1. No category

SPRÅKLIG SÅRBARHET
KUNSKAPANDE OCH VÄNSKAPANDE
Svenska BUP‐kongressen 2015
Barbro Bruce
Leg. logoped, universitetslektor i specialpedagogik
Språklig sårbarhet
Timing
• Sen i starten
Takt
• Utvecklingen går
långsamt
[email protected]
Typ
• Sen, långsam
och annorlunda
språkutveckling
Vad innebär språklig sårbarhet?
•
Uttrycksförmåga:
berätta, förklara, skriva går trögt och tar kraft
• många trevande försök att hitta ord och formulera sig, både i berättande och vid eget
skrivande, osäkerhet vid uttal av nya/komplexa ord och vid stavning
• andra uppfattar inte, ber upprepa eller säger ”Va sa du nu?”
•
•
Språkförståelseförmåga:
förstår på ”tre kvart”, hänger inte riktigt med vad andra pratar om och skrattar åt, svarar
ibland oväntat, ”otimat”, pratar runt
• sänkt läsförståelse, ibland felläsningar, måste gå tillbaka i texten, tar tid, kommer efter
•
•
Konsekvenser
osäkerhet, olust inför uppgifter som ställer krav på språkförmåga, undvikanden, mindre
övning, brist på automatisering
• försämrade inlärningsmöjligheter om de inte kompenseras
•
2015‐04‐20
[email protected]
Självbild i skolans sociala arena Lektioner Kun‐
skapande
Duger jag?
Raster 4/20/2015
[email protected] Vän‐
skapande
Utmaningar i skolan
Fler språk, komplext och abstrakt
språk, ökad textmassa, tidspress
Fler klasskamrater att relatera till,
större lokaler att orientera sig i
Olika lärare och skolämnen med olika
språkkulturer
[email protected]
Den egna medvetenheten ökar på ont & på gott
Strategier, kompensation, intresse som driver, samhörighet
Medvetenhet om vad man inte kan el. klarar, insufficiens, undvikande
4/20/2015
[email protected] Språket kan både stjälpa och hjälpa
• Hinder:
• Alla bedömningar/test: att förstå instruktioner och kunna svara
• Det mesta av skolarbetet är språkburet, numera även i praktiskestetiska ämnen
• Möjligheter:
• lärande och samtal stödjer språkutvecklingen • språket är redskap för tanken: tänka efter och tänka före
• språk och kommunikation stimuleras och övas i alla skolämnen och sammanhang
4/20/2015
[email protected]
7
Språkstörning och ADHD
Bruce, Thernlund & Nettelbladt (2006). Langugage impairment and ADHD. A study of the parent questionnaire FTF (Five to Fifteen). Eur Child Adolesc Psychiatry, 15:52–60.
• diagnoserna ställs utifrån beteendesymptom
• har en sammansatt bakgrund/orsaksbild
• förekommer ofta i kombination med andra problem
• grundproblemen finns ofta kvar över tid, men symptomen varierar
• mellan olika individer • hos samma individ i olika kontexter
• hos samma individ över tid
• särskilt i vid stadieövergångar, nya kontexter
4/20/2015
[email protected]
8
Språkproblem vid ADHD
• Språk:
• Att samtala (konversera)
• Att förstå abstrakta begrepp
• Att hålla röda tråden
• Exekutiva funktioner:
• Lyssna vid tilltal
• Låta andra prata till punkt
• Inte prata oavbrutet – lyssna också
• Tänka innan man svarar
4/20/2015
[email protected]
9
Forts. resultat
• Inlärning:
• Förstå instruktioner
• Läsa och skriva
• Social förmåga:
• Följa regler
• Tänka efter innan man kastar ur sig kommentarer
• Uttrycka känslor
4/20/2015
[email protected]
10
Språkstörning och BUP – underdiagnostik!
Det finns studier1 som tyder på att ca 40% av barn mellan
7–14 år, som remitterats till BUP, har en språkstörning
som de inte tidigare känt till eller utretts för.
1Cohen NJ,Barwick MA,Horodezky NB, Vallance
DD, Im N (1998) Language, Achievement, and Cognitive Processing in Psychiatrically Disturbed Children with Previously identified and Unsuspected Language Impairments. J Child Psychol Psychiatry 39:6:865–877.
4/20/2015
[email protected]
11
Mer av mina tankar …
• Bruce, B., Nylander, L., Sjöberg, I. & Thernlund, G. (2015). The intertwining of language impairment and autism spectrum disorders. Highlighting the need of long term interdisciplinary collaboration. In: M. Fitzgerald. Autism. Dublin: Intech Publications. ISBN 978‐953‐51‐4124‐2.
• Bruce, B. (2014). Inviting small children to dialogue – scaffolding and challenging conversational skills. Educare, Vol. 2014:2, 107‐120.
• Bruce, B. Att möta skolans ökade krav med sviktande verktyg. I: S. Fischbein. Ungdomar läser och skriver. (s. 135‐156). Lund: Studentlitteratur.
• Bruce, B. (2014, andra upplagan). Språkutveckling på olika villkor. I: A. Sandberg (red.). Med sikte på förskolan. Barn i behov av stöd (s. 63‐84). Lund: Studentlitteratur.
• Bruce, B. (2013). Språkutveckling genom dialogsamspel. I: I. Pramling & I. Tallberg Broman. Barndom, lärande och ämnesdidaktik. (s. 69‐90). Lund: Studentlitteratur.
• Bruce, B. & Riddersporre, B. (2012). Kärnämnen i förskolan – nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur & Kultur.
• Bruce, B. (2010). Lek och språk. I: B. Riddersporre & S. Persson. Utbildningsvetenskap i förskolan (s. 101‐120). Stockholm: Natur & Kultur.
• Bruce, B. (2010). Bokstavsbarnen och bokstäverna. I: L. Bjar & C. Liberg (red.). Barn utvecklar sitt språk. (sid. 255‐278). Lund: Studentlitteratur.
• Bruce, B. & Thernlund, G. (2007). Språkliga svårigheter i tal och skrift vid neuropsykiatriska funktionshinder. I: L. Hartelius, U. Nettelbladt & B. Hammarberg (red.) Logopedi. (sid. 165‐173). Lund: Studentlitteratur.
• Bruce, B. Språkliga svårigheter hos skolbarn (2006). I: L. Bjar (red.): Det hänger på språket. Utveckling och lärande i grundskolan (s. 349‐371). Lund: Studentlitteratur. 2015‐04‐20
[email protected]
12