Regeringen Finansdepartementet BUDGETUNDERLAG FÖR
Verksledningsstaben Datum Dnr 2015-02-26 STY 2015-154 Ert datum Er referens Regeringen Finansdepartementet BUDGETUNDERLAG FÖR TULLVERKET RÄKENSKAPSÅREN 2016-2018 I enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag lämnar Tullverket budgetunderlag för räkenskapsåren 2016-2018. Budgetunderlaget omfattar anslag 1:3, Tullverket (ramanslag), inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution. Tullverket lämnar samtidigt i enlighet med 18c § författningssamlingsförordningen (1976:725) förteckningar över gällande författningar och allmänna råd som beslutats av Tullverket. Tullverket hemställer - Att Tullverkets anslag utökas med 62 000 tkr för 2016, med 69 000 tkr för 2017 och med 116 000 tkr för 2018 utöver föreslagen ram - Att Tullverkets låneram utökas till 330 000 tkr för 2016, 330 000 tkr för 2017 och 330 000 tkr för 2018. Ärendets handläggning I den slutliga handläggningen av ärendet har deltagit generaltulldirektören Therese Mattsson, beslutande, överdirektören Per Nilsson, stabschefen Anna Nyqvist, controllern Petra Olsson och enhetschefen Ingela Ehne, föredragande. TULLVERKET Therese Mattsson Ingela Ehne Postadress Besöksadress Tel Box 12 854 112 98 STOCKHOLM Alströmergatan 39 0771-520 520 vxl Fax 08-140425 2015-02-26 Sändlista Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret Justitiedepartementet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2 (18) 2015-02-26 3 (18) 1. Tullverkets finansiella läge Tullverket motiverar och redogör nedan och i avsnitt två för det äskande om totalt 247 miljoner kronor åren 2016–2018 som krävs för att både möjliggöra nödvändiga investeringar som på sikt leder till en betydligt effektivare verksamhet samt de rekryteringar som krävs för att upprätthålla verksamheten 2016–2018. Tullverket bedriver en för samhället viktig verksamhet och det finns en kontinuerligt ökande efterfrågan både att förenkla handeln, säkra konkurrensneutraliteten och att upprätthålla gränsskyddet för bidra till ett tryggt samhälle för både medborgare och företag. Vid utgången av år 2014 har Tullverket 2 012 anställda (1 844 årsarbetskrafter i snitt). Tullverkets prognos för åren 2015–2018 visar ett underskott vid utgången av år 2018 om 45 miljoner kronor, trots att Tullverket aktivt arbetar med och har beslutat att sänka utrymmet för både omkostnader och kostnader för lokaler från år 2016 och framåt. Det extra anslag om 75 mkr som Tullverket tilldelades i höständringsbudgeten 2014 för arbetet med e-tull och den nya tullagstiftningen, Union Customs Code, innebär både möjligheter till att prioritera utvecklingsarbetet inom myndigheten och också att förtidsrekrytera under 2015. Det ekonomiska läget medför trots det en minskning av antalet årsarbetskrafter med 165 från år 2016 till år 2018. Trots att Tullverket aktivt arbetat med strategier för att minska stödverksamheten i förhållande till kärnverksamheten samt kontinuerligt utvecklar och effektiviserar kärnverksamheten kvarstår det faktum att arbetet i effektiv handel och brottsbekämpningen är personalintensiva och det skulle innebära stora risker för verksamhetens bedrivande med en personalminskning av så stor omfattning till år 2018. I arbetet med att modernisera, automatisera och standardisera kärnverksamheten är processorientering en viktig framgångsfaktor för att utveckla och effektivisera Tullverket. I de sex kärnprocesserna pågår arbete för att säkerställa och tydliggöra processtyrningen i verksamheten. Faktorer som samverkan, arbetsmetoder, förmåga till prioritering och tillgång till IT-stöd ska utvecklas. Behoven av modernisering och effektivisering kommer både internt och externt ifrån exempelvis från EU genom kraven i den nya tullagstiftningen. De stora utvecklingsinsatserna kommer på sikt att leda till ett förändrat arbetssätt med färre resurser, men inte redan år 2018. 2015-02-26 4 (18) Arbetet med ny tullkodex och e-tull liksom egna insatser i syfte att förbättra och effektivisera verksamheten kommer att innebära en än mer ansträngd resurssituation. Kostnaden enbart för e-tullförändringarna uppskattas för åren 2016–2018 till 77 miljoner kronor, och ytterligare 100 miljoner kronor åren 2019–2021. Inom brottsbekämpningen finns stora behov av resursförstärkning vilket redogörs för i avsnitt 2. Både vad gäller medel för ytterligare systemutveckling, men även rent personella resurser med anledning av det mer flexibla arbetssätt som införts och som medför att kontroller sker på fler orter och därmed också ett utökat resande. Även i den utredande verksamheten finns behov av förstärkning då Tullverket genom bland annat en bättre analys- och selekteringsförmåga kommer att behöva genomföra betydligt fler brottsutredningsärenden. Totalt uppgår behovet av anslagsförstärkning för brottsbekämpningen för 2016-18 till 149 miljoner kronor. Det är en viktig prioritering för Tullverket att upprätthålla en rimlig kompetensförsörjnings- och rekryteringsnivå för att kunna hantera såväl kärnsom utvecklingsverksamheten under de kommande åren. Att göra detta inom befintlig anslagsram kommer vara mycket krävande och kommer att medföra konsekvenser när det gäller Tullverkets förmåga att fullgöra sitt uppdrag. För Tullverket skulle uteblivna anslagshöjningar innebära stora risker för den befintliga verksamheten och för möjligheten att hålla tidsplanen för elektronisk tull. 1.1 Utfall 2014 För verksamhetsåret tilldelades Tullverket i regleringsbrevet ett anslag om 1 676 630 tkr samt ett extra anslag om 75 000 tkr i höständringsbudgeten, totalt 1 751 630 tkr. Kostnaderna uppgick vid 2014 års slut till 1 651 036 tkr, vilket resulterade i ett underskridande av anslaget med 100 594 tkr. Ingående överföringsbelopp uppgick till – 10 377 tkr och utgående överföringsbelopp har fastställts till 90 217 tkr. Tabell 1: Utfall 2014 (tkr) Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt regleringsbrev Totalt disponibla medel Kostnader Utgående överföringsbelopp 2014 Utfall -10 377 1 751 630 1 741 253 1 651 036 90 217 2015-02-26 5 (18) 1.2 Finansieringsöversikt 1.2.1 Ramanslag Finansieringsöversikten baseras på de uppgifter, med anledning av pris- och löneomräkningar gällande anslagsutvecklingen för Tullverket till och med 2018, som erhållits från Finansdepartementet. I det följande utgår vi från 2015 års prisnivå. Utöver ramanslaget disponerar Tullverket vissa intäkter, se avsnitt 1.2.2. En översikt över verksamhetens finansiering framgår av nedanstående tabell. Tabell 2: Finansieringsöversikt (tkr) 2014 Utfall Anslag Utgiftsområde 3 Skatt, tull o exekut, anslag 01 003 Tullverket 1) Avgiftsintäkter som disponeras, enligt den indelning som regeringen beslutat Övriga intäkter som disponeras Summa Avgiftsintäkter som redovisas mot inkomstitel, enligt den indelning som regeringen beslutat 1) Anslag i 2015 års prisnivå, undantag för 2014 2015 Prognos 2016 Beräknat 2017 Beräknat 2018 Beräknat 1 651 036 1 681 360 1 680 867 1 671 495 1 640 718 711 13 960 934 9 958 818 7 055 679 7 066 260 8 030 1 665 707 1 692 252 1 688 740 1 679 240 1 649 008 6 025 1 000 1 000 1 100 1 200 1.2.2 Intäkter som disponeras De intäkter som får disponeras av Tullverket uppgick under 2014 till 14 670 tkr. Intäkter för den avgiftsbelagda verksamheten redovisas särskilt i bilaga 1, enligt den indelning och struktur som anges i regleringsbrevet. De offentligrättsliga avgifter som myndigheten får disponera är medel från expeditions- och ansökningsavgifter samt tullförrättningsavgifter, de uppgick 2014 till 87 tkr. De offentligrättsliga avgifterna förväntas vara på en fortsatt låg nivå under perioden. Prognosen avseende arbetet med kontroller av export av jordbruksprodukter som berättigar till bidrag eller andra belopp (utomkvotsocker) som Tullverket utför för Jordbruksverkets räkning, har utgått från och beräknats efter resultatet för år 2014. Jordbruksverket har informerat att 2017-09-30 upphör möjligheten att exportera utomkvotsocker. Prognos för kontroll av import- och exportförbud för päls från hund och katt, baseras på en förväntad ökad träffsäkerhet och därmed ett förbättrat kontrollresultat. Kostnaderna förväntas hamna på en oförändrad nivå medan resultat och urval i nuvarande kontrollmetoder förbättras. Utfallet 2014 för kontroll av sälprodukter blev lägre än prognosen 2014 men förväntas öka under 2015, för att sedan ligga på en konstant nivå 2016-18. 2015-02-26 6 (18) 1.3 Intäkter som ej disponeras Offentligrättsliga avgifter som ej disponeras av Tullverket specificeras i bilaga 2. Dröjsmålsränta debiteras vid för sen betalning av tull och annan skatt enligt tullagen (2000:1281). Prognosen är beräknad med hänsyn tagen till att Tullverket från och med 2015 inte längre är uppbördsmyndighet för mervärdesskatt vid import för hos Skatteverket momsregistrerad importör. 2. Förändringar i verksamheten med krav på finansiering Här beskriver vi förhållanden och utveckling som är av stor betydelse för Tullverkets förmåga att arbeta med och fullgöra sitt uppdrag. Kraven på Tullverket ökar ständigt, i kravbilden finns både nationella och internationella krav (främst från EU). De allra flesta krav som ställs på Tullverket från olika intressenter leder till något bra och positivt och innebär nödvändiga förändringar och effektiviseringar. Men de är alla initialt kostnadsdrivande och ställt mot resursläget, nuvarande och kommande, är de sammanlagda kraven inte möjliga för Tullverket att genomföra och vi behöver därför regeringens stöd, främst i form av finansiering. 2.1 e-tull och arbetet med ny tullkodex 2.1.1 Inledning och bakgrund Tullverket står inför både stora utmaningar och även möjligheter genom Europeiska Unionens införande av Unionstullkodexen och Elektronisk Tull. Förändringar föranledda av nya Unionstullkodexen sammanfaller väl med Tullverkets egna mål att förbättra och effektivisera verksamheten. Principiellt ska EU:s tullhantering ske elektroniskt och automatiserat vilket beskrivs för import i pentalogin (summarisk införseldeklaration, ankomst, presentation, tillfällig förvaring/ lagring samt deklaration för godkänt tullförfarande) och för export i trilogin (summarisk utförseldeklaration/ exportdeklaration, ankomst/ presentation samt utförsel-bekräftelse). För vissa delar finns redan i dag väl fungerande elektroniska lösningar medan det för stora delar av tullhanteringen innebär nya och stora behov av ytterligare enhetliga processer och IT-stöd, inklusive förbättrad analys- och selekteringsförmåga. 2015-02-26 7 (18) 2.1.2 Programmet Elektronisk Tull För att säkerställa bästa möjliga styrning, koordination och synergier mellan de utvecklingsprojekt där förändringarna av tullhanteringen drivs har Tullverket initierat programmet Elektronisk Tull. Effekterna av införandet kommer att innebära genomgripande förändringar av såväl Tullverkets verksamhet som myndighetens och näringslivets IT-stöd för tullhantering, interna tullhanteringsprocesser samt kompetens fram till utgången av år 2022 då full effekt av samtliga implementeringar beräknas generera full nytta. 2.1.3 Mål för programmet Elektronisk Tull För programmet har följande mål med identifierade effekter tagits fram: Effektivisera verksamheten och automatisera flöden: Elektroniska informationsflöden krävs för att automatisering ska kunna uppnås. En förutsättning är då att processer, procedurer, lagstiftning och IT-stöd främjar detta angreppssätt. Tullverket ska erbjuda färre men effektivare varianter av förenklingar och samtidigt skapa normalförfaranden som effektivt kan hanteras av Tullverket då fler utrikeshandelsaktörer kommer att nyttja normalförfarandet. Tullverket saknar för närvarande stöd för hantering av elektroniskt lämnade uppgifter i flera delar av den tidigare beskrivna pentalogin samt trilogin. Öka och förbättra selekteringsförmågan: För att optimera myndighetens kontrollverksamhet ur ett brett perspektiv är det av stor vikt att få högkvalitativ information i bearbetningsbara format, samt att ha förmåga att automatiskt analysera, riskvärdera och selektera i dessa ökande flöden av elektronisk information. Det kommer att krävas utveckling och implementering av processer och system för samtliga delar avseende import och export. Underlätta och förenkla för näringslivet: Tullverket ska erbjuda utrikeshandelsaktörer möjligheter till effektivare processer när faktorerna kvalitet, krav och skyldigheter uppfylls. Införandet av harmoniserade processer med ett heltäckande elektroniskt uppgiftslämnande i alla delar kommer att innebära tydligare och effektivare kommunikation till och från Tullverket. Öka förmågan till intern uppföljning: För att ständigt kunna säkerställa att verksamheten bedrivs på det sätt som beslutats krävs en effektiv uppföljning av samtliga processer. Tillgång till elektronisk information i de flesta flöden möjliggör en proaktiv uppföljning. Genom att gå från dagens relativt höga andel manuella sammanställningar till en automatisk och standardiserad rapportering påverkas också tillförlitligheten i uppgifterna positivt. 2015-02-26 8 (18) 2.1.4 Det totala förändringsbehovet – kostnad och finansieringsmöjligheter Med utgångspunkt i Multi Annual Strategic Plan, (MASP) har Tullverket identifierat samtliga förändringar som är nödvändiga fram till år 2021, såväl UCC-förändringar som förändringar mot Tullverkets mål. Resultatet visar på stort behov av såväl utbyte som nytt IT-stöd. Den genomförandeplan som togs fram 2013 har succesivt förändrats, ett par projekt har skjutits framåt i tiden eller minskat i omfattning och ett fåtal har tagits bort. I genomförandeplanen tas hänsyn till såväl identifierade effektiviserings- och lagefterlevnadskrav som Tullverkets förändringsförmåga och planerad, långsiktig budget. Genomförandeplanen är dock helt och hållet beroende av att övergångsbestämmelserna beslutas i enlighet med de underlag som Tullverket inlämnat januari 2015. I de fall övergångsbestämmelser inte införs för vissa lösningar/processer/system får det stora negativa och kostsamma konsekvenser, för vilka planen i dagsläget inte tagit höjd för. Tullverket har för åren 2013-2017 erhållit engångsvisa höjningar av anslaget (Prop. 2013/14:1 samt Prop. 2014/15:1), sammanlagt 177 miljoner kronor, för att hantera arbetet med att skapa nya effektiva arbetsprocesser, skapa nya ITsystem och samtidigt byta ut det gamla tulldatasystemet med anledning av UCC. För åren 2016 respektive 2017 ökas Tullverkets anslag engångsvis med 34 miljoner kronor respektive 26 miljoner kronor. Tullverket genomför en mycket stor satsning för att klara utvecklingen av elektronisk tullhantering. Satsningen innebär att såväl mer budgetmedel som personella resurser förs till förändringsarbetet. Då arbetet för att åstadkomma Elektronisk tull kräver betydligt mer utvecklingsarbete än vad Tullverket tidigare år levererat, måste fler resurser användas. Förändringsarbetet inom Elektronisk tull är den största utvecklingssatsning som Tullverket har genomfört och resurser kommer behöva nyttjas brett i Tullverkets verksamhet för att målen ska uppnås. I kostnadsberäkningarna ingår att Tullverket använder konsulter, främst inom IT-området, för att till viss del överbrygga gapet mellan resursbehov och resurstillgång. Utöver detta genomför Tullverket under 2015 stora rekryteringar inom flera verksamheter, vilket syftar till att frigöra fler personer till utvecklingsverksamheten. 2015-02-26 ET:s belastning på anslaget 9 (18) 2016 2017 2018 56 509 39 790 35 893 ET programledning 3 000 3 000 3 000 Avskrivningar (investeringar) 6 096 7 767 9 953 Avskrivningar (immateriella) 6 672 12 362 16 848 399 2 283 4 461 -26 178 -24 890 -18 747 132 192 9 000 23 817 35 881 7 144 -69 814 46 499 40 313 51 408 138 220 -34 000 -26 000 12 499 14 313 Omkostnader Ränta Aktiveringar SUMMA Höjt anslag NETTO TOTALT (2016-2018) -60 000 51 408 78 220 Kostnaderna för både de materiella som de immateriella investeringarna ökar markant från år 2017 Samtidigt som de engångsvisa höjningarna av Tullverkets anslag upphör från år 2018. Sammanfattning För åren 2016–2018 uppskattas den anslagsavräkningsbara kostnaden för hela förändringsbehovet till 138 miljoner kronor. För respektive år beräknas kostnaderna till 46 miljoner kronor år 2016, 40 miljoner kronor år 2017 och 51 miljoner kronor år 2018. Kostnaderna för att införa en elektronisk tullhantering i enlighet med de uppskattade förändringsbehoven, med avdrag för det i budgetpropositionen beslutade höjda anslaget, bedöms vara 12 miljoner kronor år 2016, 14 miljoner år 2017 och 51 miljoner kronor år 2018. Tullverket bedömer att tillgängliga resurser, trots tillfällig ökning av anslaget, inte täcker finansieringsbehovet främst från och med år 2018 för förändringarna inom Elektronisk tull. Detta trots en mycket stor intern satsning som innebär hårda prioriteringar i utvecklingsverksamheten totalt, överföring av resurser från operativ verksamhet till utvecklingsarbete samt neddragningar i omkostnadsbudgeten. Tullverket äskar medel för arbetet med e-tull och den nya tullkodexen med 12 miljoner kronor år 2016, 14 miljoner kronor år 2017 och 51 miljoner kronor år 2018. 2015-02-26 10 (18) 2.2 Kontroll- och förundersökningsverksamheten Sedan flera år har en ökad andel av utförda kontroller lett till att fler avvikelser upptäcks, vilket i sin tur medför att fler varor tas i beslag och att personer allt oftare blir frihetsberövade i anslutning till beslagen. Det ställer också större krav på Tullverkets personal för att kunna upprätthålla en rättssäker hantering genom alla led i verksamheten. De initiala åtgärderna såsom rapportering, åklagarledd förundersökning med förhör, restriktionsuppgifter när någon anhålls, bevissäkring, hantering av beslag, särskilda åtgärder vid kontrollerad leverans samt transporter är prioriterade arbetsuppgifter som hanteras av personal direkt på plats. För att kunna fortsätta att upprätthålla en god kontrollnivå och samtidigt hantera en ökande beslagsmängd på ett rättssäkert sätt krävs nya systemstöd och på sikt resursförstärkningar i kontroll- och förundersökningsverksamheten. Tullverkets förundersökningsverksamhet växer som andel av Tullverkets totala resurs. Skälet till detta är dels en ökad beslagsmängd, dels mer krävande utredningar när det gäller grov brottslighet och dels att Tullverket fått utökat förundersökningsmandat och därmed också fått införa särskilda förundersökningsledare. Detta medför ökade kostnader gällande förundersökningsverksamheten. För att hantera den framtida situationen gällande kontroll- och förundersökningsverksamhet beskrivs här tre områden som kräver framtida finansiering för att möta de förändringsbehov som finns i verksamheten. 2.2.1 Systemstöd Inom förundersökningsverksamheten kommer det att krävas ett nytt systemstöd för att hantera alla ärenden de närmaste åren. Tullverket kommer att använda samma systemstöd som polisen och förhoppningsvis kan en realisering påbörjas under 2016. I stödet ingår även en systemdel som stödjer Tullverkets lagerhantering. Införandet av ett nytt förundersökningssystem blir också, tillsammans med vissa andra åtgärder, en lösning för Tullverkets del i RIFsamarbetet Även inom andra områden kommer nya systemstöd att krävas, bland annat det IT-forensiska. För att kunna leverera tillräckligt bra utredningar till åklagare är det av central betydelse för förundersökningsverksamheten att kunna upprätthålla en hög standard gällande olika typer av systemstöd. Även för Tullverkets del av GOB-samarbetet behövs förstärkningar vad gäller informationsinhämtning. 2015-02-26 11 (18) Inom kontrollverksamheten kommer nya systemstöd att byggas under perioden för att få en bättre styrning och planering av gränsskyddsverksamheten, samt en bättre och mer fullständig återrapportering av olika typer av resultat vid kontrollerna. För systemstöd inom kontroll- och förundersökningsverksamheten äskar Tullverket 15 miljoner kronor år 2016, 17 miljoner kronor år 2017 samt 14 miljoner kronor år 2018. 2.2.2 Ny teknik Ny teknik är en central del i att förbättra resultaten i kontrollverksamheten. Utvecklingen vad gäller skanners och sensorer är snabb och under de kommande åren ska Tullverket utreda vilka möjligheter som olika produkter kan ge. Detta kommer troligen leda till att användingen av en eller flera nya tekniker påbörjas under senare delen av perioden 2016-2018. Avsikten är att förbättra möjligheten att detektera illegala varor i det kommersiella flödet med mer lätthanterlig utrustning än dagens skanners. Inom förundersökningsområdet finns också behov av ny teknik. Detta gäller i hanteringen av telefoner, informationshantering inom spaningsområdet samt beslagshantering. Vad gäller beslagshantering kommer det att finnas ett stöd i det framtida systemstödet för brottsutredning, men hela området kommer att ses över för att skapa en säkrare och mer effektiv hantering av beslag och omhändertaget gods. Detta ställer krav även på annan teknik gällande till exempel säkerhetslösningar. För ny teknik inom kontroll- och förundersökningsverksamheten äskar Tullverket 10 miljoner kronor år 2016, 8 miljoner kronor år 2017 samt 5 miljoner kronor år 2018. 2.2.3 Resurser Grundtanken inom kontrollverksamheten är att upprätthålla en stor flexibilitet med utgångspunkt i bemanning på orter som bedöms som strategiskt viktiga. Förändringar i olika typer av flöden skapar behov av ännu större rörlighet vilket i sin tur skapar behov av fler resurser. Inom postens verksamhet sker förändringar vad gäller utväxlingspostkontor – alltså de postkontor där Tullverket kan bedriva kontrollverksamhet – både i Stockholm och Göteborg. Då Göteborg inte tidigare haft något utväxlingspostkontor medför det att Tullverket måste förändra verksamheten där. I Stockholmsområdet öppnas ett nytt utväxlingspostkontor i Rosersberg 2015-02-26 12 (18) vilket medför att posthanteringen på Arlanda sprids på flera ställen. Postflödena är mycket viktiga att kontrollera med tanke på den narkotikahandel som sker via internet och post, även vapendelar transporteras med post. Alltfler flygplatser har reguljär utrikestrafik. Det ger möjligheter till förändrade smugglingsrutter. Det finns exempel där smuggling har flyttats till flygplatser där Tullverket normalt sett inte har någon närvaro. För Tullverket är det viktigt att vara närvarande i de flöden där det finns risk för smuggling, men det är resurskrävande inte minst vad gäller resor mellan de olika platserna. Även inom fartygstrafiken finns tecken på förändrade trafikströmmar, detta gäller särskilt den södra ostkusten. Det pågående förbättringsarbetet inom analys- och underrättelseområdet liksom satsningen på ny teknik inom kontrollområdet kommer att leda till betydligt fler brottsutredningsärenden. I och med den ökade selekteringsförmågan kommer det också krävas en ökad fysisk förmåga att hantera de ökade beslagsmängderna. För att hantera den ökade ärendemängden och för att säkerställa korta ledtider och att ärendebalanserna inte ökar behöver en långsiktig resursförstärkning ske till förundersökningsverksamheten. Ökade krav på stödjande bevisning från åklagare och domstolar innebär att den forensiska verksamheten ökar i betydelse och att behovet av forensiska undersökningar kommer krävas i fler förundersökningar framöver. Den grova brottsligheten blir alltmer avancerad och för att framgångsrikt kunna lagföra huvudmännen bakom kommer, genom användandet av ny teknik, t.ex. kryptering av kommunikation, behovet av förundersökningsanalys och spaningsinsatser att öka de kommande åren. Dessa behov gör att Tullverket äskar medel för personalresurser med 15 miljoner år 2016, 20 miljoner kronor år 2017 och 30 miljoner kronor år 2018. 2.3 Utveckling av systemstöd inom underrättelseverksamheten För att kunna hantera den allt större mängd data som finns tillgänglig för Tullverkets underrättelseverksamhet krävs en utveckling av de systemstöd som finns. Inom Tullverket finns ett stort behov av att skapa underrättelser ur stora mängder data gällande trafikflöden, branscher, riskdata, underrättelser och omvärldsfaktorer. Även PNR (passenger name records) är en viktig del i detta arbete där EUs initiativ på området kommer att ställa krav på Tullverket. De senaste åren har Tullverket blivit bättre på att välja rätt kontrollområden utifrån ett övergripande perspektiv, men för att ytterligare förbättra 2015-02-26 13 (18) träffsäkerheten behöver en ännu större kunskap om varuflödets olika delar byggas och operationaliseras. Detta arbete kommer att ske i tre olika spår: dels öka förmågan att hantera informationen i sig, dels öka möjligheterna att fatta korrekta beslut utifrån de data som hanteras och dels att skapa en tydligare ärendehantering inom underrättelseverksamheten. På alla dessa områden finns systemstöd att tillgå som Tullverket har behov av att utreda och implementera. Tullverket äskar medel för år 2016–2018 för arbetet med utveckling av systemstöd inom underrättelseverksamheten med 5 miljoner kronor år 2016, 5 miljoner kronor år 2017 och 5 miljoner kronor år 2018. 2.4 CBRNE-verksamhet Tullverkets CBRNE-verksamhet har tidigare finansierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ur anslag 2:4 och innan dess av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) ur anslag 7:5 under totalt dryga tio år och till en kostnad av ca 40 Mkr totalt. CBRNE-verksamheten är en högteknologisk och kompetenskrävande verksamhet med många olika avancerade sensorer för bl.a. kemiska vapen och kärnämnen. Tullverkets engagemang i denna verksamhet är omfattande och kräver en kontinuerlig kompetensutveckling. Den nuvarande tekniska nivån överstiger Tullverkets behov, men genom den externa projektfinansieringen de senaste åren har Tullverkets CBRNE-förmåga kommit på så hög nivå så att resursen vid samhällskris och vid behov kan användas av andra samhällsfunktioner än Tullverket, exempelvis vid sök efter kontaminerat gods, kärnkraftsolyckor eller vid statsbesök. Från 2015 har Tullverket ingen särskild finansiering för CBRNE-verksamhet vilket innebär att Tullverket kommer att omforma den nuvarande CBRNEverksamheten till att enbart omfatta Tullverkets behov utifrån myndighetens kontrollansvar vid gräns mot icke-EU-länder (yttre gräns). Detta innebär en minimerad verksamhet som grundas på teknisk och kunskapsmässig enkel kontroll av gods och transportmedel. Synergieffekter kommer att minska och förmågan att bistå övriga samhället kommer att i princip avskaffas. För att bibehålla den höga förmåga Tullverket har idag inom CBRNE-området behöver Tullverket medel som i huvudsak ska användas till reinvestering i åldrande materiel och kompetensutveckling samt fortsatt samverkan med andra myndigheter. 2015-02-26 14 (18) Tullverket äskar medel för år 2016–2018 för arbetet med CBRNE med 3 miljoner kronor år 2016, 3 miljoner kronor år 2017 och 3 miljoner kronor år 2018. 2.5 Ökade kostnader för tullstationer Tullverket har i tidigare års budgetunderlag redovisat behov av ny tullstation vid riksgränsen mot Norge, Hån/Örje. Arbetet är nu inriktat på att uppföra en tullstation för Tullverkets verksamhet. Hyreskostnaden för den nuvarande lokalen uppgår till 1,2 miljoner kr per år. Tullverket bedömer att en ny tullstation kan vara på plats från år 2018 och att årshyran kommer att uppgå till 7 miljoner kr baserat på en beräknad hyrestid om 15 år. Tullverket vill därför anmäla frågan och begär en varaktig anslagshöjning för mellanskillnaden i hyres-kostnad om 5,8 miljoner kronor från år 2018. Gällande övriga tullstationer kan hyreshöjningar bli aktuella från 2016 om ca 2 miljoner till följd av förändrade ägarförhållanden till vissa lokaler. Tullverket äskar medel för år 2016–2018 för ökade kostnader för tullstationer med totalt 2 miljoner kronor år 2016, 2 miljoner kronor år 2017 och 8 miljoner kronor år 2018. 2.6 Utredning angående införande av kemikalieskatt I en nu pågående utredning (Fi 2013:08, Utredningen om ekonomiska styrmedel för kemikalier) föreslås att en kemikalieskatt införs på viss vardagselektronik samt vissa byggvaror innehållande pvc. I utredningsförslaget anges Tullverket som beskattningsmyndighet för de importörer som inte är lagerhavare vid import från tredje land, det vill säga en mycken liten del av det totala antalet företag som är berörda. Om utredningens förslag tas kommer Tullverket att påverkas både kostnadsmässigt samt personalmässigt. I utredningen har Tullverket beräknat de ekonomiska konsekvensen av förslaget till en årlig kostnad om drygt fem miljoner kr, därtill ska läggas kostnader för förändring av IT-system, anskaffning av utrustning och kostnader för laboratorieanalys även för Skatteverkets räkning enligt förslaget. Tullverket har i utredningen i sina övriga synpunkter fört fram det olämpliga att införa ett dylikt system och förordar istället Skatteverket som beskattningsmyndighet för samtliga företag, även vid import från tredje land av de som inte är lagerhavare. . 2015-02-26 15 (18) 2.7 Anslagsbehov 2016–2018 Tabell 3: Anslagsbehov 2016 - 2018, tkr 2014 Utfall 1 751 630 1 651 036 2015 Prognos 1 681 360 1 737 000 2016 Beräknat 1 680 867 1 703 935 2017 Beräknat 1 671 495 1 704 790 2018 Beräknat 1 640 718 1 664 386 100 594 -55 640 -23 068 -33 294 -23 668 90 217 34 577 11 509 -21 785 -45 453 Förändringar i verksamheten med krav på finansiering e-tull och arbetet med ny tullkodex Kontroll och förundersökningsverksamhet Utveckling av systemstöd inom underättelseverksamhet CBRNE-verksamhet Ökade kostnader för tullstationer m.m 12 000 40 000 5 000 3 000 2 000 14 000 45 000 5 000 3 000 2 000 51 000 49 000 5 000 3 000 8 000 Summering av anslagsförstärkning 62 000 69 000 116 000 1 742 867 1 740 495 1 756 718 Anvisat anslag i 2015 års prisnivå Beräknad kostnad 1) Årets resultat Anslagssparande/kreditutnyttjande Förslag till ny anslagsnivå 1) Undantag för 2014 års utfall Anslagsbehovet kan komma att ändras ytterligare beroende på vad som beslutas i ”Fi 2013:08 Utredningen om ekonomiska styrmedel för kemikalier”. 3 Behov av krediter och bemyndiganden 3.1 Behov av kredit på räntekontot år 2016–2018 Behovet av räntekontokredit bedöms till 100 000 tkr under de år budgetunderlaget avser. 3.2 Behov av anslagskredit år 2016–2018 Behovet av anslagskredit bedöms uppgå till 3 procent av anslaget under de år budgetunderlaget avser under förutsättning att behovet av ökat anslag beviljas (avsnitt 2). I annat fall behöver Tullverket få återkomma i frågan. 3.3 Behov av bemyndigande år 2016–2018 Tullverket bedömer inte ha behov av särskilt bemyndigande. 4 Investeringsmedel 4.1 Behov av investeringsmedel För perioden 2016 -2018 föreslås en låneram om 330 000 tkr respektive år. Nivån på låneram är baserat på de investeringsplaner och prognoser om aktiveringsbara belopp som framgår av nedanstående tabell. 2015-02-26 16 (18) Investeringarna avser reinvesteringar/nyinvesteringar inom områden som t.ex. immateriella anläggningstillgångar kopplat till utvecklingsverksamheten, fordon, datorer och kontrollutrustning. Tabell 4. Behov av låneram 2016-2018, tkr IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning Varav immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldskontoret Beslutat /föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) Finansiering av räntor och amorteringar 03 Skatt, tull o exekut, 01 003 Tullverket 2015 2016 2017 2018 Prognos Beräknat Beräknat Beräknat 201 222 285 104 315 992 316 826 157 092 117 637 101 671 89 158 48 953 44 430 34 988 28 821 73 210 86 749 100 837 108 260 285 104 315 992 316 826 297 724 300 000 330 000 330 000 330 000 -200 -300 1 900 4 300 -0,1% -0,1% 0,6% 1,4% 73 000 86 400 102 700 112 600 Räntan på lån är beräknat till -0,1 procent 2015 och 2016. Det innebär att det blir ränteintäkter för lånet dessa år. 2015-02-26 17 (18) Bilaga 1 5 Bilagor 5.1 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras 2014 Utfall Expeditions- och ansökningsavgifter Tullförrättningsavgifter Summa Uppdragsverksamhet Kontroll av exportbidragsgods, Jordbruksverket Kontroll av päls av katt och hund Kontroll av handel med sälprodukter Summa uppdragsverksamhet 27 60 87 2014 Utfall 554 33 37 624 2015 2016 2017 2018 Prognos Beräknat Beräknat Beräknat 40 65 105 35 65 100 35 65 100 35 65 100 2015 2016 2017 2018 Prognos Beräknat Beräknat Beräknat 649 115 65 829 558 95 65 718 419 95 65 579 95 65 160 2015-02-26 18 (18) Bilaga 2 5.2 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras Offentligrättslig verksamhet (tkr) Inkomsttitel 2397 Dröjsmålsränta hos Tullverket Summa 2014 Utfall 6 025 6 025 2015 2016 2017 2018 Prognos Beräknat Beräknat Beräknat 1 000 1 000 1 000 1 000 1 100 1 100 1 200 1 200
© Copyright 2024