02 1 En digital agenda, Mc Carrick
RAPPORT 2015-01-31 1 (2) Dnr Kon 2015/11 En digital agenda för Järfälla gymnasieskolor Rapport skriven av Tony Mc Carrick, Mc Carrick Education, på uppdrag av kompetensdirektören (tidigare utbildningsdirektör), Järfälla kommun. SKL ger i sin blogg ”National strategi för digitalisering” en vision för 2020: Den svenska skolan ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Skolan och eleverna använder därför den potential som internet och modern teknik erbjuder till ett breddat och fördjupat lärande.1 1 National Strategi för skolan SKL http://nationellstrategi.sklblogg.se/ 2015-01-31 2 (9) INNEHÅLL Inledning ............................................................................................................... 3 Syfte ...................................................................................................................... 3 Bakgrund............................................................................................................... 3 Omvärld ................................................................................................................ 3 Järfälla gymnasieskolor ........................................................................................ 4 Förslag till Digital agenda ..................................................................................... 7 Sammanfattning ................................................................................................... 8 Slutord .................................................................................................................. 8 Referenser ............................................................................................................ 9 2015-01-31 3 (9) Inledning Jag har fått i uppdrag av utbildningsdirektören i Järfälla att ta fram en rapport som ska utgöra underlag i arbetet med skolutveckling kopplat till digitalisering i Järfällas gymnasieskolor. Jag har en bakgrund som lärare, skolledare och senast som projektledare/samordnare för Botkyrkas digitala satsning inom skolan. Syfte Syftet med denna rapport är att utforma ett förslag till digital agenda för Järfälla gymnasieskolor. Bakgrund Järfälla kommun har tre kommunala gymnasieskolor. Utbildningsdirektören i samråd med berörda gymnasieskolor och IT- chefen har identifierat ett antal utvecklingsområden som behöver belysas och utredas, däribland en digital agenda för Järfällas gymnasieskolor. Ett antal möten med utbildningsdirektören Annika Ramsell och utvecklingsledare Bertil Marcusson genomfördes som en del av underlaget till denna rapport, samt intervjuer med en lärargrupp från varje gymnasieskola och rektorsgruppen. Omvärld Ökad tillgång till mobila digitala enheter har gjort att åtkomsten till internet har blivit bättre men också att innehållet kan presenteras och användas på annat sätt. (Findahl 2014). Alla som har tillgång till en smart telefon har egentligen tillgång till en dator. Genomgripande förändringar pågår med hur vi tar till oss information men också hur vi kommunicerar. Nya kommunikations- och samarbetsformer samt lärande landskap växer fram i takt med den digitala utvecklingen. Det är tydligt att våra elever använder internet mer och mer i sitt skolarbete (Findahl 2014). En stor förändring de senaste åren är just att internet- användning har blivit mycket vanligt i de yngre åren. Nu används internet dagligen av var fjärde barn i åldern 2- 3 (Findahl 2014). Eftersom nya kommunikations och lärande landskap växer fram är det nödvändigt att skolhuvudmannen tar ansvar för att ta fram strategier som ska stödja och ger förutsättningar till såväl pedagoger som skolledare att verka inom dessa nya strukturer (OECD 2012). Läroplanen för gymnasieskolan (2011:11) formulerar tydliga kunskapskrav då det gäller elevens digitala kompetens: eleven ska kunna använda modern teknik för att kommunicera, söka kunskap, skapa och lära. I Skollagen (2010, §10: 58) skrivs att eleverna utan kostnad ska ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Digital kompetens anges som en av de åtta nyckelkompetenser för livslångt lärarande av europeiska rådet (2006). Utvärderingar såsom Unos Uno (2013) och Jacquet (2012, 2014) visar att digitala skolsatsningar kan leda till förbättrade och utvecklade arbetsformer, utveckling av undervisning och ökad motivation. I Datorn i utbildnings (DIU) karta över kommuner med satsningar på elever med egen digital enhet visar 250 kommuner som i olika grad har en digital enhet per elev (1:1) satsningar. I Stockholms län har ett flertal kommuner 1:1 miljö på sina gymna- 2015-01-31 4 (9) sieskolor.2 Järfälla gymnasieskolor I syfte att få ett få fram ett underlag för att kunna beskriva nuläge, förväntningar och förutsättningar för fortsatt digital skolutveckling har intervjuer med tre lärargrupper från Järfällas tre gymnasieskolor samt en rektorsgrupp bestående de tre rektorerna genomförts. De tre lärargrupperna bestod av fyra till åtta pedagoger som skolorna själva valde ut. I samråd med utbildningsdirektören bestämdes det att fokus på samtalen skulle vara pedagogiskt, och den tekniska aspekten av digitalisering berördes inte. Varje intervju varade i en timme och frågor ställdes utifrån nuläge, förväntningar, förutsättningar, utmaningar, potential och förväntad framtid. Samma frågor ställdes till lärargrupperna som till rektorsgruppen. Intervjuerna spelades in för att underlätta rapportskrivningen, vilket godkändes av deltagarna. Bertil Marcusson, utvecklingsledare, var med som observatör på samtliga intervjuer. Nuläge ”Vill ni digitalisera skolan” De alla flesta svarade ja men det kom även andra synpunkter såsom att frågan upplevdes som irrelevant ja till en delvis digitalisering av skolan att digitalisering av skolan upplevs som påtvingad ja, om man får adekvata förutsättningar ”Vad betyder det att digitalisera skolan”. Deltagarna hade olika uppfattningar om vad digitalisering av skolan kan betyda. En del såg enorma möjligheter i en digitaliserad skola, möjligheter att vägleda elever i den digitala världen, anordna en tidsenlig utbildning, öka tillgänglighet till kompensatoriska hjälpmedel, skapa nya arbetsformer för lärande, underlätta undervisning och lärande, öka möjligheter till återkoppling och kollegialt samarbete. Man beskrev det som en resa för elever, pedagoger och skolledning. Det lyftes fram också farhågor såsom lärarnas förändrade roll, elevernas förmåga att fokusera på studier om de får obegränsad tillgång till internet och farhågor gällande pedagogernas digitala kompetens. ”Vilka ska beröras av skolans digitalisering” Svaren var entydiga. Digitaliseringen ska beröra alla som är aktiva inom och runt skolans organisation, elever, pedagoger, APU handledare, skolledare, vårdnadshavare, förvaltningen och utbildningsnämnden. “Bedöma pedagogernas nuvarande medie- och informationskunnighet (MIK)” Grupperna hade samsyn om att kompetensen har en stor spännvidd och att kompetensen ligger kring 4-5 på en skala 1-10. När det gällde bedömning av skolledarnas MIK kompetens så hade pedagoger samt skolledare uppfattningen att medelvärdet ligger något lägre; kring 4 på samma skala. 2 http://www.diu.se/ 2015-01-31 5 (9) Förväntningar Samtliga grupper formulerade höga förväntningar på skolans digitalisering i relation till utveckling av lärande, undervisning, nya lärandemiljöer och arbetsformer. Grupperna gav uttryck för att digitalisering kommer att kunna ge ökad variation i arbetsformer för lärande såsom ökat tillgänglighet till nya samarbetsformer, större möjligheter för eleven att äga och påverka sitt eget lärande, utökad möjlighet att individanpassa, ökad transparens och ökad möjlighet att arbeta med demokratiaspekten av skolans uppdrag bland annat genom globalt samspel. Respondenterna menade att digitalisering är en förutsättning för kommunikation och kan ge eleverna bättre förutsättningar för delaktighet och att aktivt kunna skapa och delta i de formativa processerna. Eleverna behöver pedagoger som guider i detta sammelsurium av information. Respondenterna lyfte kollegialt lärande som en nyckelfaktor och att vuxna ska kunna vägleda elever även i den digitala världen. Respondenterna förväntade sig att man kommer att kunna öka elevernas motivation och engagemang och därmed öka måluppfyllelsen. Som svar på frågan om förväntningar om elevernas MIK kompetens så bedömde grupperna att nuvarande kompetens ligger kring 5-6 på en skala 1-10, men det påpekades att det finns en stor spridning även inom elevgruppen. Förutsättningar Respondenterna visade en samsyn kring vilka förutsättningar som krävs för att uppfylla de förväntningar som uttrycktes kring skolans digitalisering. En tydlig vision och målbeskrivning för förvaltningen, liksom för varje enskild skola, sågs som en grundförutsättning. Respondenterna pekade ut omvärldsbevakning som en nyckelfaktor i visionsarbetet och att en förutsättning för kvalitetssäkring är utvärdering och uppföljning av uppställda mål. Respondenterna framhöll att en strategi för kompetensutveckling för såväl elever, pedagoger och skolledare är en nyckelfaktor för framgång. Ökad tillgänglighet till relevanta digitala resurser, såsom digitala enheter som stödjer verksamhetens pedagogiska behov sågs också som en grundförutsättning. Respondenterna menade att kompetensutvecklingen för samtliga grupper behöver vara differentierad och processinriktad. För att ta fram relevanta kompetensutvecklingsstrategier behövs en kartläggning av befintliga MIK-kompetenser. Eftersom arbetet med skolans digitalisering uppfattads som ett förändringsarbete, är ledarskap en nyckelfaktor för att skapa förutsättningar för dessa förändringar i form av stöd till kollegialt lärande, nya arbetsformer för lärande och ion. Strategier måste tas fram för att kunna bygga lärande miljöer och ge förutsättningar för samtal för att möta rädslor och utmaningar inför kommande förändringar. Auskultation lyftes fram som en väg till framgång i arbetet med det kollegiala lärandet. Reflektion och samtal för att skapa samsyn i arbetet lyftes också fram. En av rektorerna formulerade följande som en förutsättning: ”Vi måste vilja och visa vägen!” Utmaningar Grupperna hade höga förväntningar på skolutveckling i relation till digitalisering av sina skolor, med förändrad lärarroll, nya lärandemiljöer och arbetsformer. För att 2015-01-31 6 (9) kunna leva upp till dessa förväntningar står man inför många utmaningar i hur man ska kunna ge pedagoger och skolledare förutsättningar för att nå dessa mål. Grupperna lyfte fram utmaningar i hur man ska ge förutsättningar för och stödja kollegialt lärande, förändrad lärarroll, kompetensutveckling, lärande organisation - att få alla med på resan. Grupperna såg utmaningar också i relation till upplevd ökad arbetsbörda och stress och att det ligger en utmaning i att skapa samsyn för hela förvaltningen i hur detta arbete ska bedrivas och kvalitetssäkras. Det påpekades att man behöver se över befintliga strukturer och modeller så att verksamheterna inte arbetar både i det nya och det gamla och därmed ökar arbetsborden och minskar effektiviteten. Hur kan ledarskapet som ska stödja och kvalitetssäkra förändringsarbetet se ut? Möjligheter “Vilka områden har den största potentialen och varför? ” att öka elevernas medvetenhet och möjlighet att samspela i en global och digitaliserad värld att kritiskt kunna filtrera informationsflöden. att använda MIK för att öka motivation och därmed inlärning. att genom individualisering rädda flera elever, stimulera de hög-presterande och därmed öka måluppfyllelsen. att öka effektiviteten, kvaliteten och konkurrenskraften. att öppna dörrar mot omvärlden. Digitalisering ger förutsättningar för att elever kan bli mer aktiva och äga sitt lärande på ett annat sätt. Rektorsgruppen formulerade det som: ” Ett annat pedagogiskt grepp, en pedagogisk kullerbytta” Framåtblick mot 2020 vi ger våra elever digital kompetens som speglar branschen och samhället våra skolor har glada och tryga elever som kan samspela i en digital och global värld vi har ökad samverkan mellan lärare och en utpräglad lärande organisation som stödjer kollegialt lärande våra skolor är en lärande miljö där lärande och eleverna är i centrum 2015-01-31 7 (9) Förslag till Digital agenda Utifrån den omvärldsbeskrivning som har presenterats och den tydliga input jag har fått ifrån de fyra grupperna, ger jag härmed följande förslag till strategier för att möta de höga förväntningar som grupperna har formulerat. Vision, syfte och mål Ett gemensamt dokument bör tas fram som beskriver vision, syfte och mål för utbildningsförvaltningens skolutveckling i relation till digitaliseringen. Arbetet med detta bör göras i samspel med berörda skolor så att dokumentet blir väl förankrat i varje skola hos pedagoger, skolledare och övrig personal. Projektorganisation En organisation bör skapas på både strategisk och operativ nivå för att leda arbetet mot formulerade mål. Projektorganisationen bör ha med representanter från centrala IT, förvaltning, pedagoger och skolledare. Strategi för implementering av 1:1 En implementeringsstrategi bör tas fram tillsammans med berörda skolor och den centrala IT-enheten. Strategin ska omfatta både tekniska och pedagogiska aspekter och ska verksamhetsdriven. Jag föreslår att 1:1 implementering sker i tre steg. Eleverna i årskurs 1 får var sin digitala enhet under våren 2016, nästa steg blir vid skolstart 2016 och satsningen blir fullt utbyggd höstterminen 2017. Strategi för utvärdering En strategi för utvärdering av uppsatta mål bör tas fram. Utvärdering bör ske minst årligen under de tre första åren. Utfallet av utvärderingarna ska sedan ge upphov till handlingsplaner för att nå uppsatta mål och eventuellt revidera inriktningar. Strategi för kompetensutveckling En tydlig strategi för kompetensutveckling för elever, pedagoger och skolledare bör tas fram i samråd med berörda. Strategin bör vara långsiktig och verksamhetsdriven. Kompetensutveckling för samtliga grupper bör vara differentierad och processinriktad. För att ta fram relevanta kompetensutvecklingsstrategier behöver man först göra en kartläggning av befintlig MIK–kompetens. Grupperna har särskilt lyft fram följande områden: handhavande, samtalspedagogik, teknik, inspiration, lärande proces- 2015-01-31 8 (9) ser, kollegialt lärande, riskanalyser, sociala medier, nätetikett, källkritik, personuppgiftslag och ledarskap i den lärande miljön för arbetslag och enheter. Strategi för läromedel och pedagogiska tjänster En tydlig strategi för hur skolorna ska förhålla sig till läromedel - både analoga och digitala - bör tas fram. Hur ser läromedel ut som stödjer de visioner och mål som har tagits fram? I detta kan ingå strategier för kompensatoriska hjälpmedel. Strategi för omvärldsbevakning Samtliga grupper var väldigt tydliga med att god omvärldsbevakning är en framgångsfaktor och därmed föreslår jag att man tar fram en strategi även för detta. Nya kommunikationslandskap växer fram och vi behöver förhålla oss till dem för att kunna vägleda våra elever i den digitala världen. Sammanfattning Grupperna har formulerat och identifierat centrala aspekter som behöver adresseras för att kunna ge förutsättningar för skolutveckling. Grupperna har höga förväntningar och har även kunnat formulera vilka förutsättningar som krävs för att möta förväntningarna. Dynamiken i grupperna har varit god och det bådar gott för vidare arbete med att skapa samsyn. En teknisk grundstruktur och organisation är självklart nödvändig för att dessa processer ska vara framgångsrika, såsom trådlösa nätverk som är anpassad efter de pedagogiska behoven. Olika pedagogiska verksamheter kväver olika digitala enheter och därmed ska utbudet av dessa anpassas till verksamheten. Grundstrukturen ska ge tillgänglighet och möte verksamhetens behov. Unos Uno (Unos Uno 2013) påpekar tydligt att ledarskap och strategier är tydliga framgångsfaktorer. Ledarskap i lärandet men också ledarskap på enhetsnivå och hos huvudman. Unos Uno uppfattar utvecklingsarbete med digitalisering som ett förändringsarbete och då behöver man ställa frågor om vem som ska förändras, vilka som ska leda denna förändring och hur man ger medarbetarna förutsättningar för förändring. Slutord Min uppfattning är att Järfällas gymnasieskolor och dess förvaltning har goda förutsättningar att anta de utmaningar de står inför i det nya lärande landskapet. Vi behöver ge dem förutsättningar att anta dessa utmaningar. Det har varit fantastiskt givande att få arbeta med detta uppdrag och få ta del av den energi och vilja som berörda har visat under intervjuer och samtal. Vid pennan Tony Mc Carrick tony@mccarrick 073-999 71 29 Mc Carrick Education @tony_mccarrick 2015-01-31 2015-01-31 9 (9) Referenser -Europaparlamentets och Europarådets rekommendationer om nyckelkompetenser för livslångt lärande. 2006/9621/EU - Datorn i utbildningen www.diu.se - Grönlund, Åke m fl. (2013). Unos Uno årsrapport 2013 Årsrapport. Örebro universitet. -Findahl, O.(2014). Svenskarna och internet. SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) -Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (2011). Stockholm: Skolverket - OECD (2012). Connected Minds: Technology and Today’s Learners. Educational Research and Innovation. OECD Publishing. - Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm: Norstedts juridik. - Jacquet, Eva .(2012). Delrapport 2, utvärdering av en-till-en-projektet i Botkyrka. Botkyrka kommun 2012. - Jacquet, Eva .(2014). Delrapport 3, utvärdering av en-till-en-projektet i Botkyrka. Botkyrka kommun 2013. Muntlig källa Intervju med lärare & rektorer ifrån de tre kommunala gymnasieskolorna Järfälla 2014-12-03
© Copyright 2024