Fredric Jacobsson CMT Linköpings Universitet [email protected] Mål och mått z z z z Teoretisk bakgrund Mål och mått – design och effekter Sammanfattande kommentar Om vi hinner – fundera kring motivation Ekonomiska incitament – Universalverktyget för effektivitet och styrning? Hälso- och sjukvården? Effektivitet Rättvisa Effektivitet Rättvisa Mål och mått z z z z Östergötlands län Primärvården Målrelaterad ersättning Områdena skiftar över tid Målrelaterad ersättning z Bonus i form av ekonomisk ersättning utgår om vårdproducenten når upp till ett i förväg fastställt mål. Kan fokusera både på hur något görs och vilket resultat som uppnås. Målrelaterad ersättning – vad är det för typ av ersättning? 1. Aktivitetsgrad Rörlig ersättning Lönar det sig att producera mer? 2. Prestationsbaserad ersättning Tidsperspektiv Retrospektiv Lönar det sig att hålla igen på kostnaderna? 3. Objekt Vad ersätts? Exempel från hälso‐ och sjukvården Fast ersättning Prospektiv Åtgärd ‐ Ersättning per operation, besök, analys etc. ‐ Ersättning per produktgrupp t.ex. DRG Resultat ‐ Intermediära resultat t.ex. hur väl man lyckas kontrollera blodtryck ‐ Slutgiltiga resultat t.ex. mortalitet, morbiditet och livskvalitet ‐ Målrelaterad ersättning Mål och mått - ersättning för i förväg fastställda prestationer (mål) År 2002 2003 2004 2005 2006 Telefontillgänglighet Bilaga A Bilaga A Bilaga A Bilaga A Bilaga A Astmamottagning Tabell 9 Tabell 9 Tabell 9 Psykosocial komp. Tabell 10 Tabell 10 Tabell 10 Diabetesvård Tabell 11 Tabell 11 Tabell 11 Tabell 11 Kontinuitet Tabell 13 Område Diagnossättning Tabell 14 Tabell 14 FaR Tabell 16 Tabell 16 Vaccinering Tabell 19 Tabell 19 Äldre med stora behov Tabell 20 År 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Telefontillgänglighet Bilaga A Bilaga A Bilaga A Bilaga A Bilaga A Tabell Tabell Tabell Tabell Astmamottagning Tabell 9 Tabell 9 Tabell 9 Psykosocial komp. Tabell 10 Tabell 10 Tabell 10 Diabetesvård Tabell 11 Tabell 11 Tabell 11 Tabell 11 Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell Kontinuitet Tabell 13 Diagnosregistrering Tabell 14 Tabell 14 Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell FaR Tabell 16 Tabell 16 Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell Vaccinering Tabell 19 Tabell 19 Tabell Tabell Tabell Äldre med stora behov Tabell 20 Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell Område Besökstillgänglighet Rehabtillgänglighet Hälsofrämjande arbete (FaR, Tobak, Handlinsplan, Kompetensutveckling) På prov Tabell Tabell Patientsäkerhetsarbete Tabell Tabell Tabell Diagnosregistrering (astma- och diabetsmottagningar) Tabell Tabell Tabell Tabell Tabell Diagnosregistrering (exacerbationer och tobak astma/KOL) Tabell Besök Resursteam Plan Multimodal Följsamhet FaR Tobak Mål och mått z z Ungefär 4% av total ersättning Inriktad mot kvalitet och tillgänglighet Exempel på områden z z z z z Telefontillgänglighet Rapportering till Nationella Diabetesregistret Fysisk Aktivitet på Remiss Diagnossättning Astmamottagning Ungefärliga maxbelopp per vårdcentral 315 tkr 180 tkr 130 tkr 130 tkr 150 tkr Prevention och behandling av diabetes z z z Belönade VC med diabetesmottagning och intention att rapportera någon patient till NDR (2002 och 2003) Belönade VC i förhållande till hur stor andel av diabetespatienterna som rapporterades till NDR (2004 och 2005) År 2006 tas ersättningen bort Relativ förändring av rapportering till NDR (1999=100) 1800 Östergötland med "Mål och Mått" 1600 1400 Sverige exklusive Östergötland Östergötland utan "Mål och Mått" R elativvärd e 1200 1000 800 600 400 200 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 M&M M&M År M&M↑ M&M↑ 2006 2007 2008 Fysisk aktivitet på recept z z z z z Ersättningen har grundats på tre områden; struktur, volym och uppföljning. Vi ska titta lite närmare på volymområdet. År 2004 och 2005 sattes volymmålen i förhållande till antalet listade patienter på respektive VC År 2006 togs ersättningen bort År 2007 och 2008 satte respektive VC sina volymmål själva Remissvolym och andel VC som ordinerar FaR 4000 3500 Antal remisser 3000 ? 2500 2000 Antal förskrivningar 1500 1000 500 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 M&MÅr M&M 1 1 M&M M&M 2 2 Remissvolym och andel VC som ordinerar FaR 4000 100 80 Antal remisser 3000 70 2500 60 2000 50 40 1500 30 1000 20 500 10 0 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 M&MÅrM&M 1 1 M&M M&M 2 2 Andel vårdcentraler (%) 90 3500 Andel vårdcentraler som ordinerar fysisk aktivitet Antal förskrivningar Remissvolym och andel VC som ordinerar FaR 4000 100 80 Antal remisser 3000 70 2500 60 2000 50 40 1500 30 1000 20 500 10 0 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 M&MÅrM&M 1 1 M&M M&M 2 2 Andel vårdcentraler (%) 90 3500 Andel vårdcentraler som ordinerar fysisk aktivitet Norrköpings kommun Linköpings kommun Övriga Antal förskrivningar Influensavaccinering • Influensavaccinering av personer över 65 års ålder. Bonus utgick i förhållande till hur stor andel av alla listade patienter över 65 år som influensavaccinerades. Maximal ersättning utgick om 60 % eller fler av de listade patienterna över 65 år vaccinerades. Relativ total vaccineringsfrekvens 200 Relativvärde (2003=100) 180 160 140 120 100 80 60 2003 2004 2005 M&M ÅR 2006 M&M 2007 2008 Relativ total vaccineringsfrekvens 200 Baseline? Relativvärde (2003=100) 180 160 140 120 100 80 60 2003 2004 2005 M&M ÅR 2006 M&M 2007 2008 Relativ total vaccineringsfrekvens 200 Baseline? Relativvärde (2003=100) 180 160 140 120 100 80 60 2003 2004 2005 M&M ÅR 2006 M&M 2007 2008 Relativ total vaccineringsfrekvens 200 Baseline? Relativvärde (2003=100) 180 160 140 120 100 80 60 2003 2004 2005 M&M ÅR 2006 M&M 2007 2008 Relativ total vaccineringsfrekvens 200 Baseline? Relativvärde (2003=100) 180 160 140 120 100 80 60 2003 2004 2005 M&M ÅR 2006 M&M 2007 2008 Relativ total vaccineringsfrekvens 200 Baseline? Relativvärde (2003=100) 180 Kontrollgrupp? -Fågelinfluensan 160 medförde allmän influensaskräck 2005 140 120 100 80 60 2003 2004 2005 M&M ÅR 2006 M&M 2007 2008 Relativ total vaccineringsfrekvens 200 Baseline? Relativvärde (2003=100) 180 Kontrollgrupp? -Fågelinfluensan 160 medförde allmän influensaskräck 2005 140 Verktygslåda? -Gratis vaccin till alla över 65 -Informationskampanj i dagstidningarna 120 100 80 60 2003 2004 2005 M&M ÅR 2006 M&M 2007 2008 Relativ total vaccineringsfrekvens 200 Baseline? Relativvärde (2003=100) 180 Kontrollgrupp? -Fågelinfluensan 160 medförde allmän influensaskräck 2005 140 Verktygslåda? -Gratis vaccin till alla över 65 -Informationskampanj i dagstidningarna 120 100 80 60 2003 2004 2005 M&M ÅR 2006 M&M 2007 2008 Relativ total vaccineringsfrekvens 200 Baseline? Relativvärde (2003=100) 180 Kontrollgrupp? -Fågelinfluensan 160 medförde allmän influensaskräck 2005 140 Verktygslåda? -Gratis vaccin till alla över 65 -Informationskampanj i dagstidningarna 120 100 80 60 2003 2004 2005 M&M ÅR 2006 M&M 2007 2008 Relativ total vaccineringsfrekvens 200 Baseline? Relativvärde (2003=100) 180 Kontrollgrupp? -Fågelinfluensan 160 medförde allmän influensaskräck 2005 140 Verktygslåda? -Gratis vaccin till alla över 65 -Informationskampanj i dagstidningarna 120 100 Kontrollgrupp? -Vaccinet kom sent 2007 80 60 2003 2004 2005 M&M ÅR 2006 M&M 2007 2008 Relativ total vaccineringsfrekvens 200 Baseline? Relativvärde (2003=100) 180 Kontrollgrupp? -Fågelinfluensan 160 medförde allmän influensaskräck 2005 140 Verktygslåda? -Gratis vaccin till alla över 65 -Informationskampanj i dagstidningarna 120 100 Kontrollgrupp? 80 -Vaccinet kom sent 2007 60 Randomiserad 2008kontrollgrupp? 2003 2004 2005 M&M ÅR 2006 M&M 2007 Relativ total vaccineringsfrekvens 200 Baseline? Relativvärde (2003=100) 180 Kontrollgrupp? -Fågelinfluensan 160 ? 140 medförde allmän influensaskräck 2005 Verktygslåda? -Gratis vaccin till alla över 65 -Informationskampanj i dagstidningarna 120 100 Kontrollgrupp? 80 -Vaccinet kom sent 2007 60 Randomiserad 2008kontrollgrupp? 2003 2004 2005 M&M ÅR 2006 M&M 2007 Mål och Mått • Diagnossättning • Full bonus krävde < 5 % odiagnostiserade läkarbesök • Ingen bonus om >10 % odiagnostiserade läkarbesök Andelen odiagnostiserade läkarbesök 12% 10% Andel % 8% 6% 4% 2% 0% 2001 2002 2003 2004 M&M 2005 År M&M 2006 2007 2008 Andelen odiagnostiserade läkarbesök 12% 10% Andel % 8% 6% 4% 2% 0% 2001 2002 2003 2004 M&M 2005 År M&M 2006 2007 2008 Andelen odiagnostiserade besök (medelvärden i respektive grupp) 14,0% 12,0% Andel 10,0% Vårdcentraler som var kvalificerade för max ersättning innan den infördes 8,0% 6,0% Vårdcentraler som inte var kvalificerade för max ersättning innan den infördes 4,0% 2,0% 0,0% 2001 2002 2003 2004 M&M 2005 År M&M 2006 2007 2008 Enkät till 38 vårdcentraler - 21 svar Andra områden har fått stå tillbaka p.g.a. Mål och Mått 7 6 Count 5 4 3 2 1 0 0 Stämmer inte alls 1 7 . 2 M 1 & M h a r 3 i n 2 n e b u r i t a t t a 3 n n a t 4 å f t t 4 s t å t i l l b 5 a 6 k 5 a Stämmer helt Jag tycker vi på vårdcentralen varit delaktiga i utformningen av Mål och Mått ersättningen 8 7 6 Count 5 4 3 2 1 0 0 Stämmer inte alls 1 2 3 9 1 2 . D e l a k t i g h 3 e t i m å 4 n l e 5 4 5 6 Stämmer helt Jag tror att målrelaterad ersättning är ett bra sätt att öka produktion och intresse för viktiga områden 1 2 1 0 Count 8 6 4 2 0 0 Stämmer inte alls 1 1 1 2 0 2 3 M å l r e l a t e 3 r 4 a d e r s . B 4 r a 5 5 6 Stämmer helt Summering Positivt z z z z z z z z Ökad prestation Ökad kvalitet Ökat samarbete (inom vårdcentralerna) Ersättningen tydliggör vad beställaren vill Administration och vårdcentralschefer har i stort samstämmiga erfarenheter av Mål och Mått En kontinuerlig utveckling sker ⇒ vårdcentralerna tycks mer positiva Det går att styra med små medel och bibehållen kostnadskontroll Undanträngning– mitt intryck är att den är mindre än befarat Negativt – Åtgärd Svårt att mäta – arbeta vidare med att ta fram områden, engagera vårdcentralerna, lär av andra, utnyttja den evidensbas som finns • Igångkörningsproblem– ägna mer tid åt förberedelserna • Brister i informationsflödet– se till att vårdcentralerna är med ”på tåget” i större utsträckning, uppmuntra informationsutbytet • Utgångsläge och mål – mät innan för att veta ”var man är”, sätt upp mål, utforma ersättningen i samklang med ”var man är och vart man vill”, följ upp för att se om man kom dit man ville • Risk att en ganska stor del av ersättningen går till prestationer som redan presteras – mät innan för att kunna bedöma rätt prestationsnivåer. Individuella mål eller procentuell individuell förbättring? • Målen kan vara orealistiska för vissa vårdcentraler. Individuella mål eller procentuell individuell förbättring? • Det tycks svårt att bibehålla resultatet när ersättningen tas bort – om möjligt ersätt resultat (istället för struktur och process) som sista ersättningsform innan ersättningen tas bort inom ett område för att öka intresset och förståelsen för varför prestationen ifråga är bra och varför den enskilda prestationen är viktig. • Kommer ni ihåg kalkonen och hundmatsfabriken? Mål och mått tycks fungera bra mycket bättre än kalkonen. Varför? I Mål och Mått finns en tydlig koppling mellan ersättning och prestation Man kan inte styra och ge signaler om vad som är viktigt via en generell belöning Ekonomiska incitament ingen totallösning ⇓ Viktigt att den anställde förstår varför arbetet är viktigt och varför dennes insats är viktig ⇓ Det är roligt att jobba! ⇑ Belönar bra resultat ⇑ Kan användas för att få personalen att intressera sig för och förstå hur resultaten kan förbättras ⇑ Mål och mått • www.ep.liu.se/ea/cmt/