1. No category

Fri information
för framtida
kunskap
Kungl. bibliotekets underlag
till regeringens forskningspolitiska proposition 2016
2015-10-28
Dnr: 1.4.1-2015-270
Nationalbibliotekets fem förslag till regeringens forskningspolitiska proposition
3
1.
Ökad tillgänglighet och säkrad insamling .................................................... 6
1.1.
Tillgängliggörande av e-pliktmaterial och digitaliserat material på KB och
pliktbiblioteken .......................................................................................... 6
1.1.1. Goda exempel i andra länder ............................................................................ 7
1.2.
Översyn av pliktexemplarslagen för att underlätta insamlandet av material
som stödjer forskningen ............................................................................. 8
1.2.1. Förändringar som påverkar pliktinsamlingen ................................................... 9
1.3.
Regionexemplarens funktion bör utredas och klargöras ................................. 10
1.4.
Från fjärrlån till fjärraccess – ett pilotprojekt ................................................. 10
1.5.
Därför föreslår KB .......................................................................................... 11
2.
KB samordnar införandet av riktlinjer för öppen tillgång till
vetenskapliga publikationer .................................................................... 12
2.1.
Forskningsresultat som tagits fram med offentliga medel ska komma hela
samhället till del ....................................................................................... 12
2.2.
Infrastruktur finns på plats .............................................................................. 13
2.3.
KB har goda förutsättningar att samordna ...................................................... 13
2.4.
Därför föreslår KB .......................................................................................... 14
3.
En samlad ingång för den svenska vetenskapliga utgivningen ................. 15
3.1.
SwePub ........................................................................................................... 15
3.1.1. KB:s vision för SwePub .................................................................................. 16
3.1.2. Utökat samordningsansvar .............................................................................. 16
3.1.3. Kvalitetssäkrade underlag för bibliometri....................................................... 17
3.1.4. Auktoritetsregister över publiceringskanaler .................................................. 17
3.1.5. Central registrering av vetenskaplig output och nationellt repositorium ........ 18
3.2.
Swestor – ett repositorium för svenska vetenskapliga tidskrifter ................... 18
3.2.1. Ändamål .......................................................................................................... 18
3.2.2. Bakgrund och syfte ......................................................................................... 19
3.2.3. Förebilder ........................................................................................................ 20
3.3.
Därför föreslår KB .......................................................................................... 21
4.
Särskilda medel för digitalisering krävs för att realisera kulturarvets
forskningspotential .................................................................................. 22
4.1.
KB:s roll för digitaliseringen av kulturarvet ................................................... 22
4.2.
Samlingar i den digitala skuggan .................................................................... 23
4.3.
Kartläggning av äldre biblioteksbestånd ......................................................... 24
4.4.
Den svenska biblioteksinfrastrukturen - ett verktyg för länkade öppna data .. 25
4.5.
Därför föreslår KB .......................................................................................... 26
5.
KB uppmärksammar regeringen på en ojämlik
informationsförsörjning .......................................................................... 27
5.1.
Forskningsbibliotekens betydelse för högskolans digitalisering..................... 27
5.2.
Inlåsningseffekter ............................................................................................ 28
5.3.
Ojämlik tillgång till både digitalt och fysiskt material.................................... 28
5.4.
Konsekvenser av inlåsningseffekter och en ojämlik informationsförsörjning 29
5.5.
Därför föreslår KB .......................................................................................... 29
6.
Riksbibliotekariens slutord .......................................................................... 30
2(34)
Nationalbibliotekets fem förslag till
regeringens forskningspolitiska proposition
Kungl. Biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek och svarar för insamling av
och tillgång till fysiska och digitala medier till förmån för forskning och
samhällsutveckling samt har nationell överblick och utvecklar biblioteksväsendet i
samverkan. KB ska vara en resurs för forskning i rollen som främst humanistiskt
och samhällsvetenskapligt forskningsbibliotek. KB har fram till 2019 också ett
regeringsuppdrag att ta fram en nationell biblioteksstrategi.
Forskarsamhällets behov av snabb tillgänglighet till material och stora mängder
data ställer höga krav på nationalbiblioteket. Flera av nationalbibliotekets centrala
funktioner behöver utvecklas så att KB kan främja den svenska forskningens
kvalitet genom att tillhandahålla en effektiv forskningsinfrastruktur. Utvecklingen
sker i dialog med de svenska forskningsbiblioteken.
KB lämnar fem förslag till den forskningspolitiska propositionen:
I.
Pliktlagstiftningen ses över för att öka tillgängligheten och säkra
insamlingen av material till KB:s samlingar.
KB lyfter återigen tre pliktrelaterade frågor till regeringen:
- E-pliktexemplaren och det digitaliserade materialet riskerar att bli
inlåst på KB istället för att komma forskningen till nytta. Idag
finns ingen tydlig reglering för tillgängliggörandet av epliktexemplaren och det digitaliserade materialet på samma sätt
som för det analoga.
- Viktigt material blir inte insamlat. Pliktexemplarslagen har inte
genomgått någon översyn sedan 1995. Samtidigt har stora
produktionstekniska och publiceringsmässiga förändringar skett,
vilket innebär att pliktexemplarslagstiftningen delvis har blivit
obsolet.
- Frågan om de fem pliktexemplarens funktion som regionexemplar
måste klargöras bland annat för att minimera gallring direkt vid
ankomst till pliktbiblioteken.
II.
KB samordnar införandet av riktlinjer för öppen tillgång till
vetenskapliga publikationer.
I budgetpropositionen 2016 avser regeringen att utreda förutsättningarna
att ge KB ett nationellt samordningsuppdrag för öppen tillgång till
vetenskapliga publikationer. Utifrån sin roll och sitt uppdrag som
nationalbibliotek med samordningsansvar finns inom KB bred erfarenhet
3(34)
och stor kunskap kring flertalet av de frågor som föreslås utredas vidare.
Förutom OpenAccess.se, BIBSAM-konsortiet och SwePub samverkar KB
med flera tongivande aktörer inom såväl forsknings- och
utbildningssamhället som de olika bibliotekstyperna. Det är därför
naturligt att KB samordnar införandet av riktlinjer för öppen tillgång till
vetenskapliga publikationer.
III.
KB får ett långsiktigt uppdrag att utveckla en samlad ingång för den
svenska vetenskapliga utgivningen.
KB behöver ett långsiktigt uppdrag och finansiering för att utveckla en
plattform för lärosätenas vetenskapliga output. Plattformen ska stödja hela
kedjan från registrering, lagring och synliggörande till tillgängliggörande
av kvalitetssäkrat underlag för bibliometri. Ett långsiktigt uppdrag innebär
att SwePub, som idag samlar in och tillgängliggör metadata om
forskningspublikationer från publikationsdatabaserna vid svenska
lärosäten, öppnas upp och utvecklas. Utvecklingen innebär att SwePub kan
stödja central registrering med hjälp av ett auktoritetsregister över
publiceringskanaler och även erbjuda långtidslagring av fulltextdokument
genom att tillhandahålla ett repositorium. Detta nationella repositorium
ska vara fritt tillgängligt och verka för principer om öppen tillgång. Med
ett nationellt repositorium kan både enskilda bidrag och hela tidskrifter
lagras.
IV.
Särskilda medel för digitalisering krävs för att realisera kulturarvets
forskningspotential.
Forskningen efterfrågar stora mängder data. Det handlar om att genom
digitalisering skapa förbättrad tillgång för forskningen till specifika källor
men också om verktyg för att söka efter mönster, samband och trender i
stora datamängder. För att kulturarvsmyndigheterna ska kunna skapa stora
volymer av digital råvara och bidra till att bereda väg för nya
forskningsmetoder och tillämpningar krävs rejäla satsningar och särskilda
medel för digitalisering.
V.
KB uppmärksammar regeringen på en ojämlik
informationsförsörjning.
Regeringen menar att högskolan ska vara jämlik. KB menar att det i
sammanhanget finns skäl att se över vilken påverkan inlåsningseffekter
och en ojämlik tillgång till digitala och fysiska vetenskapliga resurser har
på möjligheten att studera och forska, på studie- och forskningsresultaten
och på kvalitet i rapporter och utredningar som görs inom högskola och
4(34)
offentlig förvaltning. KB avser att arbeta vidare med frågan i dialog med
forskningsbiblioteken inom ramen för regeringsuppdraget att ta fram en
nationell biblioteksstrategi.
I de följande fem avsnitten fördjupar och utvecklar vi de fem förslagen.
I riksbibliotekariens slutord beskriver vi KB:s största utmaning som innebär en
anpassning till hybridbiblioteket. Under överskådlig tid ska hybridbiblioteket
hantera såväl tryckt som digitalt material. För nationalbiblioteket genomsyrar
detta allt dagligt arbete och all strategisk planering.
5(34)
1.
Ökad tillgänglighet och säkrad insamling
KB lyfter återigen följande tre pliktrelaterade frågor till regeringen:
Forskningens behov av snabb och enkel tillgång till vetenskapligt material ökar.
Regeringen har som målsättning att högskolan ska finnas i hela landet. KB:s
samlingar måste då på sikt bli tillgängliga på fler platser i landet, inte bara i
KB:s lokaler. Idag finns ingen tydlig reglering för tillgängliggörandet av epliktexemplaren och det digitaliserade materialet på samma sätt som för det
analoga. Materialet riskerar därför att bli inlåst på KB istället för att komma
forskningen till nytta.
Pliktexemplarslagen har inte genomgått någon översyn sedan 1995. Samtidigt har
stora produktionstekniska och publiceringsmässiga förändringar skett, vilket
innebär att pliktexemplarslagstiftningen delvis har blivit obsolet. Ändringar
behövs för att KB till exempel ska kunna samla in material producerat med hjälp
av publiceringstjänster.
Frågan om de fem pliktexemplarens funktion som regionexemplar med fritt
förfogande inom respektive högskoleregion, för att tillgodose behovet av
materialet för utbildning, forskning och utvecklingsarbete, bör utredas och
klargöras, inte minst för att minimera gallring direkt vid ankomst till
pliktbiblioteken.
1.1.
Tillgängliggörande av e-pliktmaterial och digitaliserat
material på KB och pliktbiblioteken
KB har haft i uppdrag att samla in allmänt spritt material sedan 1661. Låt vara att
intentionen från början var censur och granskning. Tillgängligheten var dock
förhållandevis god för den begränsade krets som hade tillgång till biblioteket.
Sedan 1977 gäller leveransplikt till KB och sex universitetsbibliotek spridda över
hela Sverige för tryckt material. För viss typ av audiovisuellt material gäller
leveransplikt i ett exemplar. Det har varit möjligt att tillgängliggöra detta material
förhållandevis enkelt och omedelbart för en begränsad målgrupp när det gäller det
audiovisuella materialet och för en mer bred allmänhet när det gäller det tryckta
materialet.
År 1979 fick KB i uppdrag att förbereda för mikrofilmning av dagstidningar som
ersättning för tryckta tidningslägg till universitetsbiblioteken i Uppsala, Umeå och
Göteborg. Dessa ansågs vara skrymmande och svårhanterliga. Materialet var
förhållandevis snabbt tillgängligt på plats för användarna.
6(34)
Sedan 1 juli 2012 ska viss typ av elektroniskt material pliktlevereras till KB enligt
Lag (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material . Enligt den tidigare
utgivna propositionen avser regeringen att återkomma när det gäller
tillgängliggörandet av det elektroniska leveranspliktiga materialet.
Sedan 2014 pågår digitalisering av dagstidningar vid Riksarkivets filial i Fränsta,
som ersättning för den tidigare mikrofilmningen.
Idag finns ingen tydlig reglering av tillgängliggörandet av e-pliktexemplaren och
det digitaliserade materialet på samma sätt som för det analoga. De frågor som då
inställer sig är: Kommer det leveranspliktiga elektroniska materialet bara att vara
bevarat och tillgängliggjort på KB? Ska tillgängligheten till det digitala
pliktmaterialet vara mer inskränkt än motsvarande material på fysiska
informationsbärare? Vad innebär det för forskningen och därmed
samhällsutvecklingen?
Idag finns stor efterfrågan vid forskningsbiblioteken på dagstidningsmaterialet.
Detta vittnar pliktbiblioteken om.
Med tanke på de lagstiftningar som idag försvårar tillgängliggörandet av insamlat
digitalt material, t.ex. upphovsrättslagen, personuppgiftslagen och EGdataskyddsdirektiv 95/46/EG, är det angeläget att hitta goda lösningar på
tillgängliggörandet.
Kollektiva avtalslicenser kan vara en väg att gå, men licenser är också kostsamma
och tidskrävande att effektuera.
Det är numera många länder i världen som samlar digitalt fött material, antingen
genom robotinsamling av hela eller delar av webbplatser eller enstaka filer.
Österrike, Canada, de baltiska länderna, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Nya
Zeeland är några exempel. Tillgängliggörandet av det webbinsamlade materialet
är tämligen generöst i många länder. För andra länder t.ex. Danmark, är forskaroch studentsfären målgruppen.
1.1.1.
Goda exempel i andra länder
Goda exempel på tillgängliggörande av elektroniskt fött och digitaliserat material,
både på respektive nationalbibliotek och motsvarigheten till övriga pliktbibliotek,
finns i våra grannländer Finland, Danmark och Norge.
I Norge är digitalt fött pliktmaterial idag bara tillgängligt i nationalbibliotekets
lokaler men fr. o m 1 januari, 2016 när den reviderade pliktlagen träder i kraft, är
det tänkt att det digitala materialet ska kunna tillgängliggöras för alla universitetsoch högskolebibliotek i landet med en begränsning av sju användare samtidigt.
7(34)
Det kommer att finnas föreskrifter och tekniska lösningar för att hantera detta,
men de är ännu inte på plats.
Digitaliserad förlagslitteratur finns tillgängligt i en tjänst som heter Bokhylla :
http://www.nb.no/Tilbud/Samlingen/Samlingen/Boeker/Bokhylla.no.
År 2017 räknar man med att 265 000 titlar ska finnas fritt sök-och läsbara som
direktströmmade filer från tjänsten. Inbyggt finns funktioner som omöjliggör
nedladdning och kopiering. Det är bara personer med norska IP-adresser, som har
tillgång till materialet. Detta har möjliggjorts genom avtalslicenser med den
norska branschorganisationen Kopinor. Nationalbiblioteket står för kostnaden.
Tjänsten används mycket. Under en månad när undersökningar gjordes på denna
webbplats var det 160 000 unika besök som i snitt läste 70 sidor vardera från
dessa böcker. Utgivarna och upphovsrättsinnehavarna är positiva till projektet.
Det innebär att användningen av materialet har ökat markant, visar en
undersökning.
I Danmark ges tillgång till det pliktlevererade e-materialet på nationalbiblioteket i
Köpenhamn och på Statsbiblioteket i Århus. Insamlingsmetoden är huvudsakligen
höstning än så länge, även om man planerar för insamling av enstaka e-tidskrifter,
bilder, e-böcker etc. Material framtaget genom retrospektiv digitalisering
tillgängliggörs på det bibliotek som äger samlingen, men exporteras till en
offentlig biblioteksportal. Tillgängliggörandet av e-pliktmaterialet regleras i
pliktlagstiftningen. För material som digitaliseras eller som på annat sätt faller
utanför e-pliktlagstiftningen gäller avtalslicenser med enskilda upphovsmän eller
upphovsrättsorganisationer. Nationalbiblioteket svarar för
licensavtalskostnaderna, men inte heller här finns någon siffra på kostnad. Det
finns inte heller någon statistik över användningsfrekvenser av det höstade
leveranspliktiga materialet, men man har märkt en ökning i användandet av antal
nedladdningar av det digitaliserade materialet.
1.2.
Översyn av pliktexemplarslagen för att underlätta
insamlandet av material som stödjer forskningen
KB:s samlingar bygger till stora delar på de s.k. pliktexemplaren. Tack vare
pliktlagstiftningarna har vi oerhört innehållsrika samlingar som speglar
publiceringens samtid på bred front. Detta gäller inte minst icke-kommersiellt
material.
Pliktexemplarslagen har dock inte genomgått någon översyn sedan 1995.
Samtidigt har stora produktionstekniska och publiceringsmässiga förändringar
skett, vilket innebär att pliktexemplarslagstiftningen delvis har blivit obsolet.
8(34)
1.2.1.
Förändringar som påverkar pliktinsamlingen
Print-on-demand tekniken (POD) har använts sedan 1990-talet, och under årens
lopp har den vidareutvecklats och förfinats så att tryckerierna i princip kan trycka
ett enda exemplar per beställningstillfälle. Det problem som uppstår är just när
den producerade titeln beställs i små upplagor, anpassade till behovet vid varje
produktionstillfälle. Det kan i slutändan totalt sett bli en omfattande upplaga, men
utspridd över tid. Att betala för sju extra (plikt)exemplar innebär ofta stora
påfrestningar för beställarens budget. I synnerhet om beställaren är en
privatperson eller liten förening. De konkurrensutsatta tryckerierna framställer
inte alltid de extra pliktexemplaren med uteblivna forskningsunderlag och
kulturarv som konsekvens. Ett annat problem som följer i digitaltryckteknikens
spår är att man kan skapa en oändlig flora av variabeltryck utifrån en och samma
databas. Trycket kan bli personalierat på personnivå eller för mindre grupper med
olika intressen eller beroende på geografisk placering. Det kan finnas tidskrifter,
kataloger med knappt spårbara skillnader som ges ut i ett antal editioner. Detta
innebär att vi inte kan samla ”den svenska tryckproduktionen i dess helhet”
längre, oavsett ambitionsnivå.
Ett annat problem inom pliktleveransinsamlingens område är de omfattande antal
publiceringstjänster som florerar. Dessa omfattas inte av pliktexemplarslagstiftningen idag. I de fall dessa mellanhänder anlitar tryckerier utomlands
övergår i princip leveransplikten till beställaren som sällan är en kommersiell och
professionell utgivare. Material hamnar mellan stolarna i lagstiftningen och blir
inte pliktlevererat. Upplagorna vid varje produktionstillfälle är ofta små och utan
överexemplar.
KB och publiceringstjänsten Publit kommer att tillsammans med övriga
pliktexemplarsmottagande bibliotek under en sjumånaders period, med start
senare halvan av 2015, testa en modell, där Publit redan vid första
produktionstillfället säkrar åtminstone nationalexemplaret (KB) och det nationella
reservexemplaret (universitetsbiblioteket i Lund). Övriga
pliktexemplarsmottagande bibliotek får i stället för leverans rekvirera sina
pliktexemplar vid behov.
Utvecklingen av digital teknik och digital distribution påverkar KB:s insamling
av audiovisuella pliktexemplar. Ett exempel är den biografvisade filmen, som, då
den övergått från analog till digital distribution, inte längre omfattas av lagen om
pliktexemplar. Detta är ett ytterligrare exempel på att dagens pliktexemplarslag i
vissa delar blivit obsolet och behöver ses över.
De samtida och framtida användarna bör få en allsidig och tidstypisk spegling av
vår samtid. Med dagens medieutveckling skulle det även innebära att KB inte bara
skulle samla analoga skrifter, dokument och viss typer av elektroniskt material,
9(34)
utan också tidstypiska företeelser som t.ex. nätbaserade sociala medier och
datorspel om möjligt.
1.3.
Regionexemplarens funktion bör utredas och klargöras
Antalet pliktexemplarsmottagare har ifrågasatts under årens lopp. Gallringsrätten
för fem av pliktexemplarsmottagarna likaså. Frågan har aktualiserats under senare
tid när privatpersoner och föreningar med begränsad budget står för finansieringen
av pliktexemplaren samtidigt som de beställda upplagorna blir betydligt mindre än
för kommersiella förlag.
Enligt förarbetena till pliktexemplarslagen är det universitetsbiblioteken själva
som avgör hur de förfogar över exemplaren. KB har ingen rätt eller möjlighet att
bestämma över användandet av dessa pliktexemplar. Det pliktlevererade
materialet är statlig egendom. I första hand är materialet avsett att användas inom
högskoleenheterna. Att använda exemplaren på annat sätt och av exempelvis
folkbibliotek, som har annan huvudman, finns det idag inget lagstöd för.
Frågan om de fem pliktexemplarens funktion som regionexemplar med fritt
förfogande inom respektive högskoleregion, för att tillgodose behovet av
materialet för utbildning, forskning och utvecklingsarbete, bör utredas och
klargöras, inte minst för att minimera gallring direkt vid ankomst till
pliktbiblioteken.
Frågan om ytterligare spridning inom regionen till bibliotek med annan huvudman
skulle också behöva ses över och utredas. Detta skulle gagna både beställaren av
skriften och mottagaren av regionexemplaret.
Samtidigt bör frågan utredas om hur bättre samarbete mellan pliktbiblioteken kan
ge effektiviseringsmöjligheter och därmed ekonomiska vinster för staten.
1.4.
Från fjärrlån till fjärraccess – ett pilotprojekt
KB har inlett ett pilotprojekt för att forskare utanför Stockholm på ett enklare sätt
ska få tillgång till det digitaliserade audiovisuella materialet som finns i KB:s
samlingar. I dag är materialet i Svensk Mediedatabas, SMDB, tillgängligt för
forskare i KB:s lokaler. Därutöver kan forskare på vissa lärosäten få tillgång
genom att KB spelar in en kopia på det efterfrågade materialet och sedan skickar
dvd-skivan per post.
10(34)
Pilotprojektet syftar till att skapa ett system där forskare runt om i landet kan ta
del av materialet strömmande över internet. Ett sådant tillgängliggörande kräver
upphovsrättsliga tillstånd i särskild ordning. KB har därför slutit ett pilotavtal med
Copyswede och ett antal medlemsorganisationer samt med IFPI,
Filmproducenternas rättighetsförening och Sveriges Television. 1
Avtalet möjliggör för KB att under avtalsperioden tillgängliggöra inspelningar för
forskare knutna till Filmvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet och till
Institutionen för kultur- och medievetenskaper vid Umeå universitet via en
särskild accesstjänst. Tjänsten är för närvarande under utveckling och knuten till
KB:s Internetdomän. Genom försöket hoppas KB på sikt förbättra för forskare
runt om i landet att få tillgång till det audiovisuella materialet utan att KB:s
personal behöver ta fram speciella kopior och skicka materialet per post.
Samarbetsavtal har även träffats med Åbo Akademi för att ge forskare där samma
möjligheter och att inkludera tryckt material genom EOD (E-book on demand).
Samarbeten kommer även att upprättas med Scandinavian studies-institutioner på
UCL, London, och University of Washington, USA. Samarbetena kommer också
möjliggöra att forskare baserade på svenska universitet och högskolor får access
till utländska bibliotek och arkiv.
Pilotprojektet kommer att pågå under ett år. KB avser att arbeta vidare med
modellen under förutsättning att medel kan avsättas eller sökas.
1.5.
Därför föreslår KB
Regleringen för tillgängliggörandet av e-pliktmaterialet och annat digitaliserat
material förtydligas.
Pliktlagstiftningen ses över så att:
- Insamling kan ske av material som idag hamnar mellan stolar på grund av
stora produktionstekniska och publiceringsmässiga förändringar
- Pliktexemplarens funktion som regionexemplar blir klargjord
1
Copyswedes medlemsorganisationer som ingår i avtalet:
Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS), Svenska Fotografers Förbund (SFF), Svenska
Musikerförbundet (SMF), Teaterförbundet – fackförbundet för scen och media (TF), Svenska
Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM), Nordisk Copyright Bureau (NCB), Svenska Tecknare
(ST), Sveriges Dramatikersförbund (SDF), Sveriges Författarförbund (SFF), Sveriges
Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF), Svenska Journalistförbundet (SJF), Sveriges
Yrkesmusikers Förening (SYMF), Sveriges Läromedelsförfattares Förbund (SLFF), Svenska Artisters
och Musikers Intresseorganisation (SAMI)
11(34)
2.
KB samordnar införandet av riktlinjer för öppen
tillgång till vetenskapliga publikationer
I budgetpropositionen 2016 avser regeringen att utreda förutsättningarna att ge
KB ett nationellt samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga
publikationer. Utifrån sin roll och sitt uppdrag som nationalbibliotek med
samordningsansvar finns inom KB bred erfarenhet och stor kunskap kring
flertalet av de frågor som föreslås utredas vidare. Förutom OpenAccess.se,
BIBSAM-konsortiet och SwePub samverkar KB med flera tongivande aktörer
inom såväl forsknings- och utbildningssamhället som de olika bibliotekstyperna.
Att samordna införandet av riktlinjer för öppen tillgång till vetenskapliga
publikationer kan därför ses som en betydelsefull del i KB:s uppdrag att vara en
resurs för forskning i rollen som främst humanistiskt och samhällsvetenskapligt
forskningsbibliotek och främja den svenska forskningens kvalitet genom att
tillhandahålla en effektiv forskningsinfrastruktur.
2.1.
Forskningsresultat som tagits fram med offentliga medel
ska komma hela samhället till del
Vetenskapsrådet (VR) fick 2014 i uppdrag av regeringen att i samråd och
samverkan med KB ta fram nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig
information. I utredningen Förslag till Nationella riktlinjer för öppen tillgång till
vetenskaplig information, som överlämnades till regeringen januari 2015, föreslår
VR att Sverige ska ha en målbild som innebär att från år 2025 ska alla
vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk, som är resultat av forskning
finansierad med offentliga medel, publiceras omedelbart öppet tillgängligt.
I rapporten Forskningens framtid. Vägval för framtidens forskningssystem
rekommenderar VR att regeringen föreslår nationella riktlinjer i enlighet med
VR:s förslag. Argumentationen för en sådan rekommendation är att ett tydligt
ställningstagande från regeringen, såväl på policynivå som i form av finansiellt
stöd, är den enskilt viktigaste insatsen för att införa öppen tillgång till
vetenskaplig information. KB ställer sig bakom denna rekommendation och
argumentation. Ett sådant ställningstagande tar också stöd i EU-kommissionens
rekommendation från 2012 avseende tillgång till och bevarande av vetenskaplig
information. Utöver forskningsnytta - snabbare vetenskaplig utveckling, minskat
behov av upprepning, förbättrad datakvalitet och motverka oredlighet - finns ett
tydligt fokus på samhällsnytta i den mening att forskningsresultat som tagits fram
med offentliga medel ska komma hela samhället till del (EU-kommissionen
2012). I sitt uppdrag som nationalbibliotek vill KB betona den öppna tillgångens
stora betydelse såväl för forskningens förbättrade villkor som för ökade
12(34)
möjligheter att stärka samarbete och dialog mellan forskningen och det
omgivande samhället.
2.2.
Infrastruktur finns på plats
VR konstaterar i sin rapport att beredskapen för att implementera nationella
riktlinjer i Sverige kan betecknas som god med avseende på publikationer. De
svenska lärosätena har byggt upp infrastrukturer för att hantera kraven, s.k.
repositorier, och universitetsbiblioteken är förgrundsaktörer genom sin utbildade
personal som arbetar med att stödja forskares open access-publicering. Många
lärosäten och forskningsinstitutioner har, eller håller på att ta fram, riktlinjer för
open access. Flertalet svenska forskningsfinansiärer ställer också sedan många år
krav på open access-publicering. Sedan 2006 arbetar KBs genom programmet
OpenAccess.se med att främja och stödja öppen tillgång på internet för de
vetenskapliga resultat som publiceras av svenska forskare. Som Sveriges
representant i det europeiska samarbetet OpenAIRE förmedlar OpenAccess.se
sedan flera år tillbaka information och bidrar med kunskap om frågor rörande
open access inom EU.
2.3.
KB har goda förutsättningar att samordna
I förslaget till Nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information
föreslås att en samordningsfunktion inrättas vid en för uppgiften lämpad
myndighet, med uppdraget att koordinera arbetet med att stegvis införa riktlinjer
för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk. För att
utvecklingen mot öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och konstnärliga
verk ska kunna genomföras föreslås ett antal frågor utredas vidare. Utifrån sin roll
och sitt uppdrag som nationalbibliotek med samordningsansvar finns inom KB
bred erfarenhet och stor kunskap kring flertalet av de frågor som föreslås utredas
vidare. Förutom OpenAccess.se, BIBSAM-konsortiet och SwePub samverkar KB
med flera tongivande aktörer inom såväl forsknings- och utbildningssamhället
som de olika bibliotekstyperna. I budgetpropositionen 2016 avser regeringen att
utreda förutsättningarna att ge KB ett nationellt samordningsuppdrag för öppen
tillgång till vetenskapliga publikationer. Att samordna införandet av riktlinjer för
öppen tillgång till vetenskapliga publikationer kan ses som en betydelsefull del i
KB:s instruktion (2014), att inom sitt verksamhetsområde vara en resurs för
forskning i rollen som främst humanistiskt och samhällsvetenskapligt
forskningsbibliotek och främja den svenska forskningens kvalitet genom att
tillhandahålla en effektiv forskningsinfrastruktur.
13(34)
2.4.
Därför föreslår KB
KB får ett uppdrag att samordna införandet av riktlinjer för öppen tillgång till
vetenskapliga publikationer.
14(34)
3.
En samlad ingång för den svenska vetenskapliga
utgivningen
KB vill på sikt erbjuda en samlad ingång för den svenska vetenskapliga
utgivningen.
KB behöver få ett långsiktigt uppdrag och finansiering för att utveckla en
plattform för lärosätenas vetenskapliga output, som stödjer hela kedjan från
registrering, lagring och synliggörande till tillgängliggörande av kvalitetssäkrat
underlag för bibliometri.
Ett långsiktigt uppdrag innebär att SwePub, som idag samlar in och
tillgängliggör metadata om forskningspublikationer från publikationsdatabaserna
vid svenska lärosäten, öppnas upp. SwePub utvecklas så att tjänsten stödjer
central registrering med hjälp av ett auktoritetsregister över publiceringskanaler
och även erbjuder långtidslagring av fulltextdokument genom att tillhandahålla
ett repositorium. Ett uppdrag av den digniteten förutsätter att KB får ett
långsiktigt förvaltnings- och samordningsuppdrag för att främja en hållbar
infrastruktur.
Ett nationellt repositorium ska vara fritt tillgängligt och verka för principer om
öppen tillgång. Med ett nationellt repositorium kan både enskilda bidrag och hela
tidskrifter lagras. Ett nationellt repositorium, nedan kallat Swestor, har det
internationella repositoriet JSTOR som förebild.
Utvecklingen av den samlade ingången ska ske i dialog med de svenska
forskningsbiblioteken och i förhållande till befintlig infrastruktur på lärosätena.
3.1.
SwePub
SwePub etablerades som en nationell aggregerad databas 2009 och samlar in och
tillgängliggör metadata om forskningspublikationer från publikationsdatabaserna
vid svenska lärosäten. Tjänsten är en samlad ingång som synliggör den svenska
vetenskapliga utgivningen. Målgruppen för söktjänsten är allmänheten och
studenter.
Under 2013 fick KB ett nytt uppdrag, att tillsammans med VR och med
universitet och högskolor genom Sveriges universitets- och högskoleförbund
(SUHF) vidareutveckla databasen SwePub för att möjliggöra och kvalitetssäkra
bibliometriska analyser. Genom att vara en heltäckande datakälla som även
representerar den del av svensk forskning (Hum/Sam) som inte återfinns i
15(34)
kommersiella databaser, stödjer SwePub nationella bibliometriska analyser av
svensk forskning. KB har utvecklat tjänsten SwePub för analys och bibliometri
och har utarbetat stöd och nationella riktlinjer för beskrivning, registrering och
kvalitetssäkring av vetenskaplig output. Den nya tjänsten är en separat databas
skild från söktjänsten och är ett system som riktar sig mot målgrupper som arbetar
med databearbetning och bibliometri. Tjänsten är ännu inte i drift eftersom KB
saknar långsiktigt uppdrag och finansiering. Samordning och utveckling av bland
annat nationella riktlinjer är en förutsättning för att datakvalitén ska bli tillräckligt
hög och tjänsten kunna tas i bruk.
3.1.1.
KB:s vision för SwePub
SwePub går att utveckla så att tjänsten blir en plattform för integration och
återanvändning av forskningsinformation som stödjer hela kedjan från
registrering, lagring, tillgängliggörande och synliggörande av den samlade
nationella vetenskapliga publiceringen. En kvalitetssäkrad källa som stödjer
underlag till fullständiga bibliometriska analyser.
I KB:s vision av SwePub har tjänsten möjlighet att vara:
- en nationell nod som samlar och synliggör alla forskningsområden
- en heltäckande datakälla för bibliometri baserat på ett svenskt
auktoritetsregister över publiceringskanaler
- ett repositorium – Swestor - för öppet tillhandahållande och
långtidslagring av vetenskaplig output
- ett verktyg för registrering och kvalitetssäkring av metadata
- ett interoperabelt system som möjliggör integration och återanvändning av
forskningsinformation nationellt och internationellt
KB behöver få ett långsiktigt uppdrag och finansiering för att utveckla en
plattform för lärosätenas vetenskapliga output, som stödjer hela kedjan. Utöver
detta behöver KB få ett lågsiktigt förvaltnings- och samordningsuppdrag för att
främja en hållbar infrastruktur.
Vi ser att ett antal utvecklingsområden är centrala för en utveckling av SwePub.
3.1.2.
Utökat samordningsansvar
Deltagande i SwePub bygger på frivilliga överenskommelser vilket påverkar
möjligheterna att kvalitetssäkra innehållet och därmed möjligheterna att använda
SwePub för bibliometri och analys på nationell nivå. KB:s samverkansparter inom
projektet vidareutveckling av SwePub, d.v.s. VR och SUHF, rekommenderar att
universitet och högskolor bör få uppdrag och finansering att tillgängliggöra sin
vetenskapliga publicering till SwePub.
16(34)
KB behöver kunna tillhandahålla en sammanhållen och effektiv infrastruktur för
forskningsinformation som bättre stödjer nationell utvärdering av forskning,
arbets- och dataflöden vid lärosätena och produktion samt återanvändning av
metadata om vetenskaplig output.
KB behöver få utökat nationellt samordningsansvar över kvalitetssäkringen av
lärosätenas vetenskapliga utgivning för att kunna verka för den svenska
forskningens kvalitet. KB:s samverkansparter inom projektet vidareutveckling av
SwePub stödjer detta. Kvalitetssäkringen omfattar nationella riktlinjer för
beskrivning och registrering av vetenskaplig output, metadataformat och
samordning av berörda aktörer för området i nära samverkan med VR och SUHF.
3.1.3.
Kvalitetssäkrade underlag för bibliometri
Enligt VR:s mål för 2018 ska det vara möjligt att göra bibliometriska analyser av
vetenskaplig produktion på alla svenska lärosäten och universitetssjukhus baserat
på SwePub. KB behöver därför få ett långsiktigt uppdrag och finansiering för att
förvalta SwePub för analys och bibliometri. Detta för en hållbar kvalitetssäkring
av innehållet och för att möjliggöra att tjänsten kan tas i reguljär drift. En
nationellt heltäckande databas för att mäta vetenskaplig produktion är en
förutsättning för det nationella utvärderingssystem som föreslås i utredningen
Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige, FOKUS.
3.1.4.
Auktoritetsregister över publiceringskanaler
KB och VR bör få i uppdrag och finansiering att upprätta, förvalta och utveckla ett
svenskt auktoritetsregister över publiceringskanaler som en viktig komponent i
SwePub. Det är också en viktig förutsättning för FOKUS. KB:s samverkansparter
inom projektet vidareutveckling av SwePub rekommenderar att KB och VR får
uppdrag och finansiering för detta.
Ett auktoritetsregister är en förutsättning för effektiv registrering och
kvalitetssäkring av metadata. Det möjliggör också på sikt en uppföljning av
publicering i OA-tidskrifter. VR ansvarar för urval av vilka publiceringskanaler
som ska ingå och bedömning av dem d.v.s. huruvida publiceringskanaler är att
betrakta som sakkunniggranskade och vetenskapliga (’scholarly’). KB ansvarar
för att dels upprätta och underhålla ett register med bibliografisk metadata om
publiceringskanaler som insamlas till SwePub, dels att skapa en teknisk plattform
för förvaltning och tillhandahålla data, inklusive gränssnitt och API. VR
tillsammans med KB verkar för att definitioner för publiceringskanaler är i linje
med “Förslag till Nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig
information.”
17(34)
3.1.5.
Central registrering av vetenskaplig output och nationellt
repositorium
En annan förutsättning för att höja kvaliteten på metadata för nationella
utvärderingar och bibliometri är att utveckla möjligheter att registrera
vetenskaplig output direkt i tjänsten, liknande LIBRIS-modellen som tillämpas för
registrering av bibliotekens förvärvade tidskrifter och monografier. En sådan
modell innebär att dubbletthanteringen minskar, datakvaliteten höjs och att det
framför allt produceras enhetligt metadata. Många offentligt finansierade
specialbibliotek och forskningsinstitut saknar idag publikationsdatabaser och
skulle gynnas av detta samt bidra till att göra SwePub till en mer heltäckande
datakälla. KB bör få i uppdrag att utveckla detta.
KB bör få uppdrag och finansiering för att utveckla ett nationellt, digitalt
repositorium för öppet tillhandahållande och långtidslagring av vetenskaplig
output. Repositoriet ska vara fritt tillgängligt och verka för principer om öppen
tillgång. Med ett nationellt repositorium kan både enskilda bidrag och hela
tidskrifter lagras.
3.2.
Swestor – ett repositorium för svenska vetenskapliga
tidskrifter
Regeringen har uttryckt en allmän målsättning att all svensk offentligfinansierad
forskning ska vara åtkomlig i elektronisk form genom så kallad öppen tillgång
(open access). Alla stora svenska forskningsfinansiärer kräver i dag att den
forskning de finansierar publiceras med öppen tillgång. De tidskrifter som uppbär
publiceringsstöd från VR har krav på sig att verka enligt principen om öppen
tillgång.
Signalerna är med andra ord tydliga, men den befintliga infrastrukturen tillåter i
dagsläget inte att de stora möjligheter som öppet tillgängliggörande utlovar
realiseras till fullo. Sverige behöver ett samlat nationellt elektroniskt repositorium
för vetenskapliga publikationer av den typ som finns i många andra länder.
Ett elektroniskt repositorium stärker och förbättrar villkoren för svensk forskning
genom att ge ökad synlighet åt publiceringskanalerna, att möjliggöra gruppering
av och samsökning i fulltextmaterial samt att säkerställa den långsiktiga lagringen
av publikationerna.
3.2.1.
Ändamål
Avsikten med tjänsten är att skapa ett samlat nationellt repositorium för öppet
tillhandahållande och långtidslagring av forskningspublikationer, närmast en
svensk motsvarighet till det amerikanska digitala biblioteket JSTOR. Repositoriet
18(34)
ska vara fritt tillgängligt och de ingående publikationerna verka utifrån principer
om öppen tillgång (open access) med eller utan rörlig vägg. Repositoriet är inte en
förläggare utan en tjänst för tillhandahållande.
3.2.2.
Bakgrund och syfte
Regeringen, de flesta svenska forskningsfinansiärer och flertalet
forskningsstödjande myndigheter har riktlinjer där man uppmuntrar och i många
fall också kräver att forskning ska publiceras med så kallad öppen tillgång, open
access. Uppslutningen kring denna rörelse är stor inom forskarssamfundet, men
det finns en oro över att kraven utvecklas snabbare än de infrastrukturella
förutsättningarna. Såväl publiceringsmönstren som de ekonomiska och materiella
villkoren varierar starkt mellan olika vetenskapsområden.
Humanvetenskaperna (humaniora, samhällsvetenskap, juridik, konstnärlig
forskning) är både nationellt och internationellt inriktade, men de fora som
används för vetenskapligt utbyte skiftar beroende på målgrupp. Det finns svenska
tidskrifter som publiceras på engelska och i hög grad riktar sig mot en
internationell läsekrets, och det finns tidskrifter som huvudsakligen kretsar kring
nationellt avgränsade frågor och där en stor del av det vetenskapliga samtalet av
nödvändighet förs på svenska. Globalt finns det också en inte obetydlig mängd
utländska forskare som följer svensk humanvetenskap på svenska.
Oavsett språk och målgrupp är det ett gemensamt drag att svenska
humanvetenskapliga tidskrifter nästan undantagslöst publiceras av organisationer
– föreningar, akademiska samfund, högskolor – som arbetar utan vinstsyfte (se
bilaga 1). De ekonomiska, personella och infrastrukturella resurserna är i
allmänhet små. Dessa publikationer, som är en omistlig del av det inom- och
mellandisciplinära utbytet, hamnar vanligen utanför de statistiska analyser av
publicering med öppen tillgång, som ofta hämtar sina data från kommersiella
leverantörer som Web of Science eller Scopus, där täckningen av
humanvetenskaperna är dålig och där enbart publikationer på de större språken
redovisas.
Flertalet humanvetenskapliga tidskrifter har redan antagit riktlinjer om öppen
tillgång – det har bland annat varit ett krav för att komma i åtnjutande av VR:s
publiceringsstöd till vetenskapliga tidskrifter. Sedan detta plötsligt drogs in har
förutsättningarna för tidskrifternas långsiktiga verksamhet dramatiskt förändrats.
Strävan mot öppen tillgänglighet har omfamnats av tidskrifterna, men knappa
redaktionella resurser har begränsat möjligheterna och tillgänglighetskraven har
tillgodosetts på varierande sätt. I många fall saknar den enskilda tidskriften en
egen digital plattform och så kallad parallellpublicering kan vara den enda
möjligheten som har stått till buds. Parallellpublicering innebär att författaren
19(34)
deponerar ett elektroniskt exemplar av sin skrift i ett repositorium, vanligen
lärosätets datbas, t.ex. DiVA. Författaren, inte publiceringskanalen, blir i det fallet
publikationens sammanhållande nod. Även om det tillfredsställt kraven på öppen
tillgång har det i mycket ringa utsträckning gynnat överblicken över den
vetenskapliga diskussionen inom specifika områden. Möjligheterna till
parallellpublicering är dessutom ofta begränsade för de forskare (exv.
nydisputerade forskare, pensionerade forskare och forskare verksamma vid
utländska lärosäten) som saknar fast institutionell anknytning. Existerande system
för parallellpublicering ger heller ingen möjlighet till samsökning i stora
textmassor.
Alla trycksaker framställs i dag utifrån digitala original som lätt kan
tillgängliggöras. Åtskilliga tidskrifter utges bara i elektroniskt format. Kostnaden
för inskanning och OCR-tolkning av tryckt text minskar stadigt. Ett gemensamt
repositorium för vetenskapliga tidskrifter kan därför bland annat:
- öka synligheten och tillgängligheten för svensk forskning både nationellt och
internationellt
- bidra till att resultaten av forskning som genomförts med offentliga medel är
öppet tillgänglig för såväl andra forskare som intresserad allmänhet och
företag
- ge möjligheter till samsökning efter information
- medge så kallad text data mining, d.v.s. sökning efter strukturer i stora
textmassor för att exv. spåra trender över tid eller se samband mellan
forskningsområden m.m.
- tillhandahålla en plattform för publicering av tidskrifternas tidigare utgivning
och ge ökad uppmärksamhet åt äldre men ännu aktuell forskning
- garantera långtidslagringen av publikationer och forskningsresultat
3.2.3.
Förebilder
Förebild för tjänsten är utländska vetenskapliga och icke-kommersiella
repositorier av typen JSTOR, oapen.org, revues.org, persee.fr, tidsskrift.dk m.fl.
Utvecklingen av tjänsten bör ske med studium av de erfarenheter och lösningar
som finns i befintliga utländska system. En fråga som tidigt bör övervägas är
möjligheten till utveckling och samordning med befintliga eller framtida
internationella initiativ (exv. inom ramen för Digital Research Structure for the
Humanities, Dariah, och Europeiska forskningsrådet, ERC).
Utveckling, samordning och integrering sker med SwePub och LIBRIS samt
externa system för forskningsinformation så som Prisma m.fl.
20(34)
3.3.
Därför föreslår KB
För att möjliggöra en samlad ingång för den svenska vetenskapliga utgivningen
äskar KB om en utökning av anslaget med 10 mnkr per år för fortsatt utveckling
och förvaltning av SwePub och utveckling av Swestor. Av dessa 10 mnkr avser
3,5 mnkr SwePub analys och bibliometri (enligt KB:s BUL 2016-2018 dnr 1.2.22015-135).
Följande utvecklingsinsatser kommer att krävas för att uppnå KB:s vision för
SwePub samt nyutveckling av ett nationellt repositorium, Swestor:
- utveckla ett svenskt auktoritetsregister över publiceringskanaler som är en
förutsättning för FOKUS
- möjliggöra reguljär drift av SwePub för analys och bibliometri
- utveckla ett nationellt repositorium för långtidslagring av vetenskaplig
output
- utveckla verktyg för central registrering, underhåll, kvalitetssäkring och
återanvändning av metadata om forskningsinformation
21(34)
4.
Särskilda medel för digitalisering krävs för att
realisera kulturarvets forskningspotential
Forskningen efterfrågar stora mängder data. Det handlar om att genom
digitalisering skapa förbättrad tillgång för forskningen till specifika källor men
också om verktyg för att söka efter mönster, samband och trender i stora
datamängder. För att kulturarvsmyndigheterna ska kunna skapa stora volymer av
digital råvara och bidra till att bereda väg för nya forskningsmetoder och
tillämpningar krävs rejäla satsningar och särskilda medel för digitalisering.
4.1.
KB:s roll för digitaliseringen av kulturarvet
KB är och kommer med stor sannolikhet att även på sikt vara den
kulturarvsmyndighet med mest omfattande digitala samlingar. KB har digitaliserat
ett stort mediematerial bestående av främst dagstidningar, radio och tv. Även om
det digitaliserade materialet är omfattande utgör det dock endast en liten del av
KB:s samling. Till exempel är det äldre materialet närmast i sin helhet endast
åtkomligt för forskning i sitt originalformat. Utöver det digitaliserade historiska
materialet byggs KB:s digitala samlingar upp av pliktleveranser av radio och tv
samt av e-plikten. Sammanfattningsvis har KB stor erfarenhet av digitalisering
samt av digital pliktinsamling. För att kunna bevara och tillgängliggöra
lejonparten av samlingarna krävs dock mycket stora insatser som i sin tur kräver
särskilda medel.
KB har sedan 2011 inom ramen för Digisams verksamhet bidragit med sina
erfarenheter och kompetens i frågor som rör digitalisering, digitalt bevarande och
digitalt tillgängliggörande av kulturarvet.
Digisam lyfter särskilt fram det digitala kulturarvets potential som forskningsdata.
Det handlar om att skapa förbättrad tillgång för forskningen till specifika källor
men också om att utveckla verktyg för att visa på mönster, samband och trender i
stora datamängder. Dessa nya verktyg öppnar för en forskning som endast kan
utföras om materialet är i digital form. Tekniker för sådan bearbetning tillämpas
till exempel för att analysera textdata (med avseende på innehåll eller lingvistik),
maskinöversättning, talsyntes och automatiserade sammanfattningar. Nya verktyg
ger också möjligheter att strukturera och skapa sökvägar i svåröverblickbart
material för fortsatt analys med kvalitativa forskningsmetoder. Utvecklingen av
dessa tillämpningar kräver stora volymer för att skapa den kritiska datamängd som
möjliggör djupgående analys och bearbetning.
22(34)
KB:s digitalisering av SOU:er utgivna mellan 1922 och 1996 är ett bra exempel
på hur en digitaliserad serie kan bearbetas för att möjliggöra fortsatt databaserad
analys. Linköpings universitet har själva tagit initiativet till att skapa en databas
för fri sökning av dessa SOU:er. Detta fungerar eftersom materialet inte är
upphovsrättsligt skyddat. http://www.ep.liu.se/databases/sou/
Digisams slutrapport kommer att överlämnas till Regeringen i slutet av 2015. KB
vill dock även i detta sammanhang lyfta behovet av särskilda satsningar inom
området digitalt kulturarv. Sammanfattningsvis handlar det om att skapa
ordentliga volymer av digital råvara för att bereda väg för nya forskningsmetoder
och tillämpningar för att på så sätt realisera kulturarvets forskningspotential.
4.2.
Samlingar i den digitala skuggan
Informationsförsörjning är ett centralt begrepp i diskussionen kring bibliotekens
uppdrag. I ett historiskt perspektiv går det att följa den perspektivförskjutning från
”dokument” till ”information” som pågått inom bibliotekssektorn alltsedan
introduktionen av onlinekataloger under 80talet och som resulterat i att den
digitala tekniken idag är en integrerad del av bibliotekens infrastruktur. Denna
utveckling speglar naturligtvis förändringen i samhället i stort och medför stora
(och nya) möjligheter att tillgängliggöra, berika och beforska bibliotekens
samlingar.
Begreppet informationsförsörjning tenderar dock att bli liktydigt med tillgång till
forskningsresultat, publikationer, artikeldatabaser. Dessa sekundärkällor är en
självklar och central del av forskningens infrastruktur men de är inte den enda
resurs som biblioteken förvaltar. Bibliotekens samlingar utgör i ett
forskningsperspektiv också rådata – primärkällor. Här riskerar digitaliseringen att
bli ett tveeggat svärd; genom att samlingar överförs i digitalt format vidgas
drastiskt potentialen för användning men digitaliseringen kastar samtidigt en
slagskugga över de källor som inte återfinns via internet. Det är i allt högre grad
Googles sökalgoritmer som avgör bibliotekssamlingarnas relevans.
Det finns skäl att vara uppmärksam på konsekvenserna av denna utveckling. Flera
utredningar i KB:s regi har påvisat den outnyttjade forskningspotentialen (och
behoven av insatser för att öka tillgängligheten) hos samlingar som befinner sig i
den digitala skuggan, bl.a. Wallén (2012), Assarson-Rizzi (2010). Problemen har
även uppmärksammats av nationella aktörer som Svensk Biblioteksförening:
Kåring Wagman (2009).
Betoningen av bibliotekens viktiga roll som förmedlare av kulturarvsdata är också
i linje med de slutsatser som dras av Digisam och de verksamheter som nu byggs
upp för användning av digital teknik inom humaniora och samhällsvetenskaplig
23(34)
forskning, t.ex. nätverket kring Swe-Clarin, HumLab vid Umeå Universitet och
det nybildade centret för Digital humaniora vid Göteborgs universitet.
Skrivningar i KB:s förordning som ”... främja den svenska forskningens kvalitet
genom att tillhandahålla en effektiv forskningsinfrastruktur.” (1 §) och ” ... verka
för utveckling och samordning av digitala tjänster och system inom
biblioteksväsendet.” (5 §) får i detta perspektiv en utökad innebörd. Uppdraget
kring den digitala informationsförsörjningen blir alltså genom detta också en fråga
om att tillgängliggöra bibliotekens samlingar och kataloger, som en självklar del i
forskningens infrastruktur. Behoven hos universitets- och högskolebiblioteken är,
om än inte tillgodosedda, i allmänhet kända. Läget utanför dessa institutioner är
inte lika dokumenterat.
4.3.
Kartläggning av äldre biblioteksbestånd
De ovan nämnda utredningarna avseende samlingar inom special-, stifts- och
läroverksbiblioteken kan utgöra grunden i en övergripande kartläggning av äldre
biblioteksbestånd där digital tillgänglighet (i ett första steg till kataloger och i
nästa även till samlingar) skulle vara värdefullt i ett forskningsperspektiv.
KB:s nationella roll innebär goda möjligheter till att verka samordnande i ett
sådant sammanhang. Liknande tankar togs upp i utredningen KB ett nav i
kunskapssamhället (SOU 2003:129). Genom samarbete med Språk- och
Litteraturbanken skulle frågor kring urval och teknikutveckling för bearbetning av
digitala resurser kunna få en tydlig forskningsförankring.
Det är viktigt att peka på att den digitala tillgängligheten också gynnar annan
användning av källmaterial, t.ex. utbildning på olika nivåer inom grundskolan
eller helt enkelt ur ett demokratiperspektiv; allmänhetens tillgång till kulturarv.
Möjligheterna med digital teknik att koppla samman/länka olika institutioners
samlingar förstärker ytterligare denna potential. Ett initiativ för förbättrad digital
tillgänglighet skulle alltså ligga i linje även med uppdraget kring en nationell
biblioteksstrategi. Detta skulle helt enkelt kunna skapa avsevärda synergieffekter
över departementsgränserna.
KB:s tidigare erfarenheter från bl.a. accessprojektet och andra initiativ för
rådgivning och utbildning gör att vi har god erfarenhet av att arbeta lokalt med
uppbyggandet av digitaliseringsinsatser. Det finns dessutom idag mycket bättre
förutsättningar att bygga hållbara infrastrukturer för katalogisering och åtkomst,
inte minst genom det arbete som bedrivs på KB inom ramen för LIBRISsystemen.
Dessa lokala samlingar är i allmänhet av en karaktär som innebär att de inte låter
sig transporteras till centrala skanningsverksamheter (t.ex. av bevarandeskäl eller
till följd av den logistiska svårigheten att flytta boksamlingar).
24(34)
En satsning på digital tillgång skulle kunna bygga på ett decentraliserat
förhållningssätt som kompletterar principen med centrala digitaliseringsnoder
(såsom Mediakonverteringscentrum (MKC) i Fränsta) genom att utveckla mobila
skanningsstationer som kunde lånas/hyras ut under begränsade tidsperioder till de
institutioner vars samlingar ska digitaliseras. Digitaliseringsprocessen skulle
standardiseras på ett sådant sätt att de digitala resurserna direkt kan slussas ut via
LIBRIS. Frågan kring den långsiktiga lagringen behöver hanteras, antingen via
KB:s lösningar eller genom andra nationella aktörer.
Kulturarvsdata kan berika redan befintliga strukturer för forskningsdata. En
samutnyttjad förvaltning av de stora forskningsinfrastrukturernas
forskningsinformation och digitaliserad kulturarvsinformation kan ge
samverkansvinster. Det samlade datat utgör en betydande resurs för forskning.
I Digisams rapport Digital informationshantering och infrastruktur för kulturarvet
ses SUNET som en intressant e-infrastruktur där flertalet statliga
kulturarvsmyndigheter och kulturarvsinstitutioner redan är uppkopplade. I
rapporten lyfts också behovet av att titta närmare på exempelvis det europeiska
Grid55-samarbetet, SweGrid och EGI. Att koppla det digitala kulturarvet till
denna typ av infrastrukturer skulle även kunna främja samordnande processer på
regional och kommunal nivå, genom exempelvis universitetsbiblioteken och
landsarkiven. Universitetsbiblioteken och landsarkiven spelar redan idag en viktig
roll i ABMK-samverkan (arkiv, bibliotek, museer och kulturmiljö) på regional
nivå och skulle kunna ha ett utvecklat ansvar för utveckling, stöd och support i det
regionala arbetet med digitalisering av kulturarvet.
4.4.
Den svenska biblioteksinfrastrukturen - ett verktyg för
länkade öppna data
För att bibliotekskatalogernas innehåll ska bli synligt och mer användbart krävs
utveckling av nya datamodeller som lyfter det ur föråldrade format och gör det
tillgängligt som en del av den större "webben av data".
En ny teknisk infrastruktur för LIBRIS håller på att utvecklas med Länkade öppna
data som grundkomponent. Detta i syfte att främja återanvändning och utbyte
inom bibliotekssfären nationellt och internationellt; med andra
kulturarvsinstitutioner samt samhället i stort. Tekniken gör det möjligt att länka
samman datakällor genom persistenta identifierare och därigenom göra
bibliotekens data tillgängligt och relevant för fler användare och typer av
användning.
25(34)
4.5.
Därför föreslår KB
Det behövs stora och särskilda satsningar för digitalisering av kulturarvet. Det
handlar om att skapa stora volymer av digital råvara för att bereda väg för nya
forskningsmetoder och tillämpningar.
26(34)
5.
KB uppmärksammar regeringen på en ojämlik
informationsförsörjning
KB vill uppmärksamma regeringen på den betydelse forskningsbiblioteken har för
högskolans informationsdigitalisering och studenters och forskares
informationskompetens.
Regeringen menar att högskolan ska vara jämlik. KB menar att det i
sammanhanget finns skäl att se över vilken påverkan inlåsningseffekter och en
ojämlik tillgång till digitala och fysiska vetenskapliga resurser har på möjligheten
att studera och forska, på studie- och forskningsresultaten och på kvalitet i
rapporter och utredningar som görs inom högskola och offentlig förvaltning.
KB avser att, i dialog med forskningsbiblioteken, arbeta vidare med frågorna
inom ramen för regeringsuppdraget att ta fram en nationell biblioteksstrategi.
5.1.
Forskningsbibliotekens betydelse för högskolans
digitalisering
Forskningsbiblioteken har sedan 20 år tillbaka en central funktion när det gäller
övergången från tryckt till digital vetenskaplig litteratur inom akademien.
Forskningsbiblioteken är den funktion inom akademien som hanterar tillgången
till digital vetenskaplig litteratur via avtal och gör den sökbar och tillgänglig för
respektive lärosätes studenter och forskare. Det gäller såväl elektroniska
tidskrifter som databaser och e-böcker. Biblioteken arbetar även med
digitalisering av äldre material i sina respektive samlingar och skapar på olika sätt
tillgång till fritt digitalt material. Forskningsbiblioteken har också en viktig roll
när det gäller publicering, sökbarhet och digitalt bevarande av det egna lärosätets
vetenskapliga publicering.
I och med övergången från tryckt till digital vetenskaplig litteratur har behovet av
vägledning ökat och forskningsbiblioteken har successivt utvecklat en pedagogisk
roll gentemot såväl studenter som forskare och bidragit till ökad
informationskompetens på landets lärosäten.
KB har sedan 1988 haft uppdraget att samordna forskningsbiblioteken i syfte att
effektivisera informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning.
Samkatalogen LIBRIS och BIBSAM-konsoritet, som samordnar licensavtal, har
länge varit de två grundpelarna i samordningen.
27(34)
5.2.
Inlåsningseffekter
Biblioteksstatistiken visar att den andel av forskningsbibliotekens sammanlagda
förvärvsbudget som läggs på elektroniskt material idag är över 80 procent. I takt
med att det digitala beståndet blir allt större på forskningsbiblioteken ökar också
inlåsningseffekterna. Forskare och studenter måste ha campustillhörighet för att
kunna använda de licensierade databaser, e-böcker och e-tidskrifter som finns.
Den forskare som saknar tillhörighet till ett lärosäte kan inte använda de
licensierade resurserna.
De vanliga bibliotekskatalogerna medger inte sökning i all den fulltextmateria
som de digitala licensierade resurserna innehåller. Lärosätesbibliotek och större
specialbibliotek har därför slutit avtal med aktörer på marknaden som kan leverera
andra sökverktyg, så kallade discoverysystem. Dessa kan full ut endast användas
av det egna lärosätets studenter och forskare och har därför ytterligare ökat på
inlåsningseffekterna.
I det tidigare avsnittet, Ökad tillgänglighet och säkrad insamling, beskrivs de
inlåsningseffekter som finns på KB när det gäller såväl e-pliktsexemplaren som
digitaliserat material och regionexemplar i fysisk form. Dessa inlåsningseffekter
innebär att viktigt material, t.ex. dagstidningar, inte kommer forskningen till del
på det sätt som behövs.
5.3.
Ojämlik tillgång till både digitalt och fysiskt material
Decentraliseringen av såväl makt som medel till lärosätena har gjort att
prioriteringarna när det gäller att ge tillgång till vetenskapligt material ser olika ut
på olika lärosäten, myndigheter och forskningsinstitutioner. Biblioteksstatistiken
visar t.ex. att studenter och forskare vid Stockholms universitet år 2014 hade
tillgång till 208 databaser, drygt 700 000 e-böcker och drygt 30 000 elektroniska
tidskrifter. Vid Mittuniversitetet fanns vid samma tillfälle tillgång till 86
databaser, drygt 70 000 e-böcker och 19 000 elektroniska tidskrifter. Som
jämförelse kan nämnas att tillgången vid Statistiska centralbyråns bibliotek var 6
databaser och drygt 2 000 elektroniska tidskrifter. E-böcker saknades helt.
I ett projekt med stöd av KB undersökte Åsa Aretun, själv forskare vid ett mindre
forskningsinstitut, hur forskarens roll påverkas av att inte ha tillgång till
nödvändiga källor. En viktig slutsats var att dagens situation med stora kostnader
för licensierat material kopplat till forskares sätt att arbeta med stora mängder
digitalt material, framför allt artiklar i elektroniska tidskrifter, drabbar mindre
institutioner hårt. Forskarna vid dessa institutioner får inte samma förutsättningar
som vid ett större lärosäte. (Aretun, 2011, s.15-16)
28(34)
Parallellt med den digitala utvecklingen ser vi hur tryckta samlingar gallras bort
av besparingsskäl och när bibliotek läggs ned. Det är lätt att tro att allt finns
digitalt och sökbart idag, men den digitala versionen har inte alltid den kvalitet
som forskaren kräver och det är långt kvar till dess att allt som studenter, forskare
och utredare behöver finns digitalt.
5.4.
Konsekvenser av inlåsningseffekter och en ojämlik
informationsförsörjning
Regeringen menar att högskolan ska vara jämlik. KB menar att det i
sammanhanget finns skäl att se över vilken påverkan inlåsningseffekter och en
ojämlik tillgång till digitala och fysiska vetenskapliga resurser har på möjligheten
att studera och forska, på studie- och forskningsresultaten och på kvalitet i
rapporter och utredningar som görs inom högskola och offentlig förvaltning.
I flera sammanhang har behovet av en nationell strategi för fysiska samlingar lyfts
fram. Syftet skulle vara att göra även tillgången till de fysiska samlingar som finns
runtom i landet mer jämlik och effektiv samt förstås att hitta samordningsvinster.
KB avser att arbeta med frågan inom ramen för uppdraget att ta fram en nationell
biblioteksstrategi.
5.5.
Därför föreslår KB
KB vill uppmärksamma regeringen på den betydelse forskningsbiblioteken har för
högskolans informationsdigitalisering och studenters och forskares
informationskompetens.
KB vill även uppmärksamma regeringen på inlåsningseffekter och den ojämlika
tillgången till digitala och fysiska vetenskapliga resurser, vad den innebär för
möjligheten att studera och forska och vilka effekter den har på studie- och
forskningsresultaten.
KB avser att arbeta vidare med frågorna i dialog med forskningsbiblioteken inom
ramen för regeringsuppdraget att ta fram en nationell biblioteksstrategi.
29(34)
Litteratur
Aretun, Å. (2011). Lika behov olika villkor Stockholm: KB
Assarsson-Rizzi, K. (2010). Humanistiska specialbibliotek. Rapport från en
kartläggning av 31 bibliotek utanför högskolan. Stockholm: KB
Bibliotek 2014, offentligt finansierade bibliotek. Stockholm: KB
KB – ett nav I kunskapssamhället SOU:2003:129
Kåring Wagman, A. (2009). Det bokliga kulturarvet – till pappersinsamlingen?
Stockholm: Svensk Biblioteksförening
Wallén, C. (2012). Stiftsbiblioteken i Sverige. Rapport från en kartläggning av
fem aktiva stiftsbibliotek med kommunal huvudman. Stockholm: KB
31(34)
Bilagor
Bilaga 1: Förteckning över svenska vetenskapliga och icke-kommersiella
tidskrifter inom HS-området
32(34)
Bilaga 1: Förteckning över svenska vetenskapliga och icke-kommersiella
tidskrifter inom HS-området
Förteckningen gör inte anspråk på att vara komplett. Många tidskrifter inom HSområdet bygger på nordiskt samarbete med redaktioner som ambulerar mellan
länderna. Sådana tidskrifter är bara i begränsad omfattning medtagna. Det fåtal
relevanta tidskrifter som utges av kommersiella förlag har likaså uteslutits.
Tidskrifter inom juridik och ekonomiämnena är inte heller inkluderade.
Ale: Historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge
Arkiv: Tidskrift för samhällsanalys
ARV: Nordic Yearbook of Folklore
Barnboken. Tidskrift för barnlitteraturforskning
Bebyggelsehistorisk tidskrift
Confero: Essays on Education, Philosophy and Politics
Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research
Current Swedish Archaeology
De Ethica. A Journal of Philosophical, Theological and Applied Ethics.
Ethics & Global Politics
European Journal for Research on the Education and Learning of Adults
Fornvännen: Journal of Swedish Antiquarian Research
Forum navale
Game Studies: International Journal of Computer Game Studies
Historisk tidskrift
International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being (QHW)
Journal of Aesthetics and Culture
Journal of Intercultural Communication
Journal of Spanish Sociocultural Pragmatics
Kulturella Perspektiv: Svensk etnologisk tidskrift
Kyrkohistorisk årsskrift
Lambda Nordica
Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria
Opuscula (Annual of the Swedish Institutes at Athens and Rome)
Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift
Pedagogisk Forskning i Sverige
Personhistorisk tidskrift
RIG: Kulturhistorisk tidskrift
Samlaren. Tidskrift för forskning om svensk och annan nordisk litteratur
Scandia: Tidskrift för historisk forskning
Scripta Islandica
Sjuttonhundratal: Nordic Yearbook for Eighteenth-century Studies
Sociocultural Pragmatics: An International Journal of Spanish Linguistics
(SOPRAG)
33(34)
Sociologisk forskning
Språk och stil
Statsvetenskaplig tidskrift
STM-online
Svensk Exegetisk Årsbok (SEÅ)
Svensk Missionstidskrift
Svensk Teologisk Kvartalskrift
Svensk tidskrift för musikforskning (STM)
Svenskt gudstjänstliv
Tidskrift för genusvetenskap
Tidskrift för litteraturvetenskap
Valuation Studies
Vulnerable Groups & Inclusion
34(34)