Inför avtalsrörelsen 2016
Lars Calmfors
SNS 31/8-2015
Två huvudfrågor
• Totala (genomsnittliga) löneökningar
• Relativlöner
Lönenormering
• Samsyn om att den internationellt
konkurrensutsatta sektorn (industrin) ska sätta
märket
• Oklar teori
• Men etablerat system
• Och det har fungerat
Två modeller
Medlingsinstitutet
• Lönekostnadsökningarna i
industrin i jämförbara
västeuropeiska länder
• Europanormen
Konjunkturinstitutet
• Produktivitets- och
förädlingsvärdeprisökning
(utifrån inflationsmålet) i
näringslivet
• Under- eller överskridande
utifrån parternas sysselsättningsambitioner
Perspektiv på de totala löneökningarna
•
•
•
•
Reallöner
Lönekostnadsandel
Relativ lönekostnadsandel
Relativ löne- och enhetsarbetskostnad
Nominella löneökningar, inflation (KPI) och
reallöneförändringar, procent
7
6
Reallöneökningar
Nominallöneökningar
Inflation (KPI)
5
4
3
2
1
0
-1
1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
Faktisk och förväntad reallöneökning, procent per år
Avtalsperiod
Nominell
löneökning
KPI-inflation
Reallöneökning
2012
2013-2014
3,1
2,6
0,9
-0,1
2,3
2,7
Förväntad
reallöneökning
utifrån
inflationsmål
1,2
0,6
Lönekostnadsandel i näringslivet, procent av
förädlingsvärdet
69
67
65
63
61
59
57
55
1993
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
Faktisk lönekostnadsandel
Genomsnittlig lönekostnadsandel
Förväntad och faktisk relativprisförändring mellan
konsumtion och näringslivets förädlingsvärde, procent per år
4
3
2
1
0
-1
1998
2000
2002
2004
2006
-2
Förväntad relativprisförändring
-3
-4
Faktisk relativprisförändring (KPI)
2008
2010
2012
2014
Lönekostnadsandel i Sverige och EU-14, hela ekonomin,
procent av BNP till faktorpris
66
65
64
63
62
61
60
59
58
57
56
55
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
Lönekostnadsandel i Sverige
Lönekostnadsandel i EU-14
2014
Relativ lönekostnadsandel gentemot EU-14
0,99
0,98
0,97
0,96
0,95
0,94
0,93
0,92
0,91
0,9
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
2014
Lönekostnadsandel i Sverige och 22 konkurrentländer, hela
ekonomin, procent av BNP till faktorpris
65
64
63
62
61
60
59
58
57
56
1998
2000
2002
2004
2006
2008
Lönekostnadsandel i Sverige
2010
2012
2014
Lönekostnadsandel i KIX-22
Relativ lönekostnadsandel gentemot 22 konkurrentländer
1,02
1
0,98
0,96
0,94
0,92
0,9
0,88
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
2014
Relativ lönekostnad per timme i tillverkningsindustrin
gentemot 15 EU-länder
1,15
1,1
1,05
1
0,95
0,9
0,85
0,8
1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013
Relativ lönekostnad per timme i gemensam valuta
Relativ lönekostnad per timme i nationella valutor
Relativ enhetsarbetskostnad i tillverkningsindustrin
gentemot 15 EU-länder
1,05
1
0,95
0,9
0,85
0,8
0,75
0,7
0,65
0,6
1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013
Relativ enhetsarbetskostnad i nationella valutor
Relativ enhetsarbetskostnad i gemensam valuta
Löneökningar och sysselsättning på
kort sikt
Låga löneökningar: normal
situation
Låga löneökningar:
nollräntesituation
• Låg inflation
• Riksbanken sänker räntan så
att realräntan faller
• Konsumtion och
investeringar stimuleras
• Kronan deprecierar
• Exporten ökar
• Högre sysselsättning på kort
sikt
• Låg inflation
• Riksbanken sänker inte
räntan: realräntan stiger
• Konsumtion och
investeringar faller
• Kronan apprecierar
• Exporten faller
• Lägre sysselsättning på kort
sikt
Möjliga slutsatser
• Så låga löneökningar som möjligt är bra för
sysselsättningen på lång sikt
(jämviktssysselsättningen)
• Med nollränterestriktion kan lite högre
löneökningar vara bättre än lite lägre (3 i
stället för 1????) på kort sikt
• Dilemma för arbetsmarknadens parter
• Osäkerhet om den framtida räntesituationen
• Argument för kort löneavtal?
Lönerna i vård och omsorg
• Värdediskriminering i kvinnodominerade sektorer
• Tidigare stöd av marknadskrafterna
• Ny situation framöver: med en åldrande
befolkning kommer dessa sektorer att ha
marknadskrafterna i ryggen
• Rimligt med relativlönehöjningar
• Industrin måste sätta märket så att
relativlönehöjningar blir möjliga utan att de totala
löneökningarna blir för höga
Statens roll
• Komplikationer för partssystemet
• Men staten har en övergripande ansvar för
skolan
• Legitimt med öronmärkta medel om lärarlöner
identifierats som centralt problem
• Staten måste få använda sig av
”marknadskafter” när man vill prioritera
Lägstalöner och lönespridning
• Sverige har OECDs mest sammanpressade
lönestruktur
• Men jämförelsevis stor produktivitetsspridning
(PISA-resultat)
• Stora sysselsättningsgap
• Utbildning och subventionerade anställningar
räcker inte
• Forskningsstöd för att höjda lägstalöner minskar
sysselsättningen, särskilt för svaga grupper, med
höga lägstalöner som i Sverige