1. No category

D – SUN 23 §
STPLNR 1062
PLANBESKRIVNING
MARIEHAMNS STAD
Förslag till ändring av stadsplanen för stadsdelen
Främmanberg, kvarter 4, tomt 17 av den 05.05.2015
PLANPROCESSEN
Godkänd av stadsutvecklingsnämnden
Godkänd av stadsstyrelsen
Utställd under perioden
Antagen av stadsfullmäktige
Datum för ikraftträdande
xx.xx.xxxx § x
xx.xx.xxxx § xx
xx.xx.xxxx - xx.xx.xxxx
xx.xx.xxxx § xx
xx.xx.xxxx
1
BASUPPGIFTER
1.1
PLANOMRÅDETS LÄGE
Planområdet som omfattar en tomt är belägen i stadsdelen Främmanberg vid korsningen
Neptunigatan – Skillnadsgatan. Den aktuella tomten är omgiven av egnahemstomter.
1.2
PLANENS NAMN OCH SYFTE
Planens namn bildas av den gällande planens stadsdelsnamn, kvartersnummer och
tomtnummer.
Syftet med planändringen är K-märka huvudbyggnad som planerats av ark. Bertel Jung och att
möjliggöra till platsen anpassade garage och gårdsbyggnad.
Stadens syfte är att skydda skyddsvärd byggnad samt möjliggöra en viss byggnation anpassad
till platsens krav.
Tomtens areal bibehålls, markanvändningen moderniseras, gatubyggnad K-märks,
byggnadsrätten sänks och byggnadsyta med våningsantal för garage och gårdsbyggnad anges
kompletterat med bestämmelser som anpassar byggnaderna till platsen.
1.3
PÄRM
PLANBESKRIVNINGENS INNEHÅLLSFÖRTECKNING
IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER
1.
BASUPPGIFTER
1.1.
1.2.
1.3.
1.4.
1.5.
PLANOMRÅDETS LÄGE
PLANENS NAMN OCH SYFTE
PLANBESKRIVNINGENS INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR TILL BESKRIVNINGEN
FÖRTECKNING ÖVER ANDRA HANDLINGAR, BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH
KÄLLMATERIAL SOM BERÖR PLANEN
2.
SAMMANDRAG
2.1.
2.2.
2.3.
PLANPROCESSENS SKEDEN
STADSPLANEN
PLANENS GENOMFÖRANDE
3.
3.1.
3.2
3.3
UTGÅNGSPUNKTER OCH UTREDNINGAR
REDOVISNING AV FÖRHÅLLANDENA I PLANOMRÅDET
UTGÅNGSPUNKT OCH UTREDNINGAR
PLANERINGSSITUATIONEN
4.
STADSPLANENS PLANERINGSSKEDEN
4.1.
4.2.
4.3.
BEHOV AV ÄNDRING AV DETALJPLAN
PLANEPROCESSENS PÅBÖRJANDE OCH BESLUT
DELTAGANDET OCH SAMARBETE
5.
MÅLSÄTTNINGAR OCH RIKTLINJER FÖR PLANÄNDRINGEN
6.
REDOGÖRELSE FÖR STADSPLANEN
6.1.
6.2.
6.3.
6.4.
6.5.
6.6
PLANENS STRUKTUR
GENOMFÖRANDE AV MILJÖNS KVALITÉTSMÅLSÄTTNINGAR
MARKRESERVATIONER
PLANENS KONSEKVENSER
PLANENS TECKENFÖRKLARING OCH –BESTÄMMELSER
NAMN INOM PLANEOMRÅDET
7.
PLANENS GENOMFÖRANDE
7.2.
GENOMFÖRANDE OCH TIDTABELL
1.4.
FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR TILL BESKRIVNINGEN
- Utdrag ur generalplanen för Mariehamn gällande markanvändning, antal våningar, e-tal,
skyddad och skyddsvärd bebyggelse
- Foton av objektet, juni 2014
1.5.
FÖRTECKNING ÖVER ANDRA HANDLINGAR, BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH
KÄLLMATERIAL SOM BERÖR PLANEN
- Antikvarisk besiktning i samband med ansökan om restaureringsbidraget, ÅLR, museibyrån,
Elisabeth Palamarz 2010
- Utdrag ur gällande stadsplaner för tomterna 15-18 i kv 4 Främmanberg gällande
markanvändning, e-tal, antal våningar, byggnadsrätt och skyddad bebyggelse
- Stadsplaneförslag för Kvarnberg-4-17 och gällande stadsplan för omgivande tomter
2.
SAMMANDRAG
2.1.
PLANPROCESSENS SKEDEN
Planprocessen påbörjas med diskussioner med markägaren som tar fram handlingar inför
anhållan om planändring.
Planeringen utgår från stadens generalplan som saknar rättsverkan vad gäller markanvändning,
antal våningar och exploateringstalet.
För att granska om generalplanens möjligheter och den ansökta ändringen kan genomföras på
motsvarande tomter med bebyggelse som bedömts skyddsvärd har en analys gjorts.
Planprocessen omfattar framtagning av planförslag i samråd med berörda förvaltningar
kompletterat med planbeskrivning.
2.2.
STADSPLANEN
Planen omfattar en egnahemstomt vid korsningen Neptunigatan - Skillnadsgatan i ett sammanhang av småskalig bebyggelse i den historiska delen av Mariehamn.
Stadsplanen bygger på att befintligt bostadshus skyddas genom K-märkning och att både garage
och en gårdsbyggnad, som får inrymma bostad, placeras på tomtens norra del. Anpassningen till
platsens förutsättningar innebär att krav ställs genom planbestämmelser på de nya byggnadernas
utformning samtidigt so även byggnadernas volym påverkas med följd att tomtens byggnadsrätts
sänks.
2.3.
PLANENS GENOMFÖRANDE
UTBYGGNADSTIDTABELL OCH GENOMFÖRANDE
Planändringen kräver inte kommunaltekniska åtgärder.
Tidtabellen utgår från att stadsplaneförslaget godkänns av stadsfullmäktige under 2015.
3.
3.1.
UTGÅNGSPUNKTER OCH UTREDNINGAR
REDOVISNING AV FÖRHÅLLANDENA I PLANOMRÅDET
Planområdet omfattar en tomt om 661 m² som är i privat ägo.
Tomten är bebyggd med ett bostadshus planerad av ark. Bertel Jung 1909 och en mindre
ekonomibyggnad ombyggd på 1970-talet.
3.2.
UTGÅNGSPUNKT OCH UTREDNINGAR
Tomten ingår i det område i Mariehamn som i bebyggelseklassificeringen i generalplanen för
Mariehamn bedömts vara en historiskt och arkitektoniskt värdefull stadsbild eller bebyggelsehelhet. I området finns många skyddade och skyddsvärda byggnader – en av dessa skyddsvärda
byggnader är huvudbyggnaden på den aktuella tomten.
Trafikmatningen till eller från tomten sker via Neptunigatan eller Skillnadsgatan.
3.3.
PLANERINGSSITUATIONEN
PLANER, BESLUT OCH BESKRIVNINGAR SOM BERÖR PLANERINGSOMRÅDET
Generalplan
I gällande generalplan för Mariehamn som inte har rättsverkan finns inom planområdet
markanvändningen BS, småhusdominera bostadsbebyggelse.
Antalet våningar i kvarteret stipuleras till I-II våningar och exploateringstalet till 0.4.
I generalplanen är befintligt bostadshus, byggd 1909 och planerad av ark. Bertel Jung, medtagen
i stadsarkitektkansliets ”Sammanställning av arkitektoniskt- och kulturhistoriskt värdefulla byggnader samt K-märkta byggnader” som tillhörande kategori A, arkitektoniskt- och kulturhistoriskt
värdefull byggnad som bör K-märkas.
Ålands förvaltningsdomstol har i domstolsbeslut konstaterat att den av fullmäktige antagna
generalplanen inte är juridiskt bindande varför vid detaljplanering eller ändring av detaljplan ska
studeras planeringens konsekvenser såsom vid uppgörande av generalplan (ÅPBL 19 §
generalplanens innehåll). Därtill har förvaltningsdomstolen konstaterat att planläggningsunderlag
bör innehålla en tillfredsställande bedömning av förutsättningarna för delar av övriga området där
omständigheterna anses som motsvarande att kunna utnyttjas på samma villkor.
Vad gäller den aktuella tomten och andra motsvarande tomter med arkitektoniskt- och kulturhistoriskt värdefulla byggnader är stadsarkitektkansliets bedömning att vid K-märkning av
byggnad och kompletterande byggande av byggnader på samma tomt har olika skyddsvärda
byggnader olika förutsättningar att på byggnadens villkor klara av intilliggande nybyggnader och
likaså har olika tomters storlek och form och placering i Mariehamn olika förutsättningar att
inrymma nya byggnader. Bedömningen är in casu utgående från vad en skyddsvärd byggnad
eller miljö tål.
Ålands plan- och bygglag förutsätter att om en byggnad konstateras skyddsvärd bör den skyddas
i detaljplan – i Mariehamn sker K-märkning i stadsplan med markägarens godkännande.
Stadsplan
Den första stadsplanen för tomten är från 24.02.1970. Gällande stadsplan är från 07.10.1983.
Byggnadsordning
Stadens byggnadsordning är godkänd av stadsfullmäktige 26.08.2014 att gälla från 01.10.2014.
Fastighetsindelning
Stadsplanen omfattar tomt 17 i fjärde kvarteret i stadsdelen Främmanberg.
Byggnadsförbud
Byggnadsförbud råder inte.
Grundkarta
Grundkartan är uppgjord av FM-KARTTA OY år 1999.
Stadens infrastruktursektor har gm. mätningsenheten successivt justerat och kompletterat kartan.
4.
STADSPLANENS PLANERINGSSKEDEN
4.1.
BEHOV AV ÄNDRING AV STADSPLAN
Markägaren önskar planändring för att skydda den välbevarade huvudbyggnaden planerad av
ark. Bertel Jung samt att byggnadsrätten överförs till en gårdsbyggnad som får inrymma en
bostad och att garage får byggas.
För staden är det positivt att byggnaden planerad av ark. Bertel Jung skyddas samt att annat
byggande på tomten anpassas till den värdefulla huvudbyggnaden.
4.2.
PLANEPROCESSENS PÅBÖRJANDE OCH BESLUT
Ansökan om ändring av stadsplan har inlämnats 11.03.2015 och stadsplaneändringen slutförs
under 2015.
4.3.
DELTAGANDET OCH SAMARBETE
Deltagande och växelverkan
När stadsutvecklingsnämnden och stadsstyrelsen behandlat planändringen ställs planen ut
30 dagar. Efter fullmäktiges beslut är besvärstiden 30 dagar.
5.
MÅLSÄTTNINGAR OCH RIKTLINJER FÖR PLANÄNDRINGEN
Stadens målsättning är att bevara karaktären i denna del av Mariehamn dels genom skydd av
aktuell huvudbyggnad och dels genom att framtida sekundärbyggnader anpassar sig till och
underordnar sig huvudbyggnaden. Stadens ansvar är även att planändringen inte förhindrar
genomförandet av gällande stadsplan för de omgivande tomterna.
Markägarens målsättning är att skydda huvudbyggnad och bygga gårdshus och garage på
tomten.
För att nå stadens och sökandens målsättning bör planändringen innehålla en anpassning till
omgivande tomternas gällande stadsplaner, K-märkning av huvudbyggnaden och bestämmelser
som reglerar vård av byggnaden samt placering och bestämmelser för sekundärbyggnader på
tomten så att dessa anpassas till platsen och till huvudbyggnaden.
6.
REDOGÖRELSE FÖR STADSPLANEN
6.1.
PLANENS STRUKTUR
Planområdet omfattar tomt Främmanberg-4-1. Tomtens areal kvarstår som 661 m².
Tomtens trafikmatning sker via Neptunigatan eller via Skillnadsgatan.
Gatubyggnaden K-märks och två byggnadsytor placeras därtill på tomtens norra del.
6.2.
GENOMFÖRANDE AV MILJÖNS KVALITÉTSMÅLSÄTTNINGAR
Kvalitetsmålsättsättningarna säkras genom planbestämmelser.
6.3.
MARKRESERVATIONER
Tomtens markanvändning kvarstår som BE men moderniseras från ”Kvartersområde för
egnahem ” till ”Kvartersområde för egnahemsbebyggelse innehållande högst två bostadslägenheter per tomt. Av den totalt utbyggda våningsytan får högst 1/5 utnyttjas för affärs- och
kontorslokaler.”
Gatubyggnaden K-märks och två byggnadsytor placeras därtill på tomtens norra del.
Den våningsyta som K-huset kan innehålla inräknas inte till tomtens byggnadsrätt.
För garaget reserveras en byggnadsyta om 5 m x 6 m som får bebyggas i I våning och i bestämmelse högst 30 m² våningsyta. För gårdshuset reserveras en byggnadsyta om 5,5 m x 14 m som
får bebyggas i I ½ våning och en byggnadsrätt om 120 m² våningsyta. Båda byggnadsytorna
anges som lilla k med bestämmelser som reglerar byggnadsutformning och material så att
sekundärbyggnaderna ska ges en traditionell gårdshuskaraktär, anpassas till och underordnar sig
K-huset.
Emedan K-huset inte kräver byggnadsrätt ändras tomtens byggnadsrätt från 270 m² våningsyta
till 120 m² våningsyta varvid exploateringstalet sänks från 0.41 till 0.18.
6.4.
PLANENS KONSEKVENSER
Planens konsekvenser är att befintligt bostadshus K-märks och att två sekundärbyggnader
anpassade till platsen kan byggas efter att befintlig ekonomibyggnad rivits. I gårdshuset får
inrymmas bostadsutrymmen. Planen möjliggör att andelen affärs- och kontorsutrymmen på
tomten får vara högst 1/5 av den utbyggda våningsytan.
Stadsplanebestämmelser reglerar byggnadsutformningen med syfte att nya byggnader
anpassas till platsen och den K-märkta byggnaden. Planändringen orsakar inte kommunaltekniska kostnader då vägnätets och det kommunaltekniska ledningsnätets kapaciteter är
tillräckliga.
Konsekvens av planändringen är att mängden obebyggd tomtmark ökar. K-märkningen stärker
stadsbilden och förtätningen möjliggör en ytterligare bostad vilket är samhällsekonomiskt
fördelaktig.
6.5.
PLANENS TECKENFÖRKLARING OCH –BESTÄMMELSER
Teckenförklaring och bestämmelserna följer i regel gängse modell.
6.6
NAMN INOM PLANEOMRÅDET
Nya namn har inte införts på planen.
7.
PLANENS GENOMFÖRANDE
7.1.
GENOMFÖRANDE OCH TIDTABELL
Planen förväntas godkännas under 2015.
Stadsarkitektkansliet 05.05.2015
Sirkka Wegelius
Stadsarkitekt
54
32
3
37
14
11
31
28
31
25
33
-
43
Markanvändning
Antal våningar
40
e - Tal
24
27
Skyddad bebyggelse
46
55
45
44
36
22
35
18
15
41
12
GENERALPLAN
19
25
26
29
24
12
23
30
13
14
13
16
15
15
16
TECKENFÖRKLARINGAR:
17
6
Småhusdominerad bostadsbebyggelse
BS
5
SBL-4
14
Stadsbildsmässigt värdefull miljö
4
3
5
4
I - II
Antal våningar
0.4
e - tal
1
K - märkt byggnad
K
11
Kat. A
Arkitektur- och kulturhistoriskt värdefull
31
byggnad, bör K - märkas
63
46
25
1001
24
60
22
54
FRÄMMANBERG
34
6
7
2002
1002
67
30
31
34
33
21
66
30
61
64
65
ränd
Mek - Mattesg
34
21
70
36
35
33
20
16
36
18
44
19
41
35
43
13
0.4
11
Kat. A
17
69
14
15
16
SBL - 4
18
20
21
39
40
17
Kat. A
37
68
I - II
15
19
22
BS
42
Neptunigatan
20
12
14
18
12
35
K
19
32 18
19
tan
Skillnadsga
18
17
16
15
18
14
5
4
10
28
29
12
3
1
4
9
0
2
4
8
1
13
3
26
2
24
25
11
27
167
25 m
15
2
6
166
1P
3
4
1
3
4
Främmanberg-4-17, Neptunigatan 59 / Skillnadsgatan 36 B
Stadsarkitektkansliet juni 2014
fasad mot väster
Fasader mot norr och öster
Fasader mot söder och öster
Fasad mot öster
MUSEIBYRÅN
ENHETEN FÖR KULTURMILJÖ
ANTIKVARISK BESIKTNING I SAMBAND MED ANSÖKAN OM
RESTAURERINGSBIDRAGET
Besiktningsprotokoll
Besiktningsdatum: 18.1.2010
DNr: K22/09/4/119
Signum: Elisabeth Palamarz
Objekt
Bostadshuset vid Neptunigatan 59, kvarter 4 Främmanberg, tomt 17 i Mariehamn
(478-1-4-17)
Fastigheten har även adress Skillnadsgatan 36B (huset ligger i hörnet Neptunigatan-Skillnadsgatan)
Ägare/Kontaktpersoner:
Sökande: Kent Danielsson och Kalliope Grammenos
Data om objektet:
Stadsgården vid Neptunigatan 59 omfattar ett bostadshus, ett uthus och en delvis ingärdad trädgård. Tomten är
661 kvm stor och ligger väster om fastigheten Skillnadsgatan 36A, som tidigare utgjorde en gemensam lägenhet
och bebyggdes samtidigt 1909, enligt ritningar av arkitekt Bertel Jung.
I den gällande Generalplanen för Mariehamns stad klassificerades den aktuella stadsgården såsom
kulturhistoriskt värdefull under den högsta bevarandekategorin, kallad A.
Bostadsbyggnaden är uppförd av liggande och drevat timmer på en rappad stensockel som under en del av huset
inrymmer källare och under resten en hög krypgrund. Byggnaden har en kvadratnära plan med en entréveranda
som ligger utmed den östra långfasaden. Verandan har två trappor och två entrédörrar; den i NÖ är mer
representativ och leder till husets farstu, den andra, från Skillnadsgatan, är köksentrén. Boningshuset hade från
början planerats i en våning med oinredd vind som dock fick belysning av ett stort vindsfönster i vardera
gavelröste. I dag kompletteras ljusinsläppet av en rad små vindsfönster ovanför långfasaderna.
Byggnadens fasader är klädda med dels liggande, dels stående smal, spontad, kraftig och profilerad panel i gul
färg med vitt listverk. Sadeltaket är övertäckt med nya röda cementpannor och det kröns av två höga skorstenar i
oputsat rött tegel. Husets karaktär skapas främst av de stora, fyrdelade korsfönstren och dess tjocka fönsterfoder
med dekorativa, höga gesimser och hörnknoppar. De övre, små fönsterrutorna är delade med vertikala spröjsar
vilket ger fönstren en jugendkaraktär. Verandans vitmålade snickerier är likaså rikt profilerade och bidrar till
byggnadens eleganta utsmyckning.
Den ursprungliga bottenvåningsplanen är nästintill helt bevarat och den omfattar en större sal i NV och en matsal
i SV, som tillsammans upptar hela gatufilen, medan sovkammaren i NÖ, farstun och köket i i SÖ ligger i
trädgårdsfilen. Trappan till vinden låg ursprungligen centralt mellan farstun ock köket, men den ändrades
såtillvida att den nu är svängd och börjar i farstun, inte i verandans mitt. Samtliga fönster och inre dörröppningar
utom en (den mellan köket och farstun) är bevarade. Spegeldörrarna till salen var s.k. döbattanger, av vilka två
dörrblad hörande till dörren mellan salen och matsalen finns kvar. En del av de övriga, enkla spegeldörrarna är
också bevarade liksom fragment av golvlister och kökets pärlspontade tak.
Till den värdefulla fasta inredningen bör räknas salens vita kakelugn med sitt krön dekorerat i sekelskiftets ljusa
färger samt två plåtugnar i de övriga rummen. Två plåtugnar finns även på vinden. Rummens golv var från
början förmodligen klädda med dekorativa, tidstypiska kork- eller linoleummattor. I dag är brädgolven
framtagna och målade. Vägg- och innertakbeklädnaden utgörs av 1950-tals (och senare) tapeter som är limmade
på (sekundära?) spännpapp. Rester av äldre tapeter och spännpapp finns dolda i de sekundära klädkammare som
finns i rummen.
Postadress
Telefon
Telefax
PB 1060
(018) 25000
(018) 19155
AX-22111 MARIEHAMN, Åland
Tjänstebrev bör ställas till Ålands landskapsregering, inte till enskild tjänsteman
E-post
[email protected]
URL www.regeringen.ax
2 (4)
Antikvariska kommentarer/kulturhistorisk värdering:
Det aktuella huset ritades av Axel Bertel Jung (1872 -1946), en av Finlands främsta modernistiska arkitekter.
Det finns därmed skäl att kort berätta om hans liv och verksamhet, som båda härleder till Åland.
Släkten Jung har stark anknytning till landskapet och kan även härledas till kronofogden Lars Jung (1752-1802),
som byggde Sunds prästgård 1788, sitt eget hus Tosarby stenhus 1791 och Hammarlands prästgård 1792,
samtliga uppförda i tegel. Han hade eget tegelslageri i Djäkenböle. Lars´ kusin Karl Magnus Jung var präst i
Lemland då prästgården byggdes 1798 av Jonas Palm. Karl Magnus sonson Axel Gabriel Jung bodde i Jakobstad
där sönerna Bertel och Valter föddes. Bertel gifte sig med Robert Magnus Hausens dotter Gunborg från
Germundö. Deras dotter Gunlög gifte sig med dir. mus. Emil Johnsson från Geta, vilkas efterkommande lever på
Åland.
Bertel Jung blev student år 1891 och arkitektstuderade 1891-1895 vid Polytekniska institutet i Helsingfors. Som
studerande jobbade han bland annat i Lars Soncks arkitektbyrå i Mariehamn. Folkhögskolan i Finström hör till
de tidigaste uppdrag Bertel Jung får som arkitekt (färdigställd 1898). Efter arkitektstudierna fortsatte Jung sin
utbildning vid Berlins kungliga konstskola. Efteråt arbetade han några år med arkitekt Karl Hård af Segerstad.
Mellan åren 1898 och 1913 var Bertel Jung delägare i arkitektbyrån Andersin-Jung-Bomanson, som bl.a. år 1900
ritade Badhotellet vid Hamngatan i Mariehamn. Jung & Bomanson ritade planer för ombyggnad av båda Lars
Jungs prästgårdar från 1700-talet, nämligen Hammarlands 1901 och Sunds 1904. I Helsingfors planerade de
bostadshus, samt flera skolbyggnader runt om i Finland.
Bertel Jung arbetade dock främst som stadsplanerare. Han utnämndes till Helsingfors första
stadsplaneringsarkitekt år 1908. Innan utnämningen hade han deltagit i planeringstävlingen om Tölö tillsammans
med Lars Sonck och Valter Thomé. Bland Bertel Jungs viktigaste stadsplanearbeten är Munksnäs-Haga
stadsplan från 1915 och planen Pro Helsingfors som han gjorde tillsammans med Eliel Saarinen år 1918. Dessa
var de enda moderna stadsplaner som gjordes i Finland under 1910-talet.
År 1916 flyttade Bertel Jung över till Brändö villastad och Hertonäs Gods Ab som stadsplaneringsarkitekt. 19191923 jobbade han för Åbo hamn och efter det som stadsplaneringsarkitekt för Åbo stad, i vars tjänst han var till
år 1925 då han återflyttade till huvudstaden och grundade arkitektbyrån Jung & Jung tillsammans med sin bror
Valter Jung. Till de mest kända projekt hör Hotell Torni och A. Ahlströms affärspalats i Helsingfors, Serlachius
kontor i Mänttä, samt Rettigs och Bores kontor i Åbo.
På Åland ritade Bertel Jung, utöver de tidigare nämnda objektena, de två här aktuella byggnaderna i nordöstra
hörnet av korsningen Neptunigatan - Skillnadsgatan. Båda tillkom 1909 och finns idag kvar, den ena kraftigt
förändrad. Jung byggde också en egen villa på Hjortö i Saltvik, mittemot Lars Soncks "Lasses villa" på
Bartsgårdaberget. Andra hus av hans hand lär finnas bland annat i Geta och Saltvik.
Arkitekterna Lars Sonck och Bertel Jung tog 1918 initiativ till den så kallade privata Ålandskommittén. Bertel
skrev kommitténs utkast till självstyrelse för Åland, vilket till stora delar kom att ingå i den första
självstyrelselagen.
I slutet på 30-talet arbetade Bertel Jung med utvidgningen av Mariehamns stadsplan. Den fastställdes 1938.
Utgående från Bertels Jungs levnadshistoria är det lätt att förstå hans engagemang i byggandet av en ny
stadsvilla i Mariehamn för Carl Björkmans, Ålands första lantråds, bror, forstmästare Leo Björkman. Boningshus
kallat nr 1 i hörnet av Lasarettsgatan och Södra Linjegatan (nuvarande Neptunigatan och Skillnadsgatan) ritade
Jung samtidigt med huset nr 2 på granntomten (nr 6a). Bägge husen hade ursprungligen liknande
fönsteromfattningar och takkupor, men dessa är idag ändrade eller avlägsnade.
Den aktuella stadsvillan avviker från Bertel Jungs ursprungsritningar i fråga om husets höjd, takvinkel,
detaljutformningen i panelen och fönstren. Det är idag svårt att avgöra om ändringarna gjordes redan från början
3 (4)
eller om de är resultat av en senare ombyggnad. I brist på bättre dokumentation är det också svårt att fastställa till
vilken grad entréverandans detaljer återspeglar Bertel Jungs intentioner. Byggnaden framstår dock som en väl
bevarad och harmonisk helhet, med ursprunglig plan och många autentiska arkitektoniska detaljer som var
tidstypiska för Mariehamn i början av 1900-talet. Detta, liksom det faktum att byggnaden ritades av en Finlands
dåtida, mest namnkunniga arkitekter, är avgörande för anläggningens höga kulturhistoriska och stora
bevarandevärde.
Diskussion:
Ägaren planerar:
Ägaren har för avsikt att
 behålla byggnadens yttre utformning, inklusive de ursprungliga fönstrena, oförändrad
 verandans grundkonstruktion ska förstärkas och repareras
 Ägaren har även ambitionen att i det närmaste bevara villans planlösning samt bygga om de sekundära
utrymmena i verandan för att bättre utnyttja utrymmena och anpassa dem till den gamla planen.
 I fråga om moderna installationer planeras ny köksutrustning, ett badrum och nya värme- och VVS
ledningar som ska anpassas till byggnadens fasta inredning.
 Husets bottenbjälklag och vind ska tilläggsisoleras, dock inte väggarna som endast skulle vindtätas.
 Interiörens listverk och dörrar skulle återställas så långt det är möjligt.
 Vindsvåningen kommer att inredas i etapper.
Museibyråns villkor för de planerade åtgärderna:
Alla de ovan nämnda, planerade åtgärderna omfattas ur antikvarisk synpunkt, förutsatt att de genomförs med
beaktande av husets ursprungliga struktur och material.
Villkoren är att husets yttre fasader, främst fönstren, panel och verandans snickerier, bevaras, underhålls och vid
behov repareras med traditionella metoder och lämpliga material (hyvlat virke).
I frågan om husets interiör rekommenderas att den byggnadens ursprungliga plan (bärande väggarna och
öppningarna) bevaras. I fall tillägg/ändringar måste göras bör detta ske på ett reversibelt sätt, d.v.s. så att den
gamla planen framöver kan återställas.
Rekommenderas att salens kakelugn och plåtspisarna samt de gamla spegeldörrarna bevaras och restaureras för
att kunna användas. Eldningen kan bidra till att behålla ett lämpligt inomhusklimat som inte ställer krav på
mekanisk ventilation.
Förslag till metod- och materialval
Museibyrån rekommenderar att endast traditionella byggnadsmaterial såsom timmer, organisk ull, natursten mm,
ska användas vid förstärkning av verandans grund och vid tilläggs-isoleringen av bottenbjälklaget.
Vid målning av exteriören och träinredningar i interiören (golv, dörrar, fönster, lister) bör traditionell linoljefärg
användas.
Rör- och installationssystem bör göras lätt åtkomligt för inspektion och underhåll (ej golvvärme under trägolv).
Utförd dokumentation (foto? uppmätningar?)
Ägaren ombesörjer uppmätning av huset.
Beställs planerings- eller ritningsarbete?
Nej.
Övriga kommentarer
Museibyrån rekommenderar att ägarna dokumenterar sin restaurering i form av foto och korta anteckningar om
vilka åtgärder som vidtagits och vilka material och produkter som använts; detta kommer i hög grad att
underlätta all framtida underhåll av byggnaden samt för vidare kunskap om denna.
Planerad uppföljning?
Utförda åtgärder kommer att synas av museibyrån innan utbetalning av stödet/bidraget kan ske. Museibyrån
ställer sig villig att på inbjudan fortsätta med sin rådgivning under husets restaureringsprocess.
Godkännande av arbetet
4 (4)
Besiktning utförd den ……………………………………………
av ………………………………………………..från museibyrån.
Anmärkningar?
Utbetalning av bidraget
Verkställt/avslutat………………………………………………………………………………………………………………………………………….
Undertecknad fastighetsägare har tagit del av museibyråns anvisningar (ovan) i samband med ansökan om stöd / bidrag
Datum
Underskrift och namnförtydligande
54
32
3
37
43
19
14
11
28
31
36
35
18
15
-27
-
Markanvändning
Antal våningar
41
40
e - Tal24
Byggnadsrätt
22
Skyddad bebyggelse
20
46
55
45
44
12
33
GÄLLANDE STADSPLAN
25
26
29
30
13
14
13
16
12
Stadsarkitektkansliet maj 2015
12
23
15
16
TECKENFÖRKLARINGAR:
17
6
5
14
4
3
5
6
BE
Markanvändning
0.4
e - tal
250
Byggnadsrätt m² våningsyta
1
I
Antal våningar
K
K - märkt byggnad
31
11
25
1001
24
60
22
63
46
54
34
6
7
2002
1002
67
30
31
34
33
21
66
30
61
64
65
70
36
35
21
34
33
20
39
41
42
44
19
39
40
12
20
68
16
18
36
12
14
19
32 18
36
35
43
13
18
15
17
19
11
69
14
15
16
17
21
37
18
20
19
18
17
16
18
15
14
5
30
4
10
28
29
12
3
1
4
9
0
2
23
4
8
1
13
3
26
2
24
25
1P
3
11
27
167
25 m
15
2
6
166
4
1
3
4
32
3
37
30
29
33
43
19
14
Stadsplaneförslag för FRÄMMANBERG-4-17
27
28
och gällande
stadsplan för omgivande tomter
31
11
31
41
40
24
55
45
44
36
25
22
35
18
15
25
26
29
24
22
12
23
30
21
18
3
17
13
14
13
16
15
15
16
17
6
5
5
14
4
3
5
4
1
10
31
11
25
1001
24
60
22
63
46
15
54
34
6
7
2002
1002
67
30
31
34
33
21
61
64
65
70
36
35
21
22
66
30
34
33
20
17
16
18
19
36
41
42
44
20
39
40
12
35
12
14
19
32 18
35
43
13
18
15
17
19
11
14
15
16
17
22
18
20
21
37
18
17
16
15
18
14
5
4
3
10
28
29
12
3
1
4
9
0
8
1
26
2
24
25
11
27
167
2
6
166
1P
3
25 m
15
14
2
4
13
3
4
1
3
4