......... 43 Uppföljning genom verksamhetsrapporter och kvartalsrapporter ...... 44 Påverkar inte inriktningen på arbetet ................................................. 44 Södertälje .................................................................................... 45 Södertälje lägger fokus på barn och unga ......................................... 45 Inga förändringar inför 2015 .................................................................. 46 Södertälje har inte kommit igång med det urbana utvecklingsarbetet 46 Olika vägar för egen uppföljning ........................................................ 48 Skalar upp och utvecklar pågående verksamheter ............................ 48 Trollhättan ................................................................................... 49 Trollhättan lägger fokus på barn och unga ........................................ 49 Skalar upp och skalar ner verksamheter ................................................. 50 Arbetet ligger på kommunstyrelsen.................................................... 50 Uppföljning genom verksamhetsrapporter och kvartalsrapporter ...... 51 Skalar upp och utvecklar pågående verksamheter ............................ 51 Växjö ........................................................................................... 52 Växjö fokuserar på nya metoder och nya angreppsätt ...................... 52 Effektivisering genom projekt .................................................................. 53 Organisation för urbant utvecklingsarbete ......................................... 54 Utvärdering med fokus på lärandet .................................................... 55 Ökat fokus på indikatorerna ............................................................... 56 Sammanfattning av hur kommunerna har valt att arbeta med det prestationsbaserade stimulansbidraget ....................................... 57 Regeringens politik kring det prestationsbaserade stimulansbidraget57 Kommunerna har arbetat på olika sätt ............................................... 57 En del kommuner förskotterade medel .................................................... 57 Medel har använts till ett brett spektrum av insatser .............................. 58 Kommunerna tänker långsiktigt vid fördelning av medel ........................ 58 Olika mål för arbetet med bidraget ......................................................... 59 Olika former av organisation .............................................................. 59 Organisationer för det urbana utvecklingsarbetet .................................. 59 Använder befintlig organisation .............................................................. 60 Arbetet ligger på förvaltning, nämnd eller kommunstyrelse ................... 60 Samarbete mellan företrädare för de tre indikatorerna ...................... 61 Beslutsfattandet skiljer sig åt.............................................................. 62 Möjlighet att söka bidrag .................................................................... 62 Bidraget är olika känt ......................................................................... 63 Egen uppföljning................................................................................. 63 Trygghet – en prioriterad fråga........................................................... 63 Känslan av trygghet varierar .................................................................. 63 Många insatser görs för att öka tryggheten ............................................ 64 Tidiga insatser är viktiga......................................................................... 64 Social mobilisering ökar tryggheten........................................................ 65 Omflyttningen tycks minska överlag medan trångboddheten tycks öka markant .............................................................................................. 65 Minskad omflyttning på grund av ansträngd bostadsmarknad ............... 65 Många vill bo kvar .................................................................................. 66 En del väljer att förtäta ........................................................................... 66 Trångboddhet är en stor utmaning .......................................................... 66 Ryktet påverkar .................................................................................. 67 Ryktet bland utomstående ........................................................................ 67 Viktigt skapa tillfällen för andra att komma till området ........................ 67 5 6 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 Ryktet påverkar skolvalet ........................................................................ 68 Kommunernas uppfattning om den statliga politiken.................... 69 Bidraget har fungerat som smörjmedel .............................................. 69 Framförhållning och långsiktighet är viktigt ........................................ 69 Indikatorerna anses generellt vara bra som riktlinjer men vissa aktörer anses saknas ..................................................................................... 70 Kommunernas inställning till det prestations- och stimulansbaserade inslaget ............................................................................................... 70 Har det prestationsbaserade stimulansbidraget bidragit till stigmatiseringen av områdena? ......................................................... 71 Delade meningar om Boverkets uppföljning ...................................... 71 Slutsatser .................................................................................... 72 Reflektioner kring arbetssätt .............................................................. 72 Behov av samverkan .......................................................................... 72 Arbetsförmedlingens närvaro i området.................................................. 73 Otrygghet och trivsel kombineras....................................................... 74 Påverkar trots förhållandevis små summor ........................................ 75 Det prestationsbaserade stimulansbidraget har gett positiva effekter 75 Politikens utformning ger svårigheter i implementeringen ................. 76 Slutord ................................................................................................ 77 Bilaga 1: Information om intervjuer .............................................. 79 Bilaga 2: Intervjufrågor ................................................................ 80 Samordnare ............................................................................................. 80 Styrande politiker .................................................................................... 82 Kommunala bostadsbolag / Trygghetsvärdar ......................................... 84 Företrädare för verksamheter ................................................................. 84 Bilaga 3: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Borås: ................................ 85 Arbetsmarknadsanställningar ............................................................. 85 Trygghetsskapande insatser på området ........................................... 86 Ökad måluppfyllelse i skolan.............................................................. 87 Bilaga 4: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Göteborg:........................... 90 Bergsjön: ............................................................................................ 90 Arbetsforum ............................................................................................. 90 Returhuset................................................................................................ 90 Satsningar inom skolan ........................................................................... 91 Gårdsten och Hjällbo: ......................................................................... 91 Vuxencentrum .......................................................................................... 91 Folkhälsoutvecklare ................................................................................ 92 Samordning av integrationsmentorer ...................................................... 92 Ökad närvaro i skolan ............................................................................. 93 Barnbibliotekarier ................................................................................... 93 Norra Biskopsgården: ........................................................................ 94 Insatsområden 2013 ................................................................................ 94 Insatsområden 2014 ................................................................................ 96 Bilaga 5: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Kristianstad: ....................... 98 Arbete och sysselsättning .................................................................. 98 Nätverk och föreningar ..................................................................... 101 Fysisk miljö ....................................................................................... 102 Skola ................................................................................................ 103 Boverket Innehållsförteckning Bilaga 6: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Landskrona: ..................... 104 Näringslivets involvering i gymnasieskolans industriteknikprogram 104 Feriepraktik med erbjudande om sommarskola ............................... 104 Brobyggare på Landskrona Stadsbibliotek och Fritidsklubben Österbryggan.................................................................................... 105 Innosport .......................................................................................... 105 Teknikens Hus.................................................................................. 106 Utökat föräldrastöd ........................................................................... 106 Ökad närvaro i skolan ...................................................................... 106 Bilaga 7: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Malmö: ............................. 108 Herrgården: ...................................................................................... 108 Medborgarkontoret Varda..................................................................... 108 Hela Familjen Öster .............................................................................. 109 Y-allas väg till arbete ............................................................................ 109 Södra Sofielund ................................................................................ 111 Förstärkning av pågående processer i skolan ....................................... 111 Förstärkning av pågående processer utanför skolan ............................ 114 Utvärderings- och forskningsinsatser ................................................... 115 Bilaga 8: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Södertälje: ....................... 117 Stadsutveckling i Ronna ................................................................... 117 Berättarministeriet ............................................................................ 117 El Sistema ........................................................................................ 118 Idrott utan gränser ............................................................................ 119 Assyriska FF..................................................................................... 119 Bilaga 9: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Trollhättan: ....................... 121 N3 - nodverksamhet ......................................................................... 121 Utökad läxhjälp ................................................................................. 121 Ung fritid ........................................................................................... 122 Utökad fältverksamhet inom socialtjänsten ...................................... 122 Mötesplats för kvinnor ...................................................................... 123 Bilaga 10: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Växjö: .............................. 124 Ungdomsarena Araby ...................................................................... 124 Brobyggare ....................................................................................... 124 Football for lifeacademy ................................................................... 125 Hälsoskola för nyanlända kvinnor .................................................... 126 Ungas väg in i arbetslivet ................................................................. 126 Pre step two ..................................................................................... 127 7 8 Sammanfattning Boverket har i uppdrag av regeringen att följa upp det prestationsbaserade stimulansbidrag på 99 miljoner kronor som har betalats ut årligen under år 2013 och 2014 till de nio kommuner och femton stadsdelar som omfattas av det urbana utvecklingsarbetet. Bidraget har betalats ut utan specificerade krav från regeringen kring hur bidraget ska användas. Uppfattningen är att det är på kommunal nivå det bäst avgörs var bidraget gör mest nytta för att underlätta den socioekonomiska utvecklingen i stadsdelen och minska boendesegregationen. Denna rapport följer upp hur kommunerna har använt bidraget, om det har påverkat kommunernas sätt att arbeta på, och om det går att se några effekter av bidraget. Den fokuserar på det bidrag som betalades ut vid det första tillfället, det vill säga i december 2013. Materialet som ligger till grund för rapporten har samlats in genom intervjuer med berörda aktörer vid besök i respektive kommun under hösten 2014. Uppföljningen visar att kommunerna har valt att arbeta på olika sätt gällande beslutsfattande, hur man har organiserat arbetet, om man har valt att skala upp pågående verksamheter eller att testa nya idéer, samt hur man har valt att följa upp arbetet lokalt. Kommunerna uppfattar sysselsättningen, nivån av långvarigt försörjningsstöd och skolresultaten i nionde klass, som är de tre indikatorer som ligger till grund för den statliga fördelningsmodellen, som relevanta för arbetet. De anser även att faktorer som långsiktighet i arbetet, trygghet, omflyttning, områdenas rykten och invånarnas hälsa är viktiga att beakta när det gäller utvecklingen av stadsdelarna. Uppföljningen visar även att samverkan ses som en viktig faktor för framgång i arbetet. Det gäller både internt mellan olika förvaltningar och externt med det civila samhällets organisationer, och olika myndigheter. Samverkan efterfrågas både lokalt, regionalt och nationellt. Det är dock viktigt att man upplever att man gör ett reellt arbete tillsammans och att det inte begränsas till utbyte av information. Vidare kan vi se att det prestationsbaserade stimulansbidraget har haft en tydlig påverkan trots förhållandevis små summor och att bidraget har gett positiva effekter på arbetet i stadsdelarna. Att det beslutades för en period om två år har dock lett till svårigheter i implementeringen. Sammanfattning En utbredd uppfattning i kommunerna är att det krävs ett arbete över blockgränser och mandatperioder för att skapa möjlighet till långsiktigt arbete i stadsdelarna. 9 10 Inledning Uppdraget I mars 2013 beslutade regeringen att inom ramen för det urbana utvecklingsarbetet betala ut 100 miljoner kronor årligen i prestationsbaserat stimulansbidrag under 2013 och 2014. Samtidigt gavs Boverket i uppdrag att följa upp bidraget. Det urbana utvecklingsarbetet är en del av regeringens integrationspolitik där fokus ligger på kunskapsbaserade och tvärsektoriellt samordnade insatser för att nå en bättre utveckling i stadsdelar med brett utanförskap. Syftet är att skapa bättre levnadsvillkor i stadsdelar med brett utanförskap, att minska socioekonomiska skillnader inom städer och regioner samt att minska antalet stadsdelar med ett brett utanförskap. Regeringen 1 beslutade år 2012 att femton stadsdelar skulle ingå i satsningen. De valdes ut utifrån kriterierna: förvärvsfrekvens lägre än 52 procent, långvarigt försörjningsstöd högre än 4,8 procent och gymnasiebehörighet lägre än 70 procent. Stadsdelarna skulle dessutom ha en befolkningsmängd på minst 4000 personer. Inom ramen för det urbana utvecklingsarbetet fanns under 2014 uppdrag till Boverket, Länsstyrelserna i Västra Götaland, Skåne, Stockholm och Kronoberg, Skolverket, Arbetsförmedlingen, Polisen, Statistiska centralbyrån (SCB) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Det prestationsbaserade stimulansbidraget betalas ut till berörda kommu2 ner utifrån en modell som har beslutats av regeringen. Modellen baseras på statistik kring tre indikatorer: andel av befolkningen i stadsdelen som förvärvsarbetar; andel av befolkningen som mottar långvarigt försörjningsstöd; samt andel av dem som det givna året gick ut nionde klass med behörighet till gymnasieskolans nationella program. I modellen tas även hänsyn till hur stort flyktingmottagandet har varit i respektive stadsdel. Indikatorerna mäts utifrån resultatet föregående år, vilket innebär att den första utbetalningen som gjordes i december 2013 baserades på förändringen mellan år 2011 och 2012. Ju större positiv förändring desto högre andel av medlen får den kommun i vilken stadsdelen ligger. Utvecklingen i stadsdelen mäts även i förhållande till utvecklingen i kommunen som helhet samt det genomsnittliga resultatet för de femton stads- 1 2 Regeringsbeslut A2012/174/IU Regeringsbeslut A2013/1192/IU samt A2013/4640/IU Inledning delarna. Samtliga kommuner tilldelas medel – även de som har haft en negativ utveckling. Syftet med bidraget är att stimulera kommunerna till att intensifiera sitt arbete för att minska utanförskapet i stadsdelarna. Regeringen har inte satt upp några regler kring hur bidraget ska användas i samband med utbetalningarna. Deras utgångspunkt är att det är på kommunal nivå det bäst avgörs var medlen gör mest nytta för att på olika sätt underlätta den socioekonomiska utvecklingen i stadsdelen och minska boendesegregationen i kommunen. Det innebär att beslut om vad bidraget ska användas till, vilka mål man väljer att arbeta efter, hur man väljer att organisera sig, om beslut tas inom förvaltning, nämnd eller kommunstyrelse, samt på vilket sätt man väljer att följa upp arbetet internt är frågor som är oreglerade och ska beslutas på kommunal nivå. De tre indikatorerna ligger till grund för den statliga fördelningsmodellen, men det finns inga krav på att indikatorerna ska vara vägledande i arbetet. Bidraget betalas ut till kommunerna utan att de ansöker, men att de är med i det urbana utvecklingsarbetet är ett aktivt val. Boverket har fått regeringens uppdrag att följa upp hur kommunerna har använt bidraget, hur det påverkar kommunernas arbete samt bedöma vilka effekter regeringens satsningar på urbant utvecklingsarbete har gett för att minska utanförskapet. Enligt uppdraget ska bedömningen i första hand bygga på kvalitativa underlag. Fokus ska ligga på de tre indikatorerna samt andra relevanta faktorer som har betydels för utvecklingen i stadsdelarna. Som exempel nämns boendemiljö, trygghet, service, företagsetableringar och omflyttning. I uppdraget ligger även att titta på om det civila samhällets organisationer är en del av det urbana utvecklingsarbetet. Denna rapport följer upp den utbetalning som gjordes i december 2013 då 3 bidraget fördelades enligt nedanstående tabell: 3 Se Boverkets beslut 10137-1668/2013. 1 miljon kronor avsätts enligt regleringsbeslut A2013/1192/IU till Boverkets uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget. 11 12 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 Fördelning av det prestationsbaserade stimulansbidraget år 2013 Fördelning prestationsbaserat stimulansbidrag (tkr) Kommun Stadsdelar Borås Hässleholmen 5 320 Göteborg Bergsjön 7 840 Göteborg Gårdsten 4 887 Göteborg Hjällbo 4 416 Göteborg Norra Biskopsgården 9 066 Kristianstad Gamlegården 11 426 Landskrona Centrum-Öster 5 349 Malmö Herrgården 5 665 Malmö Södra Sofielund 4 190 Stockholm Rinkeby 3 200 Stockholm Tensta 5 567 Södertälje Hovsjö 10 952 Södertälje Ronna 9 680 Trollhättan Kronogården Växjö Araby Syfte och frågeställningar Syftet med denna rapport är att undersöka hur kommunerna och stadsdelarna har arbetat med det prestationsbaserade stimulansbidraget, varför de har valt att arbeta som de har gjort, om bidraget har påverkat kommunernas arbete samt om det går att se några effekter av bidraget som helhet. Våra frågeställningar är: • Vad har bidraget använts till och vad har kommunerna haft för mål i arbetet? • Hur har kommunerna arbetat med bidraget - organisatoriskt, gällande beslutsfattande m.m.? • Hur ser det egna uppföljningsarbetet ut? • Hur har situationen i stadsdelarna utvecklats? • Vad tycker intervjupersonerna om politiken kring det prestationsbaserade stimulansbidraget? • Påverkar bidraget kommunens arbete? Boverket Inledning Uppföljningens huvudfokus ligger på de tre indikatorerna vilka ger ramarna för uppdraget, men den följer även upp andra relevanta faktorer så som anges i uppdraget. De faktorer och perspektiv som vi har valt att följa upp bidrar till en förståelse för hur den förda politiken har landat i respektive stadsdel, kommun, samt i de femton stadsdelarna som helhet. Då det inte har funnit några regler kring bidraget och det regeringen har formulerat går att sammanfatta i att kommunerna med hjälp av bidraget ska intensifiera sitt arbete för att underlätta den socioekonomiska utvecklingen i stadsdelen och minska boendesegregationen i kommunen, fokuserar uppföljningen på att följa upp hur kommunerna har arbetat och om bidraget har inneburit en intensifiering av arbetet. Avgränsningar Denna rapport följer upp den första utbetalningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget, vilken gjordes i december 2013. Den andra utbetalningen som gjordes i december 2014 följs upp i den slutrapport som Boverket lämnar till näringsdepartementet senast den 15 oktober 2015. Uppföljningen omfattar de femton stadsdelar som är del av det urbana utvecklingsarbetet och begränsas till de verksamheter som har tagit del av bidraget på lokal nivå. Kommunerna bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete i stadsdelarna och det prestationsbaserade stimulansbidraget finansierar bara en begränsad del av det. Vårt uppdrag omfattar inte att följa upp stadsdelarnas totala utvecklingsarbete utan bara att följa hur detta bidrag har använts. Vårt uppdrag är att göra en uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Det innebär att Boverket inte gör några värderingar av hur kommunerna har arbetat med bidraget. I rapporten beskriver vi de projekt som har tagit del av bidraget, men vi utvärderar inte vilken effekt de enskilda projekten har haft. I uppdraget ingår att bedöma vilka effekter regeringens satsningar på urbant utvecklingsarbete har gett för att minska utanförskapet. I detta ligger en värdering, men den begränsas i denna rapport till att följa upp de effekter vi kan se av det prestationsbaserade stimulansbidraget som politik. Eftersom fokus enligt uppdraget ska ligga på kvalitativa underlag omfattar denna rapport inte någon statistisk uppföljning. Metod Under perioden augusti till december 2014 har Boverket besökt samtliga kommuner och stadsdelar som har tagit del av det prestationsbaserade 13 14 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 stimulansbidraget. Vi har genomfört intervjuer med fyra olika fokus vid våra besök. Vid intervjuerna har vi velat träffa: samordnare för kommunens arbete med bidraget; ansvariga politiker; företrädare för de tre indikatorerna; samt företrädare för fastighetsägare, trygghetsvärdar eller andra som är lämpade att svara på frågor kring trygghet, omflyttning och stadsdelens rykte. Utöver dessa intervjuer har vi besökt de verksamheter som har tagit del av bidraget, alternativt träffat någon som har berättat om verksamheterna. I juni 2014 skickade Boverket ut information om vilka intervjuer vi ville göra, vilka fokus de skulle ha och vilka aktörer vi ville träffa vid de olika intervjuerna (se bilaga 1). Utifrån detta önskemål har sedan kommunerna satt samman program och bestämt vilka personer vi ska intervjua. Besöken har spänt över tre dagar per kommun. I en del kommuner har antalet intervjuer överensstämt med det antal perspektiv som vi ville fånga in, men i en del kommuner har samma intervju gjorts vid flera tillfällen eftersom alla intervjupersoner inte kunde närvara vid samma tid. Studien har lagts upp så att samma intervjufrågor skulle ställas till samma 4 aktörer i samtliga kommuner, gällande samtliga stadsdelar. Vi har dock tvingats att frångå det gällande några stadsdelar. I Angered i Göteborg där Gårdsten och Hjällbo ingår hade man ordnat en halvdagskonferens där de verksamheter som hade tagit del av bidraget fick presentera sig. Närvarande var även politiker från stadselsnämnden. Eftersom vi inte fick möjlighet att göra några intervjuer förutom den intervju som är riktad till samornare bad vi att få skriftliga svar på våra frågor i efterhand. Denna komplettering har vi inte fått in och vi saknar därför en del material. Viss information fick vi dock från den politiska representationen då de var på plats vid konferensen. I Bergsjön i Göteborg var den intervju som var inriktad på trygghet och flyttmönster inte inbokad och intervjun med ansvarig politiker kunde inte genomföras på grund av sjukdom. Dessa intervjuer har genomförts i efterhand i skriftlig form. Även gällande Herrgården i Malmö har intervjun med ansvarig politiker gjorts i efterhand i skriftig form på grund av sjukdom. I Stockholm gjordes inga besök av verksamheter eftersom det sätt på vilket de har använt bidraget gör att det inte går att peka ut vilka specifika verksamheter som har tagit del av bidraget. Att allt material inte har kommit in och att tre av intervjuerna har gjorts skriftligt påverkar materialet. Det är dock viktigt att nämna att kommunernas medverkan i denna uppföljning är frivillig och att Boverket därför inte kan kräva in information. 4 Boverket Intervjumallen bifogas som bilaga 2. Inledning När det gäller intervjuerna med ansvariga politiker har det varierat om vi har intervjuat politiker i kommunstyrelsen eller politiker i ansvarig nämnd. Det har även varierat om vi bara har intervjuat politiker från majoriteten eller om även politiker från oppositionen har deltagit vid intervjun. Det har varit upp till kommunerna att bestämma vilka politiker som är mest lämpade att svara på Boverkets frågor utifrån hur man har valt att arbeta med bidraget i kommunen. Även när det gäller intervjuerna med fokus på samarbete mellan företrädare för de tre indikatorerna samt intervjuerna med fokus på trygghet, omflyttning och rykte har det varierat vilka aktörer som har kallats till mötena. Detta beror på hur den kommunala organisationen ser ut och vilka aktörer som finns i stadsdelarna. Vi upplever att de personer som har intervjuats har haft det specifika perspektiv som vi har efterfrågat. Totalt har cirka 40 intervjuer genomförts inom ramen för uppföljningen. De flesta intervjuerna har varit gruppintervjuer och totalt har cirka 150 personer har intervjuats. Dessutom har drygt 60 verksamheter och projekt besökts, alternativt följts upp genom samtal som har genomförts på annan plats än platsen för verksamheten. För att effektivisera platsbesöken bad Boverket kommunerna att skicka in viss information skriftligen i juni 2014. Det gällde vilka verksamheter eller projekt som hade tagit del av bidraget, en kort beskrivning av dessa, vilken summa som hade tilldelats respektive verksamhet eller projekt, samt beslutsunderlag, protokoll eller dylikt som visade när, samt av vem, beslut om fördelning av bidraget togs. Vid platsbesöken deltog två utredare från Boverket.5 Samtliga intervjuer har gjorts av samma person. Kvalitetssäkring av att Boverkets utredare har uppfattat kommunernas information rätt har skett genom att alla kommuner har fått faktagranska de texter som har skrivits om deras respektive arbete. Kapitlen om respektive kommun har skickats ut till respektive samordnare som har ombetts att skicka det vidare till samtliga personer som vi har intervjuat. Som en del av kvalitetssäkringen har uppföljningen även haft en intern, samt en extern, referensgrupp. I den interna referensgruppen har Micael Nilsson och Kerstin Andersson på Boverket ingått. I den externa refe- 5 En utredare intervjuade och en skrev strukturerade anteckningar som sedan har legat till grund för texten i denna rapport. Vid ett fåtal tillfällen bandades även intervjuerna. I Stockholms stad bandades samtliga intervjuer eftersom endast en utredare närvarade. Att inte alla intervjuer har bandats beror på att det är resurskrävande att gå igenom ett så omfattande material. 15 16 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 rensgruppen har Dag Forsström, Borås stad; Mari Tastare, Göteborgs stad; Marie Hendra, Malmö stad; samt Nihad Bunar, Stockholms universitet ingått. Referensgrupperna har gett synpunkter på upplägget av studien i det inledande skedet samt fått möjlighet att ge synpunkter på den färdiga rapporten. För uppföljningens upplägg och rapportens innehåll ansvarar Boverket. 6 Disposition Rapporten består av ett inledande kapitel där ramarna för uppföljningen som uppdragets utformning, syfte, frågeställningar, avgränsningar och metod presenteras. Därefter följer nio kapitel som beskriver hur respektive kommuner har arbetat, varför de har valt att arbeta så som de har gjort och om bidraget har påverkat deras sätt att arbeta i stadsdelarna. Efter kommunkapitlen följer ett kapitel som sammanfattar den information som finns i de nio kommunkapitlen. Detta ger en tydligare bild av hur kommunerna har arbetat med det prestationsbaserade stimulansbidraget som helhet. Efter det följer ett kapitel som redogör för vad aktörerna i kommunerna tycker om den statliga politiken med prestationsbaserat stimulansbidrag. Slutligen följer ett kapitel med de slutsatser som Boverket drar utifrån det insamlade materialet. De verksamheter och projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag beskrivs i en bilaga för respektive kommun. 6 Vid ett möte med den externa referensgruppen framfördes synpunkter om ett annat upplägg av studien, vilket inte gick att förena med de datum då rapporter enligt uppdraget ska lämnas till näringslivsdepartementet. Det uppkom även en diskussion kring att studien borde läggas upp som en utvärdering, medan uppdraget är formulerat som en uppföljning. Boverket 17 Borås Borås Stad har en stadsdel med i det urbana utvecklingsarbetet, Hässleholmen. Hässleholmen hade år 2012 cirka 6 400 invånare 7 och ligger i stadsdel Öster. Området uppfördes under senare delen av 1960-talet och tidigare delen av 1970-talet. Större delen av området består av flerbostadshus med både höghus och låghus, men även områden med villabebyggelse finns i stadsdelen. Majoriteten av bostäderna är hyresrätter. I december 2013 tilldelades Hässleholmen 5 320 000 kronor i prestationsbaserat stimulansbidrag. Borås arbetar mot de tre indikatorerna Borås Stad bestämde sig redan under våren 2013 för att förskottera sex miljoner kronor så att de kunde sätta igång med det arbete de ville göra med hjälp av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Under 2013 använde de drygt fyra miljoner kronor och förde över kvarvarande belopp till 2014 års verksamhet. De räknade med att få minst samma summa i december 2014 som de fick i december 2013 vilket gav en budget på sju miljoner kronor för 2014. Borås Stad har valt att arbeta mot de tre indikatorer som ligger till grund för fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget; ökad andel förvärvsarbetande, minskat beroende av långvarigt försörjningsstöd samt ökad andel elever från grundskolan med gymnasiebehörighet. Att nå en ökad samverkan har också varit av yttersta vikt. Under våren 2013 anställdes en projektledare som har arbetat direkt mot det urbana utvecklingsarbetet och som är helt finansierad av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Utöver det har det prestationsbaserade stimulansbidraget fördelats mellan tre områden; arbetsmarknadsanställningar, trygghetsskapande på området samt ökad måluppfyllelse i skolan. Satsningarna beskrivs mer utförligt i bilaga 3. 7 SCB. http://www.scb.se/sv_/Hittastatistik/Temaomraden/Integration/Statistik/Registerdata-for-integration-/Folkmangd-perstadsdel-/ Sidan besöktes 2015-03-11. 18 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 Foto: Borås Stad Borås arbetar med det prestationsbaserade stimulansbidraget under 2013 och 2014 Eftersom Borås stad förskotterade medel och startade upp sitt arbete med det prestationsbaserade stimulansbidraget redan i mars 2013 så avslutas arbetet vid årsskiftet 2014/2105 som en följd av att regeringen efter regeringsskiftet inte har beslutat om ytterligare bidrag. Det gör att Borås stad inte planerar för fortsatt arbete inom den statliga satsningen utan i stället är i en fas där de ska ta ställning till hur de ska kunna fortsätta med de pågående verksamheterna. Både styrgruppen, projektgruppen och verksamheterna tycker att det arbete de har gjort har varit mycket fruktsamt och de vill gärna arbeta vidare på samma sätt. Verksamheterna berättade under hösten 2014 att det rådde en oro gällande om de kommer att kunna fortsätta. De talade om en rädsla för att den samverkan och den kompetens som har byggts upp kommer att förloras. Det innebär även att enskilda individer oroade sig för sin sysselsättning efter årsskiftet. Från alla håll talades det om vikten av en långsiktighet som sträcker sig över mandatperioder. Man menar att det bästa vore om staten stod för en sådan långsiktighet, men när den inte gör det blir det viktigt att kommunledningen gör det. Organisation för urbant utvecklingsarbete Det urbana utvecklingsarbetet har en framträdande roll i Borås och man arbetar med detta på ett tydligt sätt. Begreppet är spritt bland berörda aktörer och de är även insatta i målen för det urbana utvecklingsarbetet. Samverkan är framträdande i arbetet och det är även ett av kommunens mål med det urbana utvecklingsarbetet. Boverket Borås Borås stad satte under våren 2013 upp en tydlig struktur för hur de skulle samarbeta för att nå målen kopplade till de tre indikatorerna. Organisationen består av en styrgrupp som diskuterar strategiska frågor och tar beslut, samt en projektgrupp 8 som ansvarar för genomförandet. I styrgruppen sitter politiker från arbetslivsnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnd Öster, förvaltningschefer från motsvarande förvaltningar, samt representanter för Arbetsförmedlingen och AB Bostäder. Det är bara politikerna som har rösträtt, men de uppger att de har varit eniga i alla frågor. Både styrgruppen och projektgruppen tycker att organisationen, och att de möts regelbundet, ger en tydlighet så att alla vet hur de ska arbeta. De uppskattar även att det är en mix av politiker och tjänstemän i styrgruppen så att de båda perspektiven möts. Samarbetet i grupperna fungerar bra, men Arbetsförmedlingen har valt att vara mindre aktiv. De kom med i gruppen i ett senare skede och var inte med i planeringsstadiet. Det gör att de upplever att inriktningen på det urbana utvecklingsarbetet i Borås är svårt att kombinera med Arbetsförmedlingens huvuduppdrag och att deras roll därmed har begränsats till att rapportera och att informeras. Jobb Borås har en framträdande roll i projektgruppen. Arbetsförmedlingen har ingen representant där utan det är Jobb Borås som har ansvar för arbetsfrågan. Även enheten för försörjningsstöd uppger att de representeras av Jobb Borås. Rektor för högstadieskolan i Hässleholmen sitter med i projektgruppen. I projektgruppen sitter även projektledaren för det urbana utvecklingsarbetet. Det är han som håller ihop Borås stads urbana utvecklingsarbete genom regelbundna möten med de verksamheter som tar del av bidraget, projektgruppen och styrgruppen. Styrgruppen och projektgruppen är mycket nöjda med att arbeta på detta sätt och tycker att det är fruktsamt. De skulle dock vilja utveckla samarbetet så att även polisen satt med i styrgruppen. De har upplevt att styrgruppen och polisen har olika uppfattning i en del frågor och tror att det skulle främja arbetet att ha ett gemensamt diskussionsforum. Tydligt uppföljningsarbete Borås stad rapporterar alla verksamheter i ett digitalt system för månatlig uppföljning och det urbana utvecklingsarbetet har en egen flik där. Där rapporteras det arbete som utförs, måluppfyllelse, planering av det fortsatta arbetet med mera. Redovisningen utgör även underlag för ett avsnitt 8 För mer information om projektgruppens sammansättning se Boverket (2014): Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 1. 19 20 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 i årsredovisningen. Projektledaren för det urbana utvecklingsarbetet rapporterar även till styrgruppen på deras månadsvisa möten där de bland annat stämmer av måluppfyllelsen. Projektledaren skickar även ut månadsbrev till de som är involverade i det urbana utvecklingsarbetet. Borås stad här även lagt ett uppdrag på PayOff att utvärdera deras satsningar på arbetsmarknadsanställningar i kombination med studier. Det prestationsbaserade stimulansbidraget gör avtryck i Borås Borås stad har inte ändrat inriktningen på sitt arbete med att minska utanförskapet i Hässleholmen till följd av statens urbana utvecklingspolitik. Deras verksamhetsmål hade redan innan motsvarande inriktning. Den statliga politiken är dock mycket synlig i Borås eftersom man så tydligt har organiserat sig utifrån de indikatorer som staten anger och att man använder begreppet urban utveckling i sitt dagliga arbete. De tycker även att det prestationsbaserade stimulansbidraget har påverkat kommunens arbete och att det har gett mer konkreta resultat än tidigare statliga satsningar inriktade på dessa stadsdelar. En anledning till detta är, enligt Borås stad, att bidraget tillfaller en stadsdel. När 5 miljoner går till en stadsdel under ett år ger det avtryck i arbetet. De framhåller att satsningarna har blivit synliga bland annat genom att de under åren 2013 till 2014 fick ut 52 personer i arbetsmarknadsanställningar. Det prestationsbaserade stimulansbidraget var också upptakten till deras organisation kring det urbana utvecklingsarbetet. De menar att organisationen har underlättat och stärkt samarbetet mellan nämnder och förvaltningar. Den har också gjort det lättare att komma igång med olika insatser och kunna arbeta mer målinriktat med tydligare resultat. Slutligen tycker de att bidraget har gjort avtryck i kommunen genom den nya kunskap och de erfarenheter som det har gett. Boverket 21 Göteborg Göteborg har fyra områden med i det urbana utvecklingsarbetet och dessa ingår i tre stadsdelsnämnder. Berörda områden är Bergsjön i Östra Göteborgs stadsdelsnämnd, Gårdsten och Hjällbo i Angereds stadsdelsnämnd samt Norra Biskopsgården i Västra Hisingens stadsdelsnämnd. Norra Biskopsgården är det av bostadsområdena som byggdes först. Det byggdes under andra halvan av 1950-talet. Bergsjön byggdes under andra halvan av 1960-talet och Gårdsten och Hjällbo under senare delen av 60talet och början av 1970-talet. Alla bostadsområdena domineras av hyresrätter i flerbostadshus men i Bergsjön, Gårdsten och Hjällbo finns det även radhus. Bergsjön och Gårdsten har även villabebyggelse. Bebyggelsen domineras i alla fyra bostadsområdena av lamellhus som är tre till åtta våningar höga. Invånarantalet var år 2012 cirka 16 400 i Bergsjön, cirka 8 200 i Gårdsten, cirka 7 400 i Hjällbo och cirka 4 800 i Norra Biskopsgården. 9 Totalt tilldelades Göteborg 26 209 000 kronor i december 2013 och var den kommun som fick störst andel av de prestationsbaserade stimulansmedlena vid denna utbetalning. Av dessa medel fördelades 9 066 000 kronor till Norra Biskopsgården, 7 840 000 kronor till Bergsjön, 4 887 000 kronor till Gårdsten och 4 416 000 kronor till Hjällbo. Stadsdelarna har arbetat på olika sätt Bergsjön har säkerställt pågående verksamheter Östra Göteborg (Bergsjön) har under de senare åren tampats med ekonomiska underskott och på grund av det har de valt att inte utveckla några nya processer i samband med tilldelandet av det prestationsbaserade stimulansmedlet. Istället har de valt att långsiktigt säkerställa beprövade verksamheter som de vet fungerar för att öka förvärvsfrekvensen hos boende i Östra Göteborg - Arbetsforum och Returhuset. De har även valt att avsätta prestationsbaserat stimulansbidrag för pågående insatser i grundskolor i Bergsjön. Stadsdelsförvaltningen i Bergsjön redogör för att de på grund av underskott i budgeten för bland annat försörjningsstöd och köpta sociala boen9 SCB. http://www.scb.se/sv_/Hittastatistik/Temaomraden/Integration/Statistik/Registerdata-for-integration-/Folkmangd-perstadsdel-/ Sidan besöktes 2015-03-11. 22 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 delösningar skulle ha varit tvungna att skära ner nämnda verksamheter om de inte hade kunnat tillföra bidrag från det prestationsbaserade stimulansbidraget. Med detta tillskott har verksamheterna kunnat fortsätta i samma skala under 2014 som under föregående år, men det har inte inneburit någon ökning av verksamheternas omfattning. Arbetsforum, Returhuset och satsningarna i skolan finansieras sedan tidigare genom den kommunala budgeten. När det gäller satsningarna inom skolan finansieras de även genom öronmärkta kommunala medel samt Skolverkets satsning på handledning. Stadsdelsförvaltningen har inte fattat beslut om specifika mål för fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget utan arbetar efter de strategiska mål som har beslutats av kommunfullmäktige. De är att öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader, samt att skolan ska öka barns och elevers möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper, förmågor och värden. Satsningarna på Arbetsforum, Returhuset och skolan beskrivs mer utförligt i bilaga 4. Gårdsten och Hjällbo prövar nya arbetsmetoder Angereds stadsdelsnämnd (Gårdsten och Hjällbo) tillsatte under 2013 en organisation som arbetade fram ett antal principer som utgångspunkter för det fortsatta arbetet med det prestationsbaserade stimulansmedlet. Utgångspunkterna var att det skulle finnas ett generellt invånarperspektiv, att det skulle bli en förstärkning av pågående utvecklingsarbete, samt att arbetet skulle präglas av en framåtsyn och hållbarhet över tid. Vid sidan av detta har stadsdelsförvaltningens tre egna mål, folkhälsa, trygghet samt skola in i arbete, varit vägledande för Angereds fördelning av det prestationsbaserade stimulansbidraget tillsammans med de tre indikatorer som är med i den statliga fördelningsmodellen. Ambitionen har även varit att skapa en varaktighet när det gäller samverkan och verksamhetsutveckling utifrån en geografisk inriktning. Man upplever dock att synkroniseringen med den ordinarie organisationen har lett till en fördröjning i implementeringsprocessen och användningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Angered använder bidraget för att testa nya vägar men har trots det ett uttalat långsiktigt tänkande kring hur de använder det prestationsbaserade stimulansbidraget. Deras grundläggande tanke är att alla nya verksamheter som tar del av bidraget ska kunna fortsätta att arbeta inom ordinarie budget om de faller väl ut. Detta är en gemensam uppfattning hos både politiker och tjänstemän. Boverket Göteborg Under 2014 tog man beslut om att fördela prestationsbaserat stimulansbidrag till två koordinatorer och två ungdomscoacher vid Vuxencentrum, en samordnare för integrationsmentorer, två kuratorer och två fältassistenter som arbetar med ökad närvaro i skolan, en folkhälsoutvecklare och tre barnbibliotekarier. Dessa verksamheter beskrivs mer utförligt i bilaga 4. Norra Biskopsgården satsar på nytänkande Västra Hisingens stadsdelsnämnd (Norra Biskopsgården) valde att under våren 2013 förskottera fyra miljoner kronor ur driftsbudgeten så att satsningar kunde göras tidigt under året. Västra Hisingen har utgått från de tre indikatorer som är med i den statliga fördelningsmodellen, tillsammans med de strategiska mål som anges i kommunfullmäktiges budget när de har fördelat det prestationsbaserade stimulansbidraget. De målen är, som tidigare har nämnts, att öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader, samt att skolan ska öka barns och elevers möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper, förmågor och värden. En viktig princip har även varit att satsa på någonting nytt samtidigt som man förstärker pågående insatser. Uppfattningen är att bidraget inte ska finansiera basverksamheten utan att det ska användas för att testa nya metoder. Uppfattningen från nämnden har varit att de inte ser tillräckligt tydliga resultat och att de därför vill använda de tillförda medlen till ett visst mått av nytänkande. De har även ställt krav på att alla nyanställningar som bidraget finansierar skall vara heltidsanställningar och att de som anställs skall vara boende i området. De medel som förskotterades under 2013 fördelades mellan åtta verksamheter. Verksamheterna hade koppling till egenförsörjning och utbildning med ambitionen att förbättra levnadsvillkoren i Norra Biskopsgården. Av de fyra miljoner som förskotterades användes två och en halv miljoner. De fördelades mellan nio verksamheter: Förstärkning i ordinarie grundskoleverksamhet (inklusive förberedelseklasser); Kultur och värderingsarbete i skolan; Utökat samarbete mellan grundskolan och andra lokala aktörer för trygghet och bättre skolresultat; Utökning av IKTutrustning (datorer, Ipads med mera); Mötesplats för samhällsinformation/Infocenter; Ungdomsuppsökare; Förstärkning med en jobbcoach på Jobb-centrum Äpplet; Förstärkning med en socialsekreterare på Arbetsmarknadstorget; samt Utbildning till samhällsinformatörer. Eftersom två och halv miljoner kronor av det prestationsbaserade 23 24 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 stimulansbidraget användes under 2013 återstod sex och en halv miljoner kronor att använda år 2014. Vid fördelningen av bidraget år 2014 valde stadsdelsnämnden att ta en mer aktiv roll och från politiskt håll menar man att fokus kom att ligga mer tydligt på de tre indikatorerna samt att arbetet präglades av mer nytänkande under år 2014. Bidraget fördelades 2014 på åtta olika satsningar: Mötesplats för samhällsinformation/Infocenter; Jobb-centrum Äpplet; Arbetsmarknadstorget; Stadsdelsvärdar; samt Insatser vid Sjumilaskolan (Utveckling av det pedagogiska uppdraget och en gemensam värdegrund, Språkutveckling, Trygghet och studiero, Organisationsutveckling). Satsningarna beskrivs mer utförligt i bilaga 4. Arbetar i samma riktning 2015 Samtliga stadsdelar som ingår i det urbana utvecklingsarbetet i Göteborgs stad har för avsikt att fortsätta i samma anda under 2015 som de har gjort under 2014. Östra Göteborg (Bergsjön) förväntas ha ett fortsatt underskott för försörjningsstödet och köpta sociala boendelösningar under 2015. De ser det därför som troligt att även den andra utbetalningen av prestationsbaserat stimulansbidrag kommer att användas för att undvika att Arbetsforum, Returhuset och de satsningar som görs i skolan inte ska behöva minska i omfattning. Bidraget förväntas alltså inte heller under 2015 att innebära någon uppskalning av arbetet. I Angered har man för avsikt att fortsätta att arbeta med att utveckla verksamheten genom att delvis testa nya vägar. Man kommer att arbeta med en organisationsutveckling, men även den nya organisationen kommer att vara en tjänstemannaorganisation. Även i Västra Hisingen har man för avsikt att fortsätta att använda det prestationsbaserade stimulansbidraget till att utveckla verksamheten genom nytänkande. Stadsdelsnämnden har för avsikt att bli ännu mer involverad i fördelningen av det bidrag som betalas ut i december 2014. Mot bakgrund av att de var mer involverade under 2014 kommer de under 2015 att kunna ställa skarpa frågor i beredningsarbetet och lägga ännu skarpare förslag än tidigare. Insatser har beslutats i stadsdelarna I Göteborg stad har fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget beslutats av stadsdelsdirektörna i Östra Göteborg och Angered samt stadsdelsnämnden i Västra Hisingen. Att besluten skulle tas lokalt beslutades 2013 när regeringen informerade om att stödet skulle införas. Boverket Göteborg Bakgrunden till det är att de har det så kallade befolkningsansvaret i stadens organisation samt att de har den bästa kunskapen om vilka insatser som kan ge effekt på lång sikt för att förbättra levnadsförhållandena i de berörda områdena. De har även, tillsammans med stadsledningskontoret, mångårig erfarenhet av olika regeringsinitiativ som Storstadssatsningen, Blommansatsningen med flera, samt EU-initiativ som URBAN II. Beslutet påverkades även av att målet med det prestationsbaserade stimulansbidraget ligger i linje med Göteborg stads syfte och mål inom området enligt exempelvis kommunfullmäktiges budgetmål och statens ambitioner att samarbeta med berörda organisationer som Arbetsförmedlingen. De gemensamma utgångspunkterna för hanteringen av det prestationsbaserade stödet i Göteborgs stad har varit att det: • betraktats som ett ekonomiskt tillskott till stadsdelarnas satsningar. • ska förstärka pågående utvecklingsarbeten med åtgärder som staden har goda erfarenheter av så att de ger effektiva vägar till bättre levnadsvillkor. • har ett generellt invånarperspektiv som omfattar alla åldrar men med ett särskilt fokus på unga. • har en framåtsyn med hållbarhet över tid, det vill säga att de är möjliga att upprätthålla även efter att statens satsning på det prestationsbaserade stimulansbidraget har avslutats. • består av förslag och åtgärder som har förankrats långt ned i organisationen där ansvaret för genomförandet av åtgärderna ligger. Eftersom besluten om hur bidraget ska fördelas har tagits lokalt i Östra Göteborg, Angered och Västra Hisingen skiljer de sig åt både gällande vem som har fattat besluten och processen kring hur bidraget ska fördelas. I Östra Göteborg (Bergsjön) valde stadsdelsförvaltningen att inte göra något specifikt utvecklingsarbete kring bidraget. Att Arbetsforum, Returhuset och skolan skulle tillföras prestationsbaserat stimulansbidrag så att de skulle kunna fortsätta i oförminskad skala beslutades av stadsdelsdirektören. Beslutet att bidraget skulle tilldelas de tre verksamheterna samt hur det skulle fördelas mellan dem finns inte dokumenterat. Den redovisning vi har fått ta del av visar enbart verksamheternas totala årsbudget. I Angered (Gårdsten och Hjällbo) följer politiken aktivt arbetet med det prestationsbaserade stimulansbidraget men besluten om hur bidraget ska 25 26 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 fördelas har tagits av stadsdelsdirektören, eftersom de anser att det ligger inom ramen för stadsdirektörens delegation. Från tjänstemännens sida ser man att det ger en större rörlighet och frihet vilket är en nödvändighet eftersom de fortfarande håller på att utveckla nya vägar för verksamheten och därför har ett behov av att ta löpande beslut. I Angered inrättade man under våren 2013 en arbetsgrupp för det urbana utvecklingsarbetet. Arbetsgruppen bestod av representanter från utvecklingsavdelningen, sektor utbildning, sektor kultur och fritid samt sektor individ och familj. Gruppen tog fram förslag om hur det prestationsbaserade stimulansmedlet skulle kunna användas för Gårdsten och Hjällbo och man fastslog även de generella principerna för arbetet. Det fortsatta arbetet följdes av två processledare som stöd samt en beredningsgrupp med ansvar för den ekonomiska uppföljningen. Sektorschefsgruppen kom att fungera som styrgrupp och de tog besluten om fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget. För att möjliggöra en snabbare beslutsprocess genomför de nu en organisationsförändring så att nya beslut ska kunna fattas av berörda områdeschefer. Syftet är att förstärka den positiva effekt man har sett av att arbeta sektorsövergripande inom organisationen. Beredningsgruppen ska vara kvar i den nya organisationen med ansvar för uppföljning och eventuell förankring av nya förslag. Organisationen är en tvärsektoriell förvaltningsgrupp, men har inga representanter från exempelvis den politiska organisationen eller Arbetsförmedlingen. Angered har under 2014 tagit beslut om drygt 4,8 miljoner kronor av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Resterande fyra och en halv miljoner kronor överförs till verksamhetsår 2015. Västra Hisingen (Norra Biskopsgården) förskotterade 4 miljoner kronor för att kunna starta upp arbetet redan 2013. De använde dock bara två och en halv miljoner kronor under 2013 och tog därför beslut om en fördelning av sex och en halv miljoner kronor för verksamhetsår 2014. För politiken var det viktigt att bidraget inte skulle ingå i den ordinarie verksamheten utan att det skulle gå att följa vad det gick till. Av denna anledning valde man att ta politiska beslut om inriktningen för hur bidraget skulle användas. Förvaltningen tog fram förslag på hur verksamheten skulle kunna utvecklas med hjälp av bidraget och efter en återremittering från politiken som resulterade i en tydlig lista på verksamheter togs beslut i stadsdelsnämnden. Politiken har under 2014 blivit mer involverad i det arbete som görs i Norra Biskopsgården. Det är en följd av att nya ordföranden i stadsdelsnämnden tyckte att de hade för liten insyn i arbetet. Förändringen är alltså generell och skulle ha skett även utan det prestationsbaserade stimulansbidraget. För att ytterligare tydliggöra arbetet är man från politikens sida även intresserad av att under 2015 inrätta en sär- Boverket Göteborg skild organisation med ansvar för att följa upp hur arbetet går och att direktrapportera till presidiet. En sådan förändring skulle göra att politiken kunde följa arbetet på ett tydligare sätt. Organisationen skulle ligga utanför linjeorganisationen och den skulle även kunna arbeta med strategiska frågor. I samtliga stadsdelar i Göteborg som är del av det urbana utvecklingsarbetet sker ett löpande samarbete mellan företrädare för de tre indikatorer som är med i den statliga fördelningsmodellen i den dagliga verksamheten. Det gäller dels ett samarbete mellan olika kommunala verksamheter som arbetar för att öka sysselsättningen, Arbetsförmedlingen och enheten för försörjningsstöd, och dels skolan och enheten för försörjningsstöd. Mellan skolan och Arbetsförmedlingen sker inget löpande utbyte eftersom denna koppling inte ses som lika självklar. Östra Göteborg (Bergsjön) och Västra Hisingen (Norra Biskopsgården) har ingen organisation för ett strategiskt arbete med specifikt fokus på de tre indikatorerna. Angered (Gårdsten och Hjällbo) har en sådan plattform, men den inkluderar enbart förvaltningen och inte Arbetsförmedlingen. Olika vägar för egen uppföljning Stadsledningskontoret ansvarar för uppföljningen av stadens verksamheter i sin helhet. Uppföljningen genomförs till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige enligt ett övergripande rapporteringssystem och det prestationsbaserade stimulansbidragets effekter följs upp tillsammans med andra insatser som görs i stadsdelarna för att nå kommunfullmäktiges mål. Stadsledningskontoret rapporterar inte specifikt om effekter av det prestationsbaserade stimulansbidraget, då man menar att det inte går att urskilja från andra åtgärder och faktorer som har påverkat utvecklingen i stadsdelarna. Stadsledningskontoret följer också kontinuerligt stadsdelarnas arbete med bidraget inom ramen för sitt samordningsansvar. Beslut om egen uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget har, liksom fördelningen av bidraget, beslutats i Östra Göteborg (Bergsjön), Angered (Gårdsten och Hjällbo) samt Västra Hisingen (Norra Biskopsgården). Östra Göteborg och Angered har valt att inte särredovisa det prestationsbaserade stimulansbidraget, men i Västra Hisingen har en särredovisning förberetts för rapportering till den lokala nämnden. I stadsdelarnas redovisning till stadsledningskontoret kommer hanteringen av det prestationsbaserade stimulansbidraget inte att särredovisas för Bergsjön, Gårdsten och Hjällbo medan Norra Biskopsgården kommer att ha ett eget fält för detta i rapporterna. 27 28 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 Östra Göteborg följer upp sitt arbete med det prestationsbaserade stimulansbidraget genom den ordinarie uppföljningen i årsredovisning och kvartalsrapporter. Angered använder bidraget för att testa nya vägar för förvaltningarna att arbeta på, vilket gör att en kontinuerlig uppföljning blir viktig för att avgöra framtida satsningar. I dag gör beredningsgruppen en ostrukturerad uppföljning men de arbetar med att hitta en strukturerad form för detta genom att ta fram en modell för hur uppföljningen ska ske. Modellen syftar till att de ska kunna göra snabba uppföljningar för att kunna göra snabba åtgärder. Uppföljningen kommer även fortsättningsvis att ligga på beredningsgruppen. I Västra Hisingen är stadsdelsnämnden involverad i uppföljningen av de satsningar som har tagit del av det prestationsbaserade stimulansbidraget. De har sedan tidigare ett system för avvikelserapportering till ledningen som används i alla verksamheter, och det används även för de verksamheter som har tagit del av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Olika påverkan i stadsdelarna Östra Göteborg (Bergsjön) har låtit bidraget gå in i den ordinarie verksamheten för att stötta verksamheter som bedömdes vara relevanta för det urbana utvecklingsarbetet och som eventuellt hade behövts avvecklas utan det prestationsbaserade stimulansbidraget. Bidraget är inte känt i stadsdelen i koppling till det urbana utvecklingsarbetet, det har inte har föranlett något internt utvecklingsarbete eller någon utökning av verksamheter och det har därmed inte påverkat stadsdelens sätt att arbeta på. Bidraget gör dock skillnad för enskilda medarbetare och brukare genom att de berörda verksamheterna har kunnat fortsätta. I Angered (Gårdsten och Hjällbo) och Västra Hisingen (Norra Biskopsgården) har man upplevt det som positivt att få anledning att fokusera lite extra på de utmaningar som man står inför genom de diskussioner som har föranlett den lokala fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Bidraget har använts till att pröva nya metoder och tillvägagångssätt. Det har setts som lokala utvecklingspengar, vilket gör att man har vågat testa mer än vad man tycker att man kan med ordinarie budget. Genom denna möjlighet anser de att bidraget har haft en påverkan på det arbete som de bedriver. Boverket 29 Kristianstad Kristianstad har en stadsdel med i det urbana utvecklingsarbetet – Gamlegården. Gamlegården hade år 2012 cirka 4 800 invånare 10 och är ett ytterområde beläget i norra Kristianstad. Gamlegården byggdes under åren 1965 till 1971. Totalt finns cirka 1850 lägenheter i stadsdelen, där samtliga av dessa är hyresrätter och ägs av det kommunala bostadsbolaget AB Kristianstadsbyggen. Även handelscentrumet i stadsdelen ägs av dem. Stadsdelen består av tre till sexvåningshus. I december 2013 tilldelades Gamlegården 11 426 000 kronor i prestationsbaserat stimulansbidrag och var därmed den enskilda stadsdel som tilldelades mest medel, vilket delvis förklaras av stadsdelens höga flyktingmottagande. Kristianstad arbetar mot de tre indikatorerna Kristianstad kommun valde att påbörja arbetet under 2013 utifrån antagandet att samtliga stadsdelar det första året skulle tilldelas lika mycket pengar som ett utgångsläge. När det stod klart att bidraget skulle fördelas utifrån den statliga fördelningsmodellen även vid den första utbetalningen kunde summan inte förutses och kommunen valde därför att avvakta med ytterligare insatser fram till besked om tilldelning kom i december. Detta innebar att endast tre miljoner hanterades under 2013. En miljon användes till att finansiera medborgarkontoret på Gamlegården centrum och resterande två miljoner användes till att bygga upp den Urbana Hembygdsgården samt till sommarjobb åt äldre ungdomar. Resterande del fördes över till 2014. För 2014 beslutade Arbete och välfärdsnämnden att fördela det prestationsbaserade stimulansbidraget inom fyra områden: arbete och sysselsättning, nätverk och föreningar, fysisk miljö samt skola. De har valt att arbeta mot de tre indikatorer som ligger till grund för den statliga fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget och har därmed ökad andel förvärvsarbetande, minskat beroende av försörjningsstöd samt ökad andel elever från grundskolan med gymnasiebehörighet som målområden. De har dock valt att lägga betoningen vid en ökad andel förvärvsarbetande och minskat försörjningsstöd, då de var överens om att många större satsningar på skolan redan har gjorts. Att nå en ökad samverkan har också varit av yttersta vikt i deras urbana arbete och i satsningarna som de har valt att fokusera på har samverkan med det civila 10 SCB. http://www.scb.se/sv_/Hittastatistik/Temaomraden/Integration/Statistik/Registerdata-for-integration-/Folkmangd-perstadsdel-/ Sidan besöktes 2015-03-11. 30 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 samhället varit viktigt. En annan viktig del i deras val av hur det prestationsbaserade stimulansbidraget skulle användas var att få möjlighet att testa nya metoder och angreppssätt. För att arbeta mot de tre indikatorerna har Kristianstad kommun valt att lägga medlen på totalt sex olika satsningar inom området arbete och sysselsättning. (Nystartsjobb, Aktiviteter på den urbana hembygdsgården, Yalla Kristianstad, Till Rosenbad, Öresund 2020, fotbollsskola och sommarlovsaktiviteter för barn i området, Sambusa samt en socialsekreterartjänst för en riktad satsning för sjukskrivna med försörjningsstöd boende på Gamlegården.) De har även gjort fem olika satsningar inom området nätverk och föreningar (Antidiskrimineringsambassadörer, Näsby IF Fotboll, Transformations torg entreprenörskap, Föreningen C-4 Integration läxläsning). Vidare har Kristianstad kommun valt att lägga medel på en satsning inom området fysisk miljö, genom den urbana hembygdsgården. För att arbeta mot indikatorn behörighet har de även valt att lägga medlen på två satsningar inom området skola (Lärarresurs Fröknegårdsskolan och Föräldrautbildning). Samtliga satsningar beskrivs i bilaga 5. Fördelar det prestationsbaserade stimulansbidraget på tre år Kristianstad kommun valde att förskottera medel och började arbeta med det prestationsbaserade stimulansbidraget redan under 2013. Då de fick en större tilldelning än väntat i december 2013 har de använt de pengarna även under 2014. Det betyder att utbetalningen i december 2014 kommer att användas under 2015 och att de således använder den totala bidragssumman under tre år. Uppfattningen från både politiker- och tjänstemannasidan är att en del av de verksamheter som har fått pengar under 2013 och 2014 kommer att kunna fortsätta att få kommunal finansiering, medan andra kommer att behöva klara sig på egen hand. En del av de satsningar som har gjorts syftar till att stärka individer och föreningar så att de kan söka finansiering från annat håll och på det sättet driva verksamheten vidare. Genom att anställa personer som bor i området hoppas de även på att skapa förebilder som långsiktigt kan bidra till att lyfta området. Möten för att fånga upp behov Kristianstad kommun har inga strukturer sedan tidigare som kan fånga upp det prestationsbaserade stimulansbidraget, så de har behövt finna nya lösningar för detta. Bidraget har gått in till Arbete- och välfärdsnämnden som har beslutat om ramarna för hur det prestationsbaserade stimulansbidraget ska fördelas. Innanför de ramarna har arbete- och välfärdsförvaltningen haft frihet att utforma arbetet. Boverket Kristianstad Kommunen har tidigare ordnat frukostmöten en gång i månaden där kommunpolitiker, kommuntjänstemän, arbetsförmedling, polis, föreningar och boende har varit inbjudna. Genom dessa har de fått en bred kunskap om det arbete som olika aktörer bedriver i Gamlegården. När det prestationsbaserade stimulansbidraget kom fanns det behov av ett större fokus på de tre indikatorerna och hur man kunde arbeta mot dessa. Arbete- och välfärdsförvaltningen valde då att minska frukostmötena till två per år samt att bjuda in till en ny mötesform med fokus på indikatorerna. Under våren 2014 har de hållit två möten med fokus på arbete och försörjningsstöd där de har bjudit in Arbetsförmedlingen och näringslivskontoret. De har även hållit två möten med fokus på behörighet till gymnasiet där de har bjudit in skolan, den lokala hembygdsgården, läxläsningsverksamhet och kurator på gymnasiet. Syftet med mötena var att finna nya mer effektiva sätt att arbeta på, som stimulansbidraget kan finansiera. Att det fanns möjlighet till finansiering gjorde att mötena upplevdes som konkreta och handlingskraftiga. I nära anslutning till mötena tog chefen för arbete- och välfärdsförvaltningen tillsammans med samordnaren beslut om hur bidraget skulle fördelas. Besluten är inte protokollförda men det finns en tydlig dokumentation av hur bidraget har fördelats. Mötena var ett sätt att hitta det bästa sättet att använda det prestationsbaserade stimulansbidraget på, men de utgör inte någon organisation för det urbana utvecklingsarbetet. Det finns alltså ingen specifik organisation för det urbana utvecklingsarbetet där företrädarna från offentlig verksamhet möts regelbundet för att diskutera strategiska eller strukturella frågor. Företrädarna för de tre indikatorerna träffas ofta i det dagliga arbetet kring enskilda individer, men de tycker att det skulle vara positivt med återkommande möten kring mer strukturella frågor med fokus på samverkan. Uppföljning sker löpande Arbete- och välfärdsförvaltningen gör inte någon strukturerad utvärderingav det prestationsbaserade stimulansbidraget. En del av verksamheterna inkommer löpande med utvärderingar till samordnaren, men förvaltningen håller sig även uppdaterad genom att samordnaren har löpande kontakt med de verksamheter som finansieras genom bidraget. Redovisning till nämndpolitikerna sker genom ordinarie strukturer för övrigt arbete i stadsdelen, samt då de specifikt ber om en uppdatering. 31 32 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 Ökat fokus på indikatorerna Det prestationsbaserade stimulansbidraget påverkar arbetet i Kristianstad kommun genom att fokus på de tre indikatorerna förstärks. Det påverkar även genom att mycket har möjliggjorts genom stimulansbidraget i sig, men också genom upplägget att regeringen inte har ställt upp regler för hur bidraget skulle användas. Det har gjort att de har kunnat satsa friare och bredare. Den lokala hembygdsgården är en satsning som kommer att finnas kvar som en bas för framtida arbete i stadsdelen och på detta sätt påverkar kommunens arbete. Boverket 33 Landskrona Landskrona stad har en stadsdel med i det urbana utvecklingsarbetet, Centrum – Öster. Centrum-Öster ligger i centrala Landskrona och består till största delen av bebyggelse från 20-talet till 1940-talet. Den består främst av flerfamiljshus, men det finns även radhus och villor. Flerfamiljshusen är till största delen hyresrätter. De är fördelade på ca 540 fastighetsägare, vilket innebär att det i stor utsträckning är många små fastighetsägare. Invånarantalet var år 2012 cirka 11 100.11 I december 2013 tilldelades Centrum-Öster 5 349 000 kronor i prestationsbaserat stimulansbidrag. Landskrona lägger fokus på barn och unga Landskrona stad har sedan tidigare fem mål som de arbetar mot. De är: ökat antal elever med fullständiga betyg; minskat antal individer som uppbär försörjningsstöd; ökad trygghet i Landskrona; bra och attraktiva bostäder; samt att utveckla samarbetet med näringslivet. Deras utgångspunkt i det urbana utvecklingsarbetet är att de tre indikatorerna passar väl in i dessa mål och att de därför inte påverkar inriktningen på arbetet. Fokus för fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget är, utöver de tre indikatorerna, att satsa på ungdomar och att minska ungdomsarbetslösheten. Landskrona stad har valt att fördela de tilldelade medlen på sex olika satsningar. Beslut har fattats i kommunstyrelsen. Satsningarna är: utveckling av en lärlingsutbildning i nära samarbete med arbetslivet; feriepraktik med kompletterande utbildning; brobyggarfunktion på stadsbiblioteket och Fritidsklubben Österbryggan, Innosport; Teknikens Hus; föräldrastöd; samt ett närvaroprojekt. Satsningarna beskrivs mer utförligt i bilaga 6. Metodutveckling för effektivisering av den ordinarie verksamheten Landskrona stad har i stor utsträckning valt att använda det prestationsbaserade stimulansbidraget till nya projekt i syfte att utveckla nya metoder som kan effektivisera kommunens arbete. Målet är att projekten ska gå in i ordinarie budget om de faller väl ut. Kommunen har redan tidigare arbe11 SCB. http://www.scb.se/sv_/Hittastatistik/Temaomraden/Integration/Statistik/Registerdata-for-integration-/Folkmangd-perstadsdel-/ Sidan besöktes 2015-03-11. 34 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 tat på detta sätt, med projekt som går över i ordinarie verksamhet. Brobyggarfunktionen kommer att gå in i ordinarie verksamhet redan 2015. Det blir då en fast anställning på 30 procent. Inte heller lärlingsverksamheten kommer att finansieras med det prestationsbaserade stimulansbidrag som betalas ut i december 2014. De kommer dock att föra över en del av det bidrag som de har fått för 2014 till 2015. Övriga projekt beräknas få fortsatt finansiering via det prestationsbaserade stimulansbidrag som betalas ut i december 2014. Feriepraktiken kommer att upprepas och utvecklas ytterligare och Innosport som nu är en förstudie kommer att gå över till projektering. Teknikens hus och närvaroprojektet kommer inte att komma igång förrän i slutet av 2014 eller början av 2015, men de finansieras av det bidrag som betalades ut i december 2013. Styrgrupp inom förvaltningen Landskrona stad har sedan början av 2014 en styrgrupp för det urbana utvecklingsarbetet. Styrgruppen består av fyra chefer inom den kommunala förvaltningen, VD för Landskrona stadsutveckling AB och samordnaren för det urbana utvecklingsarbetet.12 Det finns ingen politisk representation i styrgruppen. Styrgruppen har i uppgift att ta fram underlag för de projekt som man vill ska ta del av det prestationsbaserade stimulansbidraget och bereda dem som ärenden för beslut i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har inte tagit något övergripande beslut om hur bidraget ska fördelas utan tar ställning till ärendena då de tas upp för beslut. Kommunen har sedan tidigare fem övergripande mål för sitt sammanhållna arbete och det är de som anger ramverket för kommunstyrelsen. Genom inrättandet av en styrgrupp har arbetet med bidraget blivit tydligare och fått större transparens. Man menar att de två sista ärendena som beslutades i december 2015 är bättre genomarbetade med tydligare mål än de som beslutades tidigare under året, och att detta är ett resultat av den organisation som man har byggt upp under början av 2014. Företrädare för Arbetsförmedlingen, försörjningsstöd och rektor har inte varit med i några strategiska diskussioner kring hur det prestationsbaserade stimulansbidraget ska användas. De samverkar dock löpande genom flera olika organ, både på chefsnivå och på handläggarnivå med fokus på angränsande frågor. 12 I styrgruppen sitter förvaltningscheferna för utbildningsförvaltningen, individ- och familjeförvaltningen, fritids- och kulturförvaltningen och stadsledningskontoret, VD för Landskrona stadsutveckling AB samt samordnaren för det urbana utvecklingsarbetet. Boverket Landskrona Uppföljning sker löpande Samordnaren för det urbana utvecklingsarbetet i Landskrona stad följer upp hur projekten fortskrider två gånger per termin. I de först beviljade projekten är målen otydliga, vilket gör det svårt att följa upp mot konkreta mål. Detta har man dock arbetat med och i de senaste projekten som har beretts av styrgruppen finns angivna mål. Samordnaren rapporterar vidare till styrgruppen vid deras möten. Kommunstyrelsen uppger att de inte önskar bli informerad löpande, utan bara om det är ett stort eller bra projekt. Kan göra mer och arbeta snabbare Det prestationsbaserade stimulansbidraget påverkar inte inriktningen på arbetet i Landskrona stad. Däremot menar man att de projekt som har finansierats och den metodutveckling som de syftar till kan ge avtryck. De har haft de tre indikatorerna som mål, men de fanns redan inkluderade bland kommunens övergripande fem mål, vilket gör att det prestationsbaserade stimulansmedlet inte påverkar inriktningen på arbetet. Bidraget har dock gjort det möjligt att arbeta i ett högre tempo och att göra fler insatser än vad man skulle ha kunnat göra annars. 35 36 Malmö Malmö har två stadsdelar med i det urbana utvecklingsarbetet – Herrgården och Södra Sofielund. Herrgården ligger i stadsområde Öster och består uteslutande av hyresrätter byggda i slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet. Området byggdes ursprungligen för cirka 3000 invånare 13 men invånarantalet var år 2012 cirka 4 500 invånare. 14 Totalt har området cirka 1400 lägenheter fördelade på tre fastighetsägare. Victoria Park är störst med cirka 900 lägenheter, Malmös kommunala bostadsbolag (MKB) har cirka 300 lägenheter och Contentus AB har cirka 200 lägenheter. Fastighetsägarna är relativt nya i området och har under senare år arbetat för att rusta upp både lägenheter och den fysiska miljön. Södra Sofielund ingår i stadsområde innerstaden. Södra Sofielund har ett centralt geografisk läge och består av blandad bebyggelse med hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter i form av villor och gatuhus. Ungefär hälften av bostäderna är byggda före 1940 och större delen av den övriga bebyggelsen byggdes 1940 till 1960. Södra Sofielund hade år 2012cirka 4 600 invånare. 15 I december 2013 tilldelades Herrgården 5 665 000 kronor och Södra Sofielund 4 190 000 i prestationsbaserat stimulansbidrag. Totalt tilldelades Malmö stad 9 855 000 kronor. Malmökommissionen och områdesprogrammen är viktiga för arbetet Arbetet i Herrgården utgår från Malmökommissionen Stadsområdesnämnd Öster har utgått ifrån Malmö kommissionens arbete när de har beslutat om hur de ska använda det prestationsbaserade stimulansbidraget för Herrgården. En bakomliggande tanke har även varit att förstärka samverkan med näringslivet, fastighetsägarna och den idéburna sektorn. Man har valt att tilldela medel från det prestationsbaserade stimulansbidraget till tre olika verksamheter: Områdesprogram Herrgår13 Tykesson, T. Bostadsmiljöer i Malmö inventering. Del 3: 1965 – 1975. http://www.malmo.se/download/18.76105f1c125780a6228800015367/1383646338128/de l3_low.pdf. Sidan besökt 2014-07-30. 14 SCB. http://www.scb.se/sv_/Hittastatistik/Temaomraden/Integration/Statistik/Registerdata-for-integration-/Folkmangd-perstadsdel-/ Sidan besöktes 2015-03-11. 15 SCB. http://www.scb.se/sv_/Hittastatistik/Temaomraden/Integration/Statistik/Registerdata-for-integration-/Folkmangd-perstadsdel-/ Sidan besöktes 2015-03-11. Malmö den 16, Hela familjen öster, och Y-allas väg till arbete, som är ett projekt i form av kompetenskartläggning inriktat mot livsmedelshantering, servering och catering. Dessa beskrivs mer utförligt i bilaga 7. Foto: Malmö Stad Södra Sofielund arbetar mot områdesprogrammet Södra Sofielund har låtit det prestationsbaserade stimulanbidraget gå in i områdesprogram Seved. Områdesprogrammets målområden är jobb, lärande och boende. Även samverkan värderas högt i utvecklingsarbetet 17. Södra Sofielund har valt att fördela tilldelade medel för att snabba på och förstärka pågående processer inom områdesarbetet inom och utanför skolans verksamhet. En del av det prestationsbaserade stimulansbidraget används också för utvärdering och forskning. När det gäller förstärkningen inom skolans verksamhet har Södra Sofielund valt att fördela medlen till fyra olika insatser som vänder sig mot skolan eller i anknytning till skolan (Fritid i anslutning till skoldagen, Föräldrakurser i skolan, Motivationshöjande stöd i skolan samt Mentorsprogram i skolan). När det gäller förstärkning av pågående processer utanför skolan har de fördelat resurser till tre satsningar (Hela familjen, Näringslivskontakter samt Urbana stadsodlingar). Inom området utvärdering 16 Områdesprogrammet i Malmö är en 5-årig satsning som beslutades av kommunstyrelsen i september 2010 för att utveckla den sociala hållbarheten i fem av Malmös delområden däribland Herrgården och Södra Sofielund. Se vidare på: http://www.malmo.se/Kommun--politik/Sa-arbetar-vi-med.../Omradesprogram.html. Sidan besökt 2014-10-13. 17 Områdesprogram Seved finns tillgängligt på: http://www.malmo.se/download/18.77b107c212e1f5a356a800018593/1383649396793/O mradesprogram_Seved_bigversion_l%C3%A5g.pdf. Sidan besökt 2014-10-13. 37 38 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 och forskning har de tilldelat medel till tre insatser (Utvärdering av det långvariga områdesarbetet i Södra Sofielund, Minskad otrygghet och trygghetsskapande arbete samt Fastighetsägarsamverkan). Satsningarna beskrivs mer utförligt i bilaga 7. Fortsätter arbetet utifrån Malmökommissionen och områdesprogrammen Områdesprogrammen i Malmö stad tar slut i september 2015, men det troliga är att bidraget ändå går in i områdesprogrammen för 2015. De personer vi har intervjuat tror att arbetet kommer att fortsätta i någon form och att det prestationsbaserade stimulansbidraget kommer att passa in även där. Att arbeta långsiktigt är grundläggande för Malmö Stad och de säger att långsiktighet och trovärdighet är viktigt för att kunna arbeta med delaktighet, vilket är avgörande för framgång. Förhoppningen i förvaltningarna är att de ska kunna fortsätta att arbeta på samma sätt som de har gjort nu även med det bidrag som betalas ut i december 2014 och de kommer då att fördela bidraget på ett liknande sätt som under 2014. Både Herrgården och Södra Sofielund nämner att de ser ett stort behov av att lägga fokus på unga vuxna som riskerar att hamna i ett utanförskap med missbruk, kriminalitet och hemlöshet. I Herrgården talas även om ett behov av att koppla på forskning till arbetet på ett tydligare sätt. Decentraliserat arbete Malmö stad har valt att fördela det prestationsbaserade stimulansbidraget till stadsområdena Innerstaden och Öster och beslut om hur bidraget ska användas har tagits på stadsområdesnivå. Det har lett till att de båda stadsområdena skiljer sig åt både vad gäller var besluten har fattats och processen kring hur bidraget ska fördelas. I Herrgården har beslut om hur det prestationsbaserade stimulansbidraget ska fördelas tagits i Stadsområdesnämnd Öster. De lokala politikerna har deltagit i seminarier och workshops med fokus på Kraftsamling Herrgården, Områdesprogram Herrgården och Y-allas väg till arbete. Efter detta har presidiet diskuterat hur bidraget skall fördelas och förslag har lagts fram för nämndbeslut. Herrgården har ingen särskilt inrättad organisation för arbetet med det prestationsbaserade stimulansbidraget, men den del av bidraget som har gått till områdesprogrammet har hanterats inom dess organisation. Sedan hösten 2013 finns det inom Områdesprogram Herrgården en tvärsektoriell samverkansprocess kallad Kraftsamling Herrgården där den offentliga Boverket Malmö sektorn, idéburna sektorn, och privata sektorn finns med. Med denna satsning säkerställs det att det långsiktiga utvecklingsarbetet i Herrgården fortsätter även om Områdesprogram Herrgården slutar 2015. Kraftsamling Herrgården är indelat i 6 temaprocesser som är: Mötesplatser och social mobilisering; Arbetsmarknad och Näringsliv; Trygghet och säkerhet; Utbildning och lärande; Infrastruktur och stadsbyggnad samt Kultur och fritid. Temaprocesserna har inte varit delaktiga i diskussionerna om hur det prestationsbaserade stimulansbidraget ska fördelas, utan diskussionen har förts på stabsnivå och med nämndspolitiker. Att diskussionen inte har inkluderat temaprocesserna beror på att de ville förenkla och förkorta beslutsförfarandet då det är kort tid från det att bidraget kommer till det att det ska vara förbrukat. Inom Herrgården finns även en samverkansgrupp som går under namnet Örat mot marken och som har funnits sedan 2010. Detta är en samverkan mellan bland annat skolan, polisen och räddningstjänsten. De träffas en gång per vecka för att stämma av vad som har hänt sedan sist och vilka insatser som behövs. Det finns även ett löpande samarbete mellan Arbetsförmedlingen och försörjningsstödsenheten kring enskilda individer. I Södra Sofielund har man sett på bidraget på motsvarande sätt som medel från Allmänna arvsfonden och EU-bidrag. Det betyder att beslutet om hur bidraget ska fördelas har tagits inom förvaltningen och att det bara har tagits upp som en diskussionspunkt i arbetsutskottet. Att de valde att göra på detta sätt berodde på att de inte ville göra någonting nytt utan ville förstärka det pågående arbetet. De ansåg då att detta var det mest lämpliga förfarandet. Detta var de grundläggande tankegångarna men i praktiken har bidraget fördelats mellan pågående verksamheter, verksamheter som har planerats sedan tidigare och som nu har kunnat komma igång, samt nya idéer som har passat in i det pågående arbetet. I Södra Sofielund har det prestationsbaserade stimulansbidraget gått in i områdesprogrammet för Seved och man har använt den organisation som finns för detta. Organisationen består av ett sekretariat och tre processgrupper som är inriktade på jobb, lärande och boende. Sekretariatet består av förvaltningschefen för Södra innerstaden, processgruppernas ordförande, områdeskoordinator samt en kommunikatör. Processgrupperna är en mix av kommuntjänstemän och andra aktörer som till exempel Arbetsförmedlingen, Malmö kommunala bostadsbolag (MKB), närpolisen, räddningstjänsten och en företagarförening. Respektive processgrupp träffas tre till fyra gånger per halvår, de tre processgrupperna träffas gemensamt två gånger per halvår, och sekretariatet träffas en gång per halvår. 39 40 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 Processgrupperna har diskuterat vad de anser att bidraget bör användas till utifrån det mål som gäller för områdesprogrammet och sekretariatet har sedan prioriterat och tagit beslut. Det har inte funnits någon politisk representation vid diskussioner eller beslut. De aktörer vi har talat med tycker att detta är en väl fungerande organisation där alla aktörer är aktiva. De tycker att organisationen har kunnat ta hand om det prestationsbaserade stimulansbidraget på ett bra sätt. De önskar inte ett större inflytande från politikens sida eftersom de anser att de inte har den detaljkunskap i frågan som de tjänstemän som arbetar med den har. Olika vägar för egen uppföljning I Herrgården rapporteras det arbete som finansieras via det prestationsbaserade stimulansbidraget muntligt eller skriftligt vid nämndssammanträden minst en gång per termin. Den lokala politiska demokratidialoggruppen gör även studiebesök på verksamheter i området. I Södra Sofielund sker det ingen specifik rapportering av det prestationsbaserade stimulansbidraget till Stadsområdesnämnd Innerstaden eftersom det inte har tagits något beslut kring detta i nämnden. Områdesprogrammet rapporterar till nämnden genom verksamhetsplaneringen och de verksamheter som tar del av det prestationsbaserade stimulansbidraget tas upp där med en notis gällande finansieringen. Rapportering sker genom verksamhetsrapporter och kvartalsrapporter. Skalar upp och utvecklar pågående verksamheter Det prestationsbaserade stimulansbidraget har inte föranlett något utvecklingsarbete och har inte påverkat inriktningen på arbetet i Malmö. Malmö Stad har sedan tidigare dragit upp riktlinjer för sitt arbete genom områdesprogrammen och det prestationsbaserade stimulansbidraget har infogats i dessa övergripande tankegångar och de mål som har satts upp. Det gäller både för Herrgården och Södra Sofielund. Detta beror på att de inte tycker att det gynnar arbetet att det finns olika parallella mål. Den påverkan som bidraget har haft i kommunen består i att de har kunnat göra lite mer än vad de annars hade kunnat göra och att de har kunnat snabba upp takten i arbetet något. De har även kunnat satsa mer på forskning i Södra Sofielund än vad de hade kunnat annars. De säger dock själv att det är oklart i vilken utsträckning denna extra stimulans har märks eftersom det bidrag som har betalats ut är litet i förhållande till den verksamhet som redan bedrivs och de behov som finns. Boverket 41 Stockholm Stockholm har två stadsdelar med i det urbana utvecklingsarbetet – Rinkeby och Tensta. De ingår i stadsdelsnämnderna Rinkeby-Kista respektive Spånga-Tensta. Stadsdelarna utgör en del av bebyggelsen på Järvafältet där den största delen byggdes mellan 1965 och 1974. Tensta har sedan byggts till med bostadsrätter och radhus i samband med bomässan i Tensta 2006. Det planeras även en studentskrapa med cirka 240 lägenheter centrala Tensta. I Rinkeby renoverar man nu Rinkebystråket genom att bygga lokaler som ska användas som butiker och restauranger. 18 Man planerar även att bygga cirka 350 bostadsrätter och hyresrätter på Rinkebyterassen. De officiella invånarantalen år 2012 var cirka 16 000 i Rinkeby cirka 18 500 i Tensta. 19 Totalt tilldelades Stockholm stad 8 767 000 kronor i prestationsbaserat stimulansbidrag, varav Rinkeby tilldelades 3 200 000 kronor och Tensta tilldelades 5 567 000 kronor. Det prestationsbaserade stimulansbidraget ses som en belöning för tidigare arbete Enligt ett beslut av kommunstyrelsen i Stockholms stad går det prestationsbaserade stimulansbidraget in som en del av Järva 2030, även kallat Järvalyftet. Det betyder att det utgör en del av den totala summa ytterstadsmedel som kommunfullmäktige har reserverat för nämnder i Stockholms stad att söka i samband med verksamhetsplan och tertialrapport under åren 2007 till 2014. Stadsdelsnämnderna Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta är två av de nämnder som kan ansöka om ytterstadsmedel. Beslutet om att det prestationsbaserade stimulansbidraget går in i Järvalyftet har tagits i Kommunstyrelsen 2014-03-05 (Dnr. 112-1798/2013) ”Avstämning av mål och budget 2014”, vilket är den skrivelse där man också meddelar hur mycket ytterstadsmedel stadsdelarna tilldelas. Grundläggande för Stockholms stads arbete med det prestationsbaserade stimulansbidraget har varit att bidraget baseras på tidigare prestationer genom att fördelningen av det bidrag som betalades ut i december 2013 bygger på statistik från år 2011 och 2012. Det betyder att de ser medlen 18 SCB. http://www.scb.se/sv_/Hittastatistik/Temaomraden/Integration/Statistik/Registerdata-for-integration-/Folkmangd-perstadsdel-/ Sidan besöktes 2015-03-11. 19 SCB. http://www.scb.se/sv_/Hittastatistik/Temaomraden/Integration/Statistik/Registerdata-for-integration-/Folkmangd-perstadsdel-/ Sidan besöktes 2015-03-11. 42 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 som en förstärkning av det arbete som gjordes i stadsdelarna under 2011 och 2012, även om medlen har kommit till staden i efterskott och att man då inte hade kännedom om tilldelningen. Enligt ovan nämnda avstämningsärende har stadsdelsnämnderna Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta under åren 2011 och 2012 erhållit totalt 21,8 miljoner respektive 27,7 miljoner av ytterstadsmedlen. Totalt avsattes för ytterstadsarbete i Stockholms stad under åren 2007 till 2014 450 miljoner kronor, varav Järvalyftet har varit den största mottagaren av medel. I tertialrapport 1 2014 (Dnr 113-717/2014) beslutades om ytterligare 7,8 miljoner kronor i ytterstadsmedel till Järvalyftet. Stadsledningskontoret menar därmed att det prestationsbaserade stimulansbidraget har förstärkt arbetet inom Järvalyftet som helhet. Eftersom de ser till den totala summan ytterstadsmedel som har betalats ut under åren 2007 till 2014 går det dock inte att se under vilket år det prestationsbaserade stimulansbidraget har förstärkt arbetet eller vilka verksamheter det har gått till. I avstämningsärendet anges dock att det prestationsbaserade stimulansbidraget har använts till att förebygga och förhindra social oro samt att skapa ett renare och snyggare Järva. Att medlen redan var förbrukade när de betalades ut till kommunen innebär att stadsledningskontoret inte har spridit information till berörda stadsdelar om att det prestationsbaserade stimulansbidraget har betalats ut, eller har bjudit in till diskussion kring hur bidraget ska användas. Den enda information om det prestationsbaserade stimulansbidraget som har gått ut från centralt håll i Stockholm stad är den som står i avstämningsärendet. Det gör att kännedomen om bidraget i stadsdelsnämnderna och stadsdelsförvaltningarna är låg. Stadsledningskontoret framhåller att en dialog kring Järvalyftet som helhet ska föregå den ansökan om ytterstadsmedel som stadsdelsnämnderna gör genom verksamhetsplan och tertialrapport även om det prestationsbaserade stimulansbidraget inte synliggörs i dialogen. Kritik mot att det prestationsbaserade stimulansbidraget inte har varit synligt i verksamheten finns både inom stadsdelsförvaltningarna och inom stadsdelsnämnderna. Kritiken riktas mot att stadsledningskontoret inte har gått ut med information om bidraget, att det inte har funnits någon bred diskussion om hur bidraget ska användas, att stadsdelsnämndernas presidium inte har bjudits in till att vara mer aktiva samt att bidraget inte har tillförts som extraresurser för verksamhetsåret 2014. Boverket Stockholm Målet för användningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget inom Järvalyftet Eftersom bidraget har gått in i Järvalyftet är det Järvalyftets mål som gäller även för användningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Målområdena är boende och stadsmiljö; trygghet i vardagen; skola och utbildning samt jobb och företagande. Eftersom delar av de satsningar som har gjorts i stadsdelarna har finansierats på andra sätt än genom den kommunala budgeten har dock de kommunala medel som har gått till Järvalyftet framförallt kommit att gå till feriejobb, att förebygga social oro och att hålla utemiljön ren och snygg. Viktiga mål för Järvalyftet är även att bygga upp nätverk inom stadsdelarna och att satsa långsiktigt. Ett viktigt kriterium är att de verksamheter som finansieras ska kunna gå in i den ordinarie verksamheten om de faller väl ut. Även den andra utbetalningen går in i Järvalyftet Enligt stadsledningskontoret ska även den andra utbetalningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget användas på motsvarande sätt som den första utbetalningen. Det innebär att medlen kommer att utgöra en del av de ytterstadsmedel som tilldelades Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta för verksamhetsåren 2012 till 2013. Flera av dem vi har intervjuat säger att de gärna skulle se att nästa utbetalning av bidraget på ett tydligt sätt skulle komma stadsdelarna till del under verksamhetsåret 2015, och att de gärna skulle vara med i en diskussion kring hur bidraget bäst kan användas. Det prestationsbaserade stimulansbidraget ingår i Järvalyftet Beslut om hur det prestationsbaserade stimulansbidraget ska användas har tagits i kommunstyrelsen. Eftersom uppfattningen är att det bidrag som betalades ut i december 2013 förbrukades redan år 2011 och 2012 har Stockholms stad inte gjort något utvecklingsarbete eller bjudit in stadsdelsnämnderna och stadsdelsförvaltningarna i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta till någon diskussion om hur bidraget ska fördelas. Stockholm stad arbetar med Järvalyftet och det prestationsbaserade stimulansbidraget lyfts in i det arbetet. Staden arbetar sedan lång tid tillbaka mot de tre indikatorer som ligger till grund för fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget och de har ett löpande samarbete kring de frågor som rör den dagliga verksamheten. Samarbete sker framför allt mellan de som arbetar med försörjningsstöd, arbetsmarknadsåtgärder inom Jobbtor- 43 44 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 get och Arbetsförmedlingen. Här sker samarbetet både på chefsnivå och på handläggarnivå. Samarbetet med skolan är inte lika intensivt. Flera av dem vi har intervjuat har framfört att de tror att deras arbete skulle gynnas av ett ökat samarbete. Det gäller samarbete mellan företrädare för de tre indikatorerna, men allra mest samarbete mellan olika förvaltningar och nämnder. Uppföljning genom verksamhetsrapporter och kvartalsrapporter Eftersom det prestationsbaserade stimulansbidraget går in i Järvalyftet utan någon specificering av vilka verksamheter det går till kan bidraget inte följas upp i någon egen uppföljning som är specifikt inriktad på just dessa medel. Det görs heller ingen systematiserad måluppföljning av de verksamheter som får medel genom Järvalyftet, utan de följs upp genom ordinarie verksamhetsrapporter och tertialrapporter till berörda nämnder. Detta har tidigare påtalats som en brist i Järvalyftet.20 Påverkar inte inriktningen på arbetet Kommunstyrelsen i Stockholm stad har tagit beslut om att det prestationsbaserade stimulansbidrag som betalades ut i december 2013 ska gå in i Järvalyftet. Eftersom bidraget har tillförts den totala summa som har betalats ut i ytterstadsmedel under åren 2007-2014 går det inte att se under vilket år det prestationsbaserade stimulansbidraget har förstärkt arbetet eller vilka verksamheter det har gått till. Bidraget har därmed inte påverkat inriktningen på Stockholms stads arbete. 20 WSP (2013): Uppföljning av Stockholms stads ytterstadssatsning. Redovisning av uppdrag. Boverket 45 Södertälje Södertälje har två stadsdelar med i det urbana utvecklingsarbetet – Hovsjö och Ronna. Hovsjö byggdes under första halvan av 1970-talet. Det består till största delen av hyreslägenheter i flerbostadshus. Bebyggelsen består av både höghus och låghus, men det finns även bostadsrätter och radhus. Hovsjö hade år 2012 ett invånarantal på cirka 5 500. 21 Ronna byggdes under slutet av 1960-talet och består till största delen av hyreslägenheter i flerbostadshus. Bebyggelsen består av både höghus och låghus, men det finns även en mindre del radhus. Det finns inga bostadsrätter i området, men det finns ett område med egna hem. Ronna hade år 2012 cirka 8000 invånare. 22 Totalt tilldelades Södertälje 20 632 000 kronor i prestationsbaserat stimulansbidrag. Av dessa tilldelades Hovsjö 10 952 000 kronor och Ronna 9 680 000 kronor. Hovsjö är den stadsdel som fick näst mest, och Ronna är den stadsdels som fick tredje mest vid fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidrag som betalades ut i december 2013. Södertälje lägger fokus på barn och unga I Södertälje kommun ligger arbetet med det prestationsbaserade stimulansbidraget på kommunstyrelsen. Den övergripande tanken med hur bidraget ska användas är att det skall gå till att förstärka verksamheter som redan är i gång och som man vet fungerar. Man har dock beviljat medel till två projekt som Assyriska FF ska driva, vilka är nytillskott i arbetet. Det huvudsakliga målet är att förstärka kring barns och ungas uppväxt i Hovsjö och Ronna. Man har även använt en del av bidraget till att sätta igång ett stadsbyggnadsprojekt i Ronna som inte hade kunnat gå igång som planerat på grund av brist på kommunala medel. Kommunstyrelsen i Södertälje tog under 2014 beslut om att fördela cirka sex miljoner kronor. Det innebär att det finns drygt fjorton miljoner kronor kvar att fördela av det bidrag som betalades ut till kommunen i december 2013. De beslut som har tagits omfattar sex olika satsningar; 21 SCB. http://www.scb.se/sv_/Hittastatistik/Temaomraden/Integration/Statistik/Registerdata-for-integration-/Folkmangd-perstadsdel-/ Sidan besöktes 2015-03-11. 22 SCB. http://www.scb.se/sv_/Hittastatistik/Temaomraden/Integration/Statistik/Registerdata-for-integration-/Folkmangd-perstadsdel-/ Sidan besöktes 2015-03-11. 46 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 stadsutveckling i Ronna, Berättarministeriet, El Sistema, Idrott utan gränser, ”utveckling av flickfotbollen och tjejer med invandrarbakgrund”, samt medel för ”främjande av nyanlända och flyktingar”. De två senare handlar om utveckling av Assyriska FF:s verksamhet. Satsningarna beskrivs mer utförligt i kapitel 8. Foto: Tina Axelsson Inga förändringar inför 2015 Kommunstyrelsen i Södertälje kommun uppger att de kommer att ha samma inriktning på arbetet under 2015. Södertälje har inte kommit igång med det urbana utvecklingsarbetet Efter den första utbetalningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget tog kommunstyrelsen i Södertälje beslut om att det bidrag som betalades ut i december 2013 får användas under verksamhetsår 2014 till 2016. Bidraget ligger hos kommunstyrelsen och de tar löpande beslut om vilka verksamheter som ska få del av det. Ett år efter att den första utbetalningen gjordes hade de tagit beslut gällande cirka sex av de cirka 20 miljoner kronor som Södertälje kommun tilldelades. Anledningen till att cirka 14 miljoner kronor inte hade använts är att kommunstyrelsen tycker att det är svårt att använda ett statligt bidrag som har beslutas för två år på ett långsiktigt sätt. De vill arbeta standardhöjande genom att till exempel öka lärarresurser och förbättra elevhälsan, men för att göra det krävs det en långsiktig finansiering. De säger att de nu arbetar för att hitta projekt eller verksamheter som de kan satsa bidraget på för att avlasta kommunen Boverket Södertälje i en tid med en omfattande flyktingmottagning. Den övergripande tanken är att bidraget ska användas till att förstärka barn och ungas uppväxt, vilket innebär satsningar på kultur, idrott och uppväxtmiljö. Även det bidrag som betalas ut i december 2014 kommer att gå till kommunstyrelsen som kommer att ta beslut om hur det ska fördelas. Kommunstyrelsen har inte bjudit in förvaltningarna eller andra aktörer till någon diskussion om hur bidraget ska användas och de har inte planerat att göra det under 2015 heller. De har inte heller gått ut med information om att det här bidraget finns och att det finns möjlighet att söka pengar hos kommunstyrelsen. De menar att de känner till att det finns många idéer om integrationsfrämjande arbete i kommunen och att de når kommunstyrelsen genom olika kanaler som ansökningar till den sociala investeringsfonden och genom kultur- och fritidsförvaltningens möten med idrottsföreningar. Kommunstyrelsens ordförande säger att hon känner sig trygg i att de idéer som finns kommer dem till del. Det riktas dock kritik mot att man har valt att arbeta så centraliserat från flera av de aktörer som vi har intervjuat. Kritiken riktar sig bland annat mot att kommunstyrelsen inte har bjudit in till dialog kring hur bidraget ska användas och att en så stor del av bidraget ännu inte har använts efter ett år. De anser att det behövs en mer samordnad idé och målbild samt en bred dialog kring hur bidraget ska användas. De framhåller även att det finns väldigt stora behov i stadsdelarna och att det finns många konkreta idéer och verksamheter som skulle kunna bedriva bra verksamhet för pengarna. Det är dock oklart hur man ska gå till väga för att kunna ta del av pengarna. Det riktas även kritik mot att kommunen inte har utsett en samordnare för det urbana utvecklingsarbetet och det prestationsbaserade stimulansbidraget och man menar att kommunen inte har kommit igång med det urbana utvecklingsarbetet. Fem av de projekt eller verksamheter som tog del av bidraget till och med 2014 är kopplade till kultur- och fritidsförvaltningen. Att de har fått ta del av bidraget beror på att förvaltningschefen har varit drivande eftersom det var svårt att finansiera verksamheterna inom kommunens ordinarie budget. Han har bett verksamheterna att formulera ansökningar och dessa har sedan beslutats i kommunfullmäktige. Stadsutvecklingsprojektet bygger på en utvecklingsplan för Ronna som finns sedan tidigare, men som inte har kunnat sättas igång på grund av otillräcklig finansiering. Stadsbyggnadsnämndens ordförande såg möjligheten att komma vidare i arbetet och ansökte om medfinansiering genom det prestationsbaserade stimulansbidraget. 47 48 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 Södertälje kommun har ingen organisation för det urbana utvecklingsarbetet eller för arbetet i utsatta stadsdelar. SWECO har dock i uppdrag att göra en utvärdering av kommunens arbete och bland annat komma med förslag på en ny organisation. Om förslaget tas emot positivt tror man att det kan finnas en organisation för detta under 2016. Företrädarna för de tre indikatorerna samarbetar löpande genom det dagliga arbetet. Bland annat finns ett utbrett samarbete inom Ung i Tälje23. Olika vägar för egen uppföljning Det görs ingen samordnad utvärdering av hur det prestationsbaserade stimulansbidraget har använts i Södertälje kommun. De verksamheter som har fått bidrag, och som har startats upp, följs dock upp på olika sätt. Idrott utan gränser utvärderas genom Inkludera Invest 24 som tar fram statistik kring verksamheten. Chefen för kultur- och fritidsförvaltningen sitter också med i deras styrgrupp. El Sistema följs upp genom en löpande kontakt med kultur- och fritidsförvaltningen samt genom att man utvärderar måluppfyllelsen i skola. Kontakt har även tagits med Handelshögskolan kring en eventuell utvärdering. Berättarministeriet följs upp genom enkäter till alla som deltar i verksamheten samt intervjuer av lärarna till de elever som har deltagit. Stadsutvecklingsprojektet ska rapportera till kommunstyrelsen i juni 2015. Kommunstyrelsen blir informerad kring verksamheten genom årsrapporter. Det finns ingen särredovisning av det prestationsbaserade stimulansbidraget i dessa. Kulturnämnden får information genom tertialrapporter och de är även ute på studiebesök i verksamheterna. Skalar upp och utvecklar pågående verksamheter Eftersom Södertälje kommun inte har haft några organiserade diskussioner kring hur det prestationsbaserade stimulansbidraget ska användas, och inte heller har använt majoriteten av bidraget, har det inte haft någon större påverkan på kommunens arbete. För de verksamheter som har tagit del av bidraget har det dock haft betydelse. Kommunen hade inför år 2014 underskott inom försörjningsstöd och det var därför inte självklart att de verksamheter som har fått del av bidraget hade kunnat finnas kvar utan dessa extra pengar. Nu har de till och med kunnat utöka sina verksamheter något. 23 24 Boverket Ung i Tälje. http://www.ungitalje.se/. Sidan besökt 2014-12-18. Inkludera Invest. http://inkluderainvest.se/. Sidan besökt 2014-12-18 49 Trollhättan Trollhättan har en stadsdel med i det urbana utvecklingsarbetet - Kronogården. Stadsdelen är uppförd under senare delen av 1960-talet. Bebyggelsen är blandad med både storskaliga och småskaliga fastigheter i form av flervåningshus, villor och radhus. Även upplåtelseformen är blandad med hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Det finns även studentlägenheter och 55+ boende. I centrum av Kronogården ligger Kulturhuset Kronan som även inrymmer skola, fritidsgård och bibliotek. Den största fastighetsägaren i området är det kommunala bostadsbolaget Eidar med 570 lägenheter. De planerar även nybyggnation av 25 något större marklägenheter i centrala Kronogården. Stadsdelen hade år 2012 cirka 5 300 invånare. 25 I december 2013 tilldelades Kronogården 6 642 000 kronor i prestationsbaserat stimulansbidrag. Trollhättan lägger fokus på barn och unga Besluten om vad det prestationsbaserade stimulansbidraget ska användas till har tagits i kommunstyrelsen. Trollhättan har valt att arbeta mot de tre indikatorer som ligger till grund för fördelningen av bidraget med inriktning mot i första hand barn och unga. Fokus har legat på att utöka befintlig verksamhet. Totalt har fem projekt blivit beviljade medel; projekt N3 – nodverksamhet på Kronan, utökad läxhjälp på Kronan och Frälsegårdsskolan, Ung fritid på Kronogården och Lextorp, utökad fältverksamhet inom socialtjänsten samt Mötesplats för kvinnor - Kvinnokoden. Dessa beskrivs mer utförligt i bilaga 9. 25 SCB. http://www.scb.se/sv_/Hittastatistik/Temaomraden/Integration/Statistik/Registerdata-for-integration-/Folkmangd-perstadsdel-/ Sidan besöktes 2015-03-11. 50 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 Foto: Trollhättans kommun Skalar upp och skalar ner verksamheter De medel som har beviljats under 2014 avser täcka verksamheternas utgifter till och med december 2015. Att kommunen har använt bidraget till att skala upp pågående verksamheter innebär att de kan växla ner verksamheterna igen. En sådan utveckling kommer att vara synlig, men verksamheterna kommer att kunna fortsätta i en lägre omfattning. Kommunstyrelsen har för avsikt att fortsätta att stödja samma verksamheter med den andra utbetalningen av prestationsbaserat stimulansbidrag som betalas ut i december 2014. Arbetet ligger på kommunstyrelsen I Trollhättans stad har fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget legat på kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen antog år 2012 Trollhättans stads handlingsplan för ökad samhällsgemenskap, samt byggde upp en organisation kring denna. Eftersom man från politiskt håll tydligt hade angett riktningen för kommunens integrationsarbete genom handlingsplanen valde man att inte göra något nytt utvecklingsarbete kring det prestationsbaserade stimulansbidraget. Dels var handlingsplanen helt ny och dels ansåg man att intentionen med det prestationsbaserade stimulansbidraget låg helt i linje med handlingsplanen. Kommunstyrelsen ville få in idéer om hur bidraget bäst kunde användas underifrån i organisationen och informerade om att det fanns medel att söka vid alla tillfällen då de träffades för att arbeta med strategin för ökad samhällsgemenskap. De gav även berörda förvaltningschefer i uppdrag att se över vad de behövde inom sina organisationer. Ansökningar har fått komma in löpande under året utan något formaliserat ansökningsförfarande eller ansökningsdatum. Kommunstyrelsen har sedan tagit beslut. Boverket Trollhättan Det finns kritik mot att kommunstyrelsen har valt att behålla frågan på sitt bord och inte har gett uppdraget till någon förvaltning eller grupp för urbant utvecklingsarbete. Frågan har inte heller varit uppe på nämndnivå. De som är kritiska menar att det inte finns någon arena för strategiska frågor kring det urbana utvecklingsarbetet och det har inte funnits några tydliga spelregler eller någon samordnad process kring fördelningen av bidraget. De efterfrågar en arena för strategiska diskussioner kring hur bidraget skulle fördelas där till exempel representanter för berörda förvaltningar och Arbetsförmedlingen kunde ha varit med. De kunde även ha haft ett beredningsansvar och gjort ett urval inför beslut i kommunstyrelsen. Kritiken riktas enbart mot hur fördelningsprocessen har gått till och omfattar inte den faktiska fördelning som har blivit resultatet. Företrädare för försörjningsstöd, skolan och Arbetsförmedlingen samarbetar löpande gällande både strategiska frågor och enskilda ärenden. De tre berörda förvaltningarna samarbetar även kring kulturhuset Kronan där även en skola med årskurserna sex till nio är belägen. Kommunen har ett bra samarbete med polisen, bland annat genom Kronogårdsgruppen som är en områdesgrupp som startades år 2010 efter att det hade varit oroligheter i området. Gruppen träffas en gång per kvartal. De olika arenorna för samarbete har inte varit någon arena för diskussioner kring en eventuell ansökan om prestationsbaserat stimulansbidrag till kommunstyrelsen. Uppföljning genom verksamhetsrapporter och kvartalsrapporter Uppföljning av verksamheterna sker på ordinarie väg genom verksamhetsrapporter och kvartalsrapporter. Det finns ingen särredovisning av den verksamhet som har finansierats av det prestationsbaserade stimulansmedlet i rapporterna. Kommunstyrelsen har inte bett om någon extra rapportering förutom gällande de extra fältarbetarna som ska rapportera till kommunstyrelsen den 15 maj 2015. Skalar upp och utvecklar pågående verksamheter Det prestationsbaserade stimulansbidraget har inte föranlett något utvecklingsarbete eller en förändrad riktning på arbetet i Trollhättans stad. De såg inget behov av det eftersom de precis hade gjort ett utvecklingsarbete som gick i linje med den statliga politiken. De tycker dock att det prestationsbaserade stimulansbidraget har varit betydelsefullt i arbetet. Bidraget har varit en resurs som har stärkt upp och utvecklat redan pågående arbete. På detta sätt har de kunnat växla upp en del verksamheter så att de når fler personer samt snabba på det arbete som kommunen bedriver. 51 52 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 Växjö Växjö har en stadsdel med i det urbana utvecklingsarbetet – Araby. Araby hade år 2012 cirka 6 200 invånare 26 och är en relativt centralt belägen stadsdel i Växjö. Araby består av hyreslägenheter som uppfördes under senare delen av 1960-talet och första halvan av 1970-talet. Totalt finns cirka 3 000 bostäder i Araby varav 2 400 bostäder ägs av Växjöbostäder. Resterande bostäder har sålts till privata fastighetsägare. Området består främst av låghus, men på senare år har kompletterande bebyggelse tillkommit i form av ett höghus samt fler låghus. I december 2013 tilldelades Araby 4 800 000 kronor i prestationsbaserat stimulansbidrag. Växjö fokuserar på nya metoder och nya angreppsätt Kommunstyrelsen i Växjö beslutade 2014 att avsätta de 4 800 000 kronor som de tilldelats i prestationsbaserat stimulansbidrag i en fond med syftet att stödja och prova nya metoder och angreppssätt. En ambition med fonden var att skapa delaktighet i utvecklingsarbetet och ta tillvara på de idéer och den kreativitet som finns hos människor i och utanför Araby. Man hade även ett uttalat mål om att utöka samverkan mellan olika aktörer. Fonden var öppen för ansökningar från kommun, landsting och statliga myndigheter samt ideella och ekonomiska föreningar. De insatser som har finansierats med medel ur utvecklingsfonden har som målsättning att stärka och förbättra livsvillkoren för människor som bor i Araby. En prioriterad målgrupp är barn och unga från 0 till 25 år som bor i stadsdelen. Projekten ska på något sätt fokusera på ett eller flera av delmålen: minskat försörjningsstöd, en ökad förvärvsfrekvens, en ökad andel behöriga till gymnasieskolan samt ökad trygghet. Andra prioriteringsparameterar för bedömning av inkomna ansökningar var: • Effektivitet – med hänsyn till generering av resultat i relation till de urbana utvecklingsmålen samt med hänsyn till kostnadseffektivitet för kommunen. • Gränsöverskridande – med hänsyn till samverkan mellan flera parter. 26 SCB. http://www.scb.se/sv_/Hittastatistik/Temaomraden/Integration/Statistik/Registerdata-for-integration-/Folkmangd-perstadsdel-/ Sidan besöktes 2015-03-11. Boverket Växjö • Nya angreppssätt – med hänsyn till metodutveckling och nya arbetssätt samt vidareutveckling av dessa. • Resultat och uppföljning – med tyngdpunkt på trovärdig och tydlig analys om vilka resultat som kan förväntas. • Medfinansiering (finansiella medel, arbetstid, lokaler mm.) bedöms som positivt i ansökan. Totalt fick Växjö kommun in tolv ansökningar till den uppstartade fonden och i juni 2014 beviljade styrgruppen sex av dessa projekt medel. I förfarandet med att utse vilka projekt som skulle tilldelas medel tillsattes en extern grupp som har bidragit med tre expertutlåtanden (från Stockholms universitet, Mångkulturellt centrum Botkyrka och Regionförbundet södra Småland). Enligt involverade vägde inte dessa bedömningar så tungt när besluten väl togs då en del av styrgruppen hade åsikten att det är de som arbetar inom kommunen som bäst känner till behoven i stadsdelen. En annan aspekt som beaktades i projektansökningarna var huruvida man har tagit hänsyn till genusaspekten och några beviljade projekt blev beviljade medel med villkor att de skulle beakta könsperspektivet tydligare. De projekt som fick beviljade medel är: Ungdomsarena Araby; Brobyggare; Football for lifeacademy; Hälsoskola för nyanlända kvinnor; Ungas väg in i arbetslivet och Pre step two. Dessa beskrivs mer utförligt i bilaga 10. Effektivisering genom projekt Ett av målen med Växjö kommuns satsningar på en fond är att pröva nya metoder. Om satsningarna faller väl ut ska man kunna ersätta gamla arbetssätt och på så sätt resurseffektivisera arbetet. Om de projekt som har beviljats medel kommer att fogas in i ordinarie verksamheter beror på vilka resultat de visar. Från kommunstyrelsens håll har man varit tydlig med att inget projekt kan räkna med mer pengar. Genom fonden har de skapat en testmiljö där man får möjlighet att utveckla processer och samverkansformer. Satsningarna är projekt med ett tydligt slut, som dock kan leva vidare om de visar goda resultat. Denna långsiktiga tanke är viktig och utgör grunden för deras satsning. Det finns kritik inom kommunen när det gäller satsningen på sökbara medel i en fond. Den politiska oppositionen menar att de befintliga verksamheterna ska arbeta genom den kommunala budgeten och att de inte ska expandera tillfälligt och sedan gå och hoppas på mer pengar. Inom förvaltningen finns det kritiker som menar att det blir förvirrande med 53 54 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 alltför många projekt och att arbetet bedrivs bättre inom förvaltningarna. De menar även att det ger en signal till de anställda i förvaltningarna att de inte arbetar tillräckligt bra när dessa extra medel till stor del tilldelas andra aktörer och inte används till förbättringar inom förvaltningarna. Det förvaltningen framför som positivt är att de medel som har tilldelats arbete- och välfärdsförvaltningen har fungerat som en katalysator som har snabbat på deras utvecklingsarbete. De satsningar som de har fått beviljade skulle ha genomförts ändå men ansökningsförfarandet med fonden snabbade på processen. Växjö kommun har inte fattat något beslut gällande hur det prestationsbaserade stimulansbidrag som betalas ut i december 2014 ska användas. Tanken är att den nuvarande satsningen ska utvärderas innan kommunstyrelsen ska besluta om huruvida även nästa utbetalning ska föras in i fonden. Styrgruppen uppger att de är nöjda med de projekt som har beviljats medel, men de hade förväntat sig skarpare projekt riktade mot ökad sysselsättning och förbättrade skolresultat. Organisation för urbant utvecklingsarbete I Växjö kommun har man arbetat med en specifik organisation för urbant utvecklingsarbete sedan 2008. Den politiska styrgruppen och UUAVA styrgruppen 27 möts regelbundet för diskussioner men beslut tas i kommunstyrelsen. Styrgruppen startades för att skapa en arena för diskussion kring det urbana utvecklingsarbetet. En fördel med att träffas på detta sätt är att det ger en tydlighet och riktning samt förhindrar att olika aktörer drar iväg åt olika håll. Att både politiker från kommunstyrelsen, kommuntjänstemän och myndigheter får en arena för samverkan upplevs också som bra. Den politiska närvaron och engagemanget ger en tyngd åt arbetet och man upplever att det blir en större följsamhet i arbetet när det grundas på politiska beslut. De tillför även ett kommunövergripande perspektiv. Samverkan med olika myndigheter upplevs som positivt då det förbättrar möjligheterna att förstå varandras uppdrag. Ett konkret resultat av detta är att Arbetsförmedlingen sedan 2012 har en handläggare placerad på medborgarkontoret i Araby. Flera av aktörerna menar dock att styrgruppen inte är riktigt kraftfull. Mötena har mest inriktats på att aktörerna har informerat varandra om det arbete de har bedrivit sedan förra mötet och de har egentligen inte arbetat tillsammans. Tidigare har de inte haft några medel avsatta för det urbana utvecklingsarbetet, vilket har försvårat förutsättningarna för att arbeta tillsammans. När det prestationsbaserade stimulansbidraget kom upplevde man dock att det fungerade det 27 För mer information om Växjös organisation kring det urbana utvecklingsarbetet, se Boverket (2014): Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 1. Boverket Växjö som en stimulator för arbetet och luckrade upp den trötthet som hade uppstått. Styrgruppen brottades inledningsvis med problem med att förstå varför fokus skulle ligga på en specifik stadsdel och inte på själva den problematik som de tre indikatorerna fokuserar på. Det gällde både förvaltningar och myndigheter. Både enheten för ekonomiskt bistånd, Arbetsförmedlingen och försäkringskassan arbetar ju med individer på samma sätt oavsett var de bor. Även med polisen var samarbetet knaggligt till en början, då det fanns en oklarhet kring deras roll. Nu har problemen mellan de olika aktörerna överbryggts och de ser möjligheter istället för hinder. De tycker att samarbetet i styrgruppen fungerar bra och tycker inte att det saknas någon aktör i samarbetet. Det finns dock fortfarande en viss kritik mot organisationen för det urbana utvecklingsarbetet. Att flera av aktörerna även samverkar löpande i andra forum med fokus på hela kommunen bidrar till uppfattningen att den organisation man har i dag inte känns helt optimal. De menar att det urbana utvecklingsarbetet blir som ett parallellspår till kommunens arbete och att det tar onödiga resurser i anspråk när de redan har ett väl fungerande samarbete i till exempel ett integrationsråd. Utvärdering med fokus på lärandet Växjö kommun gör en tydlig uppföljning av projekten. Den görs av en person som arbetar halvtid på Växjö kommun och halvtid på Linnéuniversitetet. På universitetet forskar hon kring frågor som tangerar utvärderingen och hon kommer därmed även att kunna använda resultatet i sin forskning. Utvärderingen består av flera moment. Det första är att varje projekt ska utvärdera sig själv på det sätt som de har angivit i ansökan. Det andra är att styrgruppen kommer att träffa projekten en gång per halvår. Det tredje är att forskaren kommer att ha möten med projekten där de samtalar om vad som har gjorts i projekten och hur arbetet har fallit ut. Hon kommer att hålla cirka fem möten som kommer att ha olika fokus som till exempel hinder/möjligheter och nya idéer. Fokus för uppföljningen är processerna och lärande kring metoder. Lärandet ska ske både mellan projekten och mellan projekten och styrgruppen. Styrgruppen har en lyssnande och stödjande funktion. Syftet är inte att kontrollera, utan projekten har frihet att utvecklas och ta andra vägar inom sina respektive ramar. Utifrån uppföljningen kommer rapportering att ske till kommunstyrelsen. 55 56 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 Ökat fokus på indikatorerna Växjö kommun har som mål att utveckla Araby till en hållbar stadsdel, förbättra levnadsvillkoren där, samt att minska segregationen.28 Genom det prestationsbaserade stimulansmedlet har fokus även lagts på de tre indikatorerna. Detta har i viss mån påverkat kommunens arbete genom att man har lagt större fokus på sysselsättning, försörjningsstöd och skolresultat. Tidigare låg fokus i högre grad på den fysiska miljön i området. Det prestationsbaserade stimulansmedlet blir även synligt i kommunen genom satsningen på en sökbar fond. Det blir på detta sätt tydligt att det har kommit till extra medel som kommunen använder för att satsa på metodutveckling. Genom att man satsar på nya idéer i form av projekt tillkommer även nya satsningar som inte skulle ha gjorts annars. Flera i kommunen framhåller även att det prestationsbaserade stimulansmedlet har blåst nytt liv i deras urbana utvecklingsarbete, även om alla inte var överens om att medlen skulle satsas på detta sätt. De tror även att satsningen kommer att leda till ökad samverkan. 28 Växjös fullständiga mål är att: Minska den etniska och socioekonomiska segregationen i Växjö kommun; att Araby ska vara en hållbar stadsdel ekonomiskt, socialt och miljömässigt; att skapa attraktiva miljöer i Araby och ytterligare förstärka servicen i Araby; att skapa goda livsbetingelser och utvecklingsmöjligheter för boende i Araby samt att skapa mötesplatser som bidrar till kontakter över gränserna. Boverket 57 Sammanfattning av hur kommunerna har valt att arbeta med det prestationsbaserade stimulansbidraget Regeringens politik kring det prestationsbaserade stimulansbidraget Regeringen har inga regler kring hur det prestationsbaserade stimulansbidraget ska användas, utan de anser att det är kommunerna som bäst avgör var bidraget gör mest nytta. Det innebär att såväl beslut om vad bidraget ska användas till, vilka mål man arbetar efter, om beslut om lokal fördelning fattas inom förvaltning, nämnd eller kommunstyrelse, hur man väljer att organisera sig samt på vilket sätt man väljer att följa upp arbetet internt är frågor som är oreglerade och ska beslutas på kommunal nivå. De tre indikatorerna ligger till grund för den statliga fördelningsmodellen, men det finns inga krav på att indikatorerna ska vara vägledande i arbetet. Den stora friheten har lett till en stor spridning kring hur man har valt att arbeta med bidraget och det är därför intressant att göra en sammanfattning som visar hur den totala summa prestationsbaserat stimulansbidrag som betalades ut i december 2013 har använts. Eftersom kommunerna får använda bidraget på valfritt sätt gör Boverket ingen värdering av hur kommunerna har valt att arbeta. Enligt regeringsuppdraget ska Boverket följa upp de tre indikatorer som ligger till grund för modellen samt andra relevanta faktorer som har betydelse för hur situationen i stadsdelarna utvecklas. Vi följer därför även upp trygghet, boendemiljö, omflyttning och bostadsområdenas rykten. Kommunerna har arbetat på olika sätt En del kommuner förskotterade medel Beslutet om att prestationsbaserat stimulansbidrag skulle fördelas mellan de femton stadsdelarna inom det urbana utvecklingsarbetet togs i mars 2013. 29 Eftersom kommunerna kände till att 99 miljoner kronor skulle fördelas mellan dem i december 2013 fanns det möjlighet att förskottera medel ur budgeten så att man kunde göra extra insatser redan under 2013. Borås stad (Hässleholmen), Kristianstad kommun (Gamlegården) och Västra Hisingen (Norra Biskopsgården) i Göteborg valde att förskottera 29 Regeringsbeslut A2013/1192/IU 58 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 medel under våren 2013 i kombination med en diskussion kopplad till den förda politiken. Även i Södertälje kommun förskotterade man medel för att sätta igång ett stadsutvecklingsprojekt i Ronna som saknade kommunal motfinansiering och därför inte hade kunnat sättas igång trots extern finansiering. Eftersom det rådde oklarhet kring hur bidraget skulle fördelas vid första utbetalningen och kommunerna inte var garanterade något lägsta belopp drogs aktiviteterna ner under hösten för att invänta den faktiska fördelningen. Övriga kommuner upplevde att de inte hade ekonomiskt utrymme att förskottera medel, eller valde av andra anledningar att avvakta den faktiska fördelningen, innan man startade arbetet med det prestationsbaserade stimulansbidraget. Medel har använts till ett brett spektrum av insatser Att kommunerna själv har utgått ifrån sina lokala förutsättningar och behov har lett till att bidraget har använts till ett brett spektrum av insatser. Vanligast är att man har fördelat medel till arbetsskapande verksamheter, förstärkningar inom skolan, verksamheter som syftar till att skapa en meningsfull fritid för barn och ungdomar samt trygghetsskapande åtgärder i skolan och i bostadsområdena. Bland de insatser som har gjorts finns både förstärkningar av pågående verksamheter och nya satsningar. Det rör sig om uppskalningar av pågående verksamheter, utveckling inom pågående verksamheter och helt nya verksamheter. De flesta kommuner har inslag av både pågående verksamheter och nya satsningar i sin fördelning av bidraget, men det är olika hur tyngdvikten ligger. En del av de satsningar som har gjorts skulle ha gjorts i samma omfång även utan det prestationsbaserade stimulansbidraget, en del skulle ha genomförts i en lägre omfattning och en del skulle inte ha genomförts alls. Majoriteten av de insatser som har gjorts riktas mer eller mindre tydligt mot boende i stadsdelarna. Ett fåtal av insatserna riktas mot hela kommunen. När det gäller genusperspektivet och det regionala perspektivet har dessa generellt inte haft någon framträdande roll vid fördelandet av bidraget. Undantag gällande jämställdhet syns i de kommuner som har ett tydligt jämställdhetsmål för allt arbete inom förvaltningen. Kommunerna tänker långsiktigt vid fördelning av medel Alla kommunerna har tänkt långsiktigt när de har fördelat det prestationsbaserade stimulansbidraget. En del kommuner har skalat upp pågående verksamheter som de vet fungerar för att sedan minska omfattningen igen när det inte längre finns något prestationsbaserat stimulansbidrag. Andra kommuner har satsat på nytänkande och att testa nya metoder. Även de ser långsiktigheten i arbetet som viktigt. Nysatsningarna fungerar som metodutveckling och ska implementeras i den ordinarie Boverket Sammanfattning av hur kommunerna har valt att arbeta med det prestationsbaserade stimulansbidraget verksamheten om de faller väl ut. Även de kommuner som har använt delar av bidraget till att förbättra samverkan och stärka lokala föreningar ser det som en satsning som ska ge avkastning under lång tid. Olika mål för arbetet med bidraget Några av kommunerna har använt de tre indikatorer som ligger till grund för den statliga fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget som mål när de har fördelat sitt bidrag. Det är dock vanligare att man har använt mål som man har beslutat sedan tidigare på kommunal nivå eller stadsdelsnämndsnivå, och som ligger i linje med regeringens politik, då man har fördelat bidraget lokalt. De vanligaste målen utöver de tre indikatorerna är att förbättra samarbete mellan förvaltningar och med andra aktörer samt att man vill satsa på barn och unga. Kommuner som redan hade gjort ett utvecklingsarbete som man arbetade med när bidraget betalades ut i december 2013 har kopplat på bidraget på det arbete som de redan bedriver och på så sätt förstärkt detta arbete. Det kan både innebära att man satsar på att förstärka pågående verksamheter och att man satsar på nya projekt eller verksamheter. Olika former av organisation Organisationer för det urbana utvecklingsarbetet Borås stad, Angered i Göteborgs stad, Landskrona stad och Växjö kommun har valt att bygga upp organisationer för det urbana utvecklingsarbetet och arbetet med det prestationsbaserade stimulansbidraget. Växjö kommun har sedan 2008 en organisation med representanter från bland annat kommunstyrelsen, berörda förvaltningar, myndigheter och det kommunala bostadsbolaget. Även Borås stad och Angereds stadsdelsförvaltning inrättade organisationer riktade mot urbant utvecklingsarbete i samband med regeringens beslut om att det skulle fördelas prestationsbaserat stimulansbidrag. I Borås organisation ingår representanter från berörda nämnder och förvaltningar, Arbetsförmedlingen och det kommunala bostadsbolaget. I Angereds organisation ingår representanter från berörda förvaltningar. I Landskrona stad började det efterhand växa fram ett behov av en organisation kring arbetet med det prestationsbaserade stimulansbidraget och de inrättade en styrgrupp i början av 2014. I styrgruppen sitter representanter för berörda förvaltningar och Landskrona stadsutveckling AB. Organisationerna i Borås stad och Växjö kommun spänner alltså över både det politiska perspektivet och tjänstemannaper- 59 60 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 spektivet, medan organisationerna i Angered och Landskrona stad begränsas till tjänstemannaperspektivet. De som har organisationer som är inriktade på de tre indikatorer som ligger till grund för statens fördelningsmodell tycker att det är ett bra fokus för utvecklingsarbetet i stadsdelen och de upplever att indikatorerna är relevanta. Att arbeta med detta fokus tycker man ger ett mer tydligt, samordnat och kraftfullt arbete. I Växjö kommun finns det dock de som upplever organisationen för det urbana utvecklingsarbetet som ett sidospår. De menar att de redan har andra mötesformer som fokuserar på helheten och att det urbana utvecklingsarbetet med fokus på en specifik stadsdel ligger vid sidan av och därmed känns ineffektivt. Använder befintlig organisation I Södra Sofielund i Malmö har man använt sig av en tidigare organisation för Områdesprogram Seved i arbetet med det prestationsbaserade stimulansbidraget. Organisationen är inriktad på jobb, lärande och boende och uppfattningen bland de vi har intervjuat är att det har fungerat bra att lägga in arbetet med det prestationsbaserade stimulansbidraget där. Där fanns en redan upparbetad struktur och ett samarbete som kunde fånga upp även detta bidrag. Arbetet ligger på förvaltning, nämnd eller kommunstyrelse I de kommuner som inte har någon organisation inriktad på utvecklingsarbete i berörda stadsdelar, eller inte vill använda sig av den i detta arbete, har man valt att antingen lägga arbetet på förvaltningen, på kommunstyrelsen eller berörd nämnd. I Kristianstad kommun ligger arbetet på förvaltningen men man har bjudit in andra aktörer för att få en bredare diskussion av de behov som finns i stadsdelen. I Norra Biskopsgården i Västra Hisingen ligger arbetet också på förvaltningen, men stadsdelsförvaltningen har tagit aktiv del i arbetet genom att återremittera inför beslut. I Södertälje och Trollhättan ligger arbetet på kommunstyrelsen. I Trollhättan finns en organisation för Strategin för ökad samhällsgemenskap, som en del av de vi har intervjuat tycker skulle varit lämplig för att bland annat bereda förslag, men kommunstyrelsen har valt att inte delegera arbetet. Boverket Sammanfattning av hur kommunerna har valt att arbeta med det prestationsbaserade stimulansbidraget I Herrgården i Malmö ligger arbetet på stadsområdesnämnden, men när det gäller den del som har tilldelats Områdesprogram Herrgården har arbetet delegerats till områdesprogrammet. I Bergsjön i Göteborgs stad och Stockholm stad har man inte haft några diskussionsmöten kring fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Samarbete mellan företrädare för de tre indikatorerna I den statliga fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget anges tre indikatorer som ligger till grund för fördelningsmodellen. De är andel av befolkningen i en stadsdel som förvärvsarbetar, andel av befolkningen i stadsdelen som mottar långvarigt försörjningsstöd och andelen elever boende i stadsdelen som det givna året gick ut nionde klass med behörighet till gymnasieskolans nationella program. 30 Det finns inget krav från regeringens sida på att kommunerna ska lägga något särskilt fokus på dessa tre indikatorer, eller att man ska samarbeta kring dem. Indikatorernas framträdande roll i den statliga fördelningsmodellen för det prestationsbaserade stimulansbidraget gör det dock intressant att följa upp vilket samarbete som finns mellan företrädare för de tre indikatorerna kring strategiska frågor och enskilda ärenden. Borås stad och Växjö kommun som har organisationer för det urbana utvecklingsarbetet där både förvaltningar och myndigheter är representerade har ett utbrett samarbete kring indikatorerna. Det gäller även Södra Sofielund genom deras organisation för områdesprogrammet. Angereds stadsdelsförvaltning och Landskrona stad har också samarbeten med fokus på de tre indikatorerna, men där är inte Arbetsförmedlingen representerade. I alla kommunerna sker det nära samarbete mellan socialtjänsten, den förvaltning som har hand om arbetsmarknadsfrågor och Arbetsförmedlingen. Det sker även ett nära samarbete mellan socialförvaltningen och skolan. I en del kommuner anses dock beröringspunkterna mellan arbetsmarknadsfrågor och skolan vara få och man har därför inte sett något behov av att ta ett samlat grepp med fokus på alla tre perspektiv. I de kommuner där man inte har någon organisation inriktad på de specifika stadsdelarna inom det urbana utvecklingsarbetet har man inte sett 30 Regeringsbeslut A2013/4640/IU. 61 62 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 något behov av någon mötesform för att diskutera strategiska frågor kring de tre indikatorerna. Beslutsfattandet skiljer sig åt Det finns inga regler från regeringens sida gällande om beslut ska tas inom förvaltning, nämnder eller kommunstyrelse, hur synligt arbetet ska vara i kommunerna och stadsdelarna, eller om det ska finnas möjlighet att söka medel lokalt. Det har resulterat i att kommunerna har arbetat på olika sätt. I elva av de femton stadsdelarna har det prestationsbaserade stimulansbidraget fördelats genom politiska beslut. Besluten har fattats i kommunstyrelsen avseende sju stadsdelar och på nämndnivå avseende fyra stadsdelar. Av de senare har beslut fattats i stadsdelsnämnden för två stadsdelar, i arbete- och välfärdsnämnden för en stadsdel, och i en styrgrupp med representanter från flera olika nämnder avseende en stadsdel. De politiska representanterna har tagit en mer aktiv del i arbetet i sex av de elva stadsdelarna. I övriga fem stadsdelar begränsas deras arbete till att ta ställning till inkomna förslag. I fyra av stadsdelarna är det förvaltningen som tar beslut om fördelningen av bidraget. I tre av dem har beslutet fattats av respektive stadsdelsdirektör medan beslutet i en av stadsdelarna har fattats inom en organisation inriktad på utvecklingsarbete i stadsdelen. Möjlighet att söka bidrag Kommunerna skiljer sig även åt när det gäller om det har getts möjlighet att söka medel eller om bidraget har fördelats. Växjö kommun är den enda kommun som har valt att ha en öppen och formell ansökningsomgång. Två andra kommuner har valt att aktivt sprida information om bidraget i syfte att fånga upp idéer som finns hos olika aktörer. Övriga har valt att fördela bidraget utifrån den kunskap om de behov som finns i stadsdelarna som man har sedan tidigare. I de tre kommuner som har arbetat aktivt för att få in idéer om hur man bäst kan använda det prestationsbaserade stimulansbidraget lokalt, har delar av bidraget gått till föreningslivet, det vill säga det civila samhällets organisationer. Det har det även gjort i fyra av de andra stadsdelarna. Samtliga kommuner och stadsdelar har valt att fördela bidrag till projekt och verksamheter som ligger under olika berörda förvaltningar. Boverket Sammanfattning av hur kommunerna har valt att arbeta med det prestationsbaserade stimulansbidraget Bidraget är olika känt Eftersom kommunerna och stadsdelarna har valt att arbeta på olika sätt är bidraget också olika känt bland de som ur olika perspektiv arbetar med utvecklingsarbete i stadsdelarna. Det beror dels på hur framträdande roll arbetet med bidraget har haft, och dels på om man har valt att tala om bidraget så att det skiljs från andra medel, eller om man har valt att inte skilja ut det för att hålla ihop arbetet. I fyra av stadsdelarna finns det en bred kännedom om bidraget. Där känner de personer som arbetar med utvecklingsarbete i stadsdelarna till att bidraget har kommit till kommunen, varför stadsdelen har fått ta del av det, samt hur man lokalt har beslutat att använda det. I fyra stadsdelar finns det en begränsad kännedom om bidraget och i sju stadsdelar är bidraget helt, eller i stort sätt okänt. Egen uppföljning De flesta av kommunerna har valt att inte ha någon separat uppföljning för det prestationsbaserade stimulansbidraget, utan de satsningar som har gjorts följs upp genom ordinarie strukturer. I tio av stadsdelarna görs uppföljningen av bidraget inom kommunens ordinarie uppföljning utan att bidraget särredovisas. För fem av stadsdelarna görs en särredovisning av bidraget. Tre av dem gör separata uppföljningar för detta bidrag medan två av dem särredovisar inom det ordinarie uppföljningssystemet. Tre kommuner har satt upp tydliga mål för de projekt eller verksamheter som tar del av bidraget och följer upp mot de målen. Uppföljning mot måluppfyllelse görs både inom separata uppföljningar av det prestationsbaserade stimulansbidraget och inom ordinarie uppföljningsstrukturer med särredovisning av bidraget. Trygghet – en prioriterad fråga Känslan av trygghet varierar Samtliga kommuner talar om trygghet som en prioriterad fråga och de arbetar löpande med förbättringar inom området. De flesta kommunerna uppger att det finns en hög otrygghet i stadsdelarna. De boendes upplevelse av trygghet varierar dock mellan olika delar av bostadsområdet och olika tider på dygnet. Otryggheten är framför allt kopplad till kvällar och helger. Den är även kopplad till vissa platser. Dessa platser är ofta 63 64 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 centralt lokaliserade, vilket innebär att många människor passerar dem. Det framförs som en bidragande orsak till upplevelsen av otrygghet. En del kommuner uppger att statistiken i lokala trygghetsmätningar har förbättrats under de senaste åren, men det finns även bostadsområden där den upplevda tryggheten har försämrats. En del av den förklaring man ger till att tryggheten har förbättrats är att man har arbetat med den fysiska miljön. Det har bidragit till en upprustning av bostadsområdet, som i sin tur har lett till en ökad trygghet. Många insatser görs för att öka tryggheten Både från kommunerna och från flera av bostadsbolagens sida arbetar man med stadsdelsvärdar, trygghetsvärdar eller liknande för att öka tryggheten. Detta arbete finansieras sedan tidigare på andra sätt, men några av kommunerna har även valt att använda prestationsbaserat stimulansbidrag till insatser på trygghetsområdet. Exempel på detta är Hässleholmen i Borås och Norra Biskopsgården i Göteborg, där man har anställt boende som trygghetsvärdar, Kronogården i Trollhättan där man har anställt mobila socialarbetare och Araby i Växjö där man har satsat på en utökad vuxennärvaro utanför kontorstiderna. Andra trygghetsskapande insatser som har fått ta del av det prestationsbaserade stimulansbidraget är till exempel FC IBRA i Borås som bygger på ett arbete med lokala förebilder där unga personer från stadsdelen ska bli förebilder för yngre personer i området. I Norra Biskopsgården har man satsat på ett utökat samarbete mellan grundskolan och andra lokala aktörer för trygghet och bättre skolresultat. I Malmö stad har man bland annat satsat på en utvärdering av det långvariga områdesarbetet i Södra Sofielund med fokus på otrygghet och trygghetsskapande arbete samt på en Fastighetsägarsamverkan med förhoppning om att även detta arbete ska leda till en ökad trygghet. Tidiga insatser är viktiga I några av kommunerna anser man att polisen borde vara mer synliga i bostadsområdena och i vissa fall där de inte redan har fältarbetare anställda, menar man att det skulle kunna vara bra att ha sådana i området. Många kommuner betonar vikten av förebyggande arbete där unga bör fångas upp i tid. Flera av de verksamheter som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag är också inriktade på preventivt arbete. Exempel på detta är Gårdsten och Hjällbo i Göteborg stad samt Landskrona stad där man arbetar aktivt för att ökad närvaron i skolan. I Kristianstad kommun har en del av bidraget gått till föreningslivet med satsningar riktade mot barn och ungdomar, som bland annat sommarskolor och Boverket Sammanfattning av hur kommunerna har valt att arbeta med det prestationsbaserade stimulansbidraget antidiskrimineringsambassadörer. Flera kommuner har satsat på verksamheter som bygger på att skapa relationer med barn och unga samt att de ska få en reell möjlighet att påverka sin fritid. I Herrgården i Malmö har man bland annat valt att stödja Hela Familjen Öster som har som mål att skapa bättre förutsättningar för barn och unga att lyckas i skolan och få en meningsfull fritid. I Södra Sofielund har största andelen av det prestationsbaserade stimulansbidraget gått till UMIS (unga möts i Sofielund) som arbetar mot målen om höjda betyg hos eleverna, men som även har som mål att underlätta för barn och ungdomar att utveckla ett fritidsintresse och få en meningsfull aktivitet efter skoltid. Social mobilisering ökar tryggheten En annan faktor som anses vara väldigt viktig för tryggheten är den sociala mobiliseringen hos boende och att de boende sluter upp för varandra, och för sitt område. I stadsdelar där många känner varandra har en del intervjupersoner tyckt sig kunna se effekter av att boende i ökad utsträckning ringer polisen om något sker eller att de sluter upp då man upplever störningar. I exempelvis Borås berättas det om ett stort engagemang i Hässleholmen med boendegrupper och andra nätverk som jobbar för att öka trivseln och att skapa goda förutsättningar för trygghet. I Växjö har Facebookgruppen Lugn och ro i Araby skapas spontant, där privatpersoner sluter upp för bland annat nattvandring. I Trollhättan berättar man om en händelse i området där både boende och personer som ur olika perspektiv arbetar med trygghetsskapande åtgärder genom att agera snabbt, direkt på plats, fick ett icke önskvärt beteendet att upphöra. I områden där gemenskapen inte är lika stark tycks tystnaden vara mer kompakt, det upplevs vara färre som anmäler brott och som sluter upp vid störningar, och det upplevs överlag vara svårare att engagera boende i dessa områden. Omflyttningen tycks minska överlag medan trångboddheten tycks öka markant Minskad omflyttning på grund av ansträngd bostadsmarknad De flesta kommunerna talar om att många boende väljer att flytta när de har fått arbete och i flera stadsdelar anges att omflyttningen ligger på 1525 procent. Att individer väljer att flytta ifrån bostadsområdet när de har fått arbete påverkar statistiken när man mäter vilken effekt ett stadsbidrag och kommunernas samlade arbete har för att utveckla en stadsdel. Situationen har dock förändrats under de senaste två till tre åren och flera av stadsdelarna uppger att de nu har en omflyttning på cirka 8-12 procent. Det beror till stora delar på en ansträngd bostadsmarknad som överlag har 65 66 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 minskat rörligheten på bostadsmarknaden. Det innebär enligt kommunerna att bilden av att det är fler som flyttar ut från bostadsområdet som har arbete än som flyttar in fortfarande stämmer, även om nivåerna nu är lägre. En kommun som skiljer sig från detta mönster är Landskrona. De har, till skillnad från de andra kommunerna, ett bostadsöverskott och vakanta lägenheter. Många vill bo kvar Samtidigt som kommunerna talar om att många vill flytta ifrån bostadsområdet då de får ett arbete berättar de samtidigt att många trivs i sitt område och vill bo kvar. De talar om att de känner sig hemma där, att de har sina nära och kära där, och de känner en stolthet över sitt område. Flera kommuner berättar om hur de har sett att många som vill göra boendekarriär gärna gör detta inom området, om det finns möjligheter till det. Ofta väljer man då att flytta till en större bostad eller till vissa delar av området som anses vara lugnare. Det är även vanligt att man söker sig till ett geografiskt närliggande område som anses lite finare och som har ett bättre rykte. En del väljer att förtäta I vissa bostadsområden har bostadsbolagen valt att förtäta med ny bebyggelse vilket tycks ha fått varierande utfall. I Araby i Växjö har man förtätat med både ett sexton våningar högt höghus samt lägre flerbostadshus. Förtätningen upplevs som lyckad och samtliga bostäder har hyrts ut. Från början fanns en idé om att blanda hyresrätter med äganderätter, denna slopades då intresset för äganderätter var lågt. I Bergsjön har det förtätats med bostadsrätter och radhus, dock berättar involverade om en tröghet i försäljningen, inte beroende på lågt intresse, utan snarare beroende på att många av intressenterna hade svårt att få banklån. Förtätning genom nybyggen planeras även på andra ställen som exempelvis i Rinkeby och Tensta samt på Kronogården i Trollhättan. Trångboddhet är en stor utmaning En stor utmaning för stadsdelarna, som framkommer i intervjuerna, är den ökande trångboddheten. I flertalet av kommunerna beskrivs en situation där varken kommunen eller bostadsbolagen känner till hur många som bor i bostadsbestånden. I exempelvis Herrgården, som ursprungligen planerades för cirka 3000 invånare, har man i dagsläget en officiell befolkning på cirka 5 000 personer. Samtidigt som man berättar att man inte känner till hur många som verkligen bor där och att man tror att det är Boverket Sammanfattning av hur kommunerna har valt att arbeta med det prestationsbaserade stimulansbidraget betydligt fler. I Rinkeby är det officiella invånarantalet knappt 16 000 invånare, men personer som arbetar i området uppskattar den verkliga siffran till cirka 20 000 invånare. Trångboddheten påverkar allt från slitaget på lägenheterna till den fysiska miljön och skolresultaten. Bristen på bostäder har, enligt många vi talat med, även lett till en bostadsmarknad ovanpå den ordinära bostadsmarknaden. Vissa talar i termer av tredje- fjärde och femtehandskontrakt och att flera familjer kan vara bosatta i samma lägenhet. Ett annat exempel som nämns är vad de benämner som hotellverksamhet, där en person hyrde ut enskilda madrasser i en lägenhet, där allt för många personer fick bo till överpris. Ryktet påverkar Ryktet bland utomstående Att ett bostadsområde har dåligt rykte bland de som inte bor där påverkar området och de boende negativt. Konsekvenser av detta är exempelvis sämre självkänsla hos boende och att folk inte vill flytta till berörda stadsdelar. En annan konsekvens är att människor utifrån inte vågar eller vill besöka områdena. Flera av kommunerna framhåller att de negativa bilderna främst kan vändas genom att få människor utifrån att besöka stadsdelarna. De menar att ryktena baseras på hörsägen, många gånger från människor som aldrig ens har besökt områdena. Kommunerna talar även om att media har makt att påverka ryktet. Flera kommuner talar om att media ofta förstorar upp händelser i bostadsområdet i förhållande till motsvarande händelser som inträffar i andra delar av staden, samt att man har litet fokus på positiva nyheter i området. I flera kommuner talar man dock om att detta har förändrats under de senaste åren. De säger att media har börjat rapportera lite mer nyanserat och att de även skriver om mer positiva händelser. Viktigt skapa tillfällen för andra att komma till området Flertalet kommuner talar om vikten av att lära känna sina grannar, att skapa möten inom området, samt att arbeta för att människor utifrån kommer till stadsdelen. Detta kan ändra den negativa bilden av ett område till en positiv, genom att folk utifrån besöker området och bildar sig en egen uppfattning. Ett exempel är Kristianstad kommun som sedan tio år tillbaka anordnar en kulturdag i Gamlegården som även har besökare från andra delar av staden. Vid den senaste kulturdagen förlades även en årligen återkom- 67 68 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 mande jazzfestival samtidigt i området, vilket lockade fler besökare som kanske inte skulle ha besökt stadsdelen annars. I Växjö har man byggt Araby Park Arena som invigdes 2011 med målet att människor i alla åldrar och från hela staden ska komma dit för idrotts- och kulturupplevelser. Motsvarande ambition med att skapa möten finns med Kronan kulturhus i Kronogården i Trollhättan som byggdes 2009. I Rinkeby renoverar man Rinkebystråket med fokus på matkultur med uteserveringar, restauranger, kaféer med mera. Stockholm stad har under 2014 även flyttat sin kulturförvaltning till Rinkeby. I Bergsjön planeras bygget av ett kulturhus med invigning år 2018. Ryktet påverkar skolvalet Kommunerna talar även om att ryktet påverkar det fria skolvalet. De talar om att föräldrar som är mer resursstarka ekonomiskt, eller avseende utbildningsnivå, väljer att flytta sina barn till en skola med bättre rykte. De menar att det därmed ofta är de elever som har sämst förutsättningar som blir kvar i de skolor som har sämst rykte. Det leder, enligt de intervjuade, till en ostabil grund där många elever flyttar från skolan efter ett tag och där skolan sedan fylls på med nyanlända barn. Andra föräldrar väljer redan från början att låta sina barn gå på andra skolor utanför bostadsområdet och många vi talat med i kommunerna menar att det fria skolvalet har främjat segregationen. Boverket 69 Kommunernas uppfattning om den statliga politiken Bidraget har fungerat som smörjmedel Kommunerna är generellt positiva till det prestationsbaserade stimulansbidraget och dess form, och de framhäver friheten att kunna disponera det fritt som särskilt motiverande. Många är ense om att denna frihet främjar nytänk och att det öppnar upp för möjligheter att testa nya metoder och idéer. Olika begrepp har använts för att sätta ord på bidraget, vissa har benämnt det som ”smörjmedel” andra som ”riskkapital” eller att det fungerar ”som lite extra grädde på moset” eller som att det är ”fantastiskt att ha möjligheten att fritt disponera pengar för att kunna testa nya saker”. Andra uttrycker en optimism mot att få lov att ”jobba utanför gängse ramar” eller menar att pengarna fungerat som en ”igångsättande mekanism” som ”snabbar på processer”, där pengar enligt dem är ett sätt att få människor till att arbeta kring dessa frågor och vissa har på så vis kunnat märka av ett ökat engagemang. Alla kommuner har varit eniga om att det har varit bra att få vad många benämner som ”lite extrapengar”. Ett flertal kommuner påtalar dock att det inte bör vara för stora summor i sådana här satsningar, då det kan upplevas som svårhanterbart. Man menar att staten då kan bli alltför involverad, eller som en intervjuperson uttrycker sig ”till exempel som med gamla storstadssatsningen där staten tar över”. Framförhållning och långsiktighet är viktigt Många kommuner framhäver kritik mot framförhållningen och påtalar att det behövs en viss tid till att förbereda sig och tänka över vad pengarna ska användas till. Någon menar att det också blir problematiskt gällande den kommunala budgeten när utbetalningarna sker i slutet av året. Det gör att det ser ut som att kommunen går med stort plus samt att det kan bli problem att föra över pengarna till följande verksamhetsår på grund av lokala budgetregler. De hade därför föredragit om utbetalningarna gjordes i januari. En intervjuperson säger att ”staten borde kompetensutvecklas i hur en kommun fungerar” med hänsyn till långsiktighet, och menar att det vore att föredra om det hade rört sig om ett jämnt belopp under exempelvis ett tio-årsintervall istället för ett varierande belopp under två år. Att det prestationsbaserade stimulansbidraget ses som en kortsiktig statlig satsning är den starkaste kritiken från kommunerna. Det är tydligt att långsiktighet är något som värderas högt och som ses som viktigt för det 70 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 urbana utvecklingsarbetet. Många påtalar att det råder en stor projekttrötthet i områdena och någon säger att ”vi helt enkelt är väldigt bra på att tända små tomtebloss, det vill säga att vi är mycket bra på att tända förhoppningar”, förhoppningar som de menar sedan släcks igen i takt med att projekten upphör. Många talar också om att det är omöjligt att mäta effekter i stadsdelarna av något som pågått under så kort tid, samtidigt som de menar att det är omöjligt att särskilja vad som har lett till vad, då de redan arbetar mycket i de berörda områdena. Det man upplever som bristande långsiktighet från statens sida gör att flera intervjupersoner betonar att den statliga politiken behöver baseras på tvärpolitiska långsiktiga beslut som sträcker sig över mandatperioder. Indikatorerna anses generellt vara bra som riktlinjer men vissa aktörer anses saknas Överlag tycker kommunerna att indikatorerna är bra och relevanta och väldigt viktiga. Många understryker att indikatorerna sammanfaller med de mål man redan arbetar mot i kommunerna. Dock anser flertalet kommuner att fler faktorer borde vara med. De talar om trygghet, hälsa, områdets rykte och omflyttning. Den senare är viktig eftersom många menar att det arbete som görs till stor del göms i statistiken, det vill säga att många, enligt kommunerna, flyttar från området när de blir självförsörjande och att utvecklingen därmed inte blir synlig i statistiken. Kommunernas inställning till det prestations- och stimulansbaserade inslaget Ett flertal kommuner ställer sig aningen kritiska mot konstruktionen av det prestationsbaserade stimulansbidraget, där den främsta kritiken är riktad mot att det inte går att luta sig enbart mot statistik, utan att det även är viktigt att se till helheten. Man menar även att statistiken släpar efter och att prestationerna inte alltid blir tydliga i statistiken. Det tar även lång tid innan resultaten blir mätbara och därför poängteras återigen vikten av långsiktighet. Många kommuner talar också om det prestationsbaserade inslaget i termer av en tävling, vilket många anser är negativt. En intervjuperson uttrycker i sammanhanget att ” man behöver inte göra en show av saker och ting”. Någon annan menar att det är ”provocerande att ha detta som en tävling”. Det finns även kommuner som anser att det prestations- och stimulansbaserade inslaget är positivt genom att det kan fungera som en extra sporre i arbetet. Det är då viktigt att det inte handlar om några stora belopp. Över- Boverket Kommunernas uppfattning om den statliga politiken lag anser kommunerna att de belopp som har betalats ut har varit lagom, där större belopp lätt hade kunnat leda till en stress över hur tilldelade medel skulle förvaltas på bästa sätt. Har det prestationsbaserade stimulansbidraget bidragit till stigmatiseringen av områdena? En del kommuner lyfter identifieringen av de femton stadsdelar som omfattas av regeringens urbana utvecklingsarbete som en utpekande faktor eller som någon uttrycker det ”bara där talar man om hur illa det är”. Vissa uttrycker en rädsla för att den här typen av satsningar visar både de boende och andra utanför området att dessa stadsdelar innebär problem. De är rädda för att detta kan verka förstärkande av den negativa bilden av stadsdelen och att det kan bidra till stigmatiseringen av områdena. Andra kommuner menar dock att det handlar om redan stigmatiserande stadsdelar och att de är utvalda i detta sammanhang inte spelar någon roll i det stora hela. Delade meningar om Boverkets uppföljning Det råder delade meningar om Boverkets uppdrag att följa upp det prestationsbaserade stimulansbidraget. En del kommuner är mycket positivt inställda och anser att det är bra att någon utifrån följer upp hur det har arbetats med bidraget, medan andra kommuner tycker att det har varit mycket arbete för lite pengar eller som någon uttrycker sig ”mycket process kring ett litet belopp”. 71 72 Slutsatser Reflektioner kring arbetssätt När vi har följt upp hur kommunerna arbetar organisatoriskt kring det prestationsbaserade stimulansbidraget har vi samtidigt följt upp vad olika aktörer i kommunen har för uppfattningar om arbetssättet. Att kommunerna har olika sätt att arbeta på sedan innan påverkar naturligtvis, tillsammans med andra faktorer, vilket arbetssätt som är mest lämpligt i den lokala kontexten. Här har vi samlat några reflektioner som tycks ha betydelse för arbetet. Uppföljningen visar att de organisationer eller diskussionsforum som gör ett arbete tillsammans, samt har mandat att besluta eller upplever att de har möjlighet att påverka beslut, upplever sitt arbete som värdefullt. De mötesformer som inriktas på att utbyta information upplevs däremot som ineffektiva. Uppfattningen är att arbetet blir tydligare när det finns en organisation som diskuterar, fördelar och följer upp bidraget. De som har arbetat brett, med samarbete mellan politiker och förvaltning, samt har bjudit in fler aktörer i diskussionerna upplever också att det har varit fruktsamt att arbeta så. I de kommuner där arbetet ligger på kommunstyrelsen finns det inom förvaltningen kritik mot att arbetet blir otydligt eftersom de inte har dragit upp riktlinjer för hur bidraget ska fördelas eller gått ut med tydliga instruktioner för hur man kan ansöka om bidrag. Man menar även att kommunstyrelsen inte har hela bilden av området och det arbete som bedrivs där. I de kommuner där arbetet ligger på enskilda tjänstemän finns det en risk att dokumentation och beslut blir mindre tydliga. Det finns inga krav på någon specifik dokumentation kopplat till bidraget, men en sådan risk föreligger alltid ur ett allmänt kvalitetssäkringsperspektiv. Då arbetet läggs på tjänstemän i en specifik förvaltning finns även en risk att kommunen missar ett helhetsperspektiv där hela staden sätts i fokus. Behov av samverkan Uppföljningen visar att samverkan är viktig för ett framgångsrikt arbete med att utveckla stadsdelarna. Det gäller både samverkan mellan olika förvaltningar och samverkan med olika myndigheter lokalt i stadsdelen. Polisen ses av många som en viktig aktör. Bra samverkan med polisen lyfts fram som viktig både av dem som har en god samverkan och de som saknar det. En annan aktör som lyfts fram som viktig är Migrations- Slutsatser verket. Majoriteten av kommunerna nämner att de saknar samverkan med Migrationsverket, både lokalt och i det nationella urbana utvecklingsarbetet. Denna samverkan menar man är speciellt viktig då flyktingar som söker asyl i Sverige själva har möjlighet att bestämma var de vill bosätta sig. Andra aktörer som nämns är Försäkringskassan och Landstingen. Flera kommuner menar också att Arbetsförmedlingen borde ha en tydligare och mer aktiv roll i det urbana utvecklingsarbetet. I flera kommuner säger även de representanter för arbetsförmedlingen som vi har intervjuat att de saknar en intern tolkning av, och samordning kring, arbetet och att de önskar att frågan ska lyftas upp på agendan inom Arbetsförmedlingen. Att de ska samarbeta inom det urbana utvecklingsarbetet står i Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2014, men de som är ansvariga för det urbana utvecklingsarbetet lokalt på de arbetsförmedlingar vi har intervjuat, känner inte till att det har gjorts någon tolkning av den skrivningen internt. På några av de lokala arbetsförmedlingarna tycker man dock att det är bra att uppdraget är vagt formulerat eftersom det ger utrymme för lokala tolkningar. I några kommuner talar Arbetsförmedlingen även om att de upplever en motstridighet i det urbana utvecklingsarbetet som riktas mot specifika stadsdelar och deras huvuduppdrag, vilket riktas mot alla medborgare. Det har, åtminstone i en inledningsfas, försvårat samarbetet kring det prestationsbaserade stimulansbidraget. Den fråga där kommunens och Arbetsförmedlingens perspektiv har krockat är framför allt när kommunen vill rikta särskilda insatser mot boende i den specifika stadsdelen medan Arbetsförmedlingen anser att de inte kan göra skillnad i de insatser som erbjuds utifrån kundernas bostadsadress. Arbetsförmedlingens närvaro i området Arbetsförmedlingens närvaro i stadsdelen framträder också som en viktig fråga. Flera av dem som, ur olika perspektiv, arbetar med att utveckla stadsdelarna säger att de skulle önska att Arbetsförmedlingen hade någon resurs på plats i stadsdelen, i de fall där man inte har en sådan. Från Arbetsförmedlingens sida lyfter man i de kommunerna ett antal problem med en sådan bemanning. Ett problem är att man inte vill att Arbetsförmedlingens roll och arbete ska blandas ihop med förvaltningens. Det betyder att de inte kan sitta i stadsdelsförvaltningens eller medborgarkontorets lokaler, vilket ofta är de lokaler som finns att tillgå. De anser också att de inte kan bedriva myndighetsutövning i förvaltningens lokaler. Ett annat skäl till att de tycker att Arbetsförmedlingen ska vara samlad i en lokal centralt i staden är att de tycker att det är bättre för kunderna att de åker till centrum där de har ett fullservicekontor och där de kan få den 73 74 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 bästa servicen. Denna problematik rör framför allt de mindre av de femton kommunerna. I storstäderna finns redan flera fullskalekontor i olika delar av staden. I flera av de kommuner som har, eller har haft, representation från Arbetsförmedlingen i stadsdelen talar man om att majoriteten av de frågor som boende söker sig med till lokala myndighetskontor och medborgarkontor rör Migrationsverkets ansvarsområde. Eftersom det ofta är frågor som endast Migrationsverket kan svara på upplever man en problematik kring detta. Otrygghet och trivsel kombineras Vid våra intervjuer framkom det att det fanns en upplevd otrygghet i flera av stadsdelarna på grund av kriminalitet, skadegörelse och andra störningar. Denna hade minskat i en del av stadsdelarna, men också ökat i några stadsdelar. Samtidigt talar man om att många boende trivs i sina områden och känner en stolthet över sin stadsdel. Dessa bilder kan upplevas som motsägelsefulla, men det finns förklaringar till hur dessa båda bilder kan vara sanna samtidigt. En förklaring är att individer utvecklar en platsförankring när man har bott en tid på en plats. Platsförankring handlar om de känslor som de boende har till platsen och till sin omgivning. När man har bott en tid på en plats börjar man lära känna, eller känna igen, andra som bor på samma gård. Man tenderar också att tycka om och trivas på den plats där man bor, eftersom det är ens hem och man har sin familj, och oftast även vänner där. Det betyder att trots att man kanske känner till att det bor en kriminell person på gården så känner man ofta någon släkting eller vän till denna, och det tenderar att förändra upplevelsen av att ha kriminell verksamhet geografiskt nära. En annan förklaring är knuten till hur synlig den kriminella verksamheten är. Stora delar av den kriminella verksamhet som förekommer sköts diskret, vilket innebär att boende kanske inte känner till att den förekommer just där de bor. Den kriminella verksamheten är dessutom koncentrerad till vissa delar av stadsdelen och även upplevelsen av otrygghet varierar lokalt. Att öppen drogförsäljning, nedsmutsning och klotter ofta förekommer i de mer centrala delarna där flest personer passerar påverkar tryggheten negativt. En motsvarande tudelning märks även till viss del bland de aktörer som ur olika perspektiv arbetar med att utveckla stadsdelen. Ofta beskriver till exempel polisen stadsdelens tillstånd på ett i stora delar annorlunda sätt Boverket Slutsatser än personal i förvaltningen och trygghetsvärdar. Det beror naturligtvis på att man arbetar med olika frågor och därmed möter skilda situationer. Vi har dock upplevt att det finns en viss klyfta häremellan i det att man tenderar att fastna i att man inte känner igen den bild som den andre förmedlar av området, i stället för att bjuda in till dialog. Det finns, som vi tidigare har nämnt, många exempel på utvecklad samverkan med fokus på områdena som uppges fungera mycket bra. Vi upplever dock att det i en del stadsdelar, samt på nationell nivå, finns mer att göra för att alla kommuner och myndigheter ska tala om samma verklighet – även om man naturligtvis ska göra det ur sina respektive perspektiv. Påverkar trots förhållandevis små summor Det prestationsbaserade stimulansbidraget har bara påverkat inriktningen på arbetet i ett fåtal kommuner. I några av kommunerna har man gjort ett utvecklingsarbete kring det prestationsbaserade stimulansbidraget eller lagt ett ökat fokus på de tre indikatorerna. De flesta kommunerna har dock valt att arbeta mot de mål de har satt upp sedan innan och att förstärka utvecklingsarbetet med den inriktning man redan har. Detta beror på att de tycker att de tre indikatorer som anges i den statliga fördelningsmodellen ligger väl i linje med deras tidigare inriktning på arbetet och att man tycker att satsningen är för kort för att initiera ett utvecklingsarbete. Det innebär dock inte att det prestationsbaserade stimulansbidraget inte har haft någon påverkan. Det vi har kunnat se utifrån denna uppföljning är att bidraget har haft stora effekter mot bakgrund av att det tillför förhållandevis små summor till det utvecklingsarbete som löpande görs i stadsdelarna. Att bidraget tillförs vid sidan av den ordinarie budgeten har varit viktigt i flera kommuner. Det gör att man känner att man kan använda dessa medel på ett friare sätt och vågar testa nya vägar på ett sätt som man inte har utrymme för inom den kommunala budgeten. Att det tillförs extra medel gör även att man kan göra lite mer än annars, och att det snabbar upp arbetet lite grand. För en del innebär det att man kan komma igång med satsningar som man har velat genomföra sedan en längre tid tillbaka, men som man har saknat resurser för. Det prestationsbaserade stimulansbidraget har gett positiva effekter Det prestationsbaserade stimulansbidraget har redan under det första året gett flera positiva effekter. En effekt är att samarbete och samverkan mellan olika aktörer har förstärkts. Många talar om att pengar är ”möjliggörare” inom samverkansområdet och att uppslutningen blir dålig om det 75 76 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 inte finns pengar kopplade till en organisation eller mötesform. På detta sätt skapar pengarna ”hängrännor” både kommunalt och statligt. Att bidrag som tillförs externt, utanför den kommunala budgeten, går att använda friare har som tidigare nämnts haft påverkan på arbetet i flera kommuner. Det ger även ökade möjligheter att använda delar av bidraget till att finansiera projekt eller verksamheter som drivs av det civila samhällets organisationer och på så sätt stärka organisationerna och samarbetet med dessa. Att vara en del av det urbana utvecklingsarbetet har även lett till att man känner ett sammanhang kring dessa frågor och en känsla av att man inte är ensam. Samarbetet har gett möjlighet att ta del av goda exempel, att diskutera och att växa tillsammans. Inom ramen för detta samarbete har det byggts upp en stor kompetens och ett fungerande nätverk. Detta är dock en effekt av det urbana utvecklingsarbetet som helhet och inte enbart tillförseln av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Vid våra besök hos de verksamheter som har tagit del av bidraget har vi sett att intresset för att utbyta erfarenheter och att inspireras av varandra även finns på verksamhetsnivå. Det har setts som positivt att vi har kunnat berätta om andra liknande verksamheter i andra kommuner och förmedla kontakter till dessa. Politikens utformning ger svårigheter i implementeringen Att det prestationsbaserade stimulansbidraget beslutades för en period på endast två år har lett till svårigheter i kommunernas implementering av politiken. Att tilldelningen inte var känd i förväg har gjort det svårt att planera för bidraget och flera kommuner upplever att beslut om fördelning har stressats fram. Flera upplever även att tiden har varit för kort mellan att det lokala beslutet har fattats och årsslutet då bidraget ska vara förbrukat enligt deras lokala budgetregler. Några kommuner har valt att inte besluta om fördelning av hela det bidrag man har tilldelats under 2014, vilket kan vara ett uttryck för det man upplever som ett stressigt upplägg. Det man upplever som en kortsiktighet i den statliga politiken har även påverkat kommunernas fördelning av bidraget. Det har lett till att de anställningar som finansieras med bidraget är tidsbegränsade och att det råder en osäkerhet kring om de kommer att förlängas och permanentas när bidraget upphör. Detta har på en del håll lett till kritik och oro. När det gäller det arbete som bedrivs i stadsdelarna för att minska utanförskapet, förbättra livsvillkoren och öka tryggheten påtalar man även vikten av att Boverket Slutsatser allt arbete avlönas. Stadsdelarna kan inte lyftas genom ideellt arbete och de som bor i bostadsområdena och arbetar för att på olika sätt förbättra för de boende måste få en anställning och lön för sitt arbete. Det prestationsbaserade stimulansbidraget har i flera kommuner använts för att finansiera deltidstjänster. Vi har inte följt upp om individerna även har andra anställningar så att de arbetar 100 procent eller om de av någon anledning önskar arbeta deltid. Det finns dock en risk att arbete inte enbart tenderar att vara icke-avlönat, utan att det även skapas deltidstjänster på grund av begränsade budgetar. För att undvika denna typ av problem menar flera kommuner att det krävs ett arbete över blockgränser och mandatperioder för att nå en varaktig hållbarhet, stabilitet och långsiktighet. De menar att ett enkelriktat och kortsiktigt arbete på statlig nivå ger en minskad tilltro till politiska satsningar av detta slag. Slutord Att regeringen har betalat ut detta bidrag utan regler kring hur det ska användas gör det svårt att följa upp om kommunerna har uppnått sina åtaganden. Att Boverkets uppdrag är en uppföljning och inte en utvärdering innebär även att det är svårt att följa upp effekter av den politiska satsningen. Det som finns att följa upp mot är att regeringen, genom det formulerade syftet med bidraget, vill att kommunerna ska intensifiera sitt arbete för att underlätta den socioekonomiska utvecklingen i stadsdelarna och minska boendesegregationen i kommunerna. 31 Denna uppföljning visar att de flesta kommunerna har gjort lite mer insatser i stadsdelarna genom tillförseln av dessa medel. Det finns dock ett fåtal stadsdelar där det är otydligt om det har skett någon ökning av insatserna. En kommun har även haft svårt att få dessa medel att landa i det kommunala arbetet och att ta beslut om hur de bäst kan användas. Uppföljningen visar även att det har varit svårt att följa hur bidraget har använts i en del kommuner på grund av att beslut om fördelning inte har skett formellt eller dokumenterats. Att beslut om fördelning tas utan målformuleringar för den verksamhet som ska bedrivas gör det även svårt att göra egna lokala uppföljningar om hur arbetet med bidraget faller ut. Efter regeringsskiftet hösten 2014 finns det inga nya besked gällande om regeringen avser att fortsätta att betala ut prestationsbaserat stimulansbidrag. Om man i framtiden vill betala ut någon form av bidrag på ett 31 Regeringen. http://www.regeringen.se/sb/d/10666/a/230847. Sidan besökt 2015-02-10. 77 78 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 liknande sätt förordar Boverket att bidraget åtföljs av någon form av regelverk. Kommunerna bör ha frihet att besluta om hur det ska fördelas mellan olika satsningar lokalt, men det bör åtföljas av någon form av redovisningsskyldighet. Detta kräver att beslut om fördelning dokumenteras, och att besluten formuleras så att insatsernas utfall går att följa upp. Boverket 79 Bilaga 1: Information om intervjuer Aktör Fokus Tidsåtgång Samordnare för kommunens arbete med stimulansbidraget samt samordnare på stadsdelsnivå. Användningen av bidraget, om det påverkar kommunens arbete, organisation, samarbeten, kunskapsspridning, egen uppföljning och utvärdering av stimulansbidraget som politik. Om ni har flera stadsdelar med i det urbana utvecklingsarbetet talar vi om dem vid samma intervjutillfälle. 2-3 timmar (3 timmar i de kommuner som har mer än en stadsdel med i det urbana utvecklingsarbetet). Styrande politiker Beslutsprocess, organisation, intern återrapportering av arbetet, kommunens integrationspolitik samt utvärdering av stimulansbidraget som politik. 45 minuter Företrädare för arbetsförmedlingen, skolan (gärna rektor) samt försörjningsstöd. Samarbete kring stimulansbidraget eller de tre indikatorer som ligger till grund för fördelningen av bidraget. 45 minuter Företrädare för kommunala bostadsbolag med fastigheter i stadsdelen samt ev. trygghetsvärdar eller liknande verksamhet i stadsdelen. Generellt om stadsdelen, trygghet samt flyttmönster. 45 minuter Företrädare för de verksamheter eller projekt som har fått del av stimulansbidraget. Respektive verksamhet eller projekt. (Är det många aktörer så kan vi gemensamt göra ett urval.) Den tid som ni tycker behövs. 80 Bilaga 2: Intervjufrågor Samordnare Allmänt kring hur man har använt bidraget: • Trots att alla stadsdelar är med i det urbana utvecklingsarbetet pga. en liknande problembild så är alla olika. Vad skulle du säga är specifikt för er stadsdel? Utmaningar och styrkor? • Hur kopplas era satsningar till er specifika problembild? • I vilken utsträckning och på vilket sätt involveras det civila samhället? Är det ett medvetet val? Varför? • Har ni arbetat med boendeinflytande i processen när ni har beslutat vad stimulansbidraget ska användas till? På vilket sätt? Vilket reellt inflytande har det haft? • Har ni beaktat genusperspektivet när ni har beslutat hur ni ska använda stimulansbidraget? På vilket sätt? Har det gett något avtryck i arbetet? Här kan vi t.ex. göra en koppling till statistikrapporten som vi fick från arbetsmarknadsdepartementet samt diskutera kvinnors tillgång till det offentliga rummet. • På vilket sätt har ni beaktat den regionala nivån? Ser ni det som en viktig fråga? På vilket sätt? • Tycker ni i dag att satsningarna har blivit rätt eller planerar ni att förändra någonting för det bidrag som kommer i december? • Hur ser ni långsiktigt på de satsningar ni har gjort? Kommer de att fogas in i ert ordinarie arbete? Flyttmönster: • Hur ser omflyttningen ut i området? Varifrån flyttar man? Vart flyttar man? Hur påverkar det utvecklingsarbetet i området? Mål: • Vilka effekter bedömer ni att stimulansbidraget kommer att få i stadsdelen? Vad vill ni uppnå? Vad tror ni er kunna uppnå? • Har ni ett övergripande mål för verksamheten eller olika delmål för respektive verksamhet? Bilaga 2: Intervjufrågor • Hur förhåller sig de målen till era ordinarie verksamhetsmål? Påverkan: • Ger stimulansbidraget något avtryck i er kommun? Har ert ordinarie arbete förändrats på något sätt till följd av stimulansbidraget och det urbana utvecklingsarbetet? • Boverket sammanfattar vad vi vet om kommunens organisation kring det urbana utvecklingsarbetet och samarbetet mellan arbetsförmedlingen, skolan och socialförvaltningen. Vi ber om förtydligande vid behov. • Vad tycker ni om den organisation och de interna samarbetsformer som ni har i dag? Vad är bra? Vad kan utvecklas? • På vilken nivå tas beslut respektive förs diskussioner? Hur påverkar det arbetet? Har det betydelse för ett framgångsrikt arbete om det finns en förankring av arbetet på politisk nivå respektive på högre tjänstemannanivå? • Kunde de här stadsmedlen fått större effekt om de hade landat annorlunda i er organisation? T.ex. om de hade uppmärksammats mer centralt eller om er organisation hade sett annorlunda ut? • Ni har tidigare haft lokalt utvecklingsavtal. Lever något kvar från de samarbetsformer som ni byggde upp då? Fanns det några speciella erfarenheter från det arbetet som ni har tagit med er in i det urbana utvecklingsarbetet? Kunskapsutbyte och kunskapsspridning: • Har ni haft något kunskapsutbyte med andra kommuner (utöver det som Boverket och länsstyrelserna har varit med och ordnat)? Vem har i så fall varit involverade – tjänstemän, politiker? • Vilken kunskapsspridning har skett till andra stadsdelar i kommunen med liknande situation som inte är med i Urban15? Egen uppföljning: • Gör ni någon egen lokal utvärdering av användningen av stimulansbidraget? Sker i så fall uppföljning och utvärdering löpande, eller först efteråt? Hur ser dokumentation och kvalitetssäkring ut? Hur tas kunskapen till vara? • Finns det rutiner för att revidera och planera om ifall någon satsning inte slår väl ut? 81 82 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 • Upplever ni att era mål är realistiska och uppföljningsbara? Inom vilken tidsram? Finns det motstridiga mål? Utvärdering av stimulansbidragspolitiken: • Har det på något sätt varit problematiskt för er att det bara är en stadsdel som är en del av det urbana utvecklingsarbetet • Finns det någonting man kan göra för att förbättra den politiska satsningen på att minska utanförskapet i Urban 15? Skulle ett statsstöd ha varit mer effektivt om det hade sett annorlunda ut? • Vad är bra med den här satsningen? • Saknas någon aktör i samarbetet? • Spelar bidraget någon roll? (I SWECO:s rapport från 2010 framkommer att det är en styrka att det inte har tillförts statliga medel för arbetet eftersom det ger ett större genomslag i verksamheternas ordinarie strukturer). • Vad tycker ni om stimulansinslaget respektive prestationsinslaget i stimulansbidraget? • Tycker ni att det urbana utvecklingsarbetet generellt och stimulansbidraget specifikt har bidragit till stigmatiseringen av områdena? Styrande politiker Beslutsprocess, organisation och satsningar: • Beslutet om hur ni använder stimulansbidraget togs i (var?) (när?). Varför har ni valt att göra just så? • Tycker ni i dag att satsningarna har blivit rätt eller planerar ni att förändra någonting för det bidrag som kommer i december? • Boverket sammanfattar vad vi vet om kommunens organisation kring det urbana utvecklingsarbetet och samarbetet mellan arbetsförmedlingen, skolan och socialförvaltningen. Vi ber om förtydligande vid behov. • Vad tycker ni om den organisation och de interna samarbetsformer som ni har i dag? Vad är bra? Vad kan utvecklas? • Ger stimulansbidraget något avtryck i er kommun? Har ert ordinarie arbete förändrats på något sätt till följd av stimulansbidraget och det urbana utvecklingsarbetet? Boverket Bilaga 2: Intervjufrågor • Hur ser ni på kommunens integrationsarbete? Har det förändrats i och med stimulansbidragssatsningen? I så fall hur? • Hur återrapporteras det arbete som sker med stimulansbidrag till er politiker? • Hur ser ni långsiktigt på de satsningar ni har gjort? Kommer det att fogas in i ert ordinarie arbete? Utvärdering av stimulansbidragspolitiken: • Har det på något sätt varit problematiskt för er att det bara är en stadsdel som är en del av det urbana utvecklingsarbetet • Finns det någonting man kan göra för att förbättra den politiska satsningen på att minska utanförskapet i Urban 15? Skulle ett statsstöd ha varit mer effektivt om det hade sett annorlunda ut? • Vad är bra med den här satsningen? • Saknas någon aktör i samarbetet? • Spelar bidraget någon roll? (I SWECO:s rapport från 2010 framkommer att det är en styrka att det inte har tillförts statliga medel för arbetet eftersom det ger ett större genomslag i verksamheternas ordinarie strukturer). • Vad tycker ni om stimulansinslaget respektive prestationsinslaget i stimulansbidraget? • Tycker ni att det urbana utvecklingsarbetet generellt och stimulansbidraget specifikt har bidragit till stigmatiseringen av områdena? Arbetsförmedlingen / Rektor / Företrädare försörjningsstöd • Hur samarbetar ni mellan förvaltningarna, med arbetsförmedlingen och skolan kring de tre indikatorerna? • Vilka frågor samarbetar ni kring? • Vilka aktörer är aktiva/passiva? • Hur påverkar ert samarbete kommunens arbete? • Är ert samarbete att se som en förebild som bör spridas? Vad kan utvecklas? Arbetsförmedlingen: 83 84 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 • Hur fungerar det att få ihop det urbana utvecklingsarbetet med arbetsförmedlingens huvuduppdrag? • Egna satsningar i stadsdelen? Kommunala bostadsbolag / Trygghetsvärdar Om området • Trots att alla stadsdelar är med i det urbana utvecklingsarbetet pga. en liknande problembild så är alla olika. Vad skulle du säga är specifikt för er stadsdel? Utmaningar och styrkor? • Vilka framgångsfaktorer kan ni identifiera i ert arbete? (Kolla vilken betydelse ev. eldsjälar har för det här.) • Vilka utmaningar har ni för framtiden? • Hur ser omflyttningen ut i området? Varifrån flyttar man? Vart flyttar man? Hur påverkar det utvecklingsarbetet i området? Trygghet • Hur är tryggheten i området? • Kan man göra någonting ytterligare för att förbättra tryggheten? • Trivs de boende? Vill de bo kvar? Ryktet • Vad har området för rykte? • Vad får det för konsekvenser? • Kan man göra någonting för att förbättra ryktet? Företrädare för verksamheter Vi besöker verksamheterna och ställer frågor kring deras arbete, vad bidraget har finansierat, vad bidraget har för betydelse för verksamheten m.m. Detta är mer ett besök och samtal än en intervju. Boverket 85 Bilaga 3: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Borås: Arbetsmarknadsanställningar Som ett led i målsättningen att nå en ökad andel förvärvsarbetande och ett minskat beroende av försörjningsstöd beslutade Borås Stad att avsätta mer än hälften av 2014 års budget av det prestationsbaserade stimulansbidraget till arbetsmarknadsanställningar. Arbetet med dessa anställningar ligger under Jobb Borås, som är en samlad ingång för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Borås Stad. Jobb Borås startade under våren 2013 och var planerad oberoende det prestationsbaserade stimulansbidraget, där denna satsning istället ligger som ett mindre deluppdrag hos dem. För detta deluppdrag arbetar Jobb Borås i nära samverkan med projektledaren för det urbana utvecklingsarbetet. Genom tillskottet av det prestationsbaserade stimulansbidraget har Jobb Borås, bland annat i samarbete med projektledaren för det urbana utvecklingsarbetet och AB Bostäder, haft möjligheten att sätta samman tre grupper; fastighetsgruppen, omsorgsgruppen och lokalvårdsgruppen. Här har totalt 22 anställningar kunnat göras som är helt finansierade av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Många av de som anställts har tidigare haft försörjningsstöd och har bristfälliga kunskaper i svenska språket. Idén grundar sig i stort på att omvandla försörjningsstöd till sysselsättning. I grupperna kombineras arbete med studier, exempelvis arbetar fastighetsgruppen tre dagar i veckan hos AB Bostäder och studerar svenska två dagar i veckan. Jobb Borås ser positivt på tillskottet av det prestationsbaserade stimulansbidraget, då de betonar vikten av att kunna testa nya idéer och metoder som de antagligen inte hade haft utrymme för annars. De tre nämnda grupperna är en sådan satsning som de fick möjlighet att testa i och med tillskottet av medel och de är mycket nöjda med resultatet av denna satsning. De menar att de ser väldigt positivt på utbildning i kombination med arbete och att det är detta som är deras vinnande koncept. De betonar dock att grunderna för deras arbete är desamma men genom statliga tillskott kan de även få möjligheten att nå ut till fler personer. Arbetsanställningarna ingår också i en större satsning i det som Borås stad lokalt benämner det urbana utvecklingsarbetet utöver det prestationsbaserade stimulansbidraget med andra budgeterade medel. Fram till senare delen av maj 2014 hade totalt 52 personer 86 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 fått anställning inom det urbana utvecklingsarbetet på Hässleholmen. Flertalet har också utbildningsinsatser som löper parallellt med anställningarna. Trygghetsskapande insatser på området Borås Stad arbetar också med trygghetsskapande insatser på området bland annat för att nå en ökad trygghet, men även för att nå en ökad måluppfyllelse i skolan. Arbetet bedrivs i samverkan med föreningen FC IBRA som startade år 2011 i Borås. Arbetet startade först som ett samarbete mellan Borås Stad och arbetsmarknadsförvaltningen, men har senare kommit att utvecklas till ett allmänna arvsfonden projekt. Grundidén bygger på ett arbete med lokala förebilder där unga vuxna från området ska bli förebilder för yngre personer i området. De unga vuxna som anställs kan själva ha haft en brokig bakgrund och Borås stad ser det som viktigt att tänka långsiktligt samt att alla förtjänar en andra chans. Även om det skulle bli återfall hos någon av de unga vuxna som anställts, har de inställningen att kanske återfallen kommer med längre och längre mellanrum för att till sist upphöra. Mer än tio unga vuxna har fått utvecklingsanställningar och även här har de anställda parallella utbildningsplatser på Komvux för att på sikt kunna gå vidare till arbete inom fritidssektorn eller det sociala området. I och med tillskottet av det prestationsbaserade stimulansbidraget har samarbetet med föreningen kunnat skalas upp och utvecklas. De jobbar med trygghet och stöd i skolan, trygghet på området, fritidsgården samt idrottsaktiviteter. De fungerar också som en länk mellan skolan, eleven och föräldern och kan hämta elever hemma som inte självmant kommer till skolan, eller som kanske på grund mobbning inte vågar komma till skolan. Borås är väldigt positiva till de resultat de hitintills sett av FC IBRAS arbete och många framhäver kommunikationen mellan elever, föräldrar och lärare som särskilt viktig. De menar även att FC IBRA gör det arbete som lärarna inte ska behöva göra. De lugnar om det är stökigt och de fungerar som broar och kan på så vis få fram varför en person kanske inte är motiverad för skolan, vilket ibland kan bero på andra problem som exempelvis trångboddhet. Därmed kan en lösning tillsammans med skolan diskuteras och som kanske fungerar bättre för den enskilda individen. De berättar också om hur många av de unga i området växer upp utan framtidstro och att personer från FC IBRA är synliga i området och att andra kan se att de har klarat sig kan verka motiverande. De anser överlag att satsningen är mycket bra, dock har den inte alltid varit helt oproblematisk. De berättar om att det alltid finns en viss osäkerhet med att jobba med dessa unga vuxna, men att kommunens inställning är att man måste våga satsa och inte utesluta någon i arbetet. En annan viktig Boverket Bilaga 3: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Borås: bit som de framhäver är att i den här typen av arbete kan man inte enbart satsa på problemfria verksamheter, för då skulle man aldrig nå längre. Emellertid påpekas att det inte har varit helt lätt att få polisen med sig i detta arbete då de pratar om en långsinthet där polisen kan ha svårt att släppa den stämpel en person har fått sen tidigare. Även om de menar att även polisen numera har börjat se vidden av ett långsiktigt tänkande. Stadsdelsvärdar har rekryterats för att nå en ökad trygghet i området. De har sin bas hos kommunen men jobbar nära AB Bostäder. De arbetar för tryggare boendemiljöer och patrullerar i området, trappor och källare. De tilldelas också förtroendeuppdrag där de jobbar på Bodaskolan eller Fjärdingskolan som rastvärdar. De gör även hembesök om AB Bostäder skulle vara i behov av sådana. En del av det prestationsbaserade stimulansbidraget har gått till en uppskalning av denna verksamhet. Arbetet med stadsdelsvärdar beskrivs också i väldigt positiva ordalag där kommunikationen med boende i området ses som väldigt viktig. Stadsdelsvärdarna talar flera språk vilket bidrar till ökade kommunikationsmöjligheter. De påvisar också den dubbla effekt som anställningarna inneburit, där de som anställts tidigare var arbetslösa, men att de nu växer som individer genom sina anställningar samtidigt som de gör nytta i området. En utmaning som de tampas med vad gäller stadsdelsvärdarna är dock att dessa i sin arbetsroll har blivit utsatta vid vissa tillfällen och att de kommit att betraktas lite som ”områdespoliser”. De menar dock att det är en väldigt liten del av de boende som har denna syn och att de boende oftast är mycket positiva till deras närvaro. Emellertid är det en viktig arbetsmiljöfråga som lyfts och som de ännu inte har någon direkt lösning på. Ökad måluppfyllelse i skolan FC IBRA har också startat en tjejverksamhet vilket har inneburit en högre närvaro och ett mer positivt förhållningssätt till skolan hos många tjejer i området. Till skillnad från killarna som är anställda hos FC IBRA, så arbetar de två tjejerna som anställts enbart i området och går ingen parallell utbildning, då de båda är högskoleutbildade. De berättar om hur dessa två unga tjejer har fått med sig många av tjejerna i området och även här framhävs kommunikationen som extra viktig. De berättar att även många unga tjejer har tappat framtidstron, men att de genom tjejerna från FC IBRA kan de få ett nytt hopp, förebilder och motivation. En romsk brobyggare har anställts delvis finansierad av det prestationsbaserade stimulansbidraget för att verka på området kopplat till Bodaskolan. Brobyggarens främsta uppdrag är att fungera som ett stöd till elever med romsk bakgrund, vilket har gett positivt resultat 87 88 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 i form av en ökad närvaro hos flera av de romska eleverna. Även den romska brobyggaren fungerar, i likhet med FC IBRA, som en kontakt mellan skolan, eleven och föräldrarna. Även här betonas vikten av kommunikation och arbetet beskrivs som mycket lyckat. Den romska brobyggaren har vid sensommaren 2014 varit anställd under ett år och de menar att arbetet flyter på mycket bättre nu när det har gått ett tag och förtroende har kunnat byggas upp och även här är långsiktighet något som betonas som viktigt. De har också kunnat se att relationerna har blivit avsevärt bättre mellan skolan och många elever med romsk bakgrund. Likväl har de sett resultat i att färre ungdomar syns ute på gatorna, de kan se en ökad närvaro i skolan och en regelbunden dialog kan hållas med föräldrarna om hur deras barn sköter sig i skolan. Det märks också en attitydförändring i skolan hos många av eleverna, miljöerna känns tryggare och de vågar stå för den de är på ett annat sätt. Mycket av arbetet har gått ut på att öka känslan av stolthet över deras ursprung och de kunde se att det var många elever som tidigare inte ville berätta för någon att de har romskt ursprung. För detta arbete har de har exempelvis varit på utställningen ”Vi är romer – människorna bakom myten” i Göteborg. Vidare har flera andra satsningar fått ta del av det prestationsbaserade stimulansbidraget med ambitionen om att nå en ökad måluppfyllelse i skolan. Samtliga elever i årskurs sju och åtta samt all pedagogisk personal i högstadieundervisningen på Bodaskolan har utrustas med en Ipad som de även får använda hemmavid. Plattorna används tillsammans med lärarna för att komma närmre studiemålen och även till klassbloggar och ämnesbloggar för att interagera med samhället utanför skolan, då de ser att skolan lätt kan bli en isolerad del i vardagen. En grupp med pedagogisk personal har under våren 2014 deltagit vid en konferens för en fördjupning av användandet av digitala hjälpmedel i undervisningen. Stort fokus ligger vid att sprida de erfarenheter som gjordes vid konferensen till övriga medarbetare. Med ambitionen om att nå en ökad måluppfyllelse i skolan bedrivs också extra studiehandledning på somaliska, en satsning som också blivit tilldelad medel från det prestationsbaserade stimulansbidraget. Andra stöd i utbildningen, som tillkommit i kombination med egna medel och det prestationsbaserade stimulansbidraget, är extra matematikstöd under våren 2014 samt att biblioteket på Bodaskolan har fått en förstärkning av en bibliotekarie på heltid under år 2014. En studio som bemannas av speciallärare och ämneslärare har kommit igång under hösten 2014. Boverket Bilaga 3: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Borås: Sammantaget menar Borås stad att de har kunnat se dubbeleffekter med fler anställda i skolan och fler sysselsatta vilket i sin tur påverkar exempelvis betygen positivt. 89 90 Bilaga 4: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Göteborg: Bergsjön: Arbetsforum Arbetsforum startade inom ramen för den tidigare regeringssatsningen Storstadssatsningen i början av 2000-talet och fungerar som förvaltningens komplement till Arbetsförmedlingen. De arbetar coachande med hushåll som uppbär försörjningsstöd och erbjuder coachning mot arbete, utbildning och praktik. Målgruppen är individer som har fallit ur det ordinarie systemet hos Arbetsförmedlingen. Arbetet är lösningsfokuserat och individens styrkor och möjligheter står i centrum. Deltagarna får stöd i att formulera mål, sätta upp en plan för att nå målen samt med motivation för att till sist kunna nå målen. Deltagarna har tillgång till en coach under hela den tid som de är inskrivna hos arbetsforum. Arbetsforum har cirka 100 deltagare per år. Av dessa går cirka 35 procent vidare mot studier eller arbete och cirka 25 procent har fått någon form av timanställning. En viktig del i arbetet är att skapa praktikplatser och nätverka med företagen i området. Arbetsforum väljer ut lämpliga deltagare och företaget kan pröva genom att Arbetsforum står för praktik under en månad. Fungerar det bra så blir deltagaren sedan anställd med eventuellt stöd från Arbetsförmedlingen. Returhuset Returhuset arbetar med arbetsträning för personer som har varit borta från arbetsmarknaden under en lång tid, ofta på grund av långtidssjukskrivning. Verksamheten som startade år 1995 har 30 platser och cirka 70 till 90 deltagare per år. Syftet är att deltagarna ska få arbeta med hantverk och praktiska saker, vara i rörelse, öva på strukturer och rutiner och känna en gemenskap och trygghet i sin utveckling. Returhuset har ett eko-kafé samt en butik där de tillverkade produkter som har tillverkats av återvunnet material är till försäljning. De säljer bland annat trädgårdsdekorationer och mindre möbler som de har tillverkat av returmaterial. Verksamheten består av fem delar: kök och café; cykelverkstad; snickeri; textilverkstad samt en del som arbetar med grön miljö, utemiljö, betonggjutning och vaktmästeri. Cirka 50 procent av deltagarna går vidare till att bli arbetssökande via Arbetsförmedlingen och 10-15 procent går till Bilaga 4: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Göteborg: arbete, då ofta med lönebidrag från Arbetsförmedlingen. Övriga går till andra rehabiliteringsåtgärder. Satsningar inom skolan Östra Göteborgs stadsdelsförvaltning har även beslutat att en del av det prestationsbaserade stimulansbidraget ska medfinansiera de särskilda satsningar som kommunfullmäktige har beslutat om avseende skolan. De totala satsningarna, som även delfinansieras genom öronmärkta kommunala medel samt Skolverkets satsning på handledning, är en ökad lärartäthet med språkkompetens framförallt för att möta behovet av extra stöd hos nyanlända elever; studiestöd utanför schemalagd tid såsom lovskola med aktiviteter och läxhjälp; simskola under lov och på helger; utökning av studiehandledning och ämnesundervisning på modersmål för nyanlända; förstärkning av digitala verktyg för att möta elevers behov av särskilt stöd; fortbildningsinsatser inom områdena språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, formativ bedömning, digitala läroprocesser och förstärkning av analysstöd till rektorer; Familjelyftet, som är ett kvalitativt stöd till barnfamiljer där föräldrarna aktivt involveras i barnets skolgång; samt en romsk brobyggare, utbildad vid Södertörns Folkhögskola, som arbetar med familjer som har barn i skolåldern samt är behjälplig med extra svenska och förstår de olika romani dialekterna. Vilken eller vilka delar av dessa satsningar som det prestationsbaserade stimulansbidraget har finansierat framgår inte av det material som vi har fått ta del av. Gårdsten och Hjällbo: Vuxencentrum Vuxencentrum vänder sig till personer som är arbetsföra men som söker försörjningsstöd. Målgruppen är barnfamiljer som har rätt till utvecklingsgaranti. Målet är att deltagarna genom praktik ska komma ut i arbete. I en inledande fas befinner sig deltagarna på Vuxencentrum för att skapa en struktur i vardagen genom en varje-dag-verksamhet. I denna fas kartlägger man även personens kompetens för att kunna göra en bra matchning mot arbetsmarknaden. Skillnaden med detta arbetssätt mot hur man har arbetat tidigare är att praktiken ska ske på en arbetsplats där personen potentiellt har möjlighet att senare bli anställd, och att det inte är en ”konstlad” arbetsträning. Det stöd som finns för den enskilde under praktiken ska också flyttas med ut till arbetsplatsen. För dem som behöver språkstöd innebär det att man lär sig språket på den arbetsplats där man praktiserar. 91 92 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 Det prestationsbaserade stimulansbidraget finansierar inga praktikplatser utan de finansieras till största delen genom Arbetsförmedlingen. Bidraget används för att få verksamheten att rulla igång och går till att anställa två koordinatorer och två ungdomscoacher. Ungdomscoacherna arbetar uppsökande mot ungdomar i åldern 16-24 år som saknar pågående arbete eller utbildning. Verksamheten vänder sig till boende i både Gårdsten och Hjällbo. Folkhälsoutvecklare Prestationsbaserat stimulansbidrag har även avsatts för att förstärka samverkansteamet på Hälsans Hus. En folkhälsoutvecklare har anställts för att motverka långtidsberoende av försörjningsstöd och att arbeta hälsofrämjande. Arbetet inriktas mot personer som inte orkar följa sin rehabiliteringsplan genom att till exempel gå till en psykolog. Personerna lider ofta av trauma, depression och smärta och är isolerade i hemmen. Deltagarna är till största delen unga kvinnor. Folkhälsoutvecklaren har inledningsvis ett möte med deltagaren, tränar med dem i hemmet samt skriver en individuell hälsoplan. Därefter träffas de två till tre dagar i veckan och promenerar och tränar med en sjukgymnast fyra dagar i veckan. Folkhälsoutvecklaren tar även med dem till varmvattensträning. De har sett goda resultat av arbetet. Deltagarna växer i självförtroende och vill gå vidare och ta tag i andra saker. Några personer har till exempel gått vidare och lärt sig att simma och några har börjat rehabiliteringsträna på gym. Resultatet är att personerna känner sig tryggare i sig själva, att de kan följa sina rehabiliteringsplaner, att de sover bättre och känner sig gladare, vilket även spiller över och ger effekt på deras barn som också blir gladare. Målet är att arbetet ska leda till sysselsättning för deltagarna. Det har redan gett resultat genom att fem personer är självförsörjande på enbart nio månader. Totalt kan de arbeta med 20 till 25 deltagare samtidigt, och de har hittills haft totalt cirka 30 deltagare. Samordning av integrationsmentorer Integrationsmentorerna arbetar med att stärka relationen mellan skolan och hemmen. De talar olika språk vilket gör att de kan tala med föräldrar som annars behöver tolk. De finns även till för barnen i skolan under skoltid samt hjälper fritidspersonalen efter skoltid. Integrationsmentorerna praktiserar först på skolan för att båda parter ska få känna sig för om det känns rätt. Praktiken går sedan över i ett års anställning. Under praktikperioden träffas de även som grupp tillsammans med samordnaren och diskuterar skolans värdegrund med mera. Samordnaren träffar även mentorerna individuellt för att de ska känna sig trygga när de arbetar i skolorna. Integrationsmentorerna har fått utbildning i problemlösning och Boverket Bilaga 4: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Göteborg: bemötande och kommer även att gå en föräldrautbildning. Under hösten 2014 anställdes sex integrationsmentorer. De har under anställningsperioden marknadsmässiga löner som till 85 procent finansieras av särskilt anställningsstöd genom Arbetsförmedlingen och till resterande del genom kommunens budget. Det prestationsbaserade stimulansbidraget finansierar enbart lönekostnaden för samordnaren av integrationsmentorerna. Denna arbetar mot både Gårdsten och Hjällbo. Syftet med satsningen är både att öka måluppfyllelsen i skolan, att minska försörjningsstödet och att skapa anställningar. Ökad närvaro i skolan Arbetet med att öka närvaron i skolan syftar till att i ett tidigt skede, tillsammans med föräldrarna, arbeta preventivt mot otillåten skolfrånvaro. Arbetet inriktas främst mot elever som har mer än tio procent frånvaro i årskurserna åtta och nio. Kuratorerna träffar eleverna två till tre gånger per vecka och arbetar för att skapa en relation. De bjuder även in sig till deras hem. Fältassistenterna arbetar uppsökande och går hem till elever om de inte kommer på morgonen. Arbetet omfattar cirka femton elever per skola. De följer eleverna i en termin, men släpper dem inte om situationen inte har löst sig. De gör då en anmälan till socialtjänsten, men fortsätter att upprätthålla kontakten med eleven. Arbetet är resurskrävande, men de har sett goda resultat med ökad närvaro och förbättrade betyg. Fältassistenterna arbetar även uppsökande i syfte att fånga upp arbetslösa ungdomar och ungdomar som har hoppat av skolan. De har ett nära samarbete med ungdomscoacherna vid Vuxencentrum. Det prestationsbaserade stimulansbidraget finansierar två kuratorer och två fältassistenter. Barnbibliotekarier Tre barnbibliotekarier har anställts till Hjällbos och Angereds bibliotek. De deltar i öppna förskolan två gånger i veckan med sagor och sånger för yngre barn i åldern ett och ett halvt år till tre år samt samtalar med familjerna om läsning där de berättar om hur viktigt det är med språk, hur man kan lära sig svenska, samt tipsar om lättlästa böcker, inte bara på svenska utan på fler språk. De samarbetar även med familjecentralen och når på så sätt ökad kontakt med föräldrar i området. De arbetar med att bygga upp personliga relationer och följer föräldrarna från familjecentralen till biblioteket och hjälper dem att få lånekort med mera. Målet med arbetet är förbättrade skolresultat. 93 94 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 Norra Biskopsgården: Insatsområden 2013 De medel som förskotterades under 2013 fördelades mellan åtta verksamheter. Verksamheterna hade koppling till egenförsörjning och utbildning med ambitionen att förbättra levnadsvillkoren i Norra Biskopsgården. Av de fyra miljoner som förskotterades användes två och en halv miljoner. De fördelades mellan nio verksamheter: • Förstärkning i ordinarie grundskoleverksamhet (inklusive förberedelseklasser). Bemanningen på Sjumilaskolan förstärktes med ämneslärare, speciallärare och språklärare genom bland annat dubbelbemanning. Huvuddelen av insatserna riktades mot årskurs sju till nio. Aktiviteter under loven av stöd- och utvecklingskaraktär erbjöds också. Förstärkningen skulle inte ha gjorts utan det prestationsbaserade stimulansbidraget. • Kultur och värderingsarbete i skolan. Förstärkning av insatser i värdegrundsarbetet för såväl pedagoger som elever, med fokus på bland annat pedagogiskt förhållningssätt samt elevinflytande. Förstärkningen skulle ha gjorts även utan det prestationsbaserade stimulansbidraget. • Utökat samarbete mellan grundskolan och andra lokala aktörer för trygghet och bättre skolresultat. Med fokus på stärkta kontakter med lokala aktörer såsom föreningsliv, fastighetsägare med flera för en ökad samverkan runt barnen och ungdomarna i området. Satsningen var ett nytillskott i kommunens arbete men skulle ha genomförts även utan det prestationsbaserade stimulansbidraget. • Utökning av IKT-utrustning (datorer, Ipads med mera). Satsningen avser viss utökning av IT-hjälpmedel som stöd för elevers språkutveckling. Den skulle inte ha genomförts utan det prestationsbaserade stimulansbidraget. • Mötesplats för samhällsinformation/Infocenter. En mötesplats startades upp som komplement till befintliga verksamheter. På mötesplatsen kunde man med viss hjälp själv hitta information och få svar på frågor. Bemanningen skedde genom projektanställning av personer som var föreningsaktiva i området. Satsningen var ett nytillskott och det är osäkert om den skulle ha startats upp utan det prestationsbaserade stimulansbidraget. Boverket Bilaga 4: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Göteborg: • Ungdomsuppsökare. Av erfarenhet vet man att ungdomar av olika skäl avbryter insatser för utbildning eller arbete, eller inte ens påbörjar dessa. Ungdomsuppsökarnas uppgift var att söka upp och stärka enskilda ungdomar i att ta del av det ordinarie utbud av utbildningsinsatser och arbetsmarknadsinsatser som riktas till ungdomar i åldern 1625 år. Bemanning skedde genom projektanställning av ungdomar från området. Satsningen var ett nytillskott och skulle inte ha genomförts utan det prestationsbaserade stimulansbidraget. • Förstärkning med en jobbcoach på Jobb-centrum Äpplet. Under 2012 intensifierade Jobb-centrum Äpplet sina kontakter med arbetsgivare vilket gav lyckade resultat. Resurserna för detta arbetssätt förstärktes därför under 2013 genom ökade insatser riktade till boende i Norra Biskopsgården. Utökningen skedde genom projektanställning och coachutbildning av en person boende i området. Satsningen var en förstärkning av pågående verksamhet och skulle inte ha gjorts utan det prestationsbaserade stimulansbidraget. • Förstärkning med en socialsekreterare på Arbetsmarknadstorget. På Arbetsmarknadstorget arbetar socialtjänsten med myndighetsutövning av försörjningsstöd för personer som per definition står nära arbetsmarknaden. Arbetet sker i nära samarbete med Arbetsförmedlingen och Vuxenutbildningen. Under 2013 förstärktes verksamheten med en socialsekreterare för att möjliggöra att samtliga socialsekreterare fick en lägre arbetsbelastning och på så sätt kunde frigöra tid för att träffa klienterna oftare och bättre kunna stödja dem mot insatser som kan leda till arbete. Satsningen var en förstärkning av pågående verksamhet och skulle inte ha gjorts utan det prestationsbaserade stimulansbidraget. • Utbildning till samhällsinformatörer. Huvuduppdraget med samhällsinformation till nyanlända ligger på den sociala resursförvaltningen. De var positiva till att personer som anställs som exempelvis ungdomsuppsökare eller jobbcoacher även blev utbildade samhällsinformatörer. Detta ses som en investering som både stärker området och de personer som projektanställs. Satsningen är ett nytillskott och skulle inte ha gjorts utan det prestationsbaserade stimulansbidraget. 95 96 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 Insatsområden 2014 Eftersom två och halv miljoner kronor av det prestationsbaserade stimulansbidraget användes under 2013 återstod sex och en halv miljoner kronor att använda år 2014. Vid fördelningen av bidraget år 2014 valde stadsdelsnämnden att ta en mer aktiv roll. Förslaget på verksamheter som skulle finansieras återremitterades och från politiskt håll menar man att fokus kom att ligga mer tydligt på de tre indikatorerna samt att arbetet präglades av mer nytänkande under år 2014. Förvaltningens arbete blev också tydligare för nämnden genom att den involverade sig mer i arbetet. Bidraget fördelades 2014 på åtta olika satsningar: • Mötesplats för samhällsinformation/Infocenter. Verksamheten startades upp under 2013 och bemannades av två personer med somaliskt ursprung som även behärskade engelska och arabiska. De anställdes på en tidsbegränsad anställning på ett år. Infocentrum höll öppet 25 timmar per vecka och under ett års tid hade man cirka 600 besök. På Infocenter fanns ett flertal datorer för informationssökning och man kunde även få hjälp med att hitta information, få svar på frågor, få kontakt med olika myndigheter med mera. En enklare datorkurs erbjöds även vid ett flertal tillfällen. Verksamheten lades ner under 2014 då den ersattes med ett nytt medborgarkontor. • Jobb-centrum Äpplet. Satsningen på två ungdomsuppsökare under 2013 har ersatts med en ungdomsuppsökare och en extra rekryterare. Detta är ett resultat av att man upplever att kontakten med arbetsgivare är en avgörande fråga och att det i dag är svårt att finna arbetsplatser med anställningsbehov. En etablerad jobbrekryterare har anställts med speciellt fokus på boende i Norra Biskopsgården. På Jobbcentrum Äpplet har man även under 2014 haft Öppet Hus med möjlighet att ta del av stöd och arbetsgivarkontakter. Detta är öppet två gånger per vecka och besöksantalet brukar ligga på fem till tio personer per gång. Denna aktivitet är frivillig för de arbetssökande. • Arbetsmarknadstorget. Den förstärkning med en socialsekreterare på Arbetsmarknadstorget som gjordes 2013 fortsatte under 2014. • Stadsdelsvärdar. Under handledning av fältassistenter har fyra unga vuxna boende i Norra Biskopsgården anställts som stadsdelsvärdar. Stadsdelsvärdarna har bland annat arbetat med att lyfta fram möjligheter till arbete och utbildning bland ungdomar med låg framtidstro samt fungerat som vuxna förebilder. Ungdomar som bor i området anställs på heltid i tio månader. När anställningstiden går ut anställs nya ungdomar och tanken är att de som är klara ska gå vidare till studier. Boverket Bilaga 4: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Göteborg: Under hösten 2014 arbetade den tredje omgången stadsdelsvärdar i Norra Biskopsgården. Satsningen är ett nytillskott och skulle inte ha gjorts utan det prestationsbaserade stimulansbidraget. • Insatser vid Sjumilaskolan. Inför 2014 har rektor, ledningsgrupp och medarbetare på Sjumilaskolan identifierat fyra tydliga fokusområden för att höja måluppfyllelsen och skolans resultat. Analysen bygger på Skolinspektionens rapporter, underlag från skolans inre arbete, intervjuer med medarbetare och fackliga företrädare, betygsresultatens utveckling m.m. Områdena är: − Utveckling av det pedagogiska uppdraget och en gemensam värdegrund. Det finns ett fortsatt behov av att vidareutveckla arbetssätt som stödjer implementeringen av Läroplan 2011 (Lgr 11). Skolans förstelärare och specialpedagog ska bland annat ta fram rutiner för betygssättning och individuella utvecklingsplaner för att säkerställa likvärdigheten i bedömningen. − Språkutveckling. Genom skolverkets satsning har man vidareutbildat pedagoger i metoder för att integrera språkutveckling i den ordinarie undervisningen. Det har visat sig vara framgångsrikt och man vill nu utbilda fler pedagoger genom ett samarbete med Göteborgs universitet. Parallellt utökas antalet studiestödstimmar på modersmålet för eleverna bland annat med målet att nyanlända ska kunna utvecklas på sitt eget språk. − Trygghet och studiero. En extra skolvärd anställs för att tillsammans med övriga medarbetare arbeta för att stärka upplevelsen av trygghet och studiero och att se till att alla elever går till sina lektioner. Skolvärden samverkar med skolteamet och har även i uppgift att skapa meningsfulla aktiviteter på rasterna. − Organisationsutveckling. En organisationskonsult ska anlitas för att tydliggöra och förbättra rutiner för den inre organisationens arbete. Arbetet omfattar bland annat att man klargör roller och ansvar. Medarbetarnas behov och tidigare upplevelser av otydlighet är viktiga utgångspunkter i arbetet. De tre först nämnda satsningarna ses som förstärkningar av den ordinarie verksamheten och skulle ha gjorts utan det prestationsbaserade stimulansbidraget. Organisationsutvecklingen ses som ett nytillskott och skulle inte ha gjorts utan bidraget. 97 98 Bilaga 5: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Kristianstad: Arbete och sysselsättning För att arbeta mot de tre indikatorerna har Kristianstad kommun valt att lägga medlen på totalt sex olika satsningar inom området arbete och sysselsättning. Störst andel har tilldelats nystartsjobb. Satsningen är riktad mot målen om ökad andel förvärvsarbetande och minskat försörjningsstöd och skulle inte ha tillkommit utan tillskottet av statliga medel. Denna satsning innebär en förstärkning av den kommunala satsning som redan har gjorts på nystartsjobb, men här med en särskild inriktning mot invånare på Gamlegården och med ett tätt samarbete med Arbetsförmedlingen. De planerar att fortsätta under år 2015 med det prestationsbaserade stimulansbidrag som betalas ut i december 2014. Den urbana hembygdsgården öppnade under sommaren 2013 och tanken är att denna ska fungera som områdets sociala nav och mötesplats. Urbana hembygdsgården arbetar hela tiden aktivt mot medborgarnas behov och de tre indikatorerna genom diverse aktiviteter. Mötesplatsen har öppet under vardagarna och de har hittills varit mest framgångsrika i att nå kvinnor, främst med somalisk bakgrund, samt barn och ungdomar av blandad härkomst. De arbetar dock hela tiden med att nå ut till nya grupper och har bred kontakt med föreningar i området för att skapa samverkan och nätverk. De har också etablerat en kontakt med serviceboendet i stadsdelen för att kunna skapa en generationsöverträdande mötesplats där också olika kulturer ges tillfälle att mötas. Till mötesplatsen kan boende komma med diverse frågor gällande exempelvis bostadsbolaget, boendesituationen och migrationsfrågor, och personalen hjälper till så gott de kan. Boende kan också komma till mötesplatsen bara för att umgås. Det är också många aktiviteter som utgår från den urbana hembygdsgården som till exempel språkcafé, simskola för kvinnor, läxläsning och sommarlovsaktiviteter. Tilldelade medel är ämnade att täcka lönekostnader för tidsbegränsade anställningar av projektledare och handledare. Satsningen ska ses som ett nytillskott men där delar av den skulle ha gjorts ändå inom ramen för det interregionala projektet social inkludering av unga i utsatta bostadsområden. De anställningar som möjliggjordes genom Urban 15-pengarna hade dock inte varit möjliga inom det projektet. Verksamheten fortsätter under 2015 med de prestationsbaserade medel som betalas ut i december 2014. Bilaga 5: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Kristianstad: Yalla Kristianstad är ett samverkansprojekt mellan Yalla Trappan Malmö, Furuboda, ABF och AB Kristianstadbyggen med avsikten att starta en Yalla verksamhet i Kristianstad under hösten 2014. Satsningen har sitt fokus mot två av indikatorerna, ökad andel förvärvsarbetande och minskat försörjningsstöd. Yalla Trappan Malmö som står som förebild är ett arbetsintegrerande socialt företag och kvinnokooperativ som drivs av en ideell förening. Tilldelade medel är avsedda för uppstart, en projektledartjänst och delar av hyreskostnaden. Satsningen är ett nytillskott, men skulle möjligen ha tillkommit oavsett det prestationsbaserade stimulansbidraget. Insatsen är planerad till att fortsätta under 2015 genom de prestationsbaserade medel som betalas ut i december 2014. Sommaren 2014 har blivit tilldelade medel för anställning av ungdomar för att bedriva projekten Till Rosenbad, Öresund 2020, fotbollsskola samt sommarlovsaktiviteter för barn i området. Satsningen har samtliga tre indikatorer som mål. Till Rosenbad pågick under tre veckor och är ett demokratiprojekt. Fokus ligger vid att ungdomarna skall få en ökad förståelse för demokratins förutsättningar och det egna ansvaret, möjligheterna och skyldigheterna. Under dessa veckor intervjuas politiker och chefer, ungdomarna gör studiebesök och resultatet blir en debattartikel i lokalpressen. Programmet varvas med aktiviteter för att hålla rent på området. Öresund 2020 pågick under ungefär lika lång tid som ovanstående projekt och är ett samarbetsprojekt med bland annat Bjuv, Köpenhamn och Landskrona. Ungdomarna har fått bekanta sig med Öresundsområdet och gemensamhetstanken och därefter fått ge förslag på hur framtiden kan utformas för att stärka denna. Ambitionen i detta projekt är också att skapa nätverk mellan ungdomar i olika kommuner. Fotbollsskolan pågick under fem veckor och har hållits under både 2013 och 2014. Enligt inblandade har detta varit en lyckad satsning som har fått ett enormt genomslag i området och som även bidragit till uppkomsten av tre tjejlag. Sommarlovsaktiviteterna hölls under tre perioder med två veckor i varje period. Ambitionen var att skapa en meningsfull sysselsättning för barn under sommaren. Inom satsningen hölls aktiviteter både inom och utom området. Involverade pekar på hur meningsfullt det är för många av barnen att komma utanför området då många familjer är beroende av försörjningsstöd och vissa av aktiviteterna är saker som barnen i många fall inte hade fått göra annars. Involverade menar att satsningen marknadsför sig självt eftersom den är mycket uppskattad. De når därmed ett stort antal barn i stadsdelen. Satsningen görs för andra året i rad och delfinansieras genom det interregionala projektet social inkludering av unga i utsatta bostadsområden samt av Näsby IF med vissa personalresurser. Delar av satsningen skulle ha gjorts ändå utan tillskottet av det prestationsbaserade 99 100 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 stimulansbidraget, dock i mindre skala. Någon form av sommarlovssatsning kommer att äga rum under 2015 med de nya medel som betalas ut i december 2014. Sambusa är ett samverkansprojekt med Hushållningssällskapet och Skånes förening Afrikas horn. Satsningen inriktar sig mot två av indikatorerna, ökad andel förvärvsarbetande och minskat försörjningsstöd. Projektet fokuserar på entreprenörskap för somaliska kvinnor, kopplat till matlagning och produktion av bland annat sambusa. Detta är i likhet med Yalla Trappan tänkt som ett arbetsintegrerande socialt företag och kvinnokooperativ som drivs av en ideell förening. Kvinnorna som här är i fokus har tidigare gått en utbildning inriktad mot matproduktion som finansierats genom EU-medel. Tanken är att till en början anställa två av dessa kvinnor på nystartsjobb finansierade av Arbetsförmedlingen. Förhoppningen är att så småningom kunna anställa samtliga nio kvinnor som deltog i utbildningen. Skånes förening Afrikas horn har köpt in en matvagn där kvinnorna ska ha sin egen försäljning av lagad mat. Det prestationsbaserade stimulansbidraget bekostar ungefär hälften av projektet i sin helhet och Skånes förening Afrikas horn arbetar på att få ihop den andra hälften av budgeten. Att bli tilldelade medel från det statliga bidraget har varit avgörande för föreningen, och utan detta tillskott hade de inte kunnat dra igång projektet. Föreningen anser också att det underlättar mycket i kontakten med andra eventuella finansiärer att det genom stimulansbidraget syns att också kommunen har ett intresse för deras projekt. Än så länge har vagnen varit ute på endagsmarknader och dylikt men de letar efter en permanent central plats där vagnen kan stå för försäljning av nylagad nordafrikansk mat. Den sista planerade satsningen, inom målområdet Arbete och sysselsättning, är att tillsätta en socialsekreterartjänst för en riktad satsning för sjukskrivna med försörjningsstöd boende på Gamlegården. Satsningen fokuserar mot de två indikatorerna ökad andel förvärvsarbetande och minskat försörjningsstöd. Satsningen har tillkommit på initiativ från enheten för ekonomiskt bistånd och är ett nytillskott i verksamheten på Gamlegården. De har dock testat ett liknande arbetssätt i projektform med goda resultat. De hade inte kunnat genomföra denna satsning på Gamlegården utan det prestationsbaserade stimulansbidraget. Avsikten var att komma igång under hösten 2014 men på grund av organisations- och rekryteringsproblem är det idag osäkert när satsningen blir av. De medel som inte har använts till de ovan planerade satsningarna har använts till förstärkningstjänster i några av områdets föreningar. De som har fått anställning har varit unga vuxna, boende i området, som tidigare Boverket Bilaga 5: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Kristianstad: har varit arbetslösa. Genom avtal har dessa resurser vid behov även använts som förstärkning i andra sammanhang vilket har skapat starka band mellan dessa föreningar och den urbana hembygdsgården samt mellan föreningarna. Nätverk och föreningar För att arbeta mot de tre indikatorerna har Kristianstad kommun valt att lägga medlen på totalt fem olika satsningar inom området nätverk och föreningar. Skånes förening Afrikas horn, Näsby IF och Kristianstads FN-förening utbildar i samverkan antidiskrimineringsambassadörer som ska arbeta mot vardagsdiskriminering. Detta projekt riktar sig mot två av indikatorerna, ökad andel förvärvsarbetande och minskat försörjningsstöd. Projektet är ett nytillskott. Det skulle ha tillkommit även utan tilldelat prestationsbaserat stimulansbidrag och det är medfinansierat av myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Tanken är att, genom att kombinera olika föreningars och organisationers specialkunskaper, skapa kompetenta ambassadörer som genom aktiviteter bidrar till att synliggöra såväl vardagsdiskriminering på individuell nivå som mer strukturellt betingad diskriminering. De arbetar bland annat med föreläsningar, gruppdiskussioner och satsningar mot ungdomar och ledare i lokala fotbollsföreningar. Målgruppen är personal i offentlig verksamhet samt barn och ungdomar. Projektet startade i september 2014 och kommer att pågå under ett år med en projektledare anställd på heltid, två deltidsanställda och två timanställda ambassadörer. Näsby IF Fotboll bedriver utvecklingsarbete tillsammans med Skåneidrotten och det finns planer på att utöka och bredda föreningens verksamhet. Här arbetas det mot samtliga tre indikatorer. Genom det prestationsbaserade stimulansbidraget har föreningen kunnat göra vissa nysatsningar, som inte hade kunnat utföras annars. De höll under sommaren 2014 en sommarskola under fyra veckor och man hade genom tilldelade medel även möjligheten att ha avlönade handledare. Totalt nådde man cirka 7080 barn i åldrarna 8 till 13 år. Tilldelade medel har också finansierat två matchställ och vissa utflykter. Också här betonas vikten av att barnen får lämna Gamlegården ibland och komma ut och se andra platser. Stödet från kommunen ska ses som pågående där en långsiktighet eftersträvas. Transformations torg entreprenörskap har tilldelats medel med syftet att stärka entreprenörskap, företagande och nya företagsformer för de grupper i samhället som inte har stöd i nuvarande strukturer. Projektet fokuserar mot två av indikatorerna, ökad andel förvärvsarbetande och minskat 101 102 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 försörjningsstöd. Tillsammans med resurser från projektet Social Inklusion går arbetet ut på att etablera kontakter med utvalda föreningar i Malmö och Helsingborg, som idag hanterar liknande utmaningar och verksamheter, och att därigenom öppna upp för ett samarbete. Transformations Torg har också erbjudit rådgivning till grupper och enskilda samt medverkat till några företagsstarter. De föreningar som deltar i Urban 15 satsningarna har också fått ekonomisk rådgivning och utbildning inom ramen för denna satsning. Projektet är ett nytillskott men delar av det skulle ha genomförts även utan prestationsbaserat stimulansbidrag. Den kartläggande delen av projektet slutfördes i september 2014. Föreningen C-4 Integration läxläsning tilldelades medel för läxläsning riktad mot elever i årskurs åtta och nio på den Urbana Hembygdsgården. Föreningen hade tidigare bedrivit läxläsning ideellt på området, men enligt kommunen i undermåliga lokaler helt baserat på frivillig verksamhet. Eftersom kommunen ville prioritera läxläsning erbjöds de lokaler i den Urbana Hembygdsgården samt ekonomiskt stöd för att kunna anlita mentorer. Enligt kommunen valde C-4 Integration att under hösten 2014 avbryta samverkan kring läxläsningen på grund av samarbetssvårigheter. För att inte avbryta stödet med läxläsning på den Urbana Hembygdsgården valde kommunen då att fortsätta verksamheten genom frivilliga, men också med insatser från de ovan nämnda resurstjänsterna. Satsningen utökades även med bland andra nyanlända i gymnasieförberedande klasser, boende som går yrkesutbildningar, föräldralediga SFI-studenter och nyanlända utan uppehållstillstånd. En kommunal satsning på läxläsning skulle ha gjorts i någon form även utan det prestationsbaserade stimulansbidraget och kommunen ser det som ett pågående projekt där en långsiktighet eftersträvas. De ser nu över samverkansformerna kring stödet. Fysisk miljö För att arbeta mot de tre indikatorerna har Kristianstad kommun valt att lägga medlen på en satsning inom området fysisk miljö – den urbana hembygdsgården. Satsningen ska ses som ett nytillskott och hade inte tillkommit utan det prestationsbaserade stimulansbidraget. Tilldelade medel har gått till skapandet av mötesplatsen, hyra, bygglov, ombyggnation och drift. Satsningen ska ses som en långsiktig satsning och man arbetar på lösningar för framtida finansiering. Under 2015 har man för avsikt att fortsätta att finansiera verksamheten med det prestationsbaserade stimulansbidrag som betalas ut i december 2014. Boverket Bilaga 5: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Kristianstad: Skola För att arbeta mot framförallt indikatorn behörighet har Kristianstad kommun valt att lägga medlen på två satsningar inom området skola. Lärarresurs Fröknegårdsskolan har tilldelats medel som syftar till en utökad ferieskola och skola efter skoltid. Satsningen skulle ha tillkommit oavsett det prestationsbaserade stimulansbidraget, dock möjligen i annan form. Skolan medfinansierar till viss del denna satsning och de planerar att den ska fortsätta under 2015 med delfinansiering genom det prestationsbaserade stimulansbidrag som betalas ut i december 2014. Föräldrautbildningen är en riktad föräldrautbildning till utrikesfödda föräldrar på Gamlegården. Föräldrautbildningen ska ses som ett nytillskott men den hade förmodligen uppkommit i någon form oavsett det prestationsbaserade stimulansbidraget. Föräldrautbildningen startade under höstterminen 2014 och består av 16 träffar. Befintlig personal från Arbete och välfärdsförvaltningen har deltagit i utbildningen Vår Väg, speciellt utformad och anpassad till invandrade föräldrars behov, för att förvaltningen strategiskt ska kunna arbeta med detta stöd framöver. 103 104 Bilaga 6: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Landskrona: Näringslivets involvering i gymnasieskolans industriteknikprogram Utbildningsförvaltningen håller på att arbeta fram en modell för lärlingsutbildning i samarbete med arbetslivet. Samarbetsavtal har upprättats med Oresund Heavy Industries AB (OHIAB) gällande lokalisering och utbildningssamarbete inom området industriteknik. Målet är att utbildningen ska ge den nyckelkompetens som företagen efterfrågar genom att de är med och diskuterar utbildningens upplägg samt i viss utsträckning utbildar i skolan. Tanken är också att utbildningen ska förläggas på det gamla varvsområdet där det finns ett antal för ändamålet intressanta företag. Målet är att de industritekniska utbildningarna på gymnasiet ska ha flyttat till varvsområdet till den 1 juli 2015. Satsningen finansieras till största delen genom utbildningsförvaltningens ordinarie budget. Det prestationsbaserade stimulansbidraget finansierar en samordnartjänst som arbetar med att bygga upp samarbetet mellan skolan och det lokala näringslivet. Tjänsten är kopplad till uppbyggnadsfasen och utbildningen kommer efter det att finansieras helt genom utbildningsförvaltningens ordinarie budget. Feriepraktik med erbjudande om sommarskola Landskrona stad har tidigare år erbjudit tre veckors feriepraktik i kommunal regi via Individ och familjeförvaltningen. Den har riktat sig mot ungdomar som har avslutat årskurs nio samt första och andra året på gymnasiet. Under sommaren 2014 utökades denna satsning med ett erbjudande om två veckors sommarskola innan feriepraktiken för de elever som inte hade erhållit betyg i svenska, engelska, matematik samt samhällsorienterande ämnen. Det prestationsbaserade stimulansbidraget har gått till lärarlöner, handledarlöner och praktiklöner. Ungdomarna får lön under praktikveckorna, men inte under studieveckorna. Målgruppen är elever som avslutat årskurs nio vilket berör cirka 45 elever, samt elever som avslutat första och andra året på gymnasiet vilket omfattar cirka 100 elever. Verksamheten riktar sig till alla ungdomar i kommunen och inte enbart till boende i Centrum-Öster. Bilaga 6: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Landskrona: Brobyggare på Landskrona Stadsbibliotek och Fritidsklubben Österbryggan Brobyggarfunktionen på Landskrona Stadsbibliotek och Fritidsklubben Österbryggan ligger under fritids- och kulturförvaltningen. Brobyggarfunktionen har vuxit fram utifrån ett behov av att skapa en lugnare miljö på biblioteket och syftet med Fritidsklubben Österbryggan är att skapa en meningsfull fritid för ungdomar. Brobyggaren arbetar med att skapa relationer med ungdomarna på biblioteket och på så sätt skapa en lugnare och tryggare miljö, samt fungerar som en länk mellan biblioteket, barn och föräldrar och de aktiviteter som erbjuds genom Fritidsklubben Österbryggan. Aktiviteterna erbjuds i samarbete med framför allt Kulturskolan, Landskrona dansstudio och Cityidrott. Under hösten 2014 erbjuder man bland annat dans, måleri, akrobatik och bollspel. Alla aktiviteter är gratis. Brobyggaren sköter i samarbete med skolor i närområdet rekryteringen av deltagare och administrerar medlemskort. Den målgrupp Fritidsgruppen engagerar är mellan 14 och 19 år, men barn från 11 års ålder kan delta. Resultatet av arbetet är ökade besökssiffror, ökade utlåningssiffror och en bättre arbetsmiljö för de anställda på biblioteket. Det finns även ett större utbud av meningsfulla fritidsaktiviteter för ungdomarna i området. Det prestationsbaserade stimulansbidraget har under 2014 finansierat en tidsbegränsad brobyggartjänst på 100 procent samt delfinansierat aktiviteter inom Fritidsklubben Österbryggan. Brobyggarens lönekostnader kommer under 2015 att gå in i ordinarie budget och kommer då att bli en fast tjänst på 30 procent. Stadsbiblioteket ligger inom stadsdelen CentrumÖster men riktar sin verksamhet mot hela staden. Fritidsklubben Österbryggan vänder sig till de ungdomar som har använt stadsbiblioteket som sin dagliga fritidsgård. Bostadsadressen är inte avgörande för att få delta i aktiviteterna. Innosport Innosport är ett projekt som syftar till att öka aktivitetsytorna inom Centrum/Öster. Området är barnrikt och man upplever att det finns ett behov av att öka möjligheterna till aktiviteter för barn och ungdomar både inomhus och utomhus. Det prestationsbaserade stimulansbidraget kommer att användas till en förstudie kring utformning och lokalisering av nya anläggningar för rekreation, lek och spontanidrott inom Centrum/Öster. Projektet ligger under fritids- och kulturförvaltningen som samarbetar med en extern konsult. I arbetet läggs stor vikt vid boendedialog. 105 106 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 Teknikens Hus Landskrona stad kommer under 2015 att bygga upp ett Teknikens Hus som ska fungera som ett science center med aktivitetsstationer och undervisningsmöjligheter för barn och vuxna. Det kommer att finnas klassrum, laborationssal och en experimenthall och tekniklärarna på Allvar Gullstrandsgymnasiet kommer att ha sina arbetsrum i lokalerna. De hoppas även kunna hålla öppet för allmänheten under helgerna. Både elever från gymnasiet och grundskolan ska kunna använda lokalerna. Syftet med Teknikens Hus är att kunna erbjuda en förstärkt utbildning inom naturvetenskap samt att skapa en mer meningsfull fritid för barn, ungdomar och vuxna. Verksamheten ska öppna under våren 2016. Det prestationsbaserade stimulansbidraget finansierar en koordinator som ska bygga upp verksamheten samt en översyn av de lokaler som ska användas. Verksamheten riktar sig mot hela kommunen, men den är lokaliserad i Centrum/Öster. Utökat föräldrastöd Landskrona stad har under 2014 gjort en inventering av det föräldrastöd som finns i kommunen. Under 2015 kommer man att gå vidare och konkretisera de förslag på utökat stöd som har vuxit fram ur arbetet. De omfattar: föräldraträffar med fokus på barn i åldrarna 1 till 6 år som ska fokusera på exempelvis syskonrelationer, gränssättning och Ipod användning för små barn; att utbilda fler flerspråkiga gruppledare inom aktivt föräldraskap med målet att kunna utöka verksamheten; årliga tematräffar riktade mot åldern 6 till 12 år samt 13 till 18 år; och att utöka det riktade stödet till föräldrar vars barn får olika insatser. Det prestationsbaserade stimulansbidraget finansierar en tjänst som ska organisera och utveckla föräldrastödsarbetet i Landskrona Stad. Arbetet omfattar att ta fram en kommunikationsplan så att rätt information går ut till alla samverkansparter, samt att förbereda och sätta igång de konkreta förslag på utökat föräldrastöd som kommunen ska erbjuda under hösten 2015. Bidraget går även till utbildning av gruppledare. Verksamheten vänder sig till alla kommunmedborgare och riktas inte specifikt mot Centrum-Öster. Ökad närvaro i skolan Lanskrona stad har under 2014 gjort en inventering av långtidsfrånvaro och återkommande korttidsfrånvaro inom kommunens grundskolor. Under 2015 startar de upp ett projekt som syftar till att utveckla det förebyggande arbetet för att tidigt kunna se och bryta tendenser till upprepad frånvaro och därigenom kunna öka närvaron. Målet är att minska både Boverket Bilaga 6: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Landskrona: den långvariga frånvaron och den upprepade korttidsfrånvaron redan under 2015. Arbetet ska ske genom att man utvecklar ett specialistteam som ska implementera en åtgärdstrappa för att främja närvaron. De ska även utveckla ett system för att kartlägga bakomliggande orsaker till frånvaro. Det prestationsbaserade stimulansbidraget finansierar en projektledartjänst på tio procent samt en specialpedagog och en behandlingspedagog/socionom till specialistteamet på vardera 50 procent under ett år. Specialistteamet kommer att ha ett nära samarbete med förvaltningen. Projektet omfattar alla grundskolor i kommunen och är inte specifikt riktat mot Centrum-Öster. 107 108 Bilaga 7: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Malmö: Herrgården: Medborgarkontoret Varda Den största delen av det prestationsbaserade stimulansbidraget har efter beslut i Stadsområdesnämnd Öster gått in i ordinarie verksamhet inom Områdesprogram Herrgården. Enligt uppgift från förvaltningen har största delen gått till Medborgarkontoret Varda, men Boverket har inte kunnat ta del av någon skriftlig dokumentation kring hur denna del av bidraget har fördelats. Det går därmed inte att följa upp vilka verksamheter som har fått ta del av bidraget och hur stora belopp de har fått, utan bara att bidraget har gått in i den ordinarie verksamheten i stadsområdet. Medborgarkontoret Varda öppnade år 2010 i lokaler belägna på Herrgården. Kontorets mål är att ge medborgarna en ökad kunskap om sina rättigheter, skyldigheter och om hur samhället fungerar i stort och de vänder sig till boende i hela stadsområde Öster. På Medborgarkontoret Varda arbetar fem samhällskommunikatörer som tillsammans behärskar tolv olika språk. De eftersträvar dock att prata så mycket svenska som möjligt med besökarna, med hänsyn till språkutveckling och ökad språkkompetens hos besökarna. Det är många nyinflyttade som besöker kontoret. Medborgarkontoret har öppet alla vardagar och hjälper till med frågor som rör allt från barnomsorg till migrationsärende, borgerlig och kyrklig vigsel. De bedriver också en bred samverkan med andra aktörer för att finnas till hands för besökarnas frågor. Som exempel finns Arbetsförmedlingen på plats en dag i veckan för drop in där de erbjuder hjälp med att skriva CV, söka jobb med mera. ALMI erbjuder rådgivning, samt möjlighet till lån och riskkapital i företagandets alla faser, en gång i veckan. Konsumentrådgivningen finns representerade en gång i veckan för att besvara frågor som gäller avtal, frågor om kronofogden med mera och räddningstjänsten och polisen finns representerade under schemalagda tider. Något som medarbetarna på mötesplatsen uttrycker är att de saknar ett större deltagande och intresse från Migrationsverket och Försäkringskassan, något som de har fört dialoger om, men som än så länge inte har lett fram till något konkret arbete. Medarbetarna framhåller att de i dagsläget får handskas med arbetsuppgifter som inte borde ligga på deras bord, men som de känner att de ändå måste hantera då de inte anser det Bilaga 7: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Malmö: vara humant att skicka människor fram och tillbaka mellan olika kontor och myndigheter. Medborgarkontoret Varda tar emot cirka 50 besökare per dag och menar att de flesta i närområdet känner till dem och att kännedomen om dem sprids genom rekommendationer från grannar och vänner, fastighetsägare med flera. Lokaliseringen på Herrgården anser medarbetarna vara en fördel, dels då man vill nå fler boende på Herrgården samtidigt som de menar att bostadsområdet inte erbjuder så mycket annat förutom bostäder och att det därför är bra att ha en plats som drar människor även från andra delar av stadsområdet. Å andra sidan anser man att en placering i ett läge som upplevs som centralare kanske hade gjort medborgarkontoret mer lättillgängligt för fler boende i hela stadsområde Öster. Medborgarkontoret Varda är neutral i sin ställning och är inte kopplad till någon speciell myndighet. Medarbetarna ser det som en styrka och säger att det bidrar till att kontoret är så välbesökt och att det är en plats där ”folk känner sig trygga”. Det utförs ingen myndighetsutövning på kontoret och när det gäller sekretessbelagda frågor hänvisas besökaren vidare. En annan aspekt som lyfts upp som viktig är att ha en lokal i området med en ständig krisberedskap. Vid exempelvis en lägenhetsbrand i området i maj 2014, med en tragisk utgång, öppnade kommunen medborgarkontoret omgående för krishantering. Lokalen har också använts som vallokal. Hela Familjen Öster Hela familjen öster har blivit tilldelade medel för att bredda pågående arbete så att detta utvecklas till att omfatta delområde Herrgården och att insatser i området förstärks. Hela Familjen Öster är en satsning på barnfamiljer som under längre tid haft försörjningsstöd. Målet är att fler föräldrar ska bli egenförsörjare och att barnen ska få bättre förutsättningar för att lyckas i skolan och ha tillgång till en meningsfull fritid. Hela Familjen Öster är ett samarbete mellan bland annat Individ- och familjeomsorg, skola, fritids- och förebyggande verksamhet, barnhälsovård, förskola. Y-allas väg till arbete Projektet Y-allas väg till arbete är ett projekt i form av kompetenskartläggning inriktat mot livsmedelshantering, servering och catering som drivs av Yalla Trappan. Projektet är delvis finansierat av det prestationsbaserade stimulansbidraget och det kan ses som ett nytillskott som var 109 110 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 möjligt att genomföra genom bidraget. Stadsdelsnämnden ställde dock som motkrav att beviljade medel tilldelas under förutsättning av att även Arbetsförmedlingen beviljar en del av finansieringen och att Serviceförvaltningen bifaller en hyressänkning för Yalla trappans lokaler i Drömmarnas hus på Rosengård. Yalla Trappan är ett arbetsintegrerande socialt företag och kvinnokooperativ som drivs av en ideell förening på Rosengård i Malmö. Verksamheten riktar sig mot utrikesfödda kvinnor med samarbetspartners som Arbetsförmedlingen, Serviceförvaltningen, Tillväxt Malmö med flera. Yalla trappan har idag 21 anställda och tar även emot praktikanter för arbetslivsintroduktion inom de tre verksamheterna; café/catering, syateljé samt lokalvård och konferensservice. Yalla Trappans målsättning är att skapa arbetstillfällen och en ökad ekonomisk självständighet för utrikesfödda kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden 32. Det övergripande syftet med projektet Y-allas väg till arbete är att verka för en ökad sysselsättning och minskat utanförskap och målsättningarna är att kompetensutveckla och rusta deltagare för anställning eller vidareutbildning. Att deltagaren ska utvecklas i svenska språket generellt och branschspecifikt samt att utveckla en hållbar och innovativ storköksverksamhet med kapaciteten att på sikt skapa nya arbetstillfällen. Projektets målgrupp är de kvinnor som står allra längst från arbetsmarknaden och är bosatta i Malmö stad. Prioriterat upptagningsområde är Herrgården. Deltagarna är födda utom OECD/EU området, är i varierande åldrar, med varierande språkkunskaper och vistelsetid i Sverige. Det är kvinnor som i regel har fått ta ett stort ansvar för hushåll och familj, med låg utbildningsnivå och låg arbetslivserfarenhet. Kvinnorna rekryteras i samverkan med Arbetsförmedlingen och de saknar efterfrågad utbildning, är arbetslösa och ingår inte i etableringsuppdraget eller i jobb- och utvecklingsgarantin. I projektet arbetar de efter metoden ”att lära genom att göra” och de har också ett stort fokus kring medvetandegörandet av det egna ansvarstagandet för utveckling och kompetens hos den enskilda deltagaren. Projektets omfattning ligger på sex månader per kurstillfälle och planering finns för totalt fyra kurstillfällen. Den första omgången avslutas i november 2014 och den andra omgången startar i oktober 2014. Projektet i sin helhet beräknas pågå fram till februari 2016. Det finns dock förhoppningar om att kunna fortsätta längre än så och man arbetar på olika finansieringslösningar. Tanken är att det ska vara tio deltagare per grupp, dock var de enbart sex personer i den första omgången på grund av avhopp. Deltagarna har schemalagd tid samtliga vardagar och under denna 32 Boverket Se vidare på: http://www.yallatrappan.se/. Sidan besökt 2014-09-26. Bilaga 7: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Malmö: tid varvas branschsvenska med utflykter och mer teoretiska kunskaper om mat och matlagning samt storköksarbete där de förbereder mat till Yalla Trappan. Enligt medarbetare är projektet mycket lyckat och de har kunnat se stora förändringar hos kvinnorna över tid under de månader som projektet har varit igång. De berättar om hur de involverade kvinnorna alltid har funnits där för andra, de har varit någons dotter, någons fru, någons mamma, och hur viktigt det därför är att bygga på identiteten hos dessa kvinnor. Vissa av kvinnorna är analfabeter och har max fem års utbildningsnivå från hemlandet. Medarbetarna berättar om en stor uppgivenhet hos många av kvinnorna när de först kom, men om hur de efterhand har blivit mer och mer engagerade och motiverade. Kvinnorna har enligt medarbetarna börjat se att det finns framtidsmöjligheter även för dem, vilket inte var självklart för dem tidigare. En viktig del är också att kvinnorna ser sitt egenansvar och får känna sig delaktiga, då många av kvinnorna till en början kan vara omotiverade enligt medarbetarna. När projektperioden är slut är avsikten att göra individuella framtidsplaneringar tillsammans med Arbetsförmedlingen. För någon kanske det kan bli en fråga om en arbetsmarknadsutbildning i storkök. För någon annan kanske det blir praktik i kombination med svenskundervisning, vilket är något som förespråkas av medarbetarna, då kvinnorna i regel inte har någon studievana och studieteknik. Södra Sofielund Förstärkning av pågående processer i skolan När det gäller förstärkningen av pågående processer har Södra Sofielund valt att fördela medlen till fyra olika insatser som vänder sig mot skolan eller har anknytning till skolan. Dessa är fritid i anslutning till skoldagen, föräldrakurser i skolan, motivationshöjande stöd i skolan samt mentorsprogram i skolan. Fritid i anslutning till skolan, hädanefter kallat för UMIS (unga möts i Sofielund), är den verksamhet som överlag har fått störst andel av det prestationsbaserade stimulansbidraget i Södra Sofielund. Denna verksamhet var delvis planerad sedan tidigare och skulle ha gjorts oavsett det prestationsbaserade stimulansbidraget, men en uppskalning kunde ske tack vare tilldelade medel. UMIS startade under vårterminen 2014 med fortsättning under höstterminen. UMIS är en mötesplats som drivs av ungdomsorganisationen helamalmö och Förebyggarsektionen Innerstaden. De arbetar mot målen om höjda betyg hos eleverna men har även som mål att underlätta för barn och ungdomar att utveckla ett fritidsin- 111 112 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 tresse och få en meningsfull aktivitet efter skoltid. Verksamheten riktar sig mot barn och unga i årskurs fyra till nio i Sofielundsområdet. Ambitionen är att skapa en naturlig träffpunkt som erbjuder socialt umgänge och fysiska aktiviteter efter skolan, dels i skolans lokaler, men även i andra lokaler i närområdet. De menar att valet av skolan som fysisk plats för aktiviteter skapar ett mervärde i sig och att det kan bidra till en mer positiv bild av skolan som institution och på sikt få bort den negativa stämpel som skolan kan ha blivit förknippad med hos vissa elever. Totalt är 25 timanställda ledare knutna till verksamheten. Tilldelat bidrag används till ledararvoden, kostnader för vissa aktiviteter, ledarträffar en gång per månad, framtagande av UMIS ledarkläder, finansiering av ett gym med mera. Alla aktiviteter är gratis för barn och unga. Innan de beslutade sig för vilka aktiviteter som skulle startas upp gjordes en enkätundersökning bland barn och unga där man såg vilka aktiviteter det fanns en efterfrågan på. Det gjordes också en inventering av de aktiviteter som bedrivs i närområdet så att de inte riskerade att starta upp aktiviteter som redan finns. Det finns även ett ungdomsråd i Södra Sofielund sedan flera år tillbaka som har involverats. Medarbetarna inom UMIS har hela tiden arbetat medvetet med deltagarnas möjlighet till inflytande och delaktighet vilket gör att deltagarna ser att de har inflytande på riktigt och att det inte bara är någonting som vuxenvärlden säger. Detta tror man kommer att ge påverkan på barns och ungas intresse för fortsatt engagemang i fler frågor som rör deras livssituation och kommande samhällsengagemang. De aktiviteter som var aktuella under höstterminen 2014 var; simning, musikstudio, fotboll, läsning, parkour, dans, läxhjälp, biljard, hemkunskap, pingis och basket. Särskilt populära var dans, hemkunskap, parkour och simning. Enligt medarbetare och andra involverade inom kommunen har denna verksamhet snabbt uppvisat ett mycket gott resultat. På två och en halv månad fick de cirka 150 deltagare där könsfördelningen var ungefär hälften flickor och hälften pojkar. De har även kunnat se spinoff effekter hos ledarna, där dessa har fått möjligheten att utveckla sig själva och sitt ledarskap. De har gjort en intern utvärdering som enligt medarbetarna visar på mycket goda resultat och som de också menar visar på en unik modell för att nå dessa barn och unga. Två andra skolor i staden kommer nu att prova modellen i mindre skala. När det gäller verksamheten i Sofielund, har man för avsikt att fortsätta med denna och de involverade arbetar aktivt för att säkra finansiering inför kommande år genom ansökning till Boverket Bilaga 7: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Malmö: allmänna arvsfonden, samt att involvera andra verksamheter i Malmö stad som Grundskoleförvaltningen och Fritidsförvaltningen. Projektet ’Tillsammans Kan Vi – föräldrar, barn och skola’ som drivs av Folkuniversitetet har tilldelats medel med syftet att ge föräldrar de verktyg de behöver för att stötta sina barn under deras skolgång. Projektet utgår ifrån att det finns ett behov och en vinst i att utjämna skillnader mellan föräldrars möjligheter att stödja sina barns skolgång. Grundtanken bygger på att föräldrars stöd kan bidra till att fler barn går ut grundskolan med godkända betyg, vilket i sin tur även anses öka förutsättningarna för delaktighet och inkludering i samhället. Kursen som riktar sig mot föräldrar bygger på studiecirkelns pedagogik där diskussioner hålls utifrån föräldrarnas behov och kunskaper. Utbildningen sker både i och utanför skolan. Kurserna hålls under hösten 2014 med fyra kurser med fem gånger per kurstillfälle. Denna satsning är en uppskalning av tidigare verksamhet, uppskalningen var möjlig i och med det prestationsbaserade stimulansbidraget och var inte planerad sen tidigare. Under hösten 2014 deltog 40 föräldrar och en ambassadör. En fortsättning är planerad till våren 2015 med samma upplägg. Motivationshöjande stöd i skolan är en uppsökandeverksamhet riktad mot ungdomar som inte når målen i skolan och syftar till att öka andelen behöriga till gymnasiet. Tilldelade medel är avsatta för en extra resurs i form av en socialrådgivare för elever i högstadiet. Den extra resursen ska arbeta med motivationshöjande arbete i skolan genom samarbete med elevhälsan, Förebyggarsektionen, UMIS med flera. Ambitionen är att göra en kartläggning av högstadieeleverna för att se vilka som ligger i riskzonen och sedan arbeta aktivt riktat mot dessa elever genom relationsskapande åtgärder, att prata med föräldrar, att medverka under lektionstid med mera. Denna idé har tidigare testats på en annan skola i staden med lyckat resultat. På grund av avhopp av rekryterad socionom så hade satsningen dock inte ännu kommit igång vid tidig höst 2014. Satsningen har tillkommit som ett resultat av det prestationsbaserade stimulansbidraget och var inte planerad sedan tidigare. En utvärdering kommer att göras och med denna till grund kommer ställningstagande till fortsatt arbete och finansiering inom grundskolans ordinarie verksamhet att tas. Mentorprogram i skolan drivs av Drivkraft Malmö som är ett samarbete mellan näringslivet och Malmö stad där mentorer är vuxna aktiva inom yrkeslivet. Mentorprogrammet erbjuder i detta fall läxläsning på Sofielundsskolan och de arbetar mot målen att höja andelen behöriga till gymnasieskolan. Detta program testades under hösten 2013 och har sedan hållits igång under hela 2014. Genom tilldelade medel har det varit 113 114 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 möjligt att kunna stärka detta arbete och avsikten är att implementera insatsen i ordinarie verksamhet. Förstärkning av pågående processer utanför skolan Södra Sofielund har valt att fördela resurser till tre satsningar för förstärkning av pågående processer utanför skolan; Hela familjen, näringslivskontakter samt urbana stadsodlingar. Hela familjen har tilldelats medel för förstärkning av pågående projekt. Hela familjen är en social investering och ett projekt inom socialtjänstens ordinarie verksamhet för att minska bidragsberoendet i familjer med hemmavarande barn upp till 18 år. Förstärkningen inriktas mot individuellt arbete med arbetslösa unga vuxna med mål om självförsörjning. Kartläggning och analys görs av unga vuxna i området för att sedan genom riktade insatser bryta mönster, locka till ändrad livsföring och skapa förebilder för andra unga samt unga vuxna i området. Sedan tidigare arbetar man med ”Jobb Först” inom Förebyggarsektionen för att erbjuda stöd för att bli självförsörjande och ändra livsstil åt unga vuxna som på grund av olika sociala problem står lång från arbetsmarkanden. Förstärkningen har realiserats genom en heltidstjänst mellan juni till och med december 2014, socialsekreterare med inriktning missbruk vuxna samt några timmar en av halvtidstjänst med inriktning mot vräkningsförebyggande arbete. Båda tjänsterna arbetar i nära samarbete med Förebyggarsektionen och Mötesplats Seved. Insatsen var inte planerad sedan tidigare och skulle inte ha tillkommit utan tilldelandet av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Även näringslivskontakter har blivit tilldelade medel från det prestationsbaserade stimulansbidraget. Avsikten med denna satsning är att etablera en plattform för att underlätta kontakten med näringslivet med målet att få fler i arbete. Intentionen är att använda befintliga nätverk inom näringslivet och på så vis göra kopplingar mellan behov och den enskilde individens potential. Enligt involverade befinner sig många individer långt ifrån arbetsmarknaden och det är angeläget att göra dessa mer redo för arbete med små steg framåt. Insatsen pågår under hösten 2014 och kommer att utvärderas i mars 2015 med eventuell förlängning året ut. Vid årsskiftet 2014/2015 hade cirka tolv personer medverkat i samarbetet och företagarföreningen har två medlemmar som deltar aktivt tillsammans med socialtjänsten för att på ett obyråkratiskt sätt hitta arbetsplatser för dessa individer. Insatsen var inte planerad sedan tidigare och skulle inte ha tillkommit utan tilldelat prestationsbaserat stimulansbidrag. Boverket Bilaga 7: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Malmö: Slutligen har också urbana stadsodlingar som har funnits i området i fyra år blivit tilldelade medel från det prestationsbaserade stimulansbidraget med ändamålet att fungera som ett startstöd åt föreningen Växtvärket. Intresset för stadsodling har under senare år vuxit markant i södra Sofielund med målet om att bidra till en mer hållbar utveckling lokalt 33. Syftet är att föreningen ska arbeta vidare med odlingsprojekt och kretsloppsarbete för barn i förskolor och årskurs F-3 i området med ambitionen att öka den ekologiska medvetenheten och för att barnen ska få känslan av att befinna sig i ett sammanhang (KASAM 34). Utvärderings- och forskningsinsatser Södra Sofielund har här valt att tilldela medlen från det prestationsbaserade stimulansbidraget till tre insatser – en utvärdering av långvariga områdesarbetet i Södra Sofielund; Minskad otrygghet och trygghetsskapande arbete; samt Fastighetsägarsamverkan. Utvärderingen av det långvariga områdesarbetet i södra Sofielund syftar till att belysa de insatser som har haft en betydelse för den långsiktiga sociala hållbarheten i området. Utvärderingen ska också ge stöd i vad södra Sofielund ska fokusera på inför framtiden. En extern forskare från Malmö högskola har genom upphandling tilldelats uppdraget och kommer att avlägga en slutrapport i mars 2015. Även en intern resurs är kopplad till utvärderingen på en 25 procents tjänst. Avsikten är att titta på insatser som har gjorts från 1996 och framåt med särskilt fokus på barn och unga, boende och fastighetsägare, organisation och organisering. En referensgrupp är också tillsatt med boende i området. Insatsen var inte planerad sedan tidigare och skulle inte ha tillkommit utan prestationsbaserat stimulansbidrag. Minskad otrygghet och trygghetsskapande arbete har som ambition att med stöd av forskarinsatser utföra en kartläggning av lokala problem, otrygghet och brott i området samt att analysera bakomliggande orsaker till resultatet av den uppmätta otryggheten i området. Utgångspunkten kommer bland annat att ligga i tidigare genomförda trygghetsmätningar. Utifrån dessa analyser är avsikten att ta fram förslag på åtgärder för minskad otrygghet i området och att fokusera på åtgärder som har identifierats som lyckade. Samverkan med polis, räddningstjänst med flera är central. Insatsen har pågått från maj till november 2014 med en rapport 33 Se vidare på http://www.odlaistan.nu/. Sidan besökt 2014-09-26. Begrepp som fokuserar på känslan av sammanhang. Se exempelvis Forskningsrådsnämnden (1998): Röster om KASAM: 15 forskare granskar begreppet Känsla av sammanhang. Novum Grafiska, Stockholm. 34 115 116 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 som slutprodukt. Insatsen var inte planerad sedan tidigare och skulle inte ha tillkommit utan prestationsbaserat stimulansbidrag. Fastighetsägarsamverkan har tilldelats medlen för att genomföra en forskningsstudie om pågående BID projekt. Insatsen utgår ifrån att fastighetsägarnas roll är central och de lokala fastighetsägarna knyts samman i ett så kallat BID (Business Improvement District) inom ramen för en ideell fastighetsägarförening. Syftet med forskningsstudien är att bidra till forskning avseende utökade insatser i form av BID med utredning av bakgrunder, förutsättningar och framgångsfaktorer. Forskningsinsatsen kommer att pågå under september 2014 till februari 2015. Insatsen var inte planerad sedan tidigare och skulle inte ha tillkommit utan prestationsbaserat stimulansbidrag. Boverket 117 Bilaga 8: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Södertälje: Stadsutveckling i Ronna Projektet stadsutveckling berör stadsdelen Ronna. I Ronna har man tidigare gjort ett utvecklingsarbete som resulterade i ansökningar och beviljade medel från Delegationen för Hållbara Städer samt URBACT. Då den medfinansiering som krävdes från kommunens sida inte fanns blev satsningen uppskjuten. När det prestationsbaserade stimulansbidraget kom beslutade Södertälje kommun att använda två miljoner kronor under 2014 och 2015 som kommunal motprestation så att arbetet kunde startas upp. Bidraget finansierar främst samordning samt att inleda arbetet med både utvecklingsplanen för Ronna och projektbeskrivningen Ronna – en hållbar stadsdel i en hållbar kommun. Berättarministeriet Berättarministeriets verksamhet startade i Södertälje år 2011. Den riktar sig mot elever i årskurs två till sex och syftar till att utveckla elevernas språkkunskaper. Verksamheten är öppen för alla skolor i Södertälje kommun på lika villkor. Läraren bokar in sin skolklass för ett besök och besöken sker på skoltid. Berättarministeriet arbetar med en skolklass per träff och besöket varar en halvdag. När eleverna kommer till Berättarministeriet får de först bekanta sig med en ”alien-butik” som består av olika fantasiinspirerade saker. Efter det går de vidare in i till själva skrivarverkstaden. Där inne bestämmer eleverna tillsammans ramarna för berättelsen och dess inledning. Sedan fyller eleverna på med en egen individuell fortsättning som de även ritar illustrationer till. När de är klara läser alla upp sina berättelser för gruppen. Alla individuella berättelser trycks som små böcker med namn och foto på författaren på bokens omslag. Denna får eleven med sig hem. Berättarministeriet har tre anställda och arbetar även med ett stort antal volontärer. Läraren deltar inte aktivt i arbetet utan är med som en observatör. Kommunen finansierar sedan tidigare två heltidstjänster samt lokalkostnaden. Det prestationsbaserade stimulansbidrag som har avsatts för Berättarministeriets verksamhet har inte gått till någon utökning av verksam- 118 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 heten eller någon speciell insats riktad mot Hovsjö eller Ronna, utan har enligt uppgift använts för att täcka en del av de personalkostnader som kommunen sedan tidigare finansierar. Berättarministeriet har även ett flertal andra verksamheter, men de finansieras av externa finansiärer och tar inte del av det prestationsbaserade stimulansbidraget. El Sistema El Sistema är en rörelse som startade i Latinamerika för fyrtio år sedan och som i dag finns på många platser i världen. De erbjuder en modell för en kör- och orkesterskola där musiken blir en väg för social och mänsklig utveckling. El Sistema Södertälje startade under hösten 2012 i samarbete med Kungliga Filharmonikerna. De är tydliga med att deras huvudfokus är musiken och att sociala resultat är en bieffekt. Syftet är att lära sig någonting svårt och att erövra musiken tillsammans med barn och ungdomar som bor i andra stadsdelar. Genom verksamheten möts personer med olika social och etnisk bakgrund kring musiken på ett naturligt sätt. Verksamheten i Södertälje vänder sig till barn i Hovsjö och Västergård. Verksamheten är i ett uppbyggnadsstadium och riktas för närvarande till elever på lågstadiet. I takt med att eleverna växer är det tänkt att även verksamheten ska växa så att den så småningom omfattar elever upp till nitton år. I dag omfattas alla barn i förskoleklasserna av verksamheterna, medan deltagandet är frivilligt i årskurs ett. Eleverna i årskurs ett erbjuds ensembleundervisning tre gånger per vecka samt orkesterträning en gång per vecka. Deltagandet förutsätter även ett engagemang från elevernas familjer i form av en familjeträff per vecka. Repertoaren utgår ifrån konstmusik, folkmusik och barns eget skapande. El Sistema Södertälje har genom det prestationsbaserade stimulansbidraget kunnat dubbla antalet barn i verksamheten som nu är cirka 270 barn, göra en utökning med en och en halv pedagogtjänst samt köpa in instrument. Inköpen har både inneburit att man kan erbjuda fler sorters instrument och att man har fler instrument av samma sort. De upplever att tillskottet av medel har varit helt avgörande för verksamheten. De har gjort att de har kunnat etablera sig och att de har en omfattning som gör att de är en orkester och att de kan musicera tillsammans. Medlen har hjälpt till för utvecklingen av samarbetet med filharmonin, att träningstillfälle ges och de kan ses tillsammans. Verksamheten finansieras förutom av kommunala medel och prestationsbaserat stimulansbidrag även av externa finansiärer. Den är helt kostnadsfri för de barn som deltar. Boverket Bilaga 8: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Södertälje: Idrott utan gränser Idrott utan gränser (IUG) startade 2010. Syftet med IUG är att berika barn och ungdomars uppväxt genom att erbjuda dem en meningsfull och aktiv fritid, fysisk träning och att utvecklas individuellt i gemenskap med andra. En grundtanke är att integrationen ska underlättas genom ett närmre samarbete mellan föreningslivet och skolan samt att barn och ungdomar från olika stadsdelar möts. Målgruppen för Idrott utan gränser (IUG) är elever i årskurs fyra till nio. En del av verksamheten består i att de håller i en idrottslektion per vecka för varje klass i en skola under en termin. Under lektionerna får de prova på olika idrotter under ledning av ungdomar som själv utövar idrotten. IUG:s personal kan även vara med som en resurs på klassens andra idrottslektion per vecka då idrottsläraren kan ha svårt att hinna se och bekräfta alla barn. För IUG är det viktigt att skapa relationer med ungdomarna så att de känner att det ”finns någon här för mig”, och att deras självförtroende stärks. Målet är att få ungdomarna att både våga prova och våga säga nej, och att de ska gå från att vara rädda för att misslyckas till att våga misslyckas. I förlängningen är målet även att locka ungdomar in i föreningslivet. På loven arbetar IUG:s personal i stadsdelarna och träffar ungdomarna där. Det prestationsbaserade stimulansbidraget har finansierat 280 timmar med elever i Ronnaskolan. Det har även finansierat ett samarbete med Tälje skog och ungdom och Mariekäll Scoutgård. Tälje skog och ungdom har anordnat ridning och cirka 75 klasser har fått pröva på detta. Mariekäll Scotgård har anordnat en äventyrsdag där barn från olika skolor fick arbeta i olika samarbetsövningar. Hälften av barnen kom från Ronna. Bidraget har även finansierat en simskola där cirka 200 elever har lärt sig att simma under en termin. IUG är i dag ett aktiebolag men ska gå över till att bli en ideell förening. Kommunen köper upp deras tjänster och sitter även med i en gemensam lokal styrgrupp. IUG samarbetar även med lokala idrottsföreningar. Det prestationsbaserade stimulansbidraget har under 2014 använts för arbete på Ronnaskolan. Under 2015 hoppas de att de även ska kunna arbeta med Hovsjöskolan. Andra delar av deras verksamhet finansieras av kommunens budget och externa finansiärer. Assyriska FF Assyriska FF har fått beviljat medel för två verksamheter. Den första är inriktad på att främja fotbollsutövning och att underlätta ungdomars integration i samhället. Den riktar sig mot nyanlända och flyktingar av 119 120 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 manligt kön som är 15 till 20 år gamla. Klubben har tidigare haft svårt att nå de lite äldre ungdomarna, som man menar är i en utsatt ålder, och därför har de gjort en speciell satsning på dem. Målet är att skapa en meningsfull fritid samt att ge en positiv känsla av gruppgemenskap som i sin tur skapar trygghet för individen. I samband med fotbollsträningarna har de även samlingar där de exempelvis diskuterar skola, jobb och sociala koder för att underlätta för integrering. Det andra projektet är inriktat mot utveckling av flickfotboll för tjejer med invandrarbakgrund. Målet är att öka antalet aktiva tjejer med 20 stycken per år och på så sätt få igång minst ett nytt tjejfotbollslag per år. Förhoppningen är att 100 tjejer ska vara aktiva år 2016 och att varje tjejlag ska ha minst en tränare som är tjej. I båda projekten finansierar det prestationsbaserade stimulansbidraget utgifter i samband med träning och tävling. Det innebär bland annat matchställ, material, anmälningsavgifter och domararvoden. Boverket 121 Bilaga 9: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Trollhättan: N3 - nodverksamhet Projekt N3 – nodverksamhet på Kronan är ett projekt med syfte att skapa möjlighet till utökad samverkan mellan Kronans kulturhus och N3 som båda är en del av Kultur och fritidsnämnden. N3 är en mötesplats för ung kultur med stort fokus på musik. N3 hade sedan tidigare två noder men har med hjälp av det prestationsbaserade stimulansbidraget kunnat starta upp en tredje nod i Kulturhuset Kronan i Kronogården. Med noder avses verksamhet i olika stadsdelar i Trollhättan. N3 har tidigare gjort försök att starta upp verksamhet på Kronan, men det har inte slagit väl ut. Deras erfarenhet är att det krävs en kontinuitet och en möjlighet att bygga personliga relationer, vilket har blivit möjligt genom denna ekonomiska förstärkning. Ambitionen med projektet är att erbjuda en kostnadsfri verksamhet med utökade möjligheter till lärande och stärkande av ungdomars självkänsla och framtidstro. Initialt arbetar de med lyhördhet, delaktighet och inflytande för att hitta en lokal metodform som är anpassad utifrån de behov och önskemål som finns i området. Målgruppen är åldern 10 till 16 år. Till noden i Kronan har man anställt tre pedagoger på 100 procent, 80 procent respektive 60 procent. Samtlig personal på N3 på Kronan finansieras av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Finansieringen är beslutad för ett och ett halvt år. Trots att verksamheten nyligen har startat upp och ännu inte har hittat sin rätta form så tycker man sig se resultat i form av ett ökat utbyte mellan boende i olika bostadsområden i Trollhättan. Utökad läxhjälp Utökad läxhjälp på Kronan kulturhus och Frälsegårdsskolan innebär en förstärkning av den läxhjälp som finns på skolan under tre terminer med slut i december 2015. En del i den utökade läxhjälpen har varit satsningen på Teknik för tjejer. Det har inneburit arbete efter skoltid och involverat två pedagoger, tre timmar per vecka. Vidare har f-6 verksamheten lagt en organisation för lovskola där elever erbjuds möjlighet att läsa under loven. 122 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 Ung fritid Ung fritid på Kronogården och Lextorp arbetar med målet att engagera unga till en meningsfull fritid, förbättra samhällsutvecklingen inom Kronogården och att minska utanförskap och segregation. Arbetet bedrivs av IFK Trollhättan som har funnits på Kronogården i 30 år. De har sedan en tid tillbaka arbetat med att kombinera idrott med olika sociala projekt men befann sig nu i en situation där de hade varit tvungna att dra ner verksamheten till enbart ordinarie föreningsverksamhet om de inte hade fått ekonomisk förstärkning. Beslutet om att tillföra prestationsbaserat stimulansbidrag innebar att de kunde styra upp pågående verksamhet samt utöka densamma. Beslutet innebär en finansiering av två heltidstjänster och två medhjälpare, ett instegsjobb på 75 procent samt ett nystartsjobb på 50 procent fram till och med år 2015. De två heltidstjänsterna arbetar dels med administrativa uppgifter som medlemsregister, kontinuerlig kontakt och samverkan med andra föreningar, avlastning till ideella ledare, rapporter för LOK stöd samt att få in medlemsavgifter. De arbetar även som idrottsledare och föreningslotsar, vilket innebär att de är med i allt ifrån föreläsningar och informationstillfällen, att prova på aktiviteter till föräldrakontakt och inslussning. Att föreningen har fått dessa extra personella resurser innebär att man är starkare språkmässigt, större i omfattning, att man med kontinuitet kan nå ut till fler samt att man kan följa upp det arbete man gör. Målgruppen är i 6 till 25 år men man når även vuxna genom att man skapar relationer med hela familjer. Medhjälparna hjälper till med språk och föräldrakontakter i samband med träningarna. En av dem är kvinna, för förstärkning i arbetet med unga tjejer. De arbetar även med en fotbollssluss där nyanlända introduceras i föreningslivet innan de kommer in i befintliga lag. Målgruppen för satsningen är framför allt 10 till 17 år men man har även startat upp ett C-lag där killar från 17 till 25 år kan komma och träna i socialt syfte. IFK Trollhättan uppfattar att de redan på ett tidigt stadium har kunnat se goda resultat genom att ledarna har kunnat avlastas. Man har även kunnat leasa två minibussar som används till och från bortamatcher för ungdomslagen samt i det sociala arbetet i området, till och från andra aktiviteter. Anställda får ofta hjälpa till att köra då majoriteten av föräldrarna saknar bil eller körkort. Utökad fältverksamhet inom socialtjänsten Trollhättan har även satsat på en utökad fältverksamhet inom socialtjänsten genom att två mobila socialarbetare har anställts under perioden maj Boverket Bilaga 9: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Trollhättan: 2014 till december 2015. Det finns sedan tidigare fyra fältarbetare som finansieras genom förvaltningen. De har fokus på åldern 13 till 16 år och man såg ett behov av ytterligare fältarbetare med fokus på äldre ungdomar mellan 17 och 19 år. De mobila fältarbetarna arbetar mot Kronogården och Lextorp och har även uppsökande verksamhet på skolan. De är med på Individuella programmet en dag i veckan för att bygga relationer med ungdomarna där och arbeta för att stärka ungdomarnas självkänsla. Arbetstiden är utöver det förlagd till kvällar och helger. Arbetsmetoden är att bygga relationer i stället för att göra utryckningar. Både skolan och fritidsgården uppskattar fältarbetarnas arbete. På skolan har det blivit en bättre arbetsmiljö med bättre resultat och på fritidsgården har det blivit lugnare då fältarbetarna har varit med och löst konflikter. Fältarbetarna går även trygghetsronder i området och hör med ungdomarna på vilka ställen de känner sig otrygga, de fotograferar platserna för vidarebefordran till parkförvaltningen och ungdomarna får känna att de är delaktiga. Den utökade fältverksamheten samarbetar med skolan, polisen, Arbetsförmedlingen och en grupp i åttonde årskursen som kallas ”De utvalda”. En intern uppföljningsrapport skall lämnas in för utvärdering i maj 2015. Mötesplats för kvinnor Mötesplats för kvinnor är en ideell förening som erbjuder en mötesplats för alla kvinnor oavsett ursprung. Syftet är att kvinnorna ska kunna mötas i en trygg miljö och stärkas och inspireras av varandra genom bland annat temakvällar och föreläsningar. De har sedan två år tillbaka en lokal på Kronogården som finansieras genom Trollhättans kommunala bostadsbolag Eidar. Tidigare verksamhet har skett helt på ideell basis och man har inte haft några fasta öppettider, utan har meddelat aktiviteter via en smslista. Finansieringen innebär att två kvinnor anställs på vardera 50 procent. På så sätt kan lokalen finnas öppen fem dagar i veckan. Mötesplats för kvinnor delfinansieras genom Bostadsbolaget Eidar AB genom en hyresfri lokal och man samarbetar med IFK Trollhättan och ABF som står som arbetsgivare för de båda tjänsterna. Målgruppen är framför allt vuxna kvinnor och målet är att stärka kvinnor i utanförskap, genom att ge dem kunskap och utbildning. Detta leder till ökad integration samt hjälp till självhjälp och egen försörjning. En viktig tanke i deras arbete är även att de genom att nå mammorna bygger upp relationer som gör att de även kan nå deras döttrar. 123 124 Bilaga 10: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Växjö: Ungdomsarena Araby Ungdomsarena Araby har barn och unga mellan 10-25 år som målgrupp och ligger under förvaltningen arbete och välfärd. Bakgrunden till projektet är att många unga har visat sig vara otrygga i området framförallt under kvällstid. En av orsakerna till otryggheten kan vara trångboddheten vilken leder till att många barn och ungdomar rör sig i området. En arbetsgrupp har identifierat behov av utökad vuxennärvaro under ungas fritid, det vill säga utanför kontorstiderna, då det är få professionella ungdomsarbetare som arbetar i området under kvällar, helger och lov. Arbetsgruppen anser att det inte enbart bör ligga på eldsjälar och ideella organisationer att möta barn och unga utanför kontorstiderna. De professionella ungdomsarbetarna bör också fungera som ett stöd åt eldsjälar och ideella organisationer som vill engagera sig. Samtidigt har de också identifierat en låg grad av föreningsdelaktighet i området samt att stöd saknas till yngre föreningar. Projektet fokuserar på delmålen om att stärka levnadsvillkoren för människor som bor i Araby, öka andelen med behörighet till gymnasieskolan och att öka tryggheten. Projektet riktar sig mot den personal som redan finns. Fyra till fem anställda med anknytning till Araby inom olika förvaltningar, ges möjlighet att öka sin tjänstgöringsgrad, alternativt frigöra tid av sin ordinarie arbetstid för att kunna delta i fältverksamheten. Fältarbetet bedrivs främst genom uppsökande verksamhet, behovsinriktat fältarbete och genom närvaro på sociala medier. En stor del i arbetet handlar om samverkan, dels med andra verksamheter, organisationer och myndigheter och dels med mellanstadie-, högstadieoch gymnasieskolorna i kommunen. Hela kommunen fungerar som arbetsområde, men med ett specifikt fokus mot Araby. Projektet ska ses som ett tillskott eller utökning av det arbete som redan finns. Brobyggare Projektet brobyggare ligger också under förvaltningen arbete och välfärd och har föräldrar som är födda utomlands samt deras barn som målgrupp. Ett stort behov av ett tidigt och förebyggande stöd åt föräldrar och deras barn har identifierats för att maximera skyddet mot ohälsa och utanförskap i Arabyområdet. Man har också sett att det finns ett stort behov av Bilaga 10: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Växjö: länkar mellan familj, skola och förskola. Ambitionen är att lyfta fram små barn och de har sett att det saknas personer vid inskolningen som är flerspråkiga. I dagsläget finns redan brobyggare i området. De har dock inte samma uppdrag, utan tanken här är familjeinriktat arbete. Tre personer kommer att anställas på heltid. Projektets delmål fokuserar på att stärka levnadsvillkor, ökad behörighet till gymnasieskolan och att öka tryggheten. Modellen ”lära tillsammans” ska implementeras. Denna modell syftar till att ge människor med lägre utbildning möjligheten att tillägna sig basämnena och att utveckla sina språkkunskaper tillsammans med sina barn, vilket i sin tur också bidrar till ett ökat samspel. Brobyggarna med dubbla kulturkompetenser och med utbildning i föräldrastöd kommer att kunna nå de grupper som inte nås av det generella stödet och brobyggarna har också i regel hög trovärdighet bland föräldrarna. Projektet var skulle ha startat även utan prestationsbaserat stimulansbidrag. Football for lifeacademy Det tredje och sista kommunala projekt som blev beviljade medel från fonden är projektet Växjö football for lifeacademy. Projektets målgrupp är barn, familjer och föreningar i Araby och projektets delmål är de samma som för ovanstående projekt. Projektet består av fem delar och grundtanken är att dessa fem delar med hjälp av fotboll som en central faktor ska bygga broar mellan barn, ungdomar, föräldrar, fritid, skola och övriga kommunala stödinsatser. Den första delen är ett familjeprogram med huvudmålet att utveckla barn och ungdomar på ett individuellt plan, samt att få föräldrarna involverade i sina barns skola och fritids. Fokus ligger på att på ett enklare sätt komma in tidigt och ge stöd till familjer som är i behov av hjälp. En föräldrautbildning kommer också att hållas utifrån ett fotbollsperspektiv med syftet att lära ut svensk föreningskultur i kombination med hur det är att vara förälder i det svenska samhället. Den andra delen är tjejfotboll med målet att stärka den spontanverksamhet som idag finns i området. Ambitionen på sikt är att tränarutbilda tjejer så att dessa ska kunna bli positiva förebilder åt yngre tjejer samt att utöka klubbarnas verksamhet för tjejer. Den tredje delen är fotbollsinriktning på centrumskolan och skolan ska här bedriva sin fotbollsinriktning med två välutbildade tränare från Östers IF med stor erfarenhet av fotboll och socialt arbete. Den fjärde inriktningen är JCP – Junior Coach Program som riktar sig till tjejer och killar över 16 år som vill bli fotbollstränare. Huvudmålet är att JCP ska lyfta fram unga, goda och välutbildade förebilder för områdets barn och ungdomar. Den femte och sista delen är föreningsstöd, där förvaltningen kultur och fritid och Smålandsidrotten med hjälp av handplockade tjänstemän, ska ge riktat stöd anpassat till fotbollsföreningar i området. Samverkan i projektet ses som viktigt och man har må- 125 126 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 let att skolan, socialtjänsten, föreningsverksamhet och lokala resurser, med fotbollen som centralt verktyg, ska kunna stärka barnens, ungdomarnas och familjernas resurser. Projektet Växjö football for lifeacademy hade troligtvis inte tillkommit utan medel från det prestationsbaserade stimulansbidraget, men Växjö kommun ser positivt på projektet och om det funkar väl är det möjligt att det kan bli en fortsättning. Hälsoskola för nyanlända kvinnor Projektet hälsoskola för nyanlända kvinnor har unga nyanlända kvinnor som målgrupp då forskning visar att dessa kvinnor har högre ohälsa än andra grupper. Ansvariga bakom projektet är vårdcentralen Dalbo och landstinget i Kronoberg. Projektets mål är att stärka levnadsvillkoren för människor som bor i Arabyområdet och Dalboområdet, att minska försörjningsstödet, öka förvärvsfrekvensen, öka andelen behöriga till gymnasieskolan samt att öka tryggheten. Även här läggs stor vikt vid samverkan och Arbete och välfärdsförvaltningen, polisen och Arbetsförmedlingen samt fyra enheter inom landstinget (Tandvården norr, folkhälsoenheten, kvinnokliniken öppenvårdsenheten och primärvårdsrehabilitering) är involverade. Projektet genomförs vid vårdcentralen i Dalbo och ambitionen är att cirka 80 kvinnor i arbetsför ålder ska genomgå hälsokursen. Ungas väg in i arbetslivet Projektet ungas väg in i arbetslivet har unga upp till 25 år boende i Araby som målgrupp och projektet drivs av paraplynätverket SIP som har funnits i Växjö i 15 år. Nätverket arbetar med samhällsförändring i praktiken genom att uppmuntra entreprenörskap och personlig utveckling. Projektet fokuserar på samtliga fem delmål: stärka levnadsvillkoren, öka förvärvsfrekvensen, minska försörjningsstödet, öka andelen behöriga till gymnasieskolan samt att öka tryggheten. Fokus ligger på att unga behöver komma i tidig kontakt med arbetsmarknaden och få en orientering i hur saker och ting fungerar och vilka insatser som finns. Detta ska ske genom coachning, mentorer, praktikplatser och workshops. Metodiken som används går ut på att sätta ihop ett resursteam bestående av Arabybor i olika åldrar, företagare, föreningar, handläggare på Arbetsförmedlingen och andra aktörer som jobbar med arbetsmarknadsåtgärder. Ambitionen är att arbetsteamet ska jobba helt utifrån Arabybornas egna behov och tillsammans med dem utforma nya strategier och insatser för att stötta personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Boverket Bilaga 10: Verksamheter/projekt som har tagit del av prestationsbaserat stimulansbidrag i Växjö: Pre step two Projektet pre step two – förstudie inför ett fyraårigt entreprenörsskapsprojekt i Araby, är inriktat mot målgruppen företagare med utländsk bakgrund som har startat och är igång med ett företag och som vill expandera och öka sin lönsamhet. Projektet drivs av Coompanion Växjö som är en paraplyorganisation som inriktar sig på kooperativ företagsrådgivning. Projektet är inriktat mot samtliga fem uppställda delmål för Araby. Tilldelade medel från stimulansbidragsfonden ska finansiera en förstudie där målgruppen skall kartläggas och där fysiska förutsättningar som exempelvis lämpliga lokaler i Araby ska utredas. Avsikten är också att förankra tilltänkta samarbetspartners deltagande i ett genomförandeprojekt, utreda övriga förutsättningar för ansökan till strukturfond samt att skriva en ansökan, upprätta en budget för genomförandeprojekt och att ordna medfinansiering till ett medförandeprojekt. Ambitionen är att på sikt ha cirka 30 företagare dagligen närvarande i Araby vilket ska bidra till spinoff effekter där fler människor i området förhoppningsvis kommer att uppmärksamma entreprenörskap och egenförsörjning. 127 Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 Webbplats: www.boverket.se
© Copyright 2024