Vattentornet fara för allmänheten

#1 2015
ETT NYHETSBREV FÖR
DIG SOM BOR I HÖGANÄS
FRÅN HÖGANÄS AB
KRÖNIKA
Kära grannar!
I DAGENS SAMHÄLLE är ”riktiga” brev
sällsynta, ni vet sådana som man får
hålla i handen och sprätta upp. De få
som kommer innehåller nästan alltid
reklam.
Men för en tid sedan hände det.
Jag fick ett riktigt brev som innehöll
ett handskrivet blad och några foton.
En husägare på Värmdö utanför
Stockholm var nyfiken på bakgrunden till några keramikkärl från Höganäs, som stod i trädgården. Spännande, nästan som Antikrundan på
TV! I det här numret av Insikt kan du
se kärlen och läsa om deras historia.
Lika spännande, om än på ett annat sätt, är Höganäs miljöansökan.
Nu har yttrandeperioden gått ut och
nio instanser, varav två privatpersoner, har skickat in skrivelser till
mark- och miljödomstolen. Här i
Insikt kan du läsa om vad yttrandena
tar upp och nästa steg i processen.
Till sist vill jag också passa på och
uppmärksamma två skickliga kollegor tillika Höganäsbor, som tilldelats
en prestigefylld titel respektive ett
fint pris. Läs om Senad Dizdar och
Ulf Engström på sidan 3.
Vattentornet fara
för allmänheten
Byggnaden är en fara för
förbipasserande.
SIDAN 6
Ulrika Rask-Lindholm
Kommunikationschef,
Höganäskoncernen
PS. Tänk på att du kan ladda ner yttrandena i sin helhet på www.hoganas.com/
insikt. Där kommer vi också att publicera
Höganäs AB:s bemötanden.
Bättre miljö och ekonomi med
Höganäs pulverteknologi.
SIDAN 5
Han löste gåtan med de
mystiska keramikkärlen.
SIDAN 4
Yttrandetiden
avslutad
Nu har yttrandeperioden för Höganäs AB:s miljöansökan avslutats och arbetet
går in i en ny fas. Ett antal myndigheter och två privatpersoner har kommit in med
yttranden. Dessa ska nu gås igenom ordentligt av företaget.
TEXT HANNA JOHANSSON ILLUSTRATION PONTUS JOHANSSON
I HÖSTAS INLEDDES den viktiga yttrandeperio-
den för Höganäs AB:s miljöansökan. Under
den här tiden har myndigheter och allmänhet
haft möjlighet att tycka till om verksamheten.
Yttrandeperioden ska inte förväxlas med
samrådet som skedde tidigt i processen då
Höganäs AB bjöd in till möten för att fånga upp
vad olika intressenter ville att företaget skulle
ta upp i miljökonsekvensbeskrivningen.
– Under samrådsprocessen lyssnade vi till
intressenterna och vad de ville veta kring miljöansökan. I yttrandet är man mer konkret, då
tycker intressenterna till och lämnar synpunkter på ett tydligare sätt, säger Anders Bergman,
miljöchef på Höganäs AB.
Yttrandeperioden varade formellt till den
9 januari, men några av de tunga instanserna
– Naturvårdsverket, länsstyrelsen, Havs- och
vattenmyndigheten samt Höganäs kommun –
begärde mer tid för att hinna bli klara. I början
av februari hade även dessa lämnat in sina svar.
– Nu när de lite tyngre instanserna har inkommit med sina yttranden inleds en period
av intensivt arbete för oss. Senast den 20 mars
ska vi ha bemött de synpunkter som har kommit in, säger Anders Bergman.
NATURVÅRDSVERKET BEGÄR I sitt yttrande
främst kompletteringar i hur villkoren i miljöansökan är formulerade medan länsstyrelsen
liksom Höganäs miljötillsynsnämnd begär
kompletteringar bland annat för möjliga
minskningar på utsläppen av kväveoxid och
svaveldioxid. Bägge myndigheterna anser
också att föreslagna villkor ska skärpas på ett
antal punkter.
– Från Höganäs kommun ställer man sig
positiv, under förutsättning att vi tar hänsyn till
stadsplaneringen och inte hindrar kommunens
utvecklingsplaner, säger Anders Bergman.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vill att Höganäs AB upprättar en
bättre plan för omhändertagande av släckvatten medan Sjöfartsverket anser att bolaget
bör samråda med lotsområdeschefen i hamnen
i just hamnfrågorna.
Anders Bergman vill dock betona att det inte
finns några beslut tagna kring en utbyggnad
av hamnen ännu och att en sådan skulle genomföras endast när och om det är ekonomiskt
genomförbart.
MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN har nu begärt
att Höganäs AB ska bemöta de yttranden som
kommit in. Domstolen framför bland annat att
bolaget ska redovisa möjligheter för minskade
och begränsade utsläpp av såväl svavel- som
kväveoxider samt att kompletteringar görs av
delar av den säkerhetsrapport som Höganäs
har upprättat.
– Vi kommer att ta ställning till allt som
har kommit in under yttrandeperioden, säger
Anders Bergman. Svaren skickar vi in till domstolen som sköter korrespondensen mellan oss
och de olika instanserna. De frågor där vi inte
kan komma överens leder så småningom till
huvudförhandling.
Samtliga yttranden finns att ta del av på http://
www.hoganas.com/insikt
DETTA HÄNDER MED MILJÖANSÖKAN
2
✔
✔
✔
✔
✔
✔
2010
Dialog med
länsstyrelsen.
2011
Förberedelse
av ansökan.
2012
Samråd med läns­
styrelsen, kommun
och andra intressenter.
2013
Ansökan ­skickas
till miljö­
domstolen.
Remissrunda.
2014 VÅR/
SOMMAR
Komplettering av
ansökan.
2015
Kungörelse och
yttrandeperiod då
berörda kan tycka
till om den sökta
verksamheten.
HÖGANÄS INSIKT #1/2015
2015 HÖST
Huvudförhandling i markoch miljödomstolen.
2015
Beslut
­meddelas.
NOTISER
Bullervall smyckas
med grönt
Yttrandeprocessen
– steg för steg!
Miljöansökan kungörs.
Höganäs AB kungör bland annat i
Helsingborgs Dagblad att miljöansökan har lämnats in. I kungörelsen
står hur man gör för att ta del
av handlingarna och hur man
lämnar in ett yttrande.
1
I VÅR SKA bullervallen mot Sandflygsområdet förses med en nyplantering. Syftet är dels att skydda
mot insyn, dels att den ska vara fin att titta på.
– Det här var något som vi började prata om
redan när bullervallen byggdes för ett par år sedan.
Eftersom vi tagit bort gammal växtlighet på området har det blivit lite sterilt och tråkigt, säger Pernilla
Nydahl, Höganäs miljöavdelning.
Höganäs AB kommer inom det närmaste att ta in
offerter för att själva planteringen ska kunna genomföras i vår. Tanken är att planteringen ska bestå
av växter som blommar under olika årstider, för att
det ska vara grönt året om. Bland annat kommer
här att finnas vårtbjörk, fågelbär, bergtall, idegran,
fläder, stenros och anemon.
– Utöver att växterna ska vara tjusiga att se på
ska planteringen skydda mot damning från vägarna
på industriområdet, säger Pernilla Nydahl.
På bullervallen
ska bland annat
fläder planteras.
2
När ett yttrande kommer in har Höganäs AB
möjlighet att bemöta
det. Ett yttrande kan gå
i flera led och man har
möjlighet att justera
och komplettera sina
yttranden efterhand.
Berörda instanser
såsom myndigheter
och allmänhet bjuds in
att yttra sig i ärendet.
3
Ulf Engström
tilldelas miljonpris
4
I de fall där den som har
kommit in med ett yttrande
och Höganäs AB inte kan
komma överens, leder ärendet vidare till huvudförhandling i mark- och miljödomstolen som då får avgöra i frågan.
ULF ENGSTRÖM, ingenjör och fors-
kare på Höganäs, tilldelas Kami
Forskningsstiftelses pris 2015 om
1 miljon kronor. Priset delas ut för
hans arbete med att utveckla järnpulverprocessen och hans insatser
för att sprida kunskapen globalt.
Ulf Engström
Kami Forskningsstiftelses pris
delas ut årligen och ges som en belöning till en
vetenskaplig forskare som lagt grunden till en kommersiellt framgångsrik teknisk utveckling inom
svensk stål- och metallindustri.
Senad Dizdar utnämnd
till docent vid KTH
HÖGANÄS SENAD DIZDAR
Information om miljöansökan
på Insiktsbloggen
För den som vill följa Höganäs AB:s arbete med
miljöprövningen finns Insiktsbloggen, www.
hoganas.com/Insikt. Sidan uppdateras kontinuerligt
med den senaste informationen kring processen. Här
läggs även svar på yttranden ut i sin helhet.
har blivit antagen som
docent vid KTH, den högsta
vetenskapliga titeln som
delas ut till personer som
inte är anställda inom ett
Senad Dizdar
universitet.
Senad Dizdar, till vardags utvecklingsingenjör på
Höganäs, kan nu titulera sig som docent i tribologi
vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.
– Det känns jätteroligt och är en bekräftelse på
det arbete jag lagt ned, säger en glad Senad Dizdar.
HÖGANÄS INSIKT #1/2015
3
Keramikkärlen är från
1950-talet och
har använts för
framkallning
av film.
Det kom ett brev
från Värmdö
I en trädgård på Värmdö i Stockholms skärgård står fyra höga
kärl i saltglaserad Höganäskeramik. Husets ägare skickade ett
brev till Höganäs AB med frågan om vad dessa kärl använts till.
Insikt tog kontakt med Ove Thornblad på Stawfordska Sällskapet
för att få ett svar på gåtan. TEXT CAROLINE SÄFSTRAND FOTO ANDERS ANDERSSON
4
HÖGANÄS INSIKT #1/2015
OVE THORNBLAD LÄRDE sig dreja på Andersson
& Johansson under 1950-talet och började arbeta på Höganäs AB 1955. Där blev han kvar till
pensionen. Under sin yrkesverksamma tid på
bolaget arbetade han mestadels med forskning,
utveckling och mikroskopi, framför allt på keramiska material och slagger.
Än i dag engagerar han sig i bolaget via Stawfordska Sällskapet – Historikgruppen för Höganäs AB, som verkar för bevarande och utveckling
av företagets historiska samlingar. Vet han vad
keramikkärlen i Värmdö har använts till, tro?
– – Jo, de har använts för framkallning av fotofilm och röntgenfilmer. Man hade framkallningsvätska i den ena tanken och fixerbad i den andra.
I krönet av tankarna finns några jack där själva
filmen låg över exempelvis glasstavar, för att
kunna hänga ner i badet, säger Ove Thornblad.
Varför man tillverkade kärl av Höganäs keramik för framkallning av film beror på att saltglaserat stengods är syrabeständigt och alkaliresistent; dess täthet och kemiska sammansättning
gör att det inte angrips av syra eller lut. Detta är
också anledningen till att man under en period
i saltglaseringens historia tillverkade vaskar till
laboratorier.
Ove Thornblad har inte sett de
aktuella framkallningskärlen i verkligheten, men gissar att de bör ha
tillverkats någon gång på 1950-talet
samtidigt som laboratorievaskarna.
De olika nyanserna beror på att de
tillverkats av olika lertyper. Den
ljusa, lite gråbruna leran har en svag
halt av järnoxid, medan den mörka
har en hög halt.
Men hur har då kärlen hamnat
på Värmdö?
– Exakt varför de hamnat just
på Värmdö vet jag inte, men med
all sannolikhet har det funnits en
fotografisk anläggning av något
slag i närheten som använt dem
för framkallning. Sedan har någon
bevarat dem och nu har de hamnat i en
trädgård. Det man ska tänka på är att kärlen lätt
spricker om de fylls med vatten som sedan fryser, avslutar Ove Thornblad.
Saltglaserad
Höganäskeramik
Saltglaserad Höganäskeramik glaseras med den urgamla metod där koksalt kastas in i ugnen vid bränning. Natriumoxid ingår då en förening med kiselsyra,
järn och aluminiumoxid varvid en glasyr bildas.
Pulverteknologi
bidrar till ett
hållbart samhälle
För att bidra till ett miljöeffektivt och ekonomiskt hållbart samhälle vill Höganäs AB inspirera industrin att ”göra mer med mindre”.
Högtemperaturlödning är ett exempel som visar hur Höganäs pulverteknologi bidrar till ökad hållbarhet för både miljö och ekonomi.
TEXT CAROLINE SÄFSTRAND ILLUSTRATION PETTER LÖNEGÅRD
HÖGTEMPERATURLÖDNING ÄR EN kostnadseffektiv
metod för att sammanfoga ett stort antal delar
med minimal påverkan på miljön. Vanligtvis
består lödmaterialet av miljöbelastande metaller
som koppar och nickel, men Höganäs lödpulver
tillverkas istället av ett rostfritt stål som smälter.
Applikationstekniken kräver dessutom en mindre mängd material.
– Efter att ha tittat på marknadens behov
konstaterade vi att det behövdes ett material för
lödning som var hållfast, värme- och korrosionståligt och hållbart för miljö och ekonomi, säger
Owe Mårs, som är chef för utvecklingen av
Höganäs produkter till högtemperaturlödning.
METODEN PASSAR SÄRSKILT bra inom tillverkning
av värmeväxlare, avgaskylare och metallkatalysatorer. Värmeväxlare finns bland annat i
luftkonditioneringsapparater, sol- och fjärrvärmeanläggningar och varmvattenberedare.
Höganäs lödpulver används
idag främst inom de kraftigt
växande marknaderna för
värmeväxlare. Tekniken ger
kostnadsbesparingar och
minskar miljöbelastningen.
Tillverkarna inom branschen ställs ständigt inför
nya miljöutmaningar och hårdare miljökrav,
bland annat för tillåtna halter av nickel och koppar i dricksvattnet.
– Företaget SWEP i Landskrona tillverkar
och säljer värmeväxlare och var den första
kunden som valde en av Höganäs nya rostfria
lödprodukter, säger Owe Mårs och menar att
efterfrågan på den globala marknaden kommer
att växa i takt med ökade miljökrav. Inte minst
när det gäller komponenter som avgaskylare och
metallkatalysatorer i bilar. De hårdare avgaskraven driver på utvecklingen och användandet av
lödfogar som tål värme, korrosion och samtidigt
är hållbart för miljön.
– Kör du en Volkswagen? Då är chansen stor
att bilens avgaskylare har fogats med Höganäs
rostfria lod.
Behovet av alternativa energikällor
är stort. Med hjälp av exempelvis solvärmeteknik går det att producera
miljövänlig energi kostnadseffektivt.
Miljökraven är stränga när det
gäller de halter av nickel- och
kopparjoner som avges när
dricksvatten värms upp.
Moderna kylmedier är mindre skadliga för miljön, men
det krävs att värmeväxlarna
har bättre korrosionsskydd.
Avgaskylare och metallkatalysatorer i bilar måste kunna
motstå höga temperaturer
och korrosiva avgaser.
HÖGANÄS INSIKT #1/2015
5
Vattentornets
livslängd har passerats
Det Q-märkta vattentornet på Höganäs AB har under de senaste
åren stått tomt och är i så dåligt skick att det anses utgöra en stor säkerhetsrisk för förbipasserande. I mars väntas kommunens byggnadsnämnd
fatta beslut om en ändring i detaljplanen som gör det möjligt att få ett
rivningslov beviljat. TEXT CAROLINE SÄFSTRAND FOTO HÖGANÄS & ANDERS ANDERSSON
– NÄR DET BÖRJADE ramla ner stora bitar betong
från vattentornets övre delar anlitades ett oberoende institut, CBI Betonginstitutet, för att göra
en riskbedömning. Beskedet blev att tornet var i
så dåligt skick att det utgjorde en väsentlig säkerhetsrisk, säger Per Westman.
Vattentornet byggdes under krigsåret 1940
med syfte att förse de egna processerna på Höganäs AB med vatten. På 1990-talet Q-märktes
tornet av historiska skäl, vilket i dag innebär att
kommunstyrelsen måste ta beslut om en ändring
i den kommunala detaljplanen innan en rivning
av vattentornet beviljas.
– Tornet byggdes i en för den tiden vanlig konstruktion med armeringsjärn i betong. Då visste
man inte att armeringsjärnen korroderar på sikt
med resultatet att betongen spricker, förklarar
Per Westman.
För trettio år sedan gjordes ett försök att lappa
och laga tornet. Om man vid det tillfället hade
sanerat rosten och satt tätskikt utvändigt hade
man kanske kunnat förlänga tornets livslängd.
Men den kunskapen fanns inte och i dag är en
upprustning i stort sett omöjlig.
– Höganäs AB är en historisk aktör på orten,
angelägna om att bibehålla kulturella värden,
men för vattentornet har vi tittat på alla alternativ och ser ingen annan utväg än att riva det.
Många tror att betongkonstruktioner har oändlig
6
HÖGANÄS INSIKT #1/2015
När det blåser mycket
faller det ner stora
betongbitar från
vattentornet.
Per Westman, Höganäs AB.
livslängd, men så är det inte. Livslängden för vattentornet har passerats, säger Per Westman.
Tills beslutet om rivning var klart har tornet
klätts in i skyddsnät, och en del av Höganäs nya
infart hålls stängd på grund av säkerhetsrisken.
Vattentornets
tidigare funktioner
3 Försörjde Höganäs AB med processvatten.
3 Användes under krigsåren av Lufor Luftförsvarsorientering som förmedlade information om flygtrafik.
3 Fungerade som antennstation med radiomaster i toppen.
Nya infarten invigd
Professionella
klättrare hyrdes
in för att sätta upp
fästen för nätet.
Nu är infarten till Höganäs AB klar. Infarten
har bland annat fått fler lastbilsfiler och försetts med en båge som mäter radioaktivitet.
TEXT HANNA JOHANSSON FOTO HÖGANÄS
I AUGUSTI 2014 inleddes arbetet med att bygga om
infarten vid industrivakten till Höganäs industriområde. Syftet var i första hand att förse infarten
med en radiakbåge som mäter radioaktivitet i
fordonen som passerar in till området.
– Risken att det skulle finnas radioaktiva ämnen i transporterna är liten, men konsekvenserna
Thord Elmgren
skulle bli stora om vi skulle få in smittat material
på anläggningarna. Därför är detta en viktig säkerhetsåtgärd, säger
Thord Elmgren, driftledare med ansvar för ytterområden, säkerhet
och bevakning på företaget.
Dagligen passerar över 100 tungt lastade fordon genom portarna
till industriområdet. Som en del i säkerhetssatsningen har infarten
utökats med två nya lastbilsfiler. När ombyggnationen nu är klar
innebär det att här finns fyra lastbilsfiler och en för personbilar.
– Ur trafiksäkerhetssynpunkt är detta också bra då det innebär
minskad köbildning på Kullagatan utanför. Man räknar med en
årlig femprocentig ökning i produktionen framöver, vilket kommer
att leda till mer trafik. Med fler filer kan vi undvika proppar när
många fordon ska in på området samtidigt.
Ytterligare en fördel är att all belysning har bytts ut mot energisnåla led-lampor vars styrka man kommer att styra via datorer.
Över 100 tungt lastade
fordon passerar dagligen genom portarna.
Dags för muddring
i industrihamnen
UNGEFÄR VAR SJUNDE eller
Vattentornet har klätts
in i skyddsnät för att
undvika att betongbitar ramlar ner
på förbipasserande.
var åttonde år måste industrihamnen i
Höganäs muddras. I år görs det under mars månad och arbetet beräknas ta ungefär fyra veckor.
– I år sugmuddrar vi bassängen och det är den metod som är mest
skonsam för havet, säger Joachim Svensson, hamnansvarig.
Muddermassorna ska läggas i en bassäng inne på industriområdet
för avvattning. Om ungefär två år är de torra och då kan prover tas
för att bedöma materialet. Om massorna godkänns för användning
får de ett nytt liv i anläggningsarbeten på industriområdet, i annat fall
deponeras de.
Läs mer om muddringen på www.hoganas.com/insikt
HÖGANÄS INSIKT #1/2015
7
AVSÄNDARE:
HÖGANÄS AB
BRUKSGATAN 35
263 83 HÖGANÄS
Mer läsning på webben
www.hoganas.com/insikt
Du har väl inte glömt att kika in på Insikts webbsida? Här finns nyheter och information
om Höganäs AB, allt från närmiljö och produktion till företagets verksamhet i stort.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få nyheterna direkt i din mejl. Har du frågor
kan du höra av dig till: [email protected]
 FÖLJ MED I ARBETET
De senaste nyheterna kring Höganäs
miljöarbete läggs ut löpande. Det
gäller också dokument som ingår i
miljöprövningen.
 SÄG VAD DU TYCKER!
Vi vill gärna höra vad du tycker om
Höganäs. För fram din åsikt i artiklarnas
kommentarsfält.
 NYHETERNA DIREKT I MEJLEN
Starta en prenumeration på vårt nyhetsbrev.
Det är ett säkert sätt att hålla sig
uppdaterad om Höganäs verksamhet.
TEXT HANNA JOHANSSON FOTO ANDERS ANDERSSON
Vad tycker du om den nya infarten?
HÖGANÄSBOR SVARAR
Insikt skickade ut en reporter för att fånga några Höganäsbors åsikter.
Lars Scotte, Räddningstjänsten, Höganäs.
Reza Baghernejad, bil- och
cykelreparatör, Höganäs.
Bo Andersson, pensionär,
Höganäs.
Lil Lindberg, företagssköterska, Höganäs AB.
Anna Larsson, utvecklingsingenjör, Höganäs AB.
– Den känns som att den nya
infarten är mycket bättre anpassad efter verksamheten.
Tidigare fanns det alltid risk
för köbildning när lastbilarna
skulle in på området men
med ombyggnationen verkar
problemet ha försvunnit.
– För min del tycker jag att
det har blivit både ljusare och
snyggare. Det är även bra för
mina kunder som parkerar
sina bilar här. I övrigt har jag
inga anmärkningar, särskilt
eftersom ombyggnationen
lett till förbättringar.
– Jag jobbade på Höganäsbolaget tidigare, men har
varit pensionär länge nu. Jag
tycker att den nya infarten
är imponerande! Den gamla
infarten var trång, lastbilarna
fick inte alltid plats och det
blev köbildning ute på vägen.
– Jag har själv bara använt
den nya infarten vid ett tillfälle, men tycker att det har
blivit fint och brett. Det känns
som att säkerheten blir mer
prioriterad nu när det görs
bättre kontroller av alla som
kommer ut och in vid infarten.
– Jag är mycket nöjd med
den nya infarten. Tidigare
blev det ofta köer när det kom
flera lastbilar på en gång. Jag
tycker också att skyltningen
har blivit bättre, vilket underlättar för lastbilschaufförerna
när de kommer hit.
insikt
ETT NYHETSBREV FÖR DIG SOM BOR I HÖGANÄS FRÅN HÖGANÄS AB • NUMMER 1/2015
Ansvarig utgivare: Melker Jernberg, vd Höganäs AB. Redaktör: Ulrika Rask-Lindholm, Corporate Communications.
Kontakta oss gärna via e-post [email protected], webbplatsen www.hoganas.com/insikt eller telefon 042-33 80 00.
Redaktionell produktion: Spoon, Göteborg, www.spoon.se. Projektledare: Lisa Lundqvist. Formgivning: Pernilla
Stenborg. Tryck: Elanders, Falköping. © Höganäs AB, Mars 2015.
0996HOGSE