Plan mot kränkande behandling Ballongen 15-16
1 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING FÖRSKOLAN BALLONGEN TYRESÖ KOMMUN 2015/2016 2 Innehållsförteckning Till dig som vuxen __________________________________________________________ 3 Syfte med planen mot kränkande behandling _____________________________________ Definition på kränkande behandling enligt skollagen ______________________________ 4 Ballongens förskolors vision och långsiktiga mål _________________________________ 5 Information och delaktighet __________________________________________________ Främjande arbete för likabehandling ___________________________________________ 6 Kartläggningsforum_________________________________________________________ Analys av kartläggning/tidigare åtgärder________________________________________ 7 Förebyggande arbete ________________________________________________________8 Insatser som ska genomföras 15/16_____________________________________________ Bilaga 1 Om något händer ___________________________________________________ 9 Handlingsplan kränkande behandling mellan barn. Vad föräldrar kan göra. Bilaga 2 Handlingsplan när barn kränks av en vuxen______________________________10 Logga Nolltolerans mot kränkande behandling. Bilaga 3 Hjälp vid konflikthantering personalhandledning___________________________ 11 3 Till dig som vuxen Förskolan ska vara fri från kränkningar och diskriminering. Det finns skrivet i skollagen och diskrimineringslagen. I Barnkonventionen (BK) står det att alla barn har samma rättigheter och lika värde – barnets bästa ska alltid komma i första rummet. Vi i förskolan har en skyldighet att arbeta för att uppnå detta. Ingen i förskolan ska bli eller känna sig utsatt för mobbing, diskriminering, kränkande behandling, hot eller våld. Vid oro för att någon i förskolan blir utsatt för kränkande behandling eller diskriminering ska pedagog eller ansvarig chef kontaktas. All personal på förskolan är skyldiga att göra kränkningsanmälan om de ser en kränkning eller får en signal om en kränkning. Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för kränkande behandling ber vi dig göra klart för ditt barn att det inte är ett acceptabelt beteende och att du själv tar avstånd från beteendet. Vi hoppas också att du meddelar ditt barns pedagoger om misstankarna. Syfte med planen mot kränkande behandling Planens syfte är att förebygga och förhindra att barn i förskolan utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Förskolan ska arbeta för alla människors lika värde. Planen mot kränkande behandling ska bland annat utgå från bestämmelserna i skollagens 6 kapitel och en likabehandlingsplan utifrån bestämmelserna i diskrimineringslagen. Planen mot kränkande behandling ska skapa en trygghet och tydlighet för barn, vårdnadshavare och personal så att man tydligt kan se och agera efter lagarnas intentioner. Det ska finnas en aktuell plan mot kränkande behandling i varje enskild verksamhet, det vill säga att det ska finnas en för varje förskola. Om inte förskolan kan visa att den fullgjort sitt uppdrag kan den bli skadeståndskyldig. Definition på kränkande behandling enligt skollagen Ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker ett barns värdighet. Kränkningar kan vara: Fysiska – till exempel slag eller knuffar Verbala – till exempel att bli retad, hotad eller kallad för ”fula” ord Psykosociala – till exempel att bli utestängd från leken. Vi tar alla kränkningar på allvar 4 Definitioner på diskriminering enligt diskrimineringslagen 1. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i jämförbar situation om det finns koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. 2. Indirekt diskriminering Att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse/regel/förfaringssätt som verkar neutralt men som missgynnar personer som faller under någon av de sju diskrimineringsgrunderna. 3. Trakasserier (en form av kränkande behandling) Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. 4. Sexuella trakasserier Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Instruktioner om att diskriminera En order eller instruktion om att diskriminera någon på ett sätt som avses i punkt 1 - 4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som lovat fullgöra ett uppdrag åt denne. De sju diskrimineringsgrunderna 1. Kön 2. Könsöverskridande identitet eller att genom uttryck visa sig tillhöra ett annat kön 3. Etnisk tillhörighet – nationellt/etniskt ursprung och/eller hudfärg 4. Religion eller trosuppfattning 5. Funktionshinder 6. Sexuell läggning - homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning 7. Ålder I förskolan är det huvudmannen eller de vuxna som vistas där som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Barn kan inte diskriminera varandra i lagens mening. 5 Ballongens förskolas vision och långsiktiga mål Att alla barn, all personal samt vårdnadshavare ska kunna vistas på Ballongens förskola utan att känna rädsla för att bli utsatta för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. ebyggande verksamhet för att hindra uppkomsten diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och vidtar åtgärder direkt om detta skulle uppstå. respekt oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. ädje. det gäller det förebyggande arbetet och när det är dags att reagera och agera. Information och delaktighet Barn, vårdnadshavare samt pedagoger ska vara delaktiga i arbetet med planen mot kränkande behandling. Det sker bland annat genom kartläggningen (se nedan). Förskolan ska också informera barn och vårdnadshavare om vad planen innebär. Den ska finnas tillgänglig att ta del av. Vi anpassar informationen och barnens delaktighet utifrån deras mognad. Åtgärd Tidpunkt Ansvariga Presentation och bearbetning av innehållet i planen mot kränkande behandling. Genomgång av planen med vårdnadshavare Kartläggning av trygghet och inflytande för barnen Barnen är utifrån sin mognad och ålder delaktiga i utformningen av avdelningens regler och skapar en kompissol. Uppmuntra barnen till att våga säga sin åsikt och visa känslor. Lyssna på varandras åsikter och tankar. Plan mot kränkande behandling anslås i hallarna och på hemsida Aug-sep på APT Bitr förskolechef och pedagoger Föräldramöte HT Föräldraråd Barnråd/matråd Pedagoger Bitr förskolechef Bitr förskolechef I början av terminen och fortlöpande Pedagoger HT Bitr förskolechef /pedagoger/hemsida ansvarig. 6 Främjande arbete för likabehandling Förskolan ska aktivt arbeta för att främja likabehandling. Arbetet ska syfta till att förstärka respekten för allas lika värde och utgå från alla diskrimineringsgrunderna. Arbetet ska riktas mot alla och vara en naturlig del i förskolans vardag. Insats vad gör vi? Tid- när gör vi det? Socialt samspel, naturligt i den dagliga verksamheten Barnen skapar en kompissol och arbetar med den. Barnen får lära sig att säga nej och sätta upp en hand för att visa att de inte vill. Empatiövningar, samspelsövningar Normkritiskt förhållningssätt Fortlöpande Ansvar – vem ser till att det sker? Ansvariga pedagoger Start på hösten och fortlöpande Ansvariga pedagoger Fortlöpande Ansvariga pedagoger Fortlöpande och mer aktivt vid behov Ansvariga pedagoger Diskussioner på pedagogiska forum Bitr förskolechefer/ pedagoger Ansvariga pedagoger Vi har daglig kontakt med Fortlöpande/daglig kontakt vårdnadshavare. Inträffar en incident som vi anser att vårdnadshavare bör känna till kontaktas de snarast. Utvecklingssamtal En gång per termin, eller oftare vid behov. Ansvariga pedagoger Kartläggningsforum Förskolan ska ta reda på om det förekommer diskriminering eller kränkningar i verksamheten eller om det finns risk att det uppstår. Metoderna för kartläggningen väljs av förskolan. Barnen och deras vårdnadshavare samt all personal i förskolan ska innefattas i kartläggningen. Barnråd nrond alt Vuxenrond (genom att gå runt på förskolan och titta på varandras miljö) 7 Analys av kartläggningen När kartläggningen är genomförd ska den analyseras. Vad har framkommit? Finns det risker? Blir något barn, personal eller vårdnadshavare diskriminerad eller utsatt för kränkningar? Kartläggning av nuläget kränkande behandling och diskriminering 20150701. Vilka insatser har skett när det gäller det förebyggande arbetet? All personal har fått en årlig genomgång av planen. Nya regler för gården har skapats och förbättring har noterats på roteringen på gården. Kompissolar har skapats på alla avdelningar, föreläsning kring normkritiskt förhållningssätt, observationer av gruppklimat, diskussioner i pedagogiska forum. Några avdelningar har använt sig av Bamsematerial. Uteverksamhet: Vi ser att det vid utevistelsen finns en högre risk att kränkningar kan förekomma mellan barnen. Vi har blivit bättre på att cirkulera på gården och kan se vinsterna att pedagogerna har ett gemensamt ansvar över allas barn. Barnantalet har varit högt på gården under våren och det ökar konflikter och tillbud. Risk – dolda ställen på gården - Många barn på gården - Grindar som inte stängs. Tillbudsrapporterna har ökat det beror nog mest på att vi skriver tillbudsrapporter i högre utsträckning. Typen av tillbud är ofta olyckshändelse, några kränkningsärenden som har utretts. Risk – registrering centralt av tillbud har varit bristfällig då kommunen bytt system. Pedagogiska forum temat för året har varit barngruppens klimat och vi har tittat på vårt eget förhållningssätt och barnens miljö. Vi har fått syn på saker som vi tidigare tagit för givna. Vad händer mellan barn när de leker. Vår medvetenhet har ökat och barnen har fått ökad förståelse för hur de påverkar varandra. Vårdnadshavarnas delaktighet – vi har haft olika typer av diskussion kring likabehandlingsarbetet. Vi skapade en logga för att visa på vårt förebyggande arbete- det har lett till att de känner till hur och vad vi gör för att förebygga. Föräldraråd- vi har vid ett flertal tillfällen samtalat kring likabehandling. Vårdnadshavarna tycker det kan vara svårt med begrepp som finns och hur det hänger ihop med barnen. Vi har haft givande diskussioner som har gynnat båda parter. Barnens delaktighet – I barnråden har bitr förskolechef stämt av med barnen hur de upplever klimatet på förskolan. Barnen har visat stor nöjdhet men har även gett exempel på saker som inte varit bra som vi har kunnat förändra. På avdelningarna har barnen varit aktiva i sina kompissolar och har fört dialog med pedagoger och barn kring frågor som rör kränkande behandling. Hur skapar vi delaktighet och inflytande? Barn ska involveras i värdegrundsarbetet. Detta gör vi genom att återkommande samtala och diskutera tillsammans med barnen både i grupp och enskilt. För att göra det konkret använder vi oss av händelser som skett mellan barnen, utan att peka ut någon. Barnen får vara med och ge förslag på lösningar och kan få syn på att det kan finnas flera olika lösningar. Det är också viktigt att vi lyfter fram bra händelser för att stärka både individen och gruppen. Vilka riskområden/platser finns? Gården är ett riskområde, vi arbetar för att säkerställa men det är ett hårt tryck vid vissa tidpunkter. Lekhallar utan pedagoger skapar fler barnkonflikter. Toaletter och mindre rum Stora barngrupper minskar pedagogernas chanser att hinna se och förebygga. 8 Förebyggande arbete Vuxna är viktiga förebilder. Våra gemensamma möten ska genomsyras av förskolans värdegrund och uppdrag och lägga grunden för det vi arbetar med tillsammans med barnen. ”värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten” ”Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke till andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader människors uppfattning och levnadssätt” Vi behöver ständigt reflektera kring förhållningssätt, värderingar, normer och relationer både när det gäller barn-barn, barn-vuxna och vuxna-vuxna. Två teman är viktiga för arbetslagen att arbeta med och tänka kring och det är klimatet i barngruppen och hur man är en bra kompis. Insatser som ska genomföras under året 15/16 för att förebygga. - Årlig genomgång av planen. Genomgång av gårdsregler Skapa nya kompissolar Förankra loggan förebyggande solen Diskutera kring normkritiskt förhållningssätt Göra observationer på gruppklimatet och vi behov agera. Fortsätta arbeta för en bra inre miljö som utmanar och inspirerar barnen till positiv lek. Barnrond Arbeta för att vara närvarande pedagoger under hela dagen. Dela upp stora barngrupper i mindre grupper under dagen. Ansvarsfördelning Rektor/biträdande förskolechef har ett övergripande ansvar för enhetens likabehandling av alla barn samt att skapa förutsättningar för ett gott arbetsklimat. Alla anställda på enheten har skyldighet och ett kollektivt ansvar för att likabehandlingsplanen följs och förankras hos barn och föräldrar i verksamheten. Förankringsprocess: Rektor/biträdande förskolechef ansvara för att all personal får kontinuerlig uppdatering om likabehandlingsplanens mål och innehåll. Rektor/biträdande förskolechef ansvarar för att likabehandlingsplanen diskuteras på minst ett föräldraråd per år. Pedagogerna ansvarar för att likabehandlingsplanen aktualiseras på föräldramöten på hösten samt vid behov. Pedagogerna ansvarar för att alla barn efter förmåga har kännedom om likabehandlingsplanens innehåll. Utvärdering av plan för kränkande behandling Vi utvärderar och reviderar enhetens likabehandlingsplan en gång/år. Som bilagor finns våra handlingsplaner om något händer. 9 Bilaga 1 Om något händer Det är viktigt att reagera och agera när något inträffar. Vi har därför handlingsplaner: Vi arbetar med inriktningen: Utreda och vidta åtgärder Åtgärder som skall genomföras nu Åtgärder för framtiden Det som hänt utreds med hänsyn till den utsatte och övriga inblandade och anpassas efter det enskilda fallet. Vi behöver allsidigt belysa vad som inträffat och det ska omfattas både av den som blivit utsatt och den/de som påstås ha utövat kränkningarna. Fortlöpande information och återkoppling ska ske med inblandades vårdnadshavare. De åtgärder som arbetas fram ska utvärderas och följas upp. Händelsen, åtgärderna och uppföljningen ska dokumenteras på ett överskådligt sätt. All personal är skyldig att göra kränkningsanmälan om de ser en kränkning eller får signal om en kränkning. Handlingsplan kränkande behandling mellan barn (även mobbning) ”Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.” (Skolverket) Uppmärksamma och samtala med barnen om vad som skett. Informera bitr förskolechef. Informera båda vårdnadshavarna om situationen snarast möjligt och vilka åtgärder som skett. (det bör göras av barnens egna pedagoger eller av den som såg händelsen) Skriv en tillbudsrapport* och lämna in till bitr förskolechef. Vid behov samtal med berörda. Skapa åtgärdsplan Kränkningsanmälan fylls i och skickas till nämnden. Uppföljande samtal kan ske. Uppföljande kränkningsanmälan. Vid behov ta in experthjälp att rådfråga. Dokumentera alla insatser. *tillbud en olycka eller händelse som leder till åtgärd. Vad föräldrar kan göra: Om man upplever att sitt barn blivit kränkt är det lämpligt att man gör en anmälan till förskolan. Ta del av den informationen som förskolan ger. Vara införstådda med att det enskilda barnet är en del av en grupp. Samtala med det egna barnet. Ha en bra dialog med personalen. Vara delaktig i barnens utvecklingssamtal Känna ansvar att tillsammans skapa en förskola där alla trivs och har det bra. 10 Bilaga 2 Handlingsplan när barn kränks av en vuxen Om någon vuxen behandlar något barn fel ska vi ha modet att säga till att det är ett felaktigt beteende. Ta den vuxna åt sidan och fråga hur den tänkte. Diskussion mellan de vuxna ska ske utan barn närvarande Vid upprepade tillfällen eller av grov art ska bitr förskolechef informeras. Kränkningsanmälan görs Bitr förskolechef talar med den som kränkt och eventuellt andra inblandade för att kartlägga situationen och se hur man ska arbeta så att kränkningen inte upprepas. Vid behov informerar förskolechef och berörd personal föräldrarna till det utsatta barnet om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. Vid behov upprättas ett åtgärdsprogram Vid upprepade kränkningar vidtar förskolechef nödvändiga åtgärder Allt ska dokumenteras. Förskolans logga för förebyggande arbete. 11 Bilaga 3 Hjälp vid Konflikthantering Stoppa konflikten gå inte in i affektläget vänta ut, var närvarande. ta det lugnt, reflektera tillsammans Ta det med ett barn i taget eller var sitt barn. Sammanstråla, sammanfatta. Använd frågor som Vad ville du? Vad tänkte du då? Hur skulle du vilja att det var? Kan jag hjälpa dig? Olika steg 1. uppmärksamma barnets känslor Vad är det som pågår inom barnet just nu? Vad är det barnet försöker uttrycka? 2. Skapa en stund av närhet och vägledning Hjälp barnet finna ord till sina känslor, och få uttrycka hur han/hon känner. 3. Sätt gränser vid behov när du har lyssnat in barnet. (börja inte vid gränsdragning) 4. Den vuxne hjälper barnet finna lösningar på problemet. Ge positivt stöd. Använd ”Det induktiva samtalet” På ett respektfullt och icke-dömande sätt samtala om vad barnets beteende fått för konsekvenser för det barn som drabbas och för barnet själv och vilka alternativ som finns. Pedagogen har ansvar för tonen mellan barnen och för tonen mellan henne själv och barnet. Seriesamtal – som förberedelse inför dagen eller vid en konflikt. - enkel uppritning av ett händelseförlopp, beskrivning av vad som ska hända/eller hände och vilka känslor som kom fram. Använd frågor som VAD och HUR - Personalkedja Lägg till vad du såg, vad du kände för ytterligare dimension. Använd orden jag såg…… Undvik VARFÖR det skapar en försvarsställning hos barnet som ni inte vill ska uppstå. Skam och skuld/skyddande. Stå kvar och vänta ut barnet om ni inte får vara nära. Var fysiskt närvarande.
© Copyright 2024