FNs nya hållbarhetsmål handlar
mycket om de gröna näringarna
Den 25-27 september
samlades ledarna för
FNs medlemsländer för
att anta de nya globala
målen för en hållbar
utveckling.
Slutdokumentet från
FN-toppmötet ”Transforming our World: the 2030
Agendan for Sustainable
Development” sammanfattar arbetet framåt för en
hållbar utveckling i fem Pn
som avgörande för mänskligheten och planeten:
People, Planet, Prosperity,
Peace in larger freedom
och Partnerskap.
190 länder har undertecknat de nya hållbarhetsmålen. Hållbarhetsmålen
tar vid där de så kallade
Milleniemålen slutar, det
vill säga i år och löper fram
till 2030.
Sammanfattningsvis
ska världens länder de
kommande femton åren
utrota fattigdomen, bromsa
klimatförändringarna och
stärka respekten för de
mänskliga rättigheterna i
världen.
17 mål
I tre år har diskussionerna
pågått, först i en speciell
FN-arbetsgrupp och sedan
årsskiftet genom mellanstatliga förhandlingar. Och
nu är målen antagna.
Det är 17 mål och 169
delmål som världens länder
nu har att förhålla sig till.
Flera mål har bäring på
jord- och skogsbruket.
Egentligen kan man säga
att jord- och skogsbruket
är centralt för att uppnå
flertalet mål. FAOs generaldirektör lyfte i New York
till och med fram att samtliga mål är kopplade till
jordbruket. Han påpekade
också att ett snabbt slut på
hungern är en nyckeln till
framgång i att uppfylla övriga mål. Enligt FAO behövs
nya investeringar på 160
dollar per år för personer
som lever i extrem fattigdom för att få bort världens
hunger.
Jordbruket centralt
Att minska fattigdom
handlar i flertalet av
världens länder om att
få till god utveckling i
jord- och skogsbruket. Så
resonerar världens bönder
med utgångspunkt i FAOs
beskrivning av jordbrukets
utmaningar framöver. Att
bromsa klimatförändringar
handlar om en lång rad
åtgärder där jord- och
skogsbruket står i centrum. Världens bönder är
samtidigt beroende av att
finna lösningar för att klara
ett förändrat klimat. Och
tänker man demokratiutveckling som en viktig del i
att få till stärkt respekt för
de mänskliga rättigheterna
är engagemang underifrån
och upp genom organisationer i civilsamhället som
bondeorganisationer och
andra samarbeten avgörande.
Det första Milleniemålet var att halvera världens
Innehåll
Nr 14
2 oktober 2015
fattigdom och hunger. I
de nya målen handlar mål
nummer två om att få slut
på hunger, skapa livsmedelstrygghet och förbättrat
näringsintag samt att
främja ett hållbart jordbruk. Det är det mål som
konkret talar om mat och
jordbruk. Detta mål två har
fem delmål och tre förslag
på åtgärder.
Mål två är jordbruk
Delmål ett och två handlar
om att vi till 2030 fått slut
på hunger och flenäring
samt att alla människor
särskilt de utsatta har
tillräcklig tillgång på säker
och sund mat. Delmål tre
handlar om att fördubbla
produktiviteten och stärka
inkomsten för världens
småskaliga livsmedelsproducenter (särskilt kvinnor,
ursprungsbefolkning,
familjejordbrukare, herdar
och fiskare). Detta ska
uppnås bland annat genom
att säkerställa tillgången på
mark, kunskap, finansiella
tjänster, marknader samt
möjlighet till ökat förädlingsvärde och arbetstillfällen utanför jordbruket.
Ett fjärde delmål
handlar om att sträva mot
hållbara livsmedelssystem
till 2030. Det femte delmålet handlar om att till 2020
leva upp till internationella
åtaganden om bevarad
genetisk mångfald.
Slutligen finns tre
uppmaningar om att öka
investeringarna i jordbruk
Sidan 1
• FNs nya hållbarhetsmål
handlar mycket om de gröna
näringarna
Sidan 2
• Skoglig världskongress för
första gången i Afrika
• Amerikanskt förslag om
jordbruksstöd i WTO möts
med skepsis
Sidan 3
• MARKNADEN
- Världsmarknadspriser
- Valutarutan
- Prisnoteringar
Sidan 4
• Ljusare global mejerimarknad låter vänta på sig
och landsbygd; att korrigera och förhindra störningar på de internationella
jordbruksmarknaderna
samt att vidta åtgärder för
minska volatiliteten på de
internationella råvarumarknaderna. Uppmaningen att
minska störningar på jordbruksmarknaden upprepar
det man kommit fram till i
Doha-rundan om att slopa
exportbidragen. Men fortfarande saknas enighet om
att få bort också exporthinder, det största handelspolitiska hindret för en trygg
livsmedelsförsörjning.
Forts på sidan 2
Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 1
Forts från sidan 1
FNs nya mål för en hållbar utveckling:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
Ingen fattigdom.
Noll hunger.
God hälsa och välbefinnande.
Utbildning av kvalitet.
Jämställdhet mellan könen.
Rent vatten och sanitet.
Ren energi som man har råd med.
Anständigt arbete och ekonomisk tillväxt.
Industri, innovation och infrastruktur.
Minskad ojämlikhet.
Hållbara städer och samhällen.
Ansvarsfull produktion och konsumtion.
Klimatåtgärder.
Livet under vattnet.
Livet på land.
Fred, rättvisa och starka institutioner.
Partnerskap för att nå målen.
Härnäst på dagordningen i
världens arbete mot en hållbar utveckling är klimatförhandlingen COP 21 i Paris
i december. Där hoppas
världens ledare komma
överens om åtaganden för
att begränsa den globala
uppvärmningen.
Hemläxan från FN-mötet i New York ej att förglömma. Nu ska de länder
som undertecknade de
övergripande målen hem
och göra verkstad av målen,
ett arbete som kommer att
få återverkningar ut på
kommunnivå i Sverige. För
näringslivet blir det viktigt
att de lokala, regionala och
nationella åtgärderna utformas för och inte till förfall
för den internationella
konkurrenskraften. Att gå
framåt tillsammans även
i verkligeneten är en stor
utmaning för allt internationellt hållbarhetsarbete.
Christina Furustam
[email protected]
Skoglig världskongress för första gången i Afrika
Vart sjätte år arrangerar FNs livsmedels- och
jordbruksorganisation
FAO världskongress om
skogliga frågor. I början
av september gick den
14e skogskongressen av
stapeln. Detta i Durban,
Sydafrika. Det var den
första kongressen i sitt
slag någonsin i Afrika.
Sverige hade en stor delegation med ett 50-tal delegater ledd av Statsekreterare
Elisabeth Backteman. Och
LRF skogsägarna var på
plats. Genom den Internationella Familjeskogsalliansen, IFFA, var LRF också
engagerat i att arrangera
seminarier på kongressen.
Temat var ”Forest and People” och den i särklass
mest uppmärksammade
delen av programmet handlade om den socio-ekonomiska roll skogen kan utgöra. Fattigdomsbekämpning,
ekonomisk utveckling och
lokalt engagemang var centrala frågor. ”Forest/wood
producer organsiations”
(skogsägar/brukar-föreningar) uppmärksammades
på ett mycket positivt sätt.
World Farmers’ Organisations ordförande Evelyn
Nguleka (Zambia) höll ett
engagerat tal om skogens
roll för livsmedelsproduktionen och hur jordbruk
och skogsbruk harmonierar
på gården.
Det svenska exemplet
blev klart lyft av den ceremoni där FAOs och We Effects partnerskapsavtal hyllades och där LRF fick tala
till delegaterna. FAO vänder sig i ökad utsträckning
till det civila samhället och
näringslivet för att stärka sin
roll, inte minst genom arbete med producentföreningar för att hantera både
marknad och politik.
Som alltid när världens
länder träffas finns frågor
som förenar och frågor som
skiljer. Det svenska familjeskogsbruket kan inspirera.
Men med de olika förutsättningar som råder är det
långt ifrån en självklarhet
för alla att se de möjligheter
ett aktivt hållbart skogsbruk bibringar. världen
På många håll i världen
uppfattas avverkning som
ett stort hot. Utmaningen
är att aldrig hemfalla till att
generalisera. Det ser olika
ut och genom dialog kan vi
hjälpas åt att bättre förstå
att vad som är ett hållbart
skogsbruk varierar.
Kongressen resulterade i Durbandeklaratonen
“2050 Vision for Forests and
Forestry, Message to Climate change, Messege from
World Forest Congress to
adoption of 2030 Sustainable development Goals”.
Läs mer på:
http://www.fao.org/about/
meetings/world-forestry-congress/en/
Lennart Ackzell
[email protected]
Amerikanskt förslag om jordbruksstöd i WTO
möts med skepsis
USA har lagt ett förslag
i WTO inför handelsorganisationens ministermöte i Nairobi i december.
Stöden hör enligt USA
till de mest handelsstörande formerna av jordbruksstöd.
Förslaget går ut på att
frysa användningen av
prisstöd och stöd till
insatsvaror i jordbruket.
Förslaget riktar sig i första
hand mot de stora framväxande ekonomiernas ökade
användning av jordbruks-
Sidan 2 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund
stöd. Utvecklingsländerna,
dock inte Kina, är idag
undantagna från de allmänna WTO-reglerna om att
begränsa användningen av
stöd till insatsvaror som till
exempel gödselmedel om
de riktas till låginkomst- eller resurssvaga producen-
ter. USAs argument är att
utvecklingen riskerar leda
till överskottsproduktion
och obalans på världsmarknaden. Det amerikanska
förslaget har mött motstånd
från världens utvecklingsForts på sidan 3
Marknaden
Världsmarknadspriser
Noteringar i USD per ton på Chicagobörsen
700
600
500
400
vete
soja
majs
300
havre
200
100
0
Världsmarknadspriser
Prisnoteringar
I diagrammet illusteras prisnoteringar på spannmålsbörsen i
Chicago. Priserna gäller för kontrakt med framtida leverans inom
1-2 månader. Chicagobörsen avspeglar väl svängningarna på
världsmarknaden även om inte prisnivån är direkt jämförbar med
den europeiska.
I tabellens övre del ges prisnoteringar som kan vara relevanta
för en svensk exportör eller importör. Priserna avser leverans
inom 1-2 månader. Vid export tillkommer exportbidrag och vid
import införselavgift i vissa fall. Längst ner i tabellen en notering
avseende griskött på den danska marknaden.
Valutor
Prisnoteringar
Genomsnittlig kurs
2014 Aug 2015
USD 6,868,55
Euro 9,109,52
Aktuell kurs
29 sep 2015
8,44
9,49
Källa: Riksbanken, Lantmännen med flera
Forts från sidan 2
länder, men även från
bland annat EU eftersom
förslaget gynnar USA och
andra länder som inte reformerat sin jordbrukspolitik. En så kallad ”stand-still”
eller frysning av stöden som
USA föreslår ”missgynnar”
länder som EU som har
reformerat medan andra
som USA kan fortsätta med
dagens stödnivåer. Det är
idag inte klart hur USAs
nya lösningar för riskhantering skulle klassas när det
gäller påverkan på handel
och världsmarknad.
Sannolikheten för beslut i
enlighet med det amerikanska förslaget vid ministermötet är inte särskilt stor.
Det amerikanska förslaget
har lite ”anfall är bästa
försvar” över sig samtidigt
som många fler med USA
kan känna oro över stödut-
Världsmarknad, vecka 40
SEK/dt
Standardvete, fob Rouen
Foderkorn, fob Rouen
USS/ton
-
-
158,00
155,00
Inhemsk marknad, vecka 40
Griskött, slaktad vikt, Danmark
DKK/kg
9,40
SEK/kg
11,96
vecklingen i jordbruket i till
exempel Kina (se Internationella Perspektiv nummer 12).
Och nu väntar WTO-experterna på ett förslag från
Kina om internstödens
framtid. Kanske var det hit
USA ville komma med sitt
inspel.
förbud mot exportstöd,
men inte heller detta är
säkert. Det går fortsatt trögt
att finna områden att besluta om i WTOs Doha-runda
som är inne på sitt femtonde år.
Det som diskuteras nu på
jordbruksområdet som ett
område för beslut på WTOs
ministermöte i Nairobi är
Christina Furustam
[email protected]
Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 3
POSTTIDNING A
Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm
Ljusare global mejerimarknad låter vänta på sig
Den internationella mejerimarknaden präglas
alltjämt av ökat utbud
och svag efterfrågan.
De flesta bedömare tror
på en märkbar ljusning
först under andra kvartalet 2016.
Världsmarknadspriserna för
alla mejeriprodukter ligger
fortsatt på en låg nivå.
Sedan början av året har
priserna i genomsnitt fallit
med 22 procent.
Tendensen är densamma
för samtliga produktgrupper. För närvarande ligger
priserna på sin lägsta nivå
sedan sommaren 2009.
För mjölkpulver har priserna inte varit så låga på över
tio år. På EU-marknaden
är priserna på skummjölkspulver nu nere på interventionsprisnivå och nio
EU-länder har sedan mitten
av juli sålt nästan 20 000
ton skummjölkspulver till
intervention.
Prisuppgång på auktion
En ljuspunkt den senaste tiden är att priserna i GlobalDairyTrade vänt uppåt vid
de tre senaste auktionstillfällena. Prisuppgången sedan början av augusti är 41
procent. Mest har priserna
INTERNATIONELLA
PERSPEKTIV
...produceras av Lantbrukarnas Riksförbund och ger snabb information om
internationella jordbruks- och handelspolitiska frågor. Normal utgivningsdag
är fredag, cirka 35 nummer per år.
på helmjölkspriser stigit. De
omsatta auktionsvolymerna
har dock varit låga och det
är därför för tidigt att uttala
sig om detta är en verklig
vändpunkt för mejerimarknaden.
Uppgången sker från en
rekordlåg nivå och dagens
priser är nu tillbaka på samma nivå som i december
2014. Men det är långt kvar
till All Time High-nivån i
februari förra året. Då var
priserna nästan dubbelt så
höga som idag. De positiva
signalerna kan dock tyda
på att Kinas köpintresse
väntas ta fart. Dessutom
talar prognoserna om en
minskad mjölkproduktion i
Nya Zeeland.
Fortsatt ökat utbud
Utbudet av mejeriprodukter fortsätter dock att öka.
Gynnsamt väder i Oceanien
och slopade mjölkkvoter
inom EU har medfört ökad
tillväxt för den globala
mjölkproduktionen under
årets andra kvartal. I Nya
Zeeland ökade mjölkproduktionen under april-juni
med drygt nio procent.
För EU var ökningen tre
procent. Inom EU har ökningen varit störst i Irland,
Ungern, Nederländerna
Ansvarig utgivare och redaktör
Christina Furustam
[email protected]
Redaktionsassistent
Margaretha Ganslandt
Telefon 08-787 54 22
[email protected]
Grafisk produktion/Tryck Nymedia/
Partner Print, 2014. ISSN 1103-4084
Sidan 4 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund
och Portugal. I juli och
augusti har produktionsökningen dock dämpats något
både inom EU och i Nya
Zeeland.
Samtidigt är efterfrågan
fortsatt svag. Det handlar
framför allt om importen till Ryssland där den
fortsatta handelsblockaden
sätter sina spår. Hittills i
år har den ryska importen
minskat med 42 procent
jämfört med 2014. Däremot
kan en viss ljusning anas
när det gäller Kinas importintresse. För första gången
på ett år ökade i augusti
åter Kinas totala mejeriimport. Jämfört med för ett
år sedan ökar importen av
alla mejeriprodukter utom
helmjölkspulver. Importen
av förpackad mjölk ökade
med 38 procent.
Trots en svag efterfrågan på
världsmarknaden har ingen
dramatisk minskning av
den globala handeln med
mejeriprodukter skett. Däremot har handeln skett till
avsevärt lägre priser. Under
årets sju första månader
sjönk exporten från de fem
största exportaktörerna
med dryg tre procent. Mest
minskade exporten från
USA och Argentina.
LRF huvudkontor
LRF, 105 33 Stockholm
Telefon 0771-573 573
LRF Brysselkontor
Federation of Swedish Farmers
Rue de Tréves 59/61, 7th floor
B - 1040 Bryssel
Telefon +32-2-280 06 64
www.lrf.se
USAs exportminskning
förklaras av starkt ökad inhemsk efterfrågan på mejeriprodukter. För Argentina
handlar det om att landets
mjölkproduktion har fortsatt att minska. För Nya Zeeland och EU har exporten
bara minskat marginellt.
För EUs del har exporten
av ost och helmjölkspulver
minskat, medan exporten
av smör och skummjölkspulver ökat.
Lennart Holmström
[email protected]