hög
Onsdag 22 april 2015 1 XVII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2015 Kardiovaskulärt Vårmöte Örebro 22 - 24 april, 2015 Nr 1, Onsdag 22 april Välkommen till Conventum Örebro och Svenska Hjärtförbundets XVII:e Kardiovaskulära Vårmöte! Sten Walther Ordförande i Organisationskommittén Kära vårmötesdeltagare, det Kardiovaskulära Vårmötet är den största och självklara mötesplatsen för oss som arbetar med hjärt-och kärlsjukdomar! Vårmötet erbjuder ett unikt tillfälle att träffas inom och över specialitetsgränserna för vårdpersonal, forskare och representanter från medicinteknisk och farmaceutisk industri. Ta chansen och låt Dig inspireras av detta hjärt- och kärlsjukvårdens smörgåsbord! Vårmötet arrangeras av Svenska Hjärtförbundet i samarbete med bland andra vårdprofessioner inom kardiologi. Mötets framgång bygger på deltagarnas engagemang för utbildning och utveckling, ett engagemang som inför detta möte resulterat i ett stort antal symposieförslag. De symposier som organisationskommittén valt har fogats samman till ett rikt och varierat program med många högaktuella ämnen som är av intresse för alla berörda specialiteter och yrkeskategorier. Liksom tidigare år presenteras forsknings- och kvalitetsprojekt som fria föredrag eller posters, och priser delas ut till de bästa av dem. Vi vill passa på att rikta ett stort tack till alla som skickat in förslag till presentationer och symposier, även till Dig som inte fått Ditt förslag antaget. En av vårmötets höjdpunkter infaller redan idag, onsdag: Årets Werköförläsning med titeln ”Beta-blockad vid hjärt- infarkt och hjärtsvikt” av professor emeritus Åke Hjalmarson. Därefter avslutas onsdagen med en formell invigning av Vårmötet med musik, välkomstmingel och god tid att flanera genom utställningen. I morgon, torsdag, står den lokala Örebro-kommittén för såväl inledningen som av- ,, Den morgonpigge kan delta i yoga, jogging eller fågelskådning slutningen av programmet: Den morgonpigge kan delta i yoga, jogging eller fågelskådning på det natursköna Oset, den morgontrötte kan ta en kopp kaffe i utställningshallen före första symposiet. Torsdagkvällen avslutas med kongressmiddagen där Örebro-kommittén utlovar underhållning av hemlig, men högsta klass! Fredagen slutligen, har symposier med en bredd och ett djup som speglar vårmötets tvärprofessionella och högaktuella inriktning. Om Du har problem med att välja vilket symposium Du ska gå på kan det vara bra att veta att alla presentationer spelas in på vi- Sten Walther deo och kan nås via en länk på vårmötets hemsida redan några dagar efter mötets slut. Denna service är en del av vår vision om ”Vårmötet året om!” Ladda gärna hem vår applikation ”Hjärtförbundet”! Förutom att den hjälper Dig att hitta rätt i programmet, kan du betygsätta föredrag, dokumentera ditt deltagande i vidareutbildning, och använda mentometerfunktionen. Din återkoppling bidrar till att göra nästa års vårmöte ännu bättre! Apropå Vårmötet 2016: Du kan redan nu, under pågående möte, fundera på vad Du saknar och gärna skicka in förslag till nästa års vårmöte som går av stapeln 27-29 april 2016 i Göteborg. På Vårmötets hemsida (www.varmotet.se) kan Du registrera Ditt förslag under länken ”Kommande vårmöten”. Vi önskar Dig såväl nytta som nöje under det XVII:e Vårmötet! Sten Wahlter Urval dagens föreläsningar • Obesitas - en tung riskfaktor • Vilket är det kliniska värdet av kont. monitorering av hjärtrytmen • Revaskularisering på fysiologisk grund - hur bestämma ischemiutbredning? • Kardiovaskulär sjukdom hos den åldrande populationen • Att träna kroppen och knoppen efter hjärtinfarkt • Det riktigt akuta koronara syndromet - När komplikationer tillstöter • Sjukt EKG, frisk patient: när det avvikande är normalt • Går vägen till kranskärlen genom munnen? • Bilddiagnostik vid angina - senaste nytt • Att leva med device hur mycket ska patienten anpassa sitt liv? • Högerkateterisering tolkning indikation och nytta Werköföreläsning Åke Hjalmarsson Betablockad vid hjärtinfarkt och hjärtsvikt 2 XVII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2015 Obesitas en tung riskfaktor Moderatorer: Rachel De Basco, Jönköping och Fredrik Nyström, Linköping 1300 - 1400 Sal Kongressen - Jag har tränat och kan ta några extra mackor, eller? Samverkan mellan fysisk aktivitet och kost för viktnedgång Ingrid Larsson, Göteborg Regelbunden fysisk aktivitet har otvetydigt positiva effekter på kardiovaskulär hälsa därför rekommenderar vi fysisk aktivitet som en del av en hälsosam livsstil. Även om fysisk aktivitet påverkar energibalansen så att energiomsättningen ökar och därmed underlättar en obalans mellan intag och omsättning, leder inte ökad fysisk aktivitet till viktminskning vid fetma. Den vetenskapliga litteraturen konstaterar att viktminskning vid aerob fysisk aktivitet är i storleksordningen 0 till 2 kg, vilket visar att man inte kan förvänta sig en klinisk signifikant viktminskning med enbart ökad fysisk aktivitet. Energikompensation genom ökat energiintag, inte nödvändigtvis på grund av ökad aptit, eller en ökad inaktivitet kan vara två anledningar till utebliven viktminskning vid fysisk aktivitet. En annan anledning kan vara att den basala energiomsättningen tillsammans med spontan fysisk aktivitet och födans termogena effekt utgör den största andelen, medan viljemässig fysisk aktivitet endast utgör 10-30% av den totala dagliga energiomsättningen. Det betyder i sin tur att låg fysisk aktivitet inte behöver vara orsak till utan en konsekvens av fetma. Detta möjliga omvända orsakssamband skulle kunna förklara varför ökad fysisk aktivitet inte leder till viktminskning. Däremot har fysisk aktivitet visat sig vara avgörande för att behålla vikten efter viktminskning (eng. weight loss maintenance). Här bidrar fysisk aktivitet till balansen mellan energiintag och energiomsättning och underlättar en kontinuerlig energiintagsrestriktion genom ökad känslig- het i aptit-mättnadsregleringen och/eller i form av en medveten vilja att inte ”förstöra” ett träningspass. Det är inte ovanligt att patienten med fetma förklarar en utebliven viktminskning med att man inte hunnit träna den senaste tiden. Det betyder att patientens fokus befinner sig på en för viktminskning overksam del av levnadsvanorna istället för på restriktion av energiintaget som leder till viktminskning. Med tillgänglig kunskap kan vi vägleda patienten om vilken effekt och nytta fysisk aktivitet har för vikt och hälsa hos patienten med fetma. gan av insulin. Mycket talar för att om obesitas i samhället ökar är det samma personer som tidigare som får DM2 men de får det tidigare i livet. När medikamentell behandling mot DM2 inletts är både behandling med insulin och sulfonylurea (SU) ofta förenat med viktuppgång. En elegant studie från Finland visar att detta till största delen kan förklaras av minskande glukosuri vid förbättrad metabol kontroll. Metformin verkar vara förenat med viktminskning, sannolikt via GLP1stimulering. GLP1-analoger ger i genomsnitt viktminskning och en GLP1-analog har nyligen godkänts för obesitasbehandling utan samtidig diabetes. DPPIVhämmare ger en mindre GLP1stegring än GLP1-analoger och är viktneutrala. Det senaste tillskottet är SGLT2-blockare som åstadkommer glukosuri och därigenom lägre blodglukos och viktminskning. Det är en viktig utmaning inför framtiden att ge behandling som både sänker blodglukos och minskar vikten hos överviktiga. Ingrid Larsson Obesitas – vägen till diabetes eller tvärtom? Anders Frid, Malmö Diabetes typ 2 (DM2) ökar i hela världen, mest i Asien och befolkningar av indianskt och arabiskt ursprung. DM2, liksom obesitas, har tidigare ökat också i Sverige men det finns data som talar för att ökningen avstannat. Det finns ett starkt genetiskt inflytande, om en förälder har DM2 är den genomsnittliga statistiska risken för ett barn att få DM2 under sin livstid mer än 40 %. Den som ärvt ”riskgenerna” har en gradvis avtagande förmåga till maximal insulinfrisättning. Insulinkänsligheten avgör sedan om/när efterfrågan av insulin överstiger tillgången, central obesitas och motionsbrist är de vanligaste faktorerna relaterat till levnadsvanor som ger insulinresistens = hög efterfrå- Ansvarig utgivare: Svensk Medicin AB, Niclas Lindqvist Tel: 070-311 24 41, [email protected] Anders Frid Obesitasparadoxen – finns den? Carl-Johan Behre, Göteborg I stora populationsstudier ses statistiska samband mellan ökandekroppsvikt och en rad olika sjukdomar. När vikten går upp så ökar riskerna för vuxendiabetes och andra kardiovaskulära riskfaktorer såsom hypertoni och dyslipidemi men också för tex cancer. Vi lever mitt i en fetmaepidemi och en slags ”adipofob” stämning råder i den medicinska världen i allmänhet och i samhället i synnerhet. Fetma har blivit ett på många sätt stigmatiserande tillstånd och är definierat som en sjukdom. Få bestrider sambandet mellan fetma och andra sjukdomar. Det är därför förvånande för många av oss att patienter Onsdag 22 april 2015 med fetmasjukdomen som får andra sjukdomar förefaller ha lägre dödlighet än smala. Stora studier gör gällande att patienter med exempelvis etablerad aterosklerotisk sjukdom har lägre dödlighet om de är feta. Detsamma har visats vid njursvikt och KOL. Man talar om en ”obesitasparadox”: att fetma som borde stjälpa förefaller att hjälpa. Det är känt att BMI är ett trubbigt mått för att värdera fetma då det inte tar hänsyn till kroppssammansättning eller fetmafördelning. Men även om man tar dessa faktorer i beaktande förefaller fetma vara skyddande. Kan det bero på att det inte är mängden eller fördelningen av fett som är det avgörande utan vad fettet gör med kroppen? Fettväven är endokrint aktiv och kan påverka nära nog alla organ och det torde kunna vara nettoeffekten av fettvävens påverkan som styr huruvida vi blir sjuka av övervikten eller inte. Så låt oss anta att vi har två grupper med samma grad av hjärtsjukdom men olika grad av fetma. Om vi nu förutsätter att fetma orsakar sjukdom, vilken grupp har den farligaste fettväven? En smal grupp som blivit sjuk med sin lilla mängd fettväv eller den feta gruppen? Svaret torde falla på den förra. Samtidigt vet vi att fettväven också är en viktig energireserv och att anabolism - också i fettväven - är ett uttryck för hälsa och en välfungerande kropp. Den fördelen får tillskrivas den feta gruppen. Så frågan är om det egentligen finns en obesitasparadox. Törhända kan svaret stå att finna i att de smala sjuka har farligare fettväv sett per viktenhet fett och att ha några kilo extra är att betrakta - såsom man gjorde förr - som ett tecken på godare förutsättningar, även sjukdom till trots. Carl-Johan Behre Citera gärna tidningen, men källan Svensk Medicin AB måste anges. Tryckeri: Markbladet Tryckeri i Kinna Onsdag 22 april 2015 3 XVII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2015 Bilddiagnostik vid angina - senaste nytt Moderatorer: Tanja Kero, Uppsala och Magnus Janzon, Linköping The Leader in the Science of Heart Valves 1410 - 1510 Sal Kongressen Ny utveckling inom datortomo- lativt gott vetenskapligt underlag för att bedöma den diagnosgrafi tiska säkerheten. Olov Duvernoy, Uppssala Den tekniska utvecklingen av datortomografer går snabbt. Ny teknik möjliggör undersökningar till reducerad stråldos och kontrastmängd, med bibehållen bildkvalitet. Presentationen kommer att belysa vad som finns inom räckhåll diagnostiskt med utgångspunkt ifrån det kunskapsläge som beskrivs i Socialstyrelsens förslag till Nationella riktlinjer. Tyvärr är det mer sällsynt med studier som testar hur utfallet påverkas om den ena eller andra metoden används för att styra behandling. Sedan årsskiftet finns remissversionen för den nya nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Föreläsaren har sammanställt det vetenskapliga underlaget för Socialstyrelsens nationella riktlinjer för bilddiagnostik med myokardscintigrafi, stressekokardiografi, koronarangiografi och datortomografi hos patienter med bröstsmärta. I detta symposium presenteras detta underlag samt prioriteringen och en jämförelse görs med de europeiska och amerikanska riktlinjerna. EDWARDS INTUITY Elite VALVE SYSTEM Olov Duvernoy EDWARDS SAPIEN 3 TRANSCATHETER HEART VALVE Nya nationella riktlinjer inom hjärtsjukvård - bröstsmärta Marcus Carlsson, Lund Patienter med bröstsmärta av oklar genes är vanliga i hjärtsjukvården. Det är viktigt att ha tillgång till och att välja rätt undersökningsmetod vid utredning av dessa patienter. Den tekniska utvecklingen inom bilddiagnostik har varit snabb och nu finns koronarangiografi både som invasiv kateterbaserad metod och med datortomografi. Fysiologiska tester kan visa förekomsten och utbredningen av ischemi Det finns relativt gott vetenskapligt underlag för att bedöma den diagnostiska säkerheten. ,, och både myokardscinigrafi och stressekokardiografi används för detta i Sverige. Det finns re- Marcus Carlsson Ny tidning imorgon onsdag! For professional use. See instructions for use for full prescribing information, including indications, contraindications, warnings, precautions and adverse events. Vi jobbar med möten runt om i hela Sverige Edwards Lifesciences devices placed on the European market meeting the essential requirements referred to in Article 3 of the Medical Device Directive 93/42/EEC bear the CE marking of conformity. Edwards, Edwards Lifesciences, the stylized E logo, Edwards INTUITY, Edwards INTUITY Elite, Edwards SAPIEN, Edwards SAPIEN 3, SAPIEN and SAPIEN 3 are trademarks of Edwards Lifesciences Corporation. © 2015 Edwards Lifesciences Corporation. All rights reserved. E5465/03-15/GEN Edwards Lifesciences I edwards.com USA I Switzerland I Japan I China I Brazil I Australia I India www.mkon.se 4 XVII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2015 Kardiovaskulär sjukdom hos den åldrande populationen Moderatorer: Carl-Johan Höijer, Lund och Kristina Åhlund, Trollhättan Skör, gammal och hjärtsjuk – vilka guidelines gäller då? 1300 - 1400 Sal Handsmakaren Vad är normala åldersföränd- sjukdomar och använder många Stella Cizinsky, Örebro ringar och när blir det sjukligt? olika preparat samtidigt. Allt De senaste två decennierna Berglind Libungan, Göteborg Medellivslängd används ofta som ett välfärdsmått. För att visa ålderns betydelse för medellivslängden under olika tidsperioder kan man titta på hur andelen dödsfall fördelas i olika åldersgrupper. Dödsfallen kommer troligtvis att förskjutas allt mer mot högre åldrar. Enligt SCB:s befolkningsprognos kan 90 år eller mer bli en typisk dödsålder 2060. Med tilltagande ålder sker olika förändringar i hjärta och blodkärl. Blodkärlen blir stelare och blodtrycket blir ofta högre. Hjärtat blir mindre töjbart och dess förmåga att pumpa runt blodet i kroppen minskar, vilket märks vid ansträngning. Men linjen mellan normalt åldrande och sjuklighet kan vara svår att bestämma. I den åldrande kroppen sker förändringar som kan öka känsligheten för läkemedel. Dessutom har många äldre flera detta ökar risken för biverkningar och läkemedelsproblem. Kranskärlssjukdom är vanligaste dödsorsaken i alla ålderskategorier över 40 år. Antalet kranskärlssjuka kommer att öka kraftigt under kommande åren. Äldre patienter med kardiell ischemi har ökad risk för hjärtsvikt och kardiogen chock, på grund av minskad effekt vid adrenerg stimulering och diastolisk dysfunktion. Detta ökar mortalitetsrisken hos äldre jämfört med yngre populationen. Berglind Libungan har inneburit en stora förändringar i behandlingen av hjärtsjukdom. Prognosen har förbättrats både för akut och kronisk kranskärlssjukdom, hjärtsvikt och risk för allvarliga arytmier. Sekundärpreventiva läkemedel minskar risken för återinsjuknande, device minskar risken för arytmidöd. Alltmer sofistikerade endovaskulära ingrepp är aktuella för behandling av patienter som tidigare bedömdes som ej tillgängliga för ingrepp. ,, Majoriteten av patienterna lever länge med sin hjärtsjukdom Majoriteten av patienterna lever länge med sin hjärtsjukdom. Vårdavdelningarna domineras av patienter över 80 år, med hög grad av komorbiditet, kognitiv svikt och skörhet. Medicinering och ingrepp har störst effekt på de som har dålig prognos, vilket är samma grupp som också har Vilket är det kliniska värdet av kontinuerlig monitorering av hjärtrytmen? Onsdag 22 april 2015 högst risk för komplikationer av given behandling. Våra guidelines och riktlinjer hjälper föga i den kliniska vardagen. Besluten kan inte tas på basen av algoritmiskt tänkande utan måste baseras på en hög grad av individuell bedömning av patientens prognos, risker och förutsättningar att dra nytta av behandlingen. Patienternas värderingar och preferenser är dåligt kända. Även professionens övertygelser behöver diskuteras, inte minst hur det påverkar vårt agerande inför patienter som börjar förlora sin kompetens att fatta komplexa beslut. I väntan på robustare evidens är synen på medicinen som en ”Art based on science” viktigare än någonsin. Är vi mogna att föra den diskussionen i en tid där allt standardiseras, kvantifieras och mätas – och det som inte kan tas fram som siffror inte heller kan identifieras? Stella Cizinsky en hög andel nyupptäckta förmaksflimmer. I Sverige finns idag inga tydliga riktlinjer för hur man skall hitta okända förmaksflimmer efter stroke för att förhindra återinsjuknande. Kontinuerlig EKG- monitorering via hemmonitorering (remote) flimmer hos patienter >65 år 75-åringar med tum-EKG och hos patienter med ICD och pasom söker sjukvård av annan inlett antikoagulantiabehandling cemaker Moderatorer: Magnus Forsgren, Falun och Johan Engdahl, Halmstad 1300 - 1400 Sal Arenan anledning, s.k. opportunistisk i syfte att minska strokerisken. upptäckta förmaksflimmer med denna metod. Orsaken till att man väljer att rekommendera screening av den äldre befolkningen är att de har hög prevalens av förmaksflimmer, och hög strokerisk. flimmer i den 75-åriga befolkningen, en ökning med >30% av den kända prevalensen. TLV har studerat metoden, och bedömer den som kostnadseffektiv. Hos patienter som redan drabbats av ischemisk stroke är förmaksflimmer mycket vanligt, över 30 % har i studier visat sig ha förmaksflimmer. Återinsjuknandet hos patienter med obehandlat förmaksflimmer i ny stroke är stort. Många patienter med ischemisk stroke ett okänt förmaksflimmer, och i olika studier där man hos patienter med ischemisk stroke aktivt letar efter förmaksflimmer hittar man Kan vi hitta okända förmaks- screening. Tidigare studier har Genom systematisk screening Emma Sandgren, Varberg flimmer och förhindra stroke? visat att man hittar ca 1,6 % ny- har vi hittat 3 % nya förmaks- Implanterbara device som tex Emma Svennberg, Stockholm Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen i Sverige, med en prevalens i den vuxna befolkningen på 3 %. Trots att det är så vanligt förblir förmaksflimmer ofta oupptäckt då hjärtrytmrubbningen kan vara både asymtomatisk och intermittent. Den allvarligaste komplikationen av förmaksflimmer är ischemisk stroke, för vilken risken är 4-faldigt ökad. Den risken kan effektivt minskas med antikoagulantiabehandling. De europeiska hjärtriktlinjerna rekommenderar sedan 2012 att man screenar efter förmaks- ,, Vi presenterar en screeningstudie Vi presenterar en screeningstudie, STROKESTOP studien, där vi valt att systematiskt screena efter förmaksflimmer hos över 7000 svenska pacemakers, loop recorders och implanterbara defibrillatorer använder avancerade diagnsostiska funktioner för att kontinuerligt övervaka patientens hjärtrytm. Alla patienter med någon form av implanterbart device är i behov av uppföljning för att man skal detektera device dysfunktion, men även kunna optimera programmeringen. Konventionell mottagningsbaserad uppföljning ger inte fortlöpande tillgång till denna data. Hemmonitirering innebär här en möjlighet för mer kontinerlig tillgång till denna data samt att klinikern Onsdag 22 april 2015 kan ta del av datan samtidigt som patientern befinner sig i hemmet. Förutom ökad trygghet för patientern kan systemet, vid rätt användning, bidra med tidigare detektion och åtgärd av kliniska händelser som sjukdomsprogression och arytmier. Därtill innebär den kontinuerliga övervakningen en stor möjlighet att tidigt detektera asymptmatiska föraksflimmer och initiera adekvat behandling. Vill du få tidningen som ett pdf-dokument? Emma Sandgren Att träna kroppen och knoppen efter hjärtinfarkt Moderatorer: Lennart Nilsson, Linköping och Lars Svennberg, Gävle 1410 - 1510 Sal Kongressen för kardiovaskulär sjukdom. Men korrelationer säger inget om orsakssamband eller bakomliggande mekanismer. Det är om det senare denna föreläsning ska handla. ,, Maria Bäck, Göteborg Det finns god evidens för att fysisk träning inom hjärtrehabilitering är en behandling som sänker mortalitet, minskar risken för sjukhusinläggning, har positiva effekter på flertalet av de kardiovaskulära riskfaktorerna samt kan minska grad av ångest och depression. I detta föredrag diskuteras effekter av olika träningsmodaliteter samt dos-responsförhållanden, från vardaglig fysisk aktivitet till intervallbaserad högintensiv fysisk träning. Maria Bäck E-posta oss: [email protected] Det finns ett stort antal studier som visar att regelbunden fysisk träning har positiva effekter Hur tränar man kroppen? I januari 2015 gav Socialstyrelsen ut remissversionen av Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Rekommendationen enligt dessa riktlinjer är att hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med kranskärlssjukdom (prioritet 2) fysisk träning inom hjärtrehabilitering. Trots ett gott vetenskapligt underlag deltog endast 46 % av patienter med hjärtinfarkt i träningsbaserad hjärtrehabilitering, enligt SEPHIA-data från 2014. Bakgrunden till dessa låga siffror är mångfacetterad, men en viktig faktor är att antalet fysioterapeuter inom hjärtrehabilitering är för få i relation till andelen patienter som behöver dessa insatser. Det behövs också framtida forsknings som fokuserar hur upptag och följsamhet till fysisk träning inom hjärtrehabilitering kan öka. 5 XVII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2015 Hur tränar man knoppen? Walter Osika, Stockholm Det finns god evidens för att olika psykosociala riskfaktorer ökar risken för att insjukna i ischemisk hjärtsjukdom, respektive att psykisk ohälsa efter genomgången hjärtinfarkt påverkar morbiditet och mortalitet. Studier som visar att primärprevention med hjälp av psykologiska interventioner minskar risken i hjärt-kärlsjukdom föreligger dock inte. Ett mindre antal sekundärpreventiva studier vid ischemisk hjärtsjukdom avseende psykologiska interventioner (främst kognitiv beteendeterapi i grupp) har visat gynnsamma effekter på både livskvalitet och överlevnad. Även om antalet studier är begränsat, finns en hel del neurovetenskapliga data som kan förklara hur effekterna av denna typ av träning kan tänkas ha effekt. Socialstyrelsens remissversion av Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård (januari 2015) rekommenderar att hälso- och sjukvården efter hjärtinfarkt, PCI eller kranskärlskirurgi ska identifiera hjärtpatienter med nydebuterad depression (prio- ritet 5). Vid hjärtsjukdom och nydebuterad depression rekommenderas behandling av depressionen (prioritet 4). Nya psykologiska behandlingsmetoder (Acceptance and Commitment Therapy) respektive former av mental träning (mindfulness, compassionträning) diskuteras som potentiellt intressanta ur ett hjärtrehabiliteringsperspektiv. Det finns ett stort antal studier som visar att regelbunden fysisk träning har positiva effekter i form av förbättrad metabol profil, förstärkt antiinflammatoriskt svar och minskat cellulärt åldrande. Fysisk träning förbättrar också kognitiva funktioner och minskar depressiva besvär. Dessutom finns sammantagen evidens för att fysisk träning efter hjärtinfarkt sänker mortalitet.Det finns också ett mindre antal studier som undersökt effekter av psykologiska interventioner, dock oftast inte på hjärtpatienter. Även om effekter på molekyl- och cellnivå är mycket lite studerade finns resultat som talar för minskad inflammation och bromsat cellulärt åldrande. Desto starkare är evidensen för att interventioner förbättrar kognitiv funktion och minskar depressivitet. Psykologiska interventioner efter hjärtinfarkt kan även minska risk för ny hjärthändelse. Varför inte kombinera fysisk träning och psykologiska interventioner för att maximera de positiva effekterna? Detta är mycket lite studerat men det finns spännande och inspirerande exempel som jag tänker avsluta med. Walter Osika Effekter av kropp- och knoppträning. Från molekyl till ”major events” Lena Jonasson, Linköping Fysisk inaktivitet är korrelerad till ökad kardiovaskulär risk och även psykologisk stress visar oberoende samband med risk Lena Jonasson 6 XVII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2015 Förebyggande av stroke/systemisk embolism vid icke-valvulärt förmaksflimmer IN DI NY KA TI ON ch ) o av T V e 1 (D and na s bo bygg vux m s tro före E ho n ve mt h L jd up E) sa T oc av (L e DV g n sm d dli boli man n ha m m Be unge rko l åte Onsdag 22 april 2015 BÄTTRE BÄTTRE reduktion av säkerhet avseende STROKE/ SYSTEMISK EMBOLISM ALLVARLIG BLÖDNING jämfört med warfarin2 jämfört med warfarin2 ENBART ELIQUIS® UPPVISAR BÅDA Eliquis®, den enda faktor Xa-hämmare som uppvisat signifikant reduktion av stroke/systemisk embolism och färre allvarliga blödningar jämfört med warfarin vid icke-valvulärt förmaksflimmer.2 Eliquis® (apixaban) Rx. är en direkt faktor Xa hämmare, ATC-kod: B01AF02, med indikationer 1. Profylax av venös tromboembolism (VTEp) hos vuxna patienter som genomgått elektiv höfteller knäledsplastik. 2. Profylax av stroke och systemisk embolism (NVAF) hos vuxna patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer: med en eller flera riskfaktorer, såsom tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA), ålder ≥ 75 år, hypertoni, diabetes mellitus, symtomatisk hjärtsvikt (NYHA-klass ≥ II). 3. Behandling av djup ventrombos (DVT) och lungembolism (LE), Förebyggande av återkommande DVT och LE hos vuxna. Eliquis® är kontraindicerat vid kliniskt signifikant pågående blödning och vid händelse eller tillstånd som ger betydande risk för större blödning. Försiktighet rekommenderas vid tillstånd med ökad blödningsrisk. Eliquis® rekommenderas inte som ett alternativ till ofraktionerat heparin hos patienter med lungembolism som är hemodynamiskt instabila 900473 1002498 eller som kan komma att genomgå trombolys eller pulmonell embolektomi. Samtidig behandling med Eliquis® och NSAID inklusive acetylsalicylsyra bör ske med försiktighet på grund av potentiellt högre blödningsrisk. Eliquis® rekommenderas inte till patienter med kreatininclearance < 15 ml/min, till patienter som genomgår dialys eller till patienter med mekanisk hjärtklaffprotes. Användning till patienter med kreatininclearance015-29 ml/min bör ske med försiktighet. För patienter med NVAF och som uppfyller minst två av följande kriterier: ålder ≥ 80 år, kroppsvikt ≤ 60 kg eller serumkreatinin ≥ 1,5 mg/dl (133 µmol/l) samt för patienter med enbart allvarligt nedsatt njurfunktion (kreatininclearance 15-29 ml/min) rekommenderas en dossänkning. Dosjustering är inte nödvändig hos patienter med lindrigt till måttligt nedsatt njurfunktion. Patienter kan fortsätta använda Eliquis® under konvertering (NVAF). Eliquis® rekommenderas inte till patienter med allvarligt nedsatt leverfunktion. Eliquis® finns Sweden 210mm som filmdragerade tabletter i styrkan 2,5 mg och 5 mg. Texten är baserad på produktresumé 28 juli 2014. Eliquis® är receptbelagt. Eliquis® 2,5 mg och 5 mg ingår i läkemedelsförmånen. För fullständig information och pris se www.fass.se. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Bristol-Myers Squibb AB, tel. 08-704 71 00, www.bms.se Pfizer AB, tel. 08-550 52 000, www.pfizer.se DVT = Djup ventrombos LE = Lungemboli Referenser: 1. Eliquis ® (apixaban) produktresumé. Tillgänglig på: http://www.ema.europa.eu. Senast läst 14 juli 2014. 2. Granger CB et al . N Engl J Med 2011; 365: 981–992. Publiceringsdatum: augusti 2014 Jobbkod: EUAPI72 www.eliquis.se 297mm 03/09/2014 12:46 Onsdag 22 april 2015 7 XVII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2015 Går vägen till kranskärlen genom munnen? Moderatorer: Anna Norhammar, Stockholm och Barbro Kjellström, Stockholm 1410 - 1510 Sal Grand Salong d'Elvy Inflammation och tandhälsa Elisabet Svenungsson Som reumatolog har jag under många år intresserat mig för varför patienter med kroniska autoimmuna sjukdomar som t.ex. ledgångsreumatism (RA), systemisk lupus erythematosus (SLE) och systemisk skleros har en ökad risk att drabbas av kardiovaskulär sjukdom (KVS). Epidemiologiska studier visar att risken vid dessa sjukdomar är minst 2-3 gånger större än i en åldersmatchad normalpopulation, dvs. att den är minst lika stor som för patienter med diabetes. Orsakerna till ”autoimmun KVS” är dock betydligt mindre utforskad. Men, allt fler forskningsrön pekar nu på att immunsystemet är en viktig underliggande faktor som bidrar genom systemisk inflammation och/eller genom att bilda autoantikroppar som bl.a. kan öka risken för blodpropp (s.k fosfolipidantikroppar). Vissa studier indikerar dessutom att det finns en interaktion mellan immunologiska mekanismer och traditionella riskfaktorer såsom t.ex. rökning eller höga blodfetter. Parodontit (tandlossning), en kronisk infektion i tandköttsfickor, orsakar också en låggradig systemisk inflammation, som kan mätas med känsliga metoder i blodet. Det finns dessutom misstankar om att vissa ”tandficksbakterier” kan trigga immunsystemet antingen genom att exponera strukturer som liknar (”molecular mimicry”) eller genom att modifiera kroppseg- na proteiner så att immunsystemet känner igen dessa som främmande och bildar antikroppar. Genom dessa mekanismer skulle parodontit kunna vara en orsak till uppkomsten av autoantikroppar. Parodontit har därför på senare år rönt ett stort intresse som möjlig orsak till autoimmuna sjukdomar, främst RA. Samtidigt finns det också många studier som visar en positiv association mellan parodontit och KVS. Något säkert orsakssamband har dock ännu inte kunnat fastställas. Ett stort problem har varit att parodontit delar flera riskfaktorer med KVS, t.ex. rökning. I PAROKRANK-studien har 805 förstagångsinfarkter och 805 matchade populationskontroller undersökts avseende parodontitstatus. Förekomst av systemisk inflammation och autoantikroppar kartläggs också hos de undersökta patienterna och kontrollerna. Förhoppningsvis kan studierna bidra till att belysa parodontitens roll i förhållande till både KVS, systemisk inflammation och autoimmunitet. Elisabet Svenungsson Sambandet mellan parodontit att det kan föreligga ett kauoch hjärtinfarkt - kausalt eller salt samband dvs. att tandlossningssjukdom är en direkt orsak samverkande riskfaktorer? Professor Björn Klinge, Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den ledande orsaken till sjuk- och dödlighet varav 30 % hos människor under 65 års ålder. Inom EU beror 22 % av all förlust av sjukdomsjusterade livsår på sådan sjuklighet. Även om s.k. traditionella riskfaktorer förklarar många insjuknanden torde andra faktorer också vara av betydelse. En sådan, som tilldragit sig ett allt större intresse, är inflammatorisk aktivering. Man anser att en sådan kan accelerera utvecklingen av aterosklerotiska kärlförändringar och dessutom öka risken för ruptur av redan befintliga plaque och därmed ligga bakom hjärtinfarktinsjuknanden. En sjukdom som ökar den inflammatoriska beredskapen är parodontit. Denna förekommer i olika svårighetsgrader från lindrig gingivit till svår tandlossningssjukdom. Den senare förekommer hos knappt 10 % av befolkningen. Parodontit är en kronisk vävnadsdestruktiv inflammatorisk process som initieras av ett bakteriellt angrepp i gingialfickorna. Sedan tidigare vet man att det finns en relation mellan parodontit och hjärt-kärlsjukdom. Vad detta samband beror på är däremot oklart. En möjlighet är att de bägge tillstånden har gemensamma riskfaktorer och rökning och störd glukosmetabolism kan utgöra exempel. Vissa iakttagelser har lett till att man framkastat hypotesen till hjärt-kärlsjukdom. Problemet med tidigare undersökningar av detta samband är att man inte är tillräckligt hög omfattning varit heltäckande vad beträffar kartläggning av riskfaktorer, att man baserat sig på registerstudier snarare än direkta observationer, att definitionen av parodontit varierat och föreliggande patientmaterial varit för små. PAROKRANK, en svensk multicentrisk, fall-kontroll undersökning påbörjades för att testa ovanstående hypotes. Patienter (805) med förstagångsinfarkt rekryterades vid 17 svenska sjukhus och har jämförts med lika många kontroller matchade för ålder, kön, bosättningsområde och socioekonomiska förhållanden. Stor omsorg har lagts vid att kartlägga ett totalt riskfaktormönster och att genom att utnyttja central bedömda röntgenbilder för att noggrann definiera parodontalt status. Vid denna session diskuteras uppläggningen av PAROKRANK, och huvudresultaten redovisas förmiddagen den 23/4 i form av ett fritt föredrag. Björn Klinge Det riktigt akuta kornara syndromet När komplikationer tillstöter Moderatorer: Axel Åkerblom, Uppsala och Marie Jinder, Skellefteå 1410 - 1510 Sal Hjalmar Bergman ECMO/Assist behandling vid rätthålla en adekvat cirkulation. akut koronart syndrom Veronica Jackson, MD, Phd Kardiogen chock till följd av akut koronart syndrom är förenat med en betydande morbiditet och mortalitet. Medicinsk terapi, inklusive användandet av inotropa och vasokonstringerande läkemedel, kan vara otillräcklig för att återställa och upp- Om ingen kontraindikation mot behandling med mekaniskt cirkulationsstöd föreligger, finns numer ett antal olika metoder för korttids-alternativt långtids cirkulationsstöd att tillgå. Val av metod baseras på vilken grad av hemodynamiskt stöd som behövs, eventuella kontraindikationer mot en spe- cifik metod samt resurs-och metodtillgänglighet. ,, Man bör redan före implantationen ha en plan Man bör redan före implantationen ha en plan för fortsatt handläggning vid olika tänkbara kliniska utfall. På rätt indikation, och till rätt patient, kan mekaniskt cirkulationsstöd innebära återhämtning av hjärtfunktionen alternativt vara en brygga till en mer definitiv behandlingsstrategi såsom hjärttransplantation. 8 XVII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2015 Årets Werkö-föreläsning Betareceptorblockad vid hjärtinfarkt och hjärtsvikt Åke Hjalmarson, Professor Emeritus, Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Moderator: Ordförande Svenska Hjärtförbundet Marcus Carlsson, Lund 1705 - 1805 Sal Kongressen Tidigt 1970-tal fanns ingen behandling för att begränsa utvecklingen av hjärtinfarkt. Baserat på experimentella studier skulle betareceptorblockad kunna vara en lämplig behandling. Vi fann att beta1-receptorblockerare kunde begränsa alla ischemiska komplikationer hos patienter med akut hjärtinfarkt. Betablockad ansågs då strikt kontraindicerat vid hjärtinfarkt och hjärtsvikt. 1981 rapporterades från vår grupp positiva effekter av betablockerare vid akut hjärtinfarkt som gav godkända indikationer över hela världen Metoprolol i Göteborgsstudien gavs i.v. genast efter ankomst till sjukhus och alla infartkomplikationer kunde begränsas (smärta, in- farktstorlek, arytmier och dödlighet). Andra studier med timolol och propranolol startade 2 v. efter infarkt och minskade dödlighet och reinfarkt. De tidiga effekterna av betablockad konfirmerades på totalt 22000 patienter (MIAMI 1985, ISIS-1 1986) med 13 % reduktion av död 1-2 veckor efter infarkt. 1975 visades att betablockerare kunde förbättra hjärtfunktion och allmäntillstånd hos patienter med kronisk hjärtsvikt och kardiomyopati (Waagstein et al 1975). Det var svårt att få den publicerad och forskarvärlden trodde inte på resultaten. Vi rapporterade effekter av inoch utsättning av betablockad och en sannolikt förbättrad överlevnad (Swedberg 1979) I mitten av 1980-taletbeslutade 33 transplantationscentra i Europa och USA att utvärde- Zenicor MEDICAL SYSTEMS Hitta flimmer - Stoppa stroke Enkelt, Effektivt¹ & Kostnadsbesparande² 1) Orrsjö et.al. (2014) Screening of Paroxysmal Atrial Fibrillation after Ischemic Stroke: 48-Hour Holter Monitoring versus Prolonged Intermittent ECG recording. Hindawi. 2) Levin, L-Å. et.al. (2014) ”A cost-effectiveness analysis of screening for silent atrial fibrillation after ischaemic stroke”. Europace www.zenicor.se ra effekten av metoprolol vid kardiomyopati. MDC-studien (1989) inkluderade 383 patienter och visade 34 % reduktion av död + hjärttransplantation. Två stora studier publicerades 1999 (MERIT-HF och CIBIS-II) som visade 34% reduktion av död vid hjärtsvikt med metoprol resp. bisoprolol. En intressant observation var att betablockad vid både hjärtinfarkt och hjärtsvikt reducerade total dödlighet med 35 % och plötslig hjärtdöd med 45 %. Plötslig död utgör ungefär 2/3-delar av dödsfallen. Detta är en unik effekt av betablockerare som inte ses med t.ex. ACE-hämmare. Det är dock inte säkert att alla betablockerare kan förhindra plötslig hjärtdöd. Det finns positiva studier med s.k. lipofila betablockerare som har centralnervösa effekter. Hydrofila betablockerare utan centralnervösa effekter Onsdag 22 april 2015 (atenolol och sotalol) har inga sådana resultat. Mycket talar för att centralnervösa stressmedierade reaktioner ligger bakom plötslig hjärtdöd. På Wallenberglaboratoriet i Göteborg har vi påvisat förekomst av specifika autoantikroppar mot hjärtats beta1receptorer och betydelsen av beta1-receptorpolymorfism. Man finner dessa antikroppar hos patienter med kardiomyopati och de har en kraftigt stimulerande effekt på hjärtats frekvens. Öppna och ej placebokontrollerade studier i Tyskland har visat att patienter med dilaterad kardiomyopati och svår hjärtsvikt förbättras påtagligt med immunoadsorption (eliminerar beta1-receptorantikroppar från blodet). En större placebokontrollerad studie görs i Tyskland med ett centrum i Göteborg (forskningen initierad här) Åke Hjalmarson Reichlin T et al. and C. Müller; JACC 2009; 54(1):60-68 Möckel et al. , Eur Heart J. 2015 Feb 7;36(6):369-76 ECG: Electrocardiogram / AMI: Acute Myocardial Infarction / NPV: Negative Predictive Value © 2015 Thermo Fisher Scientific Inc. All rights reserved. B•R•A•H•M•S Copeptin and all other trademarks are the property of Thermo Fisher Scientific and its subsidiaries. Copyrights in and to the image “Doctors holding heart hourglass” are owned by BBMG GmbH, Germany and licensed by Thermo Fisher Scientific for unlimited use. Thermo Fisher Scientific products are distributed worldwide; not all intended uses and applications mentioned in this printing are registered in every country. 2 1 Onsdag 22 april 2015 XVII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2015 Fast, effective and safe Suspected Acute Coronary Syndrome? ECG test is non diagnostic? Easily exclude Acute Myocardial Infarction with a single blood draw. The combination of Copeptin and Troponin negative results effectively and safely (NPV > 99%)1 excludes AMI. Integrate this interventional trial – proven strategy2 in your clinical routine. Copeptin • For more information visit www.copeptin.com Learn more on Copeptin and the exceptional results of the recent BIC-8 Interventional trial2 9 10 XVII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2015 Onsdag 22 april 2015 Kardiologer är som bäst, Kardiologer är som bäst, där de behövs som mest. där de behövs som mest. ATT JOBBA INOM VÅRDEN ÄR ATT VARA BEHÖVD. Ju mer du är behövd, desto viktigare blir du. Inte bara för patienterna, utan även för vården som helhet. Och där du behövs som mest, är chansen också stor att du trivs som bäst. Välkommen till vår monter på Kardiologiska vårmötet i Örebro, 22-24 april lakarjouren.se MED MER ÄN 20 ÅRS ERFARENHET är vi ett av Sveriges mest erfarna bemanningsföretag inom vården. Det ger oss en kunskap och ett nätverk som kan hjälpa dig att bli – och må – så bra som möjligt i ditt jobb. . Vi bemannar hela Sveriges och Norges sjukvård! Högerkateterisering - tolkning indikation och nytta Moderatorer: Erik Björklund, Uppsala och Ida Haugen Löfman, Stockholm 1555 - 1555 Sal Handsmakaren Mohammad Kavianipour och Ola Vedin Sedan Höger-kateterisering introducerades i sin nuvarande form för drygt 40 år sedan har undersökningsförfarandet knappt genomgått någon förändring. Metoden utgör ändå en central del vid utredningen av mycket svår hjärtsvikt. Kunskapen om nyhet: undersökningsmetoden är inte väletablerad och litteraturen inom om området svåröverskådlig. Uder en timme kommer vi att ge en kort introduktion till metoden och diskutera aktuella indikationer med hjälp av kliniska fall. Mohammad Kavianipour Ola Vedin Vitaros®– den första krämen för topikal behandling av erektil dysfunktion 1,2 (alprostadil kräm) 1 SNABBVERKANDE (5–30 MIN) Enkel topikal applicering med innovativ kombination av alprostadil och DDAIP • Ingen kontraindikation för nitrater. 1 • Inga förväntade interaktioner med läkemedel eller föda.1 • Visad effekt i flera patientgrupper. Förbättringar liknande de som gällde alla patienter observerades generellt inom subpopulationerna (diabetes-, hjärt-, prostatektomi- och hypertonipatienter samt patienter vars tidigare Viagrabehandling misslyckats).1 1 NÄR DET BEHÖVS 1 DÄR DET BEHÖVS Verkningsmekanism1,2 DDAIP förbättrar hudgenomträngligheten. Dynamiken i hudbarriären ändras tillfälligt för att öppna de täta förbindelserna mellan hudcellerna. Detta medger att läkemedlet snabbt absorberas genom huden i höga koncentrationer direkt till målstället. Alprostadil är kemiskt identiskt med prostaglandin E1, vars effekter innefattar vasodilatation av blodkärl i den erektila vävnaden vilket sammantaget framkallar styvhet i penis. Se instruktionsfilmen på medicininstruktioner.se Förkortad förskrivningsinformation, för fullständig information se Vitaros produktresumé: www.fass.se LÄKEMEDLETS NAMN: Vitaros (alprostadil) 3 mg/g kräm ATC-kod G04BE01. (Rx/EF). KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING: Varje engångsapplikator innehåller 300 mikrogram alprostadil i 100 mg kräm (3 mg/g). LÄKEMEDELSFORM: Kräm. Förpackningstyp och innehåll: Vitaros levereras i kartonger innehållande fyra (4) engångsapplikatorer. Terapeutiska indikationer: Behandling av män ≥18 års ålder med erektil dysfunktion, vilket är oförmåga att uppnå eller bibehålla en erektion som är tillräcklig för en tillfredsställande sexuell funktion. Administreringssätt: Vitaros appliceras på spetsen av penis (meatus). Observera: För inte in spetsen av applikatorn i mynningen av penis. Effekten blir märkbar inom 5 till 30 minuter efter administrering. Effektdurationen är cirka 1 till 2 timmar. Varningar och försiktighet: Om förlängd erektion >4 timmar (priapism) uppträder, skall patienten omedelbart söka läkare. Om priapism inte omedelbart behandlas, kan resultatet bli skada på penisvävnaden och permanent förlust av potensen. INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING: Sandoz A/S. DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN: 2014-09-04. Referenser: 1) Becher E. et al. 2004 Expert Opin. Läkemedelsbehandling; 5 (3) :623-632. 2) Vitaros® produktresumé 2014. Vitaros® är ett registrerat varumärke av NexMed International Limited. Sandoz A/S Edvard Thomsens Vej 14, 2300 Köpenhamn S Danmark www.sandoz.com SE1409244207 14729 FWD Om ni har frågor eller önskar mer information kontakta oss på [email protected] Onsdag 22 april 2015 XVII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2015 11 Xarelto® (rivaroxaban) Ett NOAKa med fem indikationer inom venös och arteriell tromboembolism SPAF Förebyggande av stroke och systemisk embolism hos vuxna patienter med icke-valvulärt förmaksflimmerb LE Behandling av lungemboli (LE) och förebyggande av återkommande DVT och LEc AKS Förebyggande av trombos efter akut koronart syndrom (AKS)d OS Förebyggande av venös tromboembolism efter kirurgisk elektiv höft- eller knäledsplastike DVT Behandling av djup ventrombos (DVT) och förebyggande av återkommande DVT och LEc a. Non-vitamin K antagonist oral anticoagulants. b. Förebyggande av stroke och systemisk embolism hos vuxna patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer med en eller flera riskfaktorer, såsom hjärtsvikt, hypertoni, ålder ≥ 75 år, diabetes mellitus, tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack. c. Behandling av djup ventrombos (DVT) och lungemboli (LE), samt förebyggande av återkommande DVT och LE hos vuxna. d. Förebyggande av aterotrombotiska händelser hos vuxna patienter efter ett akut koronarsyndrom (AKS) med förhöjda hjärtmarkörer. e. Förebyggande av venös tromboembolism (VTE) hos vuxna patienter som genomgår kirurgisk elektiv höft- eller knäledsplastik. Xarelto (rivaroxaban), antitrombotiskt medel, ℞ (B01 AF01). Tabletter 2,5 mg, 10 mg, 15 mg, 20 mg. Indikationer: 2,5 mg: Xarelto, i kombination med enbart acetylsalicylsyra eller med acetylsalicysyra och klopidogrel eller tiklopidin, är avsett för att förebygga aterotrombotiska händelser hos vuxna patienter efter ett akut koronarsyndrom (AKS) med förhöjda hjärtmarkörer (EF). 10 mg: Förebyggande av venös tromboembolism (VTE) hos vuxna patienter som genomgår kirurgisk elektiv höft- eller knäledsplastik (F). 15 mg och 20 mg: Förebyggande av stroke och systemisk embolism hos vuxna patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer med en eller flera riskfaktorer, såsom hjärtsvikt, hypertoni, ålder ≥ 75 år, diabetes mellitus, tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack (F). Behandling av djup ventrombos (DVT) och behandling av lungemboli (LE), och förebyggande av återkommande DVT och LE hos vuxna. Dosering: Xarelto, i kombination med enbart acetylsalicylsyra eller med acetylsalicysyra och klopidogrel eller tiklopidin, är avsett för att förebygga aterotrombotiska händelser hos vuxna patienter efter ett akut koronarsyndrom (AKS) med förhöjda hjärtmarkörer: rekommenderad dos är 2,5 mg två gånger dagligen. Patienterna ska också ta en daglig dos om 75–100 mg acetylsalicysyra eller en daglig dos om 75–100 mg acetylsalicylsyra i tillägg till antingen en daglig dos om 75 mg klopidogrel eller en vanlig daglig dos av tiklopidin. Förebyggande av venös tromboembolism (VTE) hos vuxna patienter som genomgår kirurgisk elektiv höft- eller knäledsplastik: rekommenderad dos är 10 mg som tas oralt en gång dagligen. Den inledande dosen ska tas 6 till 10 timmar efter operationen, förutsatt att hemostas har etablerats. Förebyggande av stroke och systemisk embolism: rekommenderad dos är 20 mg en gång dagligen, vilket också är den rekommenderade maxdosen. Behandling av DVT och LE och förebyggande av återkommande DVT och LE: rekommenderad dos för initial behandling av akut DVT eller LE är 15 mg två gånger dagligen under de första tre veckorna, följt av 20 mg en gång dagligen för fortsatt behandling och förebyggande av återkommande DVT och LE. Särskilda patientpopulationer: för patienter med måttligt (kreatininclearance 30–49 ml/min) eller svårt (kreatininclearance 15–29 ml/min) nedsatt njurfunktion gäller följande doseringsrekommendationer: vid förebyggande av aterotrombotiska händelser hos vuxna patienter efter ett akut koronarsyndrom (AKS) med förhöjda hjärtmarkörer och hos vuxna patienter som genomgår kirurgisk elektiv höft- eller knäledsplastik behövs ingen dosjustering hos patienter med måttlig nedsatt njurfunktion. Vid förebyggande av stroke och systemisk embolism hos patienter med icke-valvulärt förmaksflimmer är den rekommenderade dosen 15 mg en gång dagligen. Vid behandling av DVT och LE och förebyggande av återkommande DVT och LE: patienterna ska behandlas med 15 mg två gånger dagligen under de första tre veckorna. Därefter är den rekommenderade dosen 20 mg en gång dagligen. En sänkning av dosen från 20 mg en gång dagligen till 15 mg en gång dagligen bör övervägas om patientens risk för blödning bedöms överstiga risken för återkommande DVT och LE. Patienter med förmaksflimmer som genomgår konvertering: Behandling med Xarelto kan initieras eller fortskrida hos patienter som kan behöva konvertering. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6. Aktiv, kliniskt signifikant blödning. Organskada eller tillstånd, som anses utgöra en ökad risk för större blödning. Detta kan omfatta pågående eller nyliga ulcerationer i magtarmkanalen, förekomst av maligna tumörer med hög blödningsrisk, nyliga hjärn- eller ryggradsskador, nyligen genomgången hjärn-, ryggrads- eller ögonkirurgi, nyligen genomgången intrakraniell blödning, kända eller misstänkta esofagusvaricer, arteriovenösa missbildningar, vaskulära aneurysm eller större intraspinala eller intracerebrala vaskulära missbildningar. Samtidig behandling med andra antikoagulantia, t.ex. ofraktionerat heparin (UFH), lågmolekylärt heparin (enoxaparin, dalteparin etc.), heparinderivat (fondaparinux etc.), orala antikoagulantia (warfarin, dabigatranetexilat, apixaban etc.), förutom vid byte av behandling till eller från rivaroxaban eller när UFH ges i doser som krävs för att hålla en central ven- eller artärkateter öppen. Samtidig behandling av AKS i kombination med trombocytaggregationshämmande behandling hos patienter med tidigare stroke eller en transitorisk ischemisk attack (TIA). Leversjukdom förknippad med koagulopati och kliniskt relevant blödningsrisk inklusive cirrotiska patienter med Child Pugh B och C. Graviditet och amning. Varningar och försiktighet: Xarelto ska användas med försiktighet hos patienter med kreatininclearance 15–29 ml/min. Användning av Xarelto hos patienter med kreatininclearance < 15 ml/min rekommenderas inte. Hos flera undergrupper av patienter föreligger en ökad blödningsrisk. Dessa patienter ska övervakas noga för tecken på blödningskomplikationer efter att behandlingen inletts. För fullständig information om varningar och försiktighet var god se www.fass.se. Förpackningar och förmån: 2,5 mg: 56 tabl. (EF). 100 tabl. (EF). 168 tabl. (EF). 10 mg: 10 tabl. (F), 30 tabl. (F), 100 tabl. (EF). 15 mg: 28 tabl. (F), 42 tabl. (F), 98 tabl. (F), 100 tabl. (F). 20 mg: 28 tabl. (F), 98 tabl. (F), 100 tabl. (F). För ytterligare information och prisuppgift var god se www.fass.se. Datum för senaste översynen av produktresumén december 2014. Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08-580 223 00. ▼ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Bilbo & Co L.SE.03.2015.1608 Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08-580 223 00. 12 XVII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 2015 Onsdag 22 april 2015 Välkommen till våra rundabordsdiskussioner. Meet the Expert Torsdag 23/4, Sal: Bryggaren, Conventum kl 10.30–11.30 ”Dubbel eller trippelbehandling vid förmaksflimmer och PCI, vågar vi lämna gammalt beprövat och vara nytänkande?” Professor David Erlinge, med dr, Lund kl 11.40–12.40 ”Svaret som alla väntat på efter 3 år med NOAK: Hur går det i verkligheten?” Faris Al Khalili, med dr, kardiolog & Catrine Lindström, leg sjuksköterska, Stockholm CV-15-35 Kom i tid – begränsat antal platser! Förskrivningsinformation Pradaxa® (dabigatranetexilat), antikoagulantium, Rx, F. Indikationer: Prevention av stroke och systemisk embolism hos vuxna patienter med icke valvulärt förmaksflimmer (NVAF), med en eller flera riskfaktorer, såsom tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA); ålder ≥ 75 år; hjärtsvikt (NYHA klass ≥ II); diabetes mellitus; hypertension. Behandling av djup ventrombos (DVT) och lungemboli (LE), och förebyggande av återkommande DVT och LE hos vuxna. Styrkor och förpackningar: 60 x 1 samt multiförpackning 3 x 60 x 1, blister. Kapslar 110 mg resp 150 mg. Varningar och Försiktighet: Njurfunktionen bör bedömas innan behandling påbörjas. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Patienter med svår njurfunktionsnedsättning (kreatininclearance < 30 ml/min). Pågående kliniskt signifikant blödning. Organskador med risk för blödning. Spontan eller farmakologisk nedsättning av hemostasen. Nedsatt leverfunktion eller leversjukdom som förväntas påverka överlevnaden. Samtidig systemisk behandling med ketokonazol, ciklosporin, itrakonazol och dronedaron. Mekanisk hjärtklaffprotes. För senaste prisuppgift samt övrig information se www.fass.se. Datum för översyn av produktresumén 12/2014. Boehringer Ingelheim AB. Box 47608, 117 94 Stockholm. Telefon 08-721 21 00. Telefax 08-710 98 84. www.boehringer-ingelheim.se
© Copyright 2024