Försörjningsstöd, riktlinje

Kils kommun
Socialförvaltningen
Riktlinjer för ekonomiskt bistånd
2015
<Socialförvaltningen>
2015-11-10
Socialförvaltningen
i Kil
Riktlinjer för ekonomiskt bistånd
Innehållsförteckning
1.
Allmänt
1.1
Översyn av riktlinjer
1.2
Mål och syfte för ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen
1.3
Återkrav av beviljat ekonomiskt bistånd
2.
Försörjningsstöd enligt 4 kap. 1§ SoL
2.1
Rätten till försörjningsstöd
2.2
Ansökan innevarande månad
2.3
Avdrag på försörjningsstödet
2.4
Inkomstberäkning vid ogiltig frånvaro
2.5
Lägre försörjningsstöd i vissa fall
3.
Riksnormen och övriga poster i försörjningsstödet
3.1
Riksnormens poster
3.2
Kosttillägg
3.3
Övriga poster i försörjningsstödet
3.4
Boendekostnader
3.5
Hushållsel
3.6
Hemförsäkring
3.7
Arbetsresor
3.8
Läkarvård och medicin
3.9
Sjukhusvård
3.10
Akut tandvård
3.11
Glasögon
3.12
Avgifter till fackförening och A-kassa
3.13
Sjukresor
4.
Livsföring i övrigt
4.1
Barnomsorgskostnader
4.2
Hemutrustning
4.3
Flyttkostnader
4.4
Installation av telefon
4.5
Tandvård utöver akut tandvård
4.6
Spädbarnsutrustning
4.7
Umgängeskostnader
4.8
Bistånd till personliga kostnader i samband med
vistelse på institution
4.9
Kostnader för egen bil
4.10
Begravningskostnader
4.11
Rättshjälp
4.12
Rekreation
4.13
Legitimation
4.14
Kläder och skor utöver riksnormen
5.
Grupper av bidragssökare
5.1
Arbetslösa
5.2
Ungdomar (t.o.m. 25 år)
5.2.1
Gymnasiestuderande ungdom
5.3
Vuxna studerande
5.4
Företagare
5.5
Utländska medborgare
5.5.1
EU-medborgare
5.6
Anknytningsinvandrare
5.7
Personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik
5.8
Brottsoffer
5.9
Barn
5.9.1
Anmälan om barn som far illa
5.10
Gifta och sammanboende
5.11
Inneboende
5.12
Växelvis boende för barn
6.
Skulder och avbetalningar
6.1
Hyresskulder
6.2
Elskulder
6.3
Barnomsorgsskulder
6.4
Skulder på underhållsstöd
6.5
Kvarstående skatt
7.
Inkomster och egna tillgångar
7.1
Inkomster
7.1.1
Insättningar på konto
7.1.2
Ungdomars egna inkomster
7.1.3
Jobbstimulans
7.2
Kapital
7.2.1
Vuxna personers kapitaltillgångar
7.2.2
Barns kapital
7.2.3
Bilinnehav som kapitaltillgång
7.2.4
Egen fastighet/Bostadsrätt som kapitaltillgång
7.3
Överskott från tidigare period
8.
Jobbcenter/Vuxencenter
9.
Ungdomscenter
10.
Öppenvård ekonomi
11.
Bidragsbrott
12.
Ansökningar om bostad
13.
Fritidspeng
Bilaga: Ensamkommande barn/ungdomars ekonomi
SOCIALFÖRVALTNINGEN
I KIL
1.
ALLMÄNT
1.1
Översyn av riktlinjer
2015-11-10
En översyn av gällande riktlinjer skall göras årligen. Översynen kan
resultera i revidering och uppdatering av befintliga riktlinjer. Beslut om
förändringar av riktlinjer för försörjningsstöd fattas av socialnämnden.
1.2
Mål och syfte för ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen
Verksamheten skall garantera den enskilde en skälig
levnadsnivå om behovet ej kan tillgodoses på annat sätt. Detta sker
genom information, rådgivning och i sista hand ekonomiskt bistånd.
Verksamheten skall bedrivas på sådant sätt att individens eget
ansvarstagande och egna resurser sätts i centrum vilket syftar
till att göra individen självförsörjande och att minska behovet
av ekonomiskt bistånd.
När beslut om ekonomiskt bistånd rör barn skall särskilt beaktas
vad hänsynen till barnets bästa kräver. I alla utredningar som innefattar barn
skall barnens situation beskrivas (Se även kapitel 5.9).
1. 3
Återkrav av beviljat ekonomiskt bistånd
Ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 § SoL kan ej ges med villkor om återbetalning.
Grundreglerna för återkrävande av försörjningsstöd anges i 9 kap
1 § SoL och 9 kap 2 § SoL.
 Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet
att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 § SoL utgått felaktigt eller med för högt belopp.
Se även kapitel 9 – bidragsbrott.

Ekonomiskt bistånd, som lämnats som förskott på förmån eller
ersättning.

Ekonomiskt bistånd, som lämnats till enskild som är indragen i
arbetskonflikt.

Ekonomiskt bistånd, som lämnats till enskild som på grund av omständigheter han/ hon ej kunnat råda över, hindrats från att förfoga över sina inkomster eller tillgångar.
Ekonomiskt bistånd i andra fall enligt 4 kap 2 § SoL får återkrävas om
det har getts ut under villkor om återbetalning.
2
I beslut, som avser ekonomiskt bistånd mot återbetalning, skall den
enskilde vara informerad om detta vid utbetalningstillfället. Beslutet skall
vara skriftligt och innehålla de omständigheter som enligt denna paragraf
utgör grund för återbetalningsplikten.
2.
FÖRSÖRJNINGSSTÖD ENLIGT 4 KAP 1 § SOL
2.1
Rätten till försörjningsstöd
För att rätten till försörjningsstöd skall föreligga måste två kriterier vara
uppfyllda. Dels måste den sökande haft otillräckliga inkomster för att på
egen hand tillförsäkra sig en skälig levnadsnivå, dels måste den enskilde
göra allt vad han/hon kan för att bidra till sin försörjning. Vad han/hon skall
bidra med för rätt till bistånd varierar beroende på den enskildes situation
och förmåga. En arbetsför person skall vara inskriven på arbetsförmedlingen och aktivt söka efter arbete. Den arbetslöse har också skyldighet att
delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, t.ex. utbildning, svenskundervisning för invandrare och olika former av arbetsrehabiliterande
åtgärder.
En hemmavarande förälder skall ta ut föräldrapenning och även ansöka om
bostadsbidrag. En individ som ej anser sig kunna stå till arbetsmarknadens
förfogande skall vara sjukskriven med bl.a. läkarintyg.
Vilka krav och villkor som gäller för olika bidragsgrupper finns angivet i
kapital 5.
2.2
Ansökan innevarande månad
Försörjningsstöd utges i princip inte retroaktivt utan avser att täcka utgifter
för en kommande period.
För att hela månaden skall beaktas måste den som löpande uppbär
försörjningsstöd senast den 5:e i ansökningsmånaden inkomma med
samtliga nödvändiga handlingar till socialkontoret, i annat fall beräknas
försörjningsstödet från det datum då ansökan blivit komplett.
Vid nybesök beviljas sökanden, i normalfallet, försörjningsstöd från det
datum kontakt togs med socialkontoret. Är personen i fortsatt behov av
bistånd skall han/hon tydligt informeras om ovan nämnda villkor för
försörjningsstödets utgivande.
Undantag från det här beskrivna kan göras efter individuell prövning.
I första hand skall dessa undantag utgöras av ekonomiskt bistånd till fasta
kostnader, exempelvis el, hyra och hemförsäkring.
2.3
Avdrag på försörjningsstödet
För varje ogiltig frånvaro-dag görs avdrag med 1/21 av familjens totala
biståndsbehov. En halv dags ogiltig frånvaro innebär avdrag med 0.5/21 av
familjens totala biståndsbehov.
Ex: familjen Svensson har ett normunderskott för juni på 3 000:-. Sven
Svensson har en dags ogiltig frånvaro på Jobbcenter/AME och hans irakiska
fru Nema har 0.5 dags ogiltig frånvaro på SFI-undervisningen.
3
Avdraget blir 1.5/21 x 3 000 = 214:-. För juni månad skall familjen i
försörjningsstöd då beviljas 3 000-214 = 2 786:-.
2.4
Inkomstberäkning vid ogiltig frånvaro
Ibland räknar man inte på hushållets faktiska inkomst utan vilken inkomst
familjen kunde haft, detta kan t.ex. gälla de som har aktivitetsstöd eller
studiemedel.
Om en individ har ogiltig frånvaro (eller tagit ledigt) som medför minskat
aktivitetsstöd räknas som inkomst det som individen skulle fått utbetalt om
han/hon haft full närvaro, således skall inte ekonomiskt bistånd kompensera
personer som genom egen förskyllan erhållit lägre aktivitetsstöd.
Personer som har studiemedel från CSN och har möjlighet att ta lånedelen
kan givetvis inte tvingas till att göra det, men tydlig information skall ges
att de inkomster individen kunde haft (bidrag + lån) kommer att ligga till
grund för normberäkningen.
Samma bedömning/beräkning som det ovan beskrivna gäller även om
personen/hushållet skulle kunna öka sina inkomster på annat sätt, men
väljer att avstå (att exempelvis söka bostadsbidrag).
För den som har en dagsersättning baserat på deltagande i en
arbetsmarknadspolitisk åtgärd (Jobbcenter/AME, praktik osv) och har
utbetalning för detta från annan myndighet gäller följande.
Har personen genom egen förskyllan förorsakat minskad ersättning än
han/hon kunde haft görs inte dubbelt avdrag, hänsyn tas enbart till den
inkomst som personen kunde fått om han/hon gjort vad på denne ankom.
Ex: AA har aktivitetsstöd för att deltaga i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
AA:s dagsersättning är 173:-/dag (netto). Vid koll med FK visar det sig att
AA missat två ersättningsdagar p.g.a. att arbetsgivaren rapporterat in ogiltig
frånvaro för två dagar. Aktuell beräkningsperiod innefattar 20 arbetsdagar.
AA har 18 godkända dagar och får utbetalt 18 x 173 = 3 114:- från FK. Om
AA skött sig hade han fått 20 x 173:- = 3 460:-. Det är denna summa,
3 460:-, som förs in som inkomst i normberäkningen, vilket resulterar i att
AA får ett minskat försörjningsstöd på 3 460 - 3 114 = 346:-.
Mer än 50% ogiltig frånvaro är grund för att helt avslå en ansökan, eftersom
personen i de fallen inte huvudsakligen följt uppgjord planering. I en
samlad bedömning bör dock även beaktas om den enskilde gjort något
övrigt som kan föra i riktning mot egen försörjning (t.ex. tagit arbetsgivarkontakter, vidtagit rehabiliteringsåtgärder m.m.).
2.5
Lägre försörjningsstöd i vissa fall
Vid särskilda omständigheter, som inte handlar om avdrag p.g.a. ogiltig
frånvaro, kan beviljande av ett lägre försörjningsstöd komma i fråga. Ett
exempel är när den enskilde är i behov av hjälp på grund av att han/hon
hamnat i en prekär situation. Den enskilde kan ha haft
försörjningsmöjligheter genom egna medel, men trots detta blivit i behov av
hjälp till sitt livsuppehälle. Här kan norm för livsmedel användas eller i en
del fall normen för personliga kostnader.
I en del fall kan det också vara fråga om personer som helt uppenbart inte
har alla de utgifter som ingår i riksnormen.
4
När det är klarlagt att det ekonomiska biståndet inte går till avsett ändamål,
exempelvis vid missbruk, kan ett lägre stöd utbetalas.
3
RIKSNORMEN OCH ÖVRIGA POSTER I
FÖRSÖRJNINGSSTÖDET
3.1
Riksnormens poster







3.2
Livsmedel
Kläder och skor
Hygien
Barn-och ungdomsförsäkringar
Förbrukningsvaror
Dagstidningar/telefon/TV-licens
Lek och fritid
Kosttillägg
Kosttillägg kan i vissa fall utgå till bidragsberättigade personer med
fördyrade matkostnader på grund av sjukdom. Behovet skall styrkas
med läkarintyg. Kosttillägg (per månad) utgår med högst 1% av basbeloppet
vid behov av glutenfri kost och med högst 2% av basbeloppet vid behov av
fettreducerad och proteinreducerad kost.
Kosttillägg beviljas endast om den sökande ej har handikappersättning för dessa extrautgifter.
Konsumentverket har 2005 fastslagit att diabetes inte medför fördyrade
matkostnader, höjd matnorm skall således inte utgå till diabetiker.
Vad gäller kosttillägg avseende laktosintolerans finns inga riktlinjer från
Konsumentverket. Storleken på de fördyrade kostnaderna är beroende av
vilka ersättningsprodukter som väljs. En individuell prövning får göras
utifrån de merkostnader som sökande kan redovisa.
3.3
ÖVRIGA POSTER I FÖRSÖRJNINGSSTÖDET
Förutom riksnormen ingår följande poster i försörjningsstödet.
Beloppen avser faktisk och godtagbar kostnad:








Boende
Hushållsel
Hemförsäkring
Arbetsresor
Läkarvård och medicin
Akut tandvård
Glasögon
Avgift för A-kassa och fackförening
5
3.4
Boendekostnader
Boendekostnad för år 2015
Högsta godtagbara boendekostnad per månad (gäller flertalet
sökanden):
1-2 VUXNA
1-2 VUXNA och 1 BARN
1-2 VUXNA och 2 BARN
1-2 VUXNA och 3 BARN
1-2 VUXNA och fler än 3 BARN
4 725:5 975:7 150:8 700:8 700:- + 1 175:-/barn
Vid särskilda skäl kan en högre boendekostnad godkännas:
1-2 VUXNA_______________________________________ 6 750:1-2 VUXNA och 1 BARN____________________________ 8 075:1-2 VUXNA och 2 BARN__________________________ 10 100:1-2 VUXNA och 3 BARN____________________________12 625:1-2 VUXNA och fler än 3 barn____________ 12 625:-+ 2 025:-/barn
Om bedömning görs att biståndsbehovet för individen/hushållet riskerar att
bli långvarigt kan en boendekostnad överstigande högsta godtagbara
i regel godkännas maximalt fyra månader. En förutsättning är att
individen/hushållet är villig att söka billigare boende och att man aktivt
försöker få en flyttning till stånd. Säger sig individen/hushållet inte vara
beredd att flytta till annat, billigare, boende och/eller ej aktivt agerar för att
få en flytt till stånd godkänns enbart den högsta godtagbara boendekostnaden för individen/hushållet.
I de fall sökande åläggs att byta till billigare boende fattas ett beslut om
vilket skäligt rådrum som gäller i det enskilda fallet. Till beslutet skall en
besvärshänvisning bifogas.
Särskilda skäl att längre tid än fyra månader godkänna en faktisk
boendekostnad överstigande ”högsta godtagbara” kan vara äldre som bott
länge på samma plats, funktionshinder, barn med särskilda behov m.m.
En individuell prövning behöver som alltid ske i den enskilda fallet;
exempelvis bör man göra en bedömning om det för personen/hushållet finns
realistiska alternativ till nuvarande boendesituation.
Boendekostnad i lägenhet
Bistånd till hyreskostnad beviljas med den faktiska hyreskostnaden.
Kostnader för garage, kabel-TV, hyresgästförening och andra tillval
räknas ej som godtagbar kostnad i normalfallet. Om tillvalen finns
vid inflyttningen och ej går att förhandla bort, så skall kostnaderna
godtas.
Är ett hushåll med hög boendekostnad beroende av ekonomiskt bistånd
6
en längre period, mer än sex månader, bör krav ställas på byte av bostad för
att komma ner till genomsnittshyran på orten. En förutsättning är att
billigare lägenhet finns att få och att en flytt ej är olämplig av sociala skäl.
Utrymmesstandarden räknas i normalfallet så att en vuxen eller två
vuxna sammanboende tillförsäkras ett rum medan två barn får dela
ett sovrum, kök och vardagsrum oräknat. Ungdomar som gått ur
gymnasiet räknas i detta avseende som vuxna. En individuell
prövning skall dock ske utifrån barnens ålder och kön.
Beräkning av boendekostnad i egen fastighet och bostadsrätt
Den ekonomiska utredningen kring boendet skall visa familjens
faktiska boendekostnad i form av:
 vatten
 renhållning
 sotning, uppvärmning
 skuldräntor
 villaförsäkring
 tomträttsavgifter
 fastighetsskatt
Faktiska boendekostnader kan accepteras under fyra månader
(dock ej amorteringar) i avvaktan på en försäljning. En boendekostnad upp till högsta godtagbara boendekostnad kan accepteras under sex månader.
Därefter bör godtagbar boendekostnad sänkas till genomsnittshyran på orten, om familjen ej bytt till billigare boendeform.
I ovanstående fall skall en bedömning också göras, om den sökande
har ett bundet kapital i sin fastighet eller bostadsrätt.
Vid innehav av egen fastighet alternativt bostadsrätt skall möjligheten att
erhålla skattejämkning för räntekostnader alltid beaktas och vara ett villkor
vid ansökan om ekonomiskt bistånd.
Inneboende
Inneboende avser inte boende hos nära släkting eller delad bostad med
hushållsgemenskap.
Inneboende-hyra kan i normalfallet beviljas med 1 650:-. En förutsättning är
att den sökande kan styrka sin boendesituation genom uppvisandet av ett
skriftligt avtal med bostadsinnehavaren.
Hemmaboende ungdomar
Ungdomar som bor hos sina föräldrar och inte tidigare betalt någon hyra
beviljas inte bistånd till boendekostnad om inte föräldrarna får högre
boendekostnader (exempelvis p.g.a. minskat bostadsbidrag). Får föräldrarna
högre boendekostnader räknas i normalfallet motsvarande belopp som
skälig hyra för ”barnet”. Dessa uppgifter skall styrkas skriftligt, där det
framkommer hur mycket boendekostnaden ökat p.g.a. att ungdomen bor
där.
7
Om sökande tidigare regelbundet med egna inkomster betalt hyra i aktuellt
boende kan faktisk hyresdel beviljas om den är skälig.
Vid tillfälligt boende, tre månader eller kortare, utgår ingen hyresdel. Det
anses inte skäligt att föräldrar skall ta ut hyra av sina barn som tillfälligtvis
bor hemma. Däremot utgår riksnorm så att barnet kan betala för sitt
uppehälle till föräldrarna.
Hushållsgemenskap med bostadsinnehavaren
Vissa personer som bor ihop och delar vissa kostnader har inte ekonomiskt
ansvar gentemot varandra. Det kan röra sig om vuxna hemmaboende barn
som föräldrarna inte har någon försörjningsskyldighet för, vänner eller
syskon som bor tillsammans eller föräldrar som bor hemma hos sina vuxna
barn. För denna grupp beräknas normen som den personliga kostnaden för
ensamstående samt personens andel av hela hushållets gemensamma
hushållskostnader.
Boendekostnader beräknas som den andel av bostadskostnaden som
motsvarar det antal rum sökande disponerar i förhållande till det totala
antalet rum i bostaden. Varje rum räknas som två enheter och köket som en
enhet (jmf RSV:s föreskrifter/RFFS 1 998:9) samt Riksförsäkringsverkets
allmänna råd/2001:8/ om bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar.
Boendeutredningar för ungdomar under 25 år
Grundregeln är att ungdomar under 25 år bor hemma tills de med varaktiga
inkomster kan försörja sig på egen hand.
Ungdomar som bott i egen lägenhet i mer än sex månader efter
gymnasiestudier och klarat sin hyra genom egna inkomster, kan
beviljas hyreskostnad som godtagbar utgift.
När ungdomar uppger att de inte får bo kvar hemma, alternativt inte kan
flytta hem, görs en boendeutredning.
Påvisar utredningen ett behov av eget boende för den unge kan kostnaden
för ett sådant boende räknas som en godtagbar utgift. Ett eventuellt
beviljande skall alltid föregås av ett övervägande om insatser i hemmet kan
sättas in för att förbättra relationen ungdom-förälder (se även kapitel 11).
Andrahandslägenhet
Den som ansöker om försörjningsstöd till boendekostnad i andrahandslägenhet bör som regel uppvisa ett andrahandskontrakt.
Utan ett skriftligt godkännande från fastighetsägaren har inte ungdomar
(upp till 29 år) och barnfamiljer rätt till bostadsbidrag. Sökande bör därför
uppmanas ordna sådant intyg. Saknas skriftligt godkännande från
fastighetsägaren, godkännes andrahandshyran som godtagbar
boendekostnad under förutsättning att sökanden söker annan bostad.
Hyreskostnad under vistelse på kriminalvårdsanstalt.
Hyreskostnader/kostnader för magasinering av möbler för personer som
avtjänar fängelsestraff kan beviljas om strafftiden är sex månader eller
lägre. Ev särskilda skäl till att bevilja hyreskostnad för längre period
beslutas av förste socialsekreterare/enhetschef.
8
3.5
Hushållsel
Hushållsel beviljas som godtagbar kostnad, i normalfallet godkänns faktisk
kostnad. Om kostnaden verkar orimligt hög kan en jämförelse göras med
Energimyndighetens statistik över olika hushållstypers hushållselförbrukning.
3.6
Hemförsäkring
Kostnad för hemförsäkring skall ingå i försörjningsstödet. Den sökande bör uppmanas att teckna hemförsäkring. På grund av ändrade regler om rättshjälp, är det viktigt att rättsskydd ingår i hemförsäkringen. Om tveksamhet uppstår kring lämplig kostnad för
hemförsäkring kan en jämförelse göras med Konsumentverkets
beräkningar.
3.7
Arbetsresor
Kostnader för arbetsresor godtas om avståndet mellan bostaden och
arbetsplatsen/skolan uppgår till minst fyra km enkel väg. Här får
även räknas in eventuell resväg som familjen har för att lämna och
hämta barn inom barnomsorgen.
Allmänna kommunikationsmedel skall användas. Om detta inte är
möjligt, se riktlinjer för kostnader för egen bil.
3.8
Läkarvård och medicin
Kostnad för läkarvård som ingår i högkostnadsskyddet utgör en godtagbar
utgift. Likaså är receptbelagd medicin, oavsett om det ingår i högkostnadsskyddet eller ej, en godtagbar utgift. Kvitto skall alltid uppvisas (det räcker
således inte med exempelvis en faktura eftersom apotekets kunder även kan
inhandla icke-receptbelagd medicin på avbetalning).
För icke-receptbelagd medicin, salvor m.m. är grundregeln att den enskilde
(genom posten ”hygien” i riksnormen) själv får bekosta detta. I vissa fall
kan det vara motiverat att bevilja ekonomiskt bistånd även för ovannämnda
utgifter (i första hand när det gäller barn). Ett eventuellt gynnande beslut
skall alltid föregås av konsultation med kollega/kollegor och/eller förste
socialsekreterare.
3.9
Sjukhusvård
En person som uppbär försörjningsstöd och periodvis vårdas på
sjukvårdsinrättning har full norm hela tiden. Som godtagbar kostnad räknas vårdavgiften per dygn minus matnorm.
9
3.10
Akut tandvård
Ekonomiskt bistånd för akut tandvård, d.v.s. akuta inflammationer och
smärttillstånd som fordrar omedelbar behandling, skall utgå inom ramen för
försörjningsstödet. Kostnadsförslag krävs ej i dessa fall.
3.11
Glasögon
Bistånd till glasögon kan beviljas efter ordination av leg. optiker
eller läkare eller om nya glasögon behövs på grund av olycksfall.
Försörjningsstöd kan beviljas med högst 2 % av basbeloppet för
bågar, faktisk kostnad för synundersökning och standardglas godkännes i
normalfallet, observera dock att lägsta pris alltid skall eftersträvas.
Ansökan om bistånd till kontaktlinser beviljas endast om behovet är
styrkt genom läkarintyg.
Den sökande skall lämna in kostnadsförslag från optiker innan
beslut fattas.
Vid endast tillfälligt behov av försörjningsstöd och om utgiften i ett
längre perspektiv kan betalas av den enskilde, är inte utgiften en godtagbar
kostnad. Ekonomiskt bistånd till bifocala (dubbelslipade), progressiva glas
eller till färgade glas får endast beviljas då behovet är styrkt av optikerintyg.
Värt att beakta är att vissa optik-butiker tillhandahåller gratis glasögon till
barn under 12 år (kostnad för undersökning kan tillkomma).
3.12
Avgift till fackförening och A-kassa
Bistånd till avgifter för fackförening och A-kassa (ALFA-kassa) utgår i
regel med det belopp som gäller för den organisation som den enskilde
tillhör. Sökande bör dock undersöka möjligheten att få helt eller delvis
reducerad avgift.
När det gäller personer nära pensionsålder eller som bedöms stå mycket
långt från arbetsmarknaden, bör diskussion föras med den enskilde huruvida
det är rimligt att fortsätta betala månatlig A-kasseavgift.
3.13
Sjukresor
Ekonomiskt bistånd kan beviljas till egenavgiften för sjukresor. Resterande
del av kostnaden för resan får den enskilde genom ersättning från
Landstinget.
Sjukresor skall i första hand göras med Landstingets servicelinje eller med
allmän kollektivtrafik som tåg eller buss. Nyttjande av privat bil ersätts
endast vid särskilda fall av Landstinget.
4.
LIVSFÖRING I ÖVRIGT
4.1
Barnomsorgskostnader
10
Familjer med ett löpande behov av försörjningsstöd och med barn inom
barnomsorgen skall inte betala någon barnomsorgsavgift. Ett intyg som
bekräftar att familjen uppbär försörjningsstöd skickas till Barn- och
utbildningsnämnden (BUN). När biståndsbehovet upphör skall BUN
meddelas det. Klienten informeras om ovanstående rutiner.
När det handlar om tillfälliga behov av ekonomiskt bistånd medräknas
barnomsorgsavgift som godtagbar utgift.
Även kostnad för privat barnomsorgsplats kan i vissa fall godtas under
en kortare period.
4.2
Hemutrustning
När en ansökan görs om bistånd till hel eller kompletterande hemutrustning,
skall en bedömning göras av den sökandes förutsättningar att med egna
medel kunna skaffa en del av den.
Har den sökande möjlighet att inom rimlig tid med egen inkomst eller på
annat sätt skaffa nödvändig hemutrustning skall bistånd ej utgå.
Undantag kan vara familjer med minderåriga barn eller personer
där sociala och ekonomiska skäl gör att bistånd till en viss utrustning kan
vara nödvändig redan i avvaktan på inkomst. Samråd med kollegor skall
ske innan eventuell hemutrustning beviljas.
Vid prövning av stöd till hemutrustning skall hänsyn tas till befintlig
hemutrustning inklusive den utrustning som kan medföras vid
separation eller flytt från föräldrahemmet samt aktuell och framtida
försörjningsmöjlighet. Hembesök skall i princip alltid göras.
Enbart nödvändig utrustning vad gäller möbler och husgeråd skall
beviljas. Utgångspunkten är att behovet tillgodoses genom inköp av
hemutrusning till marknadens lägsta priser (se aktuell lista i handläggarpärmen).
Bistånd till inköp av TV utgår endast i undantagsfall, så som till
exempel till en barnfamilj.
Bidrag till dammsugare kan utgå till barnfamiljer, äldre och handikappade
samt till allergiker.
Till hemutrustning kan bistånd beviljas med maximalt 10 % av
basbeloppet för ensamstående. Vid fler i familjen kan beloppet
ökas med maximalt 3,5 % av basbeloppet per person.
Tillgång till dator och internetuppkoppling i hemmet är i vissa fall nödvändigt för att tillförsäkra skälig levnadsnivå. I synnerhet kan detta sägas
gälla för familjer med barn i skolålder. Innan ekonomiskt bistånd utgår
måste först utredas om behovet kan tillgodoses på något annat sätt,
exempelvis genom att skolan tillhandahåller dator.
Inköp av dator kan beviljas med högst 5% av prisbasbeloppet. Löpande
kostnader för bredband kan beviljas med maximalt 100:-/mån.
4.3
Flyttkostnader
I normalfallet skall flytten ombesörjas av den sökande själv. Bistånd kan då
beviljas till hyra av släpvagn. Den som p.g.a. funktionshinder eller av andra
11
skäl, t.ex. vid barn- eller kvinnomisshandel, ej kan ombesörja sin flytt på
egen hand kan beviljas bistånd till flytt med flyttfirma.
Vid flyttning av arbetsmarknadsskäl skall möjligheten att få bidrag genom
arbetsförmedlingen undersökas. Om sådana bidrag ej utgår eller om flytten
är nödvändig av andra skäl, t.ex. byte till billigare bostad kan ek.bistånd till
flyttkostnader beviljas.
En långväga flytt kan medföra höga kostnader. Enligt delegation kan
soc.sekr fatta beslut avseende flyttkostnader upp till 25% av basbeloppet
och 1:e soc.sekr/IFO-chef upp till 50% av basbelopp, kostnader därutöver
beslutas av socialnämndens arbetsutskott.
4.4
Installation av telefon
Telefonkostnader ingår i normbeloppet. Hjälp därutöver kan endast utgå i
sådana fall då medicinska eller sociala skäl föreligger.
4.5
Tandvård utöver akut tandvård
Utöver akut tandvård som ingår i försörjningsstödet kan bistånd beviljas till
nödvändig tandvård. I nödvändig tandvård ingår t.ex.




att avhjälpa och lindra tandvärk
uppehållande tandvård som årliga kontroller och tandvård för att
avhjälpa infektioner
undanröja betydande sociala svårigheter, t.ex. om förlust av tänder
lett till utseendemässigt handikapp, ersättning av tandförluster i
framtandsområdet
uppnå godtagbar tuggförmåga
Vid behov av mer omfattande tandvård skall sökande alltid inkomma med
kostnadsförslag från behandlande tandläkare. Det skall framgå hur lång den
beräknade behandlingstiden väntas bli.
Det ekonomihandläggaren först har att ta ställning till är om föreslagen
tandvård är helt nödvändig för att tillförsäkra skälig levnadsnivå.
Bedömning om detta skall resultera i ett beslut som delges den enskilde. För
att säkerställa en adekvat bedömning bör behandlande tandläkare kontaktas,
i vissa fall kan det också bli aktuellt med konsultation av annan tandläkare.
Det som bedöms som nödvändig tandvård är att jämställa med godtagbar
utgift (i normberäkning). Beslutets giltighet tidsbegränsas till maximalt sex
månader (med möjlighet till förlängning vid omprövning).
I de fall sökande har ett eget betalningsutrymme anses det rimligt att den
enskilde själv använder sex månaders normöverskott till egen betalning.
Ekonomiskt bistånd kan då utgå med resterande del.
I övriga fall, när inte ett tydligt månatligt normöverskott föreligger, får
sökande redovisa uppkomna tandvårdskostnader i samband med den
månatliga ekonomiska prövningen om bistånd. Fakturor avseende utförd
tandbehandling enl kostnadsförslag medtages i normberäkningen.
12
Alla tandvårdsärenden som inte avser akut tandvård tas upp för diskussion i
ekonomigruppen.
Observera att sökande som kräver ett myndighetsbeslut avseende inlämnat
kostnadsförslag har rätt till det. Ansökan avslås med hänvisning till att
kostnaden inte är aktuell (faktisk kostnad uppstår först i samband med
fakturering).
4.6
Spädbarnsutrustning
Bidrag till spädbarnsutrustning kan utgå vid första barnets födelse
med maximalt 10 % av prisbasbeloppet, om familjen i övrigt är
beroende av bistånd till sin försörjning. Detta belopp avser att täcka
inköp av barnvagn, säng med sängutrustning, baskläder och
utrustning för bad och matning. Vid barn nummer två, tre o s v
avgör det faktiska behovet i det enskilda fallet hur stort belopp som
skall beviljas. Här bör det inte bli aktuellt med mer än halva summan
för spädbarnsutrustning, om inte speciella skäl föreligger.
Flyktingfamiljer som ej bott i Sverige mer än två år, kan söka extra
hemutrustningslån för att täcka extra utgifter i samband med barns
födelse.
Se aktuell lista i handläggar-pärmen avseende marknadens lägsta pris på
hemutrustning.
4.7
Umgängeskostnader
Om barnet bor stadigvarande hos den ene föräldern kan i normalfallet
umgängeskostnader hos den andre föräldern godtas för maximalt sex dagar
per månad och barn.
Överstiger antalet umgängesdagar sex får föräldrarna själva reglera detta
ekonomiskt. Kostnaden för umgänge beräknas utifrån följande poster i
normen: livsmedel, fritid/lek samt hygien. Undantag avseende antal dagar
görs när det handlar om familjehemsplacerade barn eller om ett giltigt avtal
föreskriver ett visst antal umgängesdagar.
Vid växelvis boende för barnet medräknas samtliga poster i riksnormen (se
även kap 5.12).
Bistånd till resor kan beviljas i samband med umgänge. I normalfallet delar
bo- och umgängesföräldern på resekostnaderna. Om boföräldern inte
kan/inte vill betala kan umgängesföräldern beviljas bistånd till hela
resekostnaden.
Billigaste färdsätt skall användas och kvitto, t ex färdbiljett, skall uppvisas.
Fler resor än i dom eller avtal fastställda umgängestillfällen skall inte
beviljas.
En rimlighetsbedömning skall alltid göras vad som är att betrakta som
skäliga kostnader för umgängesresor. Är exempelvis avståndet långt mellan
föräldrarna kan det vara rimligt att enbart bevilja en resa varannan månad
eller i samband med lov.
I normalfallet är maxkostnaden för umgängesresor motsvarande
månadskostnaden för ett länskort (2015: 1 165:-/mån).
4.8
Bistånd till personliga kostnader i samband
13
med vistelse på institution
Personer som är inskrivna för vård eller behandling som en insats med stöd
av socialtjänstlagen, är berättigade till bistånd på samma villkor som andra.
Försörjningsstödets nivå ska dock reduceras för kostnader som den sökande
inte har under vårdperioden.
En vuxen person som vårdas på institution och som saknar egna inkomster
eller medel kan beviljas fickpengar med maximalt 3,5% av basbeloppet per
månad. Beloppet ska täcka kostnader för kläder/skor, fritid/lek,
hygienartiklar samt för telefon. Det är dock viktigt att ta reda på, vad som
faktiskt ingår i vårdkostnaden i det enskilda fallet och göra en individuell
bedömning.
Vad gäller bistånd till resor i samband med institutionsvård, t ex för
informationssamtal, in- och utskrivning, umgänge med barn samt möten
med socialsekreterare, utgår inte försörjningsstöd utan betalas inom
vårdkostnaden.
Personer som är dömda till rättspsykiatrisk vård har också rätt att
erhålla ekonomiskt bistånd till fickpengar, om de saknar egna inkomster
eller medel.
Personer som sitter anhållna, häktade eller är intagna på
kriminalvårdsanstalt får hela sin försörjning genom kriminalvårdens
försorg. Frihetsberövade personer kan vid vissa tillfällen ha möjlighet att
erhålla ersättning för utförda uppgifter (flitpeng). Vid ansökningar om
ek.bistånd skall undersökas om den möjligheten finns för den sökande.
En del av de pengar en intagen tjänar på att jobba på anstalten sätts in på ett
speciellt permissionskonto. Dessa pengar är tänkta att användas till
permissioner. Den intagne betalar alltså själv det han/hon vill göra på sina
permissioner. Den intagne kan av Kriminalvården få hjälp med resekostnad,
om kostnaden överstiger 0,5 procent av basbeloppet.
I samband med att en frihetsberövad person ansöker om ekonomiskt bistånd
skall man alltid begära in specifikation/översikt på den intagnes ekonomi.
4.9
Kostnader för egen bil
Bistånd lämnas i allmänhet ej till bilkostnader. Undantag kan göras
förutsatt att bilen är nödvändig på grund av:


sjukdom eller funktionshinder
behov av bil för resor till och från arbete eller utbildning, då allmänna
kommunikationsmedel saknas.
Bistånd kan beviljas med högst 14 kronor/mil (per 2015-11-02). Då
bensinpriset snabbt kan ändras bör en avstämning kontinuerligt göras på
vilken nivå milersättningen skall ligga.
Om biståndsbehovet riskerar bli långvarigt bör en diskussion föras kring
eventuell flytt. Finns lämpliga alternativ som avsevärt sänker
arbetsresekostnaderna bör i normalfallet efter tre månader endast
14
arbetsresor motsvarande månadskostnaden för ett länskort beviljas som
godtagbar utgift.
Här skall beaktas den enskildes möjlighet att söka skattejämkning
för arbetsresor.
Vid behov av bil på grund av sjukdom eller handikapp bör uppmärksammas att rätt till handikappersättning från försäkringskassan
kan föreligga. Bistånd som beviljas i avvaktan på sådan ersättning
skall utgå som förskott på förmån.
Beträffande bilinnehav som egen tillgång se avsnitt 7.2.3.
4.10
Begravningskostnader
Begravningskostnader skall i första hand täckas av tillgångar i dödsboet
alternativt genom föräldrars eller efterlevande makars inkomster och
tillgångar om det föreligger en försörjningsskyldighet. Om dödsboets
tillgångar eller om försörjningsskyldigas ekonomiska förmåga inte är
tillräckliga för att täcka begravningskostnaden, kan dödsboet eller den
försörjningsskyldige ansöka om ekonomiskt bistånd enligt kap 4 § 1 SoL.
Rätten till bistånd utreds i vanlig ordning.
Vid bedömning av dödsboets betalningsförmåga avräknas alla kända
tillgångar som fanns på dagen för dödsfallet begravningskostnaden, även
eventuell kommande skatteåterbäring. Hänsyn skall tas till tillgångar i form
av försäkringar. Återkrav enligt SoL 9 kap 2 § kan upprättas mot tillgångar
som visar sig senare.
Bistånd till begravningskostnader beviljas med högst 50 % av gällande
prisbasbelopp för skäliga faktiska kostnader.
Rätten till bistånd omfattar kostnader som är nödvändiga för att begrava den
avlidne på bostadsorten. Merkostnader för att begrava den avlidne utanför
Sverige ingår inte i rätten till bistånd.
Kostnader för städning och tömning av den avlidnes bostad ingår inte i vad
som räknas som skälig levnadsnivå.
Ansökan om begravningskostnad görs på särskild blankett.
4.11
Rättshjälp
I normalfallet skall advokatkostnader täckas av hemförsäkringens
rättsskydd eller inom ramen för den allmänna rättshjälpen.
Ekonomiskt bistånd kan vid familjerättsliga ärenden beviljas till självrisken.
Bistånd till övriga advokatkostnader beviljas endast i undantagsfall, om
synnerliga skäl föreligger.
4.12
Rekreation
I riksnormen ingår kostnader för fritidsaktiviteter. Det kan finnas särskilda
behov av rekreation, t.ex. hos barnfamiljer med långvarigt biståndsbehov
eller vuxna med medicinska eller sociala behov. Beslut bör föregås av
kollegial diskussion. Ekonomiskt bistånd bör räcka till tåg- eller bussresa
samt logi.
15
4.13
Legitimation
Mot uppvisande av kvitto kan ek. bistånd beviljas för utfärdande av
legitimation. En förutsättning är att ett behov av legitimation föreligger.
4.14
Kläder och skor utöver riksnormen
Utgifter för kläder är fastslaget i riksnorm och extra bistånd utgår därför i
regel inte till detta ändamål. Vid särskilda omständigheter kan emellertid
skäl finnas att frångå denna huvudregel. Det kan t.ex. handla om snabb viktminskning/ökning p.g.a. sjukdom, vinterkläder för nyanlända, barnperspektiv osv. I sådana fall kan ytterligare bistånd utgå med maximalt en
extra månadsklädnorm per person.
Vad gäller kostnader för specialbeställda kläder och skor som inte täcks av
handikappersättning kan bistånd i vissa fall beviljas. Vid fördyrade
kostnader, för t ex ortopediska skor, kan mellanskillnaden för kläder/skor
enligt riksnorm och den faktiska kostnaden för ortopediska skor utgå.
Ansökan ska styrkas med intyg från läkare.
5.
GRUPPER AV BIDRAGSTAGARE
5.1
Arbetslösa
En arbetsför person utan sysselsättning skall, för att vara berättigad till
försörjningsstöd, alltid vara aktivt arbetssökande. Inledningsvis får den
arbetslöse söka arbete på eget valt sätt. Detta kan innebära att man enbart
söker inom avgränsade sökområden, yrkesmässigt och geografiskt.
Förefaller det svårt att få jobb på detta vis måste personen/personerna senast
en månad efter första besöket på socialkontoret vara beredd att utvidga
sökområdena. Vid besöken hos socialsekreterare bör samtliga sökande
kunna redovisa några sökta jobb. En individuell bedömning skall dock alltid
göras vilka krav som är rimliga att ställa.
Om den enskilde erbjuds arbete på annan ort, kan det krävas av familjen att
flytta till den ort där de kan försörja sig genom eget arbete. Om flytten är
olämplig av sociala skäl kan en annan bedömning göras.
Redan vid första mötet skall den sökande informeras om, och erbjudas plats
på, kommunens arbetsmarknadsenhet, AME. För ungdomar, generellt upp
till 25 år, gäller information om, och hänvisning till, kommunens
Ungdomscenter (UC).
Är personen vid andra mötet fortsatt arbetslös och/eller inte inom en mycket
snar framtid skall påbörja en utbildning via arbetsförmedlingen, görs en
anvisning till AME alternativt Ungdomscenter (se kapitel 8 och 9).
Deltagandet i kommunens AME eller Ungdomscenter skall för den enskilde
vara en kompetenshöjande åtgärd, som leder denne närmare arbetsmarknad
och egen försörjning. Det är av stor betydelse att syftet med anvisningen till
AME och UC tydliggörs.
De som är arbetslösa skall i första hand få sin försörjning genom den
ordinarie arbetslöshetsförsäkringen. Försörjningsstöd kan utgå till arbetslösa
16
som inte har rätt till någon form av arbetslöshetsförsäkring eller som
komplement, när denna försäkring är låg och ej täcker försörjningsbehovet.
De personer som utan giltigt skäl avvisar erbjudet arbete eller annan
sysselsättningsåtgärd uppfyller ej kraven för rätten till försörjningsstöd.
Observera att det i normalfallet ej ställs krav om att en individ skall
ansöka/tacka ja till provisionsbaserad sysselsättning, undantag kan göras vid
bedömning om att aktuellt arbete förmodligen på sikt leder till
självförsörjning för den enskilde.
Rätt till bistånd föreligger inte för personer som utan giltigt skäl blivit
avstängd från den ordinarie arbetslöshetsförsäkringen. Dessa personer kan
dock inte alltid nekas all form av hjälp. Med hänvisning till kommunens
yttersta ansvar enligt 2 kap 2 § SoL för att de som vistas i kommunen får
det stöd och hjälp de behöver, så kan det här bli fråga om att ändå ge den
enskilde medel till det omedelbara livsuppehället och ibland också till
boendet. En restriktiv prövning av försörjningsstödet skall tillämpas i dessa
fall.
5.2
Ungdomar (t.o.m. 25 år)
Ungdomar utan sysselsättning och egen försörjning är en prioriterad grupp
vad gäller insatser för att undvika ett långvarigt biståndsberoende. Av denna
orsak finns en särskild ungdomshandläggare i ekonomigruppen. I nära
samverkan med både arbetsförmedling och Ungdomscenter skall
ungdomshandläggaren verka för att finna lösningar på individens
sysselsättnings- och försörjningsproblem.
Situationen för en ungdom kan variera avsevärt. För en arbetslös som
genomgått gymnasie- och/eller universitetsstudier och bedöms sakna
arbetshinder är det rimligt att krav ställs om att denne avsätter tid
motsvarande ett heltidsarbete för att aktivt söka arbete. Information om
dessa krav lämnas redan när den första kontakten tas.
Den unge skall vid återbesök hos handläggaren därefter kunna redogöra för
på vilket sätt detta arbetssökande gått till, t.ex. genom uppvisande av s.k.
jobb-sökarlista.
För en ungdom med betydande arbetshinder är det sällan rimligt att ställa
ovan nämnda krav, en individuell bedömning måste som alltid göras.
En avklarad gymnasieutbildning ökar väsentligt en individs möjlighet till
framtida egen försörjning genom sysselsättning. Av det följer att
socialnämnden skall verka för att ungdomar fullföljer sina gymnasiestudier.
Undantag från denna huvudprincip kan göras om en återgång till studier
framstår som uppenbart olämpligt (se även kapitel 5.2.1).
Ungdomar som inte på egen hand lyckas nå ut i sysselsättning på den
reguljära arbetsmarknaden anvisas till kommunens UC (se kapitel 5.1 och
kapitel 9). På UC finns vägledare/handläggare som kan stötta och hjälpa
ungdomen på olika sätt, exempelvis genom att skriva CV, leta praktikplatser, vara behjälplig i vårdkontakter, samverka med arbetsförmedlingen,
osv.
5.2.1
Gymnasiestuderande ungdom
17
Föräldrar har underhållsskyldighet mot barn enligt 7 kap Föräldrabalken.
Underhållsskyldigheten upphör formellt då den unge fyller 18 år eller vid
den tidpunkt gymnasiestudierna avslutas, dock senast vid 21 års ålder.
Vid avhopp från gymnasiestudier är utgångspunkten att socialtjänsten, i
samarbete med skolan, i första hand skall verka för den unges återgång till
studier. Gymnasiestudier kan i regel jämställas med kompetenshöjande
verksamhet och en fullgjord utbildning ökar ungdomens möjligheter på
arbetsmarknaden. Av det följer att rätten till bistånd inte kan anses föreligga
i de fall en ungdom, utan giltigt skäl, avbryter sina gymnasiestudier. Man
anses då inte göra vad man kan för att bidra till sin försörjning.
Giltiga skäl för avhopp kan vara att ungdomen planerat så att han/hon står
på tröskeln till egen försörjning på annat sätt (t.ex. genom arbete) eller om
en återgång till gymnasiestudier av särskilda skäl förefaller uppenbart
olämpligt. För att säkerställa en relevant bedömning bör avstämning alltid
göras med aktuell gymnasieskola. Observera att sjukdom inte skall behöva
utgöra skäl för avhopp; den unge har rätt att vara fortsatt inskriven på
gymnasieskolan om han/hon är sjukskriven med läkarintyg.
En återgång till studier berättigar till ersättning från CSN och förbättrar den
unges framtida försörjningsmöjligheter samtidigt som föräldrarnas
försörjningsplikt återinträder.
Har bedömning gjorts att den unge inte bör fullfölja sina gymnasiestudier
skall denne ”brytas loss” från föräldrarna och utgöra ett i ekonomiskt
mening eget hushåll, vilket innebär att individen beräknas och registreras
som ensamstående vuxen.
I undantagsfall kan även en gymnasiestuderande ungdom brytas loss och bli
ett enskilt ekonomiskt hushåll. Exempel på detta är om relationen ungdomförälder är mycket problematisk och konfliktfylld. Beslut om att göra den
unge till ett eget ärende skall alltid föregås av en diskussion med
ungdomshandläggare och förste socialsekreterare, detta gäller även i de fall
som föräldrarna är aktuella för försörjningsstöd.
Dessutom skall, i normalfallet, beslutet föregås av att utredningsgruppen har
utrett om insatser i hemmet kan vara ett sätt att förbättra relationen förälderungdom. Sådana insatser kan, förutom att förbättra ungdomens sociala
situation, även bidra till att socialnämnden inte i ekonomisk mening
behöver överta föräldrarnas underhållsskyldighet.
Fattas beslut om att bryta loss den unge skall, i möjligaste mån, föräldrarnas
ekonomiska möjligheter att bistå den unge utredas.
Ungdomar som går på gymnasiet och har rätt till underhållsstöd kan genom
ansökan hos försäkringskassan få förlängt underhållsstöd från 18 år till
fyllda 20 år.
Om underhållsskyldighet föreligger, kan det bli aktuellt för socialnämnden
att bistå ungdomar under 18 år att utkräva underhållsbidrag från förälder
genom ansökan hos tingsrätten. Ungdomar över 18 år får själva driva den
rättsliga processen om underhållsbidrag.
18
Studiehjälp i form av månatligt CSN-bidrag utgår till gymnasiestuderande
fram till vårterminen det år ungdomen fyller 20 år.
Från och med höstterminen det år ungdomen fyller 20 år kan han/hon få
studiemedel. Studiemedel består av bidrag och lån. Krav ställs inte att en
gymnasiestuderande ungdom måste ta lån, men om denne väljer att göra det
så tas han/hon bort ur familjebilden.
Gymnasiestuderande som fyllt 18 år och som p.g.a. skolk/ogiltig frånvaro ej
erhåller ersättning från CSN kompenseras inte med motsvarande summa i
försörjningsstöd. Detta gäller oavsett om den unge ingår i föräldrars hushåll
eller utgör ett eget ärende.
5.3
Vuxna studerande
Vuxna studerande skall i första hand klara sin försörjning genom
ersättningar från CSN, Arbetsförmedling eller Försäkringskassan.
Om rätt till studiemedel saknas kan den enskilde inte (fortsätta) studera
och samtidigt uppbära försörjningsstöd. Vissa undantag från denna regel
kan finnas, exempelvis om en kortare tids ytterligare studier krävs för att
fullgöra en utbildning. I sådana fall fattas beslut om helt eller kompletterande försörjningsstöd för en tidsbegränsad period.
Försörjningsstöd kan även utgå till vuxna studerande på grundskolenivå, om
möjlighet till studiemedel saknas eller om ersättningsnivån är låg.
Försörjningsstöd kan också beviljas för andra studerande än de som läser in
grundskolan, i dessa fall som komplement till utbildningsbidrag och
liknande ersättningar, om dessa ersättningar ej täcker behovet för den
enskildes försörjning.
Studerande med studiemedel från CSN har som regel inte rätt till
försörjningsstöd under skolterminerna. I undantagsfall, t.ex. när det finns
barn i hushållet, kan tillfällig eller akut hjälp beviljas efter en restriktiv
individuell prövning.
Studiemedlen är i normalfallet avsedda att täcka levnadsomkostnader och studiematerial under tio månader.
Studiemedelsbeskedet från CSN visar hur lång period som studiemedlen skall täcka och bör alltid uppvisas vid ansökan om försörjningsstöd.
Studerande med studiemedel kan ha rätt till försörjningsstöd under
terminsuppehåll under förutsättning att han/hon varit, och är, aktivt
arbetssökande. Försörjningsstöd kan också beviljas i avvaktan på
inkomst i form av lön eller A-kassa.
Försörjningsstöd utgår från den dag ansökan görs eller tidigast från det
datum studiemedlen upphör.
Försörjningsstödet skall återkrävas som förskott på förmån, om den
studerande väntar A-kassa eller lön. Den enskilde får dock inte genom denna återbetalningsskyldighet hamna i en situation där
han/hon inte klarar sin försörjning. I normalfallet blir det
försörjningsstödet för augusti månad som kan återkrävas. Den
sökande får i slutet av augusti eller början av september
lön/A-kassa och/eller sitt ordinarie studiemedel.
19
För ungdomar, som avslutat gymnasiet och vars föräldrars underhållsskyldighet upphört, kan försörjningsstöd tidigast beviljas från och med
juli månad. Detta med anledning av att underhållsstöd och bostadsbidrag
utgår för den gymnasiestuderande till och med juni månad.
5.4
Företagare
Ekonomiskt bistånd får generellt sett inte utgå för att finansiera affärsverksamhet. För att klara en uppstartsfas skall företagaren i första hand
erhålla stöd från arbetsförmedlingen (”starta-eget-bidrag”) alternativt lån
och bidrag från ALMI eller annan näringslivsaktör. Ett starta-eget-bidrag
från AF (oftast max sex månader) kan jämställas med andra arbetsmarknadsåtgärder, varför kompletterande försörjningsstöd vid behov kan
utgå.
En företagare skall hänvisas till att ta ut avtalsenlig lön från företaget. Om
detta inte är möjligt bör den enskilde ställa sig till arbetsmarknadens
förfogande. Det är i vissa fall nödvändigt att göra en individuell bedömning
och ta hänsyn till den enskildes möjligheter att få en anställning. Detta får
sedan ställas i relation till de inkomster som företaget ger. För en begränsad
tidsperiod kan alltså skäl finnas att bevilja ekonomiskt bistånd även till
företagare. Under en avvecklingsfas, då företaget avyttras, läggs vilande,
m.m. kan personen vara berättigad till ekonomiskt bistånd. Vanligtvis
kommer då krävas att personen under denna fas (i normalfallet högst tre
månader) visar att han/hon aktivt verkar för en avveckling samt ställer sig
till arbetsmarknadens förfogande på det sätt som socialnämnden anvisar.
5.5
Utländska medborgare
Nordiska medborgare och icke nordiska medborgare med uppehålls- och
arbetstillstånd skall vid ansökan om försörjningsstöd bedömas utifrån
samma grunder som gäller för svenska medborgare.
Utomnordiska medborgare, som befinner sig i landet som turister,
kan endast i undantagsfall och i en nödsituation berättigas till
ekonomiskt bistånd. Dessa personer skall i första hand vända sig till
hemlandets konsulat eller ambassad.
Utländsk medborgare, som är asylsökande, får sin försörjning
genom Migrationsverket och skall alltså ej uppbära
försörjningsstöd genom kommunen.
Fr.o.m. 1/7 2013 har socialnämndens underrättelseskyldighet i
migrationsärenden upphävts. Socialnämnden är dock fortsatt skyldig att
lämna ut uppgifter om en polismyndighet, Säkerhetspolisen,
Migrationsverket, en migrationsdomstol, Migrationsöverdomstolen eller
regeringen begär det. Uppgiftskyldigheten regleras i 17 kap 1 § Utlänningslagen.
Ekonomiskt bistånd utgår inte till ansökan om svenskt medborgarskap.
Beträffande EU-medborgare: se påföljande kapitel.
20
5.5.1
EU-medborgare
Vid ansökan om ekonomiskt bistånd skall EU-medborgare och dess
familjemedlemmar likabehandlas som svenska medborgare. En
förutsättning är dock att EU-medborgaren har s.k. uppehållsrätt. De tre
första månaderna i Sverige har alla EU-medborgare en ovillkorlig
uppehållsrätt, har denna tid passerats åvilar det socialnämnden att på egen
hand bedöma huruvida fortsatt uppehållsrätt föreligger eller inte.
En EU-medborgaren har uppehållsrätt om denne (enligt 3 a kap 3 §
Utlänningslagen) antingen:
1) Är arbetstagare eller egen företagare
2) Har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet
att få en anställning (inom en snar framtid)
3) Är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige
och enligt försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sig och sina
familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för
sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller
4) Har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning
och har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige.
För att bedöma huruvida arbetslösa EU-medborgare uppfyller villkor två
ovan bör information inhämtas från Arbetsförmedlingen.
EU-medborgare som inte omfattas av något av villkoren kan enbart påräkna
ekonomisk hjälp till hemresa och för att undanröja en akut situation
(matpengar).
Se även Socialstyrelsens vägledning Rätten till bistånd för medborgare
inom EU/EES-området.
5.6
Anknytningsinvandrare
Socialtjänstlagen föreskriver att det i första hand är den enskilde själv som
skall ta ansvar och planera för sin ekonomiska situation. Detta egna ansvar
omfattar även utrikesfödda som har för avsikt att flytta till anhöriga i
Sverige. Det kan anses rimligt att en invandrande person planerar på så sätt
att han/hon inte omgående försätter sig i ett behov av ekonomiskt bistånd.
Under en inledande period, i regel två månader, bör den nyinvandrade
kunna klara sig genom egna medel. Med hänvisning till det egna
planeringsansvaret bör således en ansökan under de första månaderna
avslås. Ett avslag p.g.a. ”oplanerad invandring” påverkar inte anknytningsperson (och eventuell övrig familj) utan berör enbart den
nyinvandrade.
Observera att två månader som ”inledande period” endast är att betrakta
som ett riktmärke, omständigheter i det enskilda fallet kan föranleda en
annan bedömning. Barnperspektiv, i vilken grad en ekonomisk planering
gjorts, huruvida individen flyttat från egen försörjning eller inte, är exempel
på faktorer som måste vägas in i ett helhetsperspektiv.
Ärenden som rör anknytningsinvandring skall alltid tas upp för gruppdiskussion och/eller i handledning.
21
5.7
Personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik
I 5 kap 9 § SoL fastslås att socialnämnden i samråd med den enskilde skall
planera hjälpen och vården samt noga bevaka att planen fullföljs.
Den som har missbruksproblem skall informeras om vilka möjligheter det
finns att erhålla stöd och behandlingsinsatser.
.
Samtliga personer som uppburit försörjningsstöd i mer än två månader
kommer att erbjudas möjligheten att göra Audit/Dudit, för att få svar på
alkohol- och drogvanor.
För de som erhåller så höga poäng på Audit att deras användande av alkohol
definieras som riskbruk, skadligt bruk eller beroende (minst 6 poäng för
kvinnor, 8 poäng för män) gäller följande.
Informera personen om vikten av att ta emot rådgivning och stöd för att inte
fastna i ett skadligt alkoholbruk. Informera om möjligheten att kunna få
detta stöd via IFO:s öppenvårdsgrupp, men att ärendet först måste utredas
av utredningsgruppen. Om personen tycker det är jobbigt att kontakta
utredningsgruppen kan ekonomihandläggaren själv erbjuda sig att initiera
denna kontakt.
Tolkning av Dudit:
Viktigt att observera är att all icke läkarordinerad användning av narkotika
är otillåten i Sverige, varför ett resultat överstigande noll poäng bör
uppmärksammas och diskuteras.
Informera personen om möjligheten att få hjälp för sina problem, på samma
sätt som beskrivits ovan.
En klient kan avböja att göra Audit/Dudit utan att det får några ekonomiska
konsekvenser. En återkommande diskussion kring alkohol och droger skall
dock alltid föras med klienter som långvarigt uppbär försörjningsstöd.
För de som till följd av missbruket inte står till arbetsmarknadens
förfogande och inte medverkar till att komma ifrån sitt missbruk görs en
individuell prövning av rätten till bistånd. Enbart det faktum att en person
inte deltar i en viss missbruksbehandling är i sig inte skäl nog att avslå en
ansökan om försörjningsstöd. Vägrar dessa personer helt eller i stor
utsträckning att medverka i socialtjänstens arbete för att utarbeta en
handlingsplan eller att göra en utredning så kan detta dock utgöra grund för
avslag eller för att reducera biståndet.
För en person med ett påvisbart pågående missbruk kan försörjningsstödet
enl 4 kap § 3 SoL reduceras om det är uppenbart att biståndet inte används
till avsett ändamål.
Om det finns barn i familjen och det genom Audit/Dudit eller på annat sätt
framkommer att den vuxne kan ha missbruksproblem, bör i normalfallet
informationen överlämnas till utredningsgruppen (se kapitel 5.9.1).
5.8
Brottsoffer
Enligt 5 kap 11 § SoL skall socialtjänsten verka för att den som utsatts för
brott får stöd och hjälp.
22
Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är, eller har varit,
utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd
och hjälp för att förändra sin situation.
Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller
andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan
vara i behov av stöd och hjälp.
I situationer där en eller flera i ett hushåll är att betrakta som brottsoffer,
kan biståndshanteringen skilja sig från vad som gäller i normalfallet.
Eftersom en person som är utsatt för misshandel, sexuella övergrepp eller
hedersrelaterat hot och våld även skall vara aktualiserad hos utredningsgruppen är det av betydande vikt att en samordning sker mellan ekonomioch utredningsgrupp.
Expertis på området, t.ex. på Länsstyrelsen eller Brottsofferjouren, kan
behöva konsulteras, vilket också kan ge vägledning om hur ärendet skall
hanteras ekonomiskt.
Så långt det är möjligt skall de ordinarie handläggningsrutinerna följas, men
ibland kan brottsoffrets situation vara sådan att vissa av de normala kraven
på den enskilde (exempelvis uppvisande/inlämnade av handlingar, stå till
arbetsmarknadens förfogande osv) tillfälligtvis behöver frångås.
Vid stark misstanke om att en individ riskerar att utsättas för hedersrelaterat
våld bör omgående en liten arbetsgrupp bildas, där all information stannar
dem emellan. Gruppen består förslagsvis av en handläggare från
utredningsgruppen, en handläggare från ekonomigruppen samt IFO-chef.
Se även IFO:s dokumentet Rutiner och arbetsplan för arbetet med
våldsutsatta personer samt Länsstyrelsen handbok Våld i nära relationer.
5.9
Barn
I ekonomiärenden där det finns barn i familjen skall barnens situation
särskilt uppmärksammas och belysas. Det skall även i dokumentation tydligt
framgå att barnens situation kontinuerligt beaktas.
Ett barns möjlighet till en gynnsam utveckling riskerar att försämras om
familjen över tid lever under knapphändiga ekonomiska förhållanden,
exempelvis långvarigt biståndsberoende.
Att verka för att barnens föräldrar gör allt vad de kan för att nå egen
försörjning är således att arbeta utifrån ett barnperspektiv.
Det är i sammanhanget också viktigt att påminna föräldrarna om att det är de
själva och inte socialtjänsten som har huvudansvaret, även det ekonomiska,
för sina barn.
Omständigheter kan trots allt göra att vissa familjer bli långvarigt beroende
av försörjningsstöd.
Som nämnts i kapitel 4.12 kan det i sådana fall ibland finnas skäl att bevilja
bistånd till rekreation. Likaså kan bistånd beviljas om utgivandet av detta
bistånd utgör enda möjligheten för barnet att få gå tillgång till någon form
av aktivt liv utanför skolan och hemmet. Handläggningen av dessa ärenden
bör alltid diskuteras med kollegor och/eller med förste socialsekreterare i
ekonomigruppen.
23
1/7 2014 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen, om fritidspeng för
barn (SoL 4 a kap. Ersättning för barns kostnader för fritidsaktiviteter). Syftet
är att främja ekonomiskt utsatta barns deltagande i organiserade fritidsaktiviteter. Fritidspengen är inte en del av det ekonomiska biståndet utan en
fristående ersättning till faktiska kostnader för barns fritidsaktiviteter.
Handläggning avseende fritidspeng beskrivs i kapitel 12.
Vid hot om vräkning av en barnfamilj bör handläggaren, i än större
utsträckning än annars, aktivt agera för att tillsammans med den
biståndssökande finna en lösning på den uppkomna situationen, detta för att
säkerställa att de berörda barnen inte drabbas av bostadslöshet. Samma
arbetsmetod och synsätt bör gälla när det föreligger hot om avstängning av
el (se kapitel 6.1 hyresskulder och kapitel 6.2 elskulder.)
För att tillförsäkra att ett barnperspektiv genomsyrar verksamheten på
individ- och familjeomsorgen har all personal erhållit grundutbildning i
BBIC. Alla nyanställda skall genomgå BBIC-utbildning.
5.9.1
Anmälan om barn som far illa
Enligt 14 kap § 1 SoL föreligger en skyldighet för anställda inom
socialtjänsten att genast agera om man i sin verksamhet får kännedom om
något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns
skydd.
Följande gäller när en ekonomihandläggare får in en anmälan alternativt när
denne via klientkontakter får del av uppgifter som är av sådan art att
informationen måste lämnas vidare till utredningsgruppen.
- I första hand skall informationen omgående överlämnas till förste socialsekreterare i utredningsgruppen.
- Finns inte förste socialsekreterare i utredningsgruppen tillgänglig måste
ekonomihandläggaren istället omgående överlämna informationen till
någon annan i utredningsgruppen eller till IFO-chef.
- Saknas även denna möjlighet skall informationen omgående överlämnas
till någon annan förste socialsekreterare.
Observera att omgående betyder i omedelbar anslutning till den tidpunkt
som informationen erhållits – det är t.ex. inte OK att vänta till nästa dag.
Det väsentliga är att informationen snarast möjligt överlämnas till någon av
de ovan nämnda, detta oavsett om ekonomihandläggaren själv bedömer
ärendet som allvarligt/brådskande eller inte.
5.10
Gifta och sammanboende
Personer som är sammanboende och lever under äktenskapliga former
får i normalfallet anses ha inkomster och utgifter tillsammans och
räknas alltså ihop vid prövning för rätten till försörjningsstöd eller
bistånd i andra fall.
Ett gift par som skall skiljas/separera kan i avvaktan på att skilsmässan
formaliseras i vissa fall, t.ex. vid misshandel, behandlas som två åtskilda
hushåll.
Bistånd kan lämnas till ansökan om äktenskapsskillnad. I normalfallet delar
paret på denna kostnad (2015: 900:-), men i vissa fall kan bistånd lämnas
med hela summan till den ena sökande. Exempelvis kan bedömning ha
24
gjorts att betrakta paret som åtskilda och där den biståndssökande är den
enda av de två som vill ansöka om äktenskapsskillnad.
5.11
Inneboende
Vuxna ensamstående, som bor inneboende, har samma norm vad
avser personliga kostnader, som om han/hon skulle bo ensam. De
gemensamma hushållskostnaderna delas däremot på antalet personer som delar bostad.
5.12
Växelvis boende för barn
Barn med växelvis boende hos sina föräldrar räknas med i normen
vad avser personliga kostnader och gemensamma hushållskostnader
med det antal dagar som barnet bor hos den bidragsberättigade
föräldern.
Här skall observeras att underhållsstöd kan utgå från försäkringskassan till barn som endast bor del av månaden hos en förälder.
6.
SKULDER OCH AVBETALNINGAR
Ekonomiskt bistånd utgår i regel inte till skulder. Undantag kan dock finnas,
vid t.ex. el- eller hyresskulder.
För att bistånd till skulder skall beviljas gäller att betalning av skulden
har avgörande betydelse för den sökandes fortsatta livsföring och att denna
på ett avsevärt sätt skulle försvåras om skulden inte blir betald.
Vid utmätning av lön eller annan ersättning har kronofogden fastställt ett
förbehållsbelopp som skall tillförsäkra den enskilde skälig levnadsnivå.
En individ med förbehållsbelopp skall således i regel klara sin försörjning
utan ekonomiskt bistånd. En längre tids utmätning av lön innebär att leva
med små ekonomiska marginaler, varför tillfälliga behov av bistånd trots
allt kan uppstå.
Ibland kan förbehållsbeloppet vara baserat på inaktuella uppgifter med ett
alltför högt avdrag som följd. Den enskilde bör i de fallen uppmanas
kontakta kronofogden för ny beräkning av förbehållsbeloppet.
6.1
Hyresskulder
Hyresskuld kan i normalfallet beviljas till maximalt tre förfallna
månadshyror, om annan lämplig bostad ej kan anskaffas.
Detta under förutsättning att den sökande haft normunderskott under den
period som skulden uppstått.
I akuta situationer, då den sökande står inför en avhysning och ej
kan ordna annat boende, kan det bli aktuellt med andra individuella
lösningar och överenskommelser. Det kan då bli aktuellt med
förmedlingskonto under tiden en avbetalningsplan upprättas i
samråd med hyresvärd. I vissa fall kan den enskilde erbjudas att
betala in samtliga inkomster på skulden och uppbära
försörjningsstöd till uppehället. Om uppgörelsen är under en kortare
25
period bör det endast bli fråga om livsmedelsnorm.
I samtliga ärenden där en avhysningssituation föreligger skall samråd ske
med förste socialsekreterare och/eller IFO-chef.
6.2
Elskulder
Bistånd till skulder på konsumtionsavgifter (el, vatten och sopor)
kan beviljas för högst tre debiteringsperioder. Detta under
förutsättning att den sökande haft normunderskott under den period
skulden uppstått.
I akuta situationer, då den sökande står inför en avstängning av el,
kan det bli fråga om individuella lösningar och uppgörelser av
samma typ som nämnts ovan beträffande hyresskulder.
Precis som gäller vid hyresskulder skall, vid omedelbart hot om
elavstängning, samråd ske med förste socialsekreterare och/eller IFO-chef.
6.3
Barnomsorgsskulder
Bistånd till skuld på barnomsorgsavgift kan beviljas för högst tre
månadsavgifter. Detta under förutsättning att den sökande haft
normunderskott under den period som skulden uppstått.
Om den sökande står inför en avstängning från barnomsorgsplats
och är i behov av denna för att klara sin försörjning genom arbete
eller utbildning, kan det även här bli aktuellt med individuella
lösningar och uppgörelser, av samma typ som nämnts ovan
beträffande hyres- och elskulder.
6.4
Skulder på underhållsstöd
Den underhållsskyldige skall hänvisas till Försäkringskassan för att
begära anstånd när han/hon inte klarar återbetalningen. Ekonomiskt bistånd
utgår ej till denna typ av skuld.
6.5
Kvarstående skatt
Bistånd utgår inte till betalning av kvarstående skatt. Detta oavsett
om den sökande varit beroende av ekonomiskt bistånd under den period
som för lågt preliminärskatteavdrag gjorts.
7.
INKOMSTER OCH EGNA TILLGÅNGAR
7.1
Inkomster
Vid beräkning av försörjningsstöd görs avdrag helt för bland annat
följande inkomster:



aktivitetsstöd
aktivitetsersättning
arbetslöshetsersättning
26



















barnbidrag
bostadsbidrag
bostadstillägg
familjebidrag
familjehemsersättning
flerbarnstillägg
frivilliga bidrag som pensionsförmån från tidigare arbetsgivare osv
föräldrapenning
habilitetsersättning
hyresinkomster
livränta
pension (barn, efterlevande, omställning, inkomstpension,
garantipension)
sjukpenning
skatteåterbäring
studiebidrag/studiemedel/studielån
underhållsstöd och underhållsbidrag
vårdbidrag för barn under 16 år (arvodesdelen)
äldreförsörjningsstöd
övriga inkomster av jämförbar karaktär
Avdragsreglerna omfattar ej tillfälliga bidrag från stiftelser och fonder,
handikappersättning, familjehemsersättningens omkostnadsdel, skattefri
omkostnadsdel på vårdbidrag, SFI-bonus samt extra tillägg på studiebidrag
för gymnasiestuderande. Gällande Jobbstimulans se kap 7.1.13.
Ett utdömt skadestånd skall räknas som inkomst endast vad avser den del
som ej utgör ersättning för extra kostnader för vård och behandling.
7.1.1
Insättningar på konto
Huvudregeln är att alla insättningar på 500:- och därutöver räknas som
inkomst för den sökande. Undantag kan göras om personen skriftligt kan
styrka att de insatta pengarna inte varit eller är disponibla för honom/henne.
Uppvisar en sökande gång efter annan återkommande insättningar på lägre
summor (upp till 500:-) kan det föranleda att även dessa pengar medräknas
som inkomst. Ärendet bör tas upp för diskussion i ekonomigrupp eller med
förste socialsekreterare samt med den biståndssökande personen.
7.1.2
Ungdomars egna inkomster, se 4 kap § 1a SoL
En ungdom som går i skolan och feriearbetar skall inte behöva försörja den
övriga familjen. Barn är aldrig underhållsskyldiga för sina föräldrar. Det är
viktigt att den som feriearbetar själv får disponera en del av arbetsinkomsten för att vara motiverad till fortsatt feriearbete. Den unge får
behålla ett helt basbelopp utan att inkomsten tas med i normberäkning.
Överstiger nettoinkomsten denna summa får den unge sörja för sitt eget
uppehälle och del i bostadskostnaden. Den unges egna inkomster kan enbart
kopplas till den unge själv, den unges inkomster skall aldrig påverka den
övriga familjens totala norm.
Följande inkomster skall således inte, såvida ej inkomsterna överstiger ett
prisbasbelopp per kalender år, beaktas vid bedömning av rätten till bistånd:
27
1. hemmavarande barns inkomster av eget arbete,
2. hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om
skolungdomarna är under 21 år.
Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan
jämförlig grundutbildning.
7.1.3
Jobbstimulans, se 4 kap 1 b § SoL
Den 1/7 2013 ändrades socialtjänstlagen så att för de personer som haft
försörjningsstöd i mer än sex månader i följd och som har inkomst av
anställning (lön), så skall bara 75 procent av nettolönen räknas som inkomst
när rätten till bistånd utreds. För de som uppfyller kraven gäller den
särskilda beräkningsregeln under två år, även om personen flyttar till en
annan kommun under tiden eller är helt självförsörjande under viss del av
denna tvåårsperiod.
7.2
Kapital
7.2.1
Vuxna personers kapitaltillgångar
Om en person har kontanter, banktillgodohavande eller andra lätt
realiserbara tillgångar, t.ex. aktier och obligationer skall dessa i första hand
användas till den enskildes försörjning och livsföring i övrigt.
En person eller ett hushåll som långvarigt uppbär försörjningsstöd skall,
utan att det påverkar rätten till bistånd, kunna ha möjlighet till visst sparande
för särskilda ändamål. Den enskildes eventuella sparande skall dock alltid
föregås av diskussion med och godkännande av ekonomihandläggaren.
Exempel på ändamål för ett sparande kan vara kvartalsräkning, kläder, TV,
rekreationsresa m.m. Se även vägledande domar i Kammarrätten år 2010
(mål nr 2030-10) och i Regeringsrätten år 1986 (RÅ 1986 ref 76).
7.2.2
Barns kapital
Barn får ha tillgångar motsvarande 15 % av basbeloppet utan att det
påverkar rätten till eventuellt bistånd.
Se även avsnitt 7.1.2 och kap 4 § 1a SoL.
7.2.3
Bilinnehav som kapitaltillgång
Bil är en avyttringsbar tillgång och sådan tillgång skall i första hand
tillgodose behovet av medel innan försörjningsstöd beviljas. Skälig tid för
att avyttra bil, vars värde överstiger 35% av basbeloppet, bör i normalfallet
vara en månad.
Ett högt värderad bil kan i vissa fall vara belånad i så hög grad att en
försäljning inte innebär att ägaren frigör kapital. Krav på försäljning bör i de
fallen inte ställas, men skall ändå beaktas eftersom bilägaren vid
försäljning/inlösning kan komma ifrån betalning av dyra lån.
7.2.4
Egen fastighet/Bostadsrätt som kapitaltillgång
En fastighet eller bostadsrätt skall räknas som en kapitaltillgång. En
individuell bedömning måste dock göras. Hänsyn skall tas till om den
28
sökande bedöms komma att ha ett långvarigt behov av försörjningsstöd. En
jämförelse skall, liksom vid bilinnehav, göras beträffande
fastighetens/bostadsrättens värde och belåning. Vidare bör en bedömning
göras av vilka konsekvenser en eventuell försäljning medför för familjens
boendekostnader och sociala situation i övrigt.
7.3
Överskott från tidigare period
Vid nybesök görs normberäkning även för två månader bakåt i tiden. Ett
eventuellt större normöverskott (minst 7 000:-) från föregående månad tas
hänsyn till vid bedömning om rätt till försörjningsstöd.
Om en person som löpande uppbär försörjningsstöd tillfälligt får ett
överskott, så räknas detta överskott med som inkomst två månader.
Vid mycket höga överskott från tidigare perioder skall en individuell
prövning göras beträffande hur lång period det är rimligt att den enskilde
skall klara sig på dessa inkomster. Det kan här vara fråga om att den
sökande avyttrat någon form av kapitaltillgång eller fått en stor retroaktiv
ersättning vid ett enda utbetalningstillfälle.
Här är det viktigt att informera den enskilde om när han/hon kan beräknas
bli berättigad till bistånd igen utifrån gällande normer.
Om personen använt tidigare normöverskott till att ”investera” i sådant som
kan påskynda vägen till egen försörjning eller som i det individuella fallet
kan anses som nödvändigt för en skälig levnadsnivå finns möjlighet att
bortse från det tidigare normöverskottet. Det kan t.ex. röra sig om kostnader
för körkort, dator eller rekreationsresa (med och för barn). Hur man skall
bedöma användning av tidigare överskott bör alltid diskuteras med kollegor
och/eller med förste socialsekreterare i ekonomigruppen.
Som nybesök räknas i normalfallet en person/hushåll som inte varit aktuell
för ekonomiskt bistånd ett år bakåt i tiden. Återkommer en person/hushåll
senare än ett år efter att man senast var aktuell för ekonomiskt bistånd kan, i
normalfallet, inte krav ställas att personen/hushållet skall ha sparat av
tidigare månaders normöverskott. En individuell bedömning bör dock alltid
göras vad som är rimligt att kräva av den sökande när det gäller planering av
sin ekonomi (tidigare normöverskott). Av betydelse i bedömningen är i vad
mån personen/hushållet kan anses ha varit/är förtrogen med socialtjänstens
regler och riktlinjer.
8.
JOBBCENTER/VUXENCENTER
En person som riskerar att fastna i bidragsberoende skall anvisas till
Jobbcenter/AME (se 5.1). På Jobbcenter/AME utformas en individuellt
anpassad handlingsplan för att stärka och kompetenshöja den enskilde i
syfte att denne skall kunna närma sig egen försörjning.
Inslag i en handlingsplan kan vara arbetsträning, social träning, hjälp att
söka arbete eller utbildning, grundläggande datautbildning, extern
praktikplats och enskilda stödsamtal. Deltagaren kan också erhålla extra
stöd i kontakter med andra myndigheter/instanser, såsom arbetsförmedling,
försäkringskassa och sjukvård. Målsättningen är att upptäcka och undanröja
eventuella arbetshinder och på så sätt rusta individen så att han/hon klarar
att uppfylla arbetslivets basala krav.
29
Den individuella handlingsplanen skall regelbundet (minst var tredje
månad) följas upp, och vid behov revideras. I första hand är detta, i likhet
med löpande AF-kontakter, Jobbcenter/AME:s ansvar. Det lär dock vara till
gagn för klienten om även ekonomihandläggaren aktivt medverkar i såväl
uppföljning av handlingsplan som i AF-kontakter.
Om Jobbcenter/AME -deltagaren inte följer uppgjord handlingsplan och har
ogiltig frånvaro kan avdrag göras på försörjningsstödet (se kapitel 2.4 och
2.5).
När det gäller personer som står långt från den ordinarie arbetsmarknaden
av olika anledningar eller där arbetshindren är oklara, finns möjligheten att
anvisa personen till Vuxencenter/AME. Vuxencenter/AME kan i större
utsträckning än Jobbcenter, erbjuda individuellt stöd och en individuell
planering utifrån ett helhetsperspektiv av personens livssituation.
9.
UNGDOMSCENTER
Ungdomscenter är en verksamhet tillhörande Arbetsmarknadsenheten, som
riktar sig till ungdomar mellan 18-25 med försörjningsstöd. Målsättningen
med verksamheten är att ungdomen skall få möjlighet att erhålla
individuellt anpassat stöd för att på sikt kunna närma sig arbetsmarknaden,
börja studera eller nå annan försörjning.
Här arbetar två ungdomsvägledare som arbetar utifrån ett helhetsperspektiv,
d.v.s. genom att möta ungdomen där denne befinner sig och erbjuda stöd
utifrån hela dennes livssituation. Ungdomarna skall här kunna få tillgång till
samtal, gruppverksamhet, studiebesök, hjälp med dagliga rutiner, budgetoch skuldrådgivning, hälsa och friskvård, stöd i distansstudier m.m. Vidare
är samverkan med andra myndigheter och aktörer viktig då ungdomen ofta
har stödkontakter på flera håll och har svårigheter med att samordna dessa. I
de fall där ungdomen har beviljat bistånd ifrån socialförvaltningens
öppenvård, ska öppenvårdens personal inbegripas i planeringen av
ungdomens kontakt med Ungdomscenter.
Insatsen Ungdomscenter skall regelbundet (minst var tredje månad) följas
upp av ekonomihandläggaren. Den enskildes individuella handlingsplan
utformas och revideras kontinuerligt av den enskilde och
ungdomsvägledaren tillsammans.
Om den enskilde inte följer uppgjord handlingsplan och har ogiltig frånvaro
kan avdrag komma att göras på försörjningsstödet (se kapitel 2.4 och 2.5).
10.
ÖPPENVÅRD EKONOMI
Personer över 25 år som långvarigt uppbär försörjningsstöd kan beviljas
insatsen öppenvård ekonomi.
Insatsen öppenvård ekonomi är en insats, som genom täta kontakter med
den enskilde, syftar till att på sikt åstadkomma förändring och bryta ett
långvarigt bidragsberoende. Målet är att utreda den enskildes möjligheter
till annan försörjning och erbjuda den hjälp som den enskilde behöver för
30
att klara sig utan ekonomiskt bistånd. Ekonomigruppen har sedan mars
2015, en beteendevetare knuten till sig, som endast arbetar med den här
målgruppen. Beteendevetarens uppdrag är att tillsammans med den enskilde
göra en djupare kartläggning av den enskildes livssituation för att kunna
identifiera dolda hinder och identifiera den enskildes faktiska behov av
insatser utifrån ett helhetsperspektiv.
Inom ramen för insatsen skapas en individuell handlingsplan som ska
stärka/motivera den enskilde att närma sig egen försörjning.
Handlingsplanen följs upp och revideras fortlöpande och ska innehålla
realistiska mål och delmål för att nå resultat.
Insatsen ska regelbundet, var tredje månad, följas upp av
ekonomihandläggare och beteendevetare tillsammans med den enskilde för
att bevara ett tydligt fokus på förändring.
11.
BIDRAGSBROTT
Fr.o.m. 1/1 2008 gäller följande vid planerat eller utfört bedrägeri avseende
ekonomiskt bistånd.
I bidragsbrottslagens 2 § fastslås att en person begår bidragsbrott om han
eller hon lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden
och på så sätt orsakar att en ekonomisk förmån felaktigt utbetalas eller
betalas ut med ett för högt belopp.
Vid upptäckt av, eller misstanke om, att en person som söker eller sökt och
erhållit ekonomiskt bistånd agerat bedrägligt skall enligt bidragsbrottslagens
6 § en anmälan till polismyndigheten göras.
Undantag från anmälningsplikten kan göras om den enskilde före utbetalning
av biståndet frivilligt vidtar en åtgärd som leder till att ett korrekt beslut kan
fattas (bidragsbrottslagens 4 §). Har utbetalning redan skett skall ärendet
polisanmälas, detta oaktat om individen återbetalat eller säger sig vara beredd
att återbetala.
Inför en eventuell polisanmälan skall handläggaren samråda med förste
socialsekreterare, enhetschef eller socialchef.
12.
ANSÖKNINGAR OM BOSTAD
Behovet av boende kan i de allra flesta fall tillgodoses utan bistånd från
socialtjänsten.
Generellt gäller att den bostadssökande måste uttömma alla möjligheter att
på egen hand ordna sin boendesituation. Det handlar om att kontakta alla
tillgängliga hyresvärdar, såväl i Kil som i omkringliggande kommuner, leta
bland annonser i både tidningar och på internet, använda sig av personliga
kontakter m.m.
Föreligger särskilda problem för den enskilde att själv ordna eget boende
eller om nuvarande boendesituation riskerar medföra mycket allvarliga konsekvenser (t.ex. misshandel eller andra fysiska eller psykiska övergrepp),
som förhindrar den enskilde att uppnå skälig levnadsnivå kan det finnas skäl
för socialförvaltningen att ge bistånd i form av råd och stöd bostad.
För barnfamiljer och ungdomar kan detta leda till att socialförvaltningen
tecknar ett bostadssocialt avtal med Kilsbostäder.
31
För gruppen vuxna med egen problematik (exempelvis missbruk eller
psykisk ohälsa) kan det medföra att individen bereds möjlighet till s.k.
anpassat boende.
Beslut (beviljande eller avslag) om bostadssocialt avtal fattas av 1:e
socialsekreterare eller IFO-chef.
13.
FRITIDSPENG
1/7 2014 infördes lagen om fritidspeng i syfte att främja barns deltagande i
organiserade fritidsaktiviteter. Fritidspengens målgrupp är barn i åk 4-9,
tillhörande familjer som uppburit försörjningsstöd minst sex månader den
senaste tolvmånadersperioden.
Ändamål som ersättning kan beviljas till är exempelvis medlems,- träningsoch kursavgifter. Det måste handla om organiserade, lärarledda och
regelbundna aktiviteter; generellt utgår inte ersättning för enstaka eller
tillfälliga aktiviteter.
Som nämndes i kapitel 5.9 är inte fritidspengen en del av det ekonomiska
biståndet utan en fristående ersättning till faktiska kostnader för barns
fritidsaktivitet. Det görs således inte någon ekonomisk behovsprövning vid
ansökningar om fritidspeng; uppfylls ovanstående kriterier (barnet går i åk
4-9 + långvarigt biståndsbehov) kan ersättning utgå utan att familjens
övriga rätt till ekonomiskt bistånd påverkas.
Fritidspeng kan beviljas med maximalt 3 000:-/år och barn. Bor barnet
växelvis kan som mest halva summan utgå, d.v.s. 1 500:-/år.
Det åligger socialtjänsten att upplysa om möjligheten till fritidspeng.
Ärenden som rör ansökningar om fritidspeng tas upp i ekonomigrupp
och/eller med förste socialsekreterare.
Se även Socialstyrelsens meddelandeblad nr 3 2014 (Fritidspeng för barn i
hushåll med försörjningsstöd).
Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 aviserat att man kommer att
föreslå att bestämmelserna om fritidspeng upphör att gälla från 1 januari
2016 och att medlen istället avsätts för att höja riksnormen för barn.
Basbelopp 2015: 44 500:-.
.
1
Ensamkommande barn/ungdomars ekonomi
Under asyltiden:
När ett ensamkommande barn/ungdom anvisas till Kils kommun,
placeras denne på Kilsbo HVB, Stinsen.
Inledningsvis är ungdomen asylsökande i avvaktan på beslut om
permanent uppehållstillstånd (PUT).
Under den tid som barnet/ungdomen är asylsökande har Migrationsverket
det ekonomiska ansvaret. Migrationsverket utbetalar dagersättning, som
bland annat ska räcka till barnets/ungdomens personliga behov, till
exempel kläder, skor, medicin. Ett asylsökande barn/ungdom kan även
ansöka hos Migrationsverket om särskilda kostnader, till exempel om
extra bidrag till kläder och till glasögon.
I särskilda fall, till exempel när det gäller vinterkläder, kan kommunen
bevilja barnet/ungdomen ersättning i väntan på klädbidrag från
Migrationsverket. Utbetald ersättning återsöks hos Migrationsverket eller
god man.
När barnet/ungdomen får permanent uppehållstillstånd
En månad efter att barnet/ungdomen fått uppehållstillstånd blir han/hon
utskriven från Migrationsverket. I samband med kommunplaceringen tar
kommunen ansvar för att tillgodose barnets/ungdomens ekonomiska
behov.
Ensamkommande barn/ungdomar bor inledningsvis på Stinsen.
Boendekedjan ser ut så här:
Kilsbo HVB
1. Avdelning Stinsen (asylsökande).
2. Avdelning Konduktören eller avdelning Eldaren (asylsökande och PUT)
3. Egen lägenhet (PUT + 18 år fyllda).
Observera att oavsett ovanstående boendeform är barnet/ungdomen
inskriven på HVB Kilsbo.
Andra tänkbara boendescenarion för den unge kan också vara:
-
Flytt till föräldrar (t.ex. mamma och syskon kommer till Sverige).
-
Familjehemsplacering.
-
Annan placering enligt SoL eller LVU.
Vid flytt till förälder, familjehemsplacering eller annan placering sker
omedelbar utskrivning från Kilsbo HVB.
2
Konduktören eller Eldaren
Ersättning i avvaktan på studiemedel/barnbidrag
När barnet/ungdomen blir kommunplacerad träffar han/hon
ekonomihandläggare för att få information om hur hans/hennes ekonomi
kommer att se ut framöver.
Barnet/ungdomen får information om att han/hon kan ansöka om
ersättning i väntan på studiemedel/barnbidrag när han/hon ordnat med
bankkonto. För att kunna öppna ett bankkonto kan barnet/ungdomen
ansöka om ersättning till ID-kort. Barnet/ungdomen och dennes gode
man ansöker skriftligt på särskild blankett som sedan förvaras i
personakt. Ersättning betalas ut i förskott och beräknas utifrån 35:-/dag
för del av månad och 1050:- för en hel månad. Vid retroaktiv ersättning
från CSN/Försäkringskassan skall motsvarande belopp återbetalas till
kommunen.
Ersättning till ID-kort
Barnet/ungdomen har rätt till ersättning från kommunen till ID-kort.
Ersättning till barn/ungdomar på Konduktören eller Eldaren
Barnet/ungdomen har rätt till ersättningar för följande ändamål:
livsmedel 1 709:-, kläder/skor 553:-, fritid 538:-, ungdomsförsäkring 55:,
hygien 271:-, telefonkort 100:-, busskort 545:- och hushållskostnader
115:-. Totalt: 3 886:-. Avdrag sker i det fall barnet/ungdomen har egna
inkomster i form av t ex barnbidrag/studiemedel eller efterlevnadsstöd.
Barnet/ungdomen kan vidare beviljas ersättning för receptbelagda
mediciner. Vid ansökan om ersättning för receptbelagda mediciner ska
aktuellt kvitto bifogas till ansökan.
Vid behov av glasögon eller tandvård skall till ansökan bifogas
kostnadsförslag från behandlande optiker eller behandlande tandläkare.
Glasögon och tandvårdsärenden tas upp i ekonomigrupp för diskussion.
Avsikten är att bedöma om föreslagna kostnader är godtagbara och
skäliga.
Barnet/ungdomen skall lämna in ifylld ansökan om ersättning för
nästkommande månad senast den 13:e varje månad. Utbetalning sker den
27:e varje månad. Är den 27:e en helgdag får barnet/ungdomen pengar
vardagen innan. Ansökningsblankett finns att hämta i
socialförvaltningens reception eller på Konduktören/Eldaren. Besök
bokas vanligtvis inte, ansökan görs skriftligt till ekonomihandläggaren.
3
Egen lägenhet
När ungdomen fyllt 18 år kan det bli aktuellt med flytt till egen lägenhet.
Inför flytten informerar ekonomihandläggaren ungdomen om hur dennes
ekonomi kommer att påverkas av eget boende.
Ungdomen träffar ekonomihandläggaren i slutet av varje månad för att
ansöka om ekonomisk ersättning för nästkommande månad. I samband
med varje besök fyller ungdomen i ansökan om ersättning för ensamkommande ungdomar. Till ansökan ska bifogas aktuellt kontoutdrag.
Syftet med mötet är att ungdomen delger sin aktuella situation vad gäller
t ex hälsa, studier, eventuellt sommarjobb och planering inför framtiden.
Normberäkning för månaden upprättas och ser ut enligt följande:
Inkomster
Förlängt barnbidrag/studiemedel med 1 050:- (det extra tillägget om
855:- medräknas ej som inkomst).
Efterlevnadsstöd med 1483:-.
Studiebidrag med 2828:-.
Utgifter
Aktuell hyra. Hyran betalar Kilsbo HVB direkt till hyresvärden.
Hemförsäkring.
Busskort/länskort 545:- eller 1090:-.
Telefonkort med 100:-.
Extra tillägg fritid med 121:-.
Besparingar räknas inte som inkomster i beräkningen. Ungdomarna
informeras om att en annan bedömning kommer att göras i händelse av
att de ansöker om försörjningsstöd (efter utskrivning från Kilsbo HVB).
När det är klart att ungdomen flyttar till egen lägenhet kommer han/hon
behöva ansöka om ersättning till hemutrustning. Ersättning till
hemutrustning beviljas med högst 10% av årets prisbasbelopp.
Flytt till förälder
Om barnets/ungdomens förälder/föräldrar flyttar till Sverige, skrivs
han/hon ut från Kilsbo HVB. Fortsättningsvis kommer den unge att ingå i
familjens hushåll och vid behov är det föräldern/föräldrarna som får
ansöka om försörjningsstöd.
Övrigt

Ersättning till körkort med alla dess kostnader beviljas inte.

Ersättning till pass beviljas inte.
4

Tandvårdsförsäkring. Ungdomen skall ha omfattande tandvårdsbehov för
att kunna erhålla ersättning till tandvårdsförsäkring.

Nöjesresor får bekostas med fritidspengar. Gruppresor som HVB Kilsbo
anordnar som aktiviteter för barnen/ungdomarna betalas av boendet.

Kostnader för flygbiljetter, exempelvis för familjemedlemmar, kan
ansökas hos Röda korset.

Datorer, mobiltelefoner, surfplattor, tv-apparater eller annan hemutrustning
beviljas barnet/ungdomen inte ersättning till. Barnet/ungdomen får spara för
att kunna köpa sig sådana saker.
Nystartsbidrag
Barnet/ungdomen som är asylsökande har rätt till 1 500:-/år för att främja
fritidsaktiviteter (t ex inköp av träningskläder, träningsutrustning,
träningskort, etc). Ansökan om ersättning i form av nystartsbidrag görs
av barnet/ungdomen själv och av gode mannen. Rätten till fritidspengar
gäller fr.o.m. att barnet/ungdomen placerats på Kilsbo HVB och ett år
framåt. Om barnet/ungdomen inte utnyttjar nystartsbidraget under
asyltiden, eller om denne bara utnyttjar ett visst belopp kan hon/han inte
ansökan när han/hon får PUT om kvarstående belopp.
När barnet/ungdomen beviljas ersättning i form av nystartsbidrag sker
inköp av fritidsutrustning via rekvisition som personal på Kilsbo HVB
ordnar. Inköp av medlemsavgifter betalar personal på Kilsbo HVB
vanligtvis direkt till föreningen/gymmet. Barnet/ungdomen får en kopia
på själva utbetalningen, så att den vid behov kan visas upp.