Slide 1
Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet?
– idag och i framtiden
31 maj 2013
David Bryngelsson
([email protected])
Fysisk Resursteori
Energi och Miljö
CHALMERS
Slide 2
Avgörande frågor
•  Hur stor är klimatpåverkan från mat i allmänhet och
nötboskap i synnerhet?
•  Finns det potential för att förbättra matens
klimatpåverkan?
•  Råder det en målkonflikt mellan klimateffekterna och
andra miljöproblem, eller går de hand i hand?
•  Hur kan (bör?) man hantera målkonflikter för
miljöproblem?
Slide 3
Växthusgashalten i atmosfären ökar
Källa: IPCC FAR faq 2.1
Slide 4
Utsläppsfördelning mellan sektorer
2006
~ 9 ton CO2-ekv./cap/år
Matrelaterad(utsläpp(
Alla(andra(sektorer(
Utsläppsutrymme(
Källa: Bryngelsson, Hedenus, Larsson (2013)
Slide 5
Global primärenergitillförsel
500"
EJ#
400"
300"
200"
Övrigt"
Naturgas"
Olja"
Kol"
1900"
1925"
100"
1950"
1975"
0"
2000"
2025"
2050"
2075"
2100"
Källa: BP Statistical Review of World Energy och Grübler 2003
Slide 6
Global primärenergitillförsel
2500"
EJ#
Förväntad tillväxt
2000"
1500"
1000"
Övrigt"
Naturgas"
Olja"
Kol"
1900"
1925"
1950"
500"
1975"
0"
2000"
2025"
2050"
2075"
2100"
Källa: BP Statistical Review of World Energy och Grübler 2003
Slide 7
Utsläppsutveckling för att klara 2-gradersmålet
60
Miljarder ton CO2-ekv./år
50
40
Emissions path 70% probability
30
20
10
0
2000
2010
2020
2030
2040
2050
2060
2070
2080
2090
2100
Källa: Hedenus, Wirsenius, Johansson (2013)
Slide 8
Utsläppsutrymme och matrelaterade utsläpp
2006
~ 9 ton CO2-ekv./cap/år
Matrelaterad(utsläpp(
Alla(andra(sektorer(
Utsläppsutrymme(
2050
1 – 2 ton CO2-ekv./cap/år
Inga åtgärder
Tekn. åtg.
Tekn. åtg.
+ köttbyte
Tekn. åtg.
+ vegetarisk
Källa: Bryngelsson, Hedenus, Larsson (2013)
Slide 9
Utsläpp för mat
25"
20"
15"
CH4"
10"
N2O"
5"
CO2"
0"
Nö
tk
L a ö+
"
m
m
kö
F l ä +"
sk
kö
+"
Få
ge
lkö
+"
Äg
g"
To
fu
"
Os
t"
Ri
s"
Sa
P
lla
ds ota
?s
gr
ön
"
sa
ke
r"
Ch
ip
s"
kg#CO2'ekv./kg#produkt#
30"
Källa: Björck (2012), Blonk (2012), Ekström (2012), Röös (2012)
Slide 10
Kolbalans i marken för bete
•  Soussana m. fl.: Stort flöde + ingen mättnad
•  Smith och Goulding: Litet flöde + snabb mättnad
Slide 11
C-inbindningens storlek är oklar
0.5%
Ton$CO2(C(ekv./ha/år$
0.3%
0.1%
!0.1%
!0.3%
!0.5%
!0.7%
N2O%
CH4%
C!inbindning%
Summa%
Soussana%
Smith%
Skog%
!0.9%
!1.1%
!1.3%
Källa: Soussana m.fl. (2007), Smith m.fl (2008)
Slide 12
Men skog är mer klimatvänligt
0.5%
Ton$CO2(C(ekv./ha/år$
0.3%
0.1%
!0.1%
!0.3%
!0.5%
!0.7%
N2O%
CH4%
C!inbindning%
Summa%
Soussana%
Smith%
Skog%
!0.9%
!1.1%
!1.3%
Källa: Soussana m.fl. (2007), Smith m.fl (2008), Marland & Schlamadinger (1997), Jandl m.fl. (2007)
Slide 13
Klimatet är dock inte allt
•  Bete kan bidra till biologisk
mångfald
•  Främst på gamla, ogödslade
lågproduktiva betesmarker
•  Vi har alltså en målkonflikt
mellan klimatmålen och
bevarande av biologisk
mångfald
Slide 14
Konsumtionen har ökat
250
1000 tonnes
200
150
cons.
prod.
imp.
100
exp.
50
0
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
m.fl. 2009,
SIK nr.
794
Figure 3.3 Total Swedish consumption, production, import and export ofKälla:
beefCederberg,
(including
veal),
carcass
weigh
(1 000 tons) 1990 and 2005.
som i statistiken betecknas som betesmark har under samma period ökat kraftigt (se tabell
1.5). Arealen ängsmark uppskattades vid slutet av 1800-talet till ca 1 500 tusen hektar och
minskade i början av 1900-talet och uppgick till ca 1 000 hektar under 1930-talet.
Vid
Slide 15
1960- och 1970-talen uppskattades arealen ängsmark till mellan 200 och 300 tusen hektar,
varefter inga statistiska uppskattningar av denna areal har gjorts.
Betesmarkerna har minskat
Diagram 1.4 Areal åkermark, betesmark och ängsmark 1850-2004
Tusen hektar
4 500
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
1850 1860 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000
Åkermark
Betesmark
Ängsmark
Källa: Jordbruksverket, Statistikrapport 2005:6
Den totala spannmålsarealen har under 1900-talet och början av 2000-talet varierat relativt
Slide 16
Hur mycket kött kan vi få från 500 000 ha?
•  Betesbaserat kött: ~ 100 kg/ha = 0,1 ton/ha
•  Miljömål: 500 000 ha kulturbeten
0,1 ton/ha * 500 000 ha = 50 000 ton
Slide 17
Naturbeteskött från 500 000 ha
250
1000 tonnes
200
150
cons.
prod.
imp.
100
exp.
50
0
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Källa: Cederberg, m.fl. 2009, SIK nr. 794
Figure 3.3 Total Swedish consumption, production, import and export of beef (including veal), carcass weigh
(1 000 tons) 1990 and 2005.
Slide 18
Alltså
•  Stöd till betesdrift på värdefulla områden är
nödvändigt oavsett vad som händer med
konsumtionen av nötkött
•  Bete är bra för biologisk mångfald, men inte för
klimatet
•  Det finns utrymme för kraftigt reducerad
konsumtion av nötkött utan att nödvändigtvis
påverka marknaden för betesbaserat kött
•  Ingen stark målkonflikt mellan
minskad nötköttskonsumtion och
bevarande av värdefulla
betesmarker
•  Vi kan värna om både klimatet
och naturbetet
Slide 19
De avgörande frågorna
•  Hur stor är klimatpåverkan från mat i allmänhet och nötboskap i
synnerhet?
–  Ca 20 – 25 % idag, men kan utgöra en större andel i framtiden
•  Finns det potential för att förbättra matens klimatpåverkan?
–  Ja, men den tekniska potentialen är begränsad
•  Råder det en målkonflikt mellan klimateffekterna och andra
miljöproblem, eller går de hand i hand?
–  I Sverige ja, mellan klimat och biologisk mångfald
•  Hur kan (bör?) man hantera målkonflikter för miljöproblem?
–  Problemen är av olika skala. Finns utrymme för att skydda den
biologiska mångfalden samtidigt som nötköttsproduktionen
minskas, och klimatpåverkan minskas
Slide 20
Slide 21
Extraslides
Slide 22
Idisslare kräver mycket foder
Dairy&
products&
Eggs&
Cropland2produced"feed"
Chicken&
meat&
Permanent"pasture"(grassland)"
Crop"residues,"by2products"
Pork&
Beef&
Mu#on&
0"
10"
20"
30"
40"
50"
60"
70"
Feed&eaten&per&unit&produced&(on&gross&energy&basis)&
Källa: Wirsenius (2003)