Rehabiliteringsmedicinskt öppenvårdsprogram – Inriktning Smärta

Sektionen för Rehabiliteringsmedicin
Rehabiliteringsmedicinskt öppenvårdsprogram
- Inriktning Smärta
Målgrupp
Rehabiliteringsmedicins mottagning vid Sunderby sjukhus och Garnis Rehabiliteringscenter erbjuder
teambaserade utrednings- och rehabiliteringsinsatser inom öppenvård.
Målgruppen är vuxna personer med sammansatta funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar på
grund av långvarig godartad smärta från rörelse- och stödjeorganen. Programmet bedrivs vid
Rehabiliteringsmedicins mottagning på Sunderby sjukhus och i internatform på Garnis Rehabcenter i
Boden.
Teamens mål och värderingar
Vi arbetar för att personen och dennes närstående ska få kunskap och insikt om sitt tillstånd eller sin
sjukdom och dess konsekvenser för att bli medveten om sina möjligheter utifrån sitt funktionshinder.
Målet är att personen ska kunna ta ett eget ansvar, kunna hantera olika dagliga aktiviteter, långsiktigt
uppfylla mål inom familjeliv, på arbetet och på fritiden och på så vis uppnå en god delaktighet och
livstillfredsställelse. I vår målsättning ingår också att förhindra återinsjuknande genom hälsofrämjande
utbildning och information. Vi arbetar utifrån en helhetssyn och med respekt för personers integritet,
där vi eftersträvar att se dem i sitt sociala, etniska och kulturella sammanhang. Vi har möjlighet att
tillgodose personers olika behov med avseende på religionsutövning, kost och andra särskiljande
intressen, och vi kan erbjuda samtal med tolk på ett stort antal olika språk.
Programmets plats i vårdkedjan
1
Rehabnivå 1
Rehabilitering på rehabnivå 1 har ett generalistperspektiv och bedrivs i primärvård vid de
hälsocentraler som ingår i vårdvalet. Primärvården ansvarar för befolkningens behov av första linjens
hälso- och sjukvård inklusive rehabilitering. Ansvaret gäller alla patientgrupper som av primär- och
specialistvård i samråd inte bedöms kräva specialistsjukvårdens resurser och/eller särskilda
kompetens. Arbetssättet präglas av helhetssyn och tvärprofessionell samverkan.
Rehabnivå 2
Denna nivå har tillgång till teamrehabilitering med fler yrkeskompetenser, mer resurser och fördjupad
kompetens inom berörda diagnosområden jämfört med nivå 1. Vid sjukhusen finns inom slutenvården
vårdavdelningar för rehabilitering av patienter med akut insjuknande i exempelvis stroke. Sjukhusen
har även vårdplatser för att kunna ta emot patienter med stora omvårdnadsbehov för planerad
rehabilitering. Det finns ingen specifik smärtrehabilitering på rehabnivå 2. Rehabilitering i öppenvård
sker på denna rehabnivå vid enheter för öppenvårdsrehabilitering som finns knutna till respektive
sjukhus.
Rehabnivå 3
Verksamheterna erbjuder mer resurser och fördjupad kompetens inom sitt specifika område, jämfört
med rehabnivå 2 och 1. Rehabiliteringen kan ske i sluten- eller öppenvård. Hit remitteras patienter för
utredningar och rehabiliteringsåtgärder. Rehabnivån kan också vara första instans för patienter med
sjukdomar eller skador som kräver specialistvård initialt. Rehabnivå 3 ansvarar för rehabiliteringen till
dess läkare med specialistkompetens tillsammans med teamet bedömer att patienten kan tillgodogöra
sig rehabilitering på annan nivå. Vid utskrivning från slutenvård kan patienten överföras till
hemsjukvård alternativt återgå till hemmet. Fortsatta rehabiliteringsbehov sköts i det fallet av
rehabnivå 1 eller 2.
Hemsjukvård
Kommunerna har ansvaret för alla hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet för personer som är 18 år
och äldre och som utförs av sjuksköterska, distriktssköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast.
Patientens läkarkontakt sker med läkare inom primärvård eller privatläkare.
Remiss
Läkarremiss krävs för både utredning och rehabilitering. De flesta remisserna kommer från läkare
inom Norrbottens läns landsting på rehabnivå 1, privatpraktiserande läkare och läkare inom
företagshälsovården i Norrbotten.
Remisserna bedöms och prioriteras utifrån angivna kriterier i en remissgrupp där överläkare,
sjuksköterska, kurator, psykolog, sjukgymnast och arbetsterapeutkompetens ingår. Beslut tas om den
skall accepteras, om mer information måste inhämtas innan beslut eller om remissen ska gå i retur.
Teamets sammansättning, upplägg och omfattning av utrednings- och rehabiliterings-insatser bestäms
utifrån intagningskriterier, remittentens frågeställning och patientens behov. Patienten får en
remissbekräftelse och skriftlig information om den rehabilitering som erbjuds. Remissbekräftelse
skickas också till inremitterande efter accepterad remiss. I de fall remissen avslås/returneras
informeras patienten per brev med hänvisning till inremitterande läkare. Inremitterande ansvarar för att
meddela patienten returorsak och vidarebefordra remissgruppens rekommendationer.
2
Intagningskriterier






Tillhöra målgruppen
Ålder från 16 år
Behov av samordnande insatser av ett multiprofessionellt team med fördjupad och bredare
kompetens än rehabnivå 1.
Patienten ska kunna tillgodogöra sig rehabiliteringsinsatser för rehabnivå 3.
För Inriktning Smärta ska patienten vara medicinskt färdigutredd och ha genomgått
utredning/rehabilitering på hälsocentral där certifierad multimodal rehabilitering finns
tillgängligt.
Patienten måste kunna klara sig själv under utrednings- eller rehabiliteringsperioden alternativt
ha med sig personlig assistent eller annan person som hjälp.
Exklusionskriterier



Pågående medicinsk behandling/utredning och/eller ett hälsotillstånd som negativt påverkar
förutsättningar för rehabiliteringsinsats.
Obehandlad allvarlig psykisk störning
Pågående drogmissbruk
Teamarbete
För att nå bästa möjliga resultat i utrednings- och rehabiliteringsinsatserna arbetar vi i
multiprofessionella team. Teamens arbetssätt är interdisciplinärt d v s flera yrkeskategorier arbetar i
samverkan med patienten, eventuellt dennes anhöriga och med varandra för att uppnå
rehabiliteringsmålen.
Utredningsarbetet på Rehabiliteringsmedicins mottagning sker i team utifrån patientens behov och
remittentens frågeställning. Teamet kan bestå av arbetsterapeut, kurator, specialistläkare, psykolog och
sjukgymnast. Stödfunktion utgörs av läkarsekreterare, undersköterska och sjuksköterska/koordinator.
Vid behov konsulteras ortopedingenjör, dietist eller olika sjukhusspecialister inom smärta och
geriatrik.
Rehabiliteringsarbetet på Garnis Rehabcenter sker i team utifrån patientens behov. Teamet kan bestå
av arbetsterapeut, hälsovägledare/kostrådgivare, kurator, psykolog, sjukgymnast och sjuksköterska
med tillgång till medicinskt ansvarig specialistläkare från Rehabiliteringsmedicins mottagning,
Sunderby sjukhus. Stödfunktion utgörs av läkarsekreterare och kök/städ/receptionspersonal.
Kommunikationen inom teamet sker vid gemensam remissbedömning, sittronder/
teamkonferenser och direkt mellan teammedlemmar muntligt eller via meddelandefunktion i
datoriserat journalsystem. Verktyget SBAR ger struktur åt dialogen och används för att säkra upp
informationsöverföring inom och vid externa vårdkontakter.
Patientens medverkan
Patienten räknas som en teammedlem och har rätt att vara delaktig i planering och beslut som rör
rehabiliteringen, samt erhålla adekvat information och kunskap. Patienten uppmuntras att ge
synpunkter av värde för klinikens förbättringsarbete.
För de patienter som har begränsad förmåga, helt eller delvis, att vara aktivt delaktig i att fatta beslut
kring vård och behandling kan en utsedd företrädare göra detta i patientens ställe.
3
Närståendes medverkan
Närstående ses som en resurs i den långsiktiga och vardagsnära rehabiliteringen. De erbjuds därför
med patientens godkännande att delta vid utredning- och rehabiliteringsinsatser.
Rehabiliteringsplan
Rehabiliteringsplan upprättas i samband med teambaserade utrednings- och rehabiliteringsinsatser och
utgår ifrån International Classification of Functioning, Disability and Health. Patientens funktions och
hälsotillstånd vad gäller sjukdom/skada, resurser och hinder gällande kroppsfunktion,
aktivitet/delaktighet, personliga faktorer och omgivningsfaktorer beskrivs. Rehabiliteringsplanen
utmynnar i patientens huvudmål och delmål och åtgärder. Den skrivs i en samlad datoriserad
patientjournal och följs regelbundet upp och revideras tillsammans med patienten. Patienterna får en
kopia av sin rehabiliteringsplan.
Kvalitetssäkring
Enheterna är anslutna till det Nationella kvalitetsregistret för smärtrehabilitering, NRS. Med hjälp av
uppgifterna från registren kan verksamheten kontinuerligt utvärderas och förbättras. Uppgifterna från
formulären ger också ett underlag i patientens utredning- och rehabiliteringsprocess.
Bakgrund
Den moderna smärtforskningen har gett ökade kunskaper om mekanismerna bakom långvariga
smärttillstånd. Idag vet vi att smärta orsakad av enbart psykiska faktorer, så kallad psykogen smärta, är
mycket ovanlig. Långvarig smärta har som regel en fysiologisk förklaring och patienternas upplevelser
skall tas på största allvar även om det i de flesta fall inte finns någon farlig bakomliggande sjukdom.
Den får inte betraktas som en tidsmässigt förlängd akut smärta utan ska betraktas som ett specifikt
sjukdomstillstånd. Smärttillståndet ska i första hand förklaras och behandlas utifrån muskulära och
neurogena mekanismer.
Ett vanligt problem för de som lider av långvarig smärta är att man sällan kan påvisa förändringar vid
gängse undersökningar. Detta riskerar att skapa ett trovärdighetsproblem för den drabbade, vilket ofta
leder till brist på förståelse från omgivningen. Bristen på förståelse och påvisbara strukturella
förändringar gör att den drabbade har svårt att hantera sin situation. Detta leder även till en rad
sekundära och negativa känslor. I bemötandet av dessa patienter är det viktigt att bekräfta patienten
samt ge en för patienten hållbar förklaring till smärttillståndet. Att få en smärtförklaring kan vara en
vändpunkt för att påbörja en positiv rehabiliteringsprocess. Det bästa omhändertagandet av dessa
patienter sker via hantering i interdisciplinära smärtteam. Målsättningen är att förändra patientens
förhållningssätt till sitt smärttillstånd.
Patienter med långvarig smärta bör först genomgå en noggrann medicinsk utredning i primärvården,
för att behandla eventuellt bakomliggande sjukdom. När patienterna kommer till Sektionen
Rehabiliteringsmedicin är sådana undersökningar med fördel redan gjorda. Många patienter har varit
hos flera olika läkare, utan att man har funnit någon förklaring till smärttillståndet. Vi utgår från att
såväl biologiska, psykologiska, sociala som existentiella faktorer i olika grad samverkar vid
uppkomsten och vidmakthållandet av ett långvarigt smärttillstånd. Genom vår smärtrehabilitering får
personen hjälp till självhjälp, de får lära sig hur de kan hantera sitt smärttillstånd och sin livssituation.
4
Tjänsteutbud
Smärtrehabs mottagning
 Smärtutredning
 Rehabutredning
 Second opinion
 Försäkringsmedicinska utredningar på uppdrag av försäkringskassan
Garnis Rehabcenter
 Individanpassad grupprehabilitering (länk)
Målsättning
Smärtutredning:
Målet är att ställa diagnos och besvara inremittentens frågor, samt bedöma behov av fortsatt
utredning/rehabilitering och vilken vårdnivå detta ska ske på.
Rehabutredning:
Målet är att göra en ytterligare fördjupad analys av smärttillståndet och tack vare att flera professioner
är involverade kan utredningen breddas. Rehabprocessen startas upp genom att utreda patienten
smärttillstånd, aktivitetsförmåga, förmåga till självständighet och delaktighet socialt och i samhället.
Målet är även att patienten ska få information och en förklaring till sitt smärttillstånd, vilket ofta
förbättrar personens förhållningssätt till sin sjukdom och situation. Med en ökad förståelse och
kunskap, kan personen öka sin egenkontroll och minska vårdbehovet.
Rehabilitering:
Målet är att öka patientens tilltro till sin egen förmåga, öka delaktigheten i vardagliga aktiviteter samt
livstillfredsställelse. Stor vikt läggs vid att hitta långsiktigt hållbara strategier, ge grund för fortsatt
förändringsarbete och höja den hälsorelaterade livskvaliteten.
Målet är även att patienterna vid avslutet av rehabiliteringsperioden har en tilltro att kunna påverka sin
situation och komma vidare i sin process, om möjligt med inriktning på återgång i arbete eller
bibehållen arbetsförmåga.
Upplägg och omfattning
Tillbaka till inremitterande med rekommendationer
Smärtutredning
Sunderbyn
Rehabutredning
Sunderbyn
Tel
uppf.
Rehab
Intro
Garnis
Flödesschema inriktning Smärta
5
Hemmaveckor
Forts.
Rehab
Garnis
Tel
uppf.
Smärtrehabs mottagning
Förberedelse inför utredning
Patienten får i kallelseutskicket information mer i detalj med hänvisning till hemsida för ytterligare
information. Inför utredning uppmanas patienten att skicka in svarsformulär NRS, ASES-S,
Aktivitetslogga, Smärtteckning.
Smärtutredning
Patienten träffar läkare och sjukgymnast under 1 till 2 dagar som gör en första bedömning av
smärttillståndet och fastställer möjliga orsaker till det långvariga smärttillståndet. Det kan ibland räcka
och den vidare rehabiliteringen kan ske på egen hand och/eller tillsammans med insatser från
hälsocentralen eller Garnis Rehabcenter. Vid behov kan det bli aktuellt med en utökad rehabutredning.
Besöken är förlagda till dagtid på vardagar.
Rehabutredning
Patienten träffar hela smärtteamet samt enskilda träffar med teammedlemmar 1-2 ggr under en period
om 1-2 veckor. Besöken är förlagda till dagtid på vardagar. Under utredningstiden får patienten också
ta del av ett utbildningsmaterial om långvarigt smärttillstånd. Resultatet av utredningen sammanställs i
en individuell rehabiliteringsplan. Vid behov av rehabiliteringsinsatser över tid sker överföring till
hälsocentral. Vid behov av intensiv rehabiliteringsperiod inom specialistvård sker överföring till
Garnis Rehabcenter. Vidare planering kan också ske i form av remiss för second opinion till annan
specialistklinik. Remissvar utfärdas till inremitterande och kopia av remissvaret skickas till patienten.
Rehabilitering Garnis Rehabcenter
Förberedelse inför rehabilitering
I samband med kallelse skickas skriftlig information om verksamheten och den rehabilitering som
erbjuds. Ett frågeformulär bifogas där vi inhämtar kunskap om patientens ADL-behov, hjälpmedel
samt medicinsk information. När patienten tackat ja till rehabilitering skickas ett erbjudande om
deltagande i NRS (Nationellt Smärtregister) samt formulär som patienten fyller i och returnerar.
Rehabiliteringsperiod
Varje patient blir tilldelad en Rehabsamordnare som fungerar som en länk till resten av teamet.
Patienten får fylla i skattningsformuläret ASES-S. Patienten sätter tillsammans med sin
Rehabsamordnare upp mål för rehabiliteringsperioden. Utifrån patientens värderade målområden
identifieras problem, hinder och resurser. En rehabiliteringsplan upprättas där målsättningen ska vara
tydlig, realistisk, mätbar och tidsbegränsad för rehabperioden.
Individanpassad grupprehabilitering är uppdelad i tre perioder under totalt ca nio veckor. Den
startar med två introduktions- och upptaktsveckor följt av en period hemma på fyra till sex veckor med
hemuppgifter. Patienten kommer sedan tillbaka för en uppföljande och fördjupad rehabiliteringsperiod
under två veckor. Schemalagda aktiviteter är från kl 08.30 till ca 16.00 måndag till fredag. Under
rehabveckorna erbjuds boende på vårt patienthotell. På helgerna åker patienterna hem. För långväga
patienter finns möjlighet att på egen hand övernatta även under helgerna. Rehabiliteringen utförs både
i grupp och genom individuell vägledning utifrån patientens målsättning, förutsättningar och frågor.
Gruppen ger möjlighet att träffa och dela erfarenheter med andra i liknande situation.
Rehabiliteringsåtgärder
Rehabiliteringen är individuellt utformad antingen i grupp eller genom individuella träffar. Specifika
rehabiliteringsinsatser individuellt eller i grupp anges i patientens veckoschema. Exempel på områden
som det finns möjlighet att ta del av är teoretiska pass, praktiska pass och samtal om smärtfysiologi,
6
acceptans, minne och koncentration, trötthet och sömnens betydelse, avspänningsträning,
stresshantering/mindfulness, aktivitetsbalans, fysisk aktivitet och vardagsergonomi.
Avbrytandekriterier
Avbrytande av pågående utredning och rehabilitering på deltagarens egen
begäran:
All rehabilitering är frivillig och varje person har rätt att avbryta kontakten med sitt team. Det är
önskvärt att försöka klarlägga orsaken till personens önskan om sitt avbrytande så att eventuella
missförstånd eller missförhållanden kan rättas till.
Avbrytande av pågående utredning och rehabilitering på teamets begäran:
Teamet kan avsluta mot personens vilja vid följande omständigheter:
a) uppenbart missbruk av tabletter, narkotika eller alkohol
b) ingen aktiv medverkan i utformningen eller genomförandet av rehabiliteringen undantaget personer
som har begränsningar p g a kognitiva eller kommunikativa funktionsnedsättningar.
c) ett så avvikande beteende att rehabiliteringen för övriga patienter eller personalens arbetsmiljö
påverkas.
d) patienter som inte kan tillgodogöra sig rehabiliteringsinsatserna för nivå 3.
Utskrivningskriterier/Överföringskriterier






Uppnådd målsättning i rehabiliteringsplanen inom planerad vårdtid
Liten möjlighet för ytterligare utveckling/träningsvinst inom befintligt program.
Om patienten deltar i liten utsträckning i programmets aktiviteter på grund av nedsatt
kapacitet. Patienten och teamet är överens om att annat program med lägre intensitet är
lämpligt.
Då den planerade utredningen eller rehabiliteringen är avslutad.
Patienten själv väljer utskrivning.
Om patientens behov bättre kan tillgodoses på annan vårdnivå eller vårdinstans.
Överföring
Vid utredning sammanfattar läkaren perioden i en medicinsk epikris vilken skickas till patient,
inremitterande och efterföljande vårdgivare.
Vid rehabiliteringsperiod sammanfattar rehabsamordnaren rehabiliterings-perioden i ett remissvar
vilket skickas till inremitterande och vid begäran eller behov till patient.
Vid behov och efter överenskommelse med patienten överrapporterar arbetsterapeut, sjukgymnast,
kurator och psykolog till mottagande kollegor inom primärvård, kommun, företagshälsovård.
Överrapportering sker för att ge underlag för fortsatt rehabilitering.
Uppföljning

Vid utredning och upprättande av rehabplan utan fortsatta vårdkontakter/egenvård erbjuds
patienten telefonuppföljning en månad efter utredningsperiodens slut med utvärdering av
rehabplan.
7

Vid utredning som utmynnar i vidareremittering och fortsatt vårdkontakt i primärvård
eller öppenvårdsrehab sker ingen uppföljning. Återkoppling till enheten sker genom
remissvar.

Vid utredning som utmynnar i fortsatt rehabilitering på Garnis Rehabcenter görs
uppföljning enligt följande: om dröjsmålet är kort från utredning till rehabiliteringsstart
används NRS vid inskrivning på mottagning, annars genomförs de på nytt på Garnis
Rehabcenter. Utvärdering av rehabplan sker i slutet av rehabperioden. Vid det avslutande
samtalet utvärderas målen i rehabplanen samt resultaten från självskattningsformuläret
(ASES-S) och jämförs med tidigare skattningar. Patienten fyller i NRS UT. I samband med
det avslutande samtalet upprättas en framåtsyftande hälsoplan. Patienten erbjuds
telefonuppföljning tre månader efter rehabiliteringsperiodens slut med. I samband med
utvärderingen får patienten fylla i formulär ASES-S samt ”Upplevelse 3 månader efter
rehabperiod”. Vid uppföljningssamtalet utvärderas målen i hälsoplanen samt resultaten från
självskattningsformulären och jämförs med tidigare skattningar. Ett år efter avslutad
rehabilitering får patienten hemskickat frågeformulär som hör till det nationella
kvalitetsregistret för smärtrehabilitering, NRS.
Samverkan
Samverkan gällande direkta hälso- och sjukvårdsinsatser sker med geriatrikmottagningen,
smärtenheten, primärvården, kommun/hemsjukvård, LSS råd& stöd, vuxenhabilitering,
öppenvårdsrehabilitering i Boden/Luleå, Gällivare, Kalix, Kiruna och Piteå.
För att på bästa sätt stödja patienten vad gäller ekonomi, sysselsättning och arbete samverkar kliniken
vid behov också med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialförvaltning och arbetsgivare. Om
handläggare från Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen har en pågående kontakt med patienten
medverkar de ibland vid utskrivningsmöten.
Rehabiliteringsresurser
Personal
Arbetsterapeuten
Arbetsterapeuten fokuserar i utredning och rehabilitering på hur patienten klarar vardagliga aktiviteter
utifrån sina förmågor. Patienten vägleds att se samband mellan aktivitetsutförande och aktivitetsbalans
och får kunskap för att planera, anpassa och optimera utförandet. Hälsosamma aktivitetsmönster
tydliggörs för att öka patientens tilltro att kunna påverka sin aktivitetsförmåga.
Hälsovägledaren utgår utifrån patientens önskemål och målsättning och vägleder, informerar och
förmedlar kunskap när det gäller livsstilsfrågor samt inspirerar till livsstilsförändringar.
Hälsovägledarens arbetsområde innefattar information och vägledning gällande områden kopplat till
livsstil tex kost, viktreduktion, avspänning/mental träning, nikotin, taktil massage.
Kuratorn kartlägger patientens sociala situation och ansvarar för att psykosociala aspekter kring
patienten beaktas och integreras i utrednings- och rehabiliteringsarbetet. Stöttar i att hantera det
patienten upplever som problematiskt i sin livssituation, t ex sitt sociala liv, relationer, stress och
sömn. Patienten kan också få övergripande socialjuridisk information och rådgivning, t.ex. om
ekonomi. Andra arbetsuppgifter är motivationsarbete, stödsamtal och bearbetande samtal.
Kuratorn informerar också om aktuell lagstiftning och kan guida patienten vidare till den
myndighet/enhet som ärendet gäller.
8
Läkaren är specialist inom området rehabiliteringsmedicin och den som är medicinskt och
övergripande ansvarig för patientens rehabilitering. Undersöker patienten och förklarar hur
undersökningsresultaten kan hänga ihop med aktuella symtom. Patienten har också möjlighet att ta
upp frågor om medicinering och annan behandling. Läkaren ansvarar för bedömning av och
ställningstagande till läkemedelsbehandling och gör bedömning av tidigare gjorda utredningar samt
avgör om det föreligger behov av ytterligare undersökning eller kontakt med andra specialister.
Psykologen kartlägger patientens resurser och begränsningar utifrån det känslomässiga måendet,
stress, eventuella sömnstörningar, förmågan att lösa problem i vardagen, förmågan att tillgodogöra sig
nya kunskaper och hantera information. Kan ge patienten korttidsterapi och krisbearbetning för att
finna strategier att kunna handskas med sin situation. Bedöma behov av fortsatt psykosocialt,
psykologiskt stöd, vid behov överrapportering till andra rehabiliteringsaktörer.
Sjukgymnasten kartlägger tidigare och nuvarande kroppsliga funktioner och aktivitetsförmåga,
vanor/livsstil kopplad till rörelse. Undersöker muskelstyrka, balans, kondition, koordination, rörlighet,
gång- och förflyttningsförmåga. Sjukgymnastens arbetsområde innefattar träning, behandling, samtal
och information; träning av förflyttningsförmåga, balans, styrka, hållnings- och
kroppskännedomsövningar, motiverande samtal, patientundervisning, råd om egen behandling,
utprovning av kompenserande hjälpmedel. Hälsofrämjande arbete genom öka tilltron till den egna
förmågan att vara fysiskt aktiv utifrån sina förutsättningar, hitta lämpliga träningsformer och
förskrivning av Fysisk aktivitet på Recept (FaR).
Sjuksköterskan på Rehabiliteringsmedicins mottagning är koordinator vilket innebär huvudansvar
för planering och bokning av verksamheten samt utskick av kallelse och information till patienten
och/eller anhöriga. Sjuksköterskan har telefonrådgivning samt uppföljning av insatta läkemedel.
Sjuksköterskan ansvarar även för klinikens provtagning.
Sjuksköterskan på Garnis Rehabcenter förbereder patienten inför rehabiliteringsperiod genom utskick
av kallelse och information samt inhämtar fördjupad information från patienten vid behov.
Organisatoriskt huvudansvar för planering inför rehabilitering och fungerar som den samordnade
länken i teamet. Genomför medicinsk kartläggning samt fallriskbedömning i samband med inskrivning
samt har övergripande medicinskt ansvar inom sjuksköterskans kompetensområde. Sjuksköterskans
mål är att utifrån patientens önskemål, vägleda, informera och ge kunskap när det gäller medicinska
aspekter, i syfte att öka patientens tilltro till egenvård.
Undersköterskan på Rehabiliteringsmedicins mottagning ansvarar för registrering och uppföljning
av klinikens kvalitetsregister och material/utrustning. Undersköterskan ansvarar också tillsammans
med läkarsekreterarna för klinikens reception.
Läkarsekreterarna arbetar för en samordnad och effektiv administration gällande
patientdokumentation, möten, ekonomi, rapporter och statistik. Läkarsekreterarna på
Rehabiliteringsmedicins mottagning ansvarar också tillsammans med undersköterskan för klinikens
reception.
Kök, städ och receptionspersonal på Garnis Rehabcenter ansvarar för matservering och skötsel
av kök och matsal, för städning och upprätthållande av trivsel i lokaler, receptionsuppgifter och tillsyn
av lokaler. De är delaktiga i att ge service och socialt stöd till patienterna utifrån ett kognitivt
förhållningssätt.
Lokaler/utrustning
Verksamheterna är förlagda i välanpassade och lättillgängliga lokaler. I lokalerna finns också
ändamålsenlig behandlingsutrustning som kontrolleras enligt checklista beträffande funktion och
säkerhet.
9
Smärtrehabs mottagning ligger på Sunderby sjukhus 15 km från Luleå. Det finns goda
transportmöjligheter för resande med tåg, buss och bil. Placeringen på sjukhuset ger en säker och trygg
miljö för patienterna och möjliggör också direkt samverkan med andra kliniker. Enheten har möjlighet
till hotellboende för de utifrån länet kommande patienterna och indirekt tillgång till träningslokaler,
bassäng, träningskök via Enheten för Sjukgymnastik och Arbetsterapi.
Garnis Rehabcenter är beläget ca 1 km från centrala Boden. Det finns goda transport- möjligheter för
resande med tåg, buss och bil. Tillgång finns till parkeringsplatser och motorvärmare. Stora
möjligheter till uteaktiviteter finns i klinikens rehabiliteringsträdgård och i närliggande utemiljö. En
bassäng och bastu finns att tillgå i byggnaden. Enheten har en obemannad hotelldel med 20 enkelrum
som har toalett och dusch, varav 10 rum är rymliga och lättframkomliga.
Resultat 2012
Smärtrehabs mottagning
 279 patienter besökte smärtteamet som totalt hade 1307 besök.
 Länsfördelningen är bra för smärta.
 Patienterna upplever att de är delaktiga i sin rehabilitering och blir bemötta med
respekt.
 81 % av smärtpatienterna får ett nybesök inom 60 dagar. (Kömiljarden)
Garnis Rehabcenter
 56 patienter genomförde smärtrehabilitering.
 Länsfördelningen följer inte helt nyckeltalen. Smärta behöver fler remisser från Kalix,
Gällivare och Kiruna.
 Drygt hälften av patienterna är remitterade från vår mottagning.
 Patienterna är mycket nöjda med vårt bemötande och den delaktighet som de upplever
under rehabiliteringen.
 96,2 % närmar sig sina målsättningar under rehabperioden.
 SF-36 och EQ5D visar på en högre hälsorelaterad livskvalitet efter rehabiliteringen.
 MPI visar att en större andel av patienterna kan hantera sin situation d v s definieras
som adaptive copers.
 Under rehabiliteringen minskar sannolik ångest och depression enligt HAD.
 3-månaders uppföljning visar att en stor del av patienterna arbetar vidare enligt
rehabplanen och åtta av tio patienter skulle rekommendera Garnis Rehabcenter till
vänner och bekanta.
Utvecklingsområden




Ta fram rutiner för inmatning av data i nationella kvalitetsregister (NRS och
WebRehab) i syfte att få in mer användbar statistik.
Strukturerat analysera våra resultat.
Marknadsföring av öppenvårdsprogrammet.
Ökat samarbete mellan smärtrehabs mottagning och Garnis Rehabcenter för att
förbättra och underlätta patientprocessen.
10