1. No category

 Miljöbyggnad i
ombyggnadsprocessen
Miljöcertifiering av Jakobsbergsskolan i Kristinehamn
Miljöbyggnad in the process of reconstruction
Environmental certification of Jakobsbergsskolan in Kristinehamn
Simon Didner
Fakulteten för hälsa-, natur-, och teknikvetenskap
Byggingenjörsprogrammet
Examensarbete 22.5 hp
Handledare: Malin Olin
Examinator: Asaad Almssad
VT 2015
Sammanfattning Klimatförändring är ett alltmer vida känt begrepp. I EU står byggsektorn för mer än en tredjedel av koldioxidutsläppen och 40 % av den totala energianvändningen. I Sverige har åtgärder vidtagits för att förhindra denna klimatförändring. Genom 16 miljömål, av vilka tre stycken kan kopplas till byggsektorn, ska Sverige minska den negativa trenden. Inget av de tre målen med relation till byggsektorn kommer dock uppnås innan 2020. En av metoderna för att förändra detta är att miljöcertifiera fler byggnader, både befintliga och nybyggnationer. Byggnadstillväxten i EU ligger på cirka 1 % per år, vilket betyder att befintliga byggnader utgör en mycket stor del av byggsektorn och därmed dess klimatpåverkan. Att renovera befintliga byggnader till en mer hållbar standard är därför av stor vikt. Syftet med studien har varit att se hur arbetet med miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad fungerar i befintliga byggnader samt undersöka om det är möjligt att renovera den k-­‐märkta Jakobsbergsskolan i Kristinehamn till någon nivå inom Miljöbyggnad högre än Klassad, alltså Brons, Silver eller Guld. Målet har varit att ta fram ett underlag åt Kristinehamns kommun som kan tas med i beslutandeprocessen inför ombyggnationen av byggnaden. Underlaget ska bestå av nya ritningar, dokumentation av den befintliga byggnaden samt att visa på vilka åtgärder som krävs för att miljöcertifiera den över hundra år gamla skolan. För att kartlägga byggnaden har platsbesök gjorts, där bland annat fönstren inspekterats och mätts upp, vinden inspekterades för att försöka lista ut hur byggnadens konstruktion ser ut och fotografier togs av fasaden för att sedan kunna mäta upp byggnaden. Förutom platsbesök har litteratur om svensk byggnadshistoria studerats och en erfaren snickare konsulterats för att få bästa möjliga bakgrund till hur byggnaden är uppbyggd. Därefter har byggnaden ritats upp i 3D i programmet Revit 2014. Kristinehamns kommun har bidragit med mätdata till många av indikatorerna så som radon och legionella. Utöver detta har byggnaden bland annat energianalyserats i VIP-­‐energy, det termiska klimatet har undersökts med PPD-­‐index och dagsljusklimatet undersökts med VELUX Daylight Visualizer. Byggnaden har sedan betygsatts varpå lämpliga åtgärder planerats och ett nytt betyg satts. Efter att samtliga 16 av Miljöbyggnads indikatorer kontrollerats visade det sig att den befintliga byggnaden endast når betyget Klassad och är i stort behov av ombyggnation. De delar som kräver störst åtgärder för ett högre betyg är byggnadens klimatskal, ventilationssystemet och att få bukt med de fuktskador som finns. Efter att åtgärder vidtagits för de flesta av indikatorerna kan byggnaden certifieras med betyget Brons. Slutsatser som kan dras är att byggnaden behöver rustas upp rejält och det kommer krävas stora insatser från Kristinehamns kommun om en certifiering ska bli möjlig. Om tillräckliga åtgärder vidtas kommer byggnaden att kunna certifieras med betyget Brons. Studien visar dock att det inte kommer vara möjligt att nå Silver eller Guld. Att certifiera skolan, som byggdes i slutet på 1800-­‐talet, skulle, från Kristinehamn kommuns sida, visa på ett stort intresse för hållbar utveckling. Det skulle dessutom visa att det är möjligt att kombinera det gamla, genom kulturvärdet, med det nya, genom en miljöcertifiering. i Abstract Climate change is an increasingly widely known concept. In the EU the construction sector is responsible for more than a third of the carbon dioxide emissions and 40 % of the total energy use. In Sweden, measures have been taken to prevent this climate change. By 16 targets, three of which can be linked to the construction sector, Sweden will reduce the negative trend. None of the three goals with relation to the construction sector will however be achieved before 2020. One of the methods for changing this is to environmentally certificate more buildings, both existing and new constructions. The construction growth in the EU is around 1 % per year, which means that existing buildings represent a very large share of the construction sector and therefore its carbon footprint. To renovate existing buildings to a more sustainable standard is therefore of great importance. The aim of the study has been to see how the work with the environmental certification system Miljöbyggnad works with existing buildings and to examine whether it is possible to renovate the landmarked building Jakobsbergsskolan in Kristinehamn to any level within Miljöbyggnad higher than Rated, thus Bronze, Silver or Gold. The goal has been to develop a basis for Kristinehamn municipality that may be included in the process of decision-­‐making for the redevelopment of the building. The foundation should consist of new drawings, documentation of the existing building and to show what measures are required to obtain environmental certification of the over one hundred years old school. To map the building, site visits have been made, including inspections and measurements of the windows, the garret was inspected to try to figure out how the building is constructed and photographs of the facade were taken to then be able to measure the building. In addition to the site visits, literature on Swedish building history have been studied and an experienced carpenter was consulted to get the best possible knowledge of how the building is constructed. Thereafter, the building was drawn in 3D in the program Revit 2014. Kristinehamn municipality has provided data to many of the indicators, such as radon and legionella. In addition, the building have been energy analyzed in VIP-­‐Energy, the thermal climate has been examined by PPD-­‐index and daylight climate investigated with the VELUX Daylight Visualizer. The building has been rated, whereupon appropriate measures were planned and regraded. Once all 16 of the indicators in Miljöbyggnad was checked, it turned out that the existing building only reaches the grade Rated and is in great need of refurbishment. The parts that require the greatest action for a higher rating are the buildings climate shell, the ventilation system and to overcome the moisture damage. After measures have been taken for most of the indicators, the building can be certified with a rating of Bronze. Conclusions that can be drawn is that the building needs to be significantly upgraded and it will require major efforts from Kristinehamn´s municipality for a certification to be possible. If adequate measures are taken, the building will be certified with a rating Bronze. The study shows however, that it will not be possible to achieve Silver or Gold. A certification of the school, which was built in the late nineteenth century would, from Kristinehamn's municipality, show a great interest in sustainable development. It would also show that it is possible to combine the old, through cultural value, with the new, through an environmental certification.
ii Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND ................................................................................................................................................... 1 1.2 PROBLEMFORMULERING .............................................................................................................................. 2 1.3 SYFTE ............................................................................................................................................................ 2 1.4 MÅLSÄTTNING .............................................................................................................................................. 2 1.5 AVGRÄNSNING .............................................................................................................................................. 2 1.6 MÅLGRUPP ................................................................................................................................................... 2 1.7 DISPOSITION ................................................................................................................................................ 2 2 MILJÖCERTIFIERING 3 2.1 VAD INNEBÄR MILJÖCERTIFIERING? ........................................................................................................... 3 2.2 VARFÖR SKA MAN MILJÖCERTIFIERA BYGGNADER? ................................................................................... 3 2.3 MILJÖCERTIFIERINGSSYSTEM I SVERIGE ..................................................................................................... 4 2.3.1 BREEAM ........................................................................................................................................................................ 4 2.3.2 LEED ............................................................................................................................................................................... 5 2.3.3 MILJÖBYGGNAD .............................................................................................................................................................. 6 2.3.4 JÄMFÖRELSE ................................................................................................................................................................... 7 3 MILJÖBYGGNAD 8 3.1 MILJÖBYGGNADS PRINCIP ............................................................................................................................ 8 3.2 MILJÖBYGGNADS 16 INDIKATORER .......................................................................................................... 11 3.2.1 ENERGIANVÄNDNING ................................................................................................................................................. 11 3.2.2 VÄRMEEFFEKT ............................................................................................................................................................ 12 3.2.3 SOLVÄRMELAST .......................................................................................................................................................... 12 3.2.4 ENERGISLAG ................................................................................................................................................................ 12 3.2.5 LJUDMILJÖ .................................................................................................................................................................... 13 3.2.6 RADON .......................................................................................................................................................................... 14 3.2.7 VENTILATIONSSTANDARD ........................................................................................................................................ 14 3.2.8 KVÄVEDIOXID .............................................................................................................................................................. 14 3.2.9 FUKTSÄKERHET .......................................................................................................................................................... 15 3.2.10 TERMISKT KLIMAT VINTER .................................................................................................................................... 15 3.2.11 TERMISKT KLIMAT SOMMAR .................................................................................................................................. 16 3.2.12 DAGSLJUS ................................................................................................................................................................... 16 3.2.13 LEGIONELLA .............................................................................................................................................................. 17 3.2.14 DOKUMENTATION AV BYGGVAROR ....................................................................................................................... 18 3.2.15 UTFASNING AV FARLIGA ÄMNEN ........................................................................................................................... 18 3.2.16 SANERING AV FARLIGA ÄMNEN ............................................................................................................................. 19 4 JAKOBSBERGSSKOLAN 20 5 METOD 22 5.1 RITNINGAR ................................................................................................................................................. 22 5.2 MILJÖBYGGNADS 16 INDIKATORER .......................................................................................................... 22 5.2.1 ENERGIANVÄNDNING ................................................................................................................................................. 22 5.2.2 VÄRMEEFFEKTBEHOV ................................................................................................................................................ 24 5.2.3 SOLVÄRMELAST .......................................................................................................................................................... 25 5.2.4 ENERGISLAG ................................................................................................................................................................ 26 5.2.5 LJUDMILJÖ .................................................................................................................................................................... 26 5.2.6 RADON .......................................................................................................................................................................... 26 5.2.7 VENTILATIONSSTANDARD ........................................................................................................................................ 26 5.2.8 KVÄVEDIOXID .............................................................................................................................................................. 26 5.2.9 FUKTSÄKERHET .......................................................................................................................................................... 27 5.2.10 TERMISKT KLIMAT VINTER .................................................................................................................................... 27 5.2.11 TERMISKT KLIMAT SOMMAR .................................................................................................................................. 28 5.2.12 DAGSLJUS ................................................................................................................................................................... 29 5.2.13 LEGIONELLA .............................................................................................................................................................. 29 5.2.14 DOKUMENTATION AV BYGGVAROR ....................................................................................................................... 29 5.2.15 UTFASNING AV FARLIGA ÄMNEN ........................................................................................................................... 30 5.2.16 SANERING AV FARLIGA ÄMNEN ............................................................................................................................. 30 6 RESULTAT 31 6.1 RITNINGAR ................................................................................................................................................. 31 6.2 MILJÖBYGGNADS 16 INDIKATORER .......................................................................................................... 31 6.2.1 ENERGIANVÄNDNING ................................................................................................................................................. 31 6.2.2 VÄRMEEFFEKTBEHOV ................................................................................................................................................ 32 6.2.3 SOLVÄRMELAST .......................................................................................................................................................... 33 6.2.4 ENERGISLAG ................................................................................................................................................................ 33 6.2.5 LJUDMILJÖ .................................................................................................................................................................... 33 6.2.6 RADON .......................................................................................................................................................................... 34 6.2.7 VENTILATIONSSTANDARD ........................................................................................................................................ 34 6.2.8 KVÄVEDIOXID .............................................................................................................................................................. 35 6.2.9 FUKTSÄKERHET .......................................................................................................................................................... 35 6.2.10 TERMISKT KLIMAT VINTER .................................................................................................................................... 36 6.2.11 TERMISKT KLIMAT SOMMAR .................................................................................................................................. 37 6.2.12 DAGSLJUS ................................................................................................................................................................... 37 6.2.13 LEGIONELLA .............................................................................................................................................................. 38 6.2.14 DOKUMENTATION AV BYGGVAROR ....................................................................................................................... 39 6.2.15 UTFASNING AV FARLIGA ÄMNEN ........................................................................................................................... 39 6.2.16 SANERING AV FARLIGA ÄMNEN ............................................................................................................................. 39 6.3 BETYGSAGGREGERING ............................................................................................................................... 40 6.3.1 BEFINTLIG BYGGNAD ................................................................................................................................................. 40 6.3.2 EFTER ÅTGÄRDER ....................................................................................................................................................... 40 7 DISKUSSION 41 8 SLUTSATS 44 9 TACKORD 45 10 REFERENSER 46 11 BILAGOR 49 BILAGA 1 – REVIT ............................................................................................................................................. 49 BILAGA 2 – VIP-­‐ENERGY .................................................................................................................................. 49 BILAGA 3 – PARASOL ....................................................................................................................................... 50 BILAGA 4 – PROCLIM WEB .............................................................................................................................. 51 BILAGA 5 – CBE THERMAL COMFORT ............................................................................................................ 52 BILAGA 6 – VELUX DAYLIGHT VISUALIZER ................................................................................................... 53 BILAGA 7 – PLAN -­‐1 ......................................................................................................................................... 54 BILAGA 8 – PLAN 1 ........................................................................................................................................... 55 BILAGA 9 – PLAN 2 ........................................................................................................................................... 56 BILAGA 10 – FASAD ÅT SÖDER ........................................................................................................................ 57 BILAGA 11 – FASAD ÅT ÖSTER ......................................................................................................................... 58 BILAGA 12 – FASAD ÅT NORR .......................................................................................................................... 59 BILAGA 13 – FASAD ÅT VÄSTER ....................................................................................................................... 60 BILAGA 14 – SEKTIONER, BEFINTLIG BYGGNAD ............................................................................................. 61 BILAGA 15 – BERÄKNING AV BBR-­‐KRAV ........................................................................................................ 62 BILAGA 16 – ENERGIDEKLARATION JAKOBSBERGSSKOLAN ........................................................................... 63 ii BILAGA 17 – RESULTAT FRÅN VIP-­‐ENERGY ................................................................................................... 64 JA-­‐FÖRBÄTTRINGAR .............................................................................................................................................................. 64 KANSKE-­‐FÖRBÄTTRINGAR ................................................................................................................................................... 67 JA-­‐ OCH KANSKE-­‐ÅTGÄRDER ................................................................................................................................................ 69 FIKTIVA FÖRBÄTTRINGAR .................................................................................................................................................... 70 BILAGA 18 – VÄRMEEFFEKTBEHOV I DEN BEFINTLIGA BYGGNADEN ............................................................. 71 BILAGA 19 – VÄRMEEFFEKTBEHOV EFTER OMBYGGNAD (JA-­‐FÖRBÄTRINGAR) ........................................... 72 BILAGA 20 – VÄRMEEFFEKTBEHOVET EFTER OMBYGGNAD (45 MILLIMETER) ........................................... 73 BILAGA 21 – VÄRMEEFFEKTBEHOVET EFTER OMBYGGNAD (120 MILLIMETER) ......................................... 74 BILAGA 22 – GLASAREA PER GOLVAREA ......................................................................................................... 75 BILAGA 23 – RUMSVAL, INDIKATOR 3 ............................................................................................................ 75 BILAGA 24 – RADON ......................................................................................................................................... 76 BILAGA 25 – OVK-­‐PROTOKOLL ...................................................................................................................... 77 BILAGA 26 – RUMSVAL, INDIKATOR 10 OCH 11 ............................................................................................ 79 BILAGA 27 – RUMSVAL, INDIKATOR 12 .......................................................................................................... 79 BILAGA 28 – GRAFISK REDOVISNING AV DAGSLJUSFAKTORN ........................................................................ 79 BILAGA 29 – TEMPERATURMÄTNINGAR FÖR LEGIONELLA ............................................................................ 81 iii 1 Inledning 1.1 Bakgrund Klimatförändringarna blir ett alltmer vida känt begrepp, men har av vissa viftats bort som politisk propaganda. Mer och mer talar dock för att dessa klimatförändringar verkligen sker. Bland annat visar två oberoende temperaturmätningar som National Aeronautics and Space Administration (NASA) och National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) gjort att 2014 var det varmaste året någonsin sedan NASA:s mätningar började för över hundra år sedan, år 1880. Undantaget år 1998 har dessutom de tio varmaste åren inträffat efter millennieskiftet (NASA 2015). Förutom dessa temperaturhöjningar slår Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) fast, i en 1500 sidor lång rapport, att det just nu faktiskt sker klimatförändringar, vilka till största delen kan härledas till människans handlingar. I EU står byggsektorn för mer än en tredjedel av koldioxidutsläppen och 40 % av den totala energianvändningen (Europeiska kommissionen 2014). Enligt beräkningar som Energimyndigheten gjort och i en rapport från Kungliga tekniska högskolan, KTH, visar det sig däremot att motsvarande siffra för Sverige ligger runt endast 30 % (Byggindustrin 2010) (Toller et al. 2009). Siffrorna ovan ger en ny bild av vad som sker på jorden och fler och fler inser att något måste göras för att vända den negativa utvecklingen. Sveriges riksdag beslutade redan år 1999 om ett miljömålssystem och med ny vetenskaplig fakta är det högaktuellt att se till att dessa mål uppnås. Under årens lopp har en del av de ursprungliga miljömålen ändrats eller tagits bort medan nya tillkommit. Idag finns ett generationsmål och 16 miljökvalitetsmål (Miljömål 2014). Riksdagens definition av generationsmålet lyder: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö-­‐ och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang (Regeringen 2014). Av dessa 16 mål, som finns att läsa i sin helhet på www.miljömål.se, är det framförallt tre som rör byggsektorn. Dessa är; begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö och god bebyggd miljö (Naturvårdsverket 2013). Enligt den senaste uppföljningen visar det sig att 14 av 16 mål inte kommer vara uppfyllda till år 2020. På den listan hamnar samtliga tre med koppling till byggande (Naturvårdsverket 2014). Det finns alltså goda anledningar till att se över vad som behöver göras för att så snart som möjligt uppnå miljömålen. En av metoderna är att miljöcertifiera fler byggnader, både befintliga och nybyggnationer. Det svenska miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad är på frammarsch och har i Sverige blivit ett väl använt system för certifiering av byggnader. Det rör sig dock främst om nybyggnationer. Certifiering av befintliga byggnader har inte haft samma genomslag och hamnat på efterkälken, varför här finns mycket att hämta för att nå miljömålen (SABO 2012). Att renovera befintliga byggnader till en mer ”hållbar” standard är av stor vikt då byggnadstillväxten i EU ligger på cirka 1 % per år (BPIE 2011). Befintliga byggnader utgör alltså en stor del av byggsektorn och därmed dess klimatpåverkan. Det finns många anledningar till att miljöcertifiera byggnader. Två exempel, utöver att det främjar arbetet för minskad klimatpåverkan, är sänkta driftkostnader för byggnaden samt att det stärker beställarens varumärke (Elland 2012). 1 1.2 Problemformulering Med tanke på klimatförändringarna är det av stor vikt att miljömässigt förbättra samhällets byggnader. Antalet nyproducerade byggnader varje år är endast 1 % av det befintliga byggnadsbeståndet. Fokus bör därför inte enbart ligga på nybyggnation, utan även befintliga byggnader måste tas med i det här arbetet. Jakobsbergsskolan i Kristinehamn är en gammal byggnad med stort underhållsbehov. Frågan är därmed vilka åtgärder som behövs, och kan utföras, på fastigheten för att uppnå en certifiering enligt Miljöbyggnad. 1.3 Syfte Syftet med studien är att, på uppdrag av Tengbom arkitektbyrå i Karlstad, se hur arbetet med Miljöbyggnad i befintliga byggnader fungerar samt att, åt Kristinehamns kommun, undersöka om det är möjligt att renovera Jakobsbergsskolan till någon nivå inom Miljöbyggnad högre än Klassad, alltså Brons, Silver eller Guld. 1.4 Målsättning Målet är att ta fram ett underlag åt Kristinehamns kommun som kan tas med i beslutandeprocessen inför ombyggnationen av byggnaden. Underlaget ska bestå av nya ritningar, dokumentation av den befintliga byggnaden samt att visa på vilka åtgärder som krävs för att kunna miljöcertifiera Jakobsbergsskolan. 1.5 Avgränsning Studien har begränsats till att undersöka en snart k-­‐märkt skolbyggnad i Kristinehamns kommun. En generell slutsats för miljöcertifieringar av befintliga byggnader går inte att göra utifrån denna studie, då alltför många byggnadsspecifika faktorer påverkar resultatet. 1.6 Målgrupp Studien vänder sig till fastighetsägaren Kristinehamns kommun, men också andra fastighetsägare som funderar på renovering av byggnader i deras ägo. Även arkitekter och andra konsulter som önskar få en djupare förståelse för processen vid certifiering av befintliga byggnader kan ha nytta av detta examensarbete. Även om resultatet i studien inte är ett generellt underlag för renoveringar, med sikte på en certifiering enligt Miljöbyggnad, kan studien vara av intresse som exempel för framtida, liknande projekt. 1.7 Disposition Denna rapport inleds med beskrivningar av certifieringsmodellerna Miljöbyggnad, LEED och BREEAM för att visa hur dessa är uppbyggda och hur olika modeller kan se ut. Dessutom beskrivs vad en certifiering innebär och varför miljöcertifieringar är ett bra verktyg i arbetet mot hållbar utveckling. Därefter beskrivs det studerade objektet; Jakobsbergsskolan i Kristinehamn. I metoddelen beskrivs hur arbetet utförts. Här presenteras även de föreslagna förbättringsåtgärderna som krävs för att nå en certifiering enligt Miljöbyggnad. I resultatdelen presenters samtliga indikatorers betyg, före och efter åtgärder samt byggnadens slutbetyg, före och efter åtgärder. Därefter följer en diskussion varpå de slutsatser som kan dras utifrån arbetet presenteras. Sist i rapporten finns samtliga referenser och bilagor. 2 2 Miljöcertifiering 2.1 Vad innebär miljöcertifiering? En certifiering innebär att man tilldelas ett intyg som bevis på att man uppfyller ställda krav. En miljöcertifiering är alltså ett intyg på att en, i det här fallet, byggnad uppfyller, för systemet, aktuella krav på att byggnaden och dess processer bidrar till en minskad negativ miljöpåverkan. Det talas idag mycket om hållbar utveckling, vilket syftar till tre delar; ekonomisk-­‐, social-­‐ och ekologisk hållbarhet. Miljöcertifiering av byggnader är en del i arbetet för att uppnå denna hållbara utveckling. Certifieringsprocessen handlar om att följa ett beprövat arbetssätt för att verifiera en byggnads påverkan av miljön och klimatet för att se hur hållbar byggnaden är. Systemen är olika omfattande och innehåller en eller flera betygsnivåer som visar hur väl miljöarbetet implementerats i byggnaden. Systemen skiljer sig åt från att endast bedöma enstaka byggvaror till att granska hela stadsdelar. Det finns idag ett hundratal olika certifieringssystem världen över, varav tre är vanligt förekommande i Sverige; år 1990 utvecklades BREEAM, världens första miljöcertifieringssystem för byggnader, i Storbritannien med en förhoppning om att skapa ett internationellt gemensamt miljöcertifieringssystem. Så blev inte fallet utan fler aktörer dök upp på marknaden och därmed flera olika system. I USA bildades LEED och så småningom dök svenska Miljöbyggnad upp. I Sverige är det Sweden Green Building Council, SGBC, som sköter arbetet med dessa miljöcertifieringssystem (Lilliehorn 2012). 2.2 Varför ska man miljöcertifiera byggnader? Detta examensarbete behandlar en miljöcertifiering enligt Miljöbyggnad i arbetet för fler hållbara byggnader. Det bör dock inte förglömmas att en icke certifierad byggnad kan vara minst lika hållbar som en certifierad, utan att för den delen inneha ett certifikat som bekräftar det. En certifierad byggnad har högre kvalité, alltså att den är mer hållbar, har bättre kvalité på teknik och funktioner och är effektivare, än en icke certifierad byggnad. Eftersom certifieringarna ofta ställer krav på att inte använda giftiga eller skadliga ämnen minskar risken för påverkan på miljö och hälsa. Även risken för att i framtiden behöva sanera byggnaden minskar, då en gedigen förteckning över vilka material som byggs in i byggnaden upprättas. De nya tankebanorna och höga kraven ställer projektörernas arbete på prov. De tvingas till nytänkande och att arbeta ”utanför boxen”. Samtidigt som systemen tvingar till utveckling, är en annan fördel att manualerna enkelt kan användas som verktyg vid projektering och byggande. Certifierade byggnader är långsiktigt kostnadseffektiva, genom lägre drift-­‐ och förvaltningskostnader, vilket leder till nöjdare förvaltare. Detta kan även komma brukarna till nytta genom lägre avgifter. På så vis blir detta ytterligare en fördel för förvaltaren, då det tilltalar fler nya hyresgäster. Till sist kan nämnas att certifieringen visar på en tydlig miljöprofil hos företaget, något som stärker företagets varumärke, eftersom intyget bekräftar företagets arbete med hållbar utveckling. Detta är också en anledning till att själva certifieringen är viktig, då marknadsföringen banar väg för byggandet av fler hållbara byggnader (Lilliehorn 2012)
(Elland 2012).
Utöver de fördelar som nämnts ovan har det diskuterats huruvida ytterligare incitament skulle öka antalet certifierade byggnader. Incitament som till exempel lägre räntekostnader för lån, lägre försäkringspremier eller sänkt fastighetsskatt skulle kunna bidra till fler certifierade byggnader i framtiden (Elland 2012). 3 2.3 Miljöcertifieringssystem i Sverige I Sverige finns idag tre dominerande certifieringssystem; BREEAM, LEED och Miljöbyggnad. I detta avsnitt redogörs kortfattat för vart och ett av dessa. Rapporten har därefter fokuserats enbart på certifiering enligt Miljöbyggnad och djupare redogörelse för Miljöbyggnad följer därför under senare delar av rapporten. 2.3.1 BREEAM BREEAM står för BRE Environmental Assessment Method och utvecklades i Storbritannien år 1990. Det är världens äldsta och mest använda miljöcertifieringssystem med över 200 000 certifierade byggnader världen över. SGBC har utvecklat en svensk version av systemet för att bättre passa de svenska förutsättningarna. BREEAM används för både nya och befintliga bostäder samt handels-­‐ och kontorsbyggnader. Systemets betygsskala är femgradig med betygen Pass, Good, Very Good, Excellent och Outstanding. Det är det system som ställer hårdast krav för ett toppbetyg. Systemet innehåller 50 kontrollpunkter inom följande områden: • Energi • Byggnadsmaterial • Hälsa och välmående • Vatten • Förvaltning • Byggavfall • Transporter • Ekologi och val av plats • Föroreningar • Process och innovation • Avfall Systemet har en poängskala upp till 100 poäng. 30 poäng krävs för betyget Pass, medan Outstanding kräver 85 poäng. Pass kan jämföras med kraven inom Boverkets byggregler, BBR. Styrkor hos systemet är att det är ett sedan länge etablerat system som är internationellt erkänt. Det inkluderar förvaltning och belönar innovativa lösningar. Svagheter hos systemet är att det kan uppfattas som omständligt med så många kontrollpunkter, varav en del, i Sverige, redan behandlas i den regionala samhällsplaneringen såsom kollektivtrafik och fjärrvärme. Poängsättningssystemet för vissa bedömningspunkter kan anses lättförtjänta och inte spegla vilken miljönytta de gör (Lilliehorn 2012) (SGBC 2015a). 4 2.3.2 LEED LEED står för Leadership in Energy and Environmental Design och utvecklades av U.S Green Building Council, UGBC, i USA år 1999. LEED anses ofta som det mest kända miljöcertifieringssystemet i världen. Det finns idag ingen svensk version av systemet, men SGBC jobbar på att ta fram en sådan. LEED kan användas för certifiering av både kommersiella byggnader och bostäder. Betygsskalan är fyrgradig med betygen Certifierad, Silver, Guld eller Platinum. Liksom BREEAM innehåller LEED 50 kontrollpunkter, vilka innefattar följande områden: • Energi • Byggnadsmaterial • Inomhusmiljö • Vatten • Förvaltning och brukande • Byggavfall • Infrastruktur och kommunikation • Ekologi och val av plats • Föroreningar • Process och innovation Systemet har en poängskala upp till 100 poäng. 40 poäng krävs för betyget Certifierad, medan Platinum kräver 80 poäng. Certifierad kan jämföras med BBR-­‐kraven. Styrkor hos systemet är att det är ett starkt internationellt varumärke. Kraven är desamma världen över, vilket underlättar jämförelser och kunskap i systemet. Det tar upp förvaltning och belönar innovativa lösningar. Svagheter inom systemet är att det inte finns någon svensk version (detta kan alltså ses både som en styrka och svaghet hos systemet beroende av infallsvinkel). Systemet kan uppfattas som omständligt med många kontrollpunkter, varav en del, i Sverige, redan behandlas i den regionala samhällsplaneringen såsom kollektivtrafik och fjärrvärme. Poängsättningssystemet för vissa bedömningspunkter kan anses lättförtjänta och inte spegla vilken miljönytta de gör (Lilliehorn 2012) (SGBC 2014a). 5 2.3.3 Miljöbyggnad Miljöbyggnad är ett helsvenskt miljöcertifieringssystem som baseras på BBR:s krav. Det härstammar från Bygga-­‐Bo dialogen och lanserades 2009. Systemet hette då Miljöklassad byggnad, vilket 2011 byttes till det nuvarande namnet Miljöbyggnad. Det är det idag i särklass vanligaste miljöcertifieringssystemet i Sverige med cirka 1300 certifierade byggnader. Systemet finns för både nybyggnation, ombyggnad och befintliga byggnader och går att appliceras för både kommersiella byggnader och bostäder. Betygsskalan är fyrgradig med betygen Klassad, Brons, Silver och Guld. Betyget Klassad kan endast ges till befintliga byggnader som inte uppfyller kraven för betyget Brons. Brons är nivå med kraven i BBR. Systemet innehåller 16 kontrollpunkter fördelade inom tre kategorier. De tre kategorierna är energi, inomhusmiljö och material (Lilliehorn
2012) (SGBC 2014b). Att använda sig av Miljöbyggnad vid renoveringar är gynnsamt av flera anledningar: • Miljöbyggnad är en guide till vad som är viktigt att tänka på vid renoveringar. Det kan vara svårt att annars veta vad man ska satsa på och vad som ger störst resultat för en hållbar renovering. Att följa Miljöbyggnads 16 punkter är ett effektivt sätt att få ut så mycket som möjligt av en renovering. • Miljöbyggnad är idag Sveriges i särklass största miljöcertifieringssystem. Fler och fler har därför fått god kunskap i systemet, vilket underlättar kommunikationen vid arbetet och minskar riskerna för missförstånd. • Att systemet spridits så pass mycket öppnar också upp för ett vidare intresse för miljöfrågor i byggbranschen. Det visar att miljötänket alltid bör finnas med, även vid renoveringar. • Miljöbyggnad är till 100 % anpassat för Sverige och anpassat efter Sveriges lagar och normer. Många av punkterna syftar till att Sverige ska uppnå de nationella miljömålen, vilket tydligt talar för att använda Miljöbyggnad i renoveringsprocessen. • Med sina 16 punkter tar systemet upp de viktigaste miljöfrågorna för Sverige. • Kravet på gedigen dokumentation bidrar till att man måste ta reda på vad som finns i den befintliga byggnaden. När man tydligt vet vad som finns i byggnaden startar också ett konstruktivt tänkande på vad som borde åtgärdas. En ordentlig dokumentation underlättar också vid upprättande av underhållsplaner och kommande renoveringar (Malmqvist 2012). Styrkor hos systemet är att det från början är anpassat efter svenska normer och lagar. Det är relativt billigt och enkelt och alla aspekter spelar roll genom aggregeringsprincipen. Svagheter hos systemet är att det är relativt okänt utanför byggsektorn. Det är heller inte internationellt fördelaktigt på grund av systemets totala anpassning till svenska förutsättningar. Förvaltning och hänsyn till brukare bedöms inte i systemet (Lilliehorn 2012). 6 2.3.4 Jämförelse BREEAM, LEED och Miljöbyggnad skiljer sig åt en hel del. Mest lika är BREEAM och LEED, men har bland annat olika poängsättning av kontrollpunkterna. Vad som främst skiljer BREEAM och LEED från Miljöbyggnad är omfattningen. Miljöbyggnad innehåller betydligt färre kontrollpunkter och endast byggnader bedöms. Miljöbyggnad bedömer till exempel inte förvaltning, transport, plats eller innovation. Betygssystemen i BREEAM och LEED är uppbyggt som ett poängsystem där de olika poängen viktas för att sedan summeras till en total poängställning. Lägstakrav finns inom varje område, men det är möjligt att mer eller mindre ignorera vissa punkter för att satsa stort på andra. Inom Miljöbyggnad bedöms varje punkt med betygen Klassad, Brons, Silver eller Guld för att sedan aggregeras till ett slutbetyg. I och med aggregeringen kan ingen bedömningspunkt ignoreras och betyget visar en tydlig helhet för byggnaden. Ytterligare en skillnad är Miljöbyggnads nationella anpassning. Då systemet redan från början är anpassat efter svenska förutsättningar, normer, och lagar utan att behöva kompromissa vid en ”försvenskning” passar det utmärkt som svenskt miljöcertifieringssystem. En sista punkt som skiljer systemen åt är prissättningen där Miljöbyggnad är betydligt billigare än både BREEAM och LEED (Lilliehorn 2012) (SGBC 2014a) (SGBC 2014b) (SGBC 2015a). 7 3 Miljöbyggnad 3.1 Miljöbyggnads princip Sammanställningen i detta delkapitel är baserad på Miljöbyggnads metodik 2.2 för befintliga byggnader och nyproduktion, version 141017. Vid ombyggnation gäller samma förutsättningar som för nyproduktion. Miljöbyggnads föregångare, Miljöklassad byggnad, utgick från att certifiera befintliga byggnader, men kunde efter viss anpassning även användas vid nyproduktion. Idag kan Miljöbyggnad användas för certifiering vid nyproduktion och ombyggnad av befintliga byggnader för följande byggnadstyper: • Småhus • Flerbostadshus • Lokalbyggnader, så som skolor, hotell, vård-­‐ och handelslokaler. Eftersom arbetet med hållbar utveckling ständigt utvecklas följer att även Miljöbyggnad måste göra det. Nya, uppdaterade manualer med vilka regler och förhållningssätt som gäller utkommer kontinuerligt. Den aktuella versionen, när detta examensarbete skrivs, är Miljöbyggnad 2.2. Att certifiera en byggnad i Miljöbyggnad följer fem steg: • Registrering • Ansökan skickas in • Granskning och korrigering • Certifiering • Verifiering Registreringsdatumet hos SGBC för ett projekt är det som avgör vilken manual som gäller för projektet. Om en senare version utkommer under arbetets gång är det fullt tillåtet att arbeta efter denna, så att arbetet anpassas efter den nya manualen och dess tillämpningar. Det går däremot inte att använda sig av en äldre manual än den, vid registrering, senaste versionen. Certifieringen innebär ett preliminärt betyg där de projekterade värdena bedöms. När byggnaden varit i drift mellan ett och två år granskas byggnadens driftdata för att avgöra huruvida byggnaden uppfyller de projekterade värdena eller ej. Om byggnaden uppfyller dessa kan byggnadens betyg verifieras. Betyget är giltigt i tio år eller till dess att en större ombyggnad eller förändrad verksamhet, som förändrar byggnadens förutsättningar, sker. Miljöbyggnads tre bedömningsområden energi, inomhusmiljö samt material är indelade i tolv så kallade aspekter, vilka i sin tur är indelade i totalt 16 indikatorer. Beroende av om byggnaden som ska certifieras är en befintlig byggnad, en byggnad som ska byggas om eller ett nybygge används olika många av de 16 indikatorerna: • Befintlig byggnad; 1-­‐13 & 16 • Ombyggnation; 1-­‐16 • Nybyggnation; 1-­‐ 15 8 Indelningen av indikatorer, aspekter respektive områden visas i tabell 3.1 Tabell 3.1 Miljöbyggnads indelning av indikatorer, aspekter respektive områden. Ind 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Indikator Energianvändning Värmeeffektbehov Solvärmelast Energislag Ljudmiljö Radon Ventilationsstandard Kvävedioxid Fuktsäkerhet Termiskt klimat vinter Termiskt klimat sommar Dagsljus Legionella Dokumentation av byggvaror Utfasning av farliga ämnen Sanering av farliga ämnen Aspekt Energianvändning Område Effektbehov Energi Energislag Ljudmiljö Luftkvalitet Innemiljö Fukt Termiskt klimat Dagsljus Legionella Dokumentation av byggvaror Utfasning av farliga ämnen Material Sanering av farliga ämnen Betygssystemet bygger på en aggregeringsmodell där det, för att nå ett högt slutbetyg, är nödvändigt att samtliga indikatorer har ett högt betyg. Systemen LEED och BREEAM är poängbaserade och oberoende av hur poängen är intjänade. Här finns det alltså möjlighet att få höga poäng inom vissa kategorier, medan andra kategorier mer eller mindre ignoreras och trots detta nå ett högt slutbetyg. Miljöbyggnads aggregeringsmodell gör att detta inte är möjligt. Här är alla delar lika viktiga för ett högt betyg. En del av indikatorerna bedöms på rumsnivå, medan resten bedöms på byggnadsnivå. Beroende av detta sker aggregeringen i tre eller fyra steg. Tabell 3.2 visar vilka indikatorer som bedöms på rums-­‐ respektive byggnadsnivå. Tabell 3.2 Indikatorer som bedöms på rums-­‐ respektive byggnadsnivå. Rumsnivå Rum Rum Rum Rum Rum Ind 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Indikator Energianvändning Värmeeffektbehov Solvärmelast Energislag Ljudmiljö Radon Ventilationsstandard Kvävedioxid Fuktsäkerhet Termiskt klimat vinter Termiskt klimat sommar Dagsljus Legionella Dokumentation av byggvaror Utfasning av farliga ämnen Sanering av farliga ämnen Byggnadsnivå Byggnad Byggnad Byggnad Byggnad Byggnad Byggnad Byggnad Byggnad Byggnad Byggnad Byggnad 9 På rumsnivå väljs de, för den aktuella indikatorn, sämsta vistelserummen ut. Ett vistelserum kan enkelt beskrivas som ett rum där man har stadigvarande aktiviteter. Ett förrådsrum eller en klädkammare är alltså inte ett vistelserum, medan kök och klassrum är det. För att de bästa rummen inte ska kompensera för de sämsta rummens brister väljs de rum som tillsammans upptar cirka 20 % av golvarean ut. För att avgöra vilka rum som är sämst kan principen ”glasarea per golvarea” användas. För indikator 3, 10 och 11 är en stor andel negativt, medan det för indikator 12 är tvärt om, alltså negativt med en liten andel. För indikator 5 bedöms samtliga rum. När rummen bedömts avgör det sämsta rummets betyg vilket indikatorbetyget blir. Indikatorbetyget kan dock höjas ett steg om mer än hälften av rummens golvarea har ett högre betyg. Varje våningsplan räknas för sig och sämsta våningsplan avgör betyget. Betyget kan höjas ett steg om annat plan med större area har ett högre betyg. På aspektnivå avgör lägsta betyget vilket områdesbetyget blir. Här finns ingen möjlighet till höjning över lägsta betyget. Områdesbetyg avgörs av områdets lägsta aspektbetyg, men kan höjas ett steg om mer än hälften av aspekterna har ett högre betyg. Till sist ska ett byggnadsbetyg sättas och detta blir detsamma som det lägsta områdesbetyget. Här finns ingen möjlighet till höjning över lägsta betyget. Som synes ovan kan ett betyg maximalt höjas en nivå. Detta innebär alltså att en byggnad med sikte på Guld, inte kan ha någon indikator med betyget Klassad eller Brons. I den här studien har en befintlig byggnad granskats och åtgärder för denna studerats. Detta innebär att manualerna för både befintliga byggnader och ombyggnation varit aktuella. För befintliga byggnader baseras betyget på statistik och uppmätningar tillsammans med beräkningar eller simuleringar av den faktiska byggnadens konstruktioner. Vid ombyggnation är det inte säkert att samtliga indikatorer behöver åtgärdas, varför bedömning sker utifrån manualerna för både befintliga byggnader samt nybyggnation, beroende av vilka indikatorer som åtgärdats. Om endast mindre förändringar gjorts kan det vara så att byggnaden fortfarande ska bedömas enligt manualen för befintliga byggnader. Huruvida en indikator, vid ombyggnad, ska bedömas enligt manualen för befintliga byggnader eller ombyggnad bestäms av en certifierare på
SGBC, när projektets underlag skickas in. Då detta inte kommer ske innan studien genomförts, har artikelförfattaren avgjort vilken manual respektive indikator ska bedömas utifrån. Vid ombyggnation sker bedömningen alltså ibland från statistik och ibland från projekterade värden. Vid bedömning av indikatorerna 5, 7, 9 och 16 krävs det att specialister kontrollerat arbetet. Vid ombyggnad ska betyget verifieras inom ett till två år, likt kravet vid nybyggnation. För att nå Guld krävs enkätundersökningar för indikatorerna 5, 7, 9, 10, 11 och 12. Detta gäller för både befintliga byggnader och ombyggnationer. Betyget Klassad kan endast sättas på en befintlig byggnad, men även här finns det restriktioner. För en del av indikatorerna finns det myndighetskrav som måste uppfyllas. Är det så att en byggnad inte uppfyller myndigheternas krav kan den inte heller bedömas enligt Miljöbyggnad. En byggnad med indikatorer som inte uppfyller myndighetskrav kan dock betygsättas om det bifogas en åtgärdsplan för de bristande indikatorerna. I Tabell 3.3 redogörs för vilka indikatorer det finns myndighetskrav att uppfylla för befintliga byggnader och vid ombyggnation. 10 Tabell 3.3 Indikatorer som har respektive saknar myndighetskrav vid certifiering av befintliga byggnader och ombyggnationer. Ind 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Indikator Energianvändning Värmeeffektbehov Solvärmelast Energislag Ljudmiljö Radon Ventilationsstandard Kvävedioxid Fuktsäkerhet Termiskt klimat vinter Termiskt klimat sommar Dagsljus Legionella Dokumentation av byggvaror Utfasning av farliga ämnen Sanering av farliga ämnen Myndighetskrav Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja 3.2 Miljöbyggnads 16 Indikatorer För att beskriva de 16 indikatorerna följer en genomgång av vad som bedöms, hur bedömningen går till samt i vilken enhet indikatorn redovisas. Därefter redogörs vilka krav Miljöbyggnad ställer för respektive indikator för befintliga byggnader samt ombyggnationer. Betyget Klassad får en indikator som inte klarar kraven för Brons. För en del indikatorer tar Boverket hänsyn till var i landet byggnaden ligger. Samma hänsyn tas i Miljöbyggnad. Sverige är indelat i tre klimatzoner där Kristinehamn ligger i zon 2. Samtliga krav presenteras därför för zon 2. Dessutom redovisas endast siffror för icke eluppvärmda lokaler, då byggnaden i studien är en skola som värms upp med fjärrvärme. Sammanställningen i detta delkapitel är baserad på Miljöbyggnads manualer 2.2 för befintliga byggnader samt nyproduktion, båda i version 141017. Vid ombyggnation gäller samma förutsättningar som för nyproduktion. 3.2.1 Energianvändning Högt betyg för den här indikatorn tilldelas byggnader med låg energianvändning. Bedömning av energianvändning görs utifrån Boverkets regler för specifik energianvändning. Här ingår uppvärmning, varmvatten, fastighetsenergi och eventuell kyla. För befintliga byggnader kontrolleras den faktiska specifika energianvändningen med hjälp av energideklarationen för byggnaden. Vid ombyggnation görs beräkningar av projekterade förluster via transmission, ventilation och luftläckage minus värmetillskott från människor, apparater, varmvatten, samt eventuell verkningsgrad hos byggnadens uppvärmningssystem. Det som mäts är alltså köpt energi. Lägsta kraven för energianvändning och respektive betyg redovisas i tabell 3.4, där BBR är Boverkets krav. Dessa kan variera för olika byggnader varför en specifik siffra inte redovisas. Specifik energianvändning mäts i kilowattimmar per kvadratmeter, kWh/m2. Tabell 3.4 Betygskriterier för indikator 1, energianvändning (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Energianvändning Brons Silver Guld Befintlig byggnad 1,8 * BBR 1,35 * BBR BBR Ombyggnation BBR 0,75 * BBR 0,65 * BBR 11 3.2.2 Värmeeffekt Värmeeffektbehovet är ett mått på hur stor effekt som måste tillföras byggnaden för att hålla önskat inomhusklimat. Till skillnad från en byggnads energianvändning är värmeeffektbehovet inte ett mått på köpt energi. Värmeeffektbehovet tar endast hänsyn till byggnadens förluster, alltså transmission, ventilation och luftläckage. Överskottsvärme från människor, andra apparater eller eventuell verkningsgrad hos byggnadens uppvärmningssystem tillgodoräknas inte. Tabell 3.5 visar kraven för värmeeffektbehov för respektive betyg. Värmeeffektbehovet mäts i 2
W/m Atemp, där Atemp är den area som värms upp till minst 10 °C. Tabell 3.5 Betygskriterier för indikator 2, värmeeffektbehov (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Värmeeffektbehov Brons Silver Guld Befintlig byggnad ≤ 84 ≤ 54 ≤ 36 Ombyggnation ≤ 72 ≤ 48 ≤ 29 3.2.3 Solvärmelast Solvärmelast, SVL, är en bedömning av hur mycket värme som strålar in genom byggnadens fönster och därmed kan ge upphov till ett för varmt inomhusklimat, eller behov av komfortkyla, där sådant system finns installerat. Beräkning görs för rum med fönster åt öst, väst eller syd och endast fönster åt nämnda väderstreck tas med i beräkningarna. Tabell 3.6 visar kraven för solvärmelast för respektive betyg. Solvärmelast mäts i watt per kvadratmeter golvarea, W/m2 golvarea. Tabell 3.6 Betygskriterier för indikator 3, solvärmelast (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Solvärmelast Brons Silver Guld Befintlig byggnad < 48 < 43 < 32 & Ombyggnation 3.2.4 Energislag Den här indikatorn fokuserar på varifrån den använda energin kommer. Högt betyg uppnås genom användning av förnybar energi med små utsläpp och lite avfall. Miljöbyggnad har delat upp energislagen i fyra miljökategorier, där ett är den med minst negativ miljöpåverkan. • 1: sol, vind och vatten samt spillvärme från industrier som annars skulle gå förlorad. • 2: Biobränsle • 3: Icke miljögodkända pannor. Denna kategori är endast aktuell för befintliga byggnader. • 4: Icke förnybar eller flödande energi, så som fossila bränslen och kärnkraft. Tabell 3.7 visar kraven för energislag för respektive betyg. Procentsatserna anger hur stor andel av byggnadens energibehov som måste komma från respektive miljökategori för att uppnå ett visst betyg. 12 Tabell 3.7 Betygskriterier för indikator 4, energislag (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Energislag Brons Befintlig byggnad & > 50 % -­‐ 1, 2 eller 3 Ombyggnation Silver Guld > 10 % -­‐ 1 < 25 % -­‐ 4 Alternativt: > 50 % -­‐ 2 <25 % -­‐ 4 > 20 % -­‐ 1 < 20 % -­‐ 3 resp 4 Alternativt: > 50 % -­‐ 2 < 20 % -­‐ 3 och 4 3.2.5 Ljudmiljö Ljudmiljö bedöms genom fyra parametrar. Dessa är: • Ljud från installationer • Ljud som transporteras via luften • Stegljud • Ljud utifrån, så som trafik För befintliga byggnader finns det två metoder att bedöma ljudmiljön. Det ena är genom lyssningstest och det andra genom tester enligt svensk standard. Vid bedömning enligt svensk standard är det standarderna SS 25267 och SS 25268 som gäller. Tabell 3.8 visar kraven för ljudmiljö för respektive betyg. Tabell 3.8 Betygskriterier för indikator 5,ljudmiljö (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Ljudmiljö Brons Silver Guld Trafikljud hörs enbart Svagt trafikljud hörs när det är tyst i rummet. även vid andra ljud i Installationsljud hörs rummet. endast mycket svagt om Trafikljud hörs när man lyssnar efter det. det är tyst i rummet, Svagt ljud hörs från men ett normalt angränsande rum, men Silver samt samtal påverkas inte innehållet i samtalet godkänd av ljudet. uppfattas ej. enkätundersökning. Installationsljud hörs Svagt ljud hörs om Befintlig Alternativt: när det är tyst i möbler flyttas på byggnad Samtliga fyra rummet, om man våningen ovanför samt parametrar lyssnar efter det. från skor hårda klackar. uppfyller minst Det märks när Det märks knappt när ljudklass B. ventilationen stängs ventilationen stängs av av på kvällen. på kvällen. Alternativt: Alternativt: Samtliga fyra Minst 2 av parametrarna parametrar uppfyller uppfyller minst ljudklass C. ljudklass B Övriga minst ljudklass C. Samtliga fyra Minst 2 av parametrarna parametrar Samtliga fyra uppfyller minst ljudklass uppfyller minst Ombyggnation parametrar B. ljudklass B samt uppfyller ljudklass C. Övriga minst ljudklass C. godkänd enkätundersökning. 13 3.2.6 Radon Radon är en lukt-­‐ och färglös radioaktiv gas. Radon har endast en känd hälsoeffekt hos oss människor, lungcancer. Radon är den näst vanligaste källan till lungcancer i Sverige med cirka 500 fall per år (Folkhälsomyndigheten 2015a). Det är radonhalten i inomhusluften som mäts och enheten är Becquerel per kubikmeter, Bq/m3. Tabell 3.9 visar kraven för radon för respektive betyg. Tabell 3.9 Betygskriterier för indikator 6, radon (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Radon Brons Silver Guld Befintlig byggnad & ≤ 200 ≤ 100 ≤ 50 Ombyggnation 3.2.7 Ventilationsstandard För ett gott inomhusklimat krävs god luft. Med god luft menas att den inte innehåller gaser, partiklar eller flyktiga ämnen. Ett ventilationssystem har till uppgift att, oberoende av belastning, väderlek, årstid eller temperatur, föra ut de luftföroreningar som finns i luften. Dessutom ser ventilationssystemet till att luftfuktigheten inte blir för hög (Folkhälsomyndigheten 2013). OVK står för obligatorisk ventilationskontroll och är en kontroll av huruvida ventilationssystemet lever upp till dess, vid installation gällande, funktionskrav. Eftersom ventilationsbehovet varierar beroende av verksamhet är det inte säkert att en OVK ger den samlade bilden av hur bra ventilationen i byggnaden är. Det är därför också intressant att kontrollera att luftflödena är anpassade efter, i byggnaden, aktuell verksamhet (Folkhälsomyndigheten 2014). Kraven på ventilationslösningarna redogörs för i Tabell 3.10. Tabell 3.10 Betygskriterier för indikator 7, ventilationsstandard (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Ventilation Brons Silver Guld Befintlig byggnad Godkänd OVK samt att uteluftsflödet är Godkänd OVK ≥ 7 l/s, person + 0,35 l/s, m2 golvarea. Silver samt goda vädrings-­‐ eller forceringsmöjligheter. Godkänt enkätresultat. Brons samt automatiskt behovsstyrt Uteluftsflödet Brons samt möjlighet till ventilationsflöde i rum ≥ 7 l/s, person + forcering i rum med varierande Ombyggnation 0,35 l/s, m2 med varierande belastning. golvarea. belastning. Godkänd enkätundersökning eller egendeklaration. 3.2.8 Kvävedioxid Kvävedioxid är en giftig gas som bildas vid förbränning. Trafiken är den dominerande utsläppskällan. Det är halterna i inomhusluften som mäts och enheten är mikrogram per kubikmeter, μg/m3. Om kvävedioxidhalten ökar med 10 μg/m3, ökar andelen tidiga dödsfall med 12-­‐14 %. I Tabell 3.11 redovisas Miljöbyggnads krav för kvävedioxid och respektive betyg. För Brons behöver inga mätningar göras. 14 Tabell 3.11 Betygskriterier för indikator 8, kvävedioxid (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Kvävedioxid Befintlig byggnad & Ombyggnation Brons Silver Guld > 40 ≤ 40 ≤ 20 3.2.9 Fuktsäkerhet För den här indikatorn belönas byggnader med liten risk för fukt-­‐ och vattenskador. I Tabell 3.12 redovisas vilka krav som måste uppfyllas för fuktsäkerhet för respektive betyg. Tabell 3.12 Betygskriterier för indikator 9, fuktsäkerhet (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Fuksäkerhet Brons Silver Guld Brons samt att Silver samt Befintlig Inga fukt-­‐ eller konstruktionerna är dokumenterat. Godkänd byggnad vattenskador. väl genomförda och enkätundersökning. lång teknisk livslängd. väl utförda våtrum Brons samt Silver samt att branschregler för Fuktsäkert fuktsakkunnig från badrum följts. projekterad och beställarens sida och Projekterad enligt Ombyggnation uppförd enligt fuktsäkerhetsexpert från ByggaF eller liknande. krav i BBR entreprenörens sida. Fuktmätningar i avsnitt 6:5 Godkänd betong enligt rådet för enkätundersökning. byggkompetens, RBK. 3.2.10 Termiskt klimat vinter Termiskt klimat vinter är en indikator med fokus på att inomhusklimatet inte är för kallt. Byggnadens svagaste länk är fönstren och genom dessa strålar värme ut, vilket under vintertid kan leda till ett för kallt inomhusklimat. Termiskt klimat vinter kan beräknas på två sätt. Antingen genom beräkning av PPD-­‐index, eller genom en förenklad metod som bedömer transmissionsfaktorn, TF. PPD står för Predicted Percentage Dissatisfied och är en metod där man, utifrån grundlig statistik, kan beräkna hur många av brukarna som kan förväntas vara missnöjda med det rådande inomhusklimatet. TF beräknas med U-­‐värden och andelen fönster i förhållande till golvarean för ett rum. TF mäts i watt per kvadratmeter golvarea, W/m2 golvarea. Tabell 3.13 visar kraven för termiskt klimatet vinter för respektive betyg. Tabell 3.13 Betygskriterier för indikator 10, termiskt klimat vinter (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Termiskt klimat vinter Brons Silver Guld TF < 0,45 TF < 0,35 Värmekälla under Silver samt Värmekälla under fönster eller Godkänd fönster eller annat Befintlig byggnad annat skydd mot enkätundersökning. skydd mot kallras. kallras. Alternativt: Alternativt: Alternativt: PPD ≤ 10 % PPD ≤ 15 % PPD ≤ 20 % PPD ≤ 10 % Ombyggnation PPD ≤ 20 % PPD ≤ 15 % Godkänd enkätundersökning 15 3.2.11 Termiskt klimat sommar Termiskt klimat sommar är motsatsen till Termiskt klimat vinter. Här handlar det om att inomhusklimat inte ska vara för varmt. Även här är det fönstren som påverkar mest, då de under sommaren kan släppa in för mycket värme i byggnaden. Likt termiskt klimat vinter kan termiskt klimat sommar beräknas på två sätt. Antingen genom beräkning av PPD-­‐index eller genom en förenklad metod som bedömer solvärmefaktorn, SVF. SVF beräknas med golvarea, fönsterglasarea och fönsterglasets g-­‐värde. G-­‐värdet, eller gsyst, är ett mått på hur stor andel solvärme som släpps in genom ett fönsterglas i förhållande till den solvärme som träffar det yttre glaset. Tabell 3.14 visar kraven för termiskt klimatet sommar för respektive betyg. Tabell 3.14 Betygskriterier för indikator 11, termiskt klimat sommar (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Termiskt klimat sommar Brons Silver Guld Brons samt SVF < 0,06 SVF < 0,054 komfortkyla. Öppningsbara Öppningsbara Godkänd fönster. fönster. enkätundersökning. Befintlig byggnad Alternativt: Alternativt: Alternativt: PPD ≤ 20 % PPD ≤ 15 % PPD ≤ 10 % Öppningsbara Öppningsbara Öppningsbara fönster. fönster. fönster. Godkänd enkätundersökning. SVF < 0,06 Öppningsbara fönster. Alternativt: PPD ≤ 20 % Öppningsbara fönster. Ombyggnation SVF < 0,054 Öppningsbara PPD ≤ 10 % fönster. Öppningsbara fönster. Alternativt: Godkänd PPD ≤ 15 % enkätundersökning. Öppningsbara fönster. 3.2.12 Dagsljus Den här indikatorn premierar byggnader där vistelserummen har god tillgång dagsljus. Bedömning kan ske på två sätt, antingen genom rummets dagsljusfaktor, DF, eller genom en förenklad metod som bedömer fönsterglasandelen, AF. Dagsljusfaktorn är ett mått på förhållandet mellan ljusstyrkan utomhus och inomhus en mulen dag. Kraven för dagsljus för respektive betyg presenteras i tabell 3.15. Tabell 3.15 Betygskriterier för indikator 12, dagsljus (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Dagsljus Brons Silver Guld DF ≥ 1,2 % visad med DF ≥ 1,0 % DF ≥ 1,2 % datorsimulering. Befintlig byggnad Alternativt: Alternativt: Godkänt AF ≥ 10 % AF ≥ 15 % enkätundersökning. Ombyggnation DF ≥ 1,0 % DF ≥ 1,2 % DF ≥ 1,2 % visad med datorsimulering. Godkänt enkätundersökning. 16 3.2.13 Legionella Legionella är en bakterie som ger upphov till olika sjukdomar. Den frodas bra i stillastående vatten med temperatur mellan 0 °C och 50 °C (Folkhälsomyndigheten 2015b). Det är därför viktigt att dessa situationer inte förekommer i vattendistributionssystemen. I tabell 3.16 redogörs för de krav som gäller för legionella för respektive betyg. Tabell 3.16 Betygskriterier för indikator 13, legionella (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Legionella Brons Silver Guld Silver samt Brons samt att inga Kall och kallvattenledningar varmvattenledningar i Varmvattentemperatur ≥ är förlagda i samma schakt är Befintlig 50 °C bjälklag med isolerade. byggnad efter 30 sekunders golvvärme. Inte Varmvattentemperatur tappning. heller i väggar eller ≥ 50 °C efter i bjälklag till rum varmvattenberedare som är varmare än eller värmeväxlare. 24 °C så som bastu. Varmvattentemperatur ≥ 60 °C för stillastående vatten. Gemensamma rörledningar till flera duschplatser där temperaturen är högst 38 °C är inte längre än 5 Brons samt meter. legionellaskydd enligt Ombyggnation Handdukstorkar och "Branschregler Säker andra värmare är inte Vatteninstallation". inkopplade på vvc-­‐ledingen. Proppade ledningar ska vara så korta att temperaturen på stillastående vatten ≥ 50 °C. Silver samt legionellaskydd enligt "Säker Vatten". 17 3.2.14 Dokumentation av byggvaror Dokumentation av byggvaror går, precis som det låter, ut på att dokumentera vilka byggvaror som används i en byggnad, men också var de byggts in samt ungefärlig mängd. Detta görs för att underlätta för underhåll och eventuell framtida sanering. Kraven för dokumentation av byggvaror redovisas i Tabell 3.17. Tabell 3.17 Betygskriterier för indikator 14, dokumentation av byggvaror (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Dokumentation av Brons Silver Guld byggvaror Befintlig byggnad Tillämpas ej Tillämpas ej Tillämpas ej En loggbok med dokumentation av byggvaror inom Silver samt produktkategorier E, F, Brons samt information i G, H, I, J, K, L, M, N och Z digital loggbok loggboken om Ombyggnation enligt BSAB 96. som administreras byggvarornas Information om på företagsnivå av placering och varunamn, tillverkare, fastighetsägaren. ungefärlig mängd. innehållsdeklaration och årtal för dess upprättande. 3.2.15 Utfasning av farliga ämnen Med den här indikatorn är målet att fasa ut skadliga och giftiga ämnen i byggnader. Det är byggvarorna dokumenterade enligt indikator 14 som bedöms. Det är innehållet och halten som bedöms utifrån kemikalieinspektionen, KEMI:s, kriterier för utfasningsämnen. I tabell 3.18 redovisas vilka krav som gäller för utfasning av farliga ämnen för respektive betyg. Tabell 3.18 Betygskriterier för indikator 15, utfasning av farliga ämnen (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Utfasning av farliga Brons Silver Guld ämnen Befintlig byggnad Tillämpas ej Tillämpas ej Tillämpas ej Utfasningsämnen enligt KEMI:s kriterier Utfasningsämnen förekommer endast i Dokumentation enligt KEMI:s Ombyggnation mindre omfattning, saknas utfasningslista dessa är förekommer ej. dokumenterade i en avvikelselista. 18 3.2.16 Sanering av farliga ämnen Byggnader där farliga ämnen ej förekommer eller där dessa sanerats belönas med högt betyg. I tabell 3.19 redovisas vilka krav som gäller för sanering av farliga ämnen för respektive betyg. Tabell 3.19 Betygskriterier för indikator 16, sanering av farliga ämnen (SGBC 2014c) (SGBC 2014d). Sanering av Brons Silver Guld farliga ämnen Silver samt att Kadmium, bly, Brons samt radioaktiva Lagstiftning gällande förekomst att freoner, isotoper, och inventering av ämnen med asbest och PCB kvicksilver samt Befintlig miljö-­‐ och hälsorisk uppfylls. har inventerats impregnerat byggnad Inkapslad asbest/asbestfibrer utan att virke har fast bundna i material finns i påträffas inventerats utan byggnaden enligt inventering. alternativt att påträffas sanerats. alternativt sanerats. Ombyggnation Tillämpas ej Tillämpas ej Tillämpas ej 19 4 Jakobsbergsskolan Jakobsbergsskolan är Kristinehamns äldsta, fortsatt verksamma skola. Idag är den en låg-­‐ och mellanstadieskola för cirka 130 elever, och deras lärare, i sju olika klasser. Skolan byggdes i slutat av 1800-­‐talet och var bostad åt brukspatronen A. J. Juhlin. Byggnaden hette då Villa Älvkullen och ligger i en del av Kristinehamn med många hus från samma tid. År 1904 donerade A. J. Julin skolan till Kristinehamns stad för att bli flickskolan ”Kristinehamns flickskola”. Efter att ha byggts ut i väster med en suterrängvåning som ansluter till husets entréplan samt renoverats togs den i bruk som skola år 1905. Byggnaden har också genomgått ett antal renoveringar efter detta. Bland annat har fönstren bytts ut och fasaden målats om några gånger. Byggnaden var från början gråblå, men är idag gul med gröna detaljer. Det finns i övrigt inte mycket dokumenterat kring vad som renoverats eller när detta skett. Figur 4.1 Jakobsbergsskolan tidigt 1900-­‐tal, östra fasaden (Kristinehamns bildarkiv 2015). Byggnaden var påkostad och uppfördes i tidstypisk spårpanel som omväxlande är liggande respektive stående. Taket är ett plåttäckt sadeltak med valmade ändar och fönstren är fyr-­‐ respektive sexluftsfönster. Fönstren är kopplade tvåglasfönster. En del av snickarglädjen och andra detaljer, så som spiror på taket, som byggnaden från början försetts med har under åren försvunnit, men fasaden visar fortfarande på ett livfullt yttre. På grund av arkitekturen och byggnadens historia pågår en process för att k-­‐ märka byggnaden. Det är en k-­‐märkning som innebär att byggnadens utseende ska bibehållas i ursprungligt utförande. Detta omfattar fasadens spårpanel och dess listverk samt fönster, dörrar och tak. Det är alltså möjligt att byta ut och förbättra dessa delar, men de måste i så fall återskapas till det ursprungliga utseendet. Byggnaden är grundlagd på spetsburna pålar och grunden är av typen uteluftsventilerad torpargrund. Golvbjälklaget består av 150 millimeter tjockt timmer med centrumavstånd på 700 millimeter. Däremellan är det isolerat med sågspån. Suterrängvåningens grund är av typen platta på mark. Plattan är oisolerad och 100 millimeter tjock. Väggarna är av 150 millimeter brett liggtimmer och på ut-­‐ respektive insidan sitter panel. På innerväggarna har panelen täckts av papp som sedan tapetserats. Källarväggen är en putsad tegelvägg murad med två tegelstenar i bredd. Vindsbjälklaget är uppbyggt av 350 millimeter tjocka timmerstockar med centrumavståndet 700 millimeter. Liksom golvbjälklaget är vindsbjälklaget isolerat med 20 sågspån. Ovanpå timmerstockarna ligger golvplankor, och undertaket består av panel som sedan täckts av masonitskivor. Vindsutrymmet är stort med gott om öppen golvyta. Takstolarna är en äldre svensk variant som gör att mycket av golvytan går att använda. På skolgården ligger också två mindre hus från samma tid som huvudbyggnaden. En av dessa var förr rektorsbostad. Dessutom finns en tillfällig barack för fritidsverksamhet. Idag är det i stort sett endast huvudbyggnaden, fjärrvärmeuppvärmd, och baracken, eluppvärmd, som är verksamhetsförlagd. Den före detta rektorsbostaden används några timmar i veckan av skolkuratorn och den sista byggnaden agerar förråd. Förutom planritningar finns det inte mycket dokumenterat. Det finns varken fasad-­‐ eller sektionsritningar. Figur 4.2 Jakobsbergsskolan idag, södra fasaden. Figur 4.3 Fönsterdekoration. Figur 4.4 Vindsutrymme som visar delar av konstruktionen.
21 5 Metod I detta kapital beskrivs tillvägagångssättet för att ta fram samtlig information om den befintliga byggnaden för att sedan fortsätta med metoden för förbättringsåtgärderna. 5.1 Ritningar På grund av den dåliga dokumentationen av byggnaden påbörjades arbetet med en kartläggning av denna. Sedan tidigare fanns planritningar producerade av Tengbom, vilka låg till grund för de nya planritningarna. Det första steget var att ta reda på hur grund, golv, väggar och tak var uppbyggda. Genom platsbesök tillsammans med fastighetsförvaltare Christer Lilja från Kristinehamns kommun samt vaktmästare Erling Staaf studerades skolan för att kunna dokumentera hur dess uppbyggnad. På plats kunde dörrar och fönster mätas och bilder tas, för att i dator kunna räkna på fasadhöjd och konstruera fasadritningar. Takhöjd inomhus mättes upp och samtliga plan inspekterades. På vinden var det möjligt att inspektera vindsbjälklagets uppbyggnad. Utöver dessa platsbesök har Lars Bjerge, med drygt tjugo års yrkeserfarenhet som snickare och god kännedom om äldre byggnadsteknik, bistått med råd och information om hur byggnader från den här tiden kan tänkas vara byggda. Till sist har boken ”Så byggdes husen” (Björk et al. 2003) använts för att studera byggnadsteknik från förr. Utifrån ovanstående har sedan, i Revit 2014 (bilaga1), nya plan-­‐, fasad och sektionsritningar framställts. Rumsareor och rumsnummer är samma som på Tengboms planer för att minska felmarginalerna, som kan uppstå på grund av uppmätningsnoggrannhet, och för att lättare kunna jämföra de olika planerna. 5.2 Miljöbyggnads 16 indikatorer 5.2.1 Energianvändning Befintlig byggnad För att bestämma byggnadens faktiska energianvändning beställdes byggnadens energideklaration från Boverket. Energideklarationen gällde för samtliga byggnader på tomten. På grund av barackens eluppvärmning användes statistik från STIL2 (Energimyndigheten 2007), där ett mycket stort antal av Sveriges skolors elanvändning undersökts, för att beräknas huvudbyggnadens fastighetsel. Genom ekvation 5.1 beräknades schablonvärdet för fastighetsel exklusive elvärme. FEJ = STIL2-­‐EV (5.1) där FEJ = Fastighetsel för Jakobsbergsskolan (kWh/m2, Atemp) STIL2 = Schablonvärde för fastighetsel i skolor enligt STIL2 (kWh/m2, Atemp) EV = Schablonvärde för eluppvärmning i STIL2 (kWh/m2, Atemp) Atemp = den, till över 10 °C, uppvärmda golvarean (m2) 22 Genom ekvation 5.2 kunde sedan byggnadens specifika energianvändning tas fram och betygsättas. SE = ED-­‐FEE+FEJ (5.2) där SE = Jakobsbergsskolans specifika energianvändning (kWh/m2, Atemp) ED = Energideklarationens värde för totala energianvändning (kWh/m2, Atemp) FEE = Fastighetsel i energideklarationen (kWh/m2, Atemp) FEJ = Fastighetsel för Jakobsbergsskolan (kWh/m2, Atemp) Atemp = den, till över 10 °C, uppvärmda golvarean (m2) Åtgärder För att räkna på vilka förbättringar som kan uppnås användes Strusofts program VIP-­‐Energy 2.1.1 (bilaga 2) där samtliga byggnadsdelar, luftläckageförluster och ventilationsförluster matades in. För att beräkna byggnadens transmissionsförluster i VIP-­‐energy matas samtliga konstruktionsdelars uppbyggnad och respektive area in samt byggnadens köldbryggor. Då ingen uppgift fanns om luftläckage användes boken ”Tillämpad byggnadsfysik” (Petersson 2013) där uppgifter om rimliga luftläckagetal finns angivet. Baserat på hur stort detta högst bör vara i byggnader som byggs idag multiplicerades denna siffra med 1,5 för att ta hänsyn till byggnadens höga ålder där inga åtgärder för minskat luftläckage gjorts. Hur ventilationsförlusterna beräknats beskrivs i kapitel 5.2.7. Genom den digitala dokumentationen i VIP-­‐Energy kunde enkelt förbättringar av byggnaden simuleras. Förbättringarna delades in i kategorierna ja-­‐ och kanske-­‐förbättringar. Ja-­‐förbättringarna är de som, utifrån byggnadens k-­‐märkning och förmodade åtgärdskostnader, ansetts rimliga att utföra. Kanske-­‐förbättringar är de förbättringar som förmodligen är mindre prisvärda samt, på grund av byggnadens k-­‐märkning svårare att utföra. Till sist gjordes en sammanställning av samtliga ja-­‐förbättringar tillsammans och dessutom två sammanställningar av hur stora förbättringarna totalt kan bli om samtliga ja-­‐ och kanske-­‐förbättringar utförs. Här finns två resultat på grund av två olika skikttjocklekar på tilläggsisoleringen för ytterväggen. Följande Ja-­‐förbättringar har utförts: • Byte av ventilationssystem från F och självdrag till ett FTX-­‐system med värmeåtervinningsgrad på 80 %. • Fönsterbyte från 2-­‐glasfönster med ett U-­‐värde på 2,81 W/m2, K till 2+1-­‐glasfönster med U-­‐värde på 1,2 W/m2, K. 2+1-­‐glasfönster valdes för att bibehålla fasadens utseende, vilket inte varit möjligt med ett 3-­‐glasfönster med ett isolerglas ytterst. • Ny isolering av golvbjälklaget. Från sågspån till träfiberbaserad cellulosaisolering. • Förbättrad lufttäthet genom att sätta upp vindpapp innanför ytterpanelen. Från dagens, uppskattade, värde på 1,2 l/s, m2, Atemp till 0,8 l/s, m2, Atemp. • Byte och tillägg av isoleringen i vindsbjälklaget från 350 millimeter sågspån till 500 millimeter träfiberbaserad cellulosaisolering. Följande kanske-­‐förbättringar har utförts: • Tilläggsisolering av det tidigare oisolerade golvet med 300 millimeter cellplast. • Värmeåtervinning av tappvarmvattnet, med en värmeåtervinningsgrad på 30 %. • Tilläggsisolering av fasaden med 45 respektive 120 millimeter träfiberbaserad cellulosaisolering. 23 Dessa värden kontrolleras sedan mot BBR 19 (Boverket 2015), vilket är den version som Miljöbyggnad 2.2 använder sig av. För att bestämma hur stor specifik energianvändning som är tillåten i BBR 19 används Miljöbyggnads beräkningsverktyg ”Beräkning av BBR19 energikrav”. Utöver grundkravet på 100 kWh/m2 får tillägg göras enligt ekvation 5.3, 90(qmedel-­‐0,35) = Tillägg av specifik energianvändning (5.3) då uteluftsflödet av hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m2 (BBR 19). 5.2.2 Värmeeffektbehov För att bestämma värmeeffektbehovet användes Miljöbyggnads två beräkningsverktyg för värmeeffektbehov av befintliga byggnader respektive nybyggnad. I detta verktyg stoppades värden för byggnadens transmissions-­‐, luftläckage-­‐, och ventilationsförluster in. Först stoppades värden för den befintliga byggnaden in och därefter värden efter utförda förbättringsåtgärder. Verktyget baserar uträkningarna på inomhustemperatur, DVUT samt ekvation 5.4 och 5.5. 22 °C användes som inomhustemperatur, vilket är vad Miljöbyggnad rekommenderar vid osäkra uppgifter om faktisk temperatur (SGBC 2014c). DVUT står för dimensionerande vinterutetemperatur. Tabellvärden för Kristinehamn saknas och är därför satt till samma temperatur som i Karlstad, vilket, med en tidskonstant på ett dygn, är – 19 °C. Tidskonstanten är ett värde på hur stor värmelagringskapaciteten i byggnaden är, alltså hur lång tid det tar för en byggnad, som inte värms upp, att kylas ner 63 % utifrån ursprungstemperaturen (Isover 2011). Ptotal = Ptransmission+ Pluftläckage + Pventilation (5.4) P
Värmeeffektbehovet = total (5.5) A temp
!
där P = effekt (W) Atemp = den, till över 10 °C, uppvärmda golvarean (m2) För att beräkna Ptransmission matades de olika byggnadsmaterialens mängder och U-­‐värden in. U-­‐värden hämtades från beräkningarna i VIP-­‐energy. Beräkningsverktyget visar sedan ett Umedel för hela byggnaden, vilket kontrollerades mot motsvarande värde i VIP-­‐energy. I beräkningsverktyget finns också möjlighet att mata in hur stora köldbryggorna för byggnaden är i procent. För den befintliga byggnaden sattes denna till 0, eftersom U-­‐värdet i mallen då stämde överens med U-­‐värdet i VIP-­‐energy. Efter förbättringsåtgärderna har köldbryggorna satts till några få procent, för att även här matcha U-­‐värdena i VIP-­‐energy. I VIP-­‐energy är köldbryggorna medräknade och baserat på att detta är ett energiberäkningsprogram i full skala togs beslutet att använda värdet för Umedel i beräkningsverktyget utan några köldbryggor, respektive väldigt små. För beräkning av Pluftläckage och Pventilation, se kapitel 5.2.1 respektive 5.2.7. Atemp hämtades från byggnadens energideklaration. 24 5.2.3 Solvärmelast Först uppmättes och summerades samtliga rums fönsterandel i förhållande till golvarea för respektive rum för att avgöra vilka rum som ska tas med i beräkningarna av solvärmelaster. Beräkningarna gjordes enligt ekvation 5.6. ∑ Gl% iFA fönster = andel
(5.6) glasarea/golvarea
GoA,rum
!
där Gl = den, av ett fönster, procentuella glasandelen ! %
FA.fönster = Hela fönstrets area (m2) GoA,rum = Rummets golvarea (m2) För att beräkna solvärmelasten för ett rum med fönster åt endast ett väderstreck används ekvation 5.7 och för rum med fönster åt flera väderstreck används ekvation 5.6 i kombination med ekvation 5.8. Kombinationen används för att kompensera för en längre instrålningstid. Det största av dessa två värden är dimensionerande. A
SVL = 800i g syst i glas (5.7) A rum
!
A
A
(5.8) SVL =560i g syst i glas! S !el! Ö! el !V +560i g syst i glas! S !el! Ö! el !V A rum
A rum
!
där gsyst = Fönstret och solavskärmningens totala solvärmeinstrålning (%) Aglas = Arean för fönstrets glasytor (m2) Arum = Rummets golvarea (m2) Gsyst beräknades med programmet ParaSol (bilaga 3). Under en dags utbildning i regi av SGBC, med inriktning på inneklimatet i tidigt skede av byggprocessen, gavs teoretisk och praktisk introduktion till programmet. I ParaSol matas rummets längd och bredd in tillsammans med rummets väderstrecksorientering. Utöver det anges fönstertyp och dess egenskaper samt eventuella innanför-­‐, mellan-­‐, eller utanförliggande solavskärmning in. När samtliga värden matats in beräknas gsyst för det aktuella rummet. Aglas uppmättes genom mätning vid platsbesök. Arum uppmättes utifrån planritningar. När samtliga aktuella rum bedömts aggregeras rummens betyg och sedan de olika våningsplanens betyg för att bestämma byggnadens betyg. (
)
Åtgärder För att minska värmeinstrålningen genom fönstren, utan att påverka fasadens yttre med markiser, används en solskyddsgardin som monteras på insidan av fönstret (Safecoat u.å.a). Solskyddsrullgardinerna fungerar på så vis att de inte förändrar ljusets våglängd, varför så mycket som 80 % av solvärmen strålar ut genom fönstret igen. För att ge marginal i beräkningarna har g-­‐värdet satts till 0,3, vilket betyder att 70 % av solvärmen strålas ut. Förutom att de minskar solvärmeinstrålningen kan de även användas på vintern för att få ett bättre isolerande fönster, med upp till 30 % förbättrat U-­‐värde. 25 Dessutom släpper solskyddsgardinerna in så mycket som 40 % av solljuset (safecoat u.å.b). 5.2.4 Energislag För att ta reda på vilket energislag byggnaden värms upp med samt vilken leverantör kommunen använder sig av konsulterades Christer Lilja på Kristinehamns kommun. Därefter kontrollerades uppgifterna mot Miljöbyggnads tabell för kommunal uppvärmning, ”Indikator 4 Energislag, beräkningshjälp 2013” som finns fritt tillgänglig på SGBC:s hemsida (SGBC 2015b). Detta dokument visar också fördelningen inom de fyra miljökategorierna. 5.2.5 Ljudmiljö För att bestämma ljudmiljön i den befintliga byggnaden gjordes lyssningstester i byggnadens samtliga rum. Efter ombyggnation bör en utbildad akustiker utför ljudtester i byggnaden, för ett mer tillförlitligt resultat. När samtliga aktuella rum bedömts aggregeras rummens betyg och sedan de olika våningsplanens betyg för att bestämma byggnadens betyg. 5.2.6 Radon För att bestämma radonhalten i inomhusluften användes kommunens mätningar för byggnaden. Dessa värden kontrollerades sedan mot Miljöbyggnads krav. 5.2.7 Ventilationsstandard Befintlig byggnad För att bestämma ventilationsstandarden kontrollerades det senaste OVK-­‐protokollet. Då inget värde för byggnadens totala luftflöde fanns angivet här beräknades detta enligt ekvation 5.9. Rummens medelflöden beräknades och multiplicerades med total area. Då rum 220 runt år 2000 fått ny frånluft installerad undantogs rummets area och flöde från denna beräkning för att sedan adderas till beräkningens totalsumma för att få ett mer rättvisande medeltal. ∑ q! rum + q! (5.9) q! tot = A temp * A rum220 i
A rum rum220
∑
!
där !q! = ventilationsflöde (l/s) Atemp= den, till över 10 °C, uppvärmda golvarean (m2) rum = värden för samtliga rum utom rum 220 rum220 = värden för rum 220 Vid platsbesök kontrollerades huruvida fönstren var öppningsbara eller ej. (
)
Åtgärder Efter analys av det befintliga systemet planerades för förbättringar av systemet. 5.2.8 Kvävedioxid För att ta reda på kvävedioxidhalten inomhus konsulterades Christer Lilja på Kristinehamns kommun om utförda mätningar. Han hänvisade till Polygon, vilka kontaktades för mätresultat. 26 5.2.9 Fuktsäkerhet Befintlig byggnad Vid platsbesök inspekterades, tillsammans med Christer lilja och Erling Staaf, ifall byggnaden hade några fuktskador. Åtgärder Efter analys av den befintliga byggnaden planerades för förbättringar av byggnaden. 5.2.10 Termiskt klimat vinter Först uppmättes och summerades samtliga rums fönsterandel i förhållande till golvarea för respektive rum för att avgöra vilka rum som ska tas med i beräkningarna av solvärmelaster. Beräkningarna gjordes enligt ekvation 5.6. Befintlig byggnad För beräkning av det termiska klimatet på vintern i den befintliga byggnaden användes transmissionsfaktorn, TF. Denna beräknades genom ekvation 5.10, A
(5.10) TF = Uglas i fönster A rum
!
där Uglas = U-­‐värde i glasets mitt (W/m2, K) Afönster = Hela fönstrets area (m2) Arum = Rummets golvarea (m2) Genom platsbesök undersöktes huruvida radiatorer fanns under fönstren eller ej. När samtliga aktuella rum bedömts aggregerades rummens betyg och sedan de olika våningsplanens betyg för att bestämma byggnadens betyg. Åtgärder För beräkning av det termiska vinterklimatet för den ombyggda byggnaden användes PPD-­‐index. För att ta fram PPD-­‐index användes de internetbaserade programmen ProClim Web (bilaga 4) tillsammans med CBE Thermal Comfort (bilaga 5). Under en dags utbildning i regi av SGBC, med inriktning på inneklimatet i tidigt skede av byggprocessen, gavs teoretisk och praktisk introduktion till de båda programmen. CBE Thermal Comfort användes till att bestämma PPD-­‐index. För att göra detta matades följande data in: • Lufthastighet • Klädsel • Aktivitet • Lufttemperatur • Strålningstemperatur Värden för lufthastigheten och aktivitet hämtades från kurslitteraturen och sattes till vinterreferensvärdet 0,15 m/s respektive referensvärde för skolor 1,2 met (metabolic rate) (Tillberg 2015). För klädsel användes programmets värde för typisk vinterinomhusklädsel 1,0 clo (clothing level). För lufttemperaturen användes 27 Miljöbyggnads referensvärde vid okänd inomhustemperatur, 22 °C. Strålningstemperaturen beräknades i ProClim Web. I ProClim Web specificeras först rummens uppbyggnad inklusive fönstrens egenskaper och placering. Därefter anges geografisk placering av byggnaden samt att inställningar för solinstrålning, människor, lampor sätts till 0, för att, så likt som möjligt, simulera en miljö utan tillskottsvärme. Detta görs för att beräkningarna ska utgå från ett så ogynnsamt tillfälle som möjligt, sett till hur kallt det blir i byggnaden. Klarar byggnaden Miljöbyggnads krav vid denna simulering klarar den även alla andra tänkbara situationer. Sedan körs en beräkning för att få fram resultatet för lufttemperatur och operativ temperatur. Programmet visar temperaturer med intervaller á 30 minuter och temperaturerna vid 12:30 läses av, vilket under ovan nämnda utbildning angavs som lämpligt. Med dessa två temperaturer kan sedan strålningstemperaturen beräknas enligt ekvation 5.11, (5.11) !Strålningstemp.= 2i operativ!temp.4lufttemp. där Lufttemperatur är den, med en termometer, uppmätta temperaturen i ett rum (°C) Strålningstemperatur är den temperatur som ytor så som fönster utstrålar (°C) Operativ temperatur är den upplevda temperaturen och beror av de två ovan nämnda temperaturerna (°C) När samtliga värden för de fem punkter ovan matats in i CBE Thermal Comfort visas PPD-­‐index i procent. När samtliga aktuella rum bedömts aggregeras rummens betyg och sedan de olika våningsplanens betyg för att bestämma byggnadens betyg. 5.2.11 Termiskt klimat sommar Först uppmättes och summerades samtliga rums fönsterandel i förhållande till golvarea för respektive rum för att avgöra vilka rum som ska tas med i beräkningarna av solvärmelaster. Beräkningarna gjordes enligt ekvation 5.6. Befintlig byggnad För beräkning av det termiska sommarklimatet i den befintliga byggnaden användes solvärmefaktorn, SVF. Denna beräknades genom ekvation 5.12, A
SVF = g syst i glas (5.12) A rum
!
där gsyst = Fönstrets och dess solavskärmnings totala solvärmeinstrålning (%) Aglas = Arean för fönstrets glas, exklusive karm, båge och profil (m2) Arum = Rummets golvarea (m2) Genom platsbesök undersöktes huruvida fönstren var öppningsbara eller ej. När samtliga aktuella rum bedömts aggregeras rummens betyg och sedan de olika våningsplanens betyg för att bestämma byggnadens betyg. 28 Åtgärder För beräkning av det termiska sommarklimatet för den ombyggda byggnaden användes PPD-­‐index. Likt beräkningarna för det termiska vinterklimatet användes de internetbaserade programmen ProClim Web tillsammans med CBE Thermal Comfort för att ta fram PPD-­‐index. Skillnaderna i att ta fram PPD-­‐index för sommaren ligger i att, i ProClim Web, sätta samtliga system på hög aktivitet och räkna med ett stort antal personer i rummen. Detta görs för att beräkningarna ska utgå från ett så ogynnsamt tillfälle som möjligt, sett till hur varmt det blir i byggnaden. Dessutom ändras klädseln till typisk sommarinomhusklädsel; clo 0,5. För övriga värden och tillvägagångsätt se kapitel 5.3.6. När samtliga aktuella rum bedömts aggregeras rummens betyg och sedan de olika våningsplanens betyg för att bestämma byggnadens betyg. 5.2.12 Dagsljus Först uppmättes och summerades samtliga rums fönsterandel i förhållande till golvarea för respektive rum för att avgöra vilka rum som ska tas med i beräkningarna av solvärmelaster. Beräkningarna gjordes enligt ekvation 5.6. Befintlig byggnad För att beräkna dagsljusklimatet i den befintliga byggnaden har fönsterglasandelen beräknats, vilket görs genom ekvation 5.13, A
AF = glas i100 (5.13) A rum
!
där Aglas = Arean för fönstrets glas, exklusive karm, båge och profil (m2) Arum = Rummets golvarea i (m2) Efter åtgärder För att bestämma dagsljusklimatet efter fönsterbyten har dagsljusfaktorn beräknats. Detta har gjorts i programmet VELUX Daylight visualizer (bilaga 6). Under en dags utbildning i regi av SGBC, med inriktning på inneklimatet i tidigt skede av byggprocessen, gavs teoretisk och praktisk introduktion till programmet. De rum i byggnaden som ska beräknas ritas upp i programmet inklusive korrekta fönstermått med rätt placering. Därefter körs en rendering där resultatet presenteras grafiskt. Utifrån den grafiska ritningen som visar dagsljusinsläppet kan dagsljusfaktorn för valfri punkt i rummet bedömas. Detta görs genom att högerklicka på den önskade punkten. När samtliga aktuella rum bedömts aggregeras rummens betyg och sedan de olika våningsplanens betyg för att bestämma byggnadens betyg. 5.2.13 Legionella För att bestämma spridningsrisken av legionellabakterier i och från byggnadens tappvattensystem användes kommunens mätningar för byggnaden. Dessa värden kontrollerades sedan mot Miljöbyggnads krav. 5.2.14 Dokumentation av byggvaror Den här indikatorn bedöms utifrån de byggvaror som kommer användas vid en eventuell ombyggnad, därför finns inget dokumenterat vid tidpunkten för studien. Betyget för den här indikatorn kan alltså bli vilket som helst, helt beroende av vilka material som används vid den eventuella ombyggnationen. 29 5.2.15 Utfasning av farliga ämnen Liksom ovanstående indikator bedöms denna indikator utifrån de byggvaror som kommer användas vid en eventuell ombyggnad, därför finns inget dokumenterat vid tidpunkten för studien. Betyget för den här indikatorn kan alltså bli vilket som helst, helt beroende av vilka material som används vid den eventuella ombyggnationen. 5.2.16 Sanering av farliga ämnen Christer Lilja konsulterades angående dokumentation och eventuellt utförda saneringar av byggnaden. 30 6 Resultat 6.1 Ritningar Figur 6.1 visar plan 1. Samtliga ritningar finns i bilagorna 7-­‐14. Figur 6.1 Jakobsbergsskolan, plan 1. 6.2 Miljöbyggnads 16 indikatorer 6.2.1 Energianvändning BBR19:s krav för aktuell byggnad: 108 kWh/m2 (bilaga 15). Befintlig byggnad Miljöbyggnads krav för Brons för den befintliga byggnaden: 108*1,8= 194 kWh/m2. Genom ekvation 5.1 beräknas schablonvärdet för fastighetsel exklusive elvärme. 43,4-­‐18,6 = 24,8 kWh/m2 (5.1) Genom ekvation 5.2 kunde sedan byggnadens specifika energianvändning tas fram och betygsättas. De väsentliga delarna byggnadens energideklaration hittas i bilaga 16 och hela deklarationen finns att hämta på Boverkets hemsida (Boverket 2015). 271-­‐75+24,8 = 221 kWh/m2 (5.2) Tabell 6.1 Betyg för indikator 1, energianvändning, befintlig byggnad (bilaga 17). Betyg Klassad 31 Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation) Tabell 6.2 Betyg för indikator 1, energianvändning, efter åtgärder (bilaga 17). Ja-­‐förbättringar Nytt FTX-­‐system Byte av fönster och dörrar Ny isolering i golvbjälklag Specifik energianvändning (kWh/m2) 163 190 213 Byte av och tilläggsisolering av vindsbjälklag Minskat luftläckage Samtliga Ja-­‐förbättringar Klassad Klassad Klassad 214 Klassad 215 Klassad Klassad 119 Specifik energianvändning (kWh/m2) Kanske-­‐förbättringar Betyg Betyg Tilläggsisolering av ytterväggar (120 mm) 183 Klassad Tilläggsisolering av ytterväggar (45 mm) Isolering av källargolv Återvinning av tappvarmvatten 194 Klassad 219 219 Klassad Klassad Ja-­‐ och Kanske-­‐förbättringar Specifik energianvändning (kWh/m2) Vid 120 mm tilläggsisolering 88 Vid 45 mm tilläggsisolering 102 Betyg Brons Brons 6.2.2 Värmeeffektbehov Befintlig byggnad Värmeeffektbehovet = 167 W/m2, Atemp (bilaga 18) Tabell 6.3 Betyg för indikator 2, värmeeffektbehov, befintlig byggnad. Betyg Klassad Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation) Tabell 6.4 Betyg för indikator 2, värmeeffektbehov, efter åtgärder (bilagorna 19-­‐21). Åtgärd Ja Ja+Kanske (45 mm) Ja+Kanske (120 mm) Värmeeffektbehov (W/m2) 93 85 80 Betyg Klassad Klassad Klassad 32 6.2.3 Solvärmelast I bilagorna 22 och 23 återfinns beräkningar för att bestämma vilka rum som ska bedömas för indikatorn. Befintlig byggnad Tabell 6.5 Betyg för indikator 3, solvärmelast, befintlig byggnad. Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation) Tabell 6.6 Betyg för indikator3, solvärmelast, efter åtgärder. 6.2.4 Energislag Värmevärden AB levererar energi till Kristinehamns kommun via fjärrvärme. Deras fördelning inom de fyra miljökategorierna ser ut enligt följande: • Miljökategori 1: 0 % • Miljökategori 2: 78,8 % • Miljökategori 3: 0 % • Miljökategori 4: 21,2 % Befintlig byggnad Tabell 6.7 Betyg för indikator 4, energislag, befintlig byggnad. Betyg Silver Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation) Tabell 6.8 Betyg för indikator 4, energislag, efter åtgärder. Betyg Silver 6.2.5 Ljudmiljö Befintlig byggnad Artikelförfattarens upplevelse av ljudmiljön uppfattas som god, dock har ingen enkätundersökning gjorts, varför betyget blir Silver. Tabell 6.9 Betyg för indikator 5, ljudmiljö, befintlig byggnad. Betyg Silver Efter åtgärder (bedömd enligt befintlig byggnad) Inga åtgärder behövs här och om enkätundersökning utförs bör betyget bli Guld. 33 Tabell 6.10 Betyg för indikator 5, ljudmiljö, efter åtgärder. Betyg Guld 6.2.6 Radon Radonhalter i inomhusluften: < 30 Bq/m3 +/-­‐10 (bilaga 24). Befintlig byggnad Tabell 6.11 Betyg för indikator 6, radon, befintlig byggnad. Betyg Guld Efter åtgärder (bedömd enligt befintlig byggnad) Tabell 6.12 Betyg för indikator 6, radon, efter åtgärder. Betyg Guld 6.2.7 Ventilationsstandard Befintlig byggnad Ej godkänd OVK (bilaga 25), samt för låga luft flöden. Luftflöden redovisas i tabell 6.13. Tabell 6.13 Beräkning av ventilationsflöden i den befintliga byggnaden. Plan Rum Area (m2) Flöde (l/s) Medelflöde (l/s, m2) -­‐1 012 41,5 50 1,20 1 1 113 126/127 57,3 86,9 52 73 0,91 0,84 1 128 48,4 65 1,34 1 1 2 2 129 130 223 224 Summa 31,2 45,4 22,5 45,4 378,6 36 31 22 45 374 1,15 0,68 0,98 0,99 0,99 2 220 64,8 Undantag 135 2,08 Atemp (m2) 946,00 Aundantag (m2) Differens (m2) 64,8 881,2 Flödetot (l/s) 1005 Medelflödetot (l/s, m2) 1,06 Samtliga rum har öppningsbara fönster. Tabell 6.14 Betyg för indikator 7, ventilationsstandard, befintlig byggnad. Betyg Klassad 34 Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation) Då byggnaden har ett stort vindsutrymme är det inga problem att installera ett FTX-­‐system. Det är upp till Kristinehamns kommun att avgöra vilket nytt system som installeras, men det finns inga begränsningar i byggnaden som hindrar att betyget blir Guld. Medelflödet bör då ligga på cirka 1,5 l/s, m2 (bilaga 15). Tabell 6.15 Betyg för indikator 7, ventilationsstandard, efter åtgärder. Betyg Guld 6.2.8 Kvävedioxid Inga mätningar för kvävedioxid var gjorda av Polygon, varför inga värden finns att redovisa. Befintlig byggnad Tabell 6.16 Betyg för indikator 8, kvävedioxid, befintlig byggnad. Betyg Brons Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation) Tabell 6.17 Betyg för indikator 8, kvävedioxid, efter åtgärder. Betyg Brons 6.2.9 Fuktsäkerhet Befintlig byggnad Figur 6.2 visar en fuktskada på vinden. I källaren luktar det tydligt av fukt och mögel. Figur 6.2 Fuktskada på vinden. Tabell 6.18 Betyg för indikator 9, fuktsäkerhet, befintlig byggnad. Betyg Klassad Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation) Om fuktskadorna och byggnadens kritiska punkter åtgärdas blir betyget Brons. Högre betyg kan också uppnås om det satsas mer där fler åtgärder tas. Tabell 6.19 Betyg för indikator 9, fuktsäkerhet, efter åtgärder. Betyg Brons 35 6.2.10 Termiskt klimat vinter I bilagorna 22 och 26 återfinns beräkningar för att bestämma vilka rum som ska bedömas för indikatorn. Samtliga rum har radiatorer under fönstren. Befintlig byggnad Tabell 6.20 Betyg för indikator 10, termiskt klimat vinter, befintlig byggnad. Plan Rum -­‐1 1 1 2 2 2 012 113 127 215 219 216 Area (m2) TF Fönster Golv (W/m2) 8,2 41,5 0,56 12,9 57,3 0,63 8,8 42,2 0,59 6,44 26,9 0,67 10,75 46,1 0,66 6,44 28 0,65 U-­‐värde (W/m2) 2,81 2,81 2,81 2,81 2,81 2,81 Betyg Rum Våning Byggnad Klassad Klassad Klassad Klassad Klassad Klassad Klassad Klassad Klassad Klassad Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation) Tabell 6.21 Betyg för indikator 10, termiskt klimat vinter, efter åtgärder. Plan Rum -­‐1 1 1 2 2 2 012 113 127 215 219 216 Temperatur (°C) Betyg PPD-­‐index (%) Luft Operativ Strålning Rum Våning Byggnad 22,0 20,8 19,6 6 Guld Guld 22,0 20,9 19,8 5 Guld Guld 22,0 21,2 20,4 5 Guld Guld 22,0 21,2 20,4 5 Guld 22,0 21,0 20,0 5 Guld Guld 22,0 21,1 20,2 5 Guld 36 6.2.11 Termiskt klimat sommar I bilagorna 22 och 26 återfinns beräkningar för att bestämma vilka rum som ska bedömas för indikatorn. Samtliga rum har öppningsbara fönster. Befintlig byggnad Tabell 6.22 Betyg för indikator 11, termiskt klimat sommar, befintlig byggnad. Plan Rum gsyst -­‐1 1 1 2 2 2 012 113 127 215 219 216 0,667 0,677 0,678 0,656 0,681 0,666 Area (m2) Glas Golv 6,12 41,5 8,77 57,3 6,12 42,2 6,44 26,9 10,75 46,1 6,44 28,0 Betyg Rum Våning Byggnad 0,098 Klassad Klassad 0,104 Klassad Klassad 0,098 Klassad Klassad 0,157 Klassad 0,159 Klassad Klassad 0,153 Klassad SVF Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation) Tabell 6.23 Betyg för indikator 11, termiskt klimat sommar, efter åtgärder. Plan Rum -­‐1 1 1 2 2 2 012 113 127 215 219 216 Area (m2) 41,5 57,3 42,2 26,9 46,1 28,0 Temperatur (°C) PPD-­‐index (%) Luft Operativ Strålning Rum 22,7 23,6 24,5 9 Guld 23,4 24,7 26,0 5 Guld 22,0 22,5 23,0 16 Brons 22,3 23,2 24,1 11 Silver 22,9 23,7 24,5 8 Guld 22,0 22,6 23,2 14 Silver Betyg Våning Byggnad Guld Silver Silver Silver 6.2.12 Dagsljus I bilagorna 22 och 27 återfinns beräkningar för att bestämma vilka rum som ska bedömas för indikatorn. Befintlig byggnad Tabell 6.24 Betyg för indikator 12, dagsljus, befintlig byggnad. Plan Rum -­‐1 1 1 1 2 2 2 012 128 129 125 223 218 220 Area (m2) Glas Golv 6,12 41,5 4,39 48,4 2,92 31,2 4,39 45,6 1,46 22,5 1,46 20,5 5,85 64,8 AF (%) 14,7 9,1 9,4 9,6 6,5 7,1 9,0 Rum Brons Klassad Klassad Klassad Klassad Klassad Klassad Betyg Våning Byggnad Brons Klassad Klassad Klassad 37 Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation) Figur 6.3 visar en dagsljussimulering av plan 1. Samtliga plan finns grafiskt redovisade i bilaga 28. Figur 6.3 Dagsljussimulering med dagsljusfaktor för plan 1. Tabell 6.25 Betyg för indikator 12, dagsljus, efter åtgärder. Plan Rum -­‐1 1 1 1 2 2 2 012 128 129 125 223 218 220 Golvarea (m2) DF (%) 41,5 48,4 31,2 45,6 22,5 20,5 64,8 1,1 1,0 0,9 1,1 0,6 0,4 0,6 Rum Brons Brons Klassad Brons Klassad Klassad Klassad Betyg Våning Byggnad Brons Brons Brons Klassad 6.2.13 Legionella Tappvarmvattnet är 54 °C vid tappstället (bilaga 29). Befintlig byggnad Tabell 6.26 Betyg för indikator 13, legionella, befintlig byggnad. Betyg Guld Efter åtgärder (bedömd enligt befintlig byggnad) Inga åtgärder krävs. Tabell 6.27 Betyg för indikator 13, legionella, efter åtgärder. Betyg Guld 38 6.2.14 Dokumentation av byggvaror Befintlig byggnad Ej aktuellt vid bedömning av befintliga byggnader. Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation) Det är upp till Kristinehamns kommun att vid en ombyggnad se till att samtliga byggvaror dokumenteras. Guld är alltså fullt möjligt att nå. Tabell 6.28 Betyg för indikator 14, dokumentation av byggvaror, efter åtgärder. Betyg Guld 6.2.15 Utfasning av farliga ämnen Befintlig byggnad Ej aktuellt vid bedömning av befintliga byggnader. Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation) Det är upp till Kristinehamns kommun att vid en ombyggnad se till inga farliga eller giftiga ämnen används vid ombyggnaden. Guld är alltså fullt möjligt att nå. Tabell 6.29 Betyg för indikator 15, utfasning av farliga ämnen, efter åtgärder. Betyg Guld 6.2.16 Sanering av farliga ämnen Befintlig byggnad Ingen inventering är gjord. Tabell 6.30 Betyg för indikator 16, sanering av farliga ämnen, befintlig byggnad. Betyg Klassad Efter åtgärder (bedömd enligt ombyggnation) Om en inventering görs blir betyget Brons, så länge inga lagstadgat förbjudna ämnen påträffas. Brons bör alltså vara möjligt att nå. Tabell 6.31 Betyg för indikator 16, sanering av farliga ämnen, efter åtgärder. Betyg Brons 39 6.3 Betygsaggregering 6.3.1 Befintlig byggnad Tabell 6.32 visar byggnadens aggregerade betyg, vilket är Klassad. Indikatorerna 7, 10, 11, 12 och 16 har fått betyget Klassad och uppfyller därmed inte de myndighetskrav som finns för befintliga byggnader. Tabell 6.32 Jakobsbergsskolans sammanställning och slutbetyg, befintlig byggnad. 6.3.2 Efter åtgärder Tabell 6.33visar byggnadens betyg efter utförda åtgärder, vilket är Brons. Detta gäller under förutsättning att fasaden tilläggsisoleras 45 millimeter. Samtliga myndighetskrav för ombyggnation är uppfyllda. Tabell 6.33 Jakobsbergsskolans sammanställning och slutbetyg, efter åtgärder. 40 7 Diskussion Det finns många saker som måste åtgärdas. Vissa är lättare än andra, men allt bör vara av intresse då alla förbättringar bidrar till en lämpligare arbetsplats och skolverksamhet. De mest akuta bristerna att åtgärda ligger i inomhusklimatet för att förhindra sjukdomar och andra negativa hälsoeffekter för de personer som vistas i skolan. Fukt och ventilation är båda långt ifrån acceptabel standard och bidrar stort till negativa hälsotrender. Att åtgärda ventilationsproblemen bör inte innebära någon större problematik, då vinden har gott om utrymme för ett ordentligt FTX-­‐system. Eventuellt kan de redan befintliga frånluftskanalerna nyttjas även vid en ombyggnation. Fuktproblemen är däremot svårare att få ett helhetsgrepp över. Det finns synliga problem, men också de som endast märks genom lukt och eventuellt de som på ingendera sett märks, men ändå finns där. En ordentlig inventering bör göras och därefter bör en ordentlig plan upprättas för att, dels kortsiktigt, men också långsiktigt, bli av med fuktproblemen om skolan även i framtiden ska fortsätta vara verksam. Vid ett ordentligt krafttag på området är ett högre betyg troligen fullt möjligt att uppnå. Nästa stora bekymmer för Jakobsbergsskolan är dess höga energiförbrukning. Det finns en hel del att göra inom detta område. Förutom ja-­‐förbättringarna bör det funderas över kanske-­‐förbättringarna, då det utan dessa inte är möjligt att nå Bronsklassning. På grund av aggregeringsprincipen och det faktum att värmeeffektbehovet inte kommer nå bättre betyg än Klassad, oavsett vilka åtgärder som vidtas, lämnar det energiförbrukningen i ett vågmästarläge. Om energiförbrukningen får betyget Klassad blir byggnadens slutbetyg Klassad och om energiförbrukningen får betyget Brons blir betyget för hela byggnaden Brons. Anledningarna till att kanske-­‐förbättringarna är kallade just så är antingen att de enskilt inte ger så stora förbättringar och kan ses som oekonomiska eller att de på grund av byggnadens k-­‐märkning är svåra att genomföra. De förstnämnda anledningarna måste förmodligen förbises om en Brons-­‐certifiering ska vara möjlig. En av åtgärderna som faller under den sistnämnda av dessa två är tilläggsisolering av ytterväggarna. För att inte förändra byggnadens utseende kommer det krävas att fönster och dörrar flyttas ut i fasaden, så de även efter en tilläggsisolering sitter i ett fasadläge som motsvarar det nuvarande. Även byggnadens takfot måste förlängas för att inte utseendet ska förändras. Här uppstår problem vid för mycket tilläggsisolering, då takfoten inte kan förlängas hur mycket som helst, framförallt inte utan att påverka byggnadens slutgiltiga utseende. Hur mycket tilläggsisolering som är lämpligt bör diskuteras mer mellan ingenjörer, arkitekter och kulturvetare för att få en optimal medelväg av intressena energieffektivitet och kulturminne. Dessutom kan det, efter en fasadrenovering, föreligga svårigheter i att återskapa den befintliga snickarglädjen. Det är inget omöjligt uppdrag, men hantverkare bör väljas med omsorg för att garantera ett bra slutresultat. För den här studien har Miljöbyggnads verktyg för att bestämma BBR-­‐kraven använts. Denna baseras på BBR19 där grundkravet för lokalbyggnader i zon 2 ligger på 100 kWh/m2. När denna studie genomförs är BBR22 den senaste utgåvan med ett krav på 90 kWh/m2. Det bör därför tas i åtanke att vid nästa utgåva av Miljöbyggnad blir Brons betydligt tuffare att nå. Idag räcker det med en 45 millimeter tilläggsisolering av ytterväggarna för att klara kraven, men om Miljöbyggnad anpassas efter BBR22 kommer det behövas ungefär 120 millimeter tilläggsisolering. Huruvida detta är möjligt är som sagt svårt att svara på. För att pressa ner energiförbrukningen ytterligare kan det då vara tvunget att titta på fler alternativ. Två sådana alternativ till hur kraven kan uppfyllas kan vara genom ett ännu effektivare FTX-­‐system med högre återvinningsgrad än 80 % och ännu bättre fönster, vilket kan dra ner siffrorna en del. Huruvida det är praktiskt tillämpningsbart är osäkert, men någon förbättring bör inte vara omöjlig. En illustration av dessa fiktiva förbättringar visas sist i 41 bilaga 17, för att visa dess effekter. I exemplet har FTX-­‐systemets återvinningsgrad valts till 90 % och fönstrens U-­‐värde till 0,9 W/m2, K. Med dessa förutsättningar nås det eftersökta värdet på 108 kWh/m2. De solskyddsgardiner som minskar solvärmeinstrålningen minskar också värmeförlusterna vid kalla årstider. Om dessa kan styras automatiskt eller med god manuell manövrering kan viss minskning av transmissionsförlusterna göras även här. Något som inte tagits med i studien är en sänkning av elförbrukningen. Genom att byta ut den gamla, energikrävande elektronik som påverkar fastighetselen går det att minska den specifika energianvändningen och närma sig kraven. Eventuellt kan det också vara möjligt att på tomten installera solceller eller solfångare för att minska el och varmvattenförbrukningen. Denna utrustning kan inte sättas på byggnaden med tanke på k-­‐märkningen, utan en annan, lämplig placering, på tomten måste i så fall väljas. Det finns alltså fler tillvägagångssätt för att nå de senaste BBR-­‐kraven och ett Bronsbetyg bör vara möjligt att nå även om Miljöbyggnad anpassas till BBR22. Utöver dessa förändringar som påverkar byggnadens slutbetyg så bör även övriga indikatorer, där det finns förbättringspotential, ses över. Det finns en anledning till att de är med i Miljöbyggnad och det bör därför inte bortprioriteras. Kortsiktiga ekonomiska besparingar bör inte stå i vägen för minskade hälsoproblem vilket i sin tur också är en del av en långsiktig ekonomisk besparing. Att mäta kvävedioxidhalten i inomhusluften bör göras direkt, så att ett värde för indikatorn fås och eventuella förbättringar kan börja planeras. Kristinehamn som inte är en så stor stad bör inte ha särskilt höga halter av kvävedioxid, varför en mätning inte omöjligtvis, enbart i sig självt, ger ett högre betyg för indikatorn. Om det vid mätningar skulle visa sig att halterna är för höga bör Kristinehamns kommun upprätta ett åtgärdsprogram, då detta till stor del är en indikator som inte enbart rör Jakobsbergsskolan, utan hela kommunen och dess utsläpp. Steget för att nå Guld för indikator 4, energislag, är inte särskilt stort. Genom en förändring på några enstaka procentenheter, från miljökategori 4 till miljökategori 2, kommer, inte bara Jakobsbergsskolan utan samtliga byggnader i Kristinehamn kommuns förvaltning som miljöcertifieras genom Miljöbyggnad få ett högre indikatorbetyg, alltså Guld. Det bör alltså finnas många anledningar för kommunen ligga på Värmevärden om ett förändrat energislagsinköp. Detta skulle då betyda både bättre miljö och bättre betyg. Att genomföra en inventering av farliga ämnen kan, likt för kvävedioxid, eventuellt höja betyget enbart genom en inventering. Att sanera farliga ämnen är en mycket viktigt del i att minska ohälsa och bör därför inte låtas bli. För indikatorerna 10 och 11, termiskt klimat vinter respektive sommar har bedömning skett dels med en förenklad metod, för den befintliga byggnaden, men också genom datorsimulering, efter åtgärder. Om beräkningarna endast skett med den förenklade metoden hade den enda skillnaden varit g-­‐faktorn, som sänkts från cirka 0,7 till 0,3. Detta hade inneburit en linjär förändring av resultatet där samtliga resultat förbättrats procentuellt lika mycket. När beräkningarna skedde genom datorsimuleringar förändrades inte bara g-­‐faktorn, utan en hel del andra faktorer förändrades också. Detta innebär en noggrannare mätning, men innebär också att det är svårare att sätta samtliga faktorer på exakt rätt nivå. Datorsimuleringen har resulterat i ett förändrat förhållande för rummens mätvärden, jämfört med den förenklade metoden. Samtliga rum har förbättrade värden, men vilket rum som är bäst respektive sämst är förändrat. Det rum som bedömdes som bäst med den enkla metoden visar sig nämligen vara sämst efter åtgärderna. Observationen skapar en anledning att fundera över och försöka undersöka närmare hur väl det fungerar att använda de olika metoderna. Genom att lära sig programmen på en djupare nivå och försöka se anledningarna till de vitt skilda 42 fördelningarna, kan eventuellt en förbättrad version av Miljöbyggnad skapas. Detta är också relevant för faktorn dagsljus där LT-­‐värdet skiljer sig åt mellan de gamla och nya fönstren. LT-­‐värdet är fönstrets förmåga att släppa in dagsljus och detta förändras beroende av fönstrets beläggningar och antal glas. För bedömning av dagsljus är det främst tre faktorer som kan förändras; LT-­‐faktorn, golvarea och fönsterarea. För den aktuella byggnaden är det endast LT-­‐faktorn som förändrats då de övriga inte går att förändra. En ökad fönsterarea skulle nämligen innebära en fasadförändring och en minskad golvarea skulle innebära för små vistelserum och konstigt stora korridorer. Trots att dagsljusvärdena borde bli lite sämre på grund av ett extra glas och därmed minskat LT-­‐värde, har värdena i studien istället blivit lite bättre och betyget Brons uppnås. Detta säger en del om hur noggrannheten skiljer sig åt mellan metoderna. Även här skulle därför en noggrannare kartläggning vara intressant för att utveckla bedömningsmetoderna. Det kan också vara intressant att titta på fler program, då det till exempel inte går att ändra LT-­‐värde i VELUX Daylight Visualizer, utan standardvärden för valt fönster får användas. En stor del av arbetet har lagts på att undersöka byggnaden. Detta har varit nödvändigt för att kunna betygsätta den befintliga byggnaden, men inte minst för att kunna räkna på rimliga förbättringsåtgärder. En stor del av Miljöbyggnad ligger i att dokumentera de arbeten som utförs och material som används, för att underlätta vid framtida saneringar, renoveringar eller andra förändringar. Om detta arbete utförts av avlönade konsulter hade stora pengar sparats om dokument om den befintliga byggnaden funnits tillgängliga. Dessutom blir noggrannheten i värdena för den faktiska konstruktionen bättre. Det är alltså högst relevant att dokumentera framtida förändringar. Huruvida manualen för befintliga byggnader eller nybyggnation ska användas vid en ombyggnad avgörs av en handläggare på SGBC och är beroende av hur stora åtgärderna är. Kraven för nybyggnation är samma eller högre än för befintliga byggnader. Då arbetet inte är ett registrerat projekt hos Miljöbyggnad har manualen för nybyggnation använts för samtliga indikatorer där åtgärder skett så att ingen indikator bedömts med för lågt krav och därmed fått ett för högt betyg. Något som inte undersökts i studien är kostnaderna för de olika åtgärderna. Detta spelar så klart en stor roll i vad som kan komma att anses som rimliga åtgärder och vad som i slutändan påverkar om en certifiering är möjlig eller ej. Arbetsfördelningen har blivit något annorlunde än den först tänkta, mycket på grund av bristen på dokumentation av byggnaden. Förbättringsåtgärderna gick däremot sanbbare att ta fram än väntat. Resultatet är i stor mån positivt; att det kan gå att certifiera byggnaden, men att det i såfall krävs mycket arbete för att uppnå. Att nå ett högre betyg än Brons kan däremot inte anses rimligt. Trots att skolan på pappret inte är den bästa, verkar elever och personel trivas bra i skolan. Nedan följer några citaterade åsikter som jag möttes av från elever och lärare under mina platsbesök på skolan. Även dessa åsikter bör beaktas i beslutandeprocessen rörande skolans framtid. "Ni skulle bara våga riva vår skola!" – Elev på Jakobsbergsskolan "Ska vår skola rivas? Det vill inte jag!" – Elev på Jakobsbergsskolan "Jag tycker vår skola är fin!” – Elev på Jakobsbergsskolan "Vi vill att ni bevarar och renoverar fint!" – Lärare på Jakobsbergsskolan 43 8 Slutsats Studien visar att Jakobsbergsskolan är i stort behov av underhåll och renovering. Att endast fem indikatorer klarar kraven för minst Brons samtidigt som flera av indikatorerna inte uppfyller de myndighetskrav som finns visar detta mycket tydligt. Byggnaden är idag långt ifrån en optimal byggnad att utföra skolverksamhet i. Den befintliga byggnaden når inte upp till mer än Klassad, medan det finns möjligheter att Bronscertifiera byggnaden efter att rejäla åtgärder vidtagits. Förbättringar krävs för de flesta indikatorerna för att en certifiering bättre än Klassad ska nås, men det kommer till största sannolikhet vara möjligt att certifiera byggnaden om det bara satsas tillräckligt från Kristinehamns kommun. Allt handlar om hur stort intresset är. Att nå ett högre betyg än Brons kan dock inte ses som realistiskt. Att arbeta med Miljöbyggnad för befintliga byggnader och vid ombyggnation är smidigt, då det finns listat vad som ska bedömas och arbetas med. Även om en byggnad i slutändan inte går att certifiera, så är det en bra mall att gå efter för att få med det mesta av vikt, sett ur ett hållbarhetsperspektiv. Arbetet har resulterat i nya plan-­‐, fasad-­‐, och sektionsritningar samt djupgående dokumentation och analys av den befintliga byggnaden. De största bitarna att åtgärda är energianvändning, fuktskador och ventilation. Trots de generellt sett dystra betygen är det några indikatorer som uppnår Silver och i vissa fall Guld. De som idag når Silver är energislag och ljudmiljö. De två indikatorer som når betyget Guld är radon och legionella och inga åtgärder behöver vidtas för dessa indikatorer. Efter att åtgärder vidtagits ser det dock betydligt ljusare ut och sju av indikatorerna uppnår kraven för Guld. Endast indikatorn värmeeffektbehov slutar, efter åtgärder, på betyget Klassad, vilket beror på byggnadens gamla ålder med dålig ursprungsisolering i kombination med svårigheterna att bland annat tilläggsisolera den k-­‐märkta byggnaden. Att certifiera skolan, som byggdes i slutet på 1800-­‐talet, skulle, från Kristinehamn kommuns sida, visa på ett stort intresse för hållbar utveckling och skulle dessutom visa att det är möjligt att kombinera det gamla, genom kulturvärdet, med det nya, genom en miljöcertifiering. Att använda Miljöbyggnad som verktyg i en ombyggnadsprocess är både smidigt och enkelt. De 16 indikatorerna ger en översikt på vad som måste åtgärdas och det är enkelt att följa upp arbetet. Det finns checklistor att använda sig av och för en del av indikatorerna erbjuder Miljöbyggnad kostnadsfria beräkningsverktyg, vilket underlättar arbetet. Hela systemet är dessutom fullt tillgängligt för vem som helst via SGBC:s hemsida. Att utformningen av systemet är helt efter svenska förhållanden och byggregler är också en stor fördel, då allt är fullt tillämpningsbart utan särskilda anpassningar. Det finns dock en del indikatorer som är krångligare att hantera än andra, speciellt där det krävs datorsimuleringar. Att SGBC erbjuder kurser inom området är därför många gånger betydelsefullt för arbetet. Fortsatta studier Lämpliga fortsatta studier kan vara att arbeta vidare med indikatorerna för inomhusklimat genom jämförelse av de förenklade och mer avancerade beräkningsmetoderna. För arbetet skulle det vara av stor vikt att lära sig de olika programmen mycket bra. 44 9 Tackord Jag vill rikta ett stort tack till Jonas Haglund och Julia Alsterbo på Tengbom i Karlstad för möjligheten att genomföra studien och för stort stöd under arbetets gång. På Kristinehamns kommun vill jag tacka fastighetförvaltare Christer Lilja som försett mig med det mesta av den dokumentation som faktiskt funnits och vaktmästare på Jakobsbergsskolan, Erling Staaf, för möjlighet till platsbesök. Jag vill också tacka Malin Olin, min handledare på Karlstads universitet, som förutom genom korrekturläsning och konstruktiv kritik också varit ett bra bollplank, vilket resulterat i studiens helhet. Sist, men inte minst vill jag tacka Lars Bjerge, för hjälpen med att bestämma och analysera konstruktionens uppbyggnad. Karlstad, juni 2015 Simon Didner 45 10 Referenser Björk, C., Kallstenius, P. och Reppen, L. (2003). Så byggdes husen 1880-­‐2000: arkitektur, konstruktion och material i våra flerbostadshus under 120 år. 5., [utök.] uppl. Stockholm: Formas. Boverket (2011). BFS 2011:26 BBR 19. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://rinfo.boverket.se/BBR/PDF/BFS2011-­‐26-­‐BBR19.pdf [2015-­‐05-­‐23]. Boverket (2015). Sök och beställ energideklaration. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.boverket.se/sv/byggande/energideklaration/sok-­‐
energideklaration/sok-­‐och-­‐bestall-­‐energideklaration/ [2015-­‐05-­‐25]. Buildings Performance Institute Europe [BPIE] (2011). Europe's Buildings under the Microscope. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.bpie.eu/eu_buildings_under_microscope.html#.VOnOeULD_Lz [2015-­‐02-­‐23]. Byggindustrin (2010). Bygg-­‐ och fastighetssektorns energianvändning överskattad. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/bygg-­‐och-­‐
fastighetssektorns-­‐energianvändning-­‐överskattad-­‐17719 [2015-­‐02-­‐23]. Elland, F. (2012). Incitament för ett mer aktivt arbete med miljöcertifieringar av byggnader: en studie med fokus på Green Building, Miljöbyggnad, LEED och BREEAM. Lund: Byggproduktion, Institutionen för Byggvetenskaper, Lunds tekniska högskola, Lunds universitet. Energimyndigheten (2007). Energianvändning & innemiljö i skolor och förskolor – Förbättrad statistik i lokaler, STIL2. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://belysningsbranschen.se/files/2012/10/RAPPORT-­‐
STIL2_skolor_och_forskolor.pdf [2015-­‐05-­‐15]. Europeiska kommissionen (2014). Energieffektivitet i byggnader. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://europa.eu/rapid/press-­‐release_IP-­‐14-­‐447_sv.htm?locale=FR [2015-­‐02-­‐23]. Folkhälsomyndigheten (2013). Luftkvalitet. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/halsoskydd-­‐och-­‐
miljohalsa/inomhusmiljo/luftkvalitet/ [2015-­‐05-­‐06]. Folkhälsomyndigheten (2014). Kompletterande vägledning om ventilation. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/halsoskydd-­‐
och-­‐miljohalsa/inomhusmiljo/luftkvalitet/kompletterande-­‐vagledning-­‐om-­‐
ventilation/ [2015-­‐05-­‐07]. Folkhälsomyndigheten (2015a). Radon. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/halsoskydd-­‐och-­‐
miljohalsa/inomhusmiljo/radon/ [2015-­‐05-­‐06]. 46 Folkhälsomyndigheten (2015b). Legionella. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/halsoskydd-­‐och-­‐
miljohalsa/objektburen-­‐smitta/legionella/ [2015-­‐05-­‐07]. Intergovernmental Panel on Climate Change [IPCC] (2013). Climate change 2013 – The physical science basis. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.climatechange2013.org/report/ [2015-­‐02-­‐23]. Isover (2011). Hållbart byggande del 3 -­‐ Värmetröghet – vad betyder det för byggnadsutformningen? [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.isover.se/nyheter?id=34352 [2015-­‐05-­‐07]. Kristinehamns bildarkiv (2015) Bildarkiv. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.kristinehamn.se/turism-­‐kultur-­‐fritid/bildarkiv [2015-­‐05-­‐07]. Lilliehorn, P. (2012). Miljöklassning i praktiken: Miljöbyggnad, BREEAM, LEED och GreenBuilding i offentliga byggnader. Stockholm: Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (UFOS). Malmqvist, T. (2012). Miljöbyggnad i renoveringsprocessen. Stockholm: Sveriges allmännytiga bostadsföretag (SABO). Miljömål (2014). Miljömålssystemets historia. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/Miljomalssystemets-­‐historia/ [2015-­‐02-­‐23]. National Aeronautics and Space Administration [NASA] (2015). NASA, NOAA Find 2014 Warmest Year in Modern Record. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.nasa.gov/press/2015/january/nasa-­‐determines-­‐2014-­‐warmest-­‐year-­‐
in-­‐modern-­‐record/#.VOrWtELD_Lw [2015-­‐02-­‐23]. Naturvårdsverket (2013). Sveriges miljömål. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/ [2015-­‐02-­‐23]. Naturvårdsverket (2014). Miljömålen behöver få en starkare ställning -­‐ årlig uppföljning av miljömålen 2014. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.miljomal.se/au [2015-­‐
02-­‐23]. Petersson, B-­‐Å. (2013). Tillämpad byggnadsfysik. 5., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur Regeringen (2014). Generationsmålet. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/2055/a/246886 [2015-­‐02-­‐23]. Safecoat (u.å.a). Test hos SP visar förbättringarna. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.safecoat.se/home/sunScreenBlinds/Better%20U-­‐value [2015-­‐05-­‐15]. Safecoat (u.å.b). Så här fungerar Safecoat Solfilmsrullgardiner. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.safecoat.se/safecoat/solfilmsrullgardin/illustrationer/SolskyddsRG_P
rincipen.pdf [2015-­‐05-­‐15]. 47 Sweden Green Building Council (2014a). LEED. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.sgbc.se/om-­‐leed [2015-­‐02-­‐23]. Sweden Green Building Council (2014b). Miljöbyggnad. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.sgbc.se/om-­‐miljoebyggnad [2015-­‐02-­‐23]. Sweden green buildning council (2014c). Bedömningskriterier för befintliga byggnader. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.sgbc.se/docman/miljobyggnad-­‐2014/440-­‐
2-­‐2-­‐141001-­‐mb-­‐befintliga-­‐vers-­‐141017/file [2015-­‐05-­‐23]. Sweden green buildning council (2014d). Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.sgbc.se/docman/miljobyggnad-­‐
2014/442-­‐2-­‐2-­‐141001-­‐mb-­‐nyproduktion-­‐vers-­‐141017/file [2015-­‐05-­‐23]. Sweden Green Building Council (2015a). BREEAM-­‐SE. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.sgbc.se/var-­‐verksamhet/breeam [2015-­‐02-­‐23]. Sweden green buildning council (2015b). Indikator 4 Energislag, beräkningshjälp 2013 150112 vers 150416 publ. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.sgbc.se/dokument-­‐och-­‐manualer [2015-­‐05-­‐22]. Tillberg, M. (2015) Inneklimat i tidigt skede – analys och simulering våren 2015. Kurslitteratur. Stockholm: Sweden Green Building Council. Toller, S., Wadeskog, A., Finnveden, G., Malmqvist, T. och Carlsson, A. (2009). Bygg-­‐ och fastighetssektorns miljöpåverkan. 1. uppl. Karlskrona: Boverket. 48 11 Bilagor Bilaga 1 – Revit Figur 11.1 visar hur programmet Revit 2014 ser ut. Programmet används för att konstruera ritningar och 3D-­‐modeller. Figur 11.1 Programmet Revit 2014. 3D-­‐vy över Jakobsbergsskolan. Bilaga 2 – VIP-­‐energy Figur 11.2 visar hur programmet VIP-­‐energy ser ut. Programmet används för att beräkna byggnaders energiprestanda. Figur 11.2 Programmet VIP-­‐energy. Inmatning av byggnadsdelar. 49 Bilaga 3 – ParaSol Figur 11.3 visar hur ParaSol ser ut. Programmet används för att beräkna fönsters g-­‐värden. Figur 11.3 Programmet ParaSol. Till vänster huvudfönstret och till höger fönstret för val av fönstertyp. 50 Bilaga 4 – ProClim Web Figur 11.4 och 11.5 visar hur programmet ProClim Web ser ut. Programmet används för att beräkna luft-­‐ och operativ temperatur. Figur 11.4 Väggarnas höjd och längder samt eventuellt skuggande horisontlinje i ProClim Web. Figur 11.5 Fönsterplacering och dess storlekar i ProClim Web. 51 Bilaga 5 – CBE Thermal Comfort Figur 11.6 visar hur programmet CBE Thermal Comfort ser ut. Programmet används för att beräkna PPD-­‐index. Figur 11.6 Programmet CBE Thermal Comfort. Bilden visar beräkning av termiskt klimat sommar för rum 012. 52 Bilaga 6 – VELUX Daylight Visualizer Figur 11.7 visar hur programmet VELUX Daylight Visualizer är uppbyggt. Programmet används för att beräkna dagsljusfaktorn i rum. Figur 11.7 Plan 2 uppritat i VELUX Daylight Visualizer. 53 10 grader motsols
AREA PLAN -1: 108,8 m2
012
G: 41,5 m2
F: 8,2 m2
VF: 50 l/s
Gs: 0,667
Fg/A=0,134
A003
PLAN -1
1:100
BJÖRKTRASTEN 1
JAKOBSBERGSSKOLAN
SVF-RUM
AF-RUM
TF-RUM
SVL-RUM
FJÄRRVÄRMEAGGREGAT
G: GOLV-AREA
F: FÖNSTER-AREA
GLASANDEL (TVÅ- & TRE LUFTSFÖNSTER): 68 %
F/G: FÖRHÅLLANDE FÖNSTER/GOLV
D: YTTERDÖRR-AREA
VF: VENTILATIONSFLÖDE
Gs: Gsyst (SOLINSTRÅLNINGSFAKTOR)
F (SVL): AREA FÖR FÖNSTER EJ MOT NORR
SVL-RUM: BEDÖMDA RUM FÖR SOLVÄRMELAST
SVF-RUM: BEDÖMDA RUM FÖR SOLVÄRMEFAKTOR
AF-RUM: BEDÖMDA RUM FÖR DAGSLJUS
TF-RUM: BEDÖMDA RUM FÖR TERMISKT KLIMAT VINTER
Bilaga 7 – Plan -­‐1 54 13500
11400
10 grader motsols
AREA PLAN 1: 484 m2
126
G: 44,7 m2
F: 6,45 m2
F/G: 0,144
VF: 36,5 l/s
Gs: 0,433
124
127
G: 42,2 m2
F: 8,8 m2
F (SVL): 2,34 m2
F/G (SVL): 0,055
F/G: 0,209
VF: 36,5 l/s
Gs: 0,678
A001
PLAN 1
1:200
BJÖRKTRASTEN 1
AF-RUM
123
AF-RUM
17700
JAKOBSBERGSSKOLAN
SVL-RUM
TF-RUM
SVF-RUM
G: 6,5 m2
G: 2,4 m2
AF-RUM
2600
G: GOLV-AREA
F: FÖNSTER-AREA
GLASANDEL (TVÅ- & TRE LUFTSFÖNSTER): 68 %
F/G: FÖRHÅLLANDE FÖNSTER/GOLV
D: YTTERDÖRR-AREA
VF: VENTILATIONSFLÖDE
Gs: Gsyst (SOLINSTRÅLNINGSFAKTOR)
F (SVL): AREA FÖR FÖNSTER EJ MOT NORR
SVL-RUM: BEDÖMDA RUM FÖR SOLVÄRMELAST
SVF-RUM: BEDÖMDA RUM FÖR SOLVÄRMEFAKTOR
AF-RUM: BEDÖMDA RUM FÖR DAGSLJUS
TF-RUM: BEDÖMDA RUM FÖR TERMISKT KLIMAT VINTER
125
G: 45,6 m2
F: 6,45 m2
F/G: 0,141
Gs: 0,434
128
G: 48,4 m2
F: 6,45 m2
F/G: 0,133
VF: 65 l/s
1000
SVF-RUM
TF-RUM
SVL-RUM
117
G: 4,3 m2
129
G: 31,2 m2
F: 4,3 m2
F/G: 0,138
VF: 36 l/s
112
G: 16,6 m2
G: 6,3 m2
9000
113
G: 57,3 m2
F: 12,9 m2
F/G: 0,225
VF: 52 l/s
Gs väst: 0,677
Gs öst: 0,665
115
G: 14,9 m2
F: 2,15 m2
Gs: 0,670
F/G: 0,144
116
G: 84,2 m2
14600
G: 2,7 m2
2400
G: 7,0 m2
130
G: 45,4 m2
F: 8,6 m2
F (SVL): 2,15 m2
F/G: 0,189
F/G (SVL): 0,047
VF: 31 l/s
Gs: 0,667
600
700
9200
4800
9200
17700
Bilaga 8 – Plan 1 55 A002
PLAN 2
1:100
BJÖRKTRASTEN 1
JAKOBSBERGSSKOLAN
10 grader motsols
AREA PLAN 2: 375,2 m2
TF-RUM
SVF-RUM
SVL-RUM
AF-RUM
221
G: 1,8 m2
222
G: 8,5 m2
F: 2,15 m2
9366
2600
G: GOLV-AREA
F: FÖNSTER-AREA
GLASANDEL (TVÅ- & TRE LUFTSFÖNSTER): 68 %
F/G: FÖRHÅLLANDE FÖNSTER/GOLV
D: YTTERDÖRR-AREA
VF: VENTILATIONSFLÖDE
Gs: Gsyst (SOLINSTRÅLNINGSFAKTOR)
F (SVL): AREA FÖR FÖNSTER EJ MOT NORR
SVL-RUM: BEDÖMDA RUM FÖR SOLVÄRMELAST
SVF-RUM: BEDÖMDA RUM FÖR SOLVÄRMEFAKTOR
AF-RUM: BEDÖMDA RUM FÖR DAGSLJUS
TF-RUM: BEDÖMDA RUM FÖR TERMISKT KLIMAT VINTER
219
G: 46,1 m2
F: 10,75 m2
F/G: 0,233
VF: SJÄLVDRAG
Gs: 0,681
220
G: 64,8 m2
F: 8,6 m2
F (SVL): 4,3 m2
F/G (SVL): 0,066
F/G (SVF): 0,133
VF: 135 l/s
Gs: 0,682
1000
216
G: 28,0 m2
F: 6,45 m2
F/G: 0,230
Gs: 0,666
9000
215
G: 26,9 m2
F: 6,45 m2
F/G: 0,240
Gs: 0,656
TF-RUM
TF-RUM
214
G: 8,6 m2
213
G: 19,9 m2
SVL-RUM
SVF-RUM
217
212
G: 49,6 m2
224
G: 45,4 m2
F: 8,6 m2
F (SVL): 2,15 m2
F/G: 0,189
Fg/A (SVF): 0,047
VF: 45 l/s
Gs: 0,667
SVF-RUM
SVL-RUM
218
G: 20,5 m2
F: 2,15 m2
F/G: 0,105
Gs: 0,670
AF-RUM
223
G: 22,5 m2
F: 2,15 m2
VF: 22 l/s
F/G: 0,096
AF-RUM
14600
3000
700
9200
14000
9403
Bilaga 9 – Plan 2 56 13500
A004
SÖDER
1:100
BJÖRKTRASTEN 1
JAKOBSBERGSSKOLAN
PLAN -1:
VÄGG: 14,9 m2
FÖNSTER: 5,9 m2
DÖRRAR: 0 m2
PLAN 1 & 2:
VÄGG: 185,4 m2
FÖNSTER: 22,6 m2
DÖRRAR: 0 m2
Bilaga 10 – Fasad åt söder
57 A005
ÖSTER
1:100
BJÖRKTRASTEN 1
JAKOBSBERGSSKOLAN
PLAN -1:
VÄGG: 33,8 m2
FÖNSTER: 0 m2
DÖRRAR: 0 m2
PLAN 1 & 2:
VÄGG: 131,2 m2
FÖNSTER: 29,5 m2
DÖRRAR: 6,3 m2
Bilaga 11 – Fasad åt öster 58 A006
NORR
1:100
BJÖRKTRASTEN 1
JAKOBSBERGSSKOLAN
PLAN -1:
VÄGG: 18,4 m2
FÖNSTER: 0 m2
DÖRRAR: 4,2 m2
PLAN 1 & 2:
VÄGG: 169,4 m2
FÖNSTER: 38,6 m2
DÖRRAR: 0 m2
Bilaga 12 – Fasad åt norr 59 A007
VÄSTER
1:100
BJÖRKTRASTEN 1
JAKOBSBERGSSKOLAN
PLAN -1:
VÄGG: 27,7 m2
FÖNSTER: 4,9 m2
DÖRRAR: 1,2 m2
PLAN 1 & 2:
VÄGG: 141,4 m2
FÖNSTER: 31,4 m2
DÖRRAR: 0,9 m2
Bilaga 13 – Fasad åt väster 60 TRÄPLANK
TIMMERSTOCK
SÅGSPÅN
TRÄPLANK
MASONIT
A008
SEKTIONER
1:10
BJÖRKTRASTEN 1
JAKOBSBERGSSKOLAN
VINDSBJÄLKLAG
22
350
260
22
4
YTTERVÄGG
22 TRÄPANEL
1 PAPP
150 TIMMERSTOCK
22 TRÄPANEL
GOLVBJÄLKLAG
22 TRÄPLANK
150 TIMMERSTOCK
45 SÅGSPÅN
1 PAPP
22 TRÄPLANK
KÄLLARVÄGG
KÄLLARGOLV
100 BETONG
10 PUTS
120 TEGEL
120 TEGEL
10 PUTS
Bilaga 14 – Sektioner, befintlig byggnad
61 Bilaga 15 – Beräkning av BBR-­‐krav 62 Bilaga 16 – Energideklaration Jakobsbergsskolan Energianvändning
Verklig förbrukning
Vilken 12-månadsperiod avser energiuppgifterna? (ange första
månaden i formatet ÅÅMM)
0801
c
d
e
f
g
0812
-
Beräknad förbrukning
Beräknad energianvändning anges för nybyggda/andra byggnader
utan mätbar förbrukning och normalårskorrigeras ej
Hur mycket energi har använts för värme och kyla angivet år (ange
mätt värde om möjligt)?
Angivna värden skall inte vara normalårskorrigerade
Omvandlingsfaktorer för bränslen i tabellen nedan gäller om inte
annat uppmätts:
10 000 kWh/m3
Eldningsolja
Mätt Fördelat
Naturgas
värde
värde
Stadsgas
4 600 kWh/1 000 m3
kWh
i
j
k
l
m
n
j
k
l
m
n
Eldningsolja (2)
kWh
j
k
l
m
n
j
k
l
m
n
Naturgas, stadsgas (3)
kWh
j
k
l
m
n
j
k
l
m
n
Ved (4)
kWh
j
k
l
m
n
j
k
l
m
n
Flis/pellets/briketter (5)
kWh
j
k
l
m
n
j
k
l
m
n
Övrigt biobränsle (6)
kWh
j
k
l
m
n
j
k
l
m
n
El (vattenburen) (7)
kWh
j
k
l
m
n
j
k
l
m
n
El (direktverkande) (8)
kWh
j
k
l
m
n
j
k
l
m
n
El (luftburen) (9)
kWh
j
k
l
m
n
j
k
l
m
n
Markvärmepump (el) (10)
kWh
j
k
l
m
n
j
k
l
m
n
Fastighetsel (15)
kWh
i
j
k
l
m
n
j
k
l
m
n
kWh
j
k
l
m
n
j
k
l
m
n
Hushållsel (16)
kWh
j
k
l
m
n
j
k
l
m
n
kWh
j
k
l
m
n
j
k
l
m
n
Verksamhetsel (17)
kWh
j
k
l
m
n
j
k
l
m
n
kWh
j
k
l
m
n
j
k
l
m
n
El för komfortkyla (18)
kWh
j
k
l
m
n
j
k
l
m
n
164 800
Fjärrvärme (1)
Värmepump-frånluft (el)
(11)
Värmepump-luft/luft (el)
(12)
Värmepump-luft/
vatten (el) (13)
1 (Σ1)
164 800
kWh
Varav energi till
varmvattenberedning
1 200
kWh
j
k
l
m
n
kWh
j
k
l
m
n
Summa 1-13
Fjärrkyla (14)
Finns solvärme?
j
k
l
m
n
Ja
i
j
k
l
m
n
j
k
l
m
n
Ja
i
j
k
l
m
n
4 500-5 000 kWh/ton, beroende av träslag och
fukthalt
Källa: Energimyndigheten
För övriga biobränsle varierar värmevärdet beroende av
sammansättning och fukthalt. Det är expertens ansvar att omräkna
bränslets vikt eller volym till energi på ett korrekt sätt.
Övrig el (ange mätt värde om möjligt)
Angivna värden skall inte vara normalårskorrigerade
Mätt Fördelat
värde
värde
71 000
0
kWh
i
j
k
l
m
n
Summa 7-13,15-19
3 (Σ2)
71 000
kWh
j
k
l
m
n
Summa 1-15,18-19 4 (Σ3)
235 800
kWh
Summa 7-13,15,18-19 5
(Σ4)
71 000
kWh
m2
Nej
Pellets
Tillägg komfortkyla 2 (19)
Ange solfångararea
Finns solcellssystem?
Ange solcellsarea
m2
Nej
Ort (graddagar)
Normalårskorrigerat värde
(graddagar)
Kristinehamn
249 350
Energiprestanda
kWh
…varav el
271
11 000 kWh/1 000 m3 (effektivt värmevärde)
kWh/m2,år
(Energi-Index) 6
Kristinehamn
Referensvärde 1
(enligt nybyggnadskrav)
75
kWh/m2,år
Normalårskorrigerat värde
Ort (Energi-Index)
120
kWh/m2,år
256 293
kWh
Referensvärde 2
(statistiskt intervall)
120
-
180
kWh/m2,år
1
Energi för uppvärmning och varmvatten
2
Beräkning av värdet sker med utgångspunkt i vilket energislag och typ av kylsystem som används (se Boverkets byggregler, BBR 16)
3
El totalt
4
Värme, kyla och fastighetsel
5
El exklusive hushållsel och verksamhetsel
6
Underlag för energiprestanda
63 Bilaga 17 – Resultat från VIP-­‐energy Ja-­‐förbättringar Figur 11.8 visar den befintliga byggnadens energianvändning under ett år. Figur 11.8 Den befintliga byggnadens energianvändning. Figur 11.9 visar byggnadens energianvändning under ett år när ventilationssystemet bytts ut till ett FTX-­‐system med återvinningsgrad på 80 %. Figur 11.9 Byggnadens energianvändning med FTX-­‐system installerat. 64 Figur 11.10 visar byggnadens energianvändning under ett år när samtliga dörrar och fönster bytts ut. Figur 11.10 Byggnadens energianvändning med nya dörrar och fönster. Figur 11.11 visar byggnadens energianvändning under ett år när golvbjälklagets isolering bytts ut. Figur 11.11 Byggnadens energianvändning med ny isolering i golvbjälklaget. 65 Figur 11.12 visar byggnadens energianvändning under ett år när vindsbjälklaget tilläggsisolerats. Figur 11.12 Byggnadens energianvändning när vindsbjälklaget isolerats. Figur 11.13 visar byggnadens energianvändning under ett år när byggnaden tätats för minskat luftläckage. Figur 11.13 Byggnadens energianvändning vid minskat luftläckage. 66 Figur 11.14 visar byggnadens energianvändning under ett år när samtliga ja-­‐
förbättringar vidtagits. Figur 11.14 Byggnadens energianvändning vid samtliga ja-­‐förbättringar utförda. Kanske-­‐förbättringar Figur 11.15 visar byggnadens energianvändning under ett år när byggnadens ytterväggar tilläggsisolerats 120 millimeter. Figur 11.15 Byggnadens energianvändning vid 120 millimeter tilläggsisolering av ytterväggarna. 67 Figur 11.16 visar byggnadens energianvändning under ett år när byggnadens ytterväggar tilläggsisolerats 45 millimeter. Figur 11.16 Byggnadens energianvändning vid 45 millimeter tilläggsisolering av ytterväggarna. Figur 11.17 visar byggnadens energianvändning under ett år när källargolvet isolerats. Figur 11.17 Byggnadens energianvändning när källargolvet isolerats. 68 Figur 11.18 visar byggnadens energianvändning under ett år när tappvarmvattnets värmeenergi återvinns till 30 %. Figur 11.18 Byggnadens energianvändning vid återvinning av tappvarmvattnet. Ja-­‐ och kanske-­‐åtgärder Figur 11.19 visar byggnadens energianvändning under ett år när samtliga ja-­‐ och kanske-­‐förbättringar är utförda. (ytterväggarna tilläggsisolerade 120 millimeter). Figur 11.19 Byggnadens energianvändning när samtliga ja-­‐ och kanske-­‐förbättringar utförts. 120 millimeter tilläggsisolering av ytterväggarna. 69 Figur 11.20 visar byggnadens energianvändning under ett år när samtliga ja-­‐ och kanske-­‐förbättringar är utförda. Ytterväggarna tilläggsisolerade 45 millimeter. Figur 11.20 Byggnadens energianvändning när samtliga ja-­‐ och kanske-­‐förbättringar utförts. 45 millimeter tilläggsisolering av ytterväggarna. Fiktiva förbättringar Figur 11.21 visar byggnadens energianvändning under ett år med samtliga ja-­‐
förbättringar utförda där FTX-­‐ systemet har en återvinningsgrad på 90 % och fönstren ett U-­‐värde på 0,9 W/m2, K. Huruvida dessa värden går att nå är inte undersökt, men visar hur stora förbättringarna kan bli om systemen optimeras ännu mer. Figur 11.21 Byggnadens energianvändning när samtliga ja-­‐förbättringar utförts. FTX-­‐system med 90 % återvinningsgrad och fönster med U-­‐värde 0,9 W/m2, K. 70 Bilaga 18 – Värmeeffektbehov i den befintliga byggnaden 71 Bilaga 19 – Värmeeffektbehov efter ombyggnad (ja-­‐förbätringar) 72 Bilaga 20 – Värmeeffektbehovet efter ombyggnad (45 millimeter) Värmeeffektbehovet efter ja-­‐ och kanske-­‐åtgärderna med 45 millimeter tilläggsisolering av ytterväggarna. 73 Bilaga 21 – Värmeeffektbehovet efter ombyggnad (120 millimeter) Värmeeffektbehovet efter ja-­‐ och kanske-­‐åtgärderna med 120 millimeter tilläggsisolering av ytterväggarna. 74 Bilaga 22 – Glasarea per golvarea Tabell 11.1 visar andelen fönsterglasarea per golvarea för samtliga vistelserum och används för indikatorerna 3, 10, 11, 12. Tabell 11.1 Glasarea per golvarea för samtliga vistelserum. Bilaga 23 – Rumsval, indikator 3 Tabell 11.2 visar beräkningarna för att ta fram de rum som representerar strax över 20 % av respektive våningsplans golvarea för indikator 3. Tabell 11.2 Utvalda vistelserum 75 Bilaga 24 – Radon 76 Bilaga 25 – OVK-­‐protokoll 77 78 Bilaga 26 – Rumsval, indikator 10 och 11 Beräkning för att ta fram de rum som representerar strax över 20 % av respektive våningsplans golvarea för indikatorerna 10 och 11. Bilaga 27 – Rumsval, indikator 12 Beräkning för att ta fram de rum som representerar strax över 20 % av respektive våningsplans golvarea för indikator 12. Bilaga 28 – Grafisk redovisning av dagsljusfaktorn Dagsljusfaktor för de tre våningsplanens utvalda vistelserum. Plan -­‐1: 79 Plan 1: Plan 2:
80 Bilaga 29 – Temperaturmätningar för legionella 81