Slide 1 I spåren av bröstcancer Birgit H Rasmussen, SSK, professor Palliativt utvecklingscentrum institutionen för Hälsovetenskaper Slide 2 • Rasmussen, BH, Tishelman C, Lindqvist O Experiences of living with a deteriorating body in late palliative phases of cancer. Current Opinion in Supportive & Palliative Care, 2010; 4 (3) Slide 3 I dag lever vi i ett samhälle där utseende är associerat till föreställningar om lycka, glädje, framgång och attraktion. För den moderna människan har kroppen fått en allt mer central betydelse, det är via kroppen vi uttrycker vår unika identitet och kontroll. Genom reklam och media matas vi av bilder på kroppar, slanka, vältrimmade, rynkfria och vackra. Den mediala framställningen av kvinnan och den kvinnliga kroppen domineras av en diskurs där brösten och bröstens estetik intimt kopplas till identitet och sexualitet. Slide 4 Bröstcancer • Den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige och västvärlden. • I Sverige, insjuknade 8490 personer, motsvarar ca 30%. • Ungefär var 10:e kvinna riskerar att drabbas. • Ca 1500 kvinnor/ år avlider. • Kirurgiskbehandling - bröstbevarande eller mastektomi (~45%). • Kirurgi kombineras ofta med cytostatika-, strål- och/eller hormonbehandling. • Den relativa överlevnaden, femårsöverlevnaden i sjukdomen är 88 %, tioårsöverlevnaden 79 %. Cancerfonden, 2014; Cancer i siffror, 2009; Nationella riktlinjer för behandling av bröstcancer, 2012. Slide 5 Riskfaktorer • Ärftliga (BRAC1 och BRAC2), 5-10%. • Ålder, medianålder för insjuknande ca 60 år. • Hormonella - tidig menarche och sen menopaus, barnlöshet, högre ålder för första graviditet, övervikt efter menopaus. • Livsstil - kost, alkoholkonsumtion. • Joniserande strålning Slide 6 Är alla ”knölar” cancer? Differentialdiagnoser: • Fibroadenom hos yngre kvinnor (30-50 år) – fast, rörlig, avgränsad. • Cystor hos äldre premenopausala kvinnor – minskar efter punktion • Abscesser eller andra inflammatoriska tillstånd – palpationsöm. • Mjölkgångspapillom – blodtillblandat eller mörkfärgat sekret från en mjölkgång. Ingvar (2012) Bröstkirurgi Slide 7 Sentinel node-biopsi (SN-biopsi, PJA10) innebär att den första lymfkörteln som dränerar brösttumören (portvaktskörteln) identifieras med radioaktiv isotop och blåfärg under operationen. Diagnos - trippeldiagnostik • Klinisk undersökning • Röntgen - mammografi, ultraljud, ev. MR. • Cytologi – finnålspunktion. Slide 8 Klinisk undersökning: • Inspektion av brösten. • Palpation av båda brösten - sittande och liggande. • Palpation av supraklavikulära lymfkörtelstationer. • Axill undersökning Slide 9 Mammografi: • 40-74 år rek. socialastyrelsen (Umeå 40-70år) • Vartannat år • Minskar dödligheten med 20% • Alla med symtom över 30 år • Alla med misstänkt bröstcancer Slide 10 Slide 11 MR inte för alla, Risk för överdiagnosticering, kostsam Andra röntgenundersökningar: Ultraljud Kompletterande metod till mammografin. Bra för unga kvinnor med täta bröst. MR- magnetkamera För kvinnor med implantat. Bra där man hittar lymfkörtelmetastaser men inte primärtumören. Slide 12 Bröstens storlek beror på hur mycket fett de innehåller, inte på antalet bröstkörtlar. Yngre kvinnor har tätare bröst jämfört med äldre. Cancer förekommer lika ofta i små som stora bröst. Slide 13 Stadieindelning • Stadium 0: cancer in situ • Stadium I: cancer strikt begränsad till ett organ. • Stadium II och III: Lokalt framskriden cancer. Om cancern betecknas som stadium II eller Stadium III kan bero på den specifika typen av cancer. • Stadium IV: spridd sjukdom. Slide 14 Stadium är den starkaste prognostiska faktorn, en kombination av tumörstorlek (T) och spridning till regionala lymfkörtlar (N) och andra lokaler (M). För den kliniska bedömningen används TNM-systemet enligt WHO Tumör, Noder och Metastaser - TNM • T, primära tumörens utbredning, klassas i en skala från 1 till 4. • N, spridning till lymfkörtlar, klassas i en skala från 0 till 4. • M, förekomst av fjärrmetastaser, klassas som 0 om inga metastaser kan upptäckas, annars som 1. Martling & Nilbert (2012). Tumörsjukdomar Slide 15 Det här är överkurs, hur tolkar ni detta? T1N0M0 Slide 16 Behandling • Kirurgiskbehandling - bröstbevarande eller mastektomi. • Kirurgi kombineras ofta med cytostatika-, stråloch/eller hormonbehandling. I Sverige följer behandlingen vid bröstcancer ett nationellt fastställt vårdprogram. Kirurgi har en betydande roll i behandlingen, dels för att avlägsna tumören och få en lokal kontroll av sjukdomen, dels för att typbestämma tumörcellerna och för att stadieindela (I-IV) tumören. Beroende på tumörens histologi, storlek och läge avlägsnas tumören antingen med bröstbevarande kirurgi eller genom mastektomi. Mastektomi innebär att all bröstvävnad, inklusive bröstvårta och vårtgård, avlägsnas. En modifierad radikal mastektomi innebär en komplettering med axillarutrymning av lymfkörtlar Cytostatika är en grupp av läkemedel som hämmar tillväxten av celler. Det sker genom att läkemedlet påverkar cellkärnan eller andra strukturer som är avgörande för att cellen ska överleva och kunna dela sig [148]. Cytostatikabehandling kan bestå av ett eller en kombination av flera preparat. Stålbeh, beh lokalt Slide 17 Teamarbete • Multidisciplinära bröstkonferenser är en förutsättning för att kunna bedriva bröstcancervård. • Samtliga patienter bör tas upp på konferens både preoch postoperativt. Slide 18 Kontaktsjuksköterska • Med kontaktsjuksköterska avses en sjuksköterska med ett primäransvar för patienten under och efter vård samt behandling, både i den allmänna omvårdnaden samt det psykosociala omhändertagandet. • Kan benämnas t ex bröstsjuksköterska, patientansvarig sjuksköterska eller omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Omvårdnad vid bröstcancer. Nationellt vårdprogram (2013). Slide 19 Biverkningar av behandlingen • Kirurgi – ärr, sensibilitetsförändringar, förändrad kroppsbild. • Kemoterapi - illamående, håravfall, ledsmärta, allmän psykisk och fysisk trötthet, så kallad fatigue. Koncentrationssvårigheter, torra och sköra slemhinnor, infertilitet, minskad sexlust. • Strålbehandling –rodnad, torrhet, hudavflagning pigmentförändringar, klåda, trötthet. Nedsatt rörlighet och smärta i axelleden. • Hormoner – klimakterieliknade besvär, torra slemhinnor, ledsmärta, sömnsvårigheter. Slide 20 Slide 21 Slide 22 År 2003 i norra regionen • 642 hade kvinnor hade fått diagnosen bröstcancer. • 23% (n= 149) hade genomgått mastektomi. Slide 23 Se/ta på sig själv Skyla sig Attraktivitet Motionera Sexuell intimitet Livet efter mastektomin Närstående Fysisk kontakt Kläder Slide 24 BR 25% (n=31) Yngre (mean 52 år) Högre utbildning Yrkesverksamma Ej BR 75% (n=95) Äldre (mean 64 år) Acta Oncologica 2010;49(2):174-9. Slide 25 2003 gruppen N= 126 Ålder 36-79 år (medelålder 61 år) Sen att få en mer nyanserad förståelse för kvinnornas levda erfarenheter och tankar om bröstrekonstruktion genomfördes djupintervjuer med 15 kvinnor. Nio kvinnor hade inte genomgått någon bröstrekonstruktion och 6 hade det. Delstudie II Innebörder av att ha förlorat ett bröst och tankar om BR Genomgående i intervjutexterna blev det uppenbart att kvinnorna förstod att det var en nödvändighet att avlägsna det sjuka bröstet - de hade inget val. Det handlade ju om att få överleva. I analysen av intervjuerna kunde vi identifierat tre typer av berättelser sk. storylines som rör betydelser av att förlora ett bröst och överväganden för/emot bröstrekonstruktion , vilka speglar olika perspektiv. Kontinuum. Slide 26 Innebörder av att ha förlorat ett bröst och tankar om BR ”No big deal” Cancer Nursing 2011; 2 November. I den första typberättelsen om beskrevs mastektomin som "no big deal". Det primära för dessa kvinnor var att bli av med cancer och bröstet som den sjuka delen av kroppen. En bröstrekonstruktion ansågs inte vara nödvändig för vare sig deras fysiska eller emotionella välbefinnande. Därför var det en bröstrekonstruktion var inte ens värt att överväga. Slide 27 Storyline 1 ”Jag kände mig inte sämre som kvinna, det gjorde jag inte… Ett bröst mer eller mindre. Det är ju en del av kroppen naturligtvis men att.. vadå? Det hade ju kunnat vara foten eller… Så är det ju inte så märkvärdigt.” (Laila) Slide 28 Innebörder av att ha förlorat ett bröst och tankar om BR ”No big deal” Att förlora sig själv Cancer Nursing 2011; 2 November I den andra typberättelsen beskrevs mastektomi som hot mot deras identitet. Att drabbas av cancer och att förlora sitt/sina bröst var oerhört traumatiskt för dessa kvinnor. Det innebar inte bara att förlora ett bröst utan att även förlora sig själv som person, kvinna och sexuell varelse. För dessa kvinnor var en bröstrekonstruktion mycket betydelsefull. - Att förlora ett bröst medförde en känsla av att ha förlorat sig själva. Slide 29 Storyline 2 ” Det vart ju en otrolig stympning, att titta sig i spegeln. Nä men Gud, och så sen vara glad att du lever. Ja, men vem tänker så? Det gör man inte, man tycker inte om sin kropp. Inte kan jag stå och säga, Ann du lever ju, men du ser för jävlig ut. Jag känner inte igen mig själv. Det här är ju inte jag. Det var ju en mardröm å titta sig i spegeln.” (Ann) Slide 30 Innebörder av att ha förlorat ett bröst och tankar om BR ”No big deal” Att krackelera Att förlora sig själv Cancer Nursing 2011; 2 November Den tredje typberättelsen representeras av kvinnor som berättelser faller mellan de två andra. Bröstförlusten medförde en upplevelse av att kvinnligheten hade blivit krackelerad, men inte till den grad att de helt hade förlorat sin kvinnlighet. För dessa kvinnor såg bröstrekonstruktionen som en möjlighet att dölja ärren från mastektomi, att glömma att de hade cancer och komma vidare i livet, men även som ett sätt att återställa sin krackelerade (kantstötta) kvinnlighet. Kvinnorna i denna typberättelse var lite yngre jämfört med de två andra. Slide 31 Storyline 3 ”Jag är kvinna med eller utan mina bröst. Jag har aldrig känt att förlusten av mitt bröst gjorde mig mindre kvinnlig eller mindre attraktiv…. Det är just det att dom tar bort lite av alla förluster man har haft genom bröstcancern. Det var plåster på såren.” (Rebecka) ”Det sitter i personligheten på nåt vis mer än i kroppen, men ju det här ytliga också.. med kjolar och höga klackar och det lite mer flärdfulla… det mer ytliga.” ”Jag är kvinna med eller utan mina bröst . Jag minns att jag grät när jag såg mig i spegeln för att jag såg så stympad ut innan rekonstruktionen. Det var bara ett långt, långt ärr och sedan såg man revbenen ….. Det tyckte jag var jobbigt men jag har aldrig känt att förlusten av mitt bröst gjorde mig mindre kvinnlig eller mindre attraktiv.” Slide 32 Brist info. Kvinnorna var inte heller förberedda på den krävande process som en bröstrekonstruktion innebar, med smärta och en lång återhämtningstid, förändrad byst, ärr men trots detta var det ingen av kvinnorna som ville ha bröstrekonstruktionen ogjord. Processen från beslutet att genomgå BR till tiden efter Bristfällig information En mödosam/ tuff upplevelse Kroppsliga förändringar Att gå vidare European Journal of Oncology Nursing 2012;16:220-226 Slide 33 Att förlora ett bröst är det = förlust av identitet, kvinnlighet och sexualitet? Vad kan en bröstrekonstruktion ge? Slide 34 N= 76 Ålder 32-75 år (medelålder 59 år) BR 21% (n=16) Yngre (mean 53 år) Ej BR 79% (n=60) Äldre (mean 63 år) Accepterad för publikation: European Journal of Oncology Nursing Slide 35 Kroppsuppfattning vid uppföljningen Det mesta hade gått i en positiv riktning, med undantag för: • Att känna sig sexuellt attraktiv. • Att känna sig bekväm vid sexuell intimitet. Oberoende av om kvinnan hade genomgått BR eller ej! Accepterad för publikation: European Journal of Oncology Nursing Slide 36 Sammanfattning • Majoriteten av kvinnorna genomgår ej någon BR. • Betydelsen av att leva utan ett bröst varierar. En del kvinnor är i första hand upptagna av att livet i sig är betydelsefullare och att en BR inte är nödvändigt vare sig för deras psykiska eller emotionella välbefinnande. Andra drabbas på ett djupare plan och betraktar en rekonstruktion som en livsnödvändighet. • De kvinnor som genomgick BR kände sig inte tillräckligt delaktiga i beslutsprocessen och var inte förberedda på den krävande process som en BR innebar. Trots detta var det ingen av kvinnorna som ville ha sin BR ogjord. • Det verkar som att centrala aspekter av sexualitet, som att uppfatta sig själv som sexuellt attraktiv och att känna sig bekväm i sexuell intimitet, inte underlättas utan snarare försvåras med tiden. Slide 37 Litteraturtips Omvårdnad vid bröstcancer. Nationellt vårdprogram (2013). http://www.swebcg.se/Files/Docs/OmvardnadVidBrostcan er2013_SlutgiltigVersion2013-08-22%5B1%5D.pdf Klingspor, A. (2010). Stängt pga hälsosjäl. Bokförlaget Mormor: Stockholm. Helms RL, O'Hea EL, Corso M. (2008).Body image issues in Women with breast cancer. Psychology, health & medicine. May;13(3):313-25. Fallbjörk, U. (2012). I spåren av bröstcancer: att leva med eller utan ett rekonstruerat bröst efter mastektomi. Umeå Medical Dissertations.
© Copyright 2024