Nr 4 2012 - Svenska Narkotikapolisföreningen

SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 4/2012
Substitutionsbehandling
vård eller underhåll av missbruk
Det vita heroinets återkomst
Nya drogtestmetoder under utveckling
Narkotikabekämpningen fungerar tack vare eldsjälar
Polisen i Rio återtar favelan från knarkligorna
INNEHÅLL
Ledaren: SNPF har blivit 25 år ............................................................... 2
Svenska
NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
Tidskrift
ANSVARIG UTGIVARE:
Mika Jörnelius
CHEFREDAKTÖR:
Gunnar Hermansson (GH)
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör
Christoffer Bohman (CB)
Lennart Karlsson (LK)
ADRESS:
SNPF:s Tidning
Polismyndigheten i Västra Götaland
LKP – NarkR
Box 429
401 26 Göteborg
Telefon: 070-751 53 71
Webb: www.snpf.org
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
ANNONSAVDELNING:
c/o Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 59 55
Fax: 031-84 86 82
[email protected]
MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR
Ansökan om medlemskap inges till
styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen;
Box 429, 401 26 Göteborg
Tel: 010-562 83 53.
Ansökan via hemsidan www.snpf.org
Postgiro SNPF 63 73 06-2
ADRESSÄNDRING:
Via www.snpf.org eller e-posta till
[email protected]
MANUSSTOPP:
20 oktober 2012.
Utgivning v.49, 2012. Skicka in bidrag
och bilder i god tid före manusstopp till
[email protected]
OMSLAGET:
Info från styrelsen .................................................................................... 3
Redaktörens spalt.................................................................................... 3
Tema: Substitutionsbehandling – vård eller underhåll av missbruk
”SUB” – lösning eller problem ..................................................... 6
Det vita heroinets återkomst ...................................................... 10
SvenskaBrukarföreningenvillökainflytandet ........................... 14
Subutexpatient sålde minst 400 tabletter
till unga kvinnor i Lycksele ......................................................... 18
Läkemedelsassisterad behandling måste
leda till långvarig drogfrihet ....................................................... 22
Många former av läkemedelsassisterad
behandling vid missbruk ............................................................ 26
Ungdomar i byggbranschen löper större risk för arbetsskador.............. 30
Drogmissbruk på yrkesskolan ............................................................... 31
Nya drogtestmetoder under utveckling .................................................. 34
Stockholmsveckan i Visby – samverkan gav resultat ............................ 38
Dags att utmana HD! ............................................................................. 39
MDPV farligare än tidigare känt............................................................. 42
MDPV tilltalar heroinister och amfetaminister........................................ 43
Irland förbjuder 200 syntetiska droger i ett svep.................................... 46
USA lagstiftar om analoga droger.......................................................... 47
Rättsrutan: Domstolspraxis vid narkotikabrott i andra nordiska länder . 50
Info från SKL: Från pulver till Spice ..................................................... 51
Notiser: Världen runt ............................................................................ 54
Landet runt ............................................................................. 55
Tolkar som verktyg i narkotikapolisens arbete ....................................... 58
Narkotikabekämpningen fungerar tack vare eldsjälar ........................... 59
Barnkonventionen kräver att barn skyddas mot narkotika..................... 61
Polisen i Rio återtar favelan från knarkligorna ....................................... 64
Fängelse för langning via recept ........................................................... 69
Bristande läkemedelshantering i Umeå ................................................. 72
Boktips .................................................................................................. 76
Fem nya internetdroger på väg att förbjudas......................................... 78
Stipendierutan ...................................................................................... 80
Irland förbjuder 200
syntetiska droger i ett svep
Den snabba utvecklingen och introduktionen av nya syntetiska substanser på drogmarknaden föranledde regeringen att på en gång förbjuda 200 nya droger.
Genom introduktionen av ett stort antal syntetiska droger, som substituerade katinoner, på den globala marknaden blev Irland för några år sedan drabbat av “head
shops” (ett slags butiker för droger och drogattiraljer).
Dessa började erbjuda ett sortiment med nya kemikalier under beteckningar som “forskningskemikalier”,
“badsalt” eller “växtnäring”, liksom attiraljer för
drogkonsumtion. Det var naturligtvis ingen som trodde
på de nya beteckningarna, eftersom alla kände till att
affärsidén var att gå runt narkotikakontrollen. En del
butiker var öppna 24 timmar om dygnet.
46
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
Substitutionspreparatet Subutex
PRODUKTION OCH TRYCK:
Åkessons Tryckeriaktiebolag
Box 148, 361 22 Emmaboda
Telefon. 0471- 482 50
www.akessonstryck.se
ISSN 1101-6817
Sidan 72-73
I Irland öppnades som mest en ny s.k. “head hop” i veckan
för försäljning av nya lagliga droger med stark rusverkan. På
grund av att kunderna blev aggressiva tvingades en del butiker införa förstärka dörrar, skydd för fönstren m.m. Här ses
en lokal demonstration mot en butik. (EURAD)
Butiker stängda
Polisen agerade snabbt för att använda de nya befogenheterna för att stänga drogbutikerna. Sådana hade
öppnats i en takt av en ny per vecka men är nu på väg
att stänga. De enda varor som de nu kan sälja lagligen
är bongar och pipor.
Lagen förbjuder också innehav av marknadsföringsmaterial.
Den snabba utvidgningen av den irländska lagstiftningen om narkotikakontroll visar att en grupp
engagerade medborgare kan förmå sina politiker att
kraftfullt handla mot hotet från de nya drogerna. ■
Giftiga och beroendeframkallande
Situationen utvecklades snabbt bortom kontroll, då de
nya drogerna visade sig vara mycket giftiga. Polisen
och ambulansverksamheten tvingades köra svårt förgiftade, oroliga och förvirrade missbrukare till akutmottagningar. Människor dog av de nya drogerna.
Till och med butikerna upplevde att de själva drabbades av de oönskade effekterna av de nya drogerna.
Kunder som blivit våldsamma av sina droger gjorde att
de måste installera säkerhetsdörrar med luckor.
Det visade sig på kort tid att de nya drogerna, som
de syntetiska katinonerna, var höggradigt beroendeframkallande.
Drogdebatten fick snabbt fokus på lagstiftningens
och regeringens långsamhet. Med den gamla proceduren kunde det ta ett år att få en ny substans formellt
kontrollerad som narkotika. Under tiden ändrade
kemister den kemiska strukturen och utvecklade nya
droger, som formellt skilde sig från de som var klassade
eller under övervägande för klassning som narkotika.
Den irländska regeringen fattade till slut problemets
omfattning och allvar, särskilt hotet mot unga människor. I maj 2010 utarbetade narkotikaministern Pat
Carey och hälsovårdsministern Mary Harney en ny lösning när de lade fram Strafflagen om psykoaktiva substanser av år 2010. Irländska medier stödde förslaget.
Allmänna opinionen, som drivits på av ett antal frivilligorganisationer inom drogområdet, skapade tryck på
politikerna att rösta för lagen.
Lagen gjorde det till ett brott i Irland att importera,
exportera, producera, tillhandahålla eller inneha dessa
substanser.
USA lagstiftar om
analoga droger
Gráinne Kenny
Övers. JH
Sidan 46-47
USA:s kongress har beslutat att ställa ett
stort antal syntetiska droger under narkotikakontroll.
I ”2011 års lag om kontroll av syntetiska droger” räknas uttryckligen upp 15 syntetiska ”cannabimimetiska” substanser (”cannabimimetisk” betyder cannabishärmande) och 26 syntetiska centralstimulantia. I den
senare gruppen ingår bl.a. fenetylaminer av ecstasytyp
samt syntetiska katinoner.
De reglerade cannabinoiderna är AM2201, AM694,
CP-47,497, CP-47-497-C8-homolog, JWH-018, JWH019, JWH-073, JWH-081, JWH-122, JWH-200,
JWH-203, JWH-250, JWH-398, SR-19 (RCS-4) och
SR-18 (RCS-8). Kontrollen omfattar även blandningar
innehållande dessa substanser.
De reglerade centralstimulerande medlen är 2C-C,
2C-D, 2C-E, 2C-H, 2C-I, 2C-N, 2C-P, 2C-T-2, 2C-T4, alfa-PPP, alfa-PVP, butylon, etylon, flefedron, 3-fluorometkatinon, MDAI, MDPPP, MDPV, mefedron,
metamfepramon, metedron, metylon, MOPPP, MPBP,
nafyron och N-etylkatinon. Serien 2C tillhör ecstasygruppen. Butylon m.fl. är synetiska katinoner.
Många av dessa medel står redan under narkotikakontroll i Sverige, t.ex. JWH-018 och MDPV. Däremot
är t.ex. JWH-019 klassad som hälsofarlig vara.
Även andra varianter
Den amerikanska lagen gör det möjligt att även regberoende av värktabletter, något Anders har vetskap
lera andra varianter av syntetiska cannabimimetiska
Sedan Elin ett halvår tidigare berättat för Anders
substanser Lagen räknar upp olika klasser avom.
substanser.
kemiska
att hon är
mår psykiskt dåligt, har Anders på eget bevåg
strukturer som kan täckas av lagen ifall substansen
agonist (medel som utlöser positiv aktivitet)levererat
på can-en mängd narkotikaklassade tabletter, varpå
tablettmissbruk eskalerat.
nabisreceptorn CB1. Det betyder att medlethennes
har neuEn som
bit in på 2012 föreslår Anders att Elin ska börja
ropsykofarmakologiska effekter av samma slag
sälja tabletter.
Elin, som har det jobbigt ekonomiskt,
cannabis (marijuana, haschisch och delta-9-THC).
Att
nappar
på Anders erbjudande.
man som kriterium för narkotikakontroll anger
kapa-
Bristande läkemedelshantering i Umeå
Gráinne (uttalas Gråånja) Kenny har i årtionden varit en
förkämpe för en restriktiv narkotikapolitik i Irland. Hon har
också varit President för Europe Against Drugs (EURAD),
som är en paraplyorganisation för frivilligorganisationer
som stöder det fulla genomförandet av FN:s internationella
narkotikakonventioner. (EURAD)
citet för bindning till en specifik receptor torde
vara
en
Fler
medhjälpare
identifierades
juridisk innovation. Det innebär att man använder
Vid denett
tidpunkten har polisen så pass mycket på fötter
Bland de 200 substanser som täcks av lagen finns
verkanskriterium
(effekten, i detta sammanhang
russti-beslutar att Anders skulle hämtas in till förVåren
2012 blev en chaufför som körde mediciner för destruktion från
läkemedelsdistatt man
cansyntetiska katinoner (mefedron etc.), syntetiska
mulering).
hör. Han nekar till brottsmisstanken grovt narkotikaributören
sub- Tamro i Umeå, intressant för polisen. Roteln för grova brott i Umeå fattade
nibinoider (“spice”), ett antal ecstasy-liknande
Formellt hamnar de nya substanserna påbrott.
kontrollVid husrannsakan i bostaden anträffas en minstanser, som BZP, samt GBL och 1,4-butandiol,
båda
misstankar
om att chauffören stal narkotikaklassade läkemedel och
spaning
listainledde
(”schedule”)
I, vilket motsvaras av vår narkotikadre mängd narkotikaklassade preparat, men inte alls så
kända som “Liquid ecstasy”.
därmed vara så mycket
farliga att
med hemliga tvångsmedel.
som polisen hoppats på. Frågan är om Anders
Dock var ett antal substanser, som dimetokainer,
Gráinne Kenny får en eloge från en ledande irländsk kolumsjukvården.
■ lager gömt någonstans, om det finns någon
har något
ej inbegripna i den första lydelsen av lagen. Detta rätnist för sina ansträngningar att skapa en ny lagstiftning
medgärningsman, eller om Anders inte verkat i så stor
tades till i maj 2012, då de togs med i lagen. Irland
nya syntetiska droger. Rubriken kan översättas med ”Låt
skala som polisen misstänkt.
känner idag stolthet över att ha det mest vittfamnande
hurra för Gráinne som spikade igen drogbutikerna!”
Kring hanteringen av den kasserade medicinen
Chauffören Anders arbetade åt
Ragnsells och hämtade
Fredag eftermiddag den 30 mars fattas ett för ärenJonas Hartelius
on Sunday)
förbudet i världen för nya rusmedel.
fanns däremot stora brister, något som polisen kunde
varje onsdag medicin på Tamro för vidare distribution
det mycket avgörande beslut. Under avlyssningen har
konstatera under sin kontroll. Allt från metadon, olika
till förbränningsstationen Dåvamyran strax utanför
Anders en hel del kontakt med sin arbetskamrat Stefan.
morfinpreparat, fentanylplåster och bensodiazepiner
Umeå. Tamro distribuerar mediciner till apoteken runt
Polisen47
hämtar honom till förhör samt genomför husSVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
till Alvedon och kanyler förvarades i svarta sopsäckar
om i Norrland, men ansvarar också för insamling av
rannsakan i bostaden. Där anträffas en cannabisodling
nedstoppade i en pappkartong. Kartongerna staplades
mediciner som ska destrueras på grund av exempelvis
och en hel del narkotikaklassade preparat. Stefan upppå lastpallar innanför lastbryggan inne på Tamro. Det
utgånget datum.
ger i förhör att han fått preparaten av sin arbetskomkunde vara i storleksordningen 6-7 pallar med karVid spaningen kunde konstateras att Anders varje
pis Anders som betalning för en mobiltelefon. Anders
tonger fulla med olika preparat som Andreas hämtade
onsdag stannade till på Tamro samt att han, istället för
hade då också sagt till Stefan att han skulle kunna
utan vidare uppföljning eller kontroll.
att köra direkt till Dåvamyran, åkte till en undanskymd
skaffa fram mer tabletter som ”man skulle kunna tjäna
plats där han i lugn och ro gick igenom vilka mediciner
pengar på att sälja”.
som skulle förbrännas och där kunde tillgripa det som
Stefan nappade enligt egen utsago inte direkt på
Chauffören försåg kvinna med tabletter
föll honom i smaken.
Anders erbjudande att börja sälja tabletter, men på
I mitten av mars 2012 beviljade tingsrätten i Umeå åklagrund av sin ansträngda ekonomi erbjöd han sig till
garens Anders Norberg begäran om att bedriva spaning
Stora brister i säkerheten på Tamro
med hemliga tvångsmedel mot chauffören. Under spaNär polisen besökte Tamro visade man stolt upp säkerningarna framgick ganska snart att Andreas inte bara
hetsrummet där all narkotikaklassad medicin förvarahar en förkärlek för att i sitt jobb stjäla narkotikaklasdes. Medicinen skulle sedan distribueras ut till de olika
sade läkemedel - på Ragnsells kommer Anders också
apoteken runt om i Norrland och säkerheten kring
i kontakt med annat gods som han tillgriper. Ärendet
detta var rigorös.
blir svårspanat med anledning av att det i princip är
omöjligt att se vad Anders har för sig inne i
lastbilen när han parkerat.
Under spaningarna fattas misstankar
mot en kvinna, Elin, bekant med Anders.
Misstankarna gör gällande att Elin möjligen
kan vara den som Anders levererar de narkotikaklassade tabletterna till. Den 29 mars
grips hon och har i samband med gripandet
en större mängd narkotikaklassade preparat
på sig. Polisen gör också en husrannsakan
hemma hos Elin där ytterligare narkotiska
preparat samt en handskriven lista över olika
Bild på stulna tabletter som återfanns på ett minneskort i
Stefans bil och därmed kunde användas som bevisning.
preparaten anträffas. Under förhören med
Elin berättar hon att Anders under ett halvårs
tid försett henne med diverse narkotikaklasslut att kontakta en kille i Hudiksvall vid namn Hans.
sade tabletter samt att hon sedan en tid blivit
Hans var intresserad men ville veta vilken typ av preparat det var frågan om. Information om preparaten fick
Den bristfälliga hanteringen av läkemedel för
Hans när Stefan kontaktade honom via Skype. Stefan
destruktion på Tamro. Sopsäckar med läkemedel
hade innan dess fått en handskriven lista av Anders om
i öppna pappkartonger hämtades av åkeriet för
vilka preparat som fanns att köpa. Anders hade också
transport till förbränning.
skickat ett foto av preparaten till försäljning, som
Foto: Polisen
Stefan vidarebefordrade till Hans.
72
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
Den 10 mars åkte Stefan och Anders till Hudiksvall
för att leverera de narkotikaklassade tabletterna. De
skulle få 20 000 kronor när Hans sålt allt. På väg
hem från Hudiksvall berättade Anders för Stefan att
det skulle finnas tillgång till mer narkotikaklassade
tabletter. Efter drygt en vecka kontaktade Hans Stefan
via Skype och meddelade att han sålt iväg en del och
att han skulle göra en första avbetalning på 5000 kr,
pengar som sattes in på Stefans bankkonto.
Den 26 mars i år kontaktade Hans Stefan via Skype
för att fråga ifall det fanns tillgång till mer. Stefan
hörde i sin tur med Anders som skulle kunna fixa fram
mer narkotikaklassade tabletter. Ett par dagar senare
åkte Stefan och Anders återigen söderut för leverera
det andra partiet tabletter, man skulle mötas halvvägs
i Älandsbro. Där överlämnades en kartong fylld med
narkotikaklassade läkemedel. Samtidigt betalade Hans
de 15 000 kr han dittills sålt för.
Många tekniska bevis ledde till fällande
domar
Via telefonlistor kunde polisen se att Anders, Stefan
och Hans haft telefonkontakter med varandra och var
de befunnit sig. Deras datorer togs i beslag och genomsöktes av IT-forensiker som lyckades återskapa vissa
chattkonversationer, där de väldigt öppet skrev om
vilka preparat som fanns till försäljning.
Den bild Anders hade skickat över till Stefan för
vidare befordran till Hans, återfanns på ett minneskort
i Stefans bil. Som skriftlig bevisning för att belysa vad
Anders och Stefan höll på med, fanns en hel del avlyssnade telefonsamtal.
Tingsrätten tog genom hela utredningen fasta på
att Anders försökt utnyttja sina kompisar för att begå
brott, något som kompisarna också känt. De var därför mycket samarbetsvilliga och vittnesförhören med
såväl Elin som Stefan var av stor vikt för att kunna
lösa fallet. Elin dömdes till skyddstillsyn och samhällstjänst, Stefan till 1 år och 3 månader, Hans 1 år och 8
månader och Anders, hjärnan bakom allt, till fängelse
i 2 år och 6 månader – en dom som dock kommer att
överklagas.
Med anledning av den stora tillgång till narkotika
som Anders haft under lång tid, sex månader såvitt
Umeåpolisen känner till, misstänkte och misstänker
man fortfarande att Anders har en läkemedelsgömma
nedgrävt någonstans. Men trots sökande med femton
man, narkotikahundar och andra hjälpmedel, har det
misstänkta lagrets inte hittas.
I och med detta fall har spotlighten satts på Tamros
bristande hantering av narkotikaklassade läkemedel,
något som också är under utredning. Läkemedelsverket,
som utfärdar certifikaten för hanteringen, har informerats av polisen och kommer eventuellt att vidta åtgärder.
■
Magnus Forsgren
Inspektör
Umeå/Västerbotten Spaning & Utredning Grova brott
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
73
ÅKESSON
YCKERI
TR
MILJÖMÄ
KT
S
R
4/12 Årgång 25
LIC
3
09
EN
S N U M M E R 3 41
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
1
Ledaren
SNPF har blivit 25 år
Svenska Narkotikapolisföreningen, som startade upp
sin verksamhet i Göteborg 1987, har i sin verksamhet
under de gångna 25 åren spridit kunskap om narkotika
och narkotikabekämpning till såväl rättsväsendet som
samhället i stort. SNPF har kommit att bli den enskilt
största aktören i landet vad avser kunskapsförmedlingen om narkotika. Att över 700 personer i maj samlades
i Göteborg, varav många på sin fritid för att delta på
utbildningskonferens, talar sitt tydliga språk vad gäller
engagemanget i en angelägen samhällsfråga. Samtidigt
bekräftar det behovet av att ständigt ta in mer kunskap
i en så komplex och ständigt föränderlig fråga som den
om narkotika. Ständigt nya preparat och ständigt förändrat modus hos de vi har att agera mot kräver forum
för utbildning och information.
Det var särskilt trevligt att se så många från rättsväsendets alla myndigheter samlade denna gång i
Göteborg. Det är i sig viktigt att vi agerar gemensamt
i kampen mot brottsligheten i stort och särskilt vad
gäller den grova organiserade och ofta gränsöverskridande brottsligheten.
Narkotikan är i regel den gemensamma nämnaren inom såväl mängdbrottsligheten som den grövre
brottsligheten. Det finns ingen av våra myndigheter
som ensamt kan påverka den negativa utveckling som
pågår. Vi har tydliga mål i våra insatser mot narkotika.
Överlåtelser skall vara i fokus. Det är viktigt att vi
upprätthåller en balans i våra åtgärder för att uppnå
en verklig effekt. Därmed sagt att bekämpningen måste
pågå kontinuerligt på de olika nivåerna. Den grova
gränsöverskridande brottsligheten med ett utvecklat
internationellt samarbete, såväl som nationellt där det
är viktigt att vi har ett skarpt öga på de regionala och
lokala distributörerna och de aktiviteter som pågår i
missbruksmiljöerna.
Ett modernt fenomen är att narkotikalangaren
genom internet når direkt in i barnens hemmamiljö med sina erbjudanden. Spaning på internet och
IT-forensisk verksamhet är och förblir en utmaning
för att förhindra att yngre lockas in i missbruk och
destruktivt beteende.
SNPF:s utbildningskonferens är en unik arena för
kontakter över myndighetsgränserna.
2
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
Samverkan och samarbete är de framgångsfaktorer som på senare tid lett till mycket goda resultat i
bekämpningen av den grova brottsligheten. Det har
under senare år genomförts en hel del åtgärder för att
strukturera upp och få mer stringens i både den egna
myndighetens verksamhet och i samverkan med andra.
Inom polisen är ledningen, styrningen och samverkan
tydligare mellan den nationella nivån och ut till myndighetsnivån. Vi har identifierat en rad gemensamma
problem kring strategiska personer, kriminella organisationer och brottsområden som vi har funnit modeller
att verka mot. Parallellt finns samverkan med andra
myndigheter direkt operativt, men också genom UC på
olika nivåer för att samla den gemensamma kunskapen
och analysen för insatser och taktisk fördelning av
olika ansvar.
Framgångarna har inte låtit vänta på sig. Den organiserade brottsligheten och de kriminella gängen har
fått rejäla törnar och flera är de av huvudfigurerna
som kunnat lagföras och numera inkapaciterats på
våra anstalter. Effekterna av en förstärkt lagstiftning
vad avser möjligheter till ett utökat förverkande av
tillgångar börjar också synas på framgångskontot. Att
de kriminella blir fråntagna pengar och statusprylar
svider, när det lyckas som bäst, mer i skinnet än den
kalkylerade risk de lever med att då och då få spendera
tid på anstalt.
En utmaning i våra större städer har varit och är
brottsligheten och otryggheten som problemfyllda
ungdomar skapat i vissa utsatta bostadsområden.
Problematiken i sig är komplex men det finns absolut
skäl att nämna narkotika som en direkt faktor som
skapat våldsamma situationer mellan rivaliserande
gäng eller enskilda kriminella. I våra strävanden att
återställa tryggheten är det av största vikt att se till att
det inte skapas lokala hjältar med narkotikahandel på
sin agenda och som styr och ställer och drar med sig
andra i missbruk och våldsbrottslighet.
Vi ser framtiden an med kommande 25 år för SNPF.
Anders Stolpe
Vice ordförande i SNPF
Info från styrelsen
Redaktörens
spalt
Vi är (nästan) i hamn
Tack vare att vi fått in så många e-postadresser till er medlemmar, kommer vi att spara tid men framförallt pengar vid framtida utskick. Pengar som kommer gagna er, våra medlemmar
genom vår verksamhet!
En del av er har vi inte lyckats nå via SNPF:s mail. Det är
framförallt några av er vi velat skicka betalningspåminnelse till
och vi vill inte mista er som medlemmar! Men detta blir den
sista tidningen ni får om ni inte betalar in 200 kr på postgiro
637306-2 som är årsavgiften för SNPF.
SNPF:s styrelse arbetar ideellt och medlemsavgiften är värdefull för att vi ska kunna föra en så bra verksamhet som möjligt.
Vi arbetar på vår fritid och det är en krånglig administration
med medlemmar som endast betalat vartannat år exempelvis.
Gamla och nya medlemmar som vet med er att ni inte meddelat e-postadress som vi kan nå er på externt, skicka den till
oss på [email protected]
Vi hörs på mejlen och ses framöver hoppas vi i styrelsen!
I detta nummer medverkar följande externa skribenter:
Kenneth Olsson
Robert L. DuPont
Alex Silow
Per-Erik Lundberg
Gráinne Kenny
Andreas Carlsson
Teresa Martinez Axén
Stefan Holgersson
Katarina Cnattingius
Camilla Ami Wester
Magnus Forsgren
sid 6
18
38
42
46
51
58
59
61
64
72
Det råder ingen brist på narkotika
och andra illegala droger i landet.
Det vittnar tullens och polisens beslagssiffror om. Hasch och marijuana
toppar, följt av narkotikaklassade läkemedel. Den ordningen har vi haft i
några år.
För ett tiotal år sedan var ecstasymissbruket alarmerande och det
fanns gott om tabletter i omlopp.
Men efterfrågan minskade och ecstasytabletter var för att par år sedan
sällsynta i Sverige. Nu verkar det ha
vänt, kanske beroende på att en ny
generation unga missbrukare bara
ser fördelarna utan att känna till de
allvarliga biverkningarna av MDMA.
Utvecklingen går fort och vi inom
SNPF och alla andra som arbetar
mot illegal droghandel och missbruk
måste hänga med i svängarna och
försöka vara uppdaterade.
Ett viktigt område vi inte får glömma är alla legala droger som samhället förser medborgarna med. Många
av dessa läkemedel fungerar som
ersättningsmedel för heroin, amfetamin och alkohol. Läckaget till den
illegala marknaden är därför betydande.
Man ska också komma ihåg att
allt fler läkare och sjuksköterskor på
beroendemottagningar och behandlingshem, och många andra i samhället, får sin månadslön genom att hantera dessa mediciner i sitt arbete. Det
kan då vara svårt att se den baksida
av myntet som t.ex. narkotikapoliser
och andra drogbekämpare får se.
Vi bör därför vara helt klara över
hur vi ska förhålla oss till substitutionsbehandling och annan behandling med narkotiska läkemedel.
Artiklarna i tidningens tema kan kanske vara till hjälp.
GUNNAR HERMANSSON
070-751 53 71
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
3
”SUB”
– lösning eller problem
Jag är ute med min familj på en restaurang. En gammal
bekant, Pelle, vinkar och kommer fram. Numera är han
en framgångsrik egen företagare och har lämnat det liv
som tidigare förde oss samman när jag var polis i en gatulangningsgrupp och han var tung narkotikamissbrukare. Något bekymrar honom dock. Jag har en pojke,
”Danne”, som är missbrukare, började med cannabis
förstås, och går nu på Sub, säger han. Jag vet vem han
handlar av, säger Pelle vidare och nämner ett välkänt
namn, ”Olle” . Pelle har själv sett sonen i en köpsituation med Olle på Vaksala Torg i Uppsala. Det värsta är,
säger Pelle, att den här Olle regelbundet får ut sex Sub
på Beroendekliniken, behåller två och säljer fyra.
Subutex ingår ofta i blandmissbruk
Beroendekliniken, via sådana som ”Olle”. Det går till
så att brukaren hämtar ut sin ranson och drar iväg till
en vedertagen mötesplats, t.ex. ett hamburgerställe eller
härbärge, där försäljning sker. Ibland har även brukare
varit påpassade när de hämtat ransonen och omgående
rånats på densamma. Hos oss kan ett normalpris vara
ca 200 kr för en 8 mg Sub, men i norra Sverige finns
uppgifter om ett flerdubbelt högre pris. I Stockholm
finns ”Subtorget” nedanför Maria Beroendeklinik, som
bland missbrukare benämns som en öppen marknad.
Den blandning av legalitet – illegalitet som blir följden
är svårjobbad för polisen.
Risken tonas ner
Detta belyser flera olika problem kring Subutex/Subuxone med den verksamma substansen buprenorfin,
ofta benämnd Sub i missbrukarkretsar. Danne började
med cannabis och det är en vanlig kombination i analyssvar att Sub och cannabis följs åt. Ungefär lika vanligt
är det att bensodiazepiner ingår. En tidigare uppföljning jag gjorde av 60 provsvar med Sub visade också i
34 fall på cannabis och dito 34 fall av bens samt i 13
fall på amfetamin. Därutöver visade några prov heroin
och kokain. Kopplingen cannabis (den vanligaste illegala drogen och totalt dominerande bland ungdomar)
samt Sub, innebär en snabb ökning av antalet potentiella opiatmissbrukare i den gruppen. Cannabisruset
upplevs kraftfullare med Sub, man får mer effekt. Bens
är en annan obehaglig sida av saken. De kombineras
med opiater, som Subutex, för att bl a förstärka och
överbrygga ruseffekterna (möjliggjör även langning av
fler Sub). Etter värre är att den kombinationen ger ökad
risk för överdos/dödsfall. Sådana dödsfall har börjat bli
vanligare i Sverige och än mer i Finland, som var tidigt
ute med Subutex-behandling.
Grunden för spridning av Sub var från början en släpphänt hantering då läkare utan specialistkompetens kunde skriva ut de åtråvärda tabletterna (tidigare beskrivet
av Gunnar Hermansson i SNPF-tidningen nr 2-2004).
Med detta följde ett omfattande missbruk. När reglerna skärptes var skadan redan skedd. Nu vill missbruksutredningen ånyo att allmänläkare med särskild
kompetens ska kunna förskriva Sub. Beskrivningen av
Sub (buprenorfin) i missbruksutredningen beaktar inte
de problem som visat sig och påtalats av bl.a. KRIS. I
utredningen tonas risken för överdos ner. Man tar inte
upp riskerna med blandmissbruk vid illegal användning av Sub och andra dämpande preparat, framförallt
bensodiazepiner. Det påstås även att Sub har en begränsad risk för att utveckla ett beroende. Dock ger Sub
en lång period av abstinenssymtom, mycket jobbig för
användaren, vilket gör missbruket svårt att bryta. Då
Sub efterhand kommit att bli den största illegala opiaten i Sverige med ett högt pris, är liten risk för beroende
ett märkligt påstående Dessutom påstås att risken för
läckage från programmen inte är stor. Poliser och KRIS
rön säger något annat.
Beroendeklinikerna läcker
KRIS-rapport om Subutexmissbruk
Sub är numera i vårt län, Uppsala, sedan ett flertal år
fjärde största preparat i analyssvar från Rättsmedicinalverket. För den stadigvarande tillgången, oklart för hur
stor del, står substitutionsprogrammen. I Uppsala bl.a.
6
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
I rapporten ”Den livslånga avgiftningen” framtagen av
KRIS finns intressanta omständigheter. Av 21 intervjuade subanvändare, varav 8 st i program, så har alla sidomissbrukat mer eller mindre. Ett sidomissbruk inne-
bär i det här fallet att användningen av andra droger/
läkemedel, främst bens, ihop med Subutex ökar risken
för överdos/dödsfall. Erfarenheterna av olika preparat
i gruppen tyder också på att utöver målgruppen tunga
heroinmissbrukare så har ett tidigare huvudmissbruk
av andra preparat, t.ex. amfetamin, funnits hos deltagare i programmen. Ett inlett illegalt Subutexmissbruk
har också lett till att man sedan tagits in i program med
Subutex. Avtrubbning och hänsynslöshet vid submissbruk påpekas också. Att man ”tänds på” med Sub vid
frigivning, efter att ha varit drogfri, synes ännu märkligare. En återkommande bild är att köp och försäljning
sker utifrån Subprogrammen.
Detta har poliser också upplevt, liksom vi noterat
att missbrukare vi kände som amfetaminister plötslig
fanns i Subprogram. Något som även socialtjänstens
narkotikagrupp sett. Jag pratade själv med missbrukare intagna för prov, som var med i Subprogram. De
uppgav att de aldrig hållt på med heroin men däremot
missbrukat amfetamin och Subutex innan de kom med
i Subutexprogrammet.
Slutsatserna av KRIS-rapporten är att
1. Ungdomar missbrukar Subutex!
2. Behandlingsprogrammen läcker!
3. Det finns inga fungerande Metadon, Subuxoneoch Subutexprogram! Alla deltagare sidomissbrukar!
4. Alla har upplevt överdoser!
Rapporten kan laddas ner på www.kris.a.se
Subhanteringen bör skärpas upp!
Naturligtvis smugglas och langas Sub ungefär som annan narkotika och går att få tag på via Internet. Den
tillgång som sjukvården stadigvarande står för är dock
en stor del och triggar missbruk. För några år sedan
skulle varianten Subuxone lösa alla problem eftersom
den innehöll buprenorfin med tillsats av stoppmedlet
naloxon som skulle motverka effekten av injicering.
Andra intagssätt påverkas dock inte och även denna
form av Sub är eftertraktad. Suboxone har också lett
till dödsfall (enligt FASS). Det finns även indikationer
på att missbrukare kan manipulera Subuxone så att det
går att injicera. Både KRIS och Sv. Brukarföreningen,
annars oense, är överens om att detta är möjligt.
Allt talar för att Subhanteringen bör skärpas upp
och minimeras. I programmen borde det vara självklart
att nedtrappning och utfasning från Sub ingår, något
som synes saknas idag. Intag under övervakning borde
ökas och medlet ges i annan (mer svårlangad) form än
tablett.
Redan 1984 påpekade Bejerot/Hartelius att en förutsättning för att ett program (då metadon) skall fungera
är bl.a. att patienten är utvald enligt stränga kriterier,
att medlet aldrig ges patienten i handen utan alltid tas
under överinseende, kontrollerade urinprover görs och
misskötsamhet leder till att man tas ur programmet.
Detta borde naturligtvis i allt väsentligt gälla även
Subprogram.
Det finns alternativ till Sub som kan fungera (SBU
2005) och borde prioriteras mer, t.ex. psykosocial
behandling och Naltrexone. Vid abstinens kan även
Klonidin användas. Naltrexone och Klonidin är inte
opioider och inte berondeframkallande.
Vad gäller användning inom kriminalvård och
tvångsvård enligt LVM, med förutsättningar för en
hög grad av socialt tryck, bör stoppmedlet Naltrexone
i första hand komplettera annan behandling.
n
Kenneth Olsson, f d narkotikapolis/samordnare, sysslar nu bl.a. med att utbilda – föreläsa om narkotika
samt debattera narkotikafrågor.
[email protected]
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
7
Priserna på heroinbollar á 0,3 gram dumpades kraftigt för att få fart på den vikande heroinhandeln i Stockholm.
Det vita heroinets återkomst
Halverade priser, aggressiv marknadsföring och gratis varuprover. De västafrikanska
heroinnätverken har kommit tillbaka med besked. Det här är en berättelse om vad som
händer när samhället tror att man har en bra lösning, slappnar av och tittar åt andra
hållet.
Heroinhandeln i Stockholm
I Stockholm och stora delar av övriga Mälardalen har
det av tradition alltid missbrukats vitt heroin. Så har
det varit sedan slutet av 60-talet. Detta skiljer Stockholm från övriga delar av Sverige. Sedan tidigt 80-tal
har gatuhandeln av heroin styrts av löst sammansatta
västafrikanska nätverk. Det dominerande ursprungslandet för aktörerna är Gambia. Heroin säljs och köps
i hela Stockholm även om det är Sergels Torg som fort-
10
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
farande utgör den enskilt största försäljningsplatsen.
Stockholm har sett heroinepidemier förr. Såväl i
slutet på 80-talet som 90-talet var tillgången på heroin
mycket god. Försäljarna var flitiga och handeln skedde
förhållandevis öppet.
Vid båda dessa tillfällen lyckades dock ett beslutsamt samhälle, med polisen i spetsen, få en hyfsad kontroll på problemen. Receptet var ett aktivt polisarbete
med fokus på lagföring och störning av heroinsäljarna.
Parallellt med detta satsades också resurser på att motivera missbrukare till vård. Även om handeln aldrig
upphörde så lyckades dock en gemensam ansträngning
från samhället bromsa upp och bryta den negativa
utvecklingen.
Heroinhandlarna får oväntad konkurrens
av Staten
I mitten av 2000-talet hände något som förändrade
världsbilden för såväl heroinsäljare som missbrukare.
Buprenorfinpreparaten gjorde sitt intåg på marknaden.
Tillgängligheten av opiatersättning ökade. Detta innebar även att fler missbrukare fick möjlighet att delta i
substitutionsprogram. Subutex och senare även Suboxone öppnade helt nya möjligheter.
Vill man vara raljant så kan man säga att knarklangaren Staten konkurrerade ut de västafrikanska
nätverken.
Narkotikapoliser kunde ganska snart märka skillnad, såväl bra som dålig. Bra var att heroinsäljarna
fick det jobbigt. En tydlig effekt på vad som händer
när efterfrågan minskar.
Heroinet var plötsligt inte lika eftertraktat. Omkring
2008 och 2009 var antalet heroinsäljare på Sergels
Torg nere på ”all time low”. Antalet överdoser lokalt
med såväl ickedödlig som dödlig utgång minskade
stadigt.
Dåligt var att heroinmarknaden förvandlades till en
tablettmarknad. Illegalt insmugglade tabletter och läckage från den legala marknaden såg nu till att hårdvalutan inte längre var heroinbollar utan Subutextabletter.
Ett annat orosmoln var att Subutextabletter tycktes
tilltala en helt ny kundkrets. Plötsligt fanns en möjlighet att missbruka potenta opiatpreparat bara genom
att stoppa en tablett i munnen. Bra för många att slippa all skitig hantering med sprutor och kanyler. Den
psykologiska försvarsbarriären ”man är inte knarkare
så länge man inte skjuter” gjorde tabletten till ett bra
alternativ.
Några år efter buprenorfinpreparatens intåg kunde
dessutom poliser vittna om opiatmissbrukare som börjat sitt missbruk med Subutex och därefter gått över
till heroin. En slags omvänd opiatresa.
Heroinnätverken byter strategi
Den som tror att legalisering av narkotika gör den
organiserade brottsligheten arbetslös kan titta på vad
som hände med heroinnätverken i Stockholm. När opiatersättningen slog igenom med full kraft föll efterfrågan kraftigt. Att sälja heroin blev inte längre lönsamt.
De västafrikanska heroinnätverken försökte nu ge sig
in på den marknad som fortfarande var intressant och
generade pengar, nämligen kokainmarknaden.
Tyvärr, för deras del, var den marknaden redan upptagen och delvis mättad. Under åren som efterfrågan på
kokain trissades upp, övertogs Stockholmsmarknaden
till stora delar av nätverk med ursprung från Balkan.
De dominerade och dominerar fortfarande såväl grossistledet som gatuhandeln. Heroinnätverken försökte
Subutex har blivit en allvarlig konkurrent till heroin på gatumarknaden i Stockholm.
sig på kokainförsäljning i ett par år men lyckades inte
göra något övertagande.
Uppenbarligen bestämde man sig för att byta strategi igen. Om det här skedde som en medveten handling
eller som en naturlig följd av marknadsekonomiska
krafter i knarkhandeln är okänt.
Kraftigt ökad tillgång på heroin
I slutet av 2010 började plötsligt underrättelser och
beslag lokalt att tala sitt tydliga språk. Heroinet var
tillbaka. Det talades om mer än halverade priser och
extremt potent heroin. 2011 började också skillnaden
märkas rent visuellt på Sergels Torg. Antalet västafrikanska heroinsäljare på platsen ökade lavinartat. Problemet var nu att alla tycktes vara tagna på sängen.
De kraftuttryck som många gånger använts lite väl
slarvigt, ”knarket flödar, priserna minskar”, visade sig
för en gång skull vara mer än sant. I slutet av 2011
började problemen vara så uppenbara att det inte
längre gick att blunda för dem. Handeln med heroin
hade bokstavligt talat över en natt växt sig lika stark
som den någonsin var i slutet av 80- och 90-talet. Ett
helt nytt inslag var att heroinsäljarna nu tycktes använda prissättning och kvalité som sitt främsta vapen.
Priserna på en boll innehållande 0,3 gram heroin betalades som lägst runt 150 kronor. En tredjedel av priset
mot när det var som högst.
Underrättelser talade också om något som för
femton år sedan var helt omöjligt. Gratis utdelning
av varuprov, vänliga säljare, köp idag men betala i
morgon osv.
En tydlig markering från säljare som vet att de måste
anpassa sig för att överleva i konkurrensen.
Katastrofala konsekvenser
Under 2011 skedde ett (1) dödsfall genom överdos i
Stockholms innerstad. Så här långt under 2012 har det
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
11
skett sju dödsfall genom överdos. Än mer tragisk är att
majoriteten av dem som har dött är födda på 80- och
90-talet. Antalet överdoserade missbrukare som har
räddats till livet av antingen polis, väktare, ambulans
och i vissa fall även privatpersoner har också ökat. Antalet räddade överdoser är dock svårt att visa, eftersom
statistiken inte är lätt att finna. Jag ljuger dock inte om
jag påstår att det tas om hand ett flertal överdoserade
heroinister per vecka i Stockholms innerstad.
I början av 2012 genomförde Citypolisen en första
satsning mot de västafrikanska heroinnätverken. Det
som vid en första anblick kunde te sig som tämligen
slumpartad gatuhandel, visade sig ganska snart vara ett
mycket avancerat och vältrimmat system.
Ett system med en tydlig strategi. Alla de värsta
farhågorna besannades. I vissa fall var det så absurt
att man faktiskt kunde säga att langarna tryckte ner
heroinbollar i fickorna på köparna.
Tyvärr tvingades dock poliserna inse att det blir en
lång väg att vandra. Vi har till stor del tappat bort de
specialkunskaper som krävs för att nå framgång i detta
arbete. Lagstiftningen är trubbig. Metoder för att säkra
nedsvalda bollar saknas. HD:s nya praxis grinar oss
illa i ansiktet. Det är bara att konstatera att det kommer att ta tid för samhällsapparaten att ställa om igen.
Kan alla dra åt samma håll?
Nu kommer tydliga signaler att polisen är beredd att
vara med och ta sin del av ansvaret. Såväl regionalt som
lokalt kommer signaler om att en prioritering ska ske
av problemet. Tullen är redan på spåret i form av den
myndighet som föredömligt nog tycks ha kortast startsträcka.
Hur är det då med övriga delar av samhället? Enligt
mitt förmenande så finns det vissa skäl till oro. För
närvarande så tycks diskussionerna snarare handla om
tillåtande än om förbud. Fokus tycks ligga på en utökning av substitutionsersättning och sprutbytesprogram
snarare än frågan hur man ska ge missbrukare vård så
att de helt upphör med sitt missbruk. En tillvaro helt
fri från narkotika är det enda trovärdiga alternativet.
Om missbrukare enbart sätts i substitutionsbehandling utan uppföljning, så blir resultatet enbart en förlängning av problemet. Detta blir särskilt tydligt när
man tittar på många av de heroinköpare som förekommit i olika spaningsärenden den senaste tiden. Flera av
dem köper heroin trots att de står under behandling
med antingen metadon eller subutex.
Vägval
Under en av 2012 års spaningsinsatser tvingades Citypolisen avbryta pågående spaning. Anledningen var att
en av aktörerna i nätverket sålde en heroinboll till Jimmy. Innan polisen hade hunnit ingripa försvann Jimmy
undan. Han hittades en halvtimme senare död av en
överdos inne på en toalett. Trots att heroinsäljaren såg
Jimmys döda kropp bäras iväg på bår så lät han sig
inte bekymras. Han fortsatte med sin handel ända in i
den stund som poliserna grep honom. Det här visar hur
långt säljarna är beredda att gå.
12
Så länge efterfrågan finns så tycks de kriminella
nätverken hitta vägar för att få avsättning för sina
produkter. Om samhället tror att det ska kunna strypa
efterfrågan med fler ersättningsprogram och mer gratis
sprutor så lär det bli en besvikelse.
Vad ska bli nästa steg? Gratis utdelning av heroin?
För att få full effekt med en sådan verksamhet måste
gratis utdelning ske till alla, även barn och ungdomar.
Den organiserade heroinhandeln kommer annars att
hitta nya marknader och nya kundgrupper. De har
med tydlighet visat att de bokstavligt talat är beredda
att gå över lik för att tjäna sina pengar.
Ett anständigt samhälle måste nu vara berett att ta
upp kampen på allvar. Polisen vill slå bort och förstöra
för knarkprofitörer. Polisen vill hjälpa beroende till
vård.
Alla som vill gott måste ställa sig på polisens sida
och vara beredd att stå upp för vad vi vill åstadkomma.
Det gäller framförallt de experter på drogberoende
och rehabilitering där främsta (och enda?) fokus ligger
på fortsatt drogintag i form av substitutionsersättning.
Det gäller även olika ideella föreningar som säger sig
representera den enskilde missbrukarens rätt att fritt
bruka. Dessa aktörer måste på ett tydligare sätt visa
att de faktiskt är intresserade av att göra upp med drogerna och konsekvenser av drogberoendet. De måste
på ett tydligare sätt ta ställning och visa att de också är
en del av viljan att göra samhället fritt från droger. n
Lennart Karlsson
Metadon toppar narkotikadödsfall
i Skottland
Antalet narkotikarelaterade dödsfall ökade ifjol i
Skottland då det registrerades 584 döda, en ökning med 20 procent jämfört med året före. Särskilt ökar dödsfall där opiatläkemedlet metadon
var inblandat.
Statistiken publicerades av skotska regeringen i
mitten av augusti och visar att antalet narkotikarelaterade dödsfall ifjol var det högsta någonsin.
Av de 584 registrerade döda personerna var 73
procent män.
Dödsfall med heroin/morfin inblandat minskade till 206, medan metadon-relaterade fall ökade
till 275 döda (47 procent), även bensodiazepiner
(lugnande narkotikaklassade medel) förekom i
fler dödsfall än tidigare, 185 döda.
Centralstimulerande droger som kokain, amfetamin och ecstasy förekom i 36, 24, respektive 8
dödfall. Alkohol var inblandat i 129 av de drogrelaterade dödsfallen i Skottland ifjol, enligt NHS
Board.
Källa: Drugnews.se
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
annons
Svenska Brukarföreningen
vill öka inflytandet
Substitutionsbehandling med metadon och buprenorfin (Subutex och Subuxone)
måste i större utsträckning ske på narkotikabrukarnas villkor, menar Svenska
Brukarföreningen.
Svenska Brukarföreningen (SBF), som funnits i tio år,
beskriver sig som en ideell organisation av brukare och
för brukare. I klartext innebär det en förening som verkar för narkotikamissbrukares och narkotikaberoende
personers rätt till substitutionsbehandling inom vården. Föreningen har idag närmare 2000 medlemmar
över hela landet i riksföreningen och ett flertal lokala
föreningar.
När SBF bildades 2002 var den huvudsakliga målgruppen heroinmissbrukare och man verkade för
deras rätt till behandling med metadon och Subutex.
I takt med att heroinmissbruket sedan dess minskat i Sverige, har istället beroendet av opiatläkemedel ökat till följd av dels ett utbrett illegalt
missbruk av opiatläkemedel och dels beroendeskapande behandling inom vården. Dessutom är de
flesta narkotikamissbrukare idag blandmissbrukare.
SBF inriktar därför sitt arbete till att numera gälla narkotikabrukare i stort. Målet är att fler ska få möjlighet
till substitutionsbehandling och att brukarna även ska
få ett större inflytande över behandlingen.
Svenska Brukarföreningens vision är noll dödlighet
inom gruppen narkotikaanvändare. Detta ser man som
ett realistiskt mål, samtidigt som den officiella politiska
14
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
visionen om ett narkotikafritt samhälle anses vara
orealistisk, skadlig och kontraproduktiv.
Narkotikabruk eller missbruk ses snarast som en
rättighet för den enskilde, och när problem uppstår är
det samhällets plikt att hjälpa.
SBF seminarium 2012
Den 14 maj höll Svenska Brukarföreningen för femte
året ett heldagsseminarium i Stockholm inför närmare
100 deltagare. Sponsorer var läkemedelsföretagen ABCUR och Reckitt Benckiser Pharmaceuticals, som tillverkar och säljer metadon och Subuxone.
Årets tema var ”Bryta tabun inför framtiden?” och
alla föreläsare gjorde sitt bästa för att argumentera för
detta.
Här följer några glimtar från seminariet.
Theo Van Dam,
grundare av The Dutch National
organization on Drug Users, inledde med att spela
Sister Morphine av Rolling Stones. Han berättade
bland annat om International Drug Users Day (IDUD),
som infaller den 1 november. Då samlas alla och brukar olika droger, experimenterar och trivs tillsammans.
Han påpekade flera gånger att deltagarna då blev
påverkade och nöjda, men inte galna och våldsamma.
Enligt Theo Van Dam förväntar sig folk i allmänhet
att missbrukare ska bråka och vara störande. Därför
är det viktigt att man hjälper och stöttar varandra i
offentliga sammanhang för att undvika onödig uppmärksamhet.
Han var inte nöjd med den holländska regeringens
nya restriktioner för droganvändare och inte heller att
man nu börjat stänga Coffe-Shops för utlänningar.
Däremot var han mycket stolt och närmast rörd när
han berättade hur han lärt en ung grabb att injicera
heroin på rätt sätt.
Sandra Andersson är ordförande i Dalarnas
Brukarförening som bildades för ett år sedan. Hon är
heroinmissbrukare men säger sig ha fått ett normalt
liv med hjälp av metadonbehandling. Men hon påpekade mycket noga att vården ska vara fri från krav.
Övervakade urinprover är ett sådant krav som snarare
kan stjälpa, menade Sandra Andersson. Hon förkastade AA och NA och behandling i 12-stegsprogram,
eftersom man där ställer krav på drogfrihet och annat
som inskränker på friheten.
Dolf Tops förespråkar avkriminalisering av innehav
och bruk av narkotika, men kriminalisering av den
svenska narkotikapolitiken, ett uttalande som gick hem
hos de flesta deltagarna.
Erin O´Mara är journalist och skribent från England
Björn Johnson, statsvetare och docent i socialt
arbete vid Malmö högskola, genomför sedan slutet av
2010 en studie av läckage och icke-medicinskt bruk
av metadon och buprenorfin. En sådan studie har inte
gjorts tidigare.
Sommaren 2011 sköt socialdepartementet till ytterligare nästan en halv miljon kronor för en fördjupning av
studien. Anledningarna var flera, bl.a. KRIS kampanj
”Statligt knark är också knark” under Almedalsveckan
2011, en artikel i GP om att Subutex läcker ut på gatan
och en debattartikel i DN om stor ökning av metadondödsfall. Mest oroande var uppgifter om att ungdomar
debuterar i missbruk med Subutex och huruvida detta
stämmer hoppades man få bekräftat genom intervjuer med poliser och personal inom socialtjänsten.
Intervjuerna begränsades till södra Sverige, Malmö,
Lund, Jönköping, Norrköping och Göteborg.
Det man hittills kommit fram till är att illegalt
bruk av metadon och Subutex är vanligt bland lite
äldre missbrukare. Däremot är läckaget till ungdomar
oklart. I åldersgruppen 15-18 år tycks missbruk av
metadon och Subutex vara mycket ovanligt och ses
inte som en inkörsport till tyngre droger. Andra läkemedel som tramadol och bensodiazepiner är mycket
vanligare.
I studien intervjuas också ett stort antal heroinmissbrukare och patienter som ingår i behandlingsprogram. Här har man ett viktigt samarbete med Svenska
Brukarföreningen.
och medlem i International Network of People who
Use Drugs, (INPUD). Hon propagerade för heroin som
medicin. Hennes situation har förändrats från ett liv i
misär som heroinist, med jakten på droger och pengar,
sprutor, hälsorisker och oren miljö, till en ordnad
tillvaro med dagliga injektioner av heroin (diamorfin
hydroklorid) från apoteket.
Metadon är inget för Erin O´Mara. Det måste vara
heroin. Problemet är att då hon ska resa till länder som
Sverige, där heroin inte får föras in ens som medicin,
måste hon acceptera metadontabletter.
Heroin som medicin heter diamorfin hydroklorid. Preparatet
kan förskrivas av läkare i England och några andra europeiska länder.
Ted Goldberg, professor och känd legaliseringsföre-
språkare, ställde frågan om man bör legalisera narkotika som är farligt och skadligt för somliga. Inget land
legaliserar, enligt Goldberg, men många länder avkriminaliserar. Han tog Portugal som ett lyckat exempel.
Sverige har en förbudspolitik och nolltolerans mot
narkotika. Detta fungerar inte enligt Ted Goldberg,
eftersom det är omöjligt att hindra produktion, smuggling och langning av droger. Konsumtionen ökar och
brottsligheten ökar. Hans förslag till att lösa problemen är att vi avkriminaliserar alla droger under en tid
och därefter utvärderar vetenskapligt hur situationen
har förändrats.
Dolf Tops,
universitetslektor vid Lunds universitet,
ville förklara hur vi hamnade i urinträsket, dvs. hur
kriminaliseringen av bruket av droger växt fram i
Sverige.
Hans budskap var att missbrukare alltsedan 1960talet ständigt har jagats av polisen eftersom ”det ska
vara besvärligt att vara missbrukare i Sverige!”
Gerhard Larsson,
ansvarig utredare bakom den
statliga Missbruksutredningen som presenterades
våren 2011. Utredningen innehöll en mängd förslag
till förbättringar av missbruksvården. Ett av de mest
omfattande och diskuterade förslagen var en kraftig
ökning av substitutionsbehandling, som i rapporten
benämns läkemedelsassisterad behandling.
Gerhard Larsson vill att landstingen ska ta över den
läkemedelsassisterade behandlingen av missbrukare,
för att underlätta en utökning av antalet patienter. För
detta arbete fick Gerhard Larsson SBF:s Brukarvänspris
2011.
Missbruksutredningen ligger fortfarande på regeringens bord. Under hösten väntas åtminstone vissa
delar behandlas i riksdagen.
Ett bestående intryck av seminariedagen är att brukare
av droger ser sig som offer och utsätts för krav och
förföljelse från samhället. Man vill ha frihet och stort
inflytande över behandling och forskning.
Framtiden får utvisa åt vilket håll vindarna blåser.
n
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
15
Subutexpatient sålde minst 400
tabletter till unga kvinnor i Lycksele
Polisen i Eksjö har utrett en omfattande försäljning av Subutextabletter. Försäljaren,
en 50-årig man i Eksjö, hade under ett år sålt minst 400 tabletter till två unga kvinnor,
20 och 22 år gamla, i Lycksele.
Den illegala tablettförsäljningen avslöjades en morgon
i januari 2012 då en polispatrull i Lycksele skulle verkställa ett omhändertagande av en 22-årig kvinna. Hon
var i sällskap med en 20-årig kamrat och båda verkade
drogpåverkade. 22-åringen bar på ett vadderat kuvert
och uppträdde nervöst.
Kvinnorna togs med för urinprovstagning. Det vadderade kuvertet var adresserat till henne och visade sig
innehålla 30 Subutextabletter. 22-åringens mobiltelefon undersöktes och misstankar om narkotikaaffärer
förstärktes.
Kvinnorna berättade för polisen att de kommit
i kontakt med en man i Eksjö som sålde Subutex.
De hade gjort regelbundna beställningar via sms.
Tabletterna kostade 250 kronor styck och betalningar
gjordes till mannens bankkonto. Vid beställning av
högst 4-5 tabletter var priset 300 kronor styck och det
har förekommit att mannen begärt 400 kronor för en
tablett då tillgången varit dålig.
Kvinnorna köpte tabletter enbart för eget bruk, förutom någon gång då en pojkvän eller kompis var med
och delade.
Polisen i Eksjö tog över utredningen sedan den
50-årige Subutexförsäljaren gripits. Han var inte villig
att medverka i utredningen. Kriminalinspektör Berndt
Hansson sammanställde därför alla inbetalningar från
Lycksele till mannens bankkonto. Det blev en lista på
58 transaktioner under ett år. Mannen medgav att alla
utom två gällde ersättning för Subutex som han skickat
iväg efter beställning av de två unga kvinnorna.
Tolv års Subutexbehandling utan slutmål
50-åringen berättade att han fått Subutex förskrivet i
tolv år. Han har fått två tabletter om dagen hela tiden.
I början av behandlingen fick han gå till mottagningen
varje dag för att ta sina tabletter. Sedan lång tid tillbaka får han nu hämta 42 tabletter var tredje vecka på
psykiatriska kliniken i Eksjö. Mannen har haft tre eller
fyra läkare under åren, men det har aldrig gjorts några
försök att trappa ner dosen.
Mannen berättade vidare att han använt högst en
tablett om dagen för egen del. När han varit utomlands
har han knappt tagit några alls. Vissa dagar räckte det
med en halv tablett och ibland glömde han att ta. Det
berodde enligt mannen på hur stort suget var och hur
mycket han arbetade. Han är anställd på Långanäs
behandlingshem i Eksjö.
18
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
När polisen i Eksjö grep Subutexpatienten hade han ett lager
med 33 Subutextabletter. Dagarna före hade han skickat 30
tabletter till Lycksele.
Polisen hittade sprutor i mannens bostad. Han medgav då att han ibland löste upp en del av en tablett och
injicerade.
Tingsrätten ifrågasatte den långa behandlingen
Eksjö tingsrätt meddelade dom den 2 april 2012 (B145-12). Man fann att mannen överlåtit åtminstone
400 tabletter till ett snittpris av 300 kronor per tablett.
Förtjänsten blev då 120 000 kronor.
Mängdmässigt motsvarar det ett straffvärde på
omkring 1,5 års fängelse. Men det fanns försvårande
omständigheter som att mannen under ett år bidragit
till att vidmakthålla missbruk hos unga människor.
Straffet bestämdes därför till två års fängelse.
Tingsrätten reagerade starkt på att den nu 50-årige
mannen fått samma dos Subutex under tolv år utan
att några försök till avvänjning gjorts. Man skriver i
domen att ”det kan starkt sättas ifråga om det verkligen varit medicinskt motiverat att han tillhandahållits
narkotika på legal väg dels under så lång tid, dels utan
att några försök gjorts att få honom fri från bruket.
Tanken med en Subutex-behandling måste givetvis
vara att patienten efter en tid ska trappa ned doseringen för att sedan sluta helt. I annat fall har missbruket
av narkotika endast ersatts av ett annat missbruk”.
50-åringen fick sparken från sitt arbete efter domen.
Han överklagade inte till hovrätten utan förklarade sig
nöjd med tingsrättens dom.
n
Gunnar Hermansson
Amerikansk professor:
Läkemedelsassisterad behandling
måste leda till långvarig drogfrihet
Vid mitten av 1960-talet utvecklades ”metadonunderhållsbehandling” som en radikalt ny behandling för
heroinberoende. Metadonunderhållsbehandling förebyggde överdosdödsfall och främjade avhållsamhet
från heroinbruk under den tid patienter var i behandling. Buprenorfin har nu också fått vid användning i
behandling av opiatnarkomani. Användandet av dessa
två läkemedel kallas ”läkemedelsassisterad behandling” (LAB) och speglar viktiga farmakologiska skillnader mellan dessa “substitutionsmedel” resp. heroin
och andra opiater som missbrukas i stor utsträckning,
även om både metadon och buprenorfin används i stor
omfattning vid icke-medicinskt bruk av narkomaner.
De är båda verksamma vid intag genom munnen och
långtidsverkande, vilket gör det möjligt att stabilisera
patienten, något som inte är möjligt med heroin och
andra opiater som används flera gånger varje dag, vanligen genom snusande eller injektion. De senare tillförselsätten destabiliserar narkotikabrukarens liv.
Som en reaktion på den förödande heroinepidemin
i USA under det tidiga 1970-talet, blev jag en tidig tillskyndare av metadon. Idag håller mitt tänkande kring
LAB på att utvecklas, och det av två skäl. Det första
är att metadonbehandling inledningsvis tänktes vara
analogt med insulinbehandling vid diabetes och således
skulle användas resten av livet. I själva verket lämnar
nästan alla LAB-patienter programmen, ofta mycket
snabbt. För det andra fortsätter många LAB-patienter
att använda opiater, liksom andra droger inklusive
alkohol, när de är i behandling.
Allt eftersom mitt tänkande om behandling vid drogberoende utvecklades, så gjorde även min förståelse av
beroendeprocessen. Jag insåg att narkomaniproblemet
inte är substansspecifikt. Det finns praktiskt taget inga
opiatnarkomaner som inte har allvarliga problem med
andra droger och alkohol. LAB är substansspecifik.
Med andra ord är metadon- och buprenorfinbehandling farmakologiskt verksam endast vid insatser mot
opiatnarkomani, trots att få opiatnarkomaner har problem med endast opiater. Jag såg även att narkomani
är livslång, under det att LAB – även när den pågår
under förlängd tid – är förhållandevis kort i förhållande till patientens risk för återfall under resten av livet.
Av dessa skäl blev jag engagerad i att förbättra verkan av LAB genom att fokusera på en bred definition av
alkohol- och narkotikabruk, och inte bara inrikta LAB
på enbart opiatbruk. Dessutom måste LAB-program
anlägga ett livstidsperspektiv. Omständigheten att
praktiskt taget alla patienter lämnar behandlingen gör
22
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
det än mer angeläget att få till stånd en integration av
effektiva strategier inom ramen för LAB över lång tid.
Det står nu klart för mig att det inte bara är så att
praktiskt taget alla narkomaniserade patienter, inklusive de som går i LAB, önskar drogfrihet som sitt slutliga mål men även att avhållsamhet från alkohol- och
annat drogintag är det enda resultat som är stabilt.
Min erfarenhet över de senaste fem årtiondena har
övertygat mig om att tolvstegsprogrammen och andra
drogfria initiativ syftande till återinträde i samhället är
de bästa sätten för de flesta narkomaniserade och alkoholiserade människor att uppnå inte bara avhållsamhet
från alkohol- och annat drogintag men också för att
åstadkomma den karaktärsutveckling som är nödvändig för att uppnå det värdefulla målet med bestående
”tillfrisknande”. LAB måste gå från det nuvarande
målet ”att minska opiatbruk under behandling” till
målet ”livslångt tillfrisknande”.
Jag vill inte stoppa LAB. I stället vill jag förbättra
LAB genom att bredda dess syften. Jag uppmuntrar
till ett användande av LAB som hävstång för att kräva
avhållsamhet från allt icke-medicinskt drogmissbruk
under behandling. Jag uppmuntrar till införlivande av
målet ”livslångt tillfrisknande” för alla patienter, så att
patienter i LAB lämnar sina program bättre förberedda
på att uppnå drogfria liv.
n
Robert L. DuPont, MD
Övers. JH
Professor Robert L.
DuPont, M.D., är
chef för Institute for
Behavior and Health,
Inc. (www.ibhinc.org)
i Rockville, Maryland, och professor
vid Georgetownsuniversitets medicinska fakultet i Washington, DC.
Han var den förste chefen för USA:s Nationella
drogforskningsinstitut
(NIDA) och narkotikarådgivare åt presidenterna Nixon och Ford.
Många former av
läkemedelsassisterad
behandling vid missbruk
Läkemedelsassisterad behandling (LAB) vid drogmissbruk omfattar tillförande av läkemedel (på korrekta
medicinska indikationer) för att påverka missbruksbeteende, förgiftning, drogberoende, toleransutveckling,
abstinensreaktioner samt kroppsliga eller psykiska
störningar i samband med missbruk av droger.
Till LAB räknas vanligen inte farmakologiska metoder för att diagnostisera missbruk (t.ex. Nalline, 1950talet) eller metoder för att behandla allmänna komplikationer till missbruk (t.ex. antibiotika mot infektioner
p.g.a. orena injektionsverktyg).
Under mer än 100 år har en rad metoder använts för
läkemedelsassisterad behandling vid missbruk.
Några har blivit obsoleta, t.ex. injektioner med
kokain mot morfinberoende (Freud, 1880-talet),
Lergigan mot alkoholbakrus (Sverige, 1960-talet), apomorfin mot heroinberoende (Burroughs, 1950-talet)
och legalförskrivning av centralstimulantia (Sverige,
1965 – 1967).
Antidoter
Antidoter är specifika motgifter mot enskilda giftiga
droger (eller droggrupper). Vid akuta förgiftningar med
opiater kan man sätta in Naloxon (Narcanti m.fl.) för
att häva förgiftningen. Vid många förgiftningar fokuserar man numera på att hålla igång vitala funktioner
som andning och cirkulation och låta kroppen rena sig
själv. Det görs vid förgiftning med bl.a. GHB. Insatserna kan många gånger vara livräddande.
Aversionsterapi
Disulfiram (Antabus) blockerar den fortsatta nedbrytningen av alkohol och leder till en ansamling i kroppen
av acetaldehyd, som snabbt framkallar allergiska reaktioner med bl.a. rodnad, illamående och hjärtklappning. Eftersom alkoholintaget direkt får obehagliga biverkningar kommer missbrukaren att avhålla sig från
alkohol under en tid (dagar). Genom att tvingas tillföra
medlet under en längre tid kan missbrukaren påtvingas
nykterhet, vilket kan ge kroppen tid att kurera sig och
26
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
familjelivet att lugna ner sig. Disulfiram påverkar ej suget efter alkohol men kan göra det lättare att leva nykter. Alkoholmissbrukare försöker ofta krångla sig ur
olika behandlingsarrangemang för att kunna återgå till
alkoholkonsumtion utan disulfiramframkallade biverkningar. Kalciumkarbimid (Dipsan) har samma verkan.
Missbrukare måste ha kännedom om att de medicineras med dessa medel, annars finns en påtaglig risk
för allvarliga reaktioner om de konsumerar alkohol.
Behandling av abstinensreaktioner
En rad substanser kan framkalla obehagliga, farliga eller t.o.m. livshotande abstinensreaktioner (utsättningssymptom) när en rusperiod avklingar. Så kan vara fallet
vid missbruk av alkohol, barbiturater, bensodiazepiner,
opiater m.fl. Abstinensreaktionerna kan variera i intensitet från trötthet till chocktillstånd. Många missbrukare lär sig att självmedicinera ”landningen” efter
en intensiv drogperiod, t.ex. att ta barbiturater för att
komma till sömns efter en serie amfetaminrus.
För att behandla delirier och kramper vid exempelvis alkoholabstinens ges vanligen bensodiazepiner
men även kramplösande medel som Heminevrin eller
Tegretol. Periodvis har det förts en diskussion om det
medicinskt lämpliga att totalt medicinera bort besvären
under alkoholdelirier, eftersom den plågsamma eller
skräckartade upplevelsen under ett delirium kan ha en
avhållande effekt på fortsatt alkoholkonsumtion.
För opiatabstinens används bl.a. metadon för opiatmissbrukare. En period på 1990-talet gjordes försök
i Tyskland med forcerad ”turboavgiftning” under
narkos. Tanken var att missbrukaren skulle slippa bli
medveten om de plågsamma reaktionerna under tillnyktringen.
Ett annat sätt att hantera problematiska abstinensreaktioner är att tillföra originaldrogen i fallande doser
för att fasa ut medlets inverkan på kroppen.
Hantering av besvärliga eller livshotande abstinensreaktioner är en etablerad medicinsk verksamhet.
Den påverkar dock inte beroendet, d.v.s. ”suget” efter
drogeffekten.
Blockering
Blockering skiljer sig från aversionsterapi genom att effekterna av ett drogintag blir noll (eller närmast noll)
i stället för negativa (obehagliga, oönskade). Typexemplet är Naltrexon mot opiatberoende. Så länge en
missbrukare har tillräckliga doser i kroppen kommer
han eller hon att få inga eller svaga effekter av opiattillförsel. Metoden används både för att minska risken
för överdoser men även för att träna missbrukaren att
leva i en tillvaro utan drogrus.
Metoden används främst mot opiater (heroin m.fl.).
På 1970-talet gjordes försök i Sverige att utveckla
blockeringsmedel mot amfetaminpreparat, men de
kom aldrig i allmänt bruk.
Legalförskrivning
Legalförskrivning skiljer sig formellt från substitutionsterapi genom att det är originaldrogen som tillförs, t.ex.
heroin, och inte en annan substans med likartad verkan. Legalförskrivning med heroin har prövats i bl.a.
USA (1914 – 1923), England (tidigt 1960-tal) och sedan 1990-talet i bl.a. Schweiz. Syftet med sådana försök
har primärt varit att befria missbrukarna från behovet
av att köpa dyr narkotika på den illegala marknaden.
Problemen att kontrollera missbrukarna har dock ofta
gjort att programmen lett till betydande avdrift av narkotika till den illegala marknaden.
I Sverige genomfördes 1965 – 1967 ett storskaligt
försök med legalförskrivning av amfetamin m.m.
Försöket ledde till en omfattande spridning och stoppades efter två dödsfall.
Underhållsbehandling
Underhållsbehandling (substitutionsterapi) har till syfte
att ersätta en missbrukad drog, som ofta inskaffas på
den illegala marknaden, med ett läkemedel som dämpar ”suget” efter den ursprungliga drogen och även
stabiliserar patienten socialt.
Den första metoden var metadonunderhållsbehandling, som utvecklades i USA på 1960-talet. Tanken
var att ge metadon i så stora doser att missbrukarenpatienten utvecklade maximal tolerans för opiater.
Medlet kan ges en gång per dygn i dryck. Under
metadonets verksamma tid kan en maximalt tolerant
missbrukare inte få några effekter om han eller hon
tillför sig heroin. En del missbrukare lär sig med tiden
att de kan minska sina metadondoser för att skapa ett
utrymme att ”kicka”. Metadonbehandling påverkar ej
missbruk av alkohol, centralstimulantia, kokain etc.
Det senaste årtiondet har man utvecklat Subutex
(Buprenorfin) som alternativ vid opiatberoende. Även
detta medel kan emellertid missbrukas som rusmedel.
För att hindra missbruk av buprenorfin har man framställt ett kombinationspreparat, Subuxone, som innehåller även naltrexon. Det senare tillsätts för att hindra
injektion av upplösta tabletter (naltrexon är motgift
mot buprenorfin). Missbrukare kan komma runt detta
genom att exempelvis snorta krossat Subuxone-pulver.
”Retoxifikation”
Många opiatmissbrukare återfaller direkt efter frigivning från kriminalvården. Då de vanligen har låg opiattolerans efter vistelsen i drogfria fängelser riskerar de
att överdosera. För att förebygga sådana risker har
skotska myndigheter infört ett system med ”retoxifikation”. Avsikten är att genom tillförsel av metadon öka
missbrukarnas tolerans så att de löper mindre risk att
få en överdosreaktion om de intar sitt medel på nytt. I
det syftet tillförs exempelvis metadon under den sista
perioden i fängelse. Det betyder att kriminalvården avsiktligt bryter klientens tidigare drogfrihet.
Medicinering av psykiska störningar m.m.
Missbrukare kan redan före drogdebuten ha betydande psykiska störningar, som kan medicineras. De kan
också drabbas av psykiska störningar och personlighetsförändringar som en konsekvens av sitt drogintag.
Många sådana problem, bl.a. sömnsvårigheter eller
ångest, kan komma i fråga för medicinering med exempelvis bensodiazepiner. Vid dålig uppföljning kan sådan
medicinering utvecklas till ett nytt missbruk som ersätter eller kompletterar det gamla.
Pågående utveckling
En rad nya metoder för LAB befinner sig i olika stadier
från experiment till kliniska försök.
Brittiska forskare har utvecklat ett vaccin (TA-CD)
mot kokain. Vaccinet binder sig till receptorer i hjärnan och hindrar kokainet från att starta rus-processer.
Det har visat sig avhålla många missbrukare från
fortsatt intag. En grupp missbrukare har dock kunnat
bryta igenom blockeringen genom att konsumera tio
gånger större doser än vid vanliga betingelser. Vaccinet
synes ha lång väg till att bli en resurs för storskalig
behandling.
Ibogain är en stark hallucinogen som finns i rotbarken på T. iboga. Medlet har traditionellt använts som
ett slags existentiell eller religiös terapi för att komma
i kontakt med gudomliga väsen. Under senare år har
ibogain med viss framgång använts i västerländsk medicin för att behandla drogberoende. Läkemedelsverket
har dock avvisat metoden.
Med tanke på de stora samhällskostnaderna för
drogmissbruk kan man räkna med betydande politiskt
intresse att finna medicinska ”lösningar” på drogrelaterade problem. Läkemedelsindustrin kommer även
i fortsättningen att satsa mycket på forskning för att
finna nya medel för läkemedelsassisterad behandling.
Marknaden har stor potential.
n
Jonas Hartelius
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
27
Ungdomar i byggbranschen löper
större risk för arbetsskador
Ungdomar löper större risk än äldre att råka ut för arbetsolyckor, konstaterade
Arbetsmiljöverket i våras. Under 2011 anmäldes 3800 arbetsskador där ungdomar
var inblandade. De flesta arbetsskadorna bland unga män sker i byggverksamhet och
bland kvinnorna sker flest arbetsolyckor inom omsorg och social verksamhet.
Efter att de anmälda arbetsplatsolyckorna bland ungdomar 16-24 år minskat sedan början av 2000-talet,
märks sedan 2009 en tydlig ökning. Jämfört med 2009
har antalet anmälningar om arbetsolyckor med sjukfrånvaro ökat med 17 procent, från 2930 till 3424.
Arbetsmiljöverket presenterar detaljerad statistik med fokus på unga i arbete. De flesta olyckor
bland unga män (21 %) sker i byggverksamhet.
Byggbranschen och transportbranschen är också hårdast drabbade av dödsolyckor bland unga. Mellan
2006 och 2011 dog 36 ungdomar mellan 16 och 24 år
på jobbet. Av dem var 31 män och 6 kvinnor.
De flesta arbetsskadorna bland kvinnor sker annars
inom vården där belastningsskador och fallolyckor är
vanliga.
En vanlig olycksorsak bland både unga kvinnor och
män är att man förlorar kontrollen över något transportfordon.
Unga män skadas oftast av att de handskas vårdslöst
med handverktyg och tappar kontrollen, en ofta förekommande olycksorsak i byggbranschen.
Är drogpåverkan en bakomliggande
olycksorsak?
I Arbetsmiljöverkets analys av bakomliggande orsaker till det ökande antalet arbetsskador bland unga,
särskilt inom byggsektorn, säger avdelningschef Håkan
Olsson till tidningen Metro att ungdomar är övermodiga och tar stora chanser. Man vill, enligt Håkan
Olsson, visa att man klarar av att göra vissa moment
som kanske ses riskfyllda.
Ingenstans nämner man i Arbetsmiljöverkets rapport att drogpåverkan kan vara en olycksorsak. De
senaste tre årens ökning av antalet arbetsplatsolyckor
bland unga, är en parallell till den senaste tidens
ökning av drogmissbruk. Det är särskilt cannabis,
läkemedel och nya internetdroger som förekommer i
den åldersgruppen.
Att inte denna fråga diskuteras mer, kan bero på
att den är känslig. Misstankar om alkohol- och annat
drogmissbruk är svårt att diskutera på många arbetsplatser. Men där det finns en tydlig drogpolicy, bör
man också tillämpa såväl slumpmässiga drogtester som
tester i samband med olyckor.
n
Gunnar Hermansson
30
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
Drogmissbruk på yrkesskolan
I början av sommaren träffade jag Micke som är lärare
på ett yrkesgymnasium i södra Storstockholm. Eleverna är i 16-18-årsåldern och undervisas i olika specialinriktningar inom bygg- och fordonsteknik. Micke
undervisar i VVS.
Jag passade på att fråga honom om skolan har problem med drogmissbruk bland de 500 eleverna.
-Du, sa Micke, det har vi.
Micke berättade att han nyligen överhörde ett samtal mellan två elever. En av dem går i hans klass och
den andre tillhör ett gäng elever som lärarna misstänker dealar på skolan, troligen cannabis. Han frågade
”sin” elev senare vad det där samtalet handlade om.
Eleven berättade att den andre killen blivit lurad på
sitt ”stash” (lager med knark, troligen cannabis) och
att det var värt 6 lax (6000 kronor).
Lärarna på skolan har på sistone haft ögonen på
ett tiotal elever som märker ut sig. En period använde
gänget skolans samlingsrum som träffpunkt och deras
närvaro skrämde bort andra elever. Det var först när
några lärare ständigt började finnas i samlingslokalen
som gänget slutade hålla till där.
Man misstänker, enligt Micke, att de säljer droger
till andra elever och därför har lärarna ögonen på dem.
Lärarna tror sig också veta att en del elever använder
droger, men det finns ett mörkertal. Kuratorn på skolan har berättat för Micke om alla trick som elever kan
ta till för att dölja sitt missbruk under skoltid och även
manipulera drogtest.
För en tid sedan misstänktes en kvinnlig elev för
att vara drogpåverkad. Hon var en av Mickes elever
och han informerade kuratorn. Eleven skickades till
skolhälsovården för att lämna urinprov. När analysresultatet kom visade det inte att kvinnan haft droger i
kroppen, men däremot en mycket låg halt av kreatinin.
Det indikerar att hon druckit mycket stora mängder
vatten före provtagningen.
På yrkesskolans byggprogram får eleverna lära sig att hantera bl.a. olika maskiner, svetsutrustning och annan utrustning
för skärande bearbetning av metaller.
När yrkeseleverna gör praktiktjänst på byggen är de ute i en
ovan och ibland riskfylld miljö.
Skolledningen krävde då att hon skulle lämna ett
nytt urinprov under mer övervakade former. Analysen
visade denna gång att hon hade cannabis i sin urin.
Eleven blev då avstängd från allt praktiskt arbete i
industriprogrammet som hon tillhörde. I den undervisningen ingår bland annat skärande bearbetning av
metaller och andra maskinella sysslor. Den unga kvinnan fick enbart hålla på med teoretiska uppgifter tills
urinproven inte längre påvisade cannabis. Hon har nu
hoppat av undervisningen på skolan.
Under våren utmärkte sig en manlig elev i fordonsprogrammet på ett sådant sätt att han fick sluta skolan. Det dröjde inte länge förrän han greps av polis,
misstänkt för både våldsbrott, missbruk och langning.
Killen blev häktad, men rymde från väktarna på väg
till domstolen.
Yrkeseleverna tillbringar inte bara sin tid i skolan.
En stor del av studietiden är praktiktjänst på byggen
och i bilverkstäder. Droganvändning i dessa sammanhang ökar givetvis risken för olyckor.
n
GH
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
31
Nya drogtestmetoder
under utveckling
Antalet drogtester genom urinprov på arbetsplatser har blivit allt fler och säkrare. Nya
testmetoder i saliv och utandningsluft väntar på att godkännas som mindre integritetskänsliga alternativ.
Farmakologiska laboratoriet, som tillhör Karolinska universitetssjukhuset, utför analyser av narkotika och anabola steroider i urin och alkoholmarkörer i både blod och
urin åt sjukhus och företagshälsovård. Även hårprover
kan analyseras med avseende på drogintag bakåt i tiden.
Man tar årligen emot drygt 100 000 prover och utför
ca 500 000 analyser av olika drogsubstanser i dessa
prover. En tredjedel av proverna kommer från arbetslivet och därmed är laboratoriet störst i landet på analys
av företagsprover.
Samarbetet med arbetslivet startade 1995 med analysuppdrag från Sundsvalls Ställning AB. Efter indikation om missbruk bland företagets anställda, som
då arbetade med ställningsbyggande på SCA, ställdes
krav på åtgärder. Man genomförde drogtester på alla
anställda. Några vägrade att medverka och fallet togs
upp i Arbetsdomstolen. AD bedömde att drogtester ska
vara tillåtna i arbetslivet, dock på vissa villkor.
Drogtester underlättar upptäckt
Karolinskas farmlab ligger nu i Huddinge
Två tredjedelar av de drygt 100 000 proverna som
Farmakologiska laboratoriet tar emot per år, kommer
från sjukvården och olika beroendemottagningar, huvudsakligen i Stockholmsområdet. Resterande tredjedel
av urinproverna skickas in från företagshälsovård och
andra som utför provtagning åt arbetsgivare från hela
landet.
Med proverna följer en blankett där uppdragsgivaren har fyllt i vilka droger som ska eftersökas vid
analyserna. I övrigt är provmaterialet helt anonymt och
laboratoriet har därför ingen vetskap om vilken typ av
arbetsplats de kommer ifrån.
I de flesta fall har beställaren kryssat för analys av
en standardpanel som omfattar cannabis, amfetamin/
ecstasy, kokain samt heroin/morfin. I ungefär hälften
av alla prover begärs också analys av bensodiazepiner.
Ett sådant standardtest kostar 30-90 kronor per substans.
För att laboratoriet ska söka efter alla nya internetdroger eller anabola steroider, måste detta särskilt
anges på blanketten.
Drogtest genom urinprov kan påvisa sporadiskt
intag 1-3 dagar bakåt i tiden och regelbunden användning av droger dagar till veckor efter sista konsumtionstillfället.
Laboratoriet har under det senaste året flyttat från Solna till Huddinge sjukhus. Flytten innebär att man fått
större, ljusare och väl anpassade lokaler för sin analysverksamhet, som kommer att växa.
Professor Olof Beck, som är chef för Farmakologiska
laboratoriet, är mycket nöjd med den upprustning som
skett och de möjligheter som finns till expansion.
Redan i höst kommer man att börja drogtesta i saliv
och även i utandningsluft. Att detektera narkotika i
utandningsluft är en metod som Olof Beck varit med
om att utveckla under senare år och som kan bli revolutionerande om den godkänns. (Vi återkommer med
fylligare reportage om denna testmetod i senare nummer av tidningen. Red anm.).
På Farmakologiska laboratoriet kan de flesta kända droger
analyseras i olika provmaterial .
34
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
Kunskapen om hur stor andel förvärvsarbetande som
missbrukar narkotika eller andra droger är bristfällig
i Sverige.
Olof Beck har länge engagerat sig i drogtestfrågan och bland annat skrivit artiklar om detta i
Läkartidningen. Han framhåller att det kan vara svårt
att upptäcka en medarbetares drogmissbruk på en
arbetsplats. Erfarenhetsmässigt har det visat sig att det
kan ta flera år innan kännetecknen på missbruk blir
tydliga.
Drogtestning är därför en effektiv metod för att
tidigt identifiera påverkan av narkotika eller andra
droger, och i förlängningen kunna erbjuda stöd och
rehabilitering vid behov.
Uppdragsgivaren bestämmer testets
omfattning
Professor Olof Beck är nöjd med Farmakologiska laboratoriets nya lokaler och utrustning, inte minst den sorteringsrobot som
syns på bilden. Den sorterar effektivt och snabbt dagens alla inkomna prover så att analysresultat kan vara levereras före kvällen. Foto: Gunnar Hermansson.
Provsvar samma dygn
I drygt 3 procent av alla arbetsplatsproverna påvisas en
förbjuden substans. Tomas Villén, som är kemist och
ansvarig för missbruksärendena på laboratoriet, räknar med att kanske hälften av fallen kan förklaras med
att den testade personen använder narkotikaklassade
läkemedel som är förskrivna av läkare. Det är t.ex.
vanligt att kodeinpreparat används mot olika smärttillstånd och kodein ger utslag på morfin i testet.
Den nya utrustningen som installerats på laboratoriet i Huddinge har medverkat till att korta ner analystiderna. Redan samma dag som provet kommit in med
posten, kan man leverera ett provsvar när det gäller ett
standardtest.
Analyserar även anabola steroider
Sedan 2007 utförs också analys av anabola steroider
åt företag och sjukvården. Under perioden 2007-2011
analyserade Farmakologiska laboratoriet över åttatusen urinprover med avseende på anabola steroider.
Spårtiderna kan variera en del beroende på vilken typ
av steroid som intagits och om det gäller tabletter eller
injektionspreparat. När anabola steroider påvisas i ett
prov hittar man oftast mer än en anabol substans. I
företagsproverna var 1,64 procent positiva. Analys av
anabola steroider är mer komplicerade är narkotikatester och kostar därför 900 kronor.
Kvalitetssäkring av testförfarandet måste
krävas
Efterhand som alltfler arbetsgivare tillämpar drogtester
på anställda, har det uppstått en kommersiell marknad
kring drogtesterna. Då är det naturligtvis ett krav att
såväl analysmetoderna som genomförandet av provtagningar är kvalitetssäkrade. Farmakologiska laboratoriet är därför ackrediterat av Swedac för att genomföra narkotikaanalyser i arbetslivet.
Eftersom provtagning ska utföras av medicinsk personal, är det i de flesta fall företagshälsovården som
gör detta.
Efter utförd analys bedöms resultatet av en specialistläkare med särskild utbildning. Risken att leverera
ett falskt provsvar minimeras då.
n
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
35
Stockholmsveckan i Visby – Samverkan gav resultat
Genom samverkan och informationsutbyte kunde spanare från Stockholm och spanare från Gotland rapportera ett flertal personer för narkotikabrott och förhindra att
Visby under den s.k. Stockholmsveckan blev en fristad för narkotikabruk och kriminella grupperingar.
Utanför en av de stora nattklubbarna i Visby ringlar sig
kön med förväntansfulla gäster som vill in, långt ut på
gatan. Klockan är strax efter tio och det är nu festandet
i Visby drar igång på allvar. Två civilklädda narkotikaspanare från Stockholm står på andra sidan gatan och
observerar personerna i kön till nattklubben. Plötsligt
får de syn på en man i kön som de bestämmer sig för
att kontrollera. De har tidigare fått veta av spanare från
Gotland att mannen är intressant i narkotikasammanhang.
Mannen plockas ut från kön och vid kontrollen
anträffas kokain på honom. Senare under förhör erkänner mannen att han även har brukat kokain under
kvällen.
Ingripandet är ett av flera exempel på hur informationsutbyte och samverkan mellan narkotikapoliser
från Gotland och narkotikapoliser från Stockholm gav
goda resultat under Stockholmsveckan.
Stockholmsveckan infaller under vecka 29 i juli och
är partyveckan framför andra på Gotland. Då anländer
ett stort antal turister och ökar befolkningen med 125
procent, från 57 000 till 130 000 människor.
Efter tennisveckan i Båstad kommer Stockholms partyelit till Visby för en veckas intensivt festande. I släptåg kommer även grovt kriminella individer som ser sin
chans att visa upp sig i nöjeslivet. Där det är fest finns
det narkotika och för att beivra narkotikahanteringen i
Visby under Stockholmsveckan skickades en spangrupp
från Stockholm för att samverka med de lokala spanarna på Gotland. Spangruppen från Stockholm bestod
av poliser från aktionsgrupp NOVA, RAVE och citypolisens Krogsektion. Gruppen utökades sedan med ett
par gotländska spanare och leddes av kriminalinspek-
Stockholmsvecka i Visby och festen kan börja.
38
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
tör Fredrik Södergren
som är chef för narkotikaenheten
på
Gotland och har mer
än tjugo års erfarenhet av polisiärt arbete
mot narkotika.
Veckan började
med att de gotländska poliserna presenterade hur narkotikasituationen ser ut
på Gotland. Trots
att spanarna är få
till antalet och utreder sina egna ärenden hade de mycket
god kännedom om
de lokala aktörerna Stockholms partyelit dricker gärna
på narkotikamarkna- champagne under festen i Visby.
den. Därefter började
spangruppen arbeta.
Traditionell narkotikaspaning där olika adresser bevakades varierades med
offensivt arbete på Visbys krogar.
Den sammansatta spangruppen rapporterade in 35
narkotika- och dopningsbrott under veckan, men allt
arbete riktades inte mot narkotika. Ett annat syfte var
att minska inflytandet från kriminella grupperingar
och förebygga våldsbrott. Här kunde spanarna från
Stockholm bistå de gotländska kollegorna med kunskap
om vilka personer från kriminella gäng i Stockholm
som var på besök i Visby för att visa upp sig tillsammans med partyfolket. Denna personkännedom ledde
till att ett stort antal förebyggande visitationer kunde
genomföras och flera stökiga och berusade personer
kunde omhändertas i syfte att förhindra våldsbrott.
När jag lämnade Gotland var det med en känsla av
att det var samarbetet som hade legat till grund för
resultaten. I stället för att arbeta som separata grupper arbetade spanarna som en väl fungerande enhet
där polisernas olika kompetens togs tillvara. Jag är
övertygad om att ett ökat samarbete narkotikaenheter
emellan skulle vara till stor nytta för narkotikabekämpningen.
n
Alex Silow,
spanare Stockholmspolisens Krogsektion
Dags att utmana HD!
I ett avgörande i Högsta domstolen (2012-07-11, B 965-12) dömdes en man till 2,5 års
fängelse för innehav av närmare 5000 ecstasytabletter. Det anmärkningsvärda i detta
fall är inte enbart det låga straffet utan även att han dömdes för brott av normalgraden.
I Stockholm har vi det senaste året sett en kraftig ökning av just ecstasy och kan det
vara så att den nya praxisen ligger till grund för detta?
Det har nu gått ett år sen Högsta domstolen (HD) gjorde kovändning i mängdresonemanget och vi blir konstant påminda om läget då domar som denna fortsätter
att komma. Jag har tagit upp denna heta potatis i flertalet artiklar och känner precis som ni en frustration över
läget samtidigt som jag inte kan låta bli att till viss del
hålla med i HD:s resonemang.
Domstolar bör ta i beaktande vilken roll den misstänkte haft i hanteringen och en mulåsna skall inte
straffas lika hårt som en huvudman. Vi skall se till alla
omständigheter och utreda alla rekvisit i lagstiftningen.
Tyvärr har inte Högsta domstolen nöjt sig där
utan fört en aggressiv förändringskampanj som får
en annan att fundera på vad som underblåst detta.
Mängdresonemanget har gått från att vara totalt avgörande till att ha väldigt lite betydelse samt att straffvärdet för narkotikabrott nästan har halverats och det är
jag ifrågasättande till.
Som praktiker och operativ polis vägrar jag låta
detta slå ner mig utan ser det som en utmaning. Jag
har hört alltför många säga ”vi kan lika gärna lägga
ner verksamheten nu”. Vi är många som arbetar med
denna narkotikaproblematik för att vi tror på att arbetet hjälper och att det bidrar till en positiv förändring
i vårt samhälle.
Om nu Högsta domstolen beslutat att de övriga
rekvisiten i § 3 Narkotikastrafflagen, om grovt brott,
skall anses mer betydelsefulla i avgörandet om ett brott
skall anses vara grovt eller inte och att mängdresonemanget inte skall spela lika stor roll, så bör vi väl
kunna döma personer för grovt narkotikabrott utan
att visa domstolen några större mängder beslagtagen
narkotika? Om vi kan påvisa att en person haft vinningssyfte av sin hantering, inte sålt för att finansiera
sitt missbruk, att hanteringen varit ett led i organiserad
brottslighet och yrkesmässig samt sålt i större omfattning, så borde vi inte behöva ha några större beslag.
Detta gör att vi behöver förändra våra arbetsmetoder en aning då vi istället för att kasta oss över nästa
”underrättelse” efter att vi rapporterat en person,
jobbar vidare i ärendet vi startat och börjar nysta i
köparleden. Det skulle medföra att vi kan stärka upp
misstanken mot den initialt misstänkta personen samt
att vi kommer att kunna rapportera flera personer för
narkotikabrott.
Ecstasytabletter har börjat återkomma på den illegala marknades.
Vissa jobbar efter detta arbetssätt redan, men fler
enheter bör pröva det. Låt oss skaffa oss ett eget prejudikat på grovt narkotikabrott med en mindre mängd
narkotika i beslag.
Har nu denna praxis gjort att fler använder ecstasy i Stockholm?
Självklart är så inte fallet, då tillgång och efterfrågan
ser annorlunda ut i narkotikasammanhang, men den
har nog påverkat enskilda individer att börja sälja då
risken för långa fängelsestraff minskat markant. Vi har
idag en generation unga vuxna som inte gjorde samma
resa som den förra generationens ecstasyanvändare
gjorde och de vet inte om det katastrofala skadeverkningarna drogen ger. De har inte upplevt den gråa vardagen än utan har den framför sig och det är sorgligt.
Denna generation har även varit nyfikna på internet
med det stora utbudet av droger som den världen presenterat i många år. Sen har vi idag en nattklubbsscen
som förändrats där housemusiken och dj-events fått
större plats. En scen där ecstasy passar in och alla dessa
omständigheter sammantaget gör att vi nu är i början
av en ecstasyvåg som kommer att sprida sig i Sverige.
Det är dags att ta sig an en ny generation och utmana
den Högsta domstolen!
n
Christoffer Bohman
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
39
Krönika
MDPV farligare än
tidigare känt
MDPV har varit klassat som narkotika i Sverige sedan den 1 februari 2010. Missbruk
har dock förekommit lägre tillbaka.
MDPV brukar i missbrukssammanhang räknas till de
syntetiska katinonerna, som i övrigt innehåller bl.a.
mefedron. MDPV räknas också in bland ”internetdrogerna”, alltså de rusmedel som utbjuds via internet.
Medlet kan fortfarande köpas på nätet som ”forskningskemikalie” (”research chemical”).
Genom en dom i HD i juni 2011 har påföljderna
och bevisläget för mefedron och därmed även för andra
synetiska katinoner och MDPV ändrats i grunden. Idag
bedöms MDPV som lika farligt som amfetamin. De
särskilda aspekter på farligheten hos mefedron, MDPV
m.fl. som domstolar tidigare tog hänsyn till är därmed
utsuddade.
Under det gångna året har vi i Västerås kunnat
handgripligen uppleva följderna av denna liberaliserade syn på MDPV. Den illegala handeln har blivit
mycket omfattande, eftersom de straffrättsliga riskerna
med att sälja MDPV blivit ganska små.
Förödande konsekvenser
Att HD sänkt praxis för narkotikabrott relaterade till
MDPV håller på att få förödande konsekvenser ute på
fältet. Minskade påföljder har ökat det olagliga utbudet, vilket lett till ett omfattande missbruk. Det gäller
för både missbrukare och de personalgrupper som möter dem i sitt arbete.
Tidigare har riskerna med MDPV varit dokumenterade endast i mindre omfattning. Det beror på att medlet och dess risker varit kända under kort tid. Under det
senaste året har vi med våra polisiära, medicinska och
psykiatriska erfarenheter av MDPV-missbruk fått se en
rad risker manifestera sig på nära håll. Bilden visar att
MDPV är minst lika farligt som sakkunniga uttalat sig
om tidigare.
Vi har sett MDPV-missbrukare drabbas av livshotande överdoser (ett misstänkt dödsfall utreds just
nu). Vi har tagit omhand dem för polisiär transport
till psykiatrin efter att det fått blivit helförvirrade och
våldsamma i sina psykoser.
Kriserna är givetvis ett problem för missbrukarna
själva. Men en aspekt som sällan beaktats är arbetarskyddet för de personalgrupper som måste ingripa mot
eller ta hand om MDPV-påverkade missbrukare när
deras tillstånd är som värst.
42
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
Inom sjukvården är MDPV-missbrukare särskilt
svåra att ha att göra med. För att hantera en enda höggradigt påverkad MDPV-missbrukare kan det krävas
insatser av sju eller åtta personer. Situationen blir än
mer svårhanterlig genom att patienterna kan vara svåra
att bedöma kliniskt, eftersom de kan kastas mellan
kontaktbarhet och medvetslöshet eller mellan behandlingsmotivation och våldsam aggressivitet. För att kontrollera deras förvirring och oro krävs många gånger
omfattande doser lugnande medel. De måste därefter
övervakas under ett par dygn tills alla eftereffekter av
medicineringen klingat av.
Det omfattande MDPV-missbruket i Västerås gör
att två eller tre svårt påverkade missbrukare kan
komma in på en enda dag. En helg låg sju patienter
inne på medicinska akutvårdsavdelningen, som sammanlagt har 17 platser.
Det ökade missbruket av MDPV har spritt sig till
unga vuxna (18 – 25 år) enligt vad socialtjänsten har
kunnat observera det senaste året.
Ytterligare en aspekt som gått i dagen allt tydligare
det senaste året är hur hastigt beroendeframkallande
MDPV verkligen är. Många missbrukare uppvisar s.k.
refillbeteende. De tar en ny dos så fort ruset klingat
av. Det som skulle bli ett enstaka rus under en helg
kan fortsatta okontrollerat ända tills hela det inköpta
partiet var konsumerat. Trots sådana obehagliga upplevelser är det svårt att motivera missbrukarna till
att sluta. Rusen kan även framkalla hallucinationer.
Missbrukarna kan därigenom utgöra en fara för sig
själv och andra.
Måste bedömas strängare
Våra erfarenheter från Västerås av MDPV är omfattande men inte unika. Av kollegor i Norrköping har jag
fått höra om liknande problem.
Vår slutsats är att olovlig hantering av MDPV
måste bedömas mycket strängare av svenska domstolar. Annars kommer MDPV att spridas långt ut i vida
ungdomsgrupper med förödande effekter för både
missbrukarna och den personal som skall omhänderta
och behandla dem.
n
Kriminalkommissarie Per-Erik Lundberg,
chef för narkotikaroteln i Västerås
MDPV tilltalar heroinister och amfetaminister
Gamla etablerade missbrukare i Norrköping importerar MDPV från Kina.
Sedan några år har de nyare internetdrogerna, särskilt
syntetiska katinoner, drabbat Norrköping. Det började
med mefedron följt av metedron och MDPV. Ytterligare några substanser som t.ex. 2-DPMP och 4-MEC
har dykt upp ibland, men MDPV är nu en etablerad
drog som skapar problem.
Polisens narkotikagrupp i Norrköping har sedan
början av 2012 kartlagt och utrett personerna som
ligger bakom den illegala narkotikahandeln. Det började med att tullen tog ett 25-tal försändelser i beslag
omkring årsskiftet 2011/2012. De flesta försändelserna
innehöll 50 gram MDPV och i några fall 4-MEC, de
var avsända från Kina och adresserade till personer i
Norrköping.
Polisen identifierade drygt tio personer som var
involverade i den illegala importen. De var i åldrarna
36-55 år och kända av polisen som amfetamin- och
heroinmissbrukare. Så gott som alla missbrukade
också MDPV, men en stor del av pulvret såldes till
andra missbrukare.
När samtliga hämtades till förhör och polisen gjorde
husrannsakan i deras bostäder, beslagtogs ytterligare
några 50-gramsposter av drogerna och en hel del misstänkt stöldgods, datorer, mobiltelefoner och annan
elektronik, som antas härröra från MDPV-kundernas
mängdbrottsliga aktiviteter.
De tre huvudmännen köpte narkotikan från en
gemensam leverantör i Kina. Inköpspriset för MDPV
är 15-30 kronor per gram och försäljningspris i
Norrköping är omkring 1000 kronor per gram.
Potent drog med okända långtidseffekter
Mikael Kinnå är chef för narkotikagruppen i Norrköping. Han och kollegan Mikael Rondahl på gatulangningsgruppen berättar att det beslagtagna MDPVpulvret i regel håller 90-95 procent renhet, missbrukas
som amfetamin men i betydligt mindre doser. 0,1 gram
MDPV räcker till minst tre personer och därför är det
vanligt att man numera hittar mycket känsliga vågar
hos missbrukare.
En MDPV-påverkad person kan vara mycket oberäknelig. Kinnå och Rondahl berättar om plötsliga vansinnesutbrott i arresten, då flera poliser har behövts för
att övermanna en normalväxt missbrukare. Polisernas
erfarenheter från fältet är att drogen ger ett enormt sug
efter mer. Tillvänjning går fort och abstinensen verkar
vara svårare än av de flesta andra droger. Påverkade
personer får vanställd uppfattning om verkligheten,
blir misstänksamma och känner sig förföljda.
På Beroendekliniken i Norrköping bekräftar vårdenhetschef Emily Bjerker att MDPV nu verkar vara en
etablerad drog bland vuxna missbrukare i stan. Det är
Narkotikagruppens chef Mikael Kinnå (th) och kollegan
Mikael Rondahl ser ett ökat missbruk av internetdroger som
en följd av Högsta domstolens sänkning av straffvärdet förra
sommaren.
alltså inte en uttalad ungdomsdrog, utan MDPV är till
stor del en potent ersättningsdrog för amfetamin och
heroin bland tidigare etablerade missbrukare.
Man har sett att MDPV-patienters hälsa påverkas
negativt med kraftig viktnedgång, uttorkning och ett
allmänt grått och sjukligt utseende. Frågan är vad som
händer längre fram i dessa människors missbrukskarriärer.
Polisen kräver omprövning av straffvärdet
De som misstänks för narkotikabrott i MDPV-härvan
åtalades i augusti 2012. På grund av nu rådande rättspraxis har ingen varit häktad i ärendet och det finns
fortfarande god tillgång på MDPV i Norrköping. Tipsflödet till polisen är stort och Kinnå och Rondahl kan
konstatera att den för tillfället underbemannade narkotikagruppen inte hinner med. Möjligheter att använda
hemliga tvångsmedel har minskat drastiskt sedan Högsta domstolens omdiskuterade ställningstagande i juni
2011.
Poliserna på narkotikagruppen kräver en omprövning av straffvärdet för MDPV och andra syntetiska
katinoner. Narkotikastrafflagen bör också ses över och
utformas så att en narkotikaklassning av en substans
också omfattar alla närbesläktade substanser. I nuläget
är drygt ett tiotal syntetiska katinoner narkotikaklassade i Sverige, men ett okänt antal är fortfarande
oklassade. En av dessa är pentedron som nu är på väg
att etableras i Norrköping som en ännu inte förbjuden
släkting till MDPV.
n
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
43
Irland förbjuder 200
syntetiska droger i ett svep
Den snabba utvecklingen och introduktionen av nya syntetiska substanser på drogmarknaden föranledde regeringen att på en gång förbjuda 200 nya droger.
Genom introduktionen av ett stort antal syntetiska droger, som substituerade katinoner, på den globala marknaden blev Irland för några år sedan drabbat av ”head
shops” (ett slags butiker för droger och drogattiraljer).
Dessa började erbjuda ett sortiment med nya kemikalier under beteckningar som ”forskningskemikalier”,
”badsalt” eller ”växtnäring”, liksom attiraljer för
drogkonsumtion. Det var naturligtvis ingen som trodde
på de nya beteckningarna, eftersom alla kände till att
affärsidén var att gå runt narkotikakontrollen. En del
butiker var öppna 24 timmar om dygnet.
Giftiga och beroendeframkallande
Situationen utvecklades snabbt bortom kontroll, då de
nya drogerna visade sig vara mycket giftiga. Polisen
och ambulansverksamheten tvingades köra svårt förgiftade, oroliga och förvirrade missbrukare till akutmottagningar. Människor dog av de nya drogerna.
Till och med butikerna upplevde att de själva drabbades av de oönskade effekterna av de nya drogerna.
Kunder som blivit våldsamma av sina droger gjorde att
de måste installera säkerhetsdörrar med luckor.
Det visade sig på kort tid att de nya drogerna, som
de syntetiska katinonerna, var höggradigt beroendeframkallande.
Drogdebatten fick snabbt fokus på lagstiftningens
och regeringens långsamhet. Med den gamla proceduren kunde det ta ett år att få en ny substans formellt
kontrollerad som narkotika. Under tiden ändrade
kemister den kemiska strukturen och utvecklade nya
droger, som formellt skilde sig från de som var klassade
eller under övervägande för klassning som narkotika.
Den irländska regeringen fattade till slut problemets
omfattning och allvar, särskilt hotet mot unga människor. I maj 2010 utarbetade narkotikaministern Pat
Carey och hälsovårdsministern Mary Harney en ny lösning när de lade fram Strafflagen om psykoaktiva substanser av år 2010. Irländska medier stödde förslaget.
Allmänna opinionen, som drivits på av ett antal frivilligorganisationer inom drogområdet, skapade tryck på
politikerna att rösta för lagen.
Lagen gjorde det till ett brott i Irland att importera,
exportera, producera, tillhandahålla eller inneha dessa
substanser.
46
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
Gráinne (uttalas Gråånja) Kenny har i årtionden varit en
förkämpe för en restriktiv narkotikapolitik i Irland. Hon har
också varit President för Europe Against Drugs (EURAD),
som är en paraplyorganisation för europeiska frivilligorganisationer som stöder det fulla genomförandet av FN:s internationella narkotikakonventioner. (EURAD)
Bland de 200 substanser som täcks av lagen finns
syntetiska katinoner (mefedron etc.), syntetiska cannibinoider (”spice”), ett antal ecstasy-liknande substanser, som BZP, samt GBL och 1,4-butandiol, båda
kända som ”Liquid ecstasy”.
Dock var ett antal substanser, som dimetokainer,
ej inbegripna i den första lydelsen av lagen. Detta rättades till i maj 2012, då de togs med i lagen. Irland
känner idag stolthet över att ha det mest vittfamnande
förbudet i världen för nya rusmedel.
USA lagstiftar om
analoga droger
I Irland öppnades som mest en ny s.k. “head hop” i veckan
för försäljning av nya lagliga droger med stark rusverkan. På
grund av att kunderna blev aggressiva tvingades en del butiker införa förstärka dörrar, skydd för fönstren m.m. Här ses
en lokal demonstration mot en butik. (EURAD)
Butiker stängda
Polisen agerade snabbt för att använda de nya befogenheterna för att stänga drogbutikerna. Sådana hade
öppnats i en takt av en ny per vecka men är nu på väg
att stänga. De enda varor som de nu kan sälja lagligen
är bongar och pipor.
Lagen förbjuder också innehav av marknadsföringsmaterial.
Den snabba utvidgningen av den irländska lagstiftningen om narkotikakontroll visar att en grupp
engagerade medborgare kan förmå sina politiker att
kraftfullt handla mot hotet från de nya drogerna. n
Gráinne Kenny
Övers. JH
USA:s kongress har beslutat att ställa ett
stort antal syntetiska droger under narkotikakontroll.
I ”2011 års lag om kontroll av syntetiska droger”
räknas uttryckligen upp 15 syntetiska ”cannabimimetiska” substanser (”cannabimimetisk” betyder cannabishärmande) och 26 syntetiska centralstimulantia. I den
senare gruppen ingår bl.a. fenetylaminer av ecstasytyp
samt syntetiska katinoner.
De reglerade cannabinoiderna är AM2201, AM694,
CP-47,497, CP-47-497-C8-homolog, JWH-018, JWH019, JWH-073, JWH-081, JWH-122, JWH-200,
JWH-203, JWH-250, JWH-398, SR-19 (RCS-4) och
SR-18 (RCS-8). Kontrollen omfattar även blandningar
innehållande dessa substanser.
De reglerade centralstimulerande medlen är 2C-C,
2C-D, 2C-E, 2C-H, 2C-I, 2C-N, 2C-P, 2C-T-2, 2C-T4, alfa-PPP, alfa-PVP, butylon, etylon, flefedron, 3-fluorometkatinon, MDAI, MDPPP, MDPV, mefedron,
metamfepramon, metedron, metylon, MOPPP, MPBP,
nafyron och N-etylkatinon. Serien 2C tillhör ecstasygruppen. Butylon m.fl. är synetiska katinoner.
Många av dessa medel står redan under narkotikakontroll i Sverige, t.ex. JWH-018 och MDPV. Däremot
är t.ex. JWH-019 klassad som hälsofarlig vara.
Även andra varianter
Gráinne Kenny får en eloge från en ledande irländsk kolumnist för sina ansträngningar att skapa en ny lagstiftning mot
nya syntetiska droger. Rubriken kan översättas med ”Låt oss
hurra för Gráinne som spikade igen drogbutikerna!” (Mail
on Sunday)
Den amerikanska lagen gör det möjligt att även reglera andra varianter av syntetiska cannabimimetiska
substanser. Lagen räknar upp olika klasser av kemiska
strukturer som kan täckas av lagen ifall substansen är
agonist (medel som utlöser positiv aktivitet) på cannabisreceptorn CB1. Det betyder att medlet har neuropsykofarmakologiska effekter av samma slag som cannabis (marijuana, haschisch och delta-9-THC). Att
man som kriterium för narkotikakontroll anger kapacitet för bindning till en specifik receptor torde vara en
juridisk innovation. Det innebär att man använder ett
verkanskriterium (effekten, i detta sammanhang russtimulering).
Formellt hamnar de nya substanserna på kontrolllista (”schedule”) I, vilket motsvaras av vår narkotikaförteckning I. Medlen anses därmed vara så farliga att
de inte får användas i sjukvården.
n
Jonas Hartelius
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
47
§ Rättsrutan §
§ Rättsrutan §
Domstolspraxis vid narkotikabrott i andra nordiska länder
Jag avslutade förra Rättsrutan med att kort kommentera ärendet med en kurir som i förhör hade
uppgett att han hade tagit betalt för risken att avtjäna fängelse i 5 år för smuggling av 4 kg amfetamin.
Detta var helt i enlighet med en tabell som har upprättats av hovrätten över Skåne och Blekinge över
hållpunkter för bedömning av straffvärde i narkotikamål. Kuriren har nu dömts till fängelse i 4 år.
Domstolen tog hänsyn till att han endast hade varit
en utbytbar kurir utan några unika kvaliteter, att
han hade medverkat i utredningen om sin inblandning (erkänt), att narkotikakoncentrationen hade
varit endast 7 procent och att han genom domen
utvisades ur riket.
Hur ser det då ut hos våra närmsta nordiska grannar? Jag har ställt frågan till kollegor i
Dannmark, Finland och Norge, där man med spänning följer utvecklingen i Sverige. Jämförelsen har
kommit att avse smuggling av 1,6 kg kokain, för
vilken hållpunkten för straffvärdebedömningen i
Sverige numera enligt Skånska hovrätten är fängelse
i omkring 6 år (för en ren kurir är värdet förmodligen lite i överkant) Före praxisändringen motsvarade mängden ett straffvärde på fängelse mellan 8
och 9 år.
I Danmark använder man sig inte av tabeller när
det rör sig om större kvantiteter narkotika, däremot har man en rik rättspraxis som ger tumregler.
Smuggling av 1 kg kokain skulle typiskt sett ge
fängelse i 5 år och 2 kg skulle typiskt sett ge fängelse i 6 år. I de flesta fall skulle därför smuggling av
1,6 kg kokain straffas med fängelse i 5 ½ år. Som
utgångspunkt skulle det när det är fråga om endast
en gärningsman inte vara några större avvikelser
från denna tumregel oavsett vilken roll gärningsmannen har haft. Trots detta finns det vid en konkret värdering skillnader mellan kurir, huvudman
och andra när en rad personer samtidigt ska dömas
efter sin inblandning. Det är alltså möjligt att en
kurir skulle kunna komma lindrigare undan om
han dömdes tillsammans med andra inblandade
med större inflytande i organisationen. Redan detta
verkar ju vara ett incitament för kuriren att berätta
om andras inblandning i brottet. Det är för övrigt
§ Rättsrutan §
50
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
så, att i Danmark kan en åtalad person komma i
åtnjutande av strafflindring just genom att berätta
om andras inblandning i brottsligheten.
I Finland använder man sig av tabeller som anger
riktvärden efter mängd och slag av narkotika, men
förmildrande och försvårande omständigheter ska
påverka straffvärdet. Det finns olika uppfattning
bland åklagarna. En del menar att normalvärdena
ska tillämpas på kurirer, andra att dessa ska ha
mildare straff än som framgår av tabellerna och
huvudmännen klart strängare straff. I linje med
det resonemanget har svaret också varierat bland
åklagarna vilket straff som en kurir skulle få för
smuggling av 1,6 kg kokain. Någon menade att
tabellvärdet, fängelse 6 år, skulle tillämpas. Någon
annan menade att kurirstatusen skulle medföra ett
lägre straff på ca 5 ½ år. En tredje specialåklagare
menade att kurirstatusen skulle påverka straffet
rejält och menade att kuriren skulle dömas till
fängelse i 4 år. Den som medverkar till utredningen
om sitt eget brott kan få strafflindring. Däremot ges
ingen strafflindring för medverkan till utredning om
annans brottslighet.
I Norge har man sedan många år skilt på de
medverkandes roller vid straffmätningen. Det kan
skilja flera års fängelse mellan kurir och huvudman.
En kurir med 1,6 kg kokain skulle i Norge dömas
till fängelse i 3 år. Om en åtalad har lämnat ett
förbehållslöst erkännande kan detta beaktas vid
straffmätningen och kan leda till en straffreduktion
med upp till 1/3 av straffvärdet beroende på i vilken mån
erkännande haft betydelse för
utredningen eller för att förenkla domstolsprocessen.
Den här enkla undersökningen ger vid handen att vi har
närmat oss de straffvärden som
gäller för narkotikabrott i våra
närmsta nordiska grannländer.
Joakim Zander
Internationella
åklagarkammaren
Malmö
§ Rättsrutan §
Info från SKL,
Droganalysenheten
Från pulver till Spice
Spice är som bekant ett samlingsbegrepp för växtmaterial där en eller flera syntetiska cannabinoider har tillsatts. Vanligen blandas växtmaterialet
med de rusgivande ämnena i fast form genom att
de löses i ett lösningsmedel som sedan appliceras
på växtmaterial genom sprayning eller doppning/
dränkning. Denna text syftar till att ge en liten inblick i hur SKL arbetar med beredningsärenden i
samband med Spice.
I beslag som analyseras vid SKL har ett stort
antal substanser påvisats i Spice där sammansättningarna skiftat över tid och mellan olika material.
I vissa har endast en syntetisk cannabinoid påvisats, i andra flera och blandade med andra ämnen
t.ex. fenazepam. Förutom växtmaterial förekommer substanserna främst som pulver. Sedan några
år haltbestämmer SKL på särskild begäran Spiceoch pulvermaterial med avseende på de ingående
syntetiska cannabionoiderna. Detta arbete är tidsoch resurskrävande, men ny teknik och metoder
utvecklas ständig för att möta dessa behov. Ofta
sker även framgångsrikt myndighetssamverkan
med Läkemedelsverket.
Under 2011 och 2012 har förutom haltanalyser även ärenden handlagts där omräkning skett
från pulvermaterial till färdigt Spice. En sådan
omräkning kan ske på flera olika sätt. De första
Exempel på material som kan förekomma där Spice
tillverkas.
ärendena som redovisades avsåg JWH-018 som
pulvermaterial och baserades på en dosuppgift från
klassificeringsdokumentet. Förfarandet är att först
haltbestämma materialet för att kunna beräkna
hur stor mängd av materialet som utgörs av rensubstans. Exempelvis så är 100g pulver med halten
80 % detsamma som 80 g rensubstans. Mängden
rensubstans divideras sedan med dosstorleken, vilket ger antalet Spicedoser. Svårigheten utgörs ofta
av att få kännedom om dosens storlek.
Ett annat och mer framgångsrikt sätt att beräkna mängden Spice som kan beredas utifrån ett pulver, är att jämföra med ett Spicematerial. Det har
vid flera tillfällen i beredningsärenden funnits såväl
pulvermaterial som färdig Spice-produkt att tillgå
för en sådan undersökning. Detta möjliggör en
beräkning där halten av en syntetisk cannabinoid i
ett specifikt Spicematerial ligger till grund för hur
många gram Spice som kan tillverkas utifrån pulvret. Ett fingerat exempel: 100 g vitt pulver skickas
till SKL där JWH-122 påvisas. Den efterföljande
haltbestämningen visar att 90 g av pulvret utgörs
av rensubstans (dvs. 90%-igt material). En haltbestämning av tillverkad Spice visar en halt om ca 3
%. Detta innebär att det för varje gram Spice finns
0,03 gram JWH-122. Slutsatsen blir att ca 3000
gram (90 dividerat med 0,03) Spice av samma
typ som jämförelsematerialet kan tillverkas från
pulvret.
Hur kan man då göra när man saknar tillverkad
Spice i ärendet, utan bara har ett pulver att tillgå?
Den senaste tiden har andra laboratorier och universitet runt om i världen börjat studerat vilka syntetiska cannabinoider som förekommer samt vilka
halter de föreligger i (vanligen milligram aktiv substans per gram växtmaterial). Utifrån dessa resultat
som publicerats i vetenskapliga tidskrifter kan man
på samma sätt som ovan beräkna hur mycket Spice
som kan tillverkas av ett pulver. Endast ett fåtal
uppgifter finns publicerade i nuläget och arbetet
med att ta fram de publicerade resultaten fortgår
ständigt men är resurskrävande, vilket gör att SKL
i nuläget utför haltbestämningar och beräkningar i
begränsad omfattning.
Som sammanfattning kan sägas att de undersökningar som syftar till att beräkna mängden
Spice utifrån pulvermaterial med syntetiska cannabinoider troligen kommer att öka framöver
och nya frågeställningar blossa upp. Bland annat
i ärenden där det även finns annan utrustning för
tillverkning. Mycket mer finns att säga om Spice,
så vi får säkerligen anledning att återkomma till
ämnet framöver.
Andreas Carlsson
Forensiker Droganalysenheten
SKL
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
51
Världen runt
Stor ökning av drogpositiva på
engelska arbetsplatser
Nära en miljon anställda i Storbritannien jobbar
med droger i kroppen, enligt en ny studie genomförd av alkohol- och narkotikascreeningföretaget
Concateno.
Mellan 2007 och 2011 analyserades 1,7 miljoner
drogtester som utförts på olika arbetsplatser. Andelen positiva resultat steg från drygt 2,26 procent
till drygt 3,23 procent, vilket innebär att en av 30
testade positivt under 2011.
De vanligaste drogerna som påvisades var cannabis, olika former av opiatläkemedel samt kokain.
Därefter kom diverse centralstimulerande substanser och bensodiazepiner.
Testerna utfördes inom varierande yrkesområden som logistik, transporter, polisarbete, verktyg,
detaljhandel, arbetsmiljö, tillverkning, byggnadsarbete, handel och sjukvård.
Klass A-droger, som t.ex. kokain och heroin,
förekom oftast i åldersgruppen 25-34 år, och dessa
droger tenderade att öka efter några års anställning.
Concatenos laboratoriechef Claire George menade att drogtester och program för drogupplysning
på arbetsplatser är ett effektivt sätt att identifiera
drogproblem och även att motverka drogmissbruk
på arbetet.
Källor: Drugnews.se och The Guardian
45 flygplatsanställda misstänks
för storskalig kokainsmuggling
I början av sommaren åtalades 25 personer i Puerto Ricos huvudstad San Juan, misstänkta för
att ingå i ett organiserat kriminellt nätverk som
smugglar stora mängder kokain till USA.
De påstås ha smugglat kokain i arbetsfordon
med tillträde till flygplatsen Luis Munoz Marin
International i Carolina, Puerto Rico. Flera av de
tilltalade var anställda vid flygplatsen och kunde
därför smuggla in kokain i väskor eller på kroppen. När de kommit in i säkerhetsområdet, lämnades kokainet över till kurirer som befann sig i
väntrum för att gå ombord på flyg till USA.
Man kunde också på samma sätt smuggla in
stora summor US-dollar till Puerto Rico, pengar
som utgjorde betalning för kokainet i USA.
Ytterligare 20 personer åtalades för att ha levererat resväskor fyllda med kokain till American
Airlines område för fraktgods. Ligan hade rekryterat personal på AA för att se till att väskorna
lastades på flygplan till USA.
Källa: Drug Enforcement Administration, DEA.
Christiania omsätter hasch för en
miljard
Haschhandeln är tillbaka i full styrka i fristaden
Christiania i Köpenhamn efter polisens massiva
insats 2004 med bl.a. bulldozers på Pusher Street.
”Haschhandeln försiggår idag lika öppet som
2004 och på samma nivå”, säger Lau Thygesen,
chef för kriminalpolisens avdelning mot organiserad kriminalitet, till Berlingske Tidene.
Han uppskattar att det säljs cannabis för uppemot en miljard kronor om året. Antagandet bygger på polisens löpande analyser och ett beslag
nyligen av 12 ton hasch. Lau Thygesen får stöd
i sitt antagande av Kim Möller, som är drogforskare på Århus universitet.
Det finns dock en markant skillnad mellan
dagens handel på Pusher Street och hur det var
2004. Enligt polisen dominerar Hells Angels (HA)
idag haschmarknaden genom hot och våld.
”När det omsätts uppemot en miljard kronor
om året, är det inget tvivel om att HA har ett ekonomiskt intresse”, säger Lau Thygesen, ”och det
är vår klara uppfattning att HA finansierar en stor
del av verksamheten på Pusher Street”.
Gatan bytte för övrigt namn till Green Light
District under hösten 2011, då Christiania firade
40 år.
GH
54
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
20 ton hasch i beslag i Marocko
Tullmyndigheten i Marocko har på senare tid gjort
flera stora beslag av hasch som varit på väg att skeppas till andra länder. I april i år togs 9 ton hasch i
Casablanca. Drogpartiet var på väg till Frankrike.
Nyligen avslöjades 4 ton hasch som via
Casablanca skulle smugglas till Belgien. Några
dagar senare i början av augusti beslagtogs 7 ton
hasch i en kontainer med frusen fisk på väg till
Storbritannien. Detta beslag gjordes i hamnen i
Agadir.
Källa: AFP
Landet runt
SNPF utbildar i Gävle
Svenska Narkotikapolisföreningen arrangerar tillsammans med Gävle kommun en halvdagsutbildning den 18 oktober 2012, mellan kl 08.30 och
13.00. Platsen är Clarion Hotel Winn i Gävle.
Utbildningsdagen är som vanligt öppen för
anställda inom rättsväsendet och för SNPF:s stödmedlemmar och stöttepelare. Program och annan
information kommer att delges på www.snpf.org.
Anmälda narkotikabrott fortsätter
att öka
Antalet anmälda narkotikabrott ökade med 5
procent det första halvåret 2012. Narkotikabrotten har i halvårsstatistiken ökat ända sedan
första halvåret 2001. Antalet anmälda narkotikabrott uppgick till 49 300, varav 27 200 eget
bruk, 15 800 innehav, 5 890 överlåtelse och 304
framställning.
– Narkotikabrott tillhör de brottskategorier
där antalet anmälda brott i hög grad påverkas av
polisens åtgärder för att upptäcka brott. Under
2000-talet har polisens insatser ökat vilket har
gett utslag i statistiken, säger Linn Brandelius,
statistiker på Brå.
Källa: Bra.se
Tullens beslag av droger ökar
Tullverket rapporterar en fortsatt ökning av beslag av narkotika och andra missbruksdroger.
Cannabisbeslagen ökar i myrtrafiken bland resenärer över Öresund och i post-och kurirflödet.
Beslagen av ecstasytabletter har också ökat,
både i antal beslag och i mängden tabletter.
Denna trend har också polisen noterat i de
beslag man gör inne i landet.
En annan ökning gäller narkotikaklassade
läkemedelssubstanser i form av pulver och vätska. Dessa preparat anträffas främst i postflödet
på Arlanda.
Tullkriminalen gjorde ett rekordbeslag av
anabola steroider och andra dopningsmedel på
några olika platser i Sverige i mitten av maj,
vilket förklarar den kraftiga ökningen i halvårsstatistiken.
Även ännu ej klassade droger har omhändertagits och förstörts vid 233 tillfällen under årets
första fyra och en halv månad. Besluten har
Tullverket fattat med stöd av Förstörandelagen
från 2011.
Det norska Tollvesenet rapporterar likaledes
ett ökat antal och ökade mängder beslag av
olika droger under första halvåret 2012. Liksom
i Sverige är det hasch, marijuana, narkotikaklassade läkemedel (tabletter) och dopningsmedel
som ökar mest.
Källor: Tullverket.se och Toll.no
Narkotikadömda får själv
betala advokatkostnader
Stockholms tingsrätt dömde nyligen några personer för delaktighet i insmuggling och försäljning av ca 85 kilo hasch fördelat på tre tillfällen.
De tre huvudmännen, marockaner varav två bor
i Sverige, dömdes för grovt narkotikabrott och
grov narkotikasmuggling till fängelse mellan sex
och ett halvt år och två år och tre månader. Mål
nr B 17978-11.
För ovanlighets skull blev de också ålagda att
betala sina försvarares kostnader på omkring
200 000 kronor vardera. Tingsrätten menar
att var och en av de tre inte har lämnat några
trovärdiga upplysningar om sina ekonomiska
förhållanden. ”Dock måste det på grund av den
verksamhet som han ägnat sig åt antas att han
har betydande ekonomiska tillgångar. Han ska
därför förpliktas att återbetala hela kostnaden
för sitt försvar till staten”, skriver tingsrätten i
domen.
GH
Både i Sverige och i Norge har tullens beslag av dessa
preparat ökat mest under första halvåret 2012.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
55
Tolkar som verktyg i
narkotikapolisens arbete
Auktoriserade tolkar ger narkotikapolisen bättre möjligheter att få korrekta och
oberoende översättningar.
Narkotikahandel är en omfattande verksamhet som bedrivs mellan många länder. Utredning av narkotikabrott
innebär ett komplicerat pussel, där det finns bitar som
kräver bistånd av språkexperter. För att kunna göra väl
underbyggda utredningar behöver polisen samla tillförlitlig information med hjälp av bra och ändamålsenliga
verktyg såsom uppdaterade register, tillgång till kunniga rättstekniker och rättsmedicinare, teknisk utrustning, kvalificerade tolkar m.m. Den yrkesgrupp som
utgör verktyg för kommunikation, när parterna inte
pratar samma språk, är tolkarna.
Finns någon skillnad mellan olika kategorier av
tolkar? På sistone har det uppstått en rad olika
benämningar på tolkar, förutom de skyddade yrkestitlarna: auktoriserad tolk med speciell kompetens
som rätts- eller sjukvårdstolk och auktoriserad tolk.
Tolkförmedlingarna säljer tolktjänster utförda av
registrerade tolkar, utbildade tolkar, telefontolkar m.m.
och bidrar med detta till en allmän förvirring.
Auktorisation
En auktoriserad tolk har genom skriftliga och muntliga prov bevisat att han eller hon har grundläggande
kunskaper i svenska och tolkspråket samt inom huvudområdena socialtolkning, sjukvårdstolkning, grundläggande juridik och migration. En auktoriserad tolk med
speciell kompetens har genom skriftliga och muntliga
prov bevisat att han eller hon har fördjupade kunskaper
inom juridik eller sjukvård. Dessa två tolkkategorier
har också visat att de har kunskap i god tolksed, d.v.s.
de etiska regler som auktoriserade tolkar har skyldighet
att följa. Kammarkollegiet har ansvar för auktorisationen och utövar tillsyn över tolkarna, och kan återkalla
auktorisationen för en tolk. Det utförs också kontroll
av belastningsregistret och Kronofogdemyndighetens
register över obetalda skulder.
Av dessa tolkar kan man förvänta sig att de:
1. Behärskar både svenska och tolksspråket. Man
kan lita på att tolken kommer att överföra budskapet
så exakt som möjligt, och fråga om eller slå upp ord,
om tolken inte förstår.
2. Har tystnadsplikt i alla situationer i enlighet med
lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och
översättare.
3. Är neutrala och opartiska. De skall meddela tolkanvändarna om de upptäcker att det föreligger jäv.
58
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
De är medvetna om att
för att bibehålla parternas tillit är det viktigt att
ingen ser tolken som en
bundsförvant.
4. Tolkar allt som sägs.
Ett samtal mellan tolken
och en av tolkanvändarna, utan att det tolkas,
medför att tolken bryter
mot plikten att vara opartisk.
5. Tolkar i jag- form
(första person singularis).
6. Behärskar de specifika facktermerna inom
juridik om de har speciell
kompetens som rättstolk.
Teresa Martínez Axén är
auktoriserad rättstolk i
engelska resp. spanska och
ordförande i föreningen
Rättstolkarna.
Foto: Rättstolkarna.
Satsa på de bästa verktygen
Polisens ökande behov av bistånd med kommunikation, uppkomsten av många nya privata tolkförmedlingar, samt bristen på reglering i denna bransch har
medfört att kraven på kunskaper hos de som får tolka
hos polisen har urholkats. Inte sällan kan man läsa eller höra i media att det är brist på kompetenta tolkar.
Detta är delvis sant när det gäller språk som talas av
folkgrupper som inte har funnits i Sverige länge. Det är
sant att man behöver utbilda fler tolkar och det är också sant att fler tolkar behöver bli auktoriserade. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att för att en
person skall satsa all den tid och arbete som krävs för
att bli auktoriserad måste yrket vara attraktivt. Om det
inte finns utsikter att få högre prioritet och hög sysselsättningsgrad ju mer kvalificerad man är, varför skulle
någon satsa på att bli en kompetent tolk?
Polisen har både rättighet och skyldighet att kräva
det bästa verktyget som finns när det gäller tolkning.
Allt annat fördyrar verksamheten, försämrar resultatet
och sätter rättssäkerheten på spel.
n
Teresa Martínez Axén
Auktoriserad rättstolk i engelska resp. spanska
Ordförande i föreningen Rättstolkarna
www.rattstolkarna.se
Polisforskare:
Narkotikabekämpningen
fungerar tack vare eldsjälar
Klockan är strax efter två på eftermiddagen och jag sitter bredvid min kollega i hans privata bil på väg till en
friluftsaktivitet. Hans telefon ringer och han får information om att två personer skall köpa narkotika. Deras
tåg skall komma till centralstationen i en annan ort om
en timme. Kollegan ringer ett samtal till en polis som
jobbar i den aktuella orten. Även han är ledig, men agerar så att några civila poliser kan följa efter köparna.
En stund senare är både köparna och en säljare gripna.
Det här är ett exempel i mängden på ambitiösa poliser
som jag kommit kontakt med under de 14 år som jag
ägnat mig åt forskning. Inte sällan har de arbetat med
just narkotika. Den forskning jag bedrivit har visat att
det är viktigt att avdela särskild personal som har möjlighet att koncentrera sig på att arbeta med narkotikabrott. Men på många håll i landet verkar denna typ
av personalstyrka under senare år ha minskat i omfattning – trots att antal poliser totalt sett har ökat. Några
färska siffror som visar personalläget finns inte.
År 2006 fick jag i uppdrag av socialdepartementet (Mobilisering mot narkotika, MOB) att kart-
lägga just hur många narkotikapoliser som fanns i
Sverige vid detta tillfälle. En tidigare kartläggning hade
utförts av polisen, men en hög befattningshavare på
Rikspolisstyrelsen hade innan studien presenterades
gett order att ändra studiens resultat. Information om
detta hade nått ansvariga på MOB. Det var därför jag
fick uppdraget, eftersom de räknade med att jag skulle
våga redovisa det jag kom fram till. Det visade sig att
min forskning skulle motarbetas av högsta polisledningen. Polisen skickade bl.a. tillbaka de pengar jag
fått från MOB för att täcka logi- och resekostnader. Jag
genomförde dock forskningen enligt plan, men login
blev lite spartansk och jag använde till stora delar min
privata motorcykel för att ta mig runt i landet. Varför
denna rädsla för denna forskning? Jo, det har blivit allt
viktigare att kommunicera rätt bild av verksamheten.
Den forskning jag bedrev riskerade att avslöja att polisen inte satsade så stort på narkotikabrott som man
ville ge sken av.
Höga chefer inom polisen måste göra prioriteringar mellan olika verksamhetsgrenar och det kan få
till följd att arbetet mot narkotikabrott får stryka på
foten. Det finns flera orsaker till att narkotikabrottslighet riskerar att nedprioriteras i förhållande till annan
verksamhet. Ett är att det inte finns några målsäganden
vid narkotikabrott som kan ställa krav. Ett annat är att
ouppklarade narkotikabrott redovisas på ett annat sätt
än många andra typer av brott. Om polisen får kännedom om brott som hör under allmänt åtal upprättas normalt en anmälan, men det gäller vanligen inte
för narkotikabrott. Om någon ringer in och lämnar
information om att en viss person säljer narkotika
registreras det i normalfallet inte som ett brott i anmälningssystemet. Då hade det skapats en helt annan press
på polisen att agera om så vore fallet. Outredda tips
följs nämligen inte upp på samma sätt som outredda
anmälningar.
Utfallet av polisens arbete redovisas i antal
narkotikabrott. Ett lyckat resultat av en tvåveckorsinsats för att komma åt en person som säljer narkotika
till ungdomar, värderas med nuvarande redovisningssystem lika högt som att skriva en anmälan om överlåtelsebrott på en gammal missbrukare som har några
stavar cannabis på sig. Kvaliteten blir inte synlig med
nuvarande redovisningssystem. Det finns ett behov av
att på ett helt annat sätt följa upp och utvärdera polisens verksamhet. I rapporten ”Polisens arbete mot narkotika” berörs dessa frågor och vikten av att utveckla
en genomtänkt strategi. Förutsättningarna att få till en
väl fungerande verksamhet är goda eftersom det finns
en mängd eldsjälar som arbetar med narkotikabrott.
Men för att lyckas krävs ett annat förhållningssätt
till forskning och att höga chefer förutsättningslöst
sätter sig ned och
börjar diskuterar
nuvarande styrning
och uppföljning av
verksamheten. n
Stefan Holgersson
Stefan
Holgersson,
polis och forskare samt
biträdande professor
vid institutionen för
ekonomisk och industriell utveckling vid
Linköpings universitet.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
59
Barnkonventionen kräver att
barn skyddas mot narkotika
Narkotikafrågan har i årtionden varit etiskt laddad
med många stridsfrågor om t.ex. drogtester och ingripanden mot unga människors missbruk. Men det blir
konstigt och stundom makabert när allt tal om integritet får till konsekvens att samhället underlåter att ingripa mot unga människors missbruk av narkotika och
liknande droger.
Därför har anhöriga till missbrukare i årtionden
krävt att politiker och myndigheter skall lyssna på
deras erfarenheter av direkt konfrontation med drogernas alla vedervärdiga konsekvenser. Ett aldrig så litet
mått av drogverklighet brukar punktera många högtravande resonemang om frihet och frivillighet.
Harm reduction-rörelsen (som anser att narkotikakontrollen gör mer skada än nytta och att samhällets
insatser ska riktas in på vård av skador i stället för att
förebygga och hejda missbruk) laborerar nu med att
framställa det som en mänsklig rättighet att få exempelvis substitutionsterapi – även för omyndiga.
Narkotikakontrollens fasta punkt
När flummigheten breder ut sig måste man någon gång
ställa kärnfrågan vad narkotikakontrollen handlar om.
Finns det något som alla – även narkotikaliberaler –
måste erkänna som orubbligt? Till slut kommer man
fram till att ingen vill att barn ska dras med i narkotikamissbruk och narkotikabrottslighet. Där går gränsen
för både anständigheten och debatten.
Här utgör FN:s konvention om barnens rättigheter
ett viktigt folkrättsligt skydd. Konventionen (art. 33, se
ruta) ålägger de anslutna staterna att skydda barn mot
missbruk och indragning i brottslighet med narkotika.
Detta är det enda ställe i en internationell konvention som säger något om en narkotikafri uppväxt som
en mänsklig rättighet, noterar den svenske juristen
Stephan Dahlgren och den rumänska forskarstuderanden Roxana Stere i en aktuell rapport.
Rapporten kom ut lagom till World Forum Against
Drugs i Stockholm den 21 – 23 maj och blev där en av
de mest uppmärksammade programpunkterna. Den
”Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder, innefattande lagstiftningsåtgärder, administrativa och sociala åtgärder i upplysningssyfte,
för att skydda barn från olaglig användning av
narkotika och psykotropa ämnen såsom dessa
definieras i tillämpliga internationella fördrag och
för att förhindra att barn utnyttjas i den olagliga
framställningen av och handeln med sådana
ämnen.”
Forskarstuderanden Roxana Stere och juristen Stephan
Dahlgren har skrivit en rapport om FN:s barnkonvention
och dess skydd för barn mot narkotikamissbruk m.m. (SNPF)
pekade skarpt på narkotikapolitikens fasta punkt: skyddet för barn mot narkotikamissbruk och narkotikahandel. Rapporten har redan skapat stor oro inom harmreductionrörelsen, eftersom man inte kan säga emot.
Barnkonventionens krav på att de anslutna staterna
ska vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftningsåtgärder, borde innebära att Sverige till slut lagstiftar
om drogtester på barn. Ty det finns knappast någon
åtgärd som är så viktig som tidig upptäckt för att skydda barn mot konsekvenserna av narkotikamissbruk.
För en allmän läsare är rapporten kanske i tyngsta
laget. Men den kommer att påminna oss om det orubbliga åtagandet att skydda barnen mot narkotika. Det är
och förblir narkotikakontrollens fasta punkt i en allt
mer förvirrad debatt.
Stort tack till författarna för denna imponerande
prestation till stor glädje för alla anhöriga. Nu väntar
vi bara på en svensk upplaga att sprida till våra politiker.
n
Katarina Cnattingius
Referens
Dahlgren, Stephan & Stere, Roxanna: The Protection
of Children from Illicit Drugs – A Minimum Human
Rights Standard, FRI förlag 2012.
Katarina Cnattingius har i mer än 30
år varit engagerad i skolans ANTarbete och i anhörigverksamhet mot
narkotika. (SNPF)
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
61
BORTTAGEN
ARTIKEL
Doktor Knark nummer två
Fängelse för langning via recept
Ännu en läkare i Stockholm har dömts till ett långt fängelsestraff för att mot betalning
förse ett stort antal missbrukare med narkotikaklassade läkemedel.
Inom ett halvår har två manliga läkare i Stockholm
dömts till vardera fyra års fängelse för grova narkotikabrott. Många av deras patienter håller till på Plattan
i Stockholm och de är kända av polisens narkotikaspanare.
Den illegala försäljningen av narkotiska läkemedel
är mycket omfattande i Stockholms missbruksmiljöer.
När polisen ingriper mot överlåtelser av tabletter, är
det i de flesta fall tabletter som skrivits ut av en ökänd
läkare. Spanarna har namn på 5-6 överförskrivare
som missbrukarna anlitar, och de två mest notoriska
langarna bakom recepten är nu alltså dömda till fängelsestraff.
Doktor Knark nummer 1
(se SNPF-tidningen nr
2-2012) dömdes av Stockholms tingsrätt till fängelse i 3
år och 8 månader. Hovrätten skärpte i april straffet till
4 år, eftersom man såg allvarligt på denna typ av brott.
Doktor Knark nummer 2, som vi kan kalla KB, är
en 75-årig allmänläkare som polisen spanat på en tid.
Han är naturligtvis också känd av Socialstyrelsens
tillsynsenhet, som dock ännu inte har fattat beslut om
inskränkningar i KB:s verksamhet.
KB hade cirka 200 kunder (patienter) som per telefon eller brev beställde recept på narkotikaklassade
läkemedel. KB undersökte inte om det fanns medicinska behov utan skrev ut recept på de begärda preparaten och skickade receptblanketterna till kunderna
i brev. Han bifogade också ett frankerat svarskuvert
som kunden returnerade med 400 kronor till KB.
Detta var den normala taxan för ett recept och dessutom skattefritt, eftersom KB inte deklarerade dessa
inkomster.
Läkaren tog inte längre emot sina missbrukande
patienter i bostaden i centrala Stockholm eftersom
grannarna klagat. Istället träffade han ibland sina
patienter ute på stan på kaféer eller andra offentliga
lokaler. Polisens spanare var ibland på plats och kunde
bevittna vilka affärer KB gjorde med sina missbrukare.
Man hade också tillstånd att avlyssna läkarens telefon.
Det rådde ingen tvekan om att KB kände till att
patienterna var tablettmissbrukare som i många fall
också sålde tabletterna vidare på t.ex. Plattan. Ett
par av patienterna ingick i Subutexprogram eller var
intagna på behandlingshem och några dog av tablettöverdoser under tiden utredningen pågick.
Den 75-årige KB anhölls och häktades i mitten av mars 2012. Tre månader senare åtalades han av
kammaråklagare Gunnar Fjaestad för att under 2011
och fram till mars 2012 ha sålt närmare 3000 recept
till missbrukare för uttag av lågt räknat 180 000 narkotikaklassade tabletter.
De preparat som KB oftast förskrev var Xanor (alprazolam) och Flunitrazepam, men också stora mängder
Iktorivil (klonazepam) och Imovan (zopiklon) och en
del andra bensodiazepiner samt smärtstillande opiatläkemedel. Inte minst förskrev han 210 fentanylplåster
som i åtminstone ett fall troligen orsakade en dödlig
överdos.
Stockholms tingsrätt hade inga problem att finna att
KB:s narkotikabrottslighet var grov med ett straffvärde
på sex års fängelse. Men av hänsyn till KB:s relativt
höga ålder bestämdes straffet till fyra års fängelse.
Domen är överklagad av båda parter.
Motivet för KB:s agerande var pengar. Enligt Gunnar
Fjaestad var KB skuldsatt och hade låg pension. Vid
avlyssnade telefonsamtal berättade han för missbrukare att han var billigast och lättast att ha att göra med.
Åtta av KB:s patienter dog under sådana förhållanden att överdos av tabletter kan misstänkas. Gunnar
Fjaestad valde att inte åtala KB för vållande till dödsfallen eftersom det är näst intill omöjligt att övertygande bevisa ett orsakssammanhang mellan de förskrivna
tabletterna och dödsfallen.
Kriminalinspektör Bert-Ove Bohman
vid
Citypolisen har ansvarat för båda Dr Knarkutredningarna. Han har namn på ytterligare åtminstone
fyra läkare i Stockholm som överförskriver narkotika
i sådan omfattning att de skulle kunna bli föremål
för polisutredning. Men Bohman har anmält dem till
Socialstyrelsen och hoppas att man inte dröjer för länge
med att åtminstone dra in deras förskrivningsrätt.
Bohman skulle också vilja se att användningen av de
gula receptblanketterna upphör. Seriösa läkare använder elektroniska recept och telefonrecept. Blanketterna
verkar numera mest komma till användning i samband
med överförskrivning och annat fusk.
n
Gunnar Hermansson
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
69
Bristande läkemedelshantering i Umeå
Våren 2012 blev en chaufför som körde mediciner för destruktion från läkemedelsdistributören Tamro i Umeå, intressant för polisen. Roteln för grova brott i Umeå fattade
misstankar om att chauffören stal narkotikaklassade läkemedel och inledde spaning
med hemliga tvångsmedel.
Chauffören Anders arbetade åt Ragnsells och hämtade
varje onsdag medicin på Tamro för vidare distribution
till förbränningsstationen Dåvamyran strax utanför
Umeå. Tamro distribuerar mediciner till apoteken runt
om i Norrland, men ansvarar också för insamling av
mediciner som ska destrueras på grund av exempelvis
utgånget datum.
Vid spaningen kunde konstateras att Anders varje
onsdag stannade till på Tamro samt att han, istället för
att köra direkt till Dåvamyran, åkte till en undanskymd
plats där han i lugn och ro gick igenom vilka mediciner
som skulle förbrännas och där kunde tillgripa det som
föll honom i smaken.
Stora brister i säkerheten på Tamro
När polisen besökte Tamro visade man stolt upp säkerhetsrummet där all narkotikaklassad medicin förvarades. Medicinen skulle sedan distribueras ut till de olika
apoteken runt om i Norrland och säkerheten kring
detta var rigorös.
Kring hanteringen av den kasserade medicinen
fanns däremot stora brister, något som polisen kunde
konstatera under sin kontroll. Allt från metadon, olika
morfinpreparat, fentanylplåster och bensodiazepiner
till Alvedon och kanyler förvarades i svarta sopsäckar
nedstoppade i en pappkartong. Kartongerna staplades
på lastpallar innanför lastbryggan inne på Tamro. Det
kunde vara i storleksordningen 6-7 pallar med kartonger fulla med olika preparat som Andreas hämtade
utan vidare uppföljning eller kontroll.
Chauffören försåg kvinna med tabletter
I mitten av mars 2012 beviljade tingsrätten i Umeå åklagarens Anders Norberg begäran om att bedriva spaning
med hemliga tvångsmedel mot chauffören. Under spaningarna framgick ganska snart att Andreas inte bara
har en förkärlek för att i sitt jobb stjäla narkotikaklassade läkemedel - på Ragnsells kommer Anders också
i kontakt med annat gods som han tillgriper. Ärendet
blir svårspanat med anledning av att det i princip är
omöjligt att se vad Anders har för sig inne i
lastbilen när han parkerat.
Under spaningarna fattas misstankar
mot en kvinna, Elin, bekant med Anders.
Misstankarna gör gällande att Elin möjligen
kan vara den som Anders levererar de narkotikaklassade tabletterna till. Den 29 mars
grips hon och har i samband med gripandet
en större mängd narkotikaklassade preparat
på sig. Polisen gör också en husrannsakan
hemma hos Elin där ytterligare narkotiska
preparat samt en handskriven lista över olika
preparaten anträffas. Under förhören med
Elin berättar hon att Anders under ett halvårs
tid försett henne med diverse narkotikaklassade tabletter samt att hon sedan en tid blivit
Den bristfälliga hanteringen av läkemedel för
destruktion på Tamro. Sopsäckar med läkemedel
i öppna pappkartonger hämtades av åkeriet för
transport till förbränning.
Foto: Polisen
72
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
beroende av värktabletter, något Anders har vetskap
om. Sedan Elin ett halvår tidigare berättat för Anders
att hon mår psykiskt dåligt, har Anders på eget bevåg
levererat en mängd narkotikaklassade tabletter, varpå
hennes tablettmissbruk eskalerat.
En bit in på 2012 föreslår Anders att Elin ska börja
sälja tabletter. Elin, som har det jobbigt ekonomiskt,
nappar på Anders erbjudande.
Fler medhjälpare identifierades
Vid den tidpunkten har polisen så pass mycket på fötter
att man beslutar att Anders skulle hämtas in till förhör. Han nekar till brottsmisstanken grovt narkotikabrott. Vid husrannsakan i bostaden anträffas en mindre mängd narkotikaklassade preparat, men inte alls så
mycket som polisen hoppats på. Frågan är om Anders
har något lager gömt någonstans, om det finns någon
medgärningsman, eller om Anders inte verkat i så stor
skala som polisen misstänkt.
Fredag eftermiddag den 30 mars fattas ett för ärendet mycket avgörande beslut. Under avlyssningen har
Anders en hel del kontakt med sin arbetskamrat Stefan.
Polisen hämtar honom till förhör samt genomför husrannsakan i bostaden. Där anträffas en cannabisodling
och en hel del narkotikaklassade preparat. Stefan uppger i förhör att han fått preparaten av sin arbetskompis Anders som betalning för en mobiltelefon. Anders
hade då också sagt till Stefan att han skulle kunna
skaffa fram mer tabletter som ”man skulle kunna tjäna
pengar på att sälja”.
Stefan nappade enligt egen utsago inte direkt på
Anders erbjudande att börja sälja tabletter, men på
grund av sin ansträngda ekonomi erbjöd han sig till
Bild på stulna tabletter som återfanns på ett minneskort i
Stefans bil och därmed kunde användas som bevisning.
slut att kontakta en kille i Hudiksvall vid namn Hans.
Hans var intresserad men ville veta vilken typ av preparat det var frågan om. Information om preparaten fick
Hans när Stefan kontaktade honom via Skype. Stefan
hade innan dess fått en handskriven lista av Anders om
vilka preparat som fanns att köpa. Anders hade också
skickat ett foto av preparaten till försäljning, som
Stefan vidarebefordrade till Hans.
Den 10 mars åkte Stefan och Anders till Hudiksvall
för att leverera de narkotikaklassade tabletterna. De
skulle få 20 000 kronor när Hans sålt allt. På väg
hem från Hudiksvall berättade Anders för Stefan att
det skulle finnas tillgång till mer narkotikaklassade
tabletter. Efter drygt en vecka kontaktade Hans Stefan
via Skype och meddelade att han sålt iväg en del och
att han skulle göra en första avbetalning på 5000 kr,
pengar som sattes in på Stefans bankkonto.
Den 26 mars i år kontaktade Hans Stefan via Skype
för att fråga ifall det fanns tillgång till mer. Stefan
hörde i sin tur med Anders som skulle kunna fixa fram
mer narkotikaklassade tabletter. Ett par dagar senare
åkte Stefan och Anders återigen söderut för leverera
det andra partiet tabletter, man skulle mötas halvvägs
i Älandsbro. Där överlämnades en kartong fylld med
narkotikaklassade läkemedel. Samtidigt betalade Hans
de 15 000 kr han dittills sålt för.
Många tekniska bevis ledde till fällande
domar
Via telefonlistor kunde polisen se att Anders, Stefan
och Hans haft telefonkontakter med varandra och var
de befunnit sig. Deras datorer togs i beslag och genomsöktes av IT-forensiker som lyckades återskapa vissa
chattkonversationer, där de väldigt öppet skrev om
vilka preparat som fanns till försäljning.
Den bild Anders hade skickat över till Stefan för
vidare befordran till Hans, återfanns på ett minneskort
i Stefans bil. Som skriftlig bevisning för att belysa vad
Anders och Stefan höll på med, fanns en hel del avlyssnade telefonsamtal.
Tingsrätten tog genom hela utredningen fasta på
att Anders försökt utnyttja sina kompisar för att begå
brott, något som kompisarna också känt. De var därför mycket samarbetsvilliga och vittnesförhören med
såväl Elin som Stefan var av stor vikt för att kunna
lösa fallet. Elin dömdes till skyddstillsyn och samhällstjänst, Stefan till 1 år och 3 månader, Hans 1 år och 8
månader och Anders, hjärnan bakom allt, till fängelse
i 2 år och 6 månader. Han överklagade till hovrätten
som höjde straffet till 3 års fängelse.
Med anledning av den stora tillgång till narkotika
som Anders haft under lång tid, sex månader såvitt
Umeåpolisen känner till, misstänkte och misstänker
man fortfarande att Anders har en läkemedelsgömma
nedgrävt någonstans. Men trots sökande med femton
man, narkotikahundar och andra hjälpmedel, har det
misstänkta lagrets inte hittas.
I och med detta fall har spotlighten satts på Tamros
bristande hantering av narkotikaklassade läkemedel,
något som också är under utredning. Läkemedelsverket,
som utfärdar certifikaten för hanteringen, har informerats av polisen och kommer eventuellt att vidta åtgärder.
n
Magnus Forsgren
Inspektör
Umeå/Västerbotten Spaning & Utredning Grova brott
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
73
Boktips
Narkotikakontroll
som finsnickeri
Den svenska narkotikakontrollen har sedan Narkotikastrafflagens tillkomst 1968
karakteriserats av finsnickeri
med paragrafer och gärningsbeskrivningar. En viktig faktor
har varit att Högsta Domstolen
många gånger funnit att vissa
gärningar inte varit straffbara
under den aktuella lydelsen.
Därför har Narkotikastrafflagen kompletterats efter
hand.
I boken Narkotikakontroll – Administrativa och
forensiska aspekter återger Jonas Hartelius en serie
av sina artiklar och inlägg om bl.a. vad som bör
göras för att täppa till kända hål i narkotikapraxis.
Avsnitten har tidigare varit publicerade i bl.a. Svenska
Narkotikapolisföreningens Tidskrift.
För denna tidnings läsare torde det vara uppenbart
att Hartelius gillar juridiskt finsnickeri. I boken får
man en påminnelse om detta, bl.a. genom omtrycket av
en artikel från 1984 (!) om kriminalisering av missbruk
(olovligt bruk) av narkotika. Lagändringen kom 1988.
I mer aktuella avsnitt beskriver Hartelius bl.a. problemen med naturdroger som ej är narkotikaklassade.
Han argumenterar utförligt för att mängd och preparat
skall sättas i centrum för straffvärdebedömningen i
narkotikamål – eftersom det är mängden och arten av
narkotika som kommer ut till missbrukarna som är
avgörande för hur stor skadan skall bli.
I ett förord skriver f.d. riksåklagaren Torsten
Jonsson att boken bör vara ”en probleminventering
och en dagordning för en fördjupad diskussion om hur
svensk narkotikakontroll kan och bör utvecklas”.
Boken är utgiven av Svenska Narkotikapolisföreningen
i samarbete med Svenska Carnegie Institutet.
Författare: Jonas Hartelius
Förlag: Mediahuset, 2012.
Gunnar Hermansson
Tusen små bitar
Crackmissbrukaren James vaknar upp på ett flygplan utan att
veta vart han är på väg.
Av flygvärdinnan får han
veta att han blev buren ombord
av läkare och att han skall
till Chicago, staden där han
föräldrar bor. Familjen möter
honom och han förs till ett
behandlingshem i Minnesota.
James inser snart att han har
två val, att vara kvar på kliniken och överleva eller
ge sig av och dö av droger. Han väljer att vara kvar
och det blir en plågsam tid av delirium. När plågorna
så småningom börjar lätta är han också redo att lära
känna andra på kliniken, som den mystiske Leonard
och den ömtåliga Lily.
Boken handlar om James kamp mot begäret som
rasar i honom på behandlingshemmet.
Boken illustrerar missbrukets avigsidor och missbrukarens våndor på både ett avståndstagande och fängslande sätt. Man får följa stigarna i en människas kamp
för att kunna ta sig ur en ständigt pågående mardröm
I slutet av boken får man reda på vad som hände
med personerna som han träffade under tiden där. En
del klarade sig, andra inte.
Tusen små bitar är James Freys debutbok och den
har sålts i miljontal världen över. Sammanfattningsvis
kan man säga att det är en intensivt skildrad berättelse
om drog- och alkoholmissbruk, om begär och beroende och om James kamp att bli frisk och fri !
Boken lanserades som en självbiografi men senare
avslöjade internetsajten ”The smoking gun” att författaren James Frey inte varit helt sanningsenlig och att
boken snarare var en fiktion och att historien kryddats
en del. Janes erkände i TV och stort rabalder utbröt i
USA.
Mitt omdöme! En fejkad biografi om en arg, vilsen
ung man som checkar in på en drogklinik, han spyr och
hatar AA:s metoder!
Författare: James Frey
Förlag: Gilla Böcker
Åsa Dahlberg
Kinas opiumhistoria
Kina är genom historien det land som drabbats värst av narkotika. Opiumrökningen
kom till slut att omfatta tiotals miljoner. Under en period av något mer än 100 år sålde de
västliga kolonialmakterna skeppslast efter skeppslast med opium till Kina med förödande
resultat för landets ekonomi och folkhälsa.
En fyllig beskrivning av förloppet finns i Julia Lovells stora bok The Opium War.
Boken är rikt illustrerad med samtida bilder på bl.a. opiumhålor, bataljer och ledande
politiker. Boken har alla förutsättningar att bli en standardreferens.
Författare: Julia Lovell
Titel: The Opium War
Förlag: Picador, 2011
76
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
Jonas Hartelius
Boktips
Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org
Narkotika, dopningsmedel och
hälsofarliga varor
el och hälsofarliga varor ger en
a svenska missbrukspanoramat. För
r beskrivs:
Upplaga 11.1
r och
sikter över skador i samband med
ör att upptäcka missbruk. Fylliga
tiga juridiska och medicinska termer.
akligen i färg, visar preparat, miss­
material och historiska miljöer.
och hälsofarliga varor, som härmed
a, har i 20 år använts i utbildning,
dagligt arbete inom stora grupper
missbruksproblem. Den har utgivits
isländska och ryska.
och hälsofarliga varor ges ut av
et och Svenska Narkotikapolis­
Beställning:
[email protected]
www.snpf.org
www.mediahuset.se
ISBN 978-91-87514-36-4
Ny upplaga
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor
ger en detaljerad bild av
Narkotika
det aktuella svenska missDOPNINGSMEDEL OCH
11.1
H Ä L S O FA R L I G A VA R O R
brukspanoramat. För ett
hundratal aktuella droger
beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs
skador i samband med missbruk samt metoder för att
upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer.
Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar.
Skriften har fått omfattande användning i utbildning,
upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora
grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska.
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut
av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen.
Den idiotiska
klubben
En bok av Göran Bohlin
Den idiotiska klubben kom ut
första gången våren 1995 och
är nu uppdaterad och utökad
med 80 sidor. Boken kan ses
som en resa från mitten av
1950-talet och fram till 2006
och där ges under resans gång
exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken
skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde
m.m.
Anabola Androgena Steroider 2.1
ANABOLA
ANDROGENA
STEROIDER
Anabola
Androgena
Steroider
Upplaga 2.1
Den globala marknaden
för anabola androgena
steroider, AAS, är mycket
omfattande och lukrativ.
Missbruket av AAS-preparat är etablerat och den
illegala hanteringen belastar rättsväsendet och sjukvården alltmer.
Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering om bakgrunden till problemet fram till den aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt,
illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets åtgärder.
Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena
Steroider är också kompletterad med ett antal nya bilder. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande beskrivning av AAS-problemet och lämpar sig väl
för människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem.
Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF
Mandom, mod
och morske män
En bok av Tommy Moberg &
Gunnar Hermansson
Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska
besvär relaterade till missbruk
av anabola steroider ökar.
Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet
är stort. Under flera år har en växande illegal marknad
av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
77
Fem nya internetdroger på väg att förbjudas
Folkhälsoinstitutet (FHI) lämnade den 26 juli ett förslag till regeringen om klassning av fem nya substanser
som säljs på nätet. FHI föreslår klassning som hälsofarlig vara, inte som narkotika, trots att en av drogerna,
5-IT, har orsakat eller varit inblandad i fjorton överdosdödsfall på kort tid.
Enligt Sara Wall på FHI är 5-IT en helt ny drog
där man saknar tillräcklig information för att föreslå
narkotikaklassning. Lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor infördes 1999 för att möjliggöra en
snabbare lagreglering i väntan på underlag för narkotikaklassning.
Regeringen har (28 augusti) ännu inte fattat beslut
i frågan.
De fem substanserna är:
5-IT, 5-(2-aminopropyl)indole, även betecknad 5-API,
är en substans med stimulerande effekt. Enligt Giftinformationscentralen kan 5-IT ge följande symtom; stora pupiller, svettningar, motorisk oro, myrkrypningar,
förvirring, agitation, ångest, hög puls, högt blodtryck,
hög kroppstemperatur.
Vi är (nästan) i hamn
Tack vare att vi fått in så många e-postadresser till er medlemmar, kommer vi
att spara tid men framförallt pengar vid
framtida utskick. Pengar som kommer
gagna er, våra medlemmar genom vår
verksamhet!
En del av er har vi inte lyckats nå via SNPF:s mail. Det
är framförallt några av er vi velat skicka betalningspåminnelse till och vi vill inte mista er som medlemmar!
Men detta blir den sista tidningen ni får om ni inte betalar in 200 kr på postgiro 637306-2 som är årsavgiften
för SNPF.
SNPF:s styrelse arbetar ideellt och medlemsavgiften
är värdefull för att vi ska kunna föra en så bra verksamhet som möjligt. Vi arbetar på vår fritid och det
är en krånglig administration med medlemmar som
endast betalat vartannat år exempelvis.
Gamla och nya medlemmar som vet med er att ni
inte meddelat e-postadress som vi kan nå er på externt,
skicka den till oss på [email protected]
Hjälper ni oss så hjälper vi er!
Vi ses i Karlstad 2013.
78
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
5-IT har alltså redan orsakat eller medverkat till att
fjorton män i 20-30-årsåldern dött av överdoser, vilket
indikerar att drogen är svår att dosera.
6-APB, 6-(2-aminopropyl)bensofuran, även kallad
Benso Fury på nätet, är tillsammans med de närliggande substanserna 5-APB och 4-APB internetdroger
med stimulerande effekter. 6-APB är den vanligaste av
de tre.
DMAA (1,3-dimetylamylamin) har stimulerande
och prestationshöjande effekter. DMAA ingår i kosttillskotten Jack3D, Spirodex, Napalm och Lipo-6
Black, som alla har sålts av bl.a. Gymgrossisten.
DMAA är upptaget på idrottens dopinglista och
Riksidrottsförbundet har länge varnat för de olika
tillskotten.
Även Livsmedelsverket varnar för tillskott som innehåller DMAA eftersom substansen kan orsaka hälsoproblem som högt blodtryck, huvudvärk och kräkningar. Hjärnblödning och stroke har också rapporterats i
sammanhanget.
n
Gunnar Hermansson
SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 4/2012
I nästa nummer
som kommer ut i december
Temaartiklar om droger i skolan
samt en hel del annat.
Trioligen också ett Julkryss
Vi tar tacksamt emot artiklar, notiser och tips senast den 20 oktober 2012.
STIPENDIERUTAN
Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år.
Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser.
SNPF:s resestipendium till PNOA:s
årliga utbildningskonferens i
Harrisburg, Pennsylvania.
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m.
se www.pnoa.org.
Mediahusets resestipendium till CNOA:s
årliga utbildningskonferens I Kalifornien
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m.
se www.cnoa.org
SNPF:s stipendium för Årets Observation
Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken
iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande
mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor.
SNPF:s PTN-stipendium
Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem
att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa.
80
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2012
Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s
utbildningskonferens
Tullverkets stipendium
Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning.
Svenska Carnegie Institutets polisstipendium
Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman
för att bereda honom eller henne möjligheter till studier
och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s
styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi
tar gärna emot era förslag till kandidat.
Resebidrag
Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst
efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa.
Se villkor på hemsidan www.snpf.org