Slide 1 Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? – idag och i framtiden 31 maj 2013 David Bryngelsson ([email protected]) Fysisk Resursteori Energi och Miljö CHALMERS Slide 2 Avgörande frågor • Hur stor är klimatpåverkan från mat i allmänhet och nötboskap i synnerhet? • Finns det potential för att förbättra matens klimatpåverkan? • Råder det en målkonflikt mellan klimateffekterna och andra miljöproblem, eller går de hand i hand? • Hur kan (bör?) man hantera målkonflikter för miljöproblem? Slide 3 Växthusgashalten i atmosfären ökar Källa: IPCC FAR faq 2.1 Slide 4 Utsläppsfördelning mellan sektorer 2006 ~ 9 ton CO2-ekv./cap/år Matrelaterad(utsläpp( Alla(andra(sektorer( Utsläppsutrymme( Källa: Bryngelsson, Hedenus, Larsson (2013) Slide 5 Global primärenergitillförsel 500" EJ# 400" 300" 200" Övrigt" Naturgas" Olja" Kol" 1900" 1925" 100" 1950" 1975" 0" 2000" 2025" 2050" 2075" 2100" Källa: BP Statistical Review of World Energy och Grübler 2003 Slide 6 Global primärenergitillförsel 2500" EJ# Förväntad tillväxt 2000" 1500" 1000" Övrigt" Naturgas" Olja" Kol" 1900" 1925" 1950" 500" 1975" 0" 2000" 2025" 2050" 2075" 2100" Källa: BP Statistical Review of World Energy och Grübler 2003 Slide 7 Utsläppsutveckling för att klara 2-gradersmålet 60 Miljarder ton CO2-ekv./år 50 40 Emissions path 70% probability 30 20 10 0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Källa: Hedenus, Wirsenius, Johansson (2013) Slide 8 Utsläppsutrymme och matrelaterade utsläpp 2006 ~ 9 ton CO2-ekv./cap/år Matrelaterad(utsläpp( Alla(andra(sektorer( Utsläppsutrymme( 2050 1 – 2 ton CO2-ekv./cap/år Inga åtgärder Tekn. åtg. Tekn. åtg. + köttbyte Tekn. åtg. + vegetarisk Källa: Bryngelsson, Hedenus, Larsson (2013) Slide 9 Utsläpp för mat 25" 20" 15" CH4" 10" N2O" 5" CO2" 0" Nö tk L a ö+ " m m kö F l ä +" sk kö +" Få ge lkö +" Äg g" To fu " Os t" Ri s" Sa P lla ds ota ?s gr ön " sa ke r" Ch ip s" kg#CO2'ekv./kg#produkt# 30" Källa: Björck (2012), Blonk (2012), Ekström (2012), Röös (2012) Slide 10 Kolbalans i marken för bete • Soussana m. fl.: Stort flöde + ingen mättnad • Smith och Goulding: Litet flöde + snabb mättnad Slide 11 C-inbindningens storlek är oklar 0.5% Ton$CO2(C(ekv./ha/år$ 0.3% 0.1% !0.1% !0.3% !0.5% !0.7% N2O% CH4% C!inbindning% Summa% Soussana% Smith% Skog% !0.9% !1.1% !1.3% Källa: Soussana m.fl. (2007), Smith m.fl (2008) Slide 12 Men skog är mer klimatvänligt 0.5% Ton$CO2(C(ekv./ha/år$ 0.3% 0.1% !0.1% !0.3% !0.5% !0.7% N2O% CH4% C!inbindning% Summa% Soussana% Smith% Skog% !0.9% !1.1% !1.3% Källa: Soussana m.fl. (2007), Smith m.fl (2008), Marland & Schlamadinger (1997), Jandl m.fl. (2007) Slide 13 Klimatet är dock inte allt • Bete kan bidra till biologisk mångfald • Främst på gamla, ogödslade lågproduktiva betesmarker • Vi har alltså en målkonflikt mellan klimatmålen och bevarande av biologisk mångfald Slide 14 Konsumtionen har ökat 250 1000 tonnes 200 150 cons. prod. imp. 100 exp. 50 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 m.fl. 2009, SIK nr. 794 Figure 3.3 Total Swedish consumption, production, import and export ofKälla: beefCederberg, (including veal), carcass weigh (1 000 tons) 1990 and 2005. som i statistiken betecknas som betesmark har under samma period ökat kraftigt (se tabell 1.5). Arealen ängsmark uppskattades vid slutet av 1800-talet till ca 1 500 tusen hektar och minskade i början av 1900-talet och uppgick till ca 1 000 hektar under 1930-talet. Vid Slide 15 1960- och 1970-talen uppskattades arealen ängsmark till mellan 200 och 300 tusen hektar, varefter inga statistiska uppskattningar av denna areal har gjorts. Betesmarkerna har minskat Diagram 1.4 Areal åkermark, betesmark och ängsmark 1850-2004 Tusen hektar 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1850 1860 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 Åkermark Betesmark Ängsmark Källa: Jordbruksverket, Statistikrapport 2005:6 Den totala spannmålsarealen har under 1900-talet och början av 2000-talet varierat relativt Slide 16 Hur mycket kött kan vi få från 500 000 ha? • Betesbaserat kött: ~ 100 kg/ha = 0,1 ton/ha • Miljömål: 500 000 ha kulturbeten 0,1 ton/ha * 500 000 ha = 50 000 ton Slide 17 Naturbeteskött från 500 000 ha 250 1000 tonnes 200 150 cons. prod. imp. 100 exp. 50 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Källa: Cederberg, m.fl. 2009, SIK nr. 794 Figure 3.3 Total Swedish consumption, production, import and export of beef (including veal), carcass weigh (1 000 tons) 1990 and 2005. Slide 18 Alltså • Stöd till betesdrift på värdefulla områden är nödvändigt oavsett vad som händer med konsumtionen av nötkött • Bete är bra för biologisk mångfald, men inte för klimatet • Det finns utrymme för kraftigt reducerad konsumtion av nötkött utan att nödvändigtvis påverka marknaden för betesbaserat kött • Ingen stark målkonflikt mellan minskad nötköttskonsumtion och bevarande av värdefulla betesmarker • Vi kan värna om både klimatet och naturbetet Slide 19 De avgörande frågorna • Hur stor är klimatpåverkan från mat i allmänhet och nötboskap i synnerhet? – Ca 20 – 25 % idag, men kan utgöra en större andel i framtiden • Finns det potential för att förbättra matens klimatpåverkan? – Ja, men den tekniska potentialen är begränsad • Råder det en målkonflikt mellan klimateffekterna och andra miljöproblem, eller går de hand i hand? – I Sverige ja, mellan klimat och biologisk mångfald • Hur kan (bör?) man hantera målkonflikter för miljöproblem? – Problemen är av olika skala. Finns utrymme för att skydda den biologiska mångfalden samtidigt som nötköttsproduktionen minskas, och klimatpåverkan minskas Slide 20 Slide 21 Extraslides Slide 22 Idisslare kräver mycket foder Dairy& products& Eggs& Cropland2produced"feed" Chicken& meat& Permanent"pasture"(grassland)" Crop"residues,"by2products" Pork& Beef& Mu#on& 0" 10" 20" 30" 40" 50" 60" 70" Feed&eaten&per&unit&produced&(on&gross&energy&basis)& Källa: Wirsenius (2003)
© Copyright 2024